Arbetsplenum - Utgiftsområde 15 studiestöd - 2021-12-15

Studiestöd

Fru talman! God dag, kära kollegor! Det är trevligt att se alla här denna härliga kväll. Jag vill börja med att säga att vi inte har varit med i beslutet och därför inte tänker ta ställning i detta heller.

Nu handlar detta om studiestöd. Jag är jätteglad över att vi de senaste åren har gett ökade möjligheter till studiestöd högre upp i åldrarna.

Det är en jättebra reform. Den gör att det blir bättre tillgång till kunskap för fler, vilket alltid är oerhört positivt. Med det lilla positiva kan vi väl starta denna debatt.

Sedan vill jag säga: Det absolut viktigaste som har hänt på detta område den senaste tiden, och särskilt det senaste året, är att vi äntligen har kommit igång med reformen om anställningsskydd och omställning, så att vi kan få ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden.

Det är tack vare Centerpartiets kamp. År efter år efter år har vi har kämpat för denna nödvändiga reform av den svenska arbetsmarknaden. Nu har vi äntligen kommit en bra bit på vägen. Tanken är att dessa förändringar ska träda i kraft den 30 juni nästa år. Vi hoppas att vi kommer att lyckas med det.

Orsaken till att detta är viktigt är att kompetensbehoven är enorma ute på arbetsmarknaden. Väldigt många människor har inte haft tillgång till den kompetensomställning som de behövt för att komma vidare från sitt gamla arbete in i det nya samhället, som kräver andra saker, större saker och mer kunskap än det kanske har krävt förut.

De flesta medborgare har inte haft rätt till omställning. De har inte haft rätt till studier mitt i livet. De har inte haft ersättning under tiden. Men nu kommer de att få det. Jag är jätteledsen för att det tog så lång tid innan vi lyckades få med resten av riksdagen på dessa förändringar, men nu är vi där, och det är oerhört härligt.

Detta betyder att vi kan ta riktiga steg mot att skapa det livslånga lärandet, som Sverige behöver. Vi kan göra omställningen till det digitala samhället och förhoppningsvis få med alla människor. Vi kan lyfta vår befolknings kompetens. Under covidpandemin har vi sett att det är möjligt. Nu tar vi det hela vägen och gör det till en rättighet för medborgarna. Det är otroligt positivt.

Detta är kanske ett perspektiv som inte har varit så vanligt i Sverige. Vi har överlag haft fokus på att tryggheten ska ligga på den enskilda arbetsplatsen. Det här betyder att den inte längre ska finnas bara där. Tryggheten ska finnas på hela arbetsmarknaden.

Det enda sättet att lyckas med detta är faktiskt att följa med i kompetensutvecklingen och se till att man hela tiden utvecklas. Det är svårt. Det är inte lätt. Vi som sitter här har bra omställningspaket. Jag är glad för att resten av befolkningen också får den möjligheten, för det behövs. Sitter man på samma jobb i fyra, åtta eller tolv år kan man ibland bli lite insnöad i vissa kompetenser som kanske inte behövs på resten av arbetsmarknaden. Jag tror att flera av oss kan komma att upptäcka det när vi lämnar riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Då är det jättebra att det finns omställningsmöjligheter. Jag är som sagt väldigt glad att resten av samhället nu också får dessa möjligheter. Det är såklart viktigt att det finns trygghet på den enskilda arbetsplatsen, men vi kan konstatera att omställningshastigheten i samhället har ökat. Andelen företag som stänger kommer att öka. De förändrar sina erbjudanden. De uppfinner nya saker. De möter en marknad som förändras totalt. Hastigheten kommer att öka, och då måste vi ge befolkningen möjligheter att följa med.

Det är en väldigt sund och bra politik som nu äntligen har kommit igenom. Vi har kämpat hårt med S för att lyckas med det. Vi har tidigare kämpat hårt med alliansregeringen utan att lyckas med det. Men nu är vi äntligen där, vilket är väldigt bra. Vi har arbetsgivarna med oss. Vi har facken med oss. Detta kommer att göra fantastisk skillnad för samhället.

Fru talman! När vi nu tar detta vidare är det jätteviktigt att hålla fast vid att den kompetens som behövs är den som arbetsmarknaden efterfrågar. Och där måste vi hålla fast vid att det kanske inte är Arbetsförmedlingen som är bäst på att värdera det, utan det är arbetslivet självt.

Att komma ihåg att nyttja hela arbetslivet till att få in kunskap om vilken kompetens som behövs och att nyttja och bredda ingången till vad som är arbetsmarknadens behov är jätteviktigt om vi ska lyckas med detta.

Med detta vill jag bara säga: Tack för ett trevligt år i utbildningsutskottet! Jag är glad för att vi har en högre intellektuell nivå i utbildningsutskottet än vad vi ser i vissa andra debatter. Jag hoppas att vi kan hålla det i dag också. God jul till alla er, till talmannen och till er där ute!

(Applåder)

Fru talman! I det budgetförslag som regeringen lade fram aviserades en höjning av räntan på studielånet för att finansiera det nya omställningsstudiestödet. Det är något som Vänsterpartiet avvisar. Vi anser att det är fel att låta lånekollektivet bekosta det nya stödet, även om vi välkomnar ett stöd som underlättar för människor mitt i livet att studera.

I dag befinner sig tiotusentals personer hos kronofogden på grund av skulder som beror på svårigheter att betala tillbaka studielånet. Antalet skuldsatta som inte kan betala har ökat genom åren. Därför är det svårt att förstå att regeringen och utskottets majoritet väljer att höja räntan och därmed skuldsätta ytterligare personer. Det leder bland annat till att man höjer trösklarna till högre utbildning, vilket går stick i stäv med ambitionen att minska snedrekryteringen till svenska lärosäten. Sveriges generösa studiemedel, med en bidragsdel och en lånedel med låg ränta, har varit och är en viktig del för att arbetarklassens barn ska kunna studera vidare.

Fru talman! Enligt CSN:s undersökning om huruvida studenter skulle ha studerat utan studiemedel och studielån var det hela 66 procent av studenterna med lågutbildade föräldrar och 44 procent av dem med högutbildade föräldrar som troligen inte skulle ha studerat utan studiemedel. Generösa studiemedel är alltså viktigt för att inte bara barn till högskoleutbildade föräldrar ska välja att studera vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det finns också undersökningar som visar att studenter är mer benägna att ta lån ju högre utbildning deras föräldrar har. Det stämmer ganska bra med andra utredningar som visar att barn till lågutbildade och yrkeselever på gymnasiet har en betydligt mer negativ inställning till lån. Låneaversionen kan därför antas bidra till den sociala snedrekryteringen. Redan i dag är det vanligt att studenter med kortutbildade föräldrar finansierar sina studier genom arbete. Låga räntor på studielånet är viktigt för den stora del som drar sig för att ta lån.

När regeringen för ungefär ett år sedan meddelade att räntan för 2021 skulle vara 0,05 procent sa den då ansvariga ministern så här i sitt pressmeddelande: En ännu lägre ränta är positivt för låntagarna och gör vårt generösa studiestödssystem mer attraktivt.

För ett år sedan innebar alltså en låg ränta att studiestödssystemet blev mer attraktivt, men nu väljer man ändå att höja räntan. Man gör därmed, med öppna ögon, studiestödssystemet mindre attraktivt.

I en tid när den sociala snedrekryteringen till högskolan ökar borde vi inrikta politiken på att minska snedrekryteringen i stället för att öka den ytterligare genom att ta beslut som får dem som är tveksamma till att skuldsätta sig att avstå från att låna under studietiden. Detta riskerar att leda till en ännu större snedrekrytering.

Räntan på studielånet följer dessutom ränteutvecklingen i stort, eftersom den baseras på statens genomsnittliga upplåningskostnad de senaste tre kalenderåren. En höjning av statens upplåningskostnad innebär alltså en högre studielånsränta. När jag arbetade just med återbetalning och anståndsansökningar på CSN var det många som såg sina lån öka i omfattning eftersom räntan översteg inbetalningarna. Det är en situation som mycket väl skulle kunna återkomma.

Förutom att en höjd ränta kan påverka snedrekryteringen till högre utbildning och utgöra ett hinder för den som bara kan finansiera sina studier med studielån väljer regeringen även att ställa ungas möjligheter till utbildning mot äldres möjligheter att ställa om mitt i livet. Det är något som vi starkt motsätter oss från Vänsterpartiets sida.

Fru talman! Vänsterpartiets budget har fallit i denna del, och vi deltar inte i beslutet. Jag hänvisar därför till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! I debatten om studiemedel från februari i år konstaterade jag för Liberalernas räkning att vår bedömning är att studiemedelssystemet i många delar är väl anpassat.

Vi brukar inte stå speciellt långt ifrån till exempel Socialdemokraterna i fråga om studiemedel. Visst, vi vill se ökade fribelopp, och vi kanske inte var helt positiva till studiestartsstödet från början. Men det är en studiemedelsform som jag har hyllat från denna talarstol så sent som förra året, då det har visat sig att det finns uppenbara positiva aspekter för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Vi är glada att vi förra året, inom ramen för januarisamarbetet, kunde höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel. Jag tycker, med andra ord, fru talman, att jag är ganska väl avvägd i debatter. Jag brukar inte svinga kritik hej vilt, men i dag är jag ganska kritisk. Min fråga till den socialdemokratiska regeringen är: Hur ser man på tillgängligheten till svensk högre utbildning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Frågan är aktuell och rör det utgiftsområde som vi debatterar här i dag. Den rör också den räntehöjning på CSN-lån som regeringen har aviserat i budgetpropositionen och som finns kvar även efter M-KD-SD:s reservation. Vi i Liberalerna avvisar tydligt denna räntehöjning i vår budgetmotion, som tyvärr och konstigt nog föll.

Det är inte en liten höjning, som man kanske kan tro om lyssnar på vissa i debatten. För en student med ett lån på 300 000 kronor kommer kostnaderna att öka med runt 1 600 kronor per år. Det låter fortfarande ganska lite, säger någon, eller det är väl inget att bråka om, som någon uttryckte sig på min Facebooksida när jag skrev om detta. Mitt svar är att detta nog är värt att bråka om. Tusentals personer, framför allt studenter, har skrivit på en namninsamling för att stoppa den aviserade höjningen. Det är en del i frågan som visar varför den är viktig.

Låt mig ge några andra exempel på varför detta är fel väg att gå.

För det första, fru talman, har OECD tidigare konstaterat att Sverige är ett av de länder där det lönar sig minst med högre utbildning i hela OECD. En svensk eftergymnasial utbildning omfattande minst två år ger i genomsnitt 22 procent högre lön än en gymnasial utbildning. För OECD:s medlemsländer är motsvarande genomsnitt 54 procent.

För det andra, fru talman, innebär detta att högre utbildning minskar i tillgänglighet, inte minst för dem som kommer från studieovana hem där höga lån ofta ses som avskräckande. En av de i särklass vanligaste anledningarna till att personer i dag väljer att avstå från studielån är att de inte vill belasta sin framtida ekonomi. Tillgängligheten till högre utbildning, inte minst för personer från studieovana hem, har jag uppfattat som ett ledord i en socialdemokratisk regering. Då uppstår ännu tydligare frågetecknen: Varför föreslår man detta i budgeten?

Det är inte bara Liberalerna, Vänsterpartiet eller tusentals personer i en namninsamling som tycker så här. Saco konstaterar krasst på sin hemsida att förslaget höjer trösklarna till svensk högre utbildning. Att höja räntan betyder att man måste betala tillbaka mer pengar under sitt yrkesliv. Det gör i praktiken att utbildningen blir dyrare, skriver Saco.

När utbildning blir dyrare höjer det trösklarna till högre utbildning och innebär sannolikt att fler personer som väljer mellan att studera vidare eller att inte göra det. Det skulle förvärra snedrekryteringen till högre utbildning och leda till färre utbildade totalt, detta i en tid när vi behöver fler utbildade personer i Sverige, inte färre.

Fru talman! I den allmänna debatten har det låtit som att räntehöjningen enbart har kommit till som en konsekvens av omställningsstudiestödet, som är en följd av LAS-överenskommelsen, en överenskommelse som Liberalerna för övrigt helt och fullt står bakom. Men är det hela svaret? I budgeten konstateras att studielånens kreditförluster i dag finansieras genom anslag på statens budget och att det, när ett nytt generöst omställningsstudiestöd beräknas kunna lämnas från 2023, är rimligt att räntan på studielån reformeras så att den kan täcka de kreditförluster som uppstår och beräknas på samtliga lån.

Här handlar det ju om kreditförluster, det vill säga att studenter, tidigare studenter och också förmodat framtida studenter helt enkelt inte betalar tillbaka lånen. Man har flyttat utomlands eller avstår helt enkelt på olika sätt från att betala tillbaka. Då är frågan: Varför gör regeringen inte mer för att hitta vägar att kräva in de obetalda studieskulderna, snarare än att lägga bördan på nuvarande och kommande studenter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Sveriges studenter - nuvarande och kommande - förtjänar faktiskt bättre.

Fru talman! Jag är glad över att Liberalerna nu talar om hur fel det är att räntan på studiemedel ska höjas för att vi ska kunna införa ett nytt studiestöd.

Det jag funderar på när jag läser anslagsförslagen är att jag inte kan se att Liberalerna har lagt till några pengar för att kunna finansiera omställningsstudiestödet, vilket Vänsterpartiet har gjort. Jag vill egentligen bara veta om Liberalerna har ändrat sig där eller om Liberalerna missade att hitta pengar till det nya studiestödssystemet. Har man helt enkelt ändrat sig? Det är vad jag vill veta.

Jag är som sagt väldigt glad över att partiet Liberalerna har ändrat sig i frågan.

Fru talman! Tack, Ilona Szatmari Waldau, för frågan! Nej, vi har inte ändrat oss, utan detta är en situation som har uppstått. Vi står bakom LAS-överenskommelsen, men till skillnad från Vänsterpartiet har vi inte en sedelpress i källaren där vi kan trycka pengar till alla utgifter.

Vi har finansierat vår budgetmotion. Det är detta som vi återkommer till hela tiden när vi får frågan hur vi har finansierat detta. Vi måste se vår budgetmotion som en helhet. Där finns också finansiering till att stå bakom överenskommelsen om LAS och omställningsstudiestödet.

Fru talman! Nu tror jag inte riktigt att jag hängde med. Omställningsstudiestödet ska ju finansieras inom ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd, och där har bland andra Vänsterpartiet har lagt in de pengar som regeringen i sitt förslag beräknar få in för att kunna finansiera omställningsstudiestödet.

Liberalerna har inte lagt tillbaka dessa pengar, det vill säga att de inte avvisar höjningen av studielånsräntan i sin budget.

Men återigen är jag väldigt glad över att ledamoten nu säger att Liberalerna stöder detta. Men det finns ingen finansiering, och det är väldigt tråkigt. Men det är bara att ansluta sig till Vänsterpartiets budget nästa år.

Fru talman! Jag kan bara upprepa det som jag sa tidigare. Liberalerna har en budgetmotion där vi avvisar denna höjning, men vi har täckning för detta på andra ställen. Jag förstår därför inte Ilona Szatmari Waldaus fråga. Vi står bakom LAS-överenskommelsen, och vi står bakom det som kommer ut av den. Men vi har andra sätt att finansiera detta på.

Fru talman! Hela min framtid har blivit mycket ljusare. Utbildningen har gjort och visat mig att allt är möjligt och gett mig och mitt liv en mening. Tack Sverige och tack CSN!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Detta är en av många röster som vittnar om att utbildning och ett generöst studiestöd är en murbräcka till ett bättre liv och en tryggare förankring på arbetsmarknaden.

Jag är stolt över att vi socialdemokrater steg för steg byggt upp ett av världens mest jämlika studiestöd som gör det möjligt för människor med olika ekonomisk bakgrund att utbilda sig, byta karriär och fortbilda sig under hela livet och i hela landet.

Människor är bildningsbara, men politiken måste ge stöd på olika villkor så att fler vågar ta det där klivet som kan stärka och rusta för de jobb som redan finns och de jobb som komma ska.

Vi vet att många tvekar, men tveksamheten har sällan med begåvning att göra utan bottnar ofta i en osäkerhet som hänger samman med en social bakgrund där det varken har förekommit studier eller studielån. De socioekonomiska faktorerna styr fortfarande möjligheterna för alltför många att fortsätta sin utbildningsresa. Det kan vi aldrig acceptera.

Fru talman! Vi socialdemokrater håller dörrarna vidöppna inom utbildningsystemets alla nivåer och skapar studiestöd anpassade för olika behov så att fler kan bli anställbara.

