Interpellationssvar - Myndigheternas roll för livsmedelsstrategins uppfyllande - 2021-12-16

Fru talman! har frågat mig om jag är beredd att införa uppgifter i fler myndigheters regleringsbrev för att underlätta uppfyllandet av livsmedelsstrategin, vad jag och regeringen gör för att förenkla reglerna för Sveriges jordbrukare och livsmedelsföretag samt om jag delar uppfattningen att vissa myndigheter inte följer förvaltningslagen i tillräckligt hög grad och om jag avser att verka för att förmå de myndigheterna att bättre följa förvaltningslagen.

Det är viktigt att uppdraget till myndigheterna är tydligt när det gäller hur de ska arbeta för livsmedelsstrategins mål. Därför har regeringen ända sedan livsmedelsstrategin beslutades i riksdagen 2017 arbetat med att utveckla styrningen av de myndigheter som har ansvar inom livsmedelskedjan.

Dåvarande landsbygdsministern sammankallade till exempel tidigt en strategisk grupp med myndigheter för att diskutera hur de utifrån respektive myndighetsuppdrag kan bidra till livsmedelsstrategins mål.

I samband med handlingsplan del 2, som kom i december 2019, beslutade regeringen att ge Tillväxtverket i uppdrag att samordna den nationella och de regionala livsmedelsstrategierna för att få en mer aktiv samordning. Utifrån detta uppdrag har myndigheten bildat en ny samverkansgrupp med samma myndigheter som nämnts samt branschorganisationer inom livsmedelskedjan och regionala företrädare för länsstyrelsen och regionerna. Vid dessa möten har även landsbygdsministerns statssekreterare deltagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samband med handlingsplan del 2 fick Tillväxtverket också i uppdrag att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan samt uppdrag att förenkla myndighetskontakter digitalt, bland annat genom att skapa tjänster för sammanhållna guidade processer.

I år utökades uppdraget till Tillväxtverket till att också ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöpåverkande verksamhet för att ge förutsättningar för en effektiv och snabb ärendehandläggning. Dessa åtgärder ser jag kommer på sikt ge effekt för företag i livsmedelsbranschen.

Förenklingspolitiken utgör en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regeringen överväger löpande hur regelverk och administrativa förfaranden kan behöva uppdateras och eventuellt förenklas.

Regeringen överlämnade den 21 september i år skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovation (skr. 2021/22:3) till riksdagen. Genom detta beslutade regeringen om mål för förenklingspolitiken som skapar förutsättningar för ett konkret förenklingsarbete framöver. I skrivelsen aviserades också ett antal uppdrag som regeringen överväger att lämna till lämpliga myndigheter för att skapa konkreta förenklingar, till exempel kortare handläggningstider. Dessa uppdrag bereds nu inom Regeringskansliet.

I flera myndigheters regleringsbrev har det förts in ett återrapporteringskrav där de ska redovisa hur de bidrar till de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin.

Det är viktigt att offentliga förvaltningsuppgifter sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. För att ytterligare stärka enskildas rättssäkerhet och reformera och modernisera förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna antogs därför en ny förvaltningslag (2017:900) som trädde i kraft den 1 juli 2018. Förvaltningslagen ger en grundläggande och central struktur för kontakterna mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggningen. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som utvecklats i praxis slogs fast i uttryckliga bestämmelser, och ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning infördes.

Jag anser att vi genom dessa åtgärder arbetar för en tydlighet gentemot myndigheterna kring hur de inom sina verksamheter kan bidra till att skapa goda förutsättningar för företagen inom livsmedelskedjan, så att livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion kan nås till 2030.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Svenskt jordbruk är bland världens bästa. Vi måste låta det svenska jordbruket prestera. Det är när det hämmas av särlagstiftning - utan kompensation - höga skattesatser, rättsosäkerhet och regelkrångel som det inte kan prestera motsvarande sin fulla potential.

Vi har sett vad som händer när grundförutsättningarna är sämre för våra lantbrukare än för konkurrenterna. Det blir nedläggningar och en minskad livsmedelsproduktion. I dagens debatt fokuserar vi på myndigheternas roll för livsmedelsstrategin och rättssäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi sverigedemokrater anser att avvägningar mellan olika värden är helt centralt för ett gott beslutsfattande. Det betyder till exempel att miljöfrågor inte kan avgöras uteslutande av miljöpolitiska argument eller att ekonomiska frågor inte kan avgöras uteslutande av ekonomiska argument.

För att livsmedelsproduktionen ska öka måste det värdet också finnas med i alla avgörande beslut. Svenska departement är små, och mycket av verksamheten är delegerad till myndigheter. Med ett sådant system bör man antingen se till att myndigheterna gör den avvägning som behövs mellan värden eller systematiskt lyfter frågorna till den politiska nivån.

