Interpellationssvar - 2020-09-24

Herr talman! Niklas Wykman har frågat finansministern hur osäkerheten kring migrationspolitiken påverkar finansministerns bedömning kring behovet av säkerhetsmarginaler och budgeteringsmarginaler och behovet av andra ekonomisk-politiska åtgärder i statens budget för åren framöver.

Niklas Wykman har också frågat finansministern vilka offentligfinansiella konsekvenser ministern uppskattar att de samhällsekonomiska kostnaderna för brottsligheten får och hur det påverkar ministerns avsikt att utreda frågorna ytterligare och vidta ytterligare åtgärder i den ekonomiska politiken för att eftersträva hållbara offentliga finanser.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Sedan 2015 har regeringen lagt om svensk migrationspolitik. Bland annat infördes gränskontroller, id-kontroller och en tillfällig lagstiftning. Detta bidrog till att färre personer sökte asyl i Sverige. Utgifterna för migration och integration har sedan 2016 minskat med 35 miljarder kronor. Denna stora utgiftsminskning hade inte kunnat ske utan de åtgärder som regeringen har vidtagit under de senaste åren.

För kommande år prognostiserar Migrationsverket att utgifterna för migration och integration minskar med ytterligare flera miljarder kronor. Samtidigt visar Migrationsverkets prognos också att än färre kommer att söka asyl i Sverige i år. Antalet asylsökande i år förväntas bli det lägsta på 20 år.

De senaste åren har regeringen dessutom vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga, som ju är huvuddelen av återvändandet, och det som sker med tvång.

Det finns därför inte fog för den oro Niklas Wykman ger uttryck för.

Vad gäller frågan om hållbara offentliga finanser är ordning och reda i statsfinanserna grundläggande för regeringens politik. Inte minst i den exceptionella situation som coronapandemin utgör är det av högsta vikt att offentliga medel används effektivt och där de behövs mest - för att stimulera ekonomin, hålla arbetslösheten nere, bibehålla företagens konkurrenskraft och säkra välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också mycket angeläget att offentliga medel inte betalas ut på ett felaktigt sätt och hamnar i händerna på kriminella. Utöver de kontroller som redan sker vid myndigheterna har jag därför tillsatt en utredare som ska analysera och föreslå åtgärder som minskar risken för brott kopplade till de av de coronarelaterade stödåtgärderna som har statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser. Utredaren ska kontinuerligt redovisa sitt arbete till Regeringskansliet.

Brottslighetens kostnader för enskilda, företag och det offentliga, och i förlängningen dess konsekvenser för de offentliga finanserna, är svåra att beräkna. När Brottsförebyggande rådet på regeringens uppdrag 2017 tog fram en kunskapsöversikt på området framgick det att det inom forskningen, trots att ämnet beforskats länge, saknas konsensus om såväl kostnadernas omfattning som hur dessa ska beräknas. Kostnaderna förmodas dock vara betydande, och detta är vägledande för regeringen. Att bekämpa och förebygga brott är angeläget för att bespara brottsdrabbade och anhöriga lidande och samhället, näringslivet och enskilda stora kostnader.

Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att minska brottsligheten i samhället. Vi ökar antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Vi har skärpt straffen för en rad brott, och vi har gett de brottsbekämpande myndigheterna mer effektiva brottsförebyggande verktyg. Regeringen har även presenterat det så kallade 34-punktsprogrammet med ytterligare åtgärder mot kriminella nätverk på kort och lång sikt. Det är det största paketet mot gängkriminalitet någonsin. Nu pågår ett intensivt arbete för att genomföra programmet.

Det är viktigt att brott upptäcks, att gärningspersoner lagförs och att brottsdrabbade får upprättelse, men det är också mycket angeläget att förebygga att brott över huvud taget begås. Med regeringens brottsförebyggande satsning skapas förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Inte minst är det viktigt att förhindra att barn och unga dras in i missbruk eller kriminalitet. Regeringen har tidigare beslutat om förstärkningar av skola och socialtjänst, och inom ramen för 34-punktsprogrammet vidtas ytterligare åtgärder för barn och unga i riskzon och inom socialtjänst och skola i socialt utsatta områden. Genom att minska tillflödet av individer som involveras i missbruk och kriminalitet kan vi också minska gängkriminaliteten och annan brottslighet och öka tryggheten i samhället.

Herr talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret eller informationen angående interpellationen!

Morgan Johansson säger att det inte finns fog för den oro som jag uttrycker i interpellationen. Det är en oro som grundar sig i den verklighet vi lever i - i Sverige i dag. Många människor har förlorat jobbet. Många människor drabbas av brottslighet. Många människor lever i ett djupt utanförskap. Det är ett Sverige präglat av en omfattande otrygghet och en stor osäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor undrar varifrån alla pengar som regeringen nu gör av med i sin budgetproposition egentligen kommer. Vem ska betala? Hur mycket ska betalas tillbaka? Människor ser hur deras barn utsätts för brott. Barn och unga är rädda för att gå ute om kvällarna. De mest bestialiska brott drabbar det här landets unga.

Men Morgan Johansson konkluderar: Det finns inget skäl för Niklas Wykmans oro. Jag tror därmed att statsrådet lite för lättvindigt avfärdar en mycket utbredd oro i samhället som kanske inte främst återspeglas i mitt eget känsloregister utan är en realitet och en verklighet för väldigt många människor runt om i vårt land.

Morgan Johansson håller sedan en lång utläggning kring olika åtgärder och punktprogram. Det är 74-punktsprogram, 34-punktsprogram, 32-punktsprogram och 24-punktsprogram. Det är många punktprogram från januaripartierna rent generellt, men frågan är väl egentligen var de riktiga åtgärderna är någonstans. Hur kommer det sig, som Polistidningen visade, att det är färre poliser i yttre tjänst nu än vad det var förut? Det är ett exempel.

Med allt detta sagt är det inte det som vare sig Morgan Johanssons svar eller min interpellation handlar om. Framför allt svarar inte Morgan Johansson på min interpellation, som ju handlar om riskerna i de offentliga finanserna.

För många är det kanske en klar tanke att Morgan Johansson borde ha nog med att ta hand om migrationspolitiken och justitiepolitiken och med att försöka bekämpa den brottsvåg som har drabbat landet, men regeringen har också överlämnat denna interpellation om offentliga finanser till justitieministern. Då måste man ändå fråga justitieministern hur han ser på läget i de offentliga finanserna. Har justitieministern något svar när det till exempel gäller de 200 miljarder kronor som regeringen nu gör av med och som inte finns? Varifrån kommer de 200 miljarderna? För nästa år och året därpå föreslår regeringen att man ska göra av med 200 miljarder kronor som inte finns.

Jag undrar, Morgan Johansson: Var någonstans är de pengarna nu? Finns det ingen anledning att känna oro kring detta?

Herr talman! Nej, inte för statsfinanserna. Det är precis det som Niklas Wykman interpellerar mig om. Ja, det finns goda skäl att känna oro för gängkriminaliteten och annan typ av kriminalitet. Det är precis därför som vi i regeringen vidtar de åtgärder som vi vidtar - för att bekämpa den typen av kriminalitet. Där är vi säkerligen överens. Men det som Niklas Wykman interpellerar mig om handlar inte om det, utan det handlar om oro för statsfinanserna.

Det är möjligen lite våghalsigt av en moderat att ta upp en diskussion om statsfinanserna med en socialdemokrat, för om vi vet någonting om Moderaternas record när det gäller just statsfinanserna är det att det inte är särskilt bra. Jag tror att det är vid fem tillfällen i Sveriges moderna historia som statsfinanserna har kollapsat. Det var under första världskriget, andra världskriget, första borgerliga regeringen på 70-talet, andra borgerliga regeringen på 90-talet och senaste borgerliga regeringen 2006-2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2006, när ni vann valet, överlämnade vi ett överskott till er på 68 miljarder kronor, som Göran Persson hade dragit ihop. Det tog två år för er att göra slut på dessa pengar. Ni gjorde så mycket slut på dessa pengar att ni inte ens hade pengar till polisen och fick skära ned polisutbildningen med 90 procent på två år. När er regeringsperiod var över 2014 noterades ett underskott på uppemot 60 miljarder kronor. Ni vände alltså ett överskott till ett underskott.

Herr talman! Ingen moderat kan lära en socialdemokrat någonting om att hålla ordning och reda i statsfinanserna.

Detta ser vi också tydligt nu. För bara några månader sedan gick Moderaterna ut och sa att staten borde plöja ned 100 miljarder i månaden till företag på grund av coronakrisen. Hade vi följt ert råd och plöjt ned 100 miljarder per månad hade pengarna varit slut nu. Då hade vi inte haft de pengar som vi i dag kan använda för att just återstarta svensk ekonomi, med stora satsningar på välfärd, klimatomställning, brottsbekämpning och rättsväsendets myndigheter samt mycket annat för att stärka Sverige. Tack vare att vi inte följde Moderaternas råd för några månader sedan har vi nu dessa pengar som vi kan använda oss av.

När vi nu tar dessa pengar innebär det förstås att statsskulden ökar. Den ökar från ca 35 procent av bnp till ca 42 procent av bnp, vilket är långt under vad de allra flesta andra länder har. Jag skulle säga att genomsnittet för EU:s medlemsländer är en statsskuld på över 80 procent. Trots att vi nu använder pengar som vi har sparat ihop under våra år kommer Sverige att fortsätta att ha bland Europas bästa statsfinanser.

Mitt korta svar på Niklas Wykmans fråga är: Det finns anledning att vara oroad över gängkriminaliteten i dag, men det finns ingen anledning att vara oroad över statsfinanserna i detta läge. Tack vare den ansvarsfulla ekonomiska politik vi har fört under dessa sex år har vi sett till att skapa oss precis det rådrum vi nu behöver för att kunna återstarta svensk ekonomi.

Herr talman! Ibland är okunskap självförtroendets bästa grund. Har man ingen kunskap om hur verkligheten ser ut är det lätt att ha stark tilltro till sin egen uppfattning, även om den kanske inte stämmer.

Morgan Johansson säger att vi hade en kollaps i de offentliga finanserna 2008. Jag undrar vad Morgan Johansson grundar detta uttalande på. Och om vi hade en kollaps i de offentliga finanserna 2008, vad har vi då år 2020? Hur mycket ökade statsskulden 2008, och hur mycket ökade den 2020 - även i förhållande till tappet i bnp, till exempel?

Hur ser Morgan Johansson på fakta som kanske står sig utanför en valfri SSU-kurs? Hur ser Morgan Johansson på utvecklingen av S2-indikatorn för offentliga finansers hållbarhet, för att ta ett exempel? Hur ser Morgan Johansson på att utgiftstaket sprängs med 250 miljarder kronor nästa år? Hur ser Morgan Johansson på att inget av de ankare som finns i det offentligfinansiella ramverket respekteras? Skulden överstiger det maximala intervallet på 40 procent av bnp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överskottsmålet missas med åtminstone 2 ½ procent, vilket är det strukturella underskottet i bnp, det vill säga inte underskottet i de facto-bnp utan underskottet gentemot den konjunkturjusterade bnp.

Regeringen struntar i hörnstenarna i det finanspolitiska ramverket, som finns till för att Sverige ska skötas på ett långsiktigt hållbart sätt. Utgiftstaket och skuldtaket sprängs, och överskottsmålet nås inte.

Menar Morgan Johansson verkligen allvar när han säger att han inte har något att lära sig om skötseln av de offentliga finanserna?

Kan Morgan Johansson säga vilket år den regering som Morgan Johansson är minister i har nått överskottsmålet? Vilket år har budgeten varit i linje med överskottsmålet enligt Finanspolitiska rådet eller för den delen enligt regeringens egna prognoser? Det är nämligen ett år, och har Morgan Johansson inte något att lära har han troligtvis heller inga problem att besvara frågan.

Herr talman! Efter att vi tog över 2014 har Sverige gått med överskott varje år och i en sådan omfattning att vi betade av statsskulden tills vi hade den lägsta statsskulden sedan 1977. Det var effekterna av den politik vi förde.

Att Niklas Wykman står och drygar sig om SSU-kurser och att jag skulle vara okunnig får stå för honom. Jag jobbade för Göran Persson för 23 år sedan när vi sanerade statsfinanserna efter att ni hade ställt till med en massa elände och fördubblat statsskulden. Jag vet mycket väl vad det är att gneta i alla konton för att rädda svensk ekonomi. Jag vet inte vad Niklas Wykman gjorde för 23 år sedan, men detta var vad jag ägnade mig åt i slutet av 90-talet.

Jag sa inte att statsfinanserna kollapsade 2008. Jag sa att ni från 2006 till 2014 vände det överskott ni fick av oss till ett underskott när ni lämnade regeringsmakten. Det gick från drygt 60 miljarder i överskott till drygt 60 miljarder i underskott. Ni körde slut på svenska statsfinanser i sådan omfattning att ni inte ens kunde finansiera polisen, och därför drog ni ned polisutbildningen med 90 procent på två år.

Det första vi fick göra när vi tillträdde 2014 var att dels ta hand om det statsfinansiella underskottet, dels försöka bygga upp svenskt rättsväsen igen. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser som ni gjorde under er period - apropå det som denna diskussion också handlar om, kriminalitet och brottsbekämpning.

Niklas Wykman säger att vi inte kommer att leva upp till överskottsmålet i år eller kommande år. Det ska bli spännande att se om det finns ett överskott i Moderaternas budgetförslag, alltså i deras svar på vår budgetproposition. Det kommer i så fall att tarva enorma nedskärningar i välfärden eller mycket stora skattehöjningar. Min gissning är dock att när Niklas Wykman och hans partikamrater lägger fram sin budgetmotion kommer den inte heller att leva upp till de krav han själv har sagt att man ska leva upp till.

Vi får nog konstatera att just på grund av coronakrisen måste vi hantera svensk ekonomi så att vi använder oss av de muskler som vi har byggt upp under vår tid och använder dessa pengar för att återstarta svensk ekonomi. Det handlar om välfärdssatsningar och klimatsatsningar. Det handlar om att se till att det blir fler jobb, och det handlar som sagt också om att förstärka brottsbekämpningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Överskottsmålet handlar inte om att varje år ha överskott i de offentliga finanserna. Överskottsmålet handlar om att man över en konjunkturcykel ska ha, numera, en tredjedels procent av bnp i överskott. Innan ni sänkte överskottsmålet var det 1 procent av bnp i överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel. Det var ett mål som alliansregeringen såvitt jag kan minnas varje år bedömdes leva upp till av Finanspolitiska rådet men som den innevarande och förevarande socialdemokratiskt ledda regeringen bara har uppfyllt ett enda år.

Det handlar alltså inte om att slå sig för bröstet för att man har ett litet överskott under mycket goda tider. Det handlar om att man ska ha tillräckligt stort överskott i goda tider för att säkra att man över en konjunkturcykel har det överskott som är bestämt enligt överskottsmålet. Det har inte denna regering haft, och det hade inte heller den förra socialdemokratiska regeringen. För det har man fått allvarlig kritik av sitt eget expertråd, Finanspolitiska rådet.

Morgan Johansson har misslyckats med att få på plats en bred och hållbar migrationspolitik i Sverige. Denna interpellation handlar om vilka risker det medför för de offentliga finanserna.

Herr talman! Här och nu är flyktingtrycket mot Sverige inte lika stort, men det styrs inte bara av faktorer vi själva påverkar utan också av omvärldsläget. Morgan Johansson kan kanske hålla med mig om att vad som händer i omvärlden emellanåt utgör en drivkraft eller en risk för Sverige. Som ministern själv säger har vi en tillfällig lagstiftning. Men i och med att vi inte har en ny heltäckande migrationspolitik på plats i Sverige kan ministern kanske ändå se att det finns en risk för de offentliga finanserna i detta om oron i omvärlden tilltar.

Herr talman! Låt oss tala om migrationen i det avslutande anförandet.

När jag tillträdde 2014 hade Sverige EU:s mest generösa asylpolitik. Det var moderatregeringen som hade infört den. Sverige hade världens mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Det var också moderatregeringen som hade infört dem. Det vet säkert Niklas Wykman. Vad jag förstår valdes du in i riksdagen 2014 på ett sådant budskap; öppna era hjärtan. Det var vad Reinfeldt körde med i den valrörelsen. Eller hur?

Det första jag fick göra som migrationsminister var att strama åt reglerna. När jag tillträdde kom 12 procent av alla asylsökande till EU till Sverige. I dag är det 3 procent. Antalet asylsökande har sedan 2015 minskat med nästan 90 procent. Kostnaderna för både migration och integration har minskat med 35 miljarder sedan 2016. Det här var nödvändiga beslut; id-kontroller, gränskontroller och den tillfälliga lagen. Nu jobbar vi med en ny lagstiftning som ska på plats och som ska vara långsiktigt hållbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan försäkra Niklas Wykman och alla andra att jag inte tänker släppa fram en utveckling igen som liknar den vi fick ta över av er 2014, utan vi måste se till att ha kontroll också på den delen. Det finns nämligen stora risker för inte minst statsfinanserna.

Här kör Moderaterna sönder statsfinanserna gång efter gång. Varenda gång ni regerar blir det underskott, och sedan står Niklas Wykman och skäller på mig för att vi inte återställer finanserna tillräckligt fort. Det finns, herr talman, ingen större trovärdighet i den typen av argumentation från Moderaternas sida.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.