Arbetsplenum - 2019-06-12

Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Fru talman! Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt och konsekvent arbetar för fred och nedrustning, ett land som fördömer varje brott mot mänskliga rättigheter, oavsett var, av vem eller med vilka motiv det begås.

Sverige har alla möjligheter att vara ett sådant land. Men för att nå dit krävs att Sverige slutar beväpna auktoritära regimer, länder som befinner sig i krig och stater som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.

Sverige är en av världens största vapenexportörer per capita. Bland köparna återfinns en lång rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova brott mot mänskliga rättigheter. När regeringen besöker land efter land som begår kraftiga brott mot mänskliga rättigheter eller är rena diktaturer, även om regeringen inte alltid tar det ordet i sin mun, i syfte att få dem att köpa svenska vapen agerar man i strid med det regelverk som finns för att reglera exporten och i strid med Sveriges politik för global utveckling och Agenda 2030.

När riksdagen förra året behandlade propositionen om skärpt exportkontroll för krigsmateriel var Vänsterpartiet det enda parti som ville ha ett absolut förbud mot export av krigsmateriel till diktaturer, till stater som kränker mänskliga rättigheter och till krigförande stater. Det nya regelverket trädde i kraft för ett år sedan, nästan sju år efter att riksdagen gjort sitt tillkännagivande om att det behövdes ett nytt regelverk. Vänsterpartiet var drivande bakom beslutet att skärpa regelverket och välkomnade att ett förslag lades fram.

Den nya lagstiftningen innebär vissa positiva steg i rätt riktning, till exempel när det gäller att tydliggöra regeringens ansvar för krigsmaterielexporten och en begränsning av definitionen av följdleveranser och viss ökad insyn i exporten. Huvudfrågan kvarstår dock, och vi menar att den nya lagen är otillräcklig och sannolikt kommer att göra relativt liten skillnad.

Exakt vilka effekter det nya regelverket kommer att få är för tidigt att uttala sig om. För att kunna avgöra om avsikten med den nya lagen har uppfyllts bör regeringen också göra en grundlig utvärdering tre år efter att lagstiftningen har trätt i kraft, tycker Vänsterpartiet.

Nu har riksdagen efter att lagen infördes mycket svårt att följa upp den. Det blir inte heller lättare av att det i regeringens skrivelse inte går att utläsa vilka gamla exporttillstånd som har beviljats enligt den nya respektive den gamla lagstiftningen.

Vänsterpartiet hade gärna sett att skrivelsen redovisade statistiken uppdelat utifrån vilken lag som tillämpats. Export av krigsmateriel innebär ofta processer som sträcker sig över lång tid. Ett beslut som fattas ett år kan leda till export under flera år framöver. Det finns fall där man haft följdleveranser upp till 40 år efter att man levererat.

Därför menar Vänsterpartiet att regeringen, för att säkerställa maximal transparens, i kommande skrivelser om exporten av krigsmateriel ska redovisa enligt vilken lag exporten beviljats. Det anser jag att riksdagen borde ha tillkännagivit i dag.

I skrivelsen beskriver regeringen hur den svenska vapenexporten såg ut under 2018. Värdet på exporten av krigsmateriel uppgick till strax över 11 miljarder kronor, det vill säga ungefär en halv procent av Sveriges samlade export. Jag tycker att det är viktiga fakta att ha med sig i debatten om hur viktig man anser svensk vapenindustri vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det i särklass största mottagarlandet var 2018, precis som 2017, Brasilien. Därefter följde Pakistan, Indien, Ungern och USA. Under 2018 har Sverige också exporterat vapen till 17 stater som klassas som icke fria eller delvis fria av Freedom House. Under 2018 beviljades tillstånd för framtida export till samtliga dessa länder. Frågan är därför om den nya lagen har haft någon effekt.

Så till exemplet Brasilien. Den 1 januari 2019 tillträdde högerpopulisten Jair Bolsonaro presidentposten i Brasilien. Bolsonaros regering har fler militärer som ministrar än den regering som styrde landet under militärstyret efter kuppen 1964. Av de 22 ministrarna är det bara 2 som är kvinnor. Sedan tillträdet har Bolsonaro hunnit legalisera vapeninnehav, öppna upp för exploatering av skyddade områden i Amazonas regnskogar och flytta Brasiliens ambassad i Israel till Jerusalem. Han har avsagt sig Brasiliens värdskap för FN:s klimattoppmöte i höst - det flyttar till Chile, tror jag det var - och har tydligt profilerat sig som klimatskeptiker.

Sedan Bolsonaro tillträdde har vi sett ökade kränkningar av mänskliga rättigheter, inskränkning av friheter och en krympande demokrati. I dagarna fick vi också ett avslöjande om att justitieministern har varit inblandad i att stoppa oppositionens kandidat, den tidigare presidenten Lula, från att kandidera mot Bolsonaro i det senaste valet.

Människorättsaktivister, hbtq-personer och oppositionella politiker har tvingats lämna landet på grund av dödshot som riskerar att verkställas. Under 2017 och 2018 var Brasilien det land som Sverige exporterade mest vapen till. Det svensk-brasilianska kontraktet om stridsflygplanet JAS knyter Sveriges och Brasiliens regeringar till varandra under mycket lång tid i ett ömsesidigt beroende. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till regeringens stöd till affären, och i ljuset av utvecklingen i Brasilien menar vi att regeringen nu måste bevaka affären mycket noga. Det finns stora risker att svenska vapen kommer att användas för att kränka mänskliga rättigheter och skapa instabilitet i Latinamerika. Regeringen bör därför utvärdera utvecklingen i Brasilien och agera för att svenska vapen inte ska bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter eller skapa instabilitet i regionen.

Fru talman! Dubbelmoralen i svensk vapenexport blir tydligast i vapenexporten till de stater som krigar i Jemen. Samtidigt som regeringen talar sig varm för vikten av demokrati, fred och kvinnors rättigheter beväpnar Sverige krigförande diktaturer som systematiskt kränker kvinnors rättigheter och bombar det jemenitiska folket.

Våren 2015 inledde en militärallians under ledning av Saudiarabien flyganfall mot huthirebellerna i Jemen, vilka i sin tur får stöd från Saudiarabiens ärkefiende Iran. Kriget i Jemen har skapat världens värsta pågående humanitära katastrof. Över 22 miljoner människor behöver humanitärt stöd, och fler än 3 miljoner människor befinner sig på flykt i landet. 85 000 barn tros ha dött av svält.

Saudiarabien är en av världens största vapenköpare, i särklass den största i Mellanöstern. Den koalition som strider mot huthirebellerna i Jemen består förutom av Saudiarabien av många andra länder: Bahrain, Kuwait, Qatar, Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien, Marocko och Sudan. Sverige har under alla bombningar av Jemen exporterat vapen till sex av dessa stater som deltar i koalitionen. Under 2018 exporterade Sverige krigsmateriel och beviljade export till dessa sex stater. Samtliga är att betrakta som auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna, och de deltar också i en väpnad konflikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Nyligen avslöjade nättidningen The Intercept och det franska grävnätverket Disclose vilken krigsmateriel som används i kriget i Jemen. Avslöjandet baseras på läckta hemliga dokument som visar att svenska Saabs radar- och stridsledningssystem Erieye har använts i kriget. Avslöjandet tydliggör Sveriges och andra länders stöd till det fruktansvärda kriget. Det går inte längre att ducka för det delansvar Sverige har för det enorma lidandet i Jemen. Sverige kommer inte med trovärdighet att vara en röst för mänskliga rättigheter någonstans på jorden så länge vapenexporten till diktaturer fortsätter.

Fru talman! I punkt 70 i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har ingått framgår att de fyra partiernas principiella inställning är att inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Det framgår även att regeringen ska pröva ärenden utifrån gällande lagstiftning. Uttrycket principiell inställning skapar dock viss förvirring, och olika företrädare från olika regeringspartier har gett olika besked. Vänsterpartiet menar att regeringen, utifrån detta ställningstagande, bör be Inspektionen för strategiska produkter, ISP, att lämna över alla beslut som rör export av krigsmateriel till berörda stater till regeringen för beslut. När regeringen fattar beslut ska vapen inte exporteras till dessa stater. Men mig veterligen har inget skett med punkt 70 sedan januariöverenskommelsen tecknades för fem månader sedan.

Vänsterpartiet menar att regeringen bör vidta åtgärder så att dessa stater inte får några vapen. Den planerade leveransen av Saabs radar- och stridsledningssystem Globaleye, en uppföljare till Erieye som nämns i de franska dokumenten, till Förenade Arabemiraten måste stoppas. De läckta dokumenten som visar att Erieye används i Jemen säger också att Förenade Arabemiraten är huvudansvarigt för att upprätthålla blockaden av Jemen. Globaleye skulle markant öka denna förmåga - och med större effektivitet. Om exporten beviljas kommer den att få direkta och långvariga konsekvenser. Det finns möjligheter inom det svenska regelverket att säga nej till följdleveranser och dra tillbaka redan godkända vapenaffärer om det finns särskilda skäl för det. Det brutala krig som pågår i Jemen och bevisen för att svenska vapen används bör i detta fall ses som tillräckligt starka skäl. Vänsterpartiet menar att regeringen måste ta sitt ansvar och stoppa vapenexporten till bland annat Förenade Arabemiraten.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

Fru talman! Världen är inte alltid en särskilt vacker plats. Men det är ändå vår uppgift att förhålla oss till denna plats och göra det bästa av situationen när instabilitet, osäkerhet och konflikter råder i vår omvärld. Förmågan att försvara oss mot illasinnade angrepp är den skyldighet vi har gentemot oss själva, våra nära och även människor som lever i andra delar av världen.

Sveriges försvarsförmåga hänger ihop med vår förmåga att ha en hög självförsörjningsgrad av krigsmateriel. Möjligheten att försvara sig på bästa sätt förutsätter att Sverige som land har den materiel som krävs och behövs för att klara den uppgiften. Att vara oberoende i förmåga att försvara vårt land innebär också att vi har ett ansvar att själva förse oss med den utrustning och den materiel som erfordras. Det håller nere kostnaderna, och det gör att vi har kontroll över den utrustning som sedan kommer att användas den dag det så krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

För att klara den uppgiften är det nödvändigt att Sverige som ett litet och oberoende land också delar med sig av sin försvarsförmåga. Det innebär att export av militär utrustning måste vara möjligt för att stärka vårt oberoende och även stärka vår försvarsförmåga. Sveriges vapenindustri måste ha tillgång till andra marknader än enbart den svenska för att denna modell ska fungera. Det måste ske med ansvar, och det måste ske på ett genomtänkt sätt.

Fru talman! Därför är försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken, och krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att också bibehålla en hög och konkurrenskraftig tekniknivå. En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar också till att Sverige förblir ett intressant land att samarbeta internationellt med. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således innebär såväl export som import av krigsmateriel. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet.

Det är alltså av dessa skäl som Sverige av utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska skäl valt att i viss utsträckning tillåta export av krigsmateriel. Ytterst är syftet att slå vakt om Sveriges långsiktiga säkerhet.

Fru talman! Moderaterna anser att Sverige ska ha en strikt exportkontrollagstiftning med noggrann kontroll och uppföljning. Vi anser att det bästa vore ett universellt juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen. Det utgör den mest effektiva vägen att bekämpa den gränsöverskridande illegala vapenhandeln, vilken på många håll i världen föder väpnade konflikter och instabilitet.

Vi vill också se ökade krav på världens länder att stifta nödvändiga lagar, skapa adekvata kontrollinstrument och upprätta eller stärka myndigheter i de länder som ansvarar för den kontrollen.

Den svenska exportkontrollen av krigsmateriel har förhållandevis nyligen, förra året, genomgått en översyn i en parlamentarisk kommitté, med resultatet att ny lagstiftning finns på plats där ett nytt demokratikriterium har införts. Det är viktigt. Det var angeläget att en komplicerad fråga löstes i bred politisk enighet. Överenskommelsen skapar långsiktiga förutsättningar för industrin och tydliga regler för länder och företag som handlar med Sverige.

Exportkontrollen innebär att krigsmateriel ska kunna exporteras endast till mottagarländer som är acceptabla för Sverige. Det är viktigt också för materielförsörjningen av det svenska försvaret.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag hänvisar också till Moderaternas särskilda yttrande i ärendet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Sverige, svensk försvarsförmåga och svensk alliansfrihet har tjänat på att vi haft en väl fungerande inhemsk försvarsindustri. Tack vare tillgången till en sådan har vi som land kunnat förbli alliansfria och oberoende av andra stater och deras välvilja att sälja krigsmateriel till oss. Det har varit positivt, inte minst för avspänningen då det kalla kriget var som kallast, och det är positivt nu när säkerhetsläget kring Östersjön försämrats.

Sverige har en försvarsindustri som vi kan vara stolta över och som är värd att försvara och skydda. Vår försvarsindustri är väldigt teknikdrivande och satsar mer på forskning än vad Chalmers och KTH gör tillsammans - något som skulle försvinna om försvarsföretagen tvingades flytta utomlands eller lägga ned sina verksamheter.

Ytterligare ett skäl att skydda vår försvarsindustri är att tillgången till egen avancerad teknologi öppnar den utländska marknaden för Sverige. Endast de som har egen avancerad teknologi kan förhandla till sig den modernaste försvarsmaterielen från andra länder.

Den svenska försvarsindustrin berör ca 30 000 jobb och sysselsätter indirekt ca 100 000. Även om de säkerhetspolitiska skälen är nog finns det alltså också arbetsmarknadspolitiska skäl att värna industrin.

Men för att överleva är svensk försvarsindustri helt beroende av sin export. Ett bra exempel på detta är stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Tack vare försäljningen av Gripen till Brasilien har Saab och Sverige getts möjligheten att fortsätta utveckla flygplanet och bibehålla vår inhemska flygindustri. Om försäljning inte hade genomförts hade detta troligtvis inte varit möjligt - något som skulle ha lett till mycket negativa konsekvenser för vår flygindustri, det svenska flygvapnets förmåga och våra skattebetalare.

Nu framkommer dock osäkerheter kring samarbetsavtalet. Risken finns att vi nu öppnat upp hela patentplattformen för Gripen, vilket gör det möjligt för Brasilien att vidareutveckla systemet utan svensk inblandning. Brasilien är dessutom nära vän med Kina. Avtalet är enligt regeringens rådgivare, som analyserat det, tydligen bristfälligt och enligt Ledarsidorna "en svidande vidräkning av Mikael Dambergs prestation som näringsminister". Men enligt Ledarsidorna klarar sig inte heller Maud Olofsson eller Annie Lööf undan ansvar.

Ännu mer beklämmande är det att samtidigt som vi andra gör vad vi kan politiskt för att förmå andra länder att köpa Gripen går den svenska regeringen i motsatt riktning tillsammans med bland annat Moderaterna.

Genom sina ständiga attacker, inte sällan byggda på felaktigheter och rena fake news, angriper regeringen och dess företrädare i tid och otid Ungern. Med fullständigt befängda anklagelser och vettlösa utfall är både utrikesministern och kanske framför allt statsrådet Annika Strandhäll på väg att sabotera viktiga försvarsindustriella intressen. Man undrar emellanåt vad de använder huvudet till annat än att sätta sin mössa på. Moderaternas kampanjer mot det ungerska regeringspartiet bidrar definitivt inte till att mildra situationen.

Dessa politiska kampanjer - ofta långt under anständighetens gräns - kan nu komma att få stora konsekvenser för svensk exportindustri i allmänhet och svensk export av försvarsmateriel i synnerhet. I dag leasar Ungern JAS 39 Gripen av svenska staten. Leasingupplägget har varit ett sätt att skaffa oss en fördel i kommande upphandlingar. Men på grund av den svenska regeringens ständiga politiska angrepp har Ungern nu vänt blicken bort från Sverige och börjat utreda andra alternativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Military Watch, som har goda källor i den ungerska statsförvaltningen, rapporterar att de system som nu utvärderas är amerikanska F-35 A. Sverige anses inte, trots det gemensamma medlemskapet i EU, vara en partner längre.

Johan Westerholm på Ledarsidorna beskriver situationen så här: "Ett förlorat leasingkontrakt och i förlängningen en situation där Sverige tappar ytterligare en i praktiken kassaskåpssäker exportaffär av JAS 39 Gripen kommer slå hårt på svenska SAAB-koncernen och Gripens potential att kunna exporteras till andra länder. Att tappa en affär på den hemmamarknad som EU är, trots den fördel ett leasingkontrakt medger, kommer få oöverblickbara konsekvenser för Sverige."

Det är givetvis inte bara svenska arbetstillfällen som är hotade. Även svensk forskning kommer att skadas för lång tid framöver. Allt detta på grund av den svenska regeringens ständiga klavertramp. Det är rent pinsamt! Kanske borde statsministern sätta munkavle på flera av sina statsråd?

För Sverigedemokraternas vidkommande är svensk försvarsindustri och svensk export av försvarsmateriel prioriterade frågor. Vi kommer att slå vakt om exporten och göra vad vi kan för att svensk försvarsindustri även i framtiden ska vara ledande - trots diverse svenska regeringars tillkortakommanden.

Fru talman! Ja, detta handlar om exportkontrollredovisning från regeringens sida. Regeringen är ansvarig för krigsmaterielexporten. Det faktum att vi har en ordning med en inspektion för strategiska produkter innebär inte att regeringen inte är ytterst ansvarig. Det stod också tydligt i den utredning som kallades KEX. Det är viktigt att regeringen tar detta ansvar.

Vi ser nu ett år som är delat, för under 2018 fick vi ett nytt regelverk. Lagstiftningen förblev i stort sett densamma, med viss justering, men regelverket i övrigt förändrades.

Med det nya regelverket för 2018 fick Sverige nog den mest restriktiva exportkontrollregim som står att hitta i världen. Det är viktigt att det nya regelverket nu får möjlighet att leverera och få genomslag. Grunden är ju att export är förbjuden. Det krävs tillstånd i särskild ordning för att bryta det förbudet.

Här finns det naturligtvis särskilda förutsättningar. Vi är medlemmar i FN och EU. FN:s beslut om sanktioner följer vi ovillkorligen. Detsamma gäller EU och OSSE. Det är ovillkorliga villkor.

Vårt EU-medlemskap skapar också särskilda förutsättningar. EU är för vår del inte en exportmarknad utan en inre marknad, och det gör att särskilda regler föreligger.

På samma sätt har vi särskilda relationer med vissa länder som vi betraktar mer som vänner, som vi mer eller mindre lätt säger ja till och exporterar till. Det syns också i redovisningen. Det är exempelvis Natoländer.

Utöver vår egen exportkontrollregim är vi delaktiga i en rad andra exportkontrollregimer. Det kan vara regimer för kemiska vapen, för massförstörelsevapen av olika sorter eller andra regimer som påverkar och som ingår i den prövning som måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det är viktigt att vi upprätthåller dessa regimer och inte äventyrar dem på något sätt. Det pekar vi på i vårt särskilda yttrande till detta betänkande. Vi ser naturligtvis med oro på de signaler som kommit från bland annat Inspektionen för strategiska produkter när det gäller möjligheten att hävda våra exportkontrollregimer fullt ut, beroende på vad utgången blir när det gäller en eventuell kärnvapenförbudskonvention. Om det blir en snäv eller bred tolkning kan påverka. Här markerar vi vikten av att säkerställa att vi inte äventyrar detta. Det framgår av vårt särskilda yttrande.

I övrigt vill jag bara understryka det som är angeläget att se när vi talar om exportkontroll och den här redovisningen: skillnaden mellan krigsmateriel för strid och produkter med dubbla användningsområden. Det är klart att vi i dag har vidgat gruppen av varor, tjänster och produkter som kan ingå i en produkt med dubbla användningsområden. Allt redovisas naturligtvis här och kan användas för att ge en bild av att det är väldigt mycket. Man kan också i debatten lätt använda en del av den totala exporten för att ge en bild av att vi exporterar väldigt mycket vapen.

Men, som sagt var, en del av detta kan vara kläder. Det kan vara lastbilar eller metall. Det finns flera olika produkter som kommer in på detta sätt. Det kan röra sig om elektronik eller utrustning för mejerier eller annat som finns med i denna redovisning. Det är viktigt att se att allt inte är en och samma typ av produkter, utan det finns en stor bredd i detta sammanhang.

När vi fortsatt prövar alla dessa olika delar utifrån det nya regelverket ska detta naturligtvis göras med hänsyn till Sveriges säkerhet, som är vital och central för prövningen. Vi äventyrar inte Sveriges säkerhet med det nya regelverket. Men vi ska också se till att det finns en tydlig redovisning av det demokratiska läget i landet. Om det finns allvarliga brister utgör detta ett hinder för export, ett så kallat villkorligt hinder. Detsamma gäller om det förekommer allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Det är viktigt att denna bild nu kommer att sätta sig. Där bör man också fokusera från riksdagens sida, för att få en redovisning av hur detta har använts i prövningen och bedömningen av det regelverk som har förnyats.

Jag tror att det finns mycket att lära av den granskningen, och regeringen bör också ställas till svars för hur den har uttolkats. Det är klart att det ytterst är regeringen som i detta fall kommer att sätta praxis och nivån för hur demokratiska hinder eller hindret avseende mänskliga rättigheter ska användas.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till betänkandet och hänvisa till det särskilda yttrandet.

Fru talman! I samband med regeringens skrivelse om vapenexport valde Centerpartiet att lämna en följdmotion som man vid utskottets behandling av betänkandet inte yrkade bifall till. Som Kerstin Lundgren redogjorde för blev det i stället ett särskilt yttrande, för man tyckte att man fick så bra skrivningar i utskottets betänkande. En annan förklaring skulle kunna vara den skarpa kritik som Centerpartiet har fått från civilsamhällets organisationer som Röda Korset, Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Centerpartiet menar i motionen att framtiden för svensk vapenindustri hotas om Sverige undertecknar FN:s konvention mot kärnvapen. Jag skulle säga att motionen skapar frågetecken snarare än klarhet. Är det så att vi Sverige i dag exporterar och samarbetar kring utvecklingen av kärnvapen? Och är det i så fall något som Centerpartiet tycker är bra?

Röda korsets ordförande skrev: Sammanfattningsvis vore det anmärkningsvärt om ett land som Sverige, med sin djupa tilltro till den internationella rättsordningens normativa verkan och dess användning som ett säkerhetspolitiskt instrument, skulle frångå sin principiella linje i arbetet för internationell fred och säkerhet och, som motionens förslag indirekt antyder, vilja hålla öppet för att kunna bidra till utveckling av kärnvapen.

FN:s konvention mot kärnvapen innehåller paragrafer som uttryckligen tillåter fredlig användning och samarbeten kring kärnenergi för civila syften. Euratom har avvisat att ett undertecknande skulle ha påverkan på deras arbete. Konventionen syftar bara till att stater kategoriskt ska säga nej till kärnvapen.

Det är bra att Centerpartiet inte längre står upp för sin motion, men, fru talman, det är en motion som aldrig borde ha skrivits. Vi får hoppas att det i bästa fall var ett olycksfall i arbetet.

Fru talman! Håkan Svenneling borde nog läsa motionen snarare än de kommentarer som kom från olika civila organisationer. Motionen kräver nämligen att svensk exportkontroll och deltagande i exportkontrollregimen inte ska undergrävas genom att FN:s kärnvapenförbudskonvention skrivs under samt att man ställer sig bakom det som anförs i motionen när det gäller att inte riskera framtiden för svensk forskning och industri genom en underskrift. Detta är de punkter som sedan också lyfts upp i betänkandet: att det är viktigt att hålla i så att vi inte ifrågasätter eller riskerar exportkontrollen, som vi är en del av i den internationella miljön.

Den tydliga signalen i motionen gäller verkligen frågan: Är det en bred eller en snäv tolkning? Om detta är vi okunniga i dag, och det gör att det finns en risk, inte minst när vi talar om produkter med dubbla användningsområden och det faktum att vi inom EU har kärnvapenstater - i dag två och i framtiden kanske bara en, men vi har Frankrike som är en kärnvapenstat. Det förekommer egentligen ingen kontroll av export inom EU, för det rör sig inte om export; det är en inre marknad.

Det finns dessutom en lång rad olika samarbeten som gör att man, beroende på hur man använder tolkningsutrymmet, kan riskera att hamna i en mycket svår diskussion när det gäller vår exportkontrollregim framöver. Det vill vi inte göra.

Vi tycker att det räcker att vi var tydliga och på det här sättet också fick en tydlighet i betänkandet. Vi står fortfarande bakom i grunden, men vi väljer att inte reservera oss. Då hade nämligen inte den skrivning som vi fick i betänkandet kommit till stånd, för den tyckte Vänsterpartiet och Håkan Svenneling var att gå nästan lite för långt.

Fru talman! Den som enbart söker problem och anledningar att säga nej kommer också att finna sådana. Detta är min känsla när det gäller Kerstin Lundgrens arbete mot FN:s kärnvapenkonvention.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag har läst den motion som Kerstin Lundgren har skrivit och som hon hänvisar till. Man blir inte riktigt klok på vart Centerpartiet är på väg, och det är det jag just nu tycker är Kerstin Lundgrens roll i denna debatt: att vara den som förvillar.

Hon talar sig gärna varm för NPT och för att Sverige måste stå upp för det som man har stått upp för historiskt. Men samtidigt ser vi att Centerpartiet inte har lämnat några motioner, interpellationer eller skriftliga frågor som rör NPT. Däremot har man svängt i frågan om svenskt Natomedlemskap, och man ser nu som sin stora dröm att Sverige ska kliva in under Natos kärnvapenparaply.

I diskussionen om svensk vapenexport börjar man sedan tala om att det finns samarbeten som skulle kunna ifrågasättas om vi begränsade vapenexporten. Jag tror inte att någon av oss tror att det ingår i ett svenskt EU-medlemskap att stå under ett franskt kärnvapenparaply. Jag hoppas att det inte är så man ska tolka de artiklar i EU:s fördrag som handlar om att man som länder ska hjälpa varandra.

Men att ens antyda att det skulle finnas hinder för svensk forskning och utveckling eller för produkter med dubbla användningsområden gör att man skapar en oro för att man vill motverka FN:s kärnvapenkonvention. Jag tycker att detta är allvarligt, och jag tycker att det är ett tråkigt sätt att bedriva politik. Jag hoppas att vi inte får höra denna typ av argument från Kerstin Lundgren mer.

Fru talman! Tyvärr kan jag inte glädja Håkan Svenneling, för detta är argument som kommer att höras. Jag hoppas verkligen att också regeringen granskar detta och tittar på de mycket kloka remissvar som har kommit, till exempel från Inspektionen för strategiska produkter, som pekar på just dessa frågor. Detta är viktigt.

Det är viktigt att också utreda frågan om kopplingen till Euratom. Detta är spännande. Jag känner igen argumenten. Jag har också läst mejl med precis samma argument, och jag känner igen avsändarna som andra än Håkan Svenneling.

I grunden har vi naturligtvis inställningen att vi vill hävda en stark exportkontrollregim. Vi vill inte hamna i ett läge där den undergrävs genom att kliva in i en otydlig förbudskonvention, som riskerar att undergräva inte bara IAEA och andra organisationer. Också den exportkontroll som vi har i Sverige riskerar att undergrävas. Det kommer nämligen att höras att det tolkas alldeles felaktigt.

Det kommer också att bli en diskussion framåt som innebär att man även i den delen försöker strypa den inre marknadens möjligheter att agera och fungera. Det gäller en lång rad produkter och en lång rad samarbeten. Det är i grunden inte krigsmateriel för strid utan produkter med dubbla användningsområden, såsom forskning och en bred industriverksamhet.

Fru talman! Vi behandlar regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vi ser i regeringens skrivelse att vissa förbättringar har gjorts i statistikredovisningen i enlighet med den tidigare propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel. Redovisningen har dels utökats med faktauppgifter som inte tidigare publicerats, dels strukturerats om för bättre överskådlighet och tillgänglighet.

En annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ger sin egen syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Fru talman! Exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är nödvändigt för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden. Det ska också säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige förs ut enligt fastställt exportkontrollregelverk.

Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och vapenhandelsfördraget, ATT.

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen är viktiga för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen.

Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden - det handlar främst om teknik som kan användas både för civila ändamål och för framställning eller utveckling av krigsmateriel eller massförstörelsevapen - kan spridningen minimeras. Därför krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Och det krävs instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet.

Fru talman! Ökad öppenhet och redovisning på exportkontrollområdet fås genom den insyn som sker genom samtliga riksdagspartier i Exportkontrollrådet. Där förs en bredare diskussion om frågor som är relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik bidrar till en bredare diskussion om frågor som är relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Fru talman! I propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, som riksdagen beslutade om den 28 februari 2018, genomförs i stort sett de förslag som den parlamentariska Krigsmaterielexportöversynskommittén lade fram i sitt betänkande. Den parlamentariska så kallade KEX-utredningen lade fram förslag på ett flertal skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Kristdemokraterna drev bland annat vikten av ett demokratikriterium.

I propositionen föreslogs bland annat att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns det för att tillstånd ska beviljas. Kristdemokraterna var pådrivande när det gäller detta.

Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Dessutom klargörs principerna för följdleveranser och internationella samarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vidare föreslås en stärkt tillsyn, sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket samt ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten. Dessa åtgärder är nödvändiga och bör genomföras.

Fru talman! Ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport med mera är huvudsyftena med den parlamentariska representationen i Exportkontrollrådet, där samtliga riksdagspartier är representerade. Generaldirektören för Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är ordförande för gruppen, och ISP ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Samråd kan exempelvis ske innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked.

Detta är unikt i internationella sammanhang på så sätt att företrädare för samtliga partier i riksdagen i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer. Det skapar en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främjar kontinuitet i den förda politiken.

Fru talman! Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under kalla kriget, och Sveriges neutralitetspolitik utformades efter andra världskriget. Försvarsmakten kan efter det sägas vara garanten för vår frihet och säkerhet. Resurser till Försvarsmakten bör ökas, och Sveriges försvarsförmåga bör stärkas.

En stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri är en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel säkrar och ökar Sveriges kapacitet att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov. En svensk internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet.

Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel.

Fru talman! Kristdemokraterna var pådrivande när det gällde att skärpa regelverket för svensk vapenexport. En strikt exportkontrollagstiftning som ständigt kontrolleras och följs upp och som är i linje med gällande lagstiftning, rådande riktlinjer och internationella överenskommelser ska fortsättningsvis värnas.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Vi har i dag att behandla det betänkande som rör regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll förra året. Det handlar om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export som har förekommit. Man beskriver också samarbetet inom EU och i en del andra internationella forum i frågor som rör detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Från Liberalernas sida menar vi att krigsmaterielexporten är viktig. Den stärker försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög konkurrenskraftig teknologinivå och därigenom också den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. Detta är givetvis viktigt för Försvarsmakten.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar även till att Sverige är ett intressant land för internationella samarbeten. Det gör att vi också får större möjligheter att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger givetvis i vårt säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således bygger på både export och import.

Samtidigt är det viktigt att betona, fru talman, att Sverige ska ha en mycket restriktiv hållning när det gäller krigsmaterielexport till auktoritära och odemokratiska regimer. Sverige ska, kort och gott, inte exportera vapen till diktaturer. Vi skärpte lagstiftningen förra året, vilket är bra. Det regelverket ska följas upp och utvärderas regelbundet, både här i riksdagen och i Exportkontrollrådet.

Med detta tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! I den januariöverenskommelse som Liberalerna undertecknade tillsammans med regeringspartierna och Centerpartiet finns det, i punkt 70, en särskild skrivning om att inte exportera till krigförande parter i Jemenkonflikten. Det sas i efterhand att det var en skrivning som Miljöpartiet drev igenom. Men utifrån vad Liberalerna länge har tyckt om export till diktaturer, som Fredrik var inne på, tippar jag att Liberalerna tyckte att det var väldigt bra att få till en sådan skrivning.

Det är dock lite oklart vad som har hänt efter att man fått till denna skrivning. Det har framkommit att det finns lite olika tolkningar av vad skrivningen betyder. Jag ställde en skriftlig fråga till statsrådet Morgan Johansson, som är ansvarig för dessa frågor. Han svarade då: "I den sakpolitiska överenskommelsen mellan fyra partier från januari uttalas en viktig principiell inställning om att inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Det ankommer sedan på Inspektionen för strategiska produkter och, i förekommande fall, regeringen att pröva enskilda ärenden utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer om och när ärenden anhängiggörs."

Både minister Johanssons svar och det faktum att regeringen inte har gjort någonting tyder på att det inte har skett någon förändring. Jag undrar vad Liberalerna tycker om att regeringen inte har gjort någonting med punkt 70 sedan man undertecknade överenskommelsen för fem månader sedan.

Fru talman! Det kan också ha varit så att det inte har kommit in några ansökningar som har blivit avslagna. Men i grund och botten är det Sveriges försvarsintressen och säkerhetspolitiska och utrikespolitiska intressen och regeringens bedömningar som är vägledande och som står ovanför, så att säga, intressen av att sälja till vissa länder. Om man gör den utrikespolitiska bedömningen att man inte ska sälja till ett visst land är det överordnat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vi står givetvis bakom januariavtalets punkt. Vi tycker att det är synnerligen viktigt att Sverige inte exporterar krigsmateriel till länder som är involverade i kriget i Jemen. Det ska givetvis gälla. Jag har svårt att ge ett mer konkret svar än så.

Fru talman! Jag ska återkomma till regeringens representant. Han kan redan nu förbereda sig för att det kommer en fråga till honom.

I militära sammanhang brukar man använda uttrycket pang för pengarna. Här blir det lite samma fråga till Liberalerna. Man har skrivit under en överenskommelse tillsammans med regeringen. Man säger att man inte vill ha någon krigsmaterielexport. Men vi ser inte regeringen göra någonting i denna fråga. Det har inte kommit några initiativ. Man lyfte inte in det i regeringsförklaringen. Man lyfte inte heller in det i den utrikespolitiska deklarationen.

Trots att det nu har gått fem månader har Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet inte fått någonting från den socialdemokratiska regeringen i fråga om punkt 70. Det är en punkt som de facto inte har börjat gälla. Jag undrar hur Fredrik Malm ser på det. Ni har ingått detta avtal. När vi budgetförhandlade med regeringen ville vi att de skulle göra saker. Har ni på något sätt satt press på regeringen för att se till att de ska uppfylla punkt 70?

Fru talman! Nu har inte Håkan Svenneling någon replik kvar, men motfrågan blir: Sker det någon export till krigförande länder? Om det inte sker någon export och det är en tydlig punkt i januariavtalet att ingen export ska ske är ju detta tillgodosett. Om någon vill exportera till något land som ägnar sig åt att kriga i Jemen ska givetvis den ansökan avslås.

Jag kan inte ge något annat svar på frågan än detta. Jag utgår helt enkelt från att den punkt som vi nu diskuterar följs.

Fru talman! Alltsedan 1985 har olika regeringar gett skrivelser till riksdagen där krigsmaterielexporten har redovisats. Det här är, om jag har räknat rätt, den 35:e skrivelsen av det slaget. Det torde vara en unik öppenhet kring krigsmaterielexporten som Sverige har, jämfört med alla andra länder i världen som ägnar sig åt krigsmaterielexport. Det kan vara värt att påminna om när det ibland i debatten framställs som att detta är väldigt hemligt och svårtillgängligt. Visst finns det saker som är hemliga, men även de hemligheterna har riksdagen insyn i genom särskilda kontrollorgan där riksdagens partier finns representerade.

Tidigare i debatten har flera på ett förtjänstfullt och bra sätt beskrivit varför Sverige har en krigsmaterielexport. De har pekat på att det handlar om att vi till en rimlig kostnad ska kunna utrusta och beväpna det svenska försvaret. Då behöver vi kunna sprida kostnaderna på fler enheter, helt enkelt. Det handlar också om att Sverige har ett mycket högteknologiskt försvar, och för att kunna ha det behöver vi den högteknologiska industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det finns dock ett argument för att vi har en svensk krigsmaterielexport som inte tidigare har framkommit i debatten. Det handlar om vikten av att ha den för att Sverige fortfarande ska kunna vara militärt alliansfritt. Vi socialdemokrater och en del andra partier i riksdagen vill att Sverige ska vara militärt alliansfritt och inte gå med i Nato. Då är det viktigt att ha en egen krigsmaterielproduktion, och export, av denna högteknologiska karaktär. Utan den skulle vi betydligt tydligare stå inför att det skulle vara närmast absolut nödvändigt att gå med i Nato. Det är värt att fundera på för dem som är kritiska mot krigsmaterielexport och som ofta också vill att Sverige ska stå utanför Nato.

Den export vi har regleras av lagstiftning här i Sverige, av FN-beslut och av EU-beslut. Jag vill särskilt lyfta fram punkt 7.4 i vapenhandelsfördraget, som också handlar om att motverka könsrelaterade våldshandlingar. Jag tycker att en del av regleringen som glöms bort i debatten, både här i kammaren och rent allmänt, är att även detta kvinnoperspektiv ska finnas med. Det är värt att notera när det handlar om att föra en feministisk utrikespolitik.

Avslutningsvis, fru talman: Hur stor är den svenska exporten, och vart går den? Mer än en tredjedel av exporten går till EU-länder. När man lyssnar på denna debatt kan man få intrycket att tyngdpunkten i svensk export ligger någon helt annanstans i världen, men mindre än 2 procent av exporten går till länder i Mellanöstern. Av denna export är den övervägande delen det som kallas övrig krigsmateriel, alltså produkter med vad man kallar dubbla användningsområden. Det kan till och med handla om filtar och tyger. En gång i världen räknades träkol dit. Vi kan se att bland de största länder som vi exporterar till hittar vi Brasilien, Pakistan, Indien, USA, Ungern, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Norge.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut och betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Efter att ha stått i princip handfallna i fyra år inför Sveriges vapenexport och annan inblandning när det gäller de stridande parterna i Jemenkonflikten blev januariöverenskommelsens skrivning i punkt 70 en positiv ändring av regeringens politik.

Trots att vi har haft en socialdemokratiskt ledd regering i fem månader nu har vi inte sett några initiativ när det gäller punkt 70 och ett stopp för vapenexport till de länder som deltar i Jemenkriget. Jag har lagt ned mycket möda på att förstå vad det är de olika partierna vill, och genom skriftliga frågor och liknande har vi fått klarhet i att det spretar ganska mycket. Att regeringen inte har gjort något under perioden får konsekvenser och bidrar till att Sverige fortfarande aktivt stöder de krigförande parterna.

Fredrik Malm önskade ett exempel, och jag ska ta ett sådant. I februari 2019 arrangerades vapenmässan IDEX i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Bland de företag som marknadsförde sig i landet fanns svenska Saab, och under vapenmässan fördjupade Saab ett samarbete med sin emiratiska partner Tawazun. Det avtal som skrevs under på plats är nästa steg mot en produktions- och utvecklingsverksamhet i Abu Dhabi.

Vid signeringen på IDEX liksom vid Saabs öppnande av verksamhet i landet 2017 deltog den svenska ambassadören i Abu Dhabi som en del av det svenska exportstödet. Enligt ambassadören påverkar inte överenskommelsen i 73-punktsprogrammet ambassadens uppdrag att stödja export av krigsmateriel till Förenade Arabemiraten eftersom ställningstagandet inte finns inkluderat i regeringsförklaringen eller den utrikespolitiska deklarationen. Ambassaden har täta förbindelser med Saab och ger stöd till företagets försäljning i landet, i möten mellan Saab och ledande emiratiska näringslivsrepresentanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Nu har socialdemokratin möjlighet att visa tydlighet. Betyder punkt 70 någonting? Har regeringen gjort något för att förverkliga dess genomförande?

Fru talman! Till att börja med kan vi konstatera att den skrivelse vi har handlar om vapenexporten 2018. Under det året beviljades inget nytt utförseltillstånd till Saudiarabien. Till Förenade Arabemiraten beviljades tre följdleveranser, men inga nya affärer. Dessa följdleveranser uppgår till 70 miljoner kronor, och alla tre handlar om övrig krigsmateriel, alltså materiel med dubbla användningsområden.

När det gäller ambassadörens utsaga att ambassadens verksamhet inte påverkas av punkten i 73-punktsprogrammet måste jag hålla med ambassadören. Det är inte svenska ambassader som sköter svensk exportkontroll, utan det har vi en särskild myndighet för. Detta tror jag att Håkan Svenneling är väl bekant med. Det som våra ambassader ska ägna sig åt är bland annat exportfrämjande verksamhet. Sedan ska de eventuella affärer som kommer ut ur detta prövas i den gängse ordning vi har. Detta är en ordning som vi ska fortsätta att ha.

Det är viktigt att vi, med ett beslut här i riksdagen förra året, har skärpt exportkontrollagstiftningen och fört in ett demokratikriterium. Vi kan konstatera att Krigsmaterielinspektionen, redan innan vi fattade beslutet, sa att det förslag som var för handen hade en normerande effekt på både de tillstånd de gav och de förfrågningar de fick. Den nya lagstiftningen är alltså starkare och bättre än den tidigare. Den kommer att få effekt även i dessa fall när det gäller länder som deltar i kriget i Jemen.

Naturligtvis ska också den punkt som finns i januariavtalet beaktas.

Fru talman! Man kan fundera över lagstiftningens normativa effekt när ambassadören ändå går vidare med att vara med vid undertecknandet av den typen av avtal. Det blir ett rätt konstigt användande av svenska resurser från statens sida om våra ambassader först ska användas till att främja exporten av vapen och vår myndighet ISP sedan säger: Nej, det följer inte lagstiftningen. Jag tycker att vi slänger ambassadens resurser i sjön, om jag får vara ärlig. Även om jag tycker att vi ska följa den ordning som Kenneth G Forslund väldigt noggrant säger att vi borde följa och jag inte har något emot det tycker jag kanske att man ska använda sig av ambassader på ett bättre sätt.