Ett sätt att åstadkomma ett bredare perspektiv på myndigheter och förmå dem att göra de avvägningar som krävs är att ge anvisningar i regleringsbrev och förordningar med instruktion för myndigheterna.

En lantbrukare kan påverkas direkt eller indirekt av 25 olika myndigheter. Alla dessa myndigheter har inte i dag anvisningar i sina regleringsbrev som gör att de verkar för förenkling på gårdsnivå, att de främjar ökad livsmedelsproduktion och att de bidrar till att Sveriges självförsörjning av livsmedel stärks.

Lantbrukarnas Riksförbund vill att regeringen ger flera myndigheter ett antal nya anvisningar i regleringsbrev och förordningar som gör att krånglet minskar och målsättningarna i livsmedelsstrategin ges förutsättningar att uppfyllas. Det handlar bland annat om följande myndigheter: länsstyrelserna, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Ökad rättssäkerhet kan man åstadkomma genom att se till att förvaltningslagen följs nära. Det skulle även leda till mindre krångel. Det finns nämligen flera mycket goda principer. Jag vill särskilt lyfta en princip, den som ibland kallas proportionalitetsprincipen. I förvaltningslagens tappning lyder den: Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.

Myndigheten kan alltså inte verka i ett vakuum och säga åt en enskild att göra det ena eller det andra. Myndigheten måste ta reda på vilka olägenheter som kan uppstå för denne och anpassa beslutet till underlaget. Görs det? Ja, ibland, men ibland inte.

I förvaltningslagen finns även krav på snabb handläggning och god service, så det är tydligt att en god efterlevnad av förvaltningslagen hos alla myndigheter skulle vara positivt.

Ministern nämner i sitt svar åtgärder som regeringen har gjort i förenklingssyfte och i syfte att uppnå livsmedelsstrategins mål och i syfte att förmå myndigheterna att följa förvaltningslagen. Det är bra, men detta är ju inräknat av LRF när de nu kritiserar rådande ordning. Det senaste inlägget är uppdaterat den 8 december, för åtta dagar sedan. LRF är inte nöjda med vare sig regleringsbrev, livsmedelsstrategin eller regelkrånglet. Ska jag tolka ministerns svar som att hon är nöjd med det som gjorts och att ingenting mer behövs? Eller ska jag ta det ministern säger som ett löfte att fler myndigheter kommer att ha anvisningar i sina regleringsbrev i år?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som ledamoten säger är det otroligt viktigt att vi har myndigheter och att vi ger uppdrag till våra myndigheter när vi vill någonting, som med livsmedelsstrategin, till exempel. Jag försökte beskriva lite av detta, till exempel att vi gav Formas, Vinnova, Jordbruksverket, Tillväxtverket, SLU, Livsmedelsverket och även länsstyrelserna i uppdrag att bidra till livsmedelsstrategins mål och att vi sedan också gav Tillväxtverket i uppdrag att samordna detta. Jag tror att det är otroligt viktigt också med samordning mellan myndigheterna och en samverkansgrupp.

Detta är inte det enda som vi har gjort för att uppnå livsmedelsstrategin och förenklingar, utan Tillväxtverket fick i uppdrag att fortsätta utvecklingen av den så kallade samtjänsten, att förenkla myndighetskontakter digitalt bland annat genom att skapa tjänster för sammanhållna guidade processer. I år utökades uppdraget till Tillväxtverket till att också ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöpåverkande verksamhet. Länsstyrelserna har även ett pågående uppdrag att tillsammans med Vinnova utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken.

Staffan Eklöf frågar om vi kan ge flera myndigheter uppdrag, och det får jag återkomma till. Regleringsbreven är inte klara än, så jag kan berätta om vad som sker just nu och vilka som har uppdraget just nu.

När det gäller proportionalitetsprincipen och att ge myndigheter i uppdrag att samverka krävs det, som Staffan Eklöf säger, flera myndigheter. Det räcker inte med en om vi ska nå de mål som vi gemensamt beslutat om och vill uppnå. Vi vill ju ha ökad livsmedelsexport, lönsamhet på gårdsnivå och miljö- klimatvänligt och hållbart jordbruk. Vi vill ha hela kedjan från primärproduktion till export.

Fru talman! Jag ser med nyfikenhet fram emot att läsa regleringsbreven när de är färdiga och förhoppningsvis där hitta fler anvisningar med större precision för främjande av livsmedelsproduktion. Jag återkommer i frågan.

Det gjordes mycket riktigt ett förtydligande av förvaltningslagen 2017, och det var viktigt men, som det verkar, otillräckligt.

Låt mig ta ett exempel ur verkligheten. Det finns flera fall där lantbruksföretag som har sökt tillstånd för en åtgärd har fått vänta i mer än ett år på besked utan att myndigheten har sökt företaget för en dialog. När beskedet sedan kommer är det uppenbart orimligt i förhållande till företagets verksamhet och situation.

I vissa fall skulle lite grann i verksamheten ha kunnat ändras för att uppnå de mål som skulle uppnås. Det gör att ett avslag är betydligt mer långtgående än vad som hade behövts och därmed inte förenligt med proportionalitetsprincipen. Detta har myndigheten troligen inte vetat, för den har inte tagit reda på det.

Detta leder fram till en viktig slutsats. Om myndigheter för en dialog med företagen kan samhällets målsättning oftast uppnås på ett annat sätt, ett som bättre passar företagets situation. På så vis blir besluten bättre.

Tillämpningen av proportionalitetsprincipen bör preciseras. Det kan man göra genom att förtydliga i förvaltningslagen att myndigheten alltid ska överväga om dialog behövs för att utröna om myndigheten verkligen känner till omständigheterna tillräckligt väl och att det alltid ska krävas dialog med den sökande i mer komplexa fall. Detta ska vara ett krav för att man ska anse att proportionalitetsprincipen ska vara uppfylld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är detta något ministern kan tänka sig att verka för? Man kanske kan börja med att sjösätta en utredning i frågan.

Fru talman! Som ledamoten Staffan Eklöf säger har vi precis fått en ny lagstiftning på plats. Proportionalitetsprincipen gäller, och för mig innebär det givetvis att det ska finnas proportionalitet i de beslut man fattar.

Det enskilda fall som Staffan Eklöf tog upp kan jag inte kommentera eftersom det är myndighetsutövning, men min upplevelse är att människor kan ha en god dialog med myndigheter och att myndigheter bör eftersträva att jobba med dialog och med att förklara de beslut de fattar. Är man inte nöjd med beslutet kan man, som ledamoten vet, överklaga beslutet om man vill.

Det är kanske inte förvaltningslagen vi ska diskutera i dag. Men vi beslutade gemensamt om den för inte så länge sedan. Det är bra att det finns proportionalitetsprincip, och den ska givetvis fungera.

Vad gäller de myndigheter jag har räknat upp och som vi har diskuterat inom målet för livsmedelsstrategin är det glädjande att många av dem har i uppdrag att främja livsmedelsstrategin och se till att målen förverkligas. Detta tror jag att både jag och Staffan Eklöf är besjälade av.

I dag berättade jag för miljö- och jordbruksutskottet att den nya strategiska planen innehåller förenklingar, för vi vill att det läggs mer tid på produktion och mindre tid på administration och därigenom en ökad produktion i Sverige av vår goda och säkra mat.

Fru talman! Med all respekt verkar det som om regeringen inte vet i nuläget om fler myndigheter ska få i uppdrag att främja livsmedelsstrategins mål och ökad självförsörjning i Sverige. Jag uppfattar också att regeringen tvekar inför att utreda en precisering av förvaltningslagen så att den fungerar som det var tänkt.

Jag drar mig även till minnes att regeringen tidigare har avslagit ett förslag från Sverigedemokraterna om att ställa lagkrav på att kontrollpersonal ska ha kännedom om den näring de kontrollerar. Bedriver man till exempel tillsyn av djurhållning ska man ha kännedom om just djurhållning.

Jag menar att regeringen inte använder alla verktyg i verktygslådan, och det tycker jag att regeringen borde göra. Jag tycker också att förståelsen för varför en jordbrukares yrkesliv består av så mycket krångel och juridiskt krångel inte är fullständig, varken i den allmänna debatten eller i regeringens hittillsvarande åtgärder.

En ändring vore positiv. Är en sådan på gång?

Fru talman! Jag tackar Staffan Eklöf för hans intresse i dessa viktiga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa i mitt anförande är det viktigt att offentliga förvaltningsuppgifter sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt, och för att stärka enskildas rättssäkerhet och reformera och modernisera förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna antog vi den nya förvaltningslagen.

Förvaltningslagen ger också en grundläggande och central struktur för det som Staffan Eklöf efterlyser, nämligen kontakterna mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggning.

Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som utvecklats i praxis slogs också fast i uttryckliga bestämmelser, och ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning infördes.

Låt mig till sist önska ledamoten god jul. Jag hoppas att han har mycket svensk mat på julbordet, och gärna den sill vi var med och såg till att vi får fiska - fast det blir nog mer midsommarsill än julsill, för julsillen är redan fiskad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.