Interpellationssvar - 2021-03-11

Fru talman! Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att införa en möjlighet för Skolinspektionen att ingripa mot skolor med en liten andel behöriga lärare, om regeringen kommer att ändra i skollagen så att dagens undantagsbestämmelse skärps och hur regeringen ser på Liberalernas förslag att införa krav på huvudmän som anställer obehörig personal att inom ramen för anställningen fortbilda personen i fråga.

Skollagen är tydlig. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Det är som huvudregel legitimerade och behöriga lärare som ska ansvara för undervisningen i svensk skola. En lärare måste också ha lärarlegitimation för att få sätta betyg självständigt. Om detta borde det inte råda någon som helst osäkerhet för skolans huvudmän.

Vi har en lärarbrist som har vuxit fram under lång tid. De senaste åren har läraryrkets attraktivitet ökat och fler utbildade lärare anställts i skolan. Även antalet lärarstudenter och antalet lärare som utexamineras har ökat. Dessutom är kvarvaron i läraryrket hög jämfört med andra jämförbara yrken.

Men så länge det finns en lärarbrist kommer skolorna att behöva anställa obehöriga lärare. De undantagsbestämmelser som finns i skollagen är till för att huvudmän som inte lyckas rekrytera legitimerade och behöriga lärare ändå ska kunna erbjuda eleverna undervisning. Om det inte finns behöriga lärare att tillgå, eller om det finns andra särskilda skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får enligt skollagen en annan lärare bedriva undervisningen.

En obehörig lärare får som huvudregel bara anställas för ett år i taget. En sådan lärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

Statens skolinspektion har tillsyn över att skolor följer lagar och andra föreskrifter. Om det vid tillsynen konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras.

Utbildningsdepartementet har remitterat en promemoria med förslag som syftar till att ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor, såväl kommunala som fristående, när allvarliga missförhållanden i verksamheten har konstaterats.

Jag håller givetvis med Roger Haddad om att det är viktigt att obehöriga lärare som finns i skolan i dag får möjlighet att utbilda sig. Vidareutbildning av lärare, VAL, är en utbildningsväg för yrkesverksamma lärare och förskollärare som saknar examen. Regeringen har under 2020 sett över bestämmelserna som reglerar utbildningen och satsat mer resurser på bland annat utbildningsplatser så att fler lärare med lång yrkeserfarenhet och även förskollärare ska kunna gå utbildningen. Regeringen stimulerar också initiativen med arbetsintegrerade lärarutbildningar genom att bidra med medel för samordning och rekrytering av studenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Huvudmannen ska enligt skollagen se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ska ges möjligheter till kompetensutveckling. Regeringen har i lagrådsremissen Vissa insatser för ökad lärarkompetens föreslagit att det förtydligas att denna skyldighet gäller all den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Det är av stor vikt att alla elever i Sverige får en utbildning av hög kvalitet med behöriga och kompetenta lärare. Det är därför väsentligt att huvudmän följer gällande regler om bland annat anställning av lärare och kompetensutveckling av personal och att de så långt som möjligt använder legitimerade och behöriga lärare i undervisningen. Regeringen ämnar noga följa frågan framöver.

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret på min interpellation som handlar om att obehöriga personer som söker vakanser på landets skolor prioriteras före utbildade behöriga lärare. Det är ingenting som vi från Liberalerna kan acceptera.

Den här debatten handlar om att skicka en signal till huvudmännen om att ska vi höja läraryrkets status och attraktionskraft. Och ska vi uppvärdera läraryrket och återupprätta respekten för Sveriges lärare kan vi inte ha en tillämpning ute i landet där man tar in obehöriga lärare trots att det finns behöriga sökande.

Signalen och budskapet från den nationella nivån till dem som vill bli lärare och dem som går på lärarutbildningen, tar studielån och lägger fyra fem år av sitt liv på detta ska vara att det ska löna sig att utbilda sig och investera i sig själv för att bli det som jag tycker är det viktigaste yrket i samhället, nämligen lärare.

Det är detta som jag för Liberalernas räkning försöker lyfta upp här i debatten, fru talman. Skolinspektionen borde få starkare verktyg i sin verktygslåda. Jag har efterfrågat att man ska kunna gå in på skolenheter i dag där man till exempel har 60 procents obehörighet bland personalen. Detta vore inte i sig en grund för kritik, utan när Statens skolinspektion går in måste man göra en bredare kvalitetsbedömning och tillsyn innan man kan rikta kritik.

Jag tycker att frågan om behörighet är så viktig. Det finns inget viktigare, fru talman, än att alla elever får möta utbildade behöriga och ämnesbehöriga lärare. Detta har visat sig vara helt avgörande för undervisningens kvalitet och för att kunna upprätta en kunskapsskola.

I vissa kommuner och regioner har man en kombination av lärarbrist och av att man av olika skäl inte kan få tag på rätt ämneskombinationer eller rätt behörighet för aktuell skolform. Men vi ser också exempel där man lite grann missbrukar undantagsparagrafen, det vill säga att man får anställa obehöriga på ett år i taget. Det har fått konsekvensen att man inte utlyser vakanser. Man annonserar dem inte offentligt. Man ger inte utbildade nyutexaminerade eller arbetssökande lärare någon chans att söka sig till dessa tjänster.

Vi i Liberalerna har därför ställt frågor till regeringen om den är beredd att skärpa undantagsbestämmelsen. Som det ser ut nu har vi visserligen lärarbrist, men vi får inte glömma bort att det också finns tusentals lärare som har lämnat yrket men är beredda att under rätt förutsättningar komma tillbaka. Vi har också ett antal tusen som varje år examineras från högskolor och universitet. Med tanke på att utbildning ska löna sig här i Sverige måste budskapet och signalen till dem vara att vi kommer att göra vårt yttersta för att de ska få chansen att komma in på en arbetsplats efter att de har investerat i sig själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag står här i talarstolen och nickar när Roger Haddad talar, och jag fortsätter göra det. Det beror på att Roger Haddad har så rätt. Det här är ett mycket stort problem i svensk skola. Lärarbristen leder till stora problem. Bland annat leder den till att alltför många elever får en undervisning som inte håller den kvalitet som den hade kunnat hålla. Alltför många elever får helt enkelt mindre chans att lära sig mycket i skolan.

Ett stort problem är det också, fru talman, att lärarbristen är ojämnt fördelad. Vi vet att det är mycket svårare att hitta behöriga lärare i till exempel Jokkmokk än i Vännäs. Huvudmän som har nära till ett lärosäte där man utbildar lärare brukar ha lättare att hitta behöriga lärare.

Det är också otroligt svårt att se till att vi får fler lärare. Jag vet att det är ett arbete som Roger Haddad under många år har varit oerhört engagerad i. Genom vårt gemensamma arbete i januariavtalet ökar vi möjligheterna för att fler genom olika slags reformer ska kunna bli lärare.

Jag vill också peka på en annan sak där jag tror att jag och Roger Haddad är överens, nämligen vikten av att det finns en tydlig och statlig närvaro. Genom punkt 54 i januariavtalet öppnar vi för en statlig regional närvaro. Min övertygelse, fru talman, är att en statlig närvaro ökar möjligheterna till att ge det stöd till huvudmännen som kan behövas för att de ska kunna skapa vidareutbildningsmöjligheter. Det handlar om möjligheter som kan behövas för att befintlig personal som undervisar ska kunna få den vidareutbildning som krävs för att de ska få sin behörighet och sin legitimation.

Fru talman! Min övertygelse är att den stora bristen inte handlar om mer lagstiftning, mer kontroll och fler sanktioner, utan den stora bristen är att vi i Sverige har tillåtit att läraryrket har fått bli alltför oattraktivt. Vi har tillsammans tillåtit detta. Roger Haddad är angelägen om att peka på att ansvaret för regeringsmakten ligger hos mig; det är jag och mitt parti som har ansvaret och har haft regeringsmakten i ett antal år. Det är alldeles riktigt. Jag känner ett mycket stort eget ansvar för att verkligen försöka bidra till att vi kan stärka läraryrkets attraktivitet.

Med ett hårt och envist arbete för att stärka läraryrkets attraktivitet, med en ökad statlig närvaro som kan innebära mer stöd till huvudmännen i form av bland annat möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling och med goda möjligheter för lärarna att få den vidareutbildning och kompetensutveckling som exempelvis ett professionsprogram kan innebära hoppas jag att vi tillsammans ska kunna förstärka tillgången till behöriga lärare. Därmed hoppas jag också att vi kan förstärka tillgången till bättre undervisning för landets elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, det finns regionala skillnader. Därför har vi gått med på fjärr- och distansundervisning, något som börjar gälla under sommaren. Det innebär att om huvudmännen inte får tag på en ämnesbehörig lärare lokalt ska de kunna använda detta regelverk.