Ett annat exempel som står nära ett beslut handlar om försäljningen av Global Eye till Förenade Arabemiraten. Det är en planerad försäljning som inte har genomförts ännu. Det finns läckta dokument som visar att det tidigare systemet Erieye har använts i blockaden av Jemen och gjort att man inte har fått in bland annat humanitärt bistånd och mat till Jemen i den utsträckning som skulle behövts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Försäljningen kan stoppas utifrån det regelverk som finns, men regeringen måste fatta ett beslut. Detta kokar ned till vad man egentligen tycker och tänker om denna lagstiftning och vad man menar att punkten betyder och om man tänker gå vidare med denna typ av försäljningar trots att man har sagt i en överenskommelse med tre andra partier att man inte ska sälja vapen till de krigförande parterna.

Kenneth tar ned vilken nivå det handlar om, för svensk export till exempelvis Saudiarabien har gått från jättehöga nivåer till nästan ingen export alls i dag. Jag tackar Vänsterpartiet och tycker att det mycket är vår förtjänst att det har blivit en debatt om de olika typer av händelser som har skett med Saudiarabien. Men vi får inte glömma bort att Förenade Arabemiraten och ett antal andra arabstater i den koalition som Saudiarabien leder också får en betydande vapenexport från Europa och från Sverige.

Fru talman! När det gäller hur ambassaderna använder sina resurser och det exportfrämjande arbetet är det en diskussion som får föras inom UD och med ambassaderna. Jag har ingen närmare kunskap om exakt vad det var för produkter och tjänster som man möjligen försökte bidra till marknadsföringen av. Det kan finnas en hel del i den portföljen, vet vi ju.

När det gäller Global Eye och leveransen till Förenade Arabemiraten av det som är beställt sedan tidigare har Håkan Svenneling och Vänsterpartiet absolut en poäng. Vi har en delikat fråga framför oss när det är leveransklart, men man ska vara klar över att det är en affär som är godkänd sedan tidigare. Det är inte utrustning som skruvas ihop från en vecka till en annan.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag peka på att den ringa export av följdleveranser som Sverige haft under det gångna året till Förenade Arabemiraten trots allt har en väsentligt mindre påverkan på den konflikt som pågår i Jemen än det arbete med fred och medling som har utförts här i Sverige och som Sverige har varit pådrivande för i FN:s säkerhetsråd. Det tror jag påverkar konflikten långt mycket mer än export av övrig krigsmateriel för 70 miljoner kronor.

Fru talman! När jag lyssnade in Kenneth G Forslunds argumentation för krigsmaterielexport tänkte jag nästan att nu vill han ha en replik. När han motiverar den svenska krigsmaterielexporten med att Sverige inte är med i någon militärallians och inte är medlem i Nato har jag lite svårt att riktigt förstå hur detta går ihop. Det skulle ju leda till en spännande diskussion med våra andra samarbetsländer som är Natoländer. Vi har också en särskild relation i exportsammanhang med Natoländerna.

Låt oss tänka tanken. Skulle det vara så att vi har krigsmaterieltillverkning och att vi behöver det för att vi inte är Natomedlem? Titta då på de stora Natomedlemmarna som har mycket av den vitala krigsmaterieltillverkning som också vi i Sverige behöver för vår verksamhet. Det är helt solklart så att utan ett nära samarbete med till exempel USA är en hel del av vårt svenska försvar inte funktionsdugligt. Vi är helt beroende av Natoländerna. Det är klart att ett Natomedlemskap inte skulle försvåra detta samarbete. Men i grunden har vi egentligen en Natonärvaro i hela vårt försvar, i vår krigsmaterieltillverkning och i vår export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag undrar därför hur argumentet med Nato kommer in i frågan om regelverket för krigsmaterielexport. Det finns inte redovisat, och det finns inte något särskilt material.

Fru talman! Möjligen uttryckte jag mig otydligt. Det som jag menar är att för att Sverige ska kunna vara alliansfritt, vilket jag anser att Sverige ska vara, behöver vi - om vi vill ha ett högteknologiskt försvar - också ha en egen försvarsindustri. Ska vi kunna bekosta inköp från denna industri med rimliga priser till den svenska försvarsmakten behöver det också finnas en export. Det behöver alltså finnas en försvarsindustri i Sverige, och den behöver kunna exportera för att Sverige ska kunna stå utanför Nato. Utan försvarsindustri och utan export skulle trycket vara mycket hårt på Sverige - om vi vill fortsätta att ha ett högteknologiskt försvar, och det tycker jag att vi ska ha - att i så fall gå med i Nato för att kunna köpa den högteknologiska utrustning som vi rimligen behöver till det svenska försvaret. Det är det som är min tankebana.

Detta handlar inte om regleringarna i sig, utan det är en praktisk konsekvens av att vilja vara alliansfri, som vi socialdemokrater vill vara, och se en koppling till behovet av att kunna ha en försvarsindustri för att försörja den svenska försvarsmakten.

Kerstin Lundgren och Centerpartiet har en annan ambition när det gäller alliansfriheten och vill numera gå med i Nato. Möjligen är det då ett mindre problem om vi inte skulle ha en export.

Fru talman! Vi är helt överens om att Sverige behöver både en försvarsindustri och en export, eftersom vi är en del av en större gemenskap för att bygga, utveckla och säkra att vi har möjligheter att försvara oss i en svår omvärld. Då behöver vi göra gemensamma insatser. Det är också därför som vi jobbar tillsammans i EU med att försöka utveckla vårt arbete.

Fru talman! För mig blir argumentet om den militära alliansfriheten i detta fall väldigt krystat. Oavsett hur man väljer i fråga om Natomedlemskap eller inte är det viktigt att vi har en krigsmaterielindustri i Sverige som kan bidra till den gemensamma nyttan, och den gemensamma nyttan når vi tillsammans i EU och med Natovännerna. Det är utgångspunkten för att fortsatt hävda export och att fortsatt hävda en svensk krigsmaterielindustri men också ett gott samarbete.

Strategisk export-kontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Kerstin Lundgren sa i sin tidigare replik att vi var helt beroende av dessa samarbeten och handeln med omvärlden. Jag skulle beskriva det som att vi är mycket beroende. Men om vi inte skulle ha en vapenexport och inte skulle ha en egen krigsmaterielindustri skulle vi vara helt beroende, och då skulle våra valmöjligheter drastiskt minska vad gäller vårt förhållande till Nato och om vi ska vara medlemmar eller inte. Det var någonting som jag ville peka på i mitt huvudanförande, eftersom det finns partier i denna riksdag som varken vill ha vapenexport eller Natomedlemskap. Jag hävdar att de två ståndpunkterna inte går att förena.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Säkerhetspolitik

Fru talman! Vi har att behandla ett motionsbetänkande angående säkerhetspolitik. Egentligen kan texten framlagd av utrikesutskottet delas in i tre delar: Hur svensk försvarsförmåga och därmed Sveriges säkerhet kan stärkas med Försvarsberedningens rapport som grund, hur Sverige kan söka aktiv delaktighet i säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, och slutligen hur det viktiga arbetet mot massförstörelsevapen måste fortgå.

Fru talman! Moderaterna och jag svarar distinkt ja på alla dessa tre frågeområden. Ja, vi måste stärka försvaret och därmed värna rikets säkerhet. Det måste ske genom att pengar tillskjuts i tillräcklig omfattning, så att den inriktning för kommande år som Försvarsberedningen pekar ut kan förverkligas. Det är med stort beklagande det måste konstateras att Socialdemokraterna havererade beredningen och att slutrapporten endast kunde skrapa ihop namnteckningar från den något udda konstellationen av S, SD, V och MP.

Ja, vi måste stärka säkerheten i Östersjöområdet och därmed värna freden. Det sker genom fortsatt satsning på Sveriges försvar och genom att vi uppnår bindande försvarsgarantier och en fungerande försvarsplanering med andra länder genom ett svenskt Natomedlemskap.

Slutligen: Ja, vi måste ta nedrustningsfrågorna på största allvar. Därför är det viktigt med icke-spridningsavtalet - det så kallade NPT-avtalet. I detta arbete deltar också flera av kärnvapenstaterna.

Däremot riskerar regeringens oförmåga att tala klartext om det så kallade kärnvapenförbudet Sveriges intressen genom den osäkerhet det skapar hos landets nära vänner och undergräver det nedrustnings- och icke-spridningsarbete som pågår genom NPT. Det är ett faktum som också bekräftas av regeringens egen utredare som tydligt rekommenderat regeringen att inte underteckna och ratificera det så kallade kärnvapenavtalet. För varje dag som regeringen och Socialdemokraterna drar på tydliga besked om att de inte tänker gå vidare med detta så kallade förbud bibehålls osäkerhet och oklarhet.

Fru talman! Från Moderaternas sida säger vi: Ja, ja, ja.

Säkerhetspolitik

Fru talman! Låt oss börja med Försvarsberedningen. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna är tydliga om vägen framåt. Svensk säkerhet måste betalas. Först en säkerhetspolitisk analys som pekar på ett försämrat läge runt Östersjön. Beredningen konstaterar: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas."

Allt detta kräver handling. Därför föreslås också en försvarspolitisk inriktning som innebär både återtagande av tidigare förlorad förmåga och förberedelser inför kommande förstärkningar.

En grundläggande förutsättning för beredningens arbete har varit att det kommer att behövas minst 84 miljarder kronor till den militära delen av totalförsvaret - motsvarande 1,5 procent av bnp 2025.

Och så låter Socialdemokraterna meddela att partiet inte kan ställa sig bekom ekonomin. Genom att krascha förutsättningarna för beredningen agerar M, C, KD och L tydligt och klart. Då har förutsättningarna för ett medundertecknande från vår sida fallit.

SD väljer däremot att tillsammans med S, V och MP medunderteckna. Vad säger då de andra partierna? Ja, det framkommer också tydligt, men inte som delar av slutrapporten utan i form av klara politiska ställningstaganden i bilagor. Miljöpartiet säger i sin bilaga att försvarets budgettillskott kan behöva öka i en lägre takt. Vänsterpartiet anser däremot att den höjning med 84 miljarder som beredningen har föreslagit är för stor. Socialdemokraterna vill dela upp beredningens slutsatser och överlåta bestämmandet av den exakta nivån till politiska förhandlingar bortom beredningen. De menar att det behöver tydliggöras vad som är huvudprioriteringar genom ett flertal ekonomiska ambitionsnivåer i paketform.

Vi moderater säger nej till detta och ja till ett kommande försvarsbeslut i enlighet med beredningens slutsatser och därmed minst 84 miljarder till 2025, motsvarande 1,5 procent av bnp till det militära försvaret inom ramen för totalförsvaret.

Fru talman! Synen på beredningen utvecklas också i ett särskilt yttrande undertecknat av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Fru talman! Försvarsberedningen gör följande bedömning - vilket beredningens alla ledamöter, tidigare som nuvarande, bör känna till: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde."

Om man nu har den syn som Försvarsberedningen i ganska stor enighet, undantaget Vänsterpartiet, ger uttryck för - vad får det för konsekvenser? Hur ser man på världen? Åtminstone för mig är det så att säkerhet byggs och formas med andra, fru talman. Om man konstaterar att Sverige oundvikligen blir påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde är det naturliga att man söker stöd, hjälp och samverkan med andra. Det absolut bästa och mest effektiva sättet är att skapa sig försvarsgarantier. Detta finns inom ramen för ett Natomedlemskap, genom artikel 5.

I den svenska debatten finns det de som ibland resonerar som om hjälp skulle komma. Är man inte medlem kan man tro, hoppas, önska, vädja och vilja, fru talman, men veta att andra länder kommer till Sveriges och nationens hjälp kan man bara som medlem. Därför har vi utvecklat detta, genom ett värdlandsavtal och ett fördjupat partnerskap med Nato. Vi övar med andra länder; bara för några månader sedan genomfördes en stor Natoövning i Norge där man övade just värdlandsavtalet. Då stred Sverige sida vid sida med Norge mot den tänkta angriparen.

Hur går vi då vidare? Jo, jag menar att vi ska göra precis som anförs bland annat i utredningsframtagandet av Krister Bringéus: genom att bygga säkerhet med andra. Vi säkrar freden i Östersjöområdet genom ett svenskt Natomedlemskap. Här är jag glad att det finns en gemensam reservation från fyra partier, nämligen Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Avslutningsvis tycker jag att det är oerhört viktigt att vi har ett konsekvent och koncist arbete mot massförstörelsevapen. Då är det centralt att man har de länder som är innehavare av kärnvapen med sig. Det så kallade kärnvapenförbudet har inte de länderna bakom sig, men däremot har icke-spridningsavtalet det.

Officiellt räknar man med att det finns fem länder som innehar kärnvapen, fru talman. Alla i den här kammaren och alla i Sverige vet att det är fler än så - vi kan addera Nordkorea, Pakistan och Indien - och därför är det viktigt att vi på allvar gör någonting för att begränsa kärnvapenspridningen. Det sker bäst genom den så kallade NPT-processen. Därför är det intressant att få möjligheten att härifrån talarstolen ställa frågan till Socialdemokraterna vad de tycker om kärnvapenförbudet, som hittills har åsamkat oss en del skada utomlands.

Fru talman! Jag har tre frågor till Socialdemokraterna.

Kan ni vänligen ange den politiska nivån och ambitionen för Sveriges militära försvar fram till 2025?

Kan ni förstå argumenten som framförs för ett medlemskap i Nato? Socialdemokraterna i Tyskland, Nederländerna, Spanien, Danmark och Norge är för det.

När kommer beskedet om ett nej till kärnvapenförbudet?

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 1 och till reservation 5 under punkt 2. Den senare är en gemensam reservation från fyra partier för ett svenskt Natomedlemskap.

Fru talman! När vi talar om säkerhetspolitik riktas våra blickar oftast utanför landets gränser, men tyvärr får vi numera allt oftare rikta blickarna även inom landets gränser.

På många håll runt om i landet har förberedelserna inför sommarledigheten dragit igång på riktigt. På andra håll i landet står man inför en utmaning av en aldrig tidigare skådad magnitud, nämligen den att ta emot de återvändande IS-terrorister som tillåtits skapa sig en fristad i vårt vackra sommarland.

I drygt 40 kommuner runt om i landet förbereder man sig nu på att ta emot återvändande terrorister som runt om i Mellanöstern gjort sig skyldiga till de mest hänsynslösa brott mot mänskligheten, i Islamiska statens namn. De har med den svenska statens goda minne rest till fjärran land med avsikt att våldta, halshugga och avrätta alla som inte tror på ett islamistiskt kalifat. De har upplöst familjer och försatt tusentals oskyldiga på flykt.

De som har gjort sig skyldiga till dessa illdåd är ännu ostraffade. Dessa krigsförbrytare är i stället om inte redan bland oss så på väg tillbaka till vårt trygga, vackra sommarland. De är just nu på väg tillbaka till Sverige eftersom de, precis som vi, vet att påföljderna för dessa brott mot mänskligheten i varje fall i Sverige är närmast obefintliga. Vi vet inte vad vi har att vänta oss, men Sverige står med all säkerhet illa rustat för att möta det nya terrorhot som dessa återvändande terrorister utgör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Att terrorhotet från dessa återvändare blivit mer akut just vid denna tidpunkt beror på att det som en gång var Islamiska staten nu har fallit. En sak som däremot inte har förändrats är Sveriges högst begränsade förmåga att möta dessa nya, allvarliga hot. I det nya Sverige har dessa hot blivit vardag. Det är till följd av övriga partiers fortsatt ansvarslösa invandringspolitik som det svenska folket nu tvingas förhålla sig till en ny, osäker vardag präglad av otrygghet.

Senast i går, den 11 juni, gick Säkerhetspolisen ut och slog larm om den explosionsartade ökningen av islamistiska extremister och extremistiska miljöer runt om i Sverige. På senare tid har sex tongivande muslimska ledare tagits i förvar i Sverige och terrorstämplats i väntan på utvisning. Men om verkställighetshinder finns, det vill säga om de terroranklagade riskerar dödsstraff eller tortyr i sina hemländer, utvisar inte Sverige de terrorstämplade. Enligt svensk lag kan dessa extremister hållas i förvar i max tre månader innan de måste försättas på fri fot igen och återigen får bo mitt ibland oss.

Dessa lagar, eller snarare frånvaron av försvarbara lagar på terrorområdet, är denna kammare ansvarig för. Nu meddelar Säpo att det inte längre handlar om hundratals utan om tusentals islamistiska extremister som, med övriga riksdagspartiers goda samvete, går fritt på Sveriges gator. Sverigedemokraterna har länge påtalat säkerhetsriskerna kopplade till det socialliberala etablissemangets kravlösa invandringspolitik. I dag, dagen efter Säpos uppdagade tillkännagivande, undrar jag om övriga partier önskar att de tänkt annorlunda innan de lät tusentals potentiella terrorister bosätta sig i vårt vackra sommarland.

Att regeringen inte vidtagit åtgärder värda situationens seriositet beror kanske på att den saknar förmåga att se allvaret i situationen för de familjer som sedan en tid tillbaka bor granne med terrorister kapabla till brott mot mänskligheten. Att radikaliserade islamistiska terrorister bor mitt ibland oss är en av de mest absurda säkerhetsrisker vårt land någonsin skådat, och det är ett resultat av regeringens och det socialliberala etablissemangets mångåriga och ansvarslösa migrations- och säkerhetspolitik. Vi kan inte göra annat än att beklaga övriga partiers naivitet och fortsätta ta kampen mot det socialliberala etablissemangets mångåriga och ansvarslösa politik.

Fru talman! Säkerhetspolitik är ett brett begrepp och innefattar inte enbart vårt rikes inre säkerhet, även om det i dag är svårt att prata om någon inre säkerhet värd namnet. I nuvarande situation skulle man kunna påstå att grundpelaren i regeringens säkerhetspolitik snarare är den närmast totala frånvaron av - just det - säkerhet.

När Sveriges inre säkerhet hotas av återvändande IS-terrorister försvagas vår förmåga att möta de yttre hot vårt land har att förhålla sig till. Att Sverige har yttre hot att förhålla sig till kanske låter otroligt för en regering och det socialliberala etablissemang som under de senaste decennierna avskaffat det svenska försvaret och vårt samhälles civila försvarsförmågor. Men Sverige blir inte säkrare för att vi stoppar huvudet i sanden när vårt samhälles och den fria världens fiender står för dörren.

Medan vi ser det inre hotet från den islamistiska terrorismen breda ut sig över kontinenten ser vi hur Ryssland och Kina gör sitt för att utmana vår västerländska världsordning. Medan Ukraina ännu står under rysk ockupationsmakt får den svenska försvarsmakten nöja sig med de brödsmulor som blivit över efter de mångmiljardbelopp regeringen hellre satsat på annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Fru talman! Med ett alltmer aggressivt och expansionistiskt Kina utmanas traditionella europeiska lojaliteter. Detta hotar europeiska länders frihet, så även den svenska. Exempel på detta är de strategiskt gjorda kinesiska förvärven inom en uppsjö av särskilt skyddsvärda samhällsfunktioner på områden som infrastruktur och kritiska informationsteknologier.

Dessa statligt finansierade förvärv görs i syfte att öka det kinesiska politiska inflytandet i Sverige och runt om i Europa. Flertalet länder i behov av snabb likviditet har med förödande konsekvenser för det egna självbestämmandet gjort betydande geopolitiska eftergifter till det alltmer totalitära Kina.

Vi ser med oro på denna utveckling och inser att Sverige inte är undantaget dessa nya säkerhetsutmaningar likt den kinesiska. Tvärtom menar vi att Sverige kan komma att bli en särskild måltavla för kinesiska påverkansoperationer, och behovet av att möta dessa hot är stort.

Sverige är i behov av en tydligare svensk hållning som främjar svenska säkerhetsintressen i relationen till ett alltmer expansionistiskt Kina. Mot bakgrund av det säkerhetshot Kina utgör framstår regeringens slapphänta hantering av det kinesiska hotet som närmast naiv, om inte oinformerad. Genom en svensk och i andra hand nordisk strategi för Kina, och inte enbart en EU-gemensam Kinastrategi, kan Sverige värna den egna befolkningens intressen utan att göra sig beroende av var andra länder lägger sin lojalitet.

Fru talman! Med facit i hand vet vi att det var synnerligen obegåvat att slakta det svenska försvaret, inte minst mot bakgrund av ett Ryssland som sedan Sovjetunionens fall återigen inte bara rustat sig starkt utan även börjat göra anspråk på grannländernas territorium. Ukraina är inte den enda påminnelsen om att när det väl brinner är det för sent att teckna brandförsäkring.

Tidigare regeringar, såväl socialistiska som liberala, har använt försvaret som en kassako för att kunna finansiera andra reformer och katastrofal politik. Nu, fem över tolv, har dock övriga partier vaknat, och de allra flesta står nu upp för en upprustning av försvaret. Det är givetvis välkommet, även om det är i senaste laget.

Försvarsberedningens rapport är glädjande läsning. Tyvärr har dock inte alla partier valt att skriva på rapporten, även om de håller med om innehållet.

Om regeringen nu kommer att göra allvar av vad de säger återstår att se. Det enda vi vid det här laget med säkerhet kan säga om regeringens säkerhetspolitik är att Sveriges säkerhet uppenbarligen kan vänta något.

Bland några av partierna här i riksdagen finns uppfattningen att ett svenskt medlemskap i Nato skulle trygga vår säkerhet. Vi i Sverigedemokraterna ser Nato som en naturlig samarbetspartner och trofast vän i främjandet av svensk säkerhet. Det är endast i samarbete med andra länder i vårt närområde som vi kan mota de hot som riktas emot oss.

Men ett svenskt medlemskap i Nato skulle i dagsläget inte innebära ett säkrare Sverige. Detta är ett faktum. Vi tror inte att den geopolitiska stabiliteten i Östersjöområdet skulle gynnas av ett svenskt, eller för den delen ett finskt, Natomedlemskap, utan vi vill framgent se ett svensk-finskt defensivt försvarsförbund i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Några här inne kanske minns hur vi i Sverige länge proklamerade att Finlands sak är vår, men det är i dag också sant att Sveriges sak är Finlands. Ett defensivt försvarsförbund mellan Sverige och Finland erbjuder det bästa av svensk alliansfrihet samtidigt som det skulle ge oss ökad försvarsförmåga i samarbete med en granne vi har mycket gemensamt med.

Det ligger inte i Sveriges nationella intresse att rubba den geopolitiska stabilitet som i dag och i går format Östersjöområdet. Vi är inte heller beredda att offra den trygghet svensk alliansfrihet innebär och har inneburit.

De socialistiska och liberala partierna är ansvariga för den säkerhetspolitiska analys som har lett oss dit där vi är i dag. Därför har vi inte förmåga att försvara oss mot vare sig de inre eller de yttre hot vi står inför.

Att då låta samma partier som avskaffat svenskt försvar diktera framtiden för svensk säkerhetspolitik är inte värdigt det svenska folkets trygghet. Däri ingår också den analys som vissa gör om att ett Natomedlemskap skulle stabilisera vår region. Det är en fullständigt felaktig analys, och bakom den analysen står samma partier som har gjort analysen att det var väldigt bra att montera ned hela den svenska försvarsförmågan och att det var stabilt i vår omvärld.

Det svenska folket förtjänar en regering som tar rikets säkerhet på allvar, på riktigt. Vi är beredda att stå upp för en säkerhetspolitik som sätter Sveriges säkerhet först. Det är inte mer än rimligt att svensk säkerhetspolitik sätter svenska intressen först.

Avslutningsvis, fru talman, står vi givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservationerna 6 och 9. Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över tiden.

Fru talman! Det var någonstans vid 4,45 in i anförandet som jag började höra vad själva betänkandet handlade om, men det kompenserade Björn Söder väl, fru talman, genom att dra över tiden till lite över tio minuter.

Jag har två frågor till Björn Söder. Jag tar den första här och den andra i den andra repliken.

Jag tror att det är många som är förundrade över att Sverigedemokraterna valde att använda sitt partis namnteckning under Försvarsberedningens rapport tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Det var ju fyra partier som inte undertecknade Försvarsberedningens rapport: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. De gjorde det därför att de var uttalat tydliga med att det krävs minst 84 miljarder - motsvarande 1,5 procent av bnp - om man ska genomföra Försvarsberedningens förslag.

Miljöpartiet sa att det kan behövas mindre än så. Vänsterpartiet var ärliga och var väldigt tydliga med att behövs betydligt mindre än 84 miljarder. Socialdemokraterna har laborerat med en önskan om att man ska göra prioriteringar i olika paket. Alla distanserar sig från denna nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det är med dessa tre partier Sverigedemokraterna har undertecknat Försvarsberedningens rapport. Skulle Björn Söder, fru talman, kunna utveckla hur man ser på sin egen namnteckning i ljuset av detta?

Jag vill vara väldigt tydlig med att vi från de andra partierna tänker göra allt vi kan för att försöka realisera Försvarsberedningens intentioner när det gäller det militära och det civila försvaret för att bygga ett totalförsvar. Då kommer det att krävas ekonomiska nivåökningar. För det militära försvarets del handlar det om minst 84 miljarder, motsvarande 1,5 procent av bnp. Det har fyra partier varit väldigt tydliga med.

Jag måste ärligen säga att jag tycker att tre andra partier har varit rätt tydliga med vad de vill göra, nämligen någonting som är lägre eller väsentligen lägre. Det är intressant att Sverigedemokraternas namnteckning för partiet finns sida vid sida med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Fru talman! Vi valde att underteckna Försvarsberedningens rapport därför att vi sympatiserar med det innehåll som man har kommit fram till. Vi tycker att det är ett väldigt gediget genomfört arbete, och vi beklagar att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet inte valde att underteckna rapporten.

Enligt min vetskap har inte heller tidigare regeringar i samband med Försvarsberedningens rapporter förbundit sig när det gäller ekonomin. Det var väl det som var den starkaste kritiken från Hans Wallmark och hans kollegor när det gällde att inte underteckna. Nu har jag själv inte suttit i Försvarsberedningen som Hans Wallmark har gjort, så han har säkert mycket bättre insyn i hur diskussionerna gick när det gällde den ekonomiska biten.

Man ska vara klar över att Sverigedemokraterna är det enda partiet i Sveriges riksdag som hela tiden har talat om hur viktigt det är att rusta den svenska försvarsförmågan och varit kritiska till den nedrustning som inte minst Hans Wallmarks parti bidrog till under åren 2006-2014. Sedan vi kom in i riksdagen har vi talat om detta hela tiden. Det har varit för döva öron; ingen har lyssnat.

Så sent som valåret 2014, när den tidigare Alliansen förlorade regeringsmakten, stod försvarsministern Karin Enström på Folk och Försvars rikskonferens och talade om att grunden för utformningen av försvaret fortfarande skulle vara densamma, eftersom den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen var mer stabil då än för tio år sedan.

Det var mitt under brinnande Majdanprotester. Det var precis efter att Ryssland hade avslutat sin största militära övning sedan Sovjetunionens fall. Det var först på våren när Säpo gick ut och sa att vi stod inför ett reellt krigshot som Moderaterna svängde över en natt.

Vi tycker att Försvarsberedningens rapport är väldigt bra.

Fru talman! De partier som inte undertecknat den tycker att Försvarsberedningens rapport är så bra att den kräver finansiering. Det är vad som skiljer de fyra partier som inte har undertecknat mot åtminstone tre av dem som har undertecknat. Det får Sverigedemokraterna själva fundera kring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det intressanta i den debatt som varit sedan Försvarsberedningens slutrapport lämnades in är att Sverigedemokraterna konsekvent har ställt sig på Socialdemokraternas sida. De har ställt de kritiska frågorna till Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna men inte till de partier som i skrift uttrycker tvivel mot den ekonomiska nivån som är tänkt att behövas för att realisera Försvarsberedningens rapport.

Fru talman! Jag har en andra fråga till Sverigedemokraterna. I reservationen under punkt 6 om Nato skriver man: "Det är därför viktigt att Sverige inte ingår i en militär allians som kan rubba balansen i vårt närområde". Den typen av argumentation utvecklade också Björn Söder i sitt anförande.

Innebär det inte att ni flyttar ansvaret för svensk säkerhetspolitik och svenska säkerhetspolitiska överväganden från Sveriges riksdag och den här kammaren till någon annanstans? Det är rädsla för hur någon annan ska resonera, agera och hantera som gör att man tvekar.

Fru talman! Björn Söder betecknade Nato som en trofast vän. Det är också ett problem. Ett antal partier och ett antal politiker tror, hoppas, önskar och vill att Nato skulle kunna agera för svensk räkning om någonting riktigt illa skulle hända och en väpnad konflikt. Men man kan inte veta.

Fru talman! Det är därför som det är så kuriöst. Man säger att man kan tänka sig ett försvarsförbund med ett land men avvisar ett samarbete med 29 andra länder som ger bindande försvarsgarantier och gemensam försvarsplanering. Hur går det ihop, fru talman?

Fru talman! Jag återgår till Försvarsberedningens slutrapport. De partier som valde att inte underteckna förtjänar kritik. Givetvis kommer regeringen och regeringspartierna att få stå till svars när budgeten ska läggas fram om man inte är beredd att finansiera det.

Sverigedemokraterna är det enda parti som konsekvent varit med och i sina budgetförslag finansierat en upprustning av den svenska försvarsförmågan. Samtidigt var bland annat Moderaterna med och slaktade.

När det gäller analysförmågan har Hans Wallmarks parti inte varit så bra i den klassen med den analysförmåga man har haft. Att man nu gör analysen att det bästa är om vi går med i Nato är också bevis på att man saknar analysförmåga.

Skulle vi gå med i Nato kommer med all sannolikhet Finland gå med i Nato. Vad händer då med Östersjön? Det blir ett innanhav av Natoländer. Skapar det stabilitet eller instabilitet i vår region?

Det är dumhet och naivitet om man inte tar hänsyn till omvärlden när man gör säkerhetspolitiska bedömningar. Att man tror att det inte kommer att rubba - oavsett vad vi tycker - den geopolitiska stabiliteten i vårt område visar än en gång att man inte gör rätt analyser. Det kommer givetvis att skapa instabilitet.

Är det då positivt eller negativt för Sverige? Jag ser inte det som positivt. Det är däremot ett defensivt försvarsförbund med Finland där vi höjer tröskeleffekten. Det skapar en geopolitisk stabilitet eftersom det också kommer att accepteras av omvärlden på båda sidor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det ska ske med ett fortsatt nära samarbete med Nato, givetvis. Vi samövar och så vidare. Vi har Partnerskap för fred och så vidare. Det är jättebra, och det ska vi fortsätta med. Men ett medlemskap kommer att innebära att vi försätter Sverige och svenska folket i en allvarlig säkerhetspolitisk situation. Det är vi inte beredda att göra.

Än en gång: Analysförmågan har inte varit bra hos de andra sju partierna, och den är fortfarande inte bra i varje fall hos dem som förespråkar medlemskap i Nato. Jag skulle inte sätta min tilltro till dem.

Fru talman! Kriget i Ukraina pågår. Människor dör dagligen i östra Ukraina. Den olagliga annekteringen av Krim fortsätter och likaså ockupationen av östra Ukraina. Vissa ser, och vissa blundar. Vi ser utvecklingen i Ukraina och hur sjömän alltjämt hålls i ryska fängelser efter Kertjsundsagerandet från den ryska sidan. Vi ser hur krimtatarer tvångsfördrivs på nytt eller hur oppositionella fängslas.

Vi ser också Georgien. Det har i svensk säkerhetspolitisk debatt ofta uppfattats som uppvaknandet, och så var det nog. Det blev ett tillägg till dåvarande Försvarsberedningen att fundera ytterligare ett varv utifrån Georgienkriget 2008. Fortfarande är både Sydossetien och Abchazien ockuperade och nästan annekterade. Det är uppåt 25 procent av Georgiens territorium.

I det läget kan och bör frågan ställas: Existerar den europeiska säkerhetsordningen när en av de stora aktörerna i den europeiska säkerhetsarkitekturen, Ryssland, så tydligt har brutit mot den ordning som gällt och också brutit den geopolitiska stabilitet som har funnits?

Det ska ses samtidigt som vi allihop noterar att andra också bidrar till att undergräva och underminera de multilaterala strukturer som inte minst Sverige vilat tung mot under lång tid. Svensk säkerhet är naturligtvis bredare än miljön runt just Östersjön och i vår del av världen. Det handlar inte bara om militära hot.

Jag vill understryka det som sägs om klimatförändringarna och de effekter som det kan få på vår säkerhet och den globala säkerheten. Det finns naturligtvis cyberhot, terrorism, spridning av massförstörelsevapen. Det finns en bred flora av utmaningar som vår säkerhetspolitik måste söka att möta.

Jag vill i det här sammanhanget peka på behovet från svensk sida. Nu fokuserar vi om och ser mer utifrån den verklighet vi har i den nära kontexten inte minst i vår Östersjöregion. Vi får inte glömma bort och göra om misstagen när vi kastar pendeln från den ena till den andra sidan.

Vi får inte glömma bort att vi påverkas här hemma av det som händer långt där borta. Från vår sida tycker vi fortfarande att det finns skäl att understryka vikten av att vi kan hävda internationella insatser också militärt. Det har en betydelse om vi klarar att gemensamt stabilisera och skapa förutsättningar för utveckling i länder långt borta från Sverige. Om det finns mer skrivet i den första reservationen vi har från Centerpartiets sida, reservation nr 3, som jag också vill hänvisa till.

Fru talman! Betänkandet påverkas tydligt av Försvarsberedningens haveri fem i tolv. Det har framgått av den hittillsvarande debatten. Vi från Centerpartiets sida deltog inte i slutjusteringen. Det har också varit tydligt och framgått. Därför har vi inte heller någon avvikande mening i den text som lyfts fram i betänkandet, missivet till Försvarsberedningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det framstår nästan som att alla andra har haft avvikande meningar och bilagor till beredningen, men vi har inte haft det. Det beror naturligtvis på att vi inte slutjusterat den. Därför finns det ett särskilt yttrande som markerar Centerpartiets hållning när det gäller just Försvarsberedningens slutsatser, och jag vill också här hänvisa till detta.

Fru talman! Sverige ska tveklöst använda alla säkerhetspolitiska instrument som står till vårt förfogande, som jag nämnde FN, OSSE och EU. Men de räcker inte till för att skydda och säkra om det värsta skulle hända. De klarar inte att hantera de gråzonskonflikter eller gråzonsutmaningar som vi står inför. Det har blivit övertydligt på många sätt under de senaste åren, då inte minst Ryssland har varit utmanare i vår del av världen men också i FN och i FN-kontext. När vi diskuterar Ukraina eller andra konflikter - det må var Syrien - visar det sig att det inte fungerar när skarpt läge gäller.

Därför är det naturligtvis självklart för oss att säkerhetspolitiskt samarbeta genom medlemskap i Nato. Vi har valt den vägen utifrån en ny verklighet, där vi inte tycker att det räcker att tala om solidaritet utan att kunna garantera det. Och när vi garanterar andra, vilket vi tycker att vi ska kunna göra, vill vi inte bara hoppas på sådana garantier eller sådan solidaritet, utan vi vill skriva avtal, göra det genom medlemskap och få säkerhetsgarantier på riktigt. Det är naturligtvis ett vägval som vi har att göra.

I ett läge där den geopolitiska stabiliteten har brutits ser vi behov av att täppa till de osäkerhetshål som skapats i vår del av världen. Vi behöver höja trösklarna för att inte riskera att det som inte ska hända faktiskt händer, att vi blir hotade till att agera i en eller annan riktning därför att vi står svagare själva och andra inte garanterar vår säkerhet.

Ensam är inte stark. Ensam tillsammans med Finland är kanske lite starkare, men vi klarar inte att möta de utmaningar vi står inför.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag också ta upp massförstörelsevapnen som verkligen hotar oss alla, i nya former dessutom. Här finns det alla skäl för oss att arbeta intensivt för att hävda det globala kärnvapennedrustningsinstrument som finns. Den globala grunden är naturligtvis NPT, icke-spridningsavtalet, med översynskonferens nästa år. Det får inte bli nästa multilaterala struktur som fallerar, för det skulle vara ett oerhört hårt slag mot nedrustningsarbetet globalt - det enda instrument där både kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater har förenats. Om det skulle brytas upp har vi en än allvarligare verklighet att hantera.

Därför måste allt fokus vara riktat på att lyfta och hävda kärnvapennedrustningsarbetet. Det må vara provstoppsavtalet, det må vara att hitta sätt att höja ribban och öka säkerhetsinstrument i systemen. Men NPT får inte äventyras, får inte kidnappas av dem som vill. Och det finns ju rätt många som är intresserade av att bryta upp detta, ibland också faktiskt av ideella skäl eller därför att man inte själv har anslutit sig till vissa delar av det. Då väljer man naturligtvis att också argumentera för kärnvapenförbud, därför att det verkar rätt. Men det leder fel och kan ytterst riskera hela det nedrustningsarbete som vi kämpat så hårt för att upprätthålla.

Fru talman! Vi i Centerpartiet står självfallet bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 5 under punkt 2 och till reservation 14 under punkt 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Fru talman! Kerstin Lundgren, Centerpartiet, och andra Natoförespråkare hänvisar ofta till artikel 5 och att vi har försvarsgarantier från Nato om vi blir medlemmar. Men det är ju en garanti som är ömsesidig, det vill säga att om andra Natoländer blir angripna kan de efterfråga hjälp från Sverige.

Det alltmer totalitära Turkiet under Erdogans ledning är ju som bekant medlem av Nato. Min fråga till Kerstin Lundgren är om Kerstin Lundgren och Centerpartiet är beredda att skicka svenska soldater till Turkiet för att understödja det totalitära Turkiet ifall de blir angripna och efterfrågar sådan hjälp från Sverige.

Fru talman! Det är självklart att man som Natomedlem har en skyldighet att ställa upp, men det är ett gemensamt beslutsfattande. Det som är viktigt är att vi sitter runt bordet när beslut ska fattas, för det är ett kollegialt beslutsfattande i Nato. Det är skillnad, Björn Söder, mellan att sitta med vid bordet och att vara vid sidan om.

Precis som i många andra sammanhang handlar det naturligtvis om förutsättningarna. Om Turkiet och Erdogan agerar på ett fullkomligt förödande sätt, som de gör nu, innebär det redan nu att man alltmer ifrågasätter om deras Natomedlemskap kan fullföljas. Det finns rätt många nu som diskuterar i vad mån Turkiet fortsatt kan vara medlem i Nato efter den ryska upphandling som de har gjort. Vi får se var det landar. Men i den kontext som man nu kan förutse utifrån hur Turkiet har agerat skulle det naturligtvis inte vara aktuellt att sända svenska soldater dit. Däremot skulle det vara aktuellt om Ryssland skulle gå in i något av våra baltiska grannländer.

Jag tycker att det är en viktig fråga om Björn Söder, som talar om solidaritet, är beredd att garantera att vi sänder svenska soldater till Baltikum om Ryssland skulle utmana och kliva in över gränsen.

Fru talman! Jag tror inte att man både kan äta kakan och ha den kvar eller sitta och plocka russinen ur kakan, och det visar än en gång den bristfälliga analysen.

Om man är medlem av Nato och sedan deklarerar att man inte kommer att vara villig att skicka hjälpinsatser enligt artikel 5i Natofördraget till olika länder, tror Kerstin Lundgren då att man kan hävda försvarsgarantin som en grund för ett svenskt medlemskap? Då kommer givetvis andra länder att svara likadant mot Sverige. Vad är det för försvarsgaranti? Alltså har det argumentet fallit platt.

Antingen är man med eller inte. Man kan inte bara säga att det är viktigt att sitta med vid bordet under förhandlingarna, men nej, vi kommer inte att delta om det är något annat land som blir angripet, för då kommer vi att välja och vraka. Tycker Kerstin Lundgren att de andra länderna ska agera likadant tror jag inte att vi kan förutsätta att vi får hjälp.

Om det är så att vi går med i Nato, de baltiska länderna blir attackerade och vi sänder väpnade trupper dit, då har vi givetvis deklarerat krig mot en angripande part. Då undrar jag vad Kerstin Lundgren gör för analys av den svenska förmågan att bedriva krig när vi inte har ett försvar att tala om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Än en gång visar detta att man inte har tänkt fullt ut. Det är en fullständig brist på analysförmåga som kännetecknar de partier som i tid och otid hävdar svenskt medlemskap i Nato. Man har inte tänkt på hur det kommer att se ut i realiteten. Det är mycket enklare att sitta och säga att Natomedlemskap räddar vår försvarsförmåga, så slipper vi tänka på att rusta den, för nu är man inte ens med och skriver under Försvarsberedningens slutrapport.

På något sätt vill man hela tiden rikta fokus på att ett svenskt medlemskap i Nato stärker den svenska försvarsförmågan - när vi inte själva är beredda att bidra till Natos försvarsförmåga.

Fru talman! Jag tror att Björn Söder behöver fundera lite extra på detta med analysförmåga. Det som vi har angett som skäl till att vi inte skriver under Försvarsberedningens slutrapport är att man inte finansierar. I replikskiftet med Hans Wallmark hörde vi att Sverigedemokraterna skriver under en check som saknar finansiering, och med den utgångspunkten skulle jag vara lite försiktig med att tala om analysförmåga vad gäller insatser.

Vi har varit tydliga och är tydliga i betänkandet med att vi vill stärka det svenska totalförsvaret. Vi har en tydlig målbild om minst 1,5 procent i nästa försvarsbeslut, vilket också framgår av det särskilda yttrandet. Det är en viktig signal.

Detta och vårt Natomedlemskap handlar inte om att vi ska smita undan eller låