Frågestund - 2021-02-04

Fru talman! Min fråga går till justitie- och migrationsministern.

I december sa Morgan Johansson till Sydsvenskan att han ville riva upp systemet för arbetskraftsinvandring och återinföra regler där Sverige bara tillåter invandring av kvalificerad arbetskraft, som ingenjörer och läkare, efter en prövning av om det finns behov i landet.

Vi har nu precis fått ett delbetänkande från en utredning om arbetskraftsinvandring. Inga förslag där kommer att leda till det som migrationsministern vill ha. Nu har vi gjort det väldigt enkelt för migrationsministern. Vi kommer att lägga fram en rad förslag för att lösa just detta, samtidigt som vi lägger fram förslag för att stoppa fusk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring.

Då blir det enkelt för Socialdemokraterna att driva den politik som de driver på debattsidorna. Kommer de att rösta ja till Moderaternas förslag?

Fru talman! Jag välkomnar att Moderaterna äntligen har vaknat i den här frågan. Det var Moderaterna som en gång för tio år sedan drev igenom världens mest liberala regler när det gäller arbetskraftsinvandring. Jag tror att Sverige är det enda land i hela världen som har arbetskraftsinvandring också i yrken där det inte finns någon brist. Det var ett rent beställningsverk från arbetsgivarsidan.

Det har lett till så mycket fusk, fiffel, människoexploatering och problem på arbetsmarknaden. Detta skyddade Moderaterna i alla år och brydde sig inte om. Jag tror att vi socialdemokrater var nästan de enda som pratade om detta. Nu ansluter sig Moderaterna till detta, och det tycker jag är bra.

Jag tycker att man ska anta det förslag som vi fick i tisdags. Det är den första delen av en åtstramning av systemet som vi kommer att gå till riksdagen med så fort som möjligt. Det gäller bland annat försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare men också ökade kontrollmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därefter inväntar vi slutbetänkandet som kommer i november för att se på ytterligare förslag. Där hoppas jag att Moderaterna backar upp också dem.

Fru talman! De förslag som kom i tisdags innebär inget höjt lönekrav. Det kommer att räcka med 13 000 kronor i lön för att få komma hit. Det är inget stopp för arbetskraftsinvandring till personlig assistans, som utnyttjas av kriminella, och inget stopp för spårbyte, som är tydligt förknippat med ett missbruk av vårt asylsystem. Det kommer inte heller att komma några sådana förslag i november med tanke på hur direktiven är utformade.

Därför gör vi det väldigt enkelt för Socialdemokraterna. Det är bara att rösta för Moderaternas förslag. Kommer ni att göra det?

Fru talman! Moderaterna har en tendens att slinka hit och dit i debatten. Ena dagen tycker de ena saken, andra dagen kan de tycka någonting annat. Vi får väl se efter att arbetsgivarorganisationerna har slagit klorna i Moderaterna om de fortfarande står fast vid sina förslag. Det beror väl lite grann på dagsformen vilken politik som Moderaterna i praktiken har.

Vi kommer att fortsätta vår politik. Den går ut på att strama åt reglerna på ett sådant sätt att vi kommer åt fusk, fiffel och människoexploatering så att vi äntligen kan göra någonting åt det eländiga system som Moderaterna införde för tio år sedan.

Frau talman! Den gängkriminalitet som statsminister Stefan Löfven årligen har sagt sig ska krossa vid sina sex år vid makten har i själva verket blivit värre för varje år. En allvarlig konsekvens av det är att allt yngre involveras alltmer i gängkriminalitet. Det är inte ovanligt att unga tonåringar har blivit tungt kriminellt belastade. Till följd av det har vi kunnat se stora brister i den slutna ungdomsvården med rymningar och fritagningar om vartannat.

I tisdags röstades ett tillkännagivande fram i justitieutskottet där Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna i en skarp formulering vill se ett tilläggsdirektiv till den aviserade utredningen om den slutna ungdomsvården.

Vi vill att utredningen ska syfta till att Kriminalvården med större kompetens att hantera tungt kriminella ska ta över ansvaret för den slutna ungdomsvården. Vi vill också att det tydligt ska framgå att straffskärpningar är aviserade för den här typen av brottslingar.

Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är om regeringen tänker tillgodose tillkännagivandet på de punkterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill först se vad tillkännagivande blir. Det är såvitt jag förstår inte justerat eller beslutat än.

Vi har precis aviserat en utredning som ska se över formerna för LSU, lagen om sluten ungdomsvård. Det handlar om att stärka kvaliteten och stärka säkerheten. Det handlar också om att se över vårdtiderna, som vi menar inte har hängt med för att hantera den typ av brott som vi nu talar om.

Sedan får vi se i övrigt vad riksdagen kommer att säga i de här frågorna. Vi är angelägna om att ha en bra dialog med riksdagen i detta. Allmänt sett vill jag säga att man ska komma ihåg att det nog inte finns någon regering som har gjort mer mot gängkriminaliteten än vad vi har gjort.

Det har skett en stor expansion på polissidan. Det är fler poliser än någonsin tidigare. Det är hårdare straff än tidigare i modern tid. Det är bättre verktyg för polisen att kunna följa och klara upp dessa brott. Det gäller bara att se till att fortsätta de satsningarna på punkt efter punkt och helt enkelt bura in en efter en av de mest brottsaktiva individerna.

Frau talman! En mer ärlig jämförelse än att jämföra sig med sig själv år från år är att jämföra med den opposition som har funnits samtidigt som regeringen har suttit vid makten. Där kan vi konstatera att regeringen alltid har satsat minst pengar på rättsväsendets alla utgiftsområden samt har haft de lägsta straffskärpningarna i förslagen när vi har debatterat dem här i kammaren.

Min konkreta fråga gällde det tillkännagivande som justitieutskottet fattade beslut om i tisdags där en väldigt bred riksdagsmajoritet står bakom förslaget om att ge Kriminalvården ansvar för den slutna ungdomsvården. Tänker regeringen tillgodose det tillkännagivandet?

Fru talman! Vi får se hur det tillkännagivandet blir. Vi är angelägna om att ha en bra dialog med riksdagen om detta. Återigen: Det finns ingen regering som har gjort mer än vad vi har gjort. Vi kommer att fortsätta att sätta av resurser och ge poliser och åklagare de verktyg de behöver för att komma åt gängkriminaliteten. Det handlar inte bara om att se till att vi burar in dem som begår de många brotten. Det är inte minst viktigt att försöka bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern. Den handlar om regeringens arbete med att stärka det nordiska samarbetet i gränshindersfrågor i pandemins tidevarv.

Naturligtvis förstår jag och bejakar varje lands behov, rätt och skyldighet att skydda sina medborgare för att förhindra smittspridning. Samtidigt har samarbetet på regeringsnivå mellan Sverige och våra närmaste grannländer karaktäriserats av ett splittrat och oförberett agerande utan samordning. Regeringarna har inte uppträtt samlat och samordnat, utan man har tvärtom genom ensidiga drakoniska och drastiska beslut öppnat och stängt sina gränser hipp som happ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här har skadat tusentals gränspendlare i Öresundsregionen, i min hembygd Tornedalen och utmed den svensk-norska gränsen. Det har också skadat Åland och senast Bornholm.

Vilken dialog har regeringen haft med sina norska, danska och finska regeringskollegor som har föregått den senaste tidens svenska inreserestriktioner?

Fru talman! Tack så mycket för frågan! När det gäller den nordiska relationen under pandemin kan man säga att det är två olika delar.

Det har varit en mycket nära relation på central nivå där ministrarna under långa perioder har haft möten varje vecka, vilket bland annat har lett till ett gemensamt nordiskt agerande för att få hem 9 000 svenskar med 400 flighter. Detta hade inte gått utan ett utmärkt nordiskt samarbete.

Å andra sidan har vi haft stora problem i gränsområdena som har drabbat människor väldigt, väldigt hårt. Det har hela tiden varit en nära dialog mellan de olika ministrarna, utrikesministrarna, de nordiska ministrarna och inrikesministrarna, men vi har valt väldigt olika sätt att hantera pandemin.

Jag tror att detta kan få stora konsekvenser i regionerna som har drabbats, och det måste vi gemensamt se till att försöka göra någonting åt.

Fru talman! De nordiska samarbetsministrarna aviserade i september att man skulle dra lärdom av erfarenheterna från pandemin genom att just ha ett ökat proaktivt informationsutbyte mellan regeringarna.

Trots detta har människor farit illa. Människor har till och med utsatts för omänsklig och ovärdig behandling. Dödssjuka människor har inte fått ta emot besök av sina anhöriga för att de har råkat bo på fel sida av Sundet. Människor har nekats eller fått avbryta sin skolgång i Norge för att de bor på fel sida av gränsen.

Vad tänker regeringen göra för att förnya och gjuta nytt liv i det nordiska samarbetet?

Fru talman! En av de saker som jag tror är de allra viktigaste är just att Linda Modig och andra som har egna erfarenheter av hur hårt detta har slagit i gränsområdena vittnar om det. Bland annat har vår Nordenminister och statsminister haft möten med människor som bor i gränsområdena och fått direkt information om hur hårt detta har slagit.

Vi har också från svensk sida föreslagit att man ska ha ett mycket närmare samarbete, och ett systematiskt samarbete, innan man fattar beslut. Jag hoppas att det kan bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth. Taxibranschen har drabbats nästan lika hårt som flyget av coronakrisen och har tappat 80 procent av sin omsättning.

Taxi är en bransch med små marginaler och hög överetablering i storstäderna. Stöden - utom specialstöden till flygbranschen - är utformade för helt andra verksamheter såsom industri och annan produktion med höga fasta kostnader och högre marginaler, vilket taxibranschen inte har. Dessutom fungerar kontrollerna av stöden för taxi väldigt dåligt, vilket ger stort utrymme för fusk. Vi är mycket oroliga för att de seriösa och ärliga företagen kommer att slås ut till förmån för de oseriösa och oärliga.

Jag undrar om regeringen planerar ett nytt stöd utformat för taxibranschen och andra branscher där stöden inte fungerar som de ska i dag.

Fru talman! Tack, Jessica Thunander, för en viktig fråga! Taxinäringen har, precis som stora delar av transportnäringen när det gäller persontransporter, drabbats väldigt hårt under pandemin både till följd av de restriktioner som vi gemensamt här har beslutat om och till följd av att människor följer de riktlinjer som finns om att minska resandet för att begränsa smittspridningen.

Det är också ett av skälen till att vi har gjort omfattande ekonomiska insatser, både generella i sjuklöneansvar och i uppskjutna skatter och, inte minst, i företagsstöd som taxinäringen har kunnat ta del av. Jag tror att över 5 000 taxiföretag har kunnat ta del av och söka de företagsstöd som nu finns. Det är vårt sätt att hitta möjligheter för den seriösa delen av taxibranschen att klara den kris som pandemin innebär.

Men jag utesluter definitivt inte att vi kan behöva återkomma med mer insatser - i huvudsak generella, för det är väldigt svårt att hitta specifika insatser. Men jag utesluter naturligtvis som sagt inte heller detta.

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för det svaret! Det gläder mig att ni inte utesluter att hitta sätt att hjälpa taxinäringen.

Jag upprepar att stöden enligt taxibranschen själv ofta inte fungerar ultimat för just taxi eftersom branschen inte fungerar som till exempel fysisk produktion eller industriproduktion. Seriös verksamhet riskerar verkligen att slås ut, och oseriös blir kvar.

Jag undrar: När skulle ett sådant förslag till stöd kunna tänkas komma?

Fru talman! Jag tror att det viktiga är att se till att vi verkligen utformar stöden på ett sätt som gör att seriösa åkare och seriösa i branschen kan få stöd men också resurser och förutsättningar att utvecklas.

Vi har haft en utveckling i branschen där det har varit mycket oseriös aktivitet, och där vi från regeringens sida nu har gått in med både taxameterkrav och en helt annan reglering för att få en sundare utveckling i taxibranschen. Alla förslag som bidrar till detta välkomnar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Demokratin hotas på många platser i världen. Det upplever inte minst invånarna i Taiwan, därför att Kina ökar trycket. Retoriken har skärpts kraftigt, det militära hotet ökar och kinesiska maktdemonstrationer sker allt oftare.

Taiwan är en fullvärdig demokrati med fria val, pressfrihet och en stark rättsstatsprincip. För snart två år sedan blev Taiwan först i Asien med att tillåta könsneutrala äktenskap.

I utrikesdeklarationen har regeringen sagt att stödet för det öppna samhället, pressfrihet och arbetet för hbtq-personers rättigheter ska stärkas.

När det kinesiska trycket mot Taiwan nu ökar vill jag fråga utrikesministern hur Sveriges regering agerar för att allt detta ska bevaras i Taiwan.

Fru talman! Tack, Hampus Hagman, för frågan! Det är väldigt beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme.

Regeringens utgångspunkt är att vi verkar för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt i det internationella samarbetet för Taiwan. Både Sverige och EU har ett intresse av att Taiwan deltar, och därför har vi bland annat stött att Taiwan ska delta till exempel i Världshälsoorganisationens arbete i anledning av pandemin.

Sverige har en ett-Kina-politik, och det gör att vi inte kan erkänna Taiwan fullt ut. Men vi arbetar för att Taiwan ska delta så mycket som möjligt i alla internationella sammanhang.

Jag kan också meddela att forskningsminister Matilda Ernkrans tog emot sin motsvarighet från Taiwan under förra året.

Fru talman! Det gläder mig verkligen att Matilda Ernkrans tog emot sin motsvarighet. Det är viktigt att Sverige står upp för demokratin.

Vi är i dag representerade genom Business Sweden i Taipei, och flera europeiska länder har liknande lösningar. Men allt fler byter också namn på sina kontor för att stärka relationerna. Storbritannien, till exempel, kallar numera sitt kontor där för British Office. Detta markerar ett stöd för demokratin.

Jag undrar om Sverige är berett att göra motsvarande namnbyte.

Fru talman! Som det är i dag med Business Sweden-kontoret fungerar det mycket bra.

Jag tror att det finns en fördel i att vi har samma benämning runt om i hela världen på Business Swedens kontor och dem som arbetar där. Namnet är väl känt, inte minst bland de företag som uppskattar och använder Business Sweden även i Taiwan. Jag tror att den ordning vi har nu fungerar väl, och det är ingenting som säger emot att vi stöder Taiwans deltagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth.

Hela samhället håller på och ställer om för att nå klimatmålen. Transporterna står för en tredjedel av utsläppen, och här står persontransporterna för det mesta.

Elektrifiering är det som Liberalerna tror är svaret när det gäller att möta utsläppen. Förra året stod laddbara bilar för 30 procent av all nybilsförsäljning. Företagen står för 75 procent av nybilsförsäljningen och står därmed för större delen av kostnaden för de laddbara bilarna i omställningen.

Nu har ett förslag om ändrade förmånsvärden varit ute på remiss, och remissvaren visar att man är kraftigt negativ till förändringarna ur miljösynpunkt. Min fråga till statsrådet är: Hur ser statsrådet på förmånsvärdet ur miljösynpunkt?

Fru talman! Jag tackar Helena Gellerman för en jätteviktig fråga. Vi står inför en utmaning där transportsektorn, som står för en stor del av utsläppen, har en ganska tuff resa att göra med att minska utsläppen, både genom biobränsle - reduktionsplikten - och genom elektrifiering. Vi påskyndar nu snabbt elektrifieringen, inte minst tack vare Elektrifieringskommissionens arbete. Det handlar också om att öka transporteffektiviteten.

Sverige är det land inom EU som har störst andel laddhybrider och elbilar i nybilsförsäljningen. Vi ligger alltså väl till. Men det är sant att vi också måste hitta skatter och styrmedel som långsiktigt bidrar till omställningen. När det gäller det som har varit ute på remiss pågår nu ett arbete i Regeringskansliet med att bereda förslagen för att återkomma.

Jag tror att historiken hittills visar att vi har varit framgångsrika i att både stimulera försäljningen av laddhybrider och elbilar och samtidigt påskynda utvecklingen av inte minst laddinfrastruktur så att vi ska kunna bli världens första fossilfria välfärdsland.

Fru talman! Jag får tacka för svaret.

Jag vill samtidigt passa på att ställa en fråga om syntest. För ett år sedan kom det i denna kammare ett tillkännagivande till regeringen om att bilförare som inte klarar syntestet ska kunna göra körning i simulator eller på verklig väg för att kunna återfå körkortet. Min fråga är: När kan vi se resultatet av det tillkännagivandet? Det har gått ett år nu. När kan dessa personer få en andra chans att behålla körkortet?

Fru talman! Detta är också ett väldigt viktigt ställningstagande. Självklart finns det alla skäl i världen att utveckla tekniken när det gäller syntest. Det pågår nu ett utredningsarbete hos våra myndigheter för att vi ska kunna återkomma med ett bra beredningsunderlag. Jag tror att det är oerhört viktigt, inte minst nu under pandemin, att vi säkerställer att de syntest och synfältsundersökningar som görs kan vila på vetenskaplig grund. Vi påskyndar det arbetet, för det är angeläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Under sin regeringsperiod införde den dåvarande alliansregeringen den mest generösa politiken i världen för arbetskraftsinvandring, en politik som innebär att staten inte alls bryr sig om vilka som kommer till Sverige för att jobba. Det är alltså upp till enskilda arbetsgivare att bestämma vilka som får komma hit, oberoende av om den svenska arbetsmarknaden verkligen har behov av den kompetensen. Detta riskerar att leda till både lönedumpning och utnyttjande av människor.

Just därför har regeringen tillsatt en utredning som tidigare i veckan har lämnat ett delbetänkande på just det här området. Vad säger migrationsministern om förslagen som levererades i tisdags?

Fru talman! Till att börja med är jag glad att det äntligen är fler än bara vi socialdemokrater som talar om det fusk och fiffel och den människoexploatering som har kommit i spåren av de ultraliberala arbetskraftsinvandringsregler som Moderaterna drev igenom för tio år sedan.

Det är viktigt att ha utgångspunkten att svenska löner ska gälla i Sverige för alla. Vi kan inte acceptera att människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare på det sätt som har skett.

Detta är dessutom en klassfråga, en mycket tydlig sådan. Det är en sak om man kommer hit som ingenjör eller läkare. Då har man en mycket starkare ställning. Kommer man hit som städare eller som diskare löper man mycket större risk att bli utnyttjad på det sätt som vi också ser har skett.

Nu stramar vi upp de här reglerna. Jag fick några förslag i tisdags, och vi kommer att gå vidare med dem. De gäller bland annat försörjningskrav och ökade kontroller. Sedan kommer ytterligare regler i november.

Jag ser det som en av de viktigaste frågorna denna mandatperiod att reformera det här systemet, som har fungerat så dåligt.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Precis som ministern nämner är det flera partier som har gjort positionsförändringar och närmat sig oss socialdemokrater på det här området. Jag undrar om ministern har några fler kommentarer med anledning av det.

Det är väldigt välkommet om vi kan få till en förändring här. Precis som ministern nämner är det väldigt många som utnyttjas på svensk arbetsmarknad i dag på grund av dessa regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det var nog ingen tillfällighet att det skedde en del positionsförflyttningar, för det var framför allt efter att det äntligen kom en rapport från de brottsbekämpande myndigheterna - polisen, åklagarna och Ekobrottsmyndigheten - och även Försäkringskassan, Migrationsverket och andra myndigheter som jobbar mot organiserad kriminalitet. När de sa att det fanns starka kopplingar mellan arbetskraftsinvandringsreglerna och organiserad kriminalitet vaknade ytterligare några partier, och vi fick det politiska tryck som vi nu har och som vi kan arbeta med för att äntligen strama upp de här reglerna. Det är faktiskt på tiden.

Fru talman! Under lång tid har hotet om en nästan helt borttagen aborträtt legat över de polska kvinnorna. Trots massiva protester i höstas, liksom nu, kommer det hotet att förverkligas. Att mänskliga rättigheter också är kvinnors rättigheter verkar inte Polens regering hålla med om.

Det är en politik som dödar kvinnor. När möjligheten till laglig abort förbjuds tar desperata kvinnor i stället till andra medel. Många är de som mist livet genom egna försök med olika tillhyggen eller genom att gå till andra, oseriösa aktörer som erbjuder en lösning.

Att detta sker i Europa i dag, i ett land mycket nära oss, är naturligtvis helt oacceptabelt. Därför vill jag fråga Ann Linde: Vad kan Sverige göra för att få Polens regering att ändra sig, och vad avser Sverige att göra framöver?

Fru talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan!

Detta är ju ett förskräckligt beslut som tyvärr har tagits och som gör att det i princip är omöjligt att få säkra och lagliga aborter i Polen. Aborter försvinner ju inte för att man har förbud, utan det är de säkra aborterna som försvinner.

Mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors och flickors rättigheter inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, är prioriterade frågor i vår bilaterala relation med Polen. Jag har själv personligen tagit upp just denna fråga med mina olika utrikesministerkollegor. Det har ju varit på det här sättet länge och blivit sämre med åren. Vi verkar också generellt tillsammans med andra inom EU och inom She Decides-rörelsen för att försöka påverka Polen att ändra de här besluten.

Fru talman! Tack så mycket för det svaret! Det är oerhört viktigt att vi gör precis allt vi kan för att få till en förändring, naturligtvis i laglig riktning.

Ser ministern att det finns någonting som vi i Sverige, genom EU eller själva, skulle kunna göra för att hjälpa de polska kvinnorna direkt i den situation som nu ändå kommer att råda ett tag framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Polska kvinnor har ju möjlighet att göra abort till exempel i Sverige. Tidigare hade vi ett krav på att vara svensk medborgare för att få göra abort i Sverige. Det är nu borttaget.

Samtidigt är det regionerna i hemlandet som ska betala, eller så sker betalningen via försäkringslösningar och så vidare. Om det inte täcker kostnaderna eller om regeringen inte vill betala får kvinnan göra det själv. Men möjligheten finns.

Fru talman! Det som händer i Ryssland upprör en hel värld. Det upprör framför allt det ryska folket. När Aleksej Navalnyj blev dömd till 3 ½ års fängelse - lagom för att han inte ska kunna ställa upp i nästa presidentval - gick människor ut på gator och torg.

Litauens utrikesminister har sagt att den här katastrofen som vi ser kommer att behöva undersökas noggrant av många längder gemensamt men framför allt genom de internationella organen, såsom OSSE.

Många gånger är balterna väldigt snabba på att agera - snabbare än de nordiska länderna. Jag skulle vilja fråga utrikesminister Ann Linde: Vad har Utrikesdepartementet gjort, och vilka resurser avsätter man för att koordinera aktiviteter med de baltiska länderna och likasinnade? Och vilka OSSE-mekanismer avser utrikesministern i sin roll som ordförande att aktivera?

Fru talman! Tack, Hans Rothenberg, för frågan!

Jag hade möjlighet att på plats, med egna ögon, se demonstrationerna och inte minst de otroligt skarpa polisiära insatser som gjordes. Jag kom hem från Moskva i går.

Jag tog där upp frågan om Navalnyj och krävde hans frisläppande och att alla som har arresterats i samband med demonstrationerna de senaste tre veckorna också ska släppas fria.

Som Hans Rothenberg förstår var det inga lätta diskussioner att ha öga mot öga med Rysslands utrikesminister. Men självfallet backar vi inte från detta en sekund och agerar direkt både inom EU och inom OSSE. På nästa möte kommer vi att fortsätta att diskutera vad som nu blir fortsatta reaktioner från EU. Det finns redan sanktioner med anledning av förgiftningen av Navalnyj.

Frau talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

I december 2020 larmade Sveriges Radio om att 395 miljoner kronor i studielån som betalats ut till nu vuxna män från Afghanistan riskerar att aldrig återbetalas. Av den anledningen ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet om hur hon avser att agera för att säkerställa att dessa lån återbetalas. Svaret blev att återbetalning av lån från utlandet generellt har ökat och att statsrådet bevakar frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

CSN driver in skulder i utlandet via telefonsamtal, mejl och brev. Om man inte erhåller svar måste skulden drivas in med hjälp av domstol. När det gäller Afghanistan är det inte bara väldigt kostsamt utan i praktiken omöjligt, enligt myndigheten själv. Afghanistan ligger dessutom i botten vad gäller länder där studenter frivilligt återbetalar sina studielån. Inga rapporter visar på att återbetalningen från den här regionen ökar.

Min fråga till statsrådet är således fortfarande hur hon avser att agera för att säkerställa att dessa lån återbetalas Sverige och det svenska folket.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att gymnasieutbildning verkligen ökar möjligheten till jobb och egen försörjning. Jag är själv i hög grad barn av svensk utbildningspolitik. Utan generösa studiemedel, utan utbyggd gymnasieutbildning, utan utbyggd högre utbildning i hela landet hade det inte varit möjligt för mig att genomföra den utbildning som jag har kunnat genomföra. Det här är någonting som är väldigt grundläggande. Folk behöver kunna utbilda sig livet igenom och i hela landet.

Det här är någonting som vi står för mycket starkt. Men ska vi ha de här generösa utbildningsplatserna och studiestödssystemet måste man naturligtvis också betala tillbaka sina studielån. Därför har CSN i uppdrag att driva in de skulder som människor har om de inte betalar sina studielån. Vi har också gett utökade medel till CSN för att öka indrivningstakten. Det har visat resultat.

Naturligtvis är det här ett arbete som vi noga fortsätter att följa med grund i att människor ska kunna utbilda sig livet igenom.

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth.

För någon timme sedan aviserade regeringen återigen att man förlänger alkoholstoppen. Det här slår hårt mot restaurang- och krögarnäringen runt om i Sverige. Det är en redan hårt utsatt bransch som väntar på de pengar som den skulle ha fått för länge sedan.

Min fråga blir då: Varför använder regeringen den lagstiftning som var till för att reglera alkoholkonsumtion till att reglera smittspridning? Vi har nu en annan typ av lagstiftning på plats som skulle kunna vara mer rättvis. Grannrestaurangen som serverar snabbmat kan ha öppet dygnet runt medan dessa restauranger och krogar måste stänga klockan 20.30.

Min fråga till statsrådet blir: Var finns rättvisan, och varför kan inte regeringen använda den lagstiftning som nu finns på plats för att reglera just smittspridning och inte alkoholkonsumtion?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Låt oss komma ihåg vad som är huvudsyftet med de regleringar vi nu gör. Det är att begränsa smittspridningen. Detta görs dessutom i ett läge när vi ser en ökning av smittspridningen, inte minst i grannländer, men vi ser också en risk i Sverige med det muterade virus som nu sprider sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då är det viktigt att minska de sociala kontaktytorna. Alkoholförsäljning efter klockan 20 tror jag alla inser faktiskt bidrar till att fler människor kanske blir något mer oförsiktiga, träffas i fler sammanhang och bidrar till en potentiellt ökad risk för smittspridning. Därför måste vi använda alla verktyg som finns, vare sig det är pandemilag eller alkohollagstiftning eller andra tillämpliga medel, för att se vad som är effektivast för att få en begränsning av smittspridningen.

Vi är naturligtvis beredda att pröva olika möjligheter, men i detta skede är väl det allra viktigaste att se till att vi använder de verktyg som riksdagen nu har gett regeringen för att begränsa smittspridningen fullt ut.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

Ida-Maria har en grav synskada och är rörelsehindrad. Hon pendlar till studieorten med hjälp av ledsagning. Nu behöver hon flytta till studieorten, men hon får inte ledsagning i den kommunen och kan därför tvingas avsluta sina studier.

Det finns ett stöd och det finns krav på lärosätena att de ska underlätta för studenter med funktionsnedsättning att studera. Men hur ska studenterna kunna börja studera om de inte kan flytta till den nya studieorten på grund av att LSS tolkas så olika? Vad tänker statsrådet göra för att studenter ska kunna flytta till en studieort och inte behöva tacka nej till eller avbryta sina studier för att de inte får det stöd de behöver?

Fru talman! Tack för frågan, Ilona Szatmari Waldau!

Det här är naturligtvis en oerhört angelägen fråga. Vi vill att också studenter med funktionsvariationer och funktionsnedsättningar ska kunna ta del av högre utbildning. Det finns också speciella stöd för att underlätta för detta.

När det gäller den person som ledamoten lyfter fram här i exemplet verkar det vara flera olika delar som man behöver ta hänsyn till. Jag pratar gärna vidare om det med ledamoten, men det är ingenting som jag här och nu kan leverera ett svar på mer än att det är klart att vi ska se till att vår högskola är öppen för en bred rekrytering där många som klarar kraven för högre utbildning också ska kunna genomföra en utbildning i den form som de behöver.

Just i dag, ska jag säga, sker de allra flesta utbildningar på distans.

Fru talman! Min fråga går också till Matilda Ernkrans.

Så kallad precisionsmedicin ger rätt behandling till rätt patient i rätt tid. Det är nyckeln till framtidens patientcentrerade vård. Men för att nå det nationella målet att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att införa precisionsmedicin i sjukvården krävs mer än de satsningar som regeringen nu gör i forskningspropositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kristdemokrater menar att det krävs konkreta nationella handlingsplaner som utgår från life science-strategin för att säkra långsiktig forskning och implementering av precisionsmedicin i vården. Inte minst måste hälsodata kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, och regleringen i och med den rådgivande funktionen vid Vetenskapsrådet räcker inte.

Det krävs justering av lagar och förordningar. Det krävs också att varje medicinsk bedömning i regionerna måste göras för patientens bästa.

Hur kommer regeringen att säkerställa dels användning av hälsodata, dels att tillgång till precisionsmedicin ges till varje patient oavsett var i landet patienten bor?

Fru talman! Jag vill tacka för frågan.

Vi har precis presenterat för riksdagen en forsknings- och innovationsproposition om mycket stora investeringar i svensk forskning och innovation på 3,6 miljarder över fyra år. Redan i år blir det 3,4 miljarder. Det är en mycket stor satsning. Vi gör också breda och stora satsningar på hälsa och välfärd, också på precisionsmedicin.

Det är såklart enkelt att önska mer. Men jag är väldigt stolt över det vi kan göra gemensamt i mitten av svensk politik.

Vi inrättar också en rådgivande funktion i Vetenskapsrådet när det gäller hälsodata. Vi ska komma ihåg att man får dela hälsodata för forskning, förutsatt att man har etiskt godkännande. Den rådgivande funktionen på Vetenskapsrådet kan alltså komma att spela en praktisk och viktig roll. Det är i alla fall min bedömning.

Om vi behöver göra mer ska vi naturligtvis fortsätta att titta på det.

Fru talman! Jag vill uppmärksamma problemen med den stora lärarbristen och med stora avhopp på flera inriktningar på lärarutbildningen. En viktig konsekvens blir en pedagogisk segregation i utsatta områden. De elever som behöver de mest och bäst utbildade lärarna får inte det. Vi har också en stor andel obehöriga lärare, inte minst i viktiga ämnen som matematik och naturkunskap.

Det är därför bra att regeringen försöker arbeta med det på olika sätt, till exempel med kortare pedagogisk utbildning och arbetsintegrerad lärarutbildning. En verksamhet som jag särskilt vill lyfta fram är TFS, Teach for Sweden, som bidrar tillsammans med Luleå tekniska universitet.

Jag har en fråga till statsrådet med anledning av att vi ser att avhoppsfrekvenser och genomströmning skiljer sig åt. Är regeringen beredd att göra en översyn av den arbetsintegrerade lärarutbildningen för att stödja dem som har god genomströmning och hög kvalitet och som bidrar till att minska lärarbristen, inte minst i matematik?

Fru talman! Tack, Roger Haddad!

Vi delar verkligen engagemanget för att det ska kunna utbildas fler lärare och för att vi ska ha en lärarutbildning som håller hög kvalitet och som fler vill och kan söka. Särskilt Liberalerna bidrar mycket aktivt i regeringens arbete i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har också gemensamt sett till att bygga ut den högre utbildningen, inte minst lärarutbildningen, över hela landet och att det finns flera olika vägar in till lärarutbildningen. Den arbetsintegrerade lärarutbildningen är en sådan väg. Det finns även den kompletterande pedagogiska utbildningen, som vi också ska utveckla ytterligare. Det förslaget har skickats på remiss. Och vi förstärker arbetet med lärarledda timmar och så vidare.

Jag tycker att vi har ett bra arbete på gång i mitten av svensk politik. Jag ser fram emot att fortsätta det.

Frau talman! Min fråga går till statsrådet Linde.

Nyligen svors Joe Biden in som president i USA efter en så att säga intressant tid på olika sätt. De viktiga frågorna hamnar i nytt ljus, och framtiden känns aningen mer hoppfull. Det får mig att fundera på hur möjligheterna för Stockholmsinitiativet gällande kärnvapennedrustning kommer att arta sig med Biden som president.

Vilken förhoppning har statsrådet inför den NPT-konferens om icke-spridning och nedrustning som är planerad att hållas senare i år?

Fru talman! Tack för frågan, Daniel Andersson!

Det så kallade Stockholmsinitiativet inför NPT-konferensen som Sverige har tagit tillsammans med 15 andra länder är ett viktigt och ett av få fungerande nedrustningsinitiativ som finns just nu. Det handlar om att minska kärnvapens roll i doktriner, om att öka transparensen kring arsenaler och nukleär teknologi och om att återuppbygga samarbete och kommunikationskanaler.

Vi har haft tre ministerkonferenser, senast nu i januari i Jordanien, för att få upp stödet för detta. Utöver de 16 länder som utgör grunden i Stockholmsinitiativet har vi nu fått fler att ansluta sig, bland annat Belgien, Luxemburg, Filippinerna, Danmark, Azerbajdzjan, Island och Portugal.

Jag är förhoppningsfull i fråga om att den nya Bidenadministrationen ska ha en mer konstruktiv inställning till NPT.

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth, som är representant för regeringen. Den handlar om de inskränkningar som regeringen har fått möjlighet att göra i och med pandemilagstiftningen och som får stora effekter för verksamheter. Vi har hört här i kammaren om bland annat restaurangbranschen, att man inte får åka över gränsen och så vidare.

Jag undrar hur regeringen planerar för detta. Det är naturligtvis mycket som händer under en pandemi. Men i en krissituation är det extra viktigt att vara ännu mer grundplanerad och att sedan fortsätta att förändra den planering man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är svårt för verksamheter att från den ena veckan till den andra helt stänga sin verksamhet och säga upp sin personal. De får hela tiden förhålla sig till det här. Dessutom kan man även som anställd förlora halva sin inkomst.

Hur planerar regeringen?

Fru talman! Tack för frågan, Lotta Olsson!

Det stämmer att pandemin är svårförutsägbar. Det gäller även hur viruset sprids. Inte minst den senaste tiden har vi, med tanke på den muterade varianten av viruset, varit tvungna att agera väldigt snabbt. Då är det svårt att ha framförhållning. Det handlar exempelvis om flygstopp under jul och nyårshelgen och stängda gränser från flera länder.

Det handlar om att både ha beredskap att agera snabbt och hitta bra och omfattande stödsystem för dem som drabbas, vilket vi har enats om i riksdagen. Det kan gälla a-kassa eller stöd direkt till näringarna för att rädda jobb och företag.

Regeringen arbetar utifrån flera olika scenarier som Folkhälsomyndigheten beskriver. Det finns också en tydlig vaccinationsstrategi utifrån tillgången till vaccin. Vi ska också ha en väl fungerande kommunikation om vilka olika handlingsalternativ som finns. Till exempel kunde förslag om reglering av alkoholförsäljning redovisas vid dagens presskonferens.

Frau talman! Häromdagen fattade regeringen äntligen, långt efter många andra länder, beslut om att det ska krävas ett negativt testresultat för covid-19 för att en utlänning ska få komma in i Sverige. Denna förändring är välkommen. Man kan bara föreställa sig hur många tusentals svenskar som hade varit i livet om en sådan regel hade kommit på plats redan förra våren.

Dock förekommer vissa undantag från kravet på negativt testresultat. Vissa är självklara, såsom svenska medborgare och personer som är bosatta i Sverige. Men asylsökande - personer som vi inte vet vilka de är, varifrån de kommer och om de verkligen har ett skyddsbehov eller bara hittar på - ska släppas in utan att ta test.

Jag vill fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om det verkligen är rimligt att vem som helst ska kunna säga "Jag behöver skydd" och då få komma in i Sverige, trots att man kan sprida coronasmittan?

Fru talman! Sverige är liksom alla andra länder bundet av de internationella regelverk som finns för asylsökande. Det innebär att den som kommer till gränsen och söker asyl för att man behöver skydd också ska tas emot av det landet. I det avseendet skiljer sig inte Sverige från några andra länder, såvitt jag vet. Om vi skulle börja säga något annat och utestänga människor på grund av pandemin skulle vi bryta mot de internationella regelverken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Syftet med regelverken är faktiskt att ge människor skydd. Ibland låter det på Sverigedemokraterna som att det är hejsan svejsan och att det kommer människor som över huvud taget inte har något behov av skydd. Så är det inte. De människor som kommer hit och som efter en prövning beviljas uppehållstillstånd har många gånger flytt från förtryck, krig och andra umbäranden. Dem måste vi kunna fortsätta att ta ansvar för, också i en pandemisituation.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Det finns i dag en stor oro bland landets regionala kollektivtrafikmyndigheter inför 2022 för att resandet ännu inte ska ha återhämtat sig så att intäkterna blir i nivå med vad de var före pandemin. Risken finns att det blir försämringar i utbudet, vilket inte minst kan komma att drabba landsbygden.

Centerpartiet är berett att verka för goda förutsättningar för kollektivtrafik i hela landet. Jag vill fråga ansvarigt statsråd: Har regeringen någon plan för hur man inom det som är statens ansvar kan bidra till att snabbt öka resandet i kollektivtrafiken igen, eller har man förslag på åtgärder för att överbrygga de förlorade biljettintäkterna tills resandet har återhämtat sig?

Fru talman! Tack, Anne-Li Sjölund, för en väldigt bra fråga!

Vi gör omfattande insatser för att säkerställa det som är samhällsviktiga transporter. När pandemin inträffade var naturligtvis den första prioriteringen att stoppa och förhindra smittspridningen och se till att sjukvården hade rätt insatser. Men att rädda jobb och företag och se till att samhällsviktiga transporter fungerar har varit en viktig prioritering. Godstransportsystemet fungerar väl.

Utöver de generella statsbidrag som kommuner och regioner, som är ansvariga för kollektivtrafiken, har fått har vi dessutom fattat historiska, nya beslut med öronmärkta statsbidrag från regeringen till kollektivtrafikmyndigheterna. Först blev det 3 miljarder, och för detta år har det hittills blivit 2 miljarder kronor. Dessa är villkorade i någon mening för att upprätthålla volymen så att människor kan åka smittsäkert.

Jag utesluter inte att vi kommer att behöva göra ytterligare insatser. Kollektivtrafiken är ju otroligt viktig för dem som inte kan köra bil eller jobba hemifrån och vill ta sig till jobbet på ett säkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga på samma tema, nämligen kollektivtrafiken i vårt land.

Nyligen kom Svensk Kollektivtrafik med sin senaste prognos där de pekade på att kollektivtrafiken tappade ungefär 7,5 miljarder kronor förra året. Prognosen är att man troligen kommer att tappa lika mycket till, 7,5 miljarder, det här året. Detta är en direkt följd av våra uppmaningar om att man ska undvika att resa kollektivt om man kan det.

Ministern nämnde de direkta statliga stöd som regeringen har gått in med. Det gäller 3 miljarder förra året, och nu har man för i år aviserat ytterligare 2 miljarder. Men, Tomas Eneroth, i ljuset av att prognosen är att kollektivtrafiken kommer att tappa 7,5 miljarder kronor och då man tidigare har tappat lika mycket förra året räcker inte 2 miljarder kronor. Eller anser ministern att 2 miljarder kronor räcker? Kollektivtrafiken ska ju utvecklas, inte avvecklas, så vad mer avser ministern att göra för kollektivtrafiken?

Fru talman! Jag delar engagemanget för kollektivtrafiken. Den är otroligt viktig, inte minst i detta läge. Som jag sa tidigare: Det gäller de som inte kan ta bilen till jobbet eller jobba hemifrån och ändå vill kunna resa på ett säkert sätt. Det gäller också dem som arbetar inom kollektivtrafiken.

Vi ska dock komma ihåg att huvudansvaret för kollektivtrafiken vilar på landets regioner och kommuner. De har huvudansvaret. Vi har därför ökat de generella statsbidragen mer än någonsin för att man ska kunna täcka upp det inkomstbortfall eller det biljettintäktsfall som finns. Därutöver ger vi nu öronmärkta statsbidrag på upp till 5 miljarder kronor. De sista 2 miljarderna sätts i relation till vilken volym man har. Vi har ju sett att man i några regioner har dragit ned i kollektivtrafiken, trots att behoven är stora och vi inte ska bidra till ökad smittspridning.

Jag utesluter som sagt definitivt inte att vi kan komma att behöva återkomma med ytterligare stöd. Kollektivtrafiken är nämligen otroligt viktig för många. Vi ska värna den.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans.

Många företag och offentliga verksamheter uppger att de har allt svårare att hitta folk med rätt kompetens och kunskaper till sina tjänster. Samtidigt ökar behovet av att vidareutbilda dem som redan är anställda. Digitalisering och robotisering gör att förändringarna på arbetsmarknaden går allt snabbare. I coronapandemins spår finns mycket som talar för att strukturomvandlingen kommer att gå ännu snabbare.

Sveriges förmåga att konkurrera med kunskap och kompetens på en alltmer globaliserad marknad är beroende av att människor i vårt land kan ställa om flera gånger under arbetslivet. Vi behöver också ha ett utbildnings- och studiefinansieringssystem som möjliggör livslångt lärande. Jag är övertygad om att en allt snabbare teknisk utveckling på arbetsmarknaden kommer att kräva ett mer utbyggt och flexibelt utbildningssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga ministern vad regeringen gör för att ge människor i hela landet möjlighet att hänga med i denna utveckling.

Fru talman! Tack för frågan! Ja, jobb och utbildning genom livet och i hela landet är verkligen prioriterat för regeringen. Det är det för att vi vet att förändringar på arbetsmarknaden försätter människor i situationer där de behöver utbilda sig kanske flera gånger i livet. Då måste vi ha ett utbildnings- och studiefinansieringssystem som möter det. Det här försökte jag också ge uttryck för vid en tidigare fråga från Sverigedemokraterna.

Om man på riktigt och på allvar ska känna hur viktigt det är att man har rätt utbildning för rätt jobb måste man ha de erfarenheterna och kunskaperna med sig. Då vet man hur viktigt detta är. Vi vet det. Vi har byggt ut utbildningsplatserna med 144 000 sedan 2015. Vi har förstärkt utbildningsmöjligheterna och studiestödsmöjligheterna. Vi har även förstärkt tilläggslånet. Dessutom möjliggör vi snart för studiemedel högre upp i åldrarna.

Fru talman! Min fråga handlar om vägunderhåll och går till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Fru talman! Menar vi allvar med att hela landet ska leva behövs också vägar till hela landet. Vägnätet är samhällets blodomlopp där transporter måste ut till varje del.

Riksdagens bilnätverk anordnade i går ett seminarium om potthål och eftersatt vägunderhåll. Allvarliga potthål finns i hela landet, från söder till norr och även i Stockholm. Dalsland larmar om undermåliga vägar i en skrivelse till Västra Götalandsregionen. I stället för att stärka vägnätet har hastigheterna sänkts från 90 till 80 kilometer för hela 121 mil i vårt vägnät.

Fru talman! Jag vill därför fråga infrastrukturministern vad han planerar för att ta tag i vägunderhållsskulden så att vägarna uppdateras till framtida behov av fler transporter.

Fru talman! Det är en mycket angelägen fråga. Vi har valt att satsa mycket på vägunderhåll. Trafikverket har aldrig haft så mycket resurser som nu. I den nationella planen avsatte vi 164 miljarder kronor till vägunderhåll efter år av underinvesteringar när inte minst en moderatledd regering valde att lägga pengar på skattesänkningar i stället för på nödvändig infrastruktur.

Sedan dess har vi i nästan varje budget skjutit till resurser för potthålsbekämpning. I den senaste budgeten aviserade vi - och det har nog fattats beslut om nu - 1,5 miljarder i öronmärkta resurser för vägunderhåll på landsbygden. Det är otroligt viktigt ur trafiksäkerhetssynpunkt och för att det ska finnas en tillgänglighet i hela landet att vi har bra resurser för våra vägar. På detta sätt säkerställer vi också att infrastruktursatsningar görs i hela landet, i stad såväl som på landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Jag fortsätter på samma tema men vill tala om vinterväghållning.

De senaste veckorna har vi sett att E20, E4, riksväg 40, riksväg 23 och så vidare har haft stopp i trafiken på grund av att framkomlighetsproblemen har varit omfattande. Detta påverkar industrier och viktiga transporter till livsmedelsbutiker och sjukvård. Så här kan vi inte ha det i ett modernt samhälle, vilket har påtalats flera gånger tidigare.

Statsrådet säger att Trafikverket har tillräckligt med pengar för att klara det hela. Vi kan konstatera att de inte gör det. Trafikverket säger också att de har ett modernt sätt att sköta väghållningen på vintern. Vi kan konstatera att inte heller det fungerar. Facebook översvämmas av bilder på folk som åker skridskor ute på de stora Europavägarna. Det här duger inte.

Min fråga till statsrådet är: Vad avser ni att göra för att förbättra läget?

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för en mycket angelägen fråga.

Vi ska komma ihåg att det först och främst inte finns några budgetrestriktioner. Hur snön faller pendlar mellan åren, och därför ska det inte vara några budgetrestriktioner när det gäller snö- och halkbekämpning. Här finns alla möjligheter för Trafikverket att göra rätt insatser, nu med hjälp av modern teknik där man mäter och tittar på var insatserna gör bäst nytta.

Dessutom har den här regeringen infört vinterdäckskrav på tunga fordon. Det var tidigare inte ett lagkrav. Vi överväger om vi ska gå vidare med ytterligare krav när det gäller EU-trailrar som blockerar vägarna. Här är det naturligtvis viktigt både att polisen gör rätt insatser i form av kontroller på våra vägar och att den som köper transporter har ett ansvar att säkerställa att transporterna följer de regler som finns. Jag blir bekymrad när jag ser inte minst östeuropeiska trailrar stå längs våra vägar med dåliga däck. Det är inte acceptabelt. Det är fråga om ökade kontroller och ökat ansvar för dem som beställer transporter.

Fru talman! Jag ställer min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Många har farit illa det senaste året på grund av pandemin. Tyvärr utnyttjas också barn och ungdomar sexuellt på olika sätt av vuxna. Det är inget nytt, men polisen har sett en ökning under året.

Om en gärningsman tvingar ett barn att våldta sig självt, och det sker över internet, hänger dagens lagstiftning inte riktigt med. En gärningsman tar kontakt med en flicka på sociala medier. Där instrueras flickan att stoppa in saker i sitt eget underliv och skicka videor av sig själv till gärningsmannen.

På grund av att det skickas en video och inte sker en livestreamning döms gärningsmannen för sexuellt övergrepp mot barn, inte för våldtäkt mot barn - ett brott med lägre straffvärde. Jag menar att det är samma övergrepp. Filmer skickas fram och tillbaka. Vad ska regeringen göra åt detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag kan bara instämma i det Maria Strömkvist säger, nämligen att denna lucka måste åtgärdas.

Vi gjorde mycket under förra mandatperioden när det gäller att bekämpa sexuellt våld. Mest känt är kanske samtyckeslagstiftningen, som jag menar är den viktigaste straffrättsliga reformen som vi genomförde. Lagen utgick från den enkla men självklara principen, nämligen att sex ska vara frivilligt. Är det inte frivilligt handlar det om ett övergrepp. En sådan lagstiftning fick vi på plats, vilket har lett till att antalet fällande domar i våldtäktsärenden har sett ut att öka kraftigt de senaste åren.

Det har också rekryterats över 350 särskilda utredare till polisen, som jobbar med fokus på brott mot kvinnor och barn samt relationsnära våld. Det satsar vi mycket på.

Precis som Maria Strömkvist säger måste vi göra mer också i den här delen. Vi tillsätter därför en utredare som ska se över sexualbrott på nätet. Jag får ett betänkande från utredaren i mars, och då kommer vi naturligtvis att gå vidare till riksdagen för att täppa till den lucka som Maria Strömkvist pekar på.

Fru talman! Jag vänder mig till utrikesministern.

Det naturliga hade varit att vi hade ställt frågor om Ryssland och Navalnyj, men vi är några ledamöter som kommer att ha en särskild debatt med utrikesministern i morgon, så jag sparar den frågan till morgondagen.

Därför tänkte jag ställa en fråga med anledning av det svaga parlamentariska stöd som regeringen har i Sveriges riksdag och de ganska stora säkerhetspolitiska utmaningar vi står inför. Det handlar om att vi fortsätter att fördjupa det säkerhetspolitiska samarbetet med Finland, och det handlar om vår relation med Storbritannien nu när landet har lämnat EU i och med brexit. Det handlar om en eventuell så kallad solidaritetsförklaring som ska rikta sig mot Storbritannien. Det handlar om utarbetandet av en ny nationell säkerhetsstrategi från regeringens sida, och slutligen handlar det om att en stor majoritet av Sveriges riksdag har ställt sig bakom tanken på en Nato-option.

Borde inte en regering med svagt parlamentariskt underlag bjuda in till partiöverläggningar?

Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan, och jag ser fram emot interpellationsdebatterna i morgon om Ryssland och Navalnyj.

Det finns en rad olika vägar där regeringen har samråd, information, diskussion och konsultation med riksdagen, till exempel i utrikesutskottet och inför EU-nämnden, där många utrikesfrågor som har föregåtts av diskussioner i utrikesutskottet tas upp. Vid särskilda tillfällen har vi också möjlighet att informera och rådgöra med riksdagen i Utrikesnämnden. Sedan finns naturligtvis också Försvarsberedningen, där den typen av diskussioner förs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag anser att det finns en bra relation när det gäller att diskutera säkerhetspolitiska frågor så som det ser ut i dag mellan regeringen och riksdagen. Det är ett välfungerande och uppskattat samarbete, och jag hoppas att det är ömsesidigt.

Fru talman! Under 2018 gick Turkiet tillsammans med allierade jihadister, bland annat den så kallade Syriska nationella armén, till angrepp mot den i huvudsak sekulära kurdiska provinsen Afrin i nordvästra Syrien. Resultatet blev en etnisk rensning där 80 procent fördrevs för att i stället ersättas med i huvudsak sunniaraber från Idlibprovinsen i Syrien.

Den så kallade Syriska nationella armén är en gerillagrupp som bildades av den så kallade syriska interimsregeringen, som har fått EU:s samt Sveriges stöd. Som enda parti motsatte sig Sverigedemokraterna de rådsslutsatser som uttryckte stöd för dessa förövare. Av den anledningen undrar jag varför det är så tyst från regeringen om denna etniska rensning och om utrikesministern ångrar att Sverige uttryckt stöd för dessa förövare.

Fru talman! Utvecklingen när det gäller Turkiets offensiv mot de norra delarna av Syrien har fördömts av regeringen och av mig när det hände och vid ett flertal tillfällen efteråt. Det är inte så att vi har varit tysta om de övergrepp som har skett, och det är inte så att vi ser lätt på det här, som antyds i frågan. Tvärtom är det mycket allvarligt och något som regeringen hela tiden jobbar emot.

Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer måste naturligtvis gälla i även de här områdena.

Fru talman! År 2014 antog riksdagen en lag för att komma till rätta med de så kallade bilmålvakterna. De används för att undkomma trafik- och fordonsrelaterade skatter och avgifter. Den lagen gick ut på att kronofogden kan beslagta själva fordonet, och lagen visade sig i mångt och mycket vara verkningslös.

Fyra år senare var det totala skuldberget 1,9 miljarder, och de 100 mest skuldtyngda stod tillsammans för 370 miljoner och var registrerade ägare för över 25 000 fordon.

Detta var en av anledningarna till att regeringen 2020 lade fram ett förslag, som riksdagen fattade beslut om, om att ge fordon med obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor körförbud. Det är angeläget att komma till rätta med bilmålvakterna eftersom det många gånger handlar om organiserad brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har följande fråga till infrastrukturministern: Kommer den nya lagstiftning som har gällt sedan den 1 januari att lösa problemen med bilmålvakter?

Fru talman! Jag tackar för en bra fråga.

Bilmålvakter är ett gissel och är ett sätt att bedriva organiserad brottslighet - ekonomisk brottslighet - i Sverige, och det har varit brist på insatser för att stoppa denna brottslighet. Vi har successivt arbetat med att täppa till de luckor som finns och försvåra möjligheten att använda bilmålvakter. Senaste exemplet på lagstiftning vi har drivit igenom har visat sig ge resultat. Vi pressar på och ökar intäkterna genom ökad indrivning av skulder.

Med det utredningsarbete som inte minst Björn Hansson har lett och lämnat förslag på, har vi skaffat oss ytterligare verktyg som jag hoppas att riksdagen kommer att ställa sig bakom för att ordentligt stoppa bilmålvakterna. Det är illegal verksamhet, och det är ett sätt att utnyttja människor. Här har vi äntligen skaffat oss med hjälp av gediget utredningsarbete möjlighet och verktyg för att pressa tillbaka bilmålvakterna. Det är inte en mänsklig rättighet att äga tusen bilar. På det här sättet skapar vi möjligheter att stoppa den illegala handel som det innebär med bilmålvakter.