Vi ser dock exempel i större städer, såsom i Stockholmsrådet och även i residensstäder, där vakanser inte utannonseras. I stället väljer man av olika skäl - det kan vara ekonomiska eller andra faktorer - att förlänga anställningen år efter år. Även om det görs ett år i taget används denna pysparagraf, ventilen, på ett sätt som, tror jag, är skadligt om man vill höja läraryrkets status, och det går emot den signal och det budskap som vi här vill skicka till blivande och nuvarande lärare ute på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag hör inte riktigt att regeringen är beredd att ge Skolinspektionen en särskild möjlighet att ingripa mot skolenheter som har väldigt stor andel obehöriga lärare. Det hade varit bra om vi hade kunnat gå den väg som Liberalerna föreslår. I vissa områden, stadsdelar och kommuner finns en väldigt stor andel obehöriga lärare. Sedan några år tillbaka ökar dessutom andelen obehöriga i landet totalt sett. Det slår särskilt hårt mot utsatta områden och skolor med socioekonomiskt tuffare elevunderlag. De elever som behöver utbildade lärare som mest har inte det i dag. Detta bidrar inte till likvärdigheten i landet.

Det räcker heller inte med statlig regional närvaro. Vi diskuterar detta. Liberalerna vill ju ha ett statligt huvudmannaskap som inte är beroende av den enskilda kommunens ekonomi eller av att den lokala skolnämnden råkar ha ett intresse eller höga ambitioner för skolan. Staten måste ta ett större ansvar för lärarnas löner och fortbildning.

Men i avvaktan på Liberalernas förslag menar vi att det i skollagen ska införas ett krav på huvudmannen - kommunen eller en friskola - som i dag anställer obehörig person på sin skola. Kravet ska innebära att man måste fortbilda en sådan medarbetare så snabbt det går i avvaktan på att man antingen får tag på en behörig lärare eller med det självklara målet att den person man har anställt blir behörig.

I svaret till mig säger utbildningsministern att man ska titta på vilka möjligheter som ska kunna ges. Jag känner till den lagrådsremiss som nu är ute, men vi i Liberalerna menar att förslaget har en för svag skrivning. Vi vill markera, signalera och komma åt problemet med att obehöriga prioriteras före behöriga, vilket egentligen är mycket anmärkningsvärt. Så länge luckorna finns kommer det att vara så här. Det räcker inte att säga att man ska förtydliga ansvaret för huvudmännen att erbjuda eller möjliggöra fortbildning. Man måste ställa tydliga krav: Om ni inte får tag i någon kan ni anställa en obehörig, men då ska ni också ta ert ansvar som attraktiv arbetsgivare och se till att personen i fråga blir behörig för grundskola eller förskola. På så vis höjer vi attraktiviteten, utbildningsnivån och kvaliteten i skolan.

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för påminnelsen om något som är viktigt och verkligen har sin plats i debatten! Vi kommer nämligen från den 1 juli att i svensk skola ha en möjlighet att genomföra fjärr- och distansundervisning i större utsträckning än i dag.

Ett av skälen till att införa fjärrundervisning är att en del huvudmän trots stora ansträngningar inte har lyckats hitta behöriga lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Helt i linje med andan i Roger Haddads interpellation är bakgrunden att det bästa är om en elev får undervisning i klassrummet av en behörig, legitimerad och utbildad lärare. Detta tror jag att Roger Haddad och jag är överens om. Men om det inte går att få är det bättre med fjärrundervisning av en behörig lärare än undervisning som inte håller måttet och där läraren inte är behörig. Det är den rationaliteten som ligger bakom den nya regel som kommer att införas.

Roger Haddad ser det som problematiskt att en person som undervisar utan att ha behörighet eller legitimation kan få förlängt år efter år efter år. Det är klart att det är problematiskt. Det bästa är om man har en behörig utbildad lärare. Men, fru talman, om en sådan inte finns kan jag mycket väl tänka mig att det för barnens skull i skolan ändå är bättre med en lärare som stannar kvar några år, även om den personen inte har fullgod legitimation eller behörighet, jämfört med ständiga personalbyten på den posten. Att detta i synnerhet gäller för mindre barn framstår för mig som alldeles självklart.

Fru talman! Jag är nog rätt övertygad om att det är en klok väg att fortsätta bygga ut möjligheterna till vidareutbildning och kompletteringsutbildningar men också den stora satsning som nu görs - och som jag tror blir väldigt viktig i ljuset av pandemin - där vi tillsammans och med stöd i januariavtalet bygger ut möjligheten att bli lärare via kompletterande pedagogisk utbildning. I den arbetsmarknadssituation vi nu befinner oss i är jag övertygad om att det finns många personer som har fått se sin position på arbetsmarknaden i grunden förändrad av den chock som arbetsmarknaden utsatts för under pandemin. Det gäller förstås såväl lärare för mindre barn som lärare för högre åldrar och inte minst yrkeslärare, där det råder en skriande brist i den svenska skolan.

Fru talman! Jag kommer att fortsätta mitt arbete med att se till att man har goda möjligheter att vidareutbilda sig. Jag kommer också att fortsätta arbetet med att se till att vi stärker Skolinspektionens möjligheter att ingripa mot skolor med stora och återkommande brister. Tillsammans med Roger Haddad kommer jag att kämpa hårt för att se till att vi kan stärka läraryrkets attraktivitet. Det är faktiskt det viktigaste: att människor själva av egen fri vilja vill bli lärare. Ska vi komma dit måste vi, precis som Roger Haddad säger, klart och tydligt och tillsammans säga att Sverige behöver utbildade lärare och att utbildade lärare ska behandlas väl i svensk skola.

Fru talman! Vi har samarbete när det gäller lärarutbildningens kvalitet för att öka genomströmningen och minska avhoppen. Vi har även nationella fortbildningsinsatser. Men det är inte det som debatten handlar om. Annars skulle jag inte ha stått här, fru talman. Detta gäller förslag som vi har lagt fram utöver januariavtalet: Skolinspektionen måste kunna ingripa mot skolenheter som har väldigt stor andel obehöriga lärare som undervisar i klassrummet. Man ska överväga att skärpa undantagsbestämmelsen för att signalera att den här ventilen inte kan användas hur många gånger som helst när det finns behöriga sökande som vill bli aktuella för den ifrågavarande anställningen. Vi måste också skärpa kravet på huvudmännen att fortbilda sin personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att man kan ta in någon obehörig, men det är ingen lärare. En lärare i Sverige har lärarexamen och är behörig i minst ett ämne, eller så har man gått en akademisk väg där man har kompletterat sin utbildning och läst in en pedagogisk termin eller två för att få bli och kalla sig lärare.

Jag tycker att vi ska vara väldigt tydliga med att inte vilka som helst ska kunna komma in i klassrummet och få fast anställning eller börja sätta betyg utan att ha gått en lärarutbildning. Så höjer vi inte läraryrkets attraktionskraft. Jag tror inte heller att utbildningsminister Anna Ekström menar det. Problemet är att nuvarande regler, nuvarande luckor, nuvarande undantagsbestämmelser och nuvarande otydlighet i Skolinspektionens uppdrag men också i kraven på huvudmännen när det gäller fortbildning bidrar till att vissa kommuner och vissa friskolor fortfarande väljer att anställa obehöriga trots att det finns behöriga sökande. Det får vi aldrig acceptera.

Fru talman! Skollagen är tydlig. Det är utbildade, behöriga och legitimerade lärare som ska bedriva undervisning, och det är utbildade, behöriga och legitimerade lärare som ska sätta betyg. Huvudmannen ska anställa de lärare som har behörighet. Möjligheten att anställa den som inte har behörighet finns när man inte får tag på någon som har denna behörighet.

Jag vill också passa på, fru talman, att säga att jag hoppas att jag under den här interpellationsdebatten inte har använt ordet "lärare" om personer utan lärarutbildning. Har jag gjort det är det ett misstag från min sida. Sådant händer den bästa. Det är viktigt att verkligen se till att ordet "lärare" används för den som har en lärarutbildning, en lärarexamen, en behörighet och en legitimation.

Den här interpellationen är väldigt viktig. Det finns, säger OECD:s Pisa-chef Andreas Schleicher, inget skolsystem vars kvalitet överstiger kvaliteten på undervisningen och kvaliteten på det arbete som lärarna får förutsättningar att utföra i skolan. Ska vi se till att vi uthålligt kan hålla höga kunskapsresultat och god likvärdighet och jämlikhet i den svenska skolan måste vi gemensamt verka för att vi har tillgång till behöriga och välutbildade lärare i hela vårt land och för alla skolor och alla elever.

Jag är väldigt tacksam mot Roger Haddad för möjligheten att diskutera de här frågorna. Jag är också väldigt tacksam för det engagemang som Roger Haddad visar och för det goda samarbete som vi har - visserligen enligt Roger Haddad på bara delar av detta område. Det är ändå ett gott samarbete, så tack för det!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Boriana Åberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att öka kunskaperna om kommunismens illgärningar samt vad jag avser att göra för att statliga stöd inte ska beviljas till organisationer som vill avskaffa demokratin och för att redan betalda stöd exempelvis ska kunna återkrävas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har i instruktionen till Forum för levande historia infört ett särskilt uppdrag att informera om kommunismens brott mot mänskligheten. För att nå särskilt viktiga målgrupper, däribland barn och unga, har Forum för levande historia bland annat tagit fram utbildningsmaterial och ägnat särskilt fokus åt de brott mot mänskligheten som begicks av de kommunistiska regimerna i Sovjet, Kina, Kambodja och Östtyskland. Andra exempel på myndighetens arbete är vittnesskildringar med överlevande från arbetsläger i Sovjet och Kina samt utställningen Gulag: Det farfar inte berättade, som även går att ladda ned från myndighetens webbplats.

Som minister fattar jag inte beslut på egen hand om statsbidrag till enskilda organisationer. Med det sagt har jag sedan jag tillträdde varit tydlig med att statsbidrag inte ska gå till organisationer som agerar i strid mot samhällets grundläggande värderingar, så som de uttrycks i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det handlar inte bara om att sådana organisationer inte ska ta del av stödet utan även om att det riskerar att urholka trovärdigheten för hela stödsystemet. Ett starkt och självständigt civilsamhälle är centralt i vår demokrati.

För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Betänkandet, som överlämnades till regeringen i mars 2019, innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer.

Parallellt med processen för ett nytt demokrativillkor har regeringen även vidtagit andra åtgärder. Bland annat har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor från och med 2020 fått ökade medel till sitt förvaltningsanslag i syfte att stärka bidragshanteringen. Detta har underlättat för myndigheten att tillämpa de befintliga demokrativillkoren.

Regeringen avser att återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Anledningen till att jag initierade denna debatt är Ung Vänsters nyantagna partiprogram där man skriver att organisationens mål är att bygga ett kommunistiskt samhälle. Det är en skymf mot alla som har mördats eller mist livet på annat sätt på grund av kommunismens illgärningar. Men det är också ett allvarligt hot inför framtiden för oss alla när ett riksdagsparti har ett ungdomsförbund som öppet proklamerar sitt förakt mot demokrati och mänskliga rättigheter. För kommunism innebär just det: diktatur och brist på respekt för människovärdet.

Det är sorgligt och skamligt att det i Sverige i dag finns människor som längtar tillbaka till en människofientlig samhällsordning. Man undrar verkligen: Vad exakt i det kommunistiska samhället är det som attraherar Ung Vänster? Är det tvångskollektivismen? Är det massterrorn? Är det gulagsystemet? Är det massvälten som uppkom på grund av ekonomisk misshushållning?

Det är 23 kommunistiska regimer och marxistiska gerillor som under 1900-talet har mördat 110 miljoner människor. Det är fakta som Ung Vänster är okunniga om eller väljer att nonchalera. Ministern räknar i sitt svar upp vad Forum för levande historia kan bistå med för att synliggöra kommunismens brott mot mänskligheten. Uppenbarligen är detta inte tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det krävs mer än en upplysningskampanj, som för övrigt heter Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten, och inte som den borde heta: Kommunismens brott mot mänskligheten. Det är en stor skillnad. Man markerar att kampanjen inte avser kommunismens ideologi utan de konkreta brott som har begåtts under de kommunistiska regimerna i Sovjetunionen, Kina, Kambodja och DDR.

Det tål att påminnas om att när Forum för levande historia skulle lansera sin kampanj om kommunismens brott var det häftiga protester från bland annat historieforskare och historielärare. Där har vi grundproblemen, fru talman. I Sverige har vi inte gjort upp med kommunismen som ideologi.

Där har ministern möjligheten att göra skillnad. I Sverige ignoreras flirtandet med kommunismen. Det är något som det finns otaliga exempel på. Varje år delas Leninpriset ut till någon vänsterintellektuell uppburen författare, poet eller journalist som utan skam accepterar ett pris som bär namnet på en av historiens värsta massmördare.

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att några av de absolut värsta brotten i mänskligheten i modern tid har begåtts av kommunistiska regimer. Det finns ett skäl till att Forum för levande historia fick uppdraget för att belysa kommunismens brott mot mänskligheten.

Jag tog upp några exempel i mitt inledningsanförande, fru talman, om hur Forum för levande historia jobbar och har jobbat med frågan. Man har inom ramen för sitt uppdrag bland annat tagit fram filmer, faktaskrifter, rapporter, elevmaterial och klassrumsövningar särskilt framtagna för att passa i årskurs 9 och på gymnasiet där det är så viktigt att man reflekterar över de här frågorna. Det finns även lärarhandledningar och lektionsupplägg som kan ge stöd till undervisande lärare i högstadiet och på gymnasiet.

År 2019 bjöd Forum för levande historia inför 30-årsminnet av Berlinmurens fall in till ett seminarium och publicerade en antologi om de kommunistiska regimernas fall i Centraleuropa och de historiska skeendena som ledde fram till det. Jag vill mena, fru talman, att Forum för levande historia tar detta uppdrag på stort allvar. Det agerar naturligtvis som en självständig myndighet när det jobbar med de här frågorna.

Jag vill återkomma till det jag sa i mitt svar. För mig som kultur- och demokratiminister är det fullständigt självklart, och har varit en ledstjärna för mig ända sedan jag tillträdde, att de offentliga medel som vi delar ut enbart ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. Det spelar ingen roll vilken organisation det är eller vilken ideologisk inriktning det är. Begår man övertramp som bryter mot de demokrativillkor vi har ska man naturligtvis inte beviljas stöd. Sedan är det inte jag som prövar de enskilda organisationerna. Det är i det här fallet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomför en sådan prövning.

Vi hade en frågestund här tidigare i riksdagen där jag fick svara på lite frågor om arbetet med demokrativillkoren. Det är viktigt att understryka att det redan i dag finns demokrativillkor som ställer krav på bidragssökande organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Redan i dag har organisationer fällts för att de har brutit mot demokrativillkoret. Det gäller till exempel Sverigedemokraternas ungdomsförbund för ett antal år sedan. Det arbetet bedrivs också självständigt av myndigheten.

Det är likafullt viktigt att vi jobbar med att ta fram ett rättssäkert långsiktigt demokrativillkor. Det är för att civilsamhället ska veta vad som gäller och för att de organisationer som delar ut dessa pengar ska ha bättre möjligheter att granska, få upp information och fatta kloka beslut.

Fru talman! Det handlar om att värna vårt breda civilsamhälle. Det gäller att inte misstänkliggöra brett utan att värna stödet.

Här kan jag konstatera att Moderaterna så sent som för bara några dagar sedan gick ut med att man ville skära bort stödet till etniska organisationer. Jag vet inte om Boriana Åberg står bakom det. Jag tycker ändå att det är beklagligt. Moderaterna hänvisar inte till att det är brott mot demokrativillkoren som gör att man vill dra bort de ekonomiska förutsättningarna för de föreningarna och den delen av vårt civilsamhälle.

Jag menar att pengarna ska gå till de organisationer som uppfyller demokrativillkoren. Det är väldigt viktigt. Men vi måste stå upp för och värna ett brett civilsamhälle.

Fru talman! Låt oss hålla oss till kommunismen och dess illgärningar som är ämnet för denna debatt.

Jag är medveten om de olika program som Forum för levande historia har. Jag hävdar att det verkar som att informationen inte går fram. Dessutom blir det en motsägelse mellan Forum för levande historias arbete och hur man till exempel skildrar kommunismen i massmedier eller låter sympatisörer breda ut sig.

Ett exempel är att en numera avliden kulturpersonlighet berättade i tv att hans favoritgäster att bjuda på middag var Lenin och Stalin. Ingen reagerade. Programmet avbröts inte. Det skrevs inte några upprörda artiklar. Det blev inga konsekvenser över huvud taget för vederbörande.

Det finns väldigt mycket att lära oss från vårt grannland Danmark. I Danmark har det, till skillnad från i Sverige, efter kalla kriget pågått en långdragen och häftig uppgörelse med kommunismen som involverat den politiska, massmediala och historievetenskapliga sfären. Demokratiministern har ett stort ansvar för att se till att detsamma sker även i Sverige.

Ministern sa i sitt svar att statsbidrag inte ska gå till några organisationer som agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar så som de uttrycks i regeringsformen. Det är mycket riktigt. Att verka för ett kommunistiskt samhälle är att göra just detta. Det är att agera rakt emot det mesta som står i regeringsformens första och andra kapitel.

I ett kommunistiskt samhälle finns ingen respekt för alla människors lika värde eller för den enskilda människans frihet och värdighet, utan tvärtom. I ett kommunistiskt samhälle existerar inte yttrandefrihet, mötesfrihet, informationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet - det existerar ingen frihet alls. Jag har upplevt detta, och jag kommer att göra allt jag kan för att ingen annan i Sverige ska behöva uppleva det.

När jag gick i skolan blev vi lärda att vi levde i det bästa av samhällen, medan de i väst var fattiga och förtryckta. Vi köade i timmar för allt - bröd, mjölk och toalettpapper. Det var ransonering på el och ransonering på vatten. Kritik mot bristen på förnödenheter resulterade i fängelsestraff eller arbetsläger under omänskliga förhållanden, så ingen vågade kritisera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det fanns en uppbyggd polisiär apparat, och alla åsikter registrerades. Grannar spionerade på varandra, och angiveriet premierades. När man fick ett brev var det redan läst. Man kunde inte föra förtroliga samtal per telefon, för man visste att de avlyssnades.

Allt detta hände i det bästa av samhällen - samma kommunistiska samhälle som Ung Vänster vill bygga i Sverige. Är demokratiministern säker på att Ung Vänster uppfyller de demokratikriterier som finns för att man ska få statliga bidrag? Ung Vänster fick 1,6 miljoner så sent som i januari i år.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag verkligen respekterar Boriana Åbergs starka engagemang i de här frågorna.

Som jag sa i det förra anförandet har kommunistiska regimer världen över genom historien begått förfärliga övergrepp på mänskligheten. Det är naturligtvis också förfärliga exempel som Boriana Åberg tar upp.

Fru talman! Jag är besjälad i min roll som demokratiminister av att värna just de värden som Boriana Åberg lyfter: föreningsfriheten, yttrandefriheten och vårt demokratiska samhälle med fria medier och med fri konst och fri kultur.

Men, fru talman, jag har också att förhålla mig till myndigheternas självständighet. Det är inte min roll som minister att granska eller uttala mig om vilka enskilda organisationer som har fått stöd. Det är myndighetens, i det här fallet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, roll att pröva organisationerna som söker föreningsbidrag.

Det jag gör, och det jag har gjort, är att stärka myndighetens möjligheter att genomföra granskningar för att se om de organisationer som söker medlen uppfyller kraven och demokrativillkoren. Det handlar också om det organisationen verkar för och hur den är uppbyggd. Även de demokrativillkor som vi har nu har medfört att organisationer har nekats möjligheten att få bidrag. Det har hänt tidigare.

Jag jobbar hårt nu för att få till nya demokrativillkor som är långsiktiga och tydliggjorda och som ska fungera på ett rättssäkert sätt. Vi ska stärka myndigheternas möjlighet att både granska, följa upp och säkra att de organisationer som söker bidrag uppfyller kraven på de grundläggande värderingarna.

Vi har tagit ett steg på inrådan av Säpo att utreda möjligheten att inrätta en ny funktion som ska kunna stötta bidragsgivande myndigheter i att ta reda på om det finns verksamhet av extremistisk karaktär som man bör känna till. Det är ju inte alltid säkert att det är uppe i ljuset.

Boriana Åberg vill prata om kommunismen. Jag vill påpeka att i sin interpellation ställer riksdagsledamoten frågan till mig vad jag vill göra för att statliga stöd inte ska beviljas till organisationer som vill avskaffa demokratin. Det finns, fru talman, olika organisationer med olika färg och riktning som kan tänkas inte uppfylla demokrativillkoren. Jag är besjälad av att jobba brett och att säkra att ingen organisation som inte delar samhällets grundläggande värderingar ska få ta del av våra offentliga stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ändå komma tillbaka till att det är klart att jag gör det här för att skattemedlen ska gå dit de hör hemma. Det tycker jag att våra skattebetalare har rätt till. Men det handlar också om att säkra att vårt breda civilsamhälle ska kunna känna en trygghet i att kunna verka utan att påverkas av vem och vilken ideologisk färg som styr Kulturdepartementet, till exempel. Man ska inte kasta ut barnet med badvattnet.

Det är därför jag blev bekymrad över Moderaternas utspel om att dra in föreningsbidragen till etniska organisationer. Det är ungdomsorganisationer och riksförbund, och vi har ju även våra nationella minoriteter. Det handlar om delaktighet och språk, och föreningsstödet bidrar där till en viktig organisering. Det vill jag ändå ha sagt.

Sedan vill jag än en gång återkomma till att jag har stor respekt för Boriana Åbergs engagemang, och jag delar avskyn för kommunistiska regimers brott mot individer och mänsklighet.

Fru talman! I detta är vi helt eniga: Ingen organisation som vill avskaffa demokratin ska få ett enda öre av våra skattepengar. Det gäller såväl kommunistiska som nazistiska organisationer; båda dessa ideologier är precis lika avskyvärda och väldigt jämförbara med varandra. Där är vi eniga.

Sedan tycker jag inte att regeringen har utövat sitt ansvar fullt ut. På Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällets hemsida står att det är regeringen som formulerar syftet och bestämmer reglerna för de bidrag som finansieras med statliga pengar.

Att Ung Vänster har kunnat få 1,6 miljoner samtidigt som de öppet har proklamerat att de vill bygga ett kommunistiskt samhälle betyder att mekanismen inte fungerar. Jag hoppas därför att de nya demokrativillkoren verkligen täpper till alla hål. Alla som vill avskaffa demokratin borde bli totalt medellösa, och inte bara det - man borde offentligt ta avstånd från kommunismen, precis som man har gjort i Danmark.

Regeringen har velat ta rollen som en moralisk stormakt som kämpar för mänskliga fri- och rättigheter. Låt regeringen börja hemma! Låt den göra upp med kommunismen en gång för alla! På alla ställen där kommunismen har varit en samhällsbärande ideologi har de mänskliga rättigheterna förtryckts å det grövsta. Därför måste vi hjälpas åt att hålla rent.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Boriana Åberg för en intressant debatt. Vi är eniga om en sak: Det är centralt att vi har ett tydligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen som tydligt markerar mot antidemokratiska aktörer.

Som jag nämnde tidigare har regeringen, bland annat genom uppdraget till Forum för levande historia att informera om kommunismens brott mot mänskligheten, vidtagit åtgärder för att öka kunskapen om kommunismens illgärningar. Det, fru talman, är ett viktigt arbete. Genom det arbete som Forum för levande historia gör för att nå olika målgrupper, bland annat elever och lärare i grundskolan, ökar kunskaperna i samhället om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten.

Statliga stöd ska självklart inte beviljas organisationer som inte är demokratiskt uppbyggda eller som i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer. Detta är regeringen tydlig med, och det är en fråga som jag själv har arbetat med sedan den dag jag tillträdde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som prövar frågor om bidrag, till exempel till politiska ungdomsorganisationer. Om villkoren för statsbidraget inte uppfylls, det vill säga om en organisation till exempel inte respekterar demokratins idéer, kan MUCF återkräva bidragen. Myndigheterna har också blivit mycket bättre på att granska och följa upp bidragsansökningar. Oseriösa organisationer stoppas, och det är bra.

Nu ska vi utforma ett nytt demokrativillkor för statlig bidragsgivning som ska hålla både för dagens situation och för morgondagens. Det är inte så enkelt, och det tar lite tid. Men det är min fasta övertygelse att resultatet kommer att bli bra.

Avslutningsvis vill jag betona hur viktigt det civila samhället är för vår demokrati. Ibland tenderar vi här i riksdagen att glömma det när vi fokuserar på de organisationer som är problematiska. Jag tycker att alla de miljontals frivilliga som, ofta på ideell basis, arbetar för en bättre värld förtjänar vår respekt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.