Studiestartsstödet är ett exempel. Det är ett bidrag som vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år som har stora behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Hittills i år har 7 800 personer omfattats av stödet. Det är det största antalet sedan regeringen införde stödet 2017, och merparten är kvinnor som har valt en bristyrkesutbildning.

Det är viktigt att komma ihåg att majoriteten av alla dessa tusentals individer inte hade vågat studera om vanligt studiemedel hade varit den enda möjligheten.

Jag är därför oerhört glad i dag att kunna konstatera att de högerkonservativa oppositionspartierna äntligen har insett vikten av ett rekryterande och utjämnande studiestartsstöd som gör det möjligt för fler att skaffa sig en utbildning som behövs på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna tycks ha förlikat sig med att deras tidigare så starka farhågor om ett rejält fusk med studiestartsstödet inte är med verkligheten överensstämmande.

Lika befriande är det att samma parti nu har lagt sin heliga princip bakom sig om att studiemotivation enbart bör komma från en akademisk ambition.

Fru talman! Allra extra glädjande är det att Sverigedemokraterna nu tycks ha övergett sin käpphäst om studiestartsstödets ojämlika snedvridning och i stället har kommit till insikt om det motsatta, nämligen att jämlikheten ökar när portar öppnas även för män och kvinnor med invandrarbakgrund. Många av dem får tack vare studiestartsstödet fäste på arbetsmarknaden, integreras, blir friare och får forma sina egna liv. Det är just detta som är vår politiska essens i utbildningssystemet, att alla oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar ska kunna studera.

Fru talman! Det är så vi stärker individens frihet att forma sitt eget liv. Det är så vi stärker vårt gemensamma samhällsbygge. Det är så vi stärker Sveriges möjligheter att fortsätta vara en ledande kunskapsnation i världsklass. Nyttan är individens men också hela samhällets.

Nu väljer allt fler att studera med studiemedel. Förra läsåret uppgick antalet studerande med studiemedel till närmare 560 000. Det är en tydlig signal om att stödet är både attraktivt och rekryterande. Dessutom har studiemedlens allmänna köpkraft aldrig varit så stor som nu sedan de moderna studiemedlen infördes 1965.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Dagens snabba utveckling kräver ständigt nya kunskaper. Utbildning kan inte bara förläggas till de yngre åren av våra liv. Nej, lärandet behöver vara en livslång process.

Vi har därför fattat beslut om att höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel och studiestartsstöd från 56 till 60 år och att ändra återbetalningsreglerna med motsvarande antal år.

Nu tar regeringen nästa stora kliv och genomför den största frihets- och trygghetsreformen på decennier. Ett historiskt omställningsstudiestöd införs för att säkerställa att du ska kunna växla upp och växla om under ditt yrkesliv för att stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Reformen innebär att de ekonomiska förutsättningarna för att utbilda sig förbättras betydligt för den som är mitt i arbetslivet, har arbetslivserfarenhet och är van vid att ha en arbetsinkomst. De allra flesta kommer att kunna studera med upp till 80 procent av sin tidigare lön under 44 heltidsveckor med början den 1 januari 2023.

Fru talman! Denna viktiga trygghetsreform kan kosta staten upp till 9 miljarder per år fullt utbyggd. Regeringen har därför, som ett första steg, föreslagit att räntan på studielånen ska höjas med cirka 0,5 procentenheter som en del av finansieringen. Tanken är att det ska ske från och med 2023. I dag är räntan 0,05 procent, vilket i princip är en nollränta.

För en genomsnittlig låntagare som har studerat på en eftergymnasial nivå skulle denna förändring innebära en ökad kostnad på cirka 40 kronor i månaden när studielånet betalas tillbaka. För en genomsnittlig låntagare som har studerat på en längre utbildning på fem år skulle denna förändring innebära en ökad kostnad motsvarande ungefär 70 kronor i månaden när studielånet betalas tillbaka.

Ränteförslaget kommer alltså inte att påverka de studerandes ekonomi under studietiden.

Tillsammans med studiestödssystemets omfattande trygghetsregler kommer denna fortsatt låga ränta att vara en viktig del av vårt generösa studiemedelssystem.

CSN har fått i uppdrag att utreda hur en räntereform ska kunna genomföras, där man särskilt ska belysa konsekvenserna för låntagarna.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2023 återkomma med förslag på hur en sådan modell kan se ut.

Fru talman! Avslutningsvis: Det svenska studiestödet är, och ska fortsätta vara, ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det ska fortsätta vara rekryterande för både män och kvinnor och fortsätta utjämna skillnader och bidra till social rättvisa.

Med regeringens trygghetsreform om ett omställningsstudiestöd kommer personer mitt i yrkeslivet att få goda ekonomiska förutsättningar för att kunna sadla om. Det ökar tryggheten för den enskilde, och det ökar omställningsförmågan för företag och anställda på en arbetsmarknad i snabb förändring.

Minns den inledande rösten: Hela min framtid har blivit mycket ljusare. Utbildningen har gjort och visat mig att allt är möjligt och gett mig och mitt liv en mening. Tack Sverige och tack CSN!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi socialdemokrater vill att ännu fler ska få en ljusare framtid. Vi vill att ännu fler ska upptäcka möjligheterna med utbildning så att ännu fler ges en mening med livet - i vårt Sverige, med världens mest generösa studiestöd.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).

Fru talman! Ledamoten Pia Nilsson pratar väldigt fint om studiemedel som rekryterande, om att fler ska få en ljusare framtid och så vidare. Min fråga är väldigt enkel och kanske inte så konstig givet mitt eget anförande och var Liberalerna står i frågan om den höjda räntan på CSN-lånen. Min fråga är: Hur ser ledamoten Pia Karlsson att denna räntehöjning går ihop med att studiemedelssystemet ska vara just rekryterande? Ser inte ledamoten att det finns vissa invändningar kring detta?

Jag återkommer till det som bland andra Saco har konstaterat, nämligen att detta ju höjer trösklarna till den högre utbildningen. Detta är inget som sänker några trösklar. Det borde väl gå tvärtemot själva grunden för socialdemokratisk högre utbildning. Det är ju per definition inte rekryterande när det höjer trösklarna för en högre utbildning.

Frågan är alltså: Hur går detta ihop, fru talman?

Fru talman! Och så var det Nilsson jag hette i efternamn, inte Karlsson. Men detta om detta.

Regeringen föreslår att räntenivån ska höjas till 0,5 procent från dagens 0,05 procent. I perspektivet av en så låg ränta ter sig förstås varje ökning väldigt stor, men det är alltså 0,5 procent. För några år sedan låg räntan på 1,16 procent. Den är alltså extremt låg nu - 0,05 procent.

Vi gör detta därför att vi ser en koppling mellan just studiemedelssystemet och arbetsmarknaden. Vi tycker att det är rimligt att i det här läget se över studiemedlets räntekonstruktion. Omställningsstudiestödet är ändå ett förslag som kommer att gynna alla - någon gång. Mitt i yrkeslivet kan vi behöva ställa om.

Det finns dessutom undersökningar, Maria Nilsson, som visar att det mest rekryterande inte är vad som händer när studierna är över, det vill säga vid själva återbetalningen, utan bidragets storlek under tiden man studerar. Detta har också regeringen angivit i sin budgetproposition för 2022 i samband med utgiftsområde 15. Det går alltså att ta del av det, om ledamoten inte redan har gjort det.

Ur ett rekryteringsperspektiv ser vi alltså ingen fara. Det vill jag verkligen påstå. Och är det några som alltid har gått i bräschen för rekrytering till utbildningssystemet är det Socialdemokraterna - och Vänsterpartiet, skulle jag vilja säga. Vi har utökat antalet utbildningsplatser rejält i vuxenutbildningen och i högre studier, och även antalet lärosäten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag ber så mycket om ursäkt för denna efternamnslapsus. Det verkar gå runt här i dag.

Jag skulle vilja tillåta mig ett tankeexperiment, fru talman. Hade det varit ombytta roller och en liberal regering hade höjt räntan och en socialdemokrat i opposition stått i denna talarstol, fru talman, hade det talats om chock. Det hade talats om hur vi trampar på dem som mest behöver ett studiemedelssystem. Det hade varit kvällstidningsrubriker. Nu är detta en liten, liten höjning som knappt kommer att märkas eftersom vi - det vill säga Socialdemokraterna, fru talman - definitivt är för rekrytering.

Dock är det fortfarande så att detta förslag höjer trösklarna till högre utbildning.

Fru talman! Jag delar inte ledamoten Maria Nilssons uppfattning att detta kommer att påverka rekryteringen. Hade det gjort det hade vi inte lagt fram förslaget. Det kommer inte att påverka rekryteringen, och det är mycket tack vare att vi har utökat bidraget. Vi gjorde ju så 2018 att vi utökade själva studiebidraget i studiemedlet med 300 kronor per månad, och det har visat sig vara det mest avgörande när det gäller rekrytering.

Att betala 0,5 procent i ränta på ett lån som ger dig trygghet, som ger dig ett fäste på arbetsmarknaden och som ser till att du under den tid du studerar har omkostnaderna betalda kan jag också tycka är rimligt. Det vill jag verkligen säga. Det handlar också om mellan 40 och 70 kronor mer i månaden.

Fru talman! Pia Nilsson tar upp hur låg räntan är i dag och att detta knappast kommer att påverka låneskulden. Men jag undrar vad det innebär för framtiden. Om statens upplåningsränta blir högre, kommer Socialdemokraterna då att ta bort den här extra höjningen? Det skulle jag vilja veta, fru talman.

Jag vill också påminna om det jag sa i mitt anförande: Statens upplåningsränta har varit så pass hög i Sverige att räntan på studielånet blev så hög att skulden ökade trots att man betalade så mycket man kunde. Kanske hade man låg inkomst och kunde inte betala så mycket, och räntan gjorde då att skulden ökade väldigt snabbt. Det var många som då inte kunde betala tillbaka, många som hamnade hos kronofogden och många som när jag jobbade på CSN ringde och grät över hur svårt det var och knappt såg någon framtid på grund av denna studieskuld som bara ökade och ökade.

Jag upprepar min fråga, som jag egentligen skulle vilja ställa till alla partier som står bakom att höja studielånsräntan utöver statens upplåningskostnad: Hur tänker man göra om räntan ökar? Eller tror man att vi alltid kommer att ha närapå nollränta i Sverige?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det är förstås omöjligt att spekulera i vad räntan kan komma att bli de kommande åren, Ilona Szatmari Waldau. Men jag kan ändå referera hur räntan har sett ut tidigare. För tio år sedan låg räntan på 1,9 procent. År 2014, när vi tog vid och började styra riket med Vänsterpartiets stöd, hamnade räntan på 1,2 procent. Sedan har den gått stadigt nedåt, framför allt under hela denna tioårsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det finns väl alltså inget just nu som man kan säga hotar den låga räntenivån. Den nivå som gäller i dag, 0,05 procent, är förstås väldigt nära noll. Den nivå som höjningen är tänkt att landa på, 0,5 procent, är fortfarande extremt låg. Om du ska ut och låna på öppna marknaden är exempelvis en Swedbankränta betydligt högre - 1,48 procent för tre månader och kanske 1,3 för en ettåring, som man säger; det är ett lån på ett år. Detta är alltså inte vilket lån som helst, och även vid 0,5 procent är räntan fortfarande väldigt låg.

Sedan kan vi väl tillägga att staten subventionerar de kreditförluster som i dag görs på studiemedlen - det finns i dag ett anslag i statens budget motsvarande 2 miljarder. Det kan man ju fundera över rimligheten med. Nu vet vi att regeringen har gett CSN i uppdrag att se över detta och att det börjar ge effekt. Kreditförlusterna minskar något, och det känns positivt. Men det är fortfarande låg ränta.

Fru talman! Problemet med räntan på studielånet är ju att det även blir ränta på ränta om man inte har möjlighet att ens betala av räntan under de år man betalar tillbaka.

Det gäller till exempel personer som har väldigt låg inkomst - de som inte har studerat till de yrken med fantastiska framtidsutsikter som Pia Nilsson hänvisade till, de som av olika skäl inte får de jobb de önskar eller de som har studerat inte för yrke utan för att förkovra sig. De personerna kan på grund av anstånd och nedsättning få en avgift som gör att de inte ens betalar på själva lånet utan bara på räntan, och det är det jag tycker att vi måste undvika. Vi kan nämligen inte veta hur räntan ser ut framöver.

Frågan är därför fortfarande: Om räntan ökar, tas den här extraräntan då bort?

Fru talman! Jag tycker att vi ska fokusera på vad det innebär i stort med 0,5 procents ränta på studielånen. Det kommer att bidra till att 44 000 personer per år ges möjlighet att ställa om mitt i yrkeslivet, med en hyfsat bra inkomst varje månad - 80 procent av sin tidigare lön. Det får vi inte glömma bort.

Det som händer nu, med regeringens förslag, är att intäkterna från den här räntehöjningen - där räntan hamnar på blygsamma 0,5 procent - är med och delfinansierar en reform som kan kosta upp till 9 miljarder per år. Det är alltså till största delen andra pengar som ska in och finansiera hela omställningsstudiestödet. Jag tycker ändå att det är rimligt att vi tar den här delfinansieringen genom att räntan på studiestödsmedlet höjs till 0,5. Det är fortfarande den näst lägsta räntan på de här lånen under de senaste tio åren.

Fru talman! Just frågan om räntan har varit en het potatis, och många studenter har hört av sig om detta. Moderaterna är givetvis väldigt positiva till omställningsstudiestödet, men det vi har sett som ett stort bekymmer är väl att man säger att räntan ska gälla även retroaktivt - alltså för redan tagna lån. Det ser vi som ett stort bekymmer, det vill säga att de som tog lånen faktiskt inte visste om de här ändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Detta tycker vi egentligen är den stora frågan nu, alltså varför det ska gälla retroaktivt så att även redan tagna lån får den här räntehöjningen.

Fru talman! Man kan säkert ställa sig frågan varför det blir på detta viset, men någonstans gör det ändå att den 0,5-procentiga räntan ger den intäkt som staten behöver. Det är faktiskt lite svårberäknat, men det kommer att landa någonstans strax under 2 miljarder.

Detta är ett sätt att ge hela studiemedelskollektivet en rimlig kostnad när man väl ska betala sitt studielån, och som jag har redogjort för tidigare ligger rimligheten någonstans mellan 40 och 70 kronor per månad. Regeringen och vi socialdemokrater gör bedömningen att det är rimligt.

Fru talman! När vi fick vår nygamla utbildningsminister Anna Ekström var nästan den första frågan hur hon ställde sig till detta, och hon sa lite vagt att hon ska se över frågan. Jag är väldigt nyfiken på vad det kommer att innebära. Det vet säkert ledamoten Pia Nilsson bättre än vad jag vet, men jag hoppas att det kommer ett rimligt svar på frågan.

Fru talman! Det är CSN som har fått uppdraget att titta på detta, och det ska man redogöra för den 15 april nästa år. Då ska man verkligen belysa detta ur låntagarens perspektiv för att kunna göra det så bra som möjligt för låntagaren. Innan den utredningen är klar är det svårt att uttala sig, men när utredningen väl kommer är regeringens ambition att lägga fram ett förslag inför budgetpropositionen 2023.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att vi har ett fantastiskt studiemedelssystem i Sverige. Det är någonting som vi ska vara enormt stolta över, och det är faktiskt helt unikt. Studiestödet gör studier möjliga.

Jag läste något som CSN, Centrala Studiestödsnämnden, skrivit. Man skrev att man vill se ett samhälle där en svetsare kan bli statsminister och där studiemedel är en självklarhet. Det låter givetvis som någonting väldigt positivt.

Något annat som CSN skrev är att en undersökning från 2020 visar att tre fjärdedelar av dem som studerar på högskola och har studiemedel klarar av sin ekonomi och att de till och med kan spara lite pengar varje månad. Det låter ju också helt fantastiskt - vi har ett unikt system. Sedan måste jag kanske informera min son om att han ska ha pengar över när han studerar med studiemedel, men det är en helt annan fråga.

Vi moderater gillar utvärderingar och måluppfyllelse; det brukar vi alltid påminna våra kollegor om. Därför är jag glad att det är hög måluppfyllelse när det gäller kriterierna för våra studiestöd. Det är hög måluppfyllelse när det gäller studiestödets rekryterande effekt, när det gäller studiestödets utjämnande effekt och när det gäller studiestödets effekt på samhällsekonomin. Detta är också mycket positivt, vilket jag tycker är mycket bra. Vi gillar alltså uppföljning, och vi gillar när måluppfyllelsen ser ut som den ska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Man ser att antalet studerande har ökat, vilket har sagts tidigare här. Antalet har ökat både bland kvinnor och män och bland studieovana sociala grupper. Det kan givetvis bero mycket på pandemin, och det vet vi att det gör - många fler läser, och många fler tar lån. Man ser också att det är många tilläggslån, vilket tyder på att det är äldre personer - med andra förutsättningar - som läser.

Det är också så att samhället förändras hela tiden, vilket innebär att man kommer att studera längre upp i åldrarna. Vi vet även att många nu vill kunna studera utomlands - kanske ännu mer än tidigare. Just nu är det lite bekymmersamt, men det kommer givetvis att förändras. Många fler vill också studera högre upp i åldrarna, och då kanske man har barn och familj och behöver helt andra stöd. Många kommer även att läsa senare i livet, och kanske läsa en ny utbildning, för att kunna behålla sitt arbete eller få ett nytt.

När det gäller goda effekter på samhällsekonomin, vilket vi tycker att det är bra att det är hög måluppfyllelse på, är det förstås viktigt att man ska få ett arbete efter sina studier - men också att man ska kunna betala tillbaka lånen, vilket har diskuterats lite grann här tidigare. CSN arbetar mycket med att få tillbaka alla lån. Man söker även dem som bor utomlands och som tyvärr inte har varit så bra på att betala tillbaka lånen, så nu får man tillbaka mycket mer av dem. Det är viktigt, för det är många miljoner det handlar om.

Jag har ju tidigare berättat att jag nu har betalat av alla mina studielån, vilket jag är väldigt glad för efter 30 år med CSN. När jag betalade in min sista avgift fick man ett digitalt diplom från CSN där det stod: Tack för att du har återbetalat dina studielån - nu ger du andra chansen att studera med studiestöd. Jag tycker att det är väldigt fint, och det är också detta som är självklart: att vi ska kunna hjälpa andra.

Jag vet alltså att CSN arbetar mycket med återbetalning, men de arbetar också med felaktiga utbetalningar och med det organiserade fusk som tyvärr pågår. Det är otroligt viktigt att de som studerar ska ha rätt till studielån men att det görs på rätt sätt. Vi tycker förstås att det är väldigt bra att man är noggrann med detta, för det handlar ändå om statens pengar.

Nu när vi får fler och fler äldre som studerar och olika studiestödssystem blir det fler individuella bedömningar av vem som får studielån. Det kräver förstås mer av handläggarna. Vi tycker att det är bra att det är individuellt, men det kommer att bli mer och mer krävande. Därför måste man se över hur man ska göra så att det blir så enkelt som möjligt med de olika nya lånen.

Pia Nilsson från Socialdemokraterna var så stolt när hon sa att man nu äntligen får studera högre upp i åldrarna - man kan ha lån upp till 60 år och får fler studieveckor. Detta tycker jag är jättebra.

Jag vill bara säga att Moderaterna har drivit detta i många år, och äntligen gick regeringen med på det. Jag tackar för det; det var en lång kamp. Man ska aldrig ge upp - till slut kan det bli klokskap även hos flera andra partier, vilket jag förstås tycker är jättepositivt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag går vidare till studiestödssystemet. Vi har pratat om räntorna, och jag tycker fortfarande att det är en fråga som hänger i luften. Högre räntor är ett av förslagen. Jag vet att detta inte är beslutat i riksdagen ännu, utan precis som Pia Nilsson sa är det än så länge endast ett förslag som har kommit. Det kommer att beslutas i riksdagen nästa år.

Att höja räntor kan vara en sak, men att det sker retroaktivt är någonting som vi från Moderaterna tycker känns obekvämt. Man ska kunna veta vad som gäller när man tar ett lån och inte kunna få en retroaktiv förändring.

Vi kommer noga att följa hur man kommer att finansiera detta nya system samt att man gör det på rätt sätt. Vi kommer givetvis att bevaka hur det här blir.

Vi står förstås bakom Moderaternas, KD:s och SD:s budget.

Jag vill avslutningsvis önska god jul och gott nytt år till hela kammarkansliet och till mina kollegor. Jag vill tacka för vårt samarbete i utbildningsutskottet, som oftast är positivt även om vi inte alltid är överens. Jag tycker bara att det är roligt att vi inte är det!

(Applåder)

Fru talman! Likt så många andra vill jag inleda med att tacka för det här kalenderåret och önska de övriga ledamöterna i utbildningsutskottet och kanslipersonalen såväl som talmännen och riksdagens alla tjänstemän en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Jag vill fortsätta med att göra någonting så ovanligt som att yrka bifall till förslaget i betänkandet, vilket i detta fall även innebär ett bifall till Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetförslag.

Som har nämnts flera gånger tidigare i debatten finns regeringens förslag om omställningsstudiestödet, som syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna individer att finansiera studier även senare i livet. Vi väntar fortfarande på den exakta redogörelsen för hur reformen ska utformas - vi hörde nu att den kommer under våren 2022 - men utifrån det vi känner till i dag ställer vi oss från Sverigedemokraternas sida överlag positiva till införandet av ett sådant stöd.

Förutsatt att ingenting förändras innebär det nya omställningsstudiestödet att yrkesaktiva får möjlighet att studera i upp till 44 veckor. Individen ska därmed själv kunna ta initiativ till sin kompetensutveckling och omställning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Vad vi däremot ställer oss betydligt mer skeptiska till är hur detta stöd ska finansieras. Det påminner lite grann om det som både Vänsterpartiet och Liberalerna har anfört. På bordet ligger just nu ett förslag om att kraftigt höja CSN-räntan - från dagens 0,05 procent till 0,5 procent. Detta innebär i praktiken en höjning på 1 000 procent. Som nämnts tidigare har protesterna inte låtit vänta på sig från flera olika håll och remissinstanser. Här anser Sverigedemokraterna att regeringen behöver se över möjligheterna till alternativa sätt att finansiera denna reform.

Återbetalningarna av studielån och skulder från utlandet har generellt sett ökat, men det ser väldigt olika ut från region till region och från land till land. Även om det ser väldigt bra ut på sista raden kan det vara så att återbetalningarna har ökat från exempelvis Tyskland samtidigt som de har minskat från ett annat land, som Afghanistan. Detta är någonting som Sveriges Radio specifikt har rapporterat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I stället för att finansiera det nya omställningsstudiestödet genom höjda CSN-räntor för skötsamma studenter bör regeringen exempelvis se över möjligheten att de utländska studieskulderna återbetalas av de elever som i dag går under jorden och försvinner utomlands, precis som Sveriges Radio har rapporterat om. Detta är ett exempel på hål som kan täppas igen och på hur medlen sedan kan omfördelas. Prioriteringen bör vara sådan att det nya omställningsstudiestödet kan införas utan att det innebär en alltför stor höjning av räntorna för våra studenter, och 1 000 procent anser vi vara ganska mycket.

Inom området studiestöd finns det flera intressanta sakförslag från flera olika partier. Dem ser jag fram emot att få debattera när de kommer upp för diskussion under 2022. I dag gäller det dock enbart budgeten för utgiftsområde 15, och där yrkar jag som sagt bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Det är någonting som vi verkligen ska värna, för det har lett till att vi också har ett av världens mest utbildade folk. Vi har en hög utbildningsgrad, en hög andel forskare och en framskjuten position som bildningsnation.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med några ord från min partikamrat Mats Berglund. Det är ord som han tidigare har uttalat i kammaren och som jag tycker sammanfattar Miljöpartiets politik inom högre utbildning och arbete väl. De ord han yttrade var:

"Miljöpartiet har alltid - eller åtminstone så länge jag kan minnas - drivit frågan om det livslånga lärandet. Det handlar om möjligheten att byta riktning i livet, att gasa och bromsa i arbetslivet, att vidareutbilda sig, att byta yrkesbana, att bryta mönster och att prova nytt. Det handlar om möjligheten att få vara nyfiken och om att tillåtas vara det."

En arbetsmarknad i förändring kräver ett studiemedelssystem som ger människor goda möjligheter att ställa om mitt i livet och antingen vidareutbilda sig eller utbilda sig till ett helt nytt yrke. Det är viktigt att vi har ett system som möjliggör och uppmuntrar det livslånga lärandet.

Miljöpartiet har drivit på för att skapa denna typ av möjligheter. Under vår tid i regeringen har vi varit med om att höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel med fyra år - från 56 till 60 år. Vi blir allt äldre, och de äldre blir allt friskare. Pensionsåldern höjs, och arbetslivet blir också längre. Vårt studiemedelssystem ska såklart hänga med i denna utveckling.

Vi behöver komplettera detta med fler veckor för dem som har studerat under en längre tid i livet och använt sina tillåtna tolv terminer, eller sex år, för en utbildning - kanske en läkarutbildning. Även om det här är ett generöst system, med en bidragsdel och en lånedel, som kommer att öppna möjligheter för väldigt många att utbilda sig eller vidareutbilda sig sent i livet kan nog nivåerna trots allt vara lite för låga för att det ska vara tillräckligt attraktivt för den som under många år har arbetat och haft en inkomst från arbete.

Där hade Miljöpartiets förslag om utvecklingstid varit ett viktigt komplement. Nu blev det inte så, men i stället har arbetsmarknadens parter kommit överens om ett nytt omställningsstudiestöd. Det fyller samma syfte men är faktiskt bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Miljöpartiet är väldigt positivt till förslaget på ett nytt omställningsstudiestöd från 2023. Det kommer att ge väldigt mycket bättre möjligheter att studera vidare och byta yrke mitt i arbetslivet. Omställningsstudiestödet bidrar också till att vi kan ha - och få - ett resilient samhälle.

Under vår tid i regeringen har vi även sett en höjning av studiebidraget med 300 kronor och en möjlighet för studenter med särskilda skäl att sjukskriva sig på deltid. Vi menar att den som väljer att plugga vidare också måste kunna känna en ekonomisk trygghet. Därför vill vi att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som arbetar.

Fru talman! Lärosätenas uppdrag för det livslånga lärandet är numera fastslaget i högskolelagen, vilket Miljöpartiet tycker är väldigt bra. Traditionellt sett har ju vårt system, om jag kan få uttrycka mig lite slarvigt, varit byggt på att man utbildar sig till ett yrke och sedan arbetar i det yrket fram till att man går i pension. Men, fru talman, tiderna förändras, och det behöver vi också. I stället för en utbildning när vi är unga och sedan ett långt arbetsliv kommer lärandet att vara kontinuerligt och ske löpande under hela livet.

Vi står inför en omställning av arbetslivet där inte bara arbetsuppgifter på fabriken automatiseras utan även olika uppgifter inom tjänstemannayrken. Utvecklingen av till exempel artificiell intelligens innebär en förändring av arbetsuppgifter. Vissa arbetsuppgifter försvinner, vissa arbetsuppgifter innebär att man behöver lära sig att arbeta med digitalisering och vissa arbetsuppgifter blir helt nya.

För att så många som möjligt ska bli vinnare och känna sig delaktiga är det nödvändigt att tänka nytt och att skapa förutsättningar för alla att få byta helt eller vidareutbilda sig. Andra omställningar som också skapar en förändring är klimatomställningen, energiomställningen och internationaliseringen.

Det här är för oss i Miljöpartiet viktiga grunder som driver på en förändring och en modernisering av synen och även förutsättningarna för utbildning och arbete i en föränderlig värld.

Fru talman! Jag vill avsluta med att önska dig, dina talmanskollegor, hela kansliet och också alla er i utbildningsutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 december.)