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth som representant för regeringen.

Världen översvämmas av plastprodukter. Helsingborgsföretaget Gaia Biomaterials har utvecklat nedbrytbara påsar, som ser ut som plastpåsar. De kan användas upp till 50 gånger och sedan komposteras, även i en enkel hemmakompost. Skatterättsnämnden anser i sin dom att påsen ska beskattas som en plastpåse.

Innovationen är utvecklad tillsammans med EU:s miljöprogram Life, och materialet kan beskrivas som ett nytt ersättningsmaterial för plast. Det väntas kunna ersätta 80 procent av alla volymplaster, ungefär 300 miljoner ton globalt på årsbasis. Det borde vara självklart att denna påse ska undantas från plastpåseskatt.

Jag undrar hur statsrådet ser på detta och vilka åtgärder han anser att regeringen ska vidta.

Fru talman! Tack, Mats Sander, för en viktig fråga! Vad det handlar om är att vi under lång tid har sett hur plastanvändningen ökar. Inte minst har detta märkts i våra hav, som varit fulla av plastprodukter världen över. Sverige har tagit ledningen, inte minst under Isabella Lövins ambitiösa arbete för att rädda våra hav, när det gäller att driva igenom lagstiftning för att begränsa plastanvändningen. Plastpåseskatten är ett exempel på verktyg som vi använder oss av. Jag tror faktiskt att vi alla här kan erkänna att vi nu inte använder lika mycket plastpåsar som tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men detta har också bidragit till att industrin börjar forska fram alternativa användningar och nya material som kan användas. Självklart ska vi bejaka den utvecklingen. När det gäller om det här domstolsutfallet får effekt framöver förutsätter jag att det nu pågår ett arbete för att se hur vi fortsatt kan stimulera alternativ till de giftiga plaster som annars har använts.

På detta sätt bidrar vi allihop, industrin genom sin utveckling och vi genom vår konsumtion, till att rädda jorden.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

I Sverige firar vi demokratijubileum. På andra sidan Östersjön, närmare bestämt i Ryssland, ser utvecklingen ut att gå i rakt motsatt riktning. Strax före årsskiftet drev man igenom lagändringar för att stänga ned civilsamhället och tysta kritiska röster. I dag kan vi se hur man pressar sociala mediebolag att stoppa Kremlkritisk information och människors förmåga att organisera sig i den fria oppositionen. Yttrandefriheten behöver otvetydigt försvaras mot de makthavare som vill tysta kritiska röster.

Min fråga till utrikesministern är: Vad avser regeringen att göra för att försvara yttrandefriheten och förklara dess fundamentala betydelse för en fri och oberoende demokrati?

Fru talman! Tack, Aron Emilsson, för en väldigt bra fråga! Som jag precis nämnde kom jag i går hem från Moskva. Där talade jag med utrikesministern men också med ordföranden för senatens - det vill säga andrakammaren i duman - utrikesutskott och ett antal politiker.

Jag tog på båda dessa möten upp yttrandefrihet och det demokratiska utrymmets minskning, liksom den så kallade lagen om utländska agenter, som innebär att personer, journalister och organisationer måste stämpla sig själva som utländska agenter om de till exempel tar emot medel, direkt eller indirekt, från andra länder, exempelvis biståndsmedel från Sverige. Detta gör att de blir stigmatiserade och får svårare att jobba.

Jag träffade också en lång rad frivilligorganisationer under mitt möte.

Fru talman! I Sverige har vi en uttalad lärarbrist och en starkt kritiserad lärarutbildning. Jag ser regeringens vilja att göra något åt saken i de förslag om bättre lärarutbildning och fler lärare som nu är ute på remiss. Men jag är rädd för att det förslag som ligger inte alls räcker till. Kritiken är enkel: Kvaliteten på lärarutbildningen är alldeles för låg, och utbildningen ligger inte i linje med det verkliga yrket. Många i yrket kan vittna om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som jag ser det har ansvarig minister två alternativ. Antingen kan hon förändra verkligheten ute på de svenska skolorna eller så kan hon kraftigt lägga om lärarutbildningen. Jag tror att vi behöver göra både och.

I det förslag från regeringen som nu är ute på remiss saknas några viktiga och fundamentala inslag. Det gäller bland annat hur vi ska kunna attrahera fler män till lärarutbildningen, hur vi ska minska avhoppen samt en plan för hur lärarna kan få fler avlastande kollegor, såsom kuratorer och studiehandledare.

Min fråga till ansvarig minister Matilda Ernkrans i dag är: Är hon medveten om att vi behöver göra långt mycket mer än vad som framgår av de förslag som nu ligger?

Fru talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för engagemanget för en kvalitativt bra lärarutbildning som finns i hela landet. Vi vet att vi behöver bra lärare i hela landet. Vi vet också att de allra flesta som läser på lärarutbildningen också stannar inom den region där de läst. Detta gör att vi behöver ha lärarutbildning i hela landet för att vi ska klara kompetensförsörjningen.

Vi behöver jobba vidare med kvaliteten; det är alldeles självklart. Här har lärosätena själva ett ansvar, men vi har naturligtvis också ett ansvar att göra detta.

Jag kan lugna ledamoten med att den remiss om en reformerad lärarutbildning som nu ligger ute bara utgör delar av det arbete vi gör i regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna för att förbättra lärarutbildningen. Den remiss som ligger ute är viktig. Här finns till exempel förslag om att vi ska öka den lärarledda tiden genom att sätta mål för varje lärosäte. Vi ska stärka kopplingen mellan teori och praktik och så vidare. Mer behöver göras, och vi har också gjort mer.

Fru talman! Enligt statistik från Polismyndigheten har skjutningarna ökat med 10 procent jämfört med förra året. Det var 47 personer som avled och 117 som skadades i 366 skjutningar.

Regeringen säger återkommande att antalet poliser ökar och att det aldrig tidigare funnits så många poliser som det finns nu. Sett till det totala antalet poliser är ökningen marginell; detta gäller dock inte antalet poliser i yttre tjänst.

Men vad som inte nämns är att vi även haft en kraftig befolkningsökning, till största delen beroende på invandring. För tio år sedan fanns det 216 poliser per 100 000 invånare. Men förra året var polistätheten nere på 198 poliser per 100 000 invånare. Antalet poliser per capita i Sverige motsvarar mindre än två tredjedelar av EU-genomsnittet.

Frågestund

Min fråga till Morgan Johansson är: Hur ska denna nedåtgående spiral kunna vändas, när vi faktiskt har färre poliser i dag än vi hade för tio år sedan?

Fru talman! Svaret på den frågan är: genom att utbilda fler poliser, genom att se till att fler poliser som har lämnat yrket kommer tillbaka igen och genom att se till att färre poliser lämnar poliskåren. På alla de tre punkterna går det nu åt rätt håll. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser som när vi tillträdde. Antalet poliser som lämnar kåren har minskat, och antalet som återvänder till kåren igen, eftersom de ser vilket tryck det finns i poliskåren, hur den nu växer och vilka viktiga uppgifter man har att arbeta med, ökar.

Nu fortsätter vi detta. Vi har på senare år startat polisutbildning på två nya orter, Malmö och Borås. För bara några veckor sedan gick de första kullarna ut därifrån.

Som Katja Nyberg vet jobbar vi med att öka antalet polisanställda med totalt 10 000 fram till 2024. Det målet satte vi upp 2017, och vi är redan halvvägs. Vi ser att det finns mycket goda förutsättningar att klara av det. Expansionen av polisorganisationen kommer alltså att fortsätta på det sätt som jag beskrivit.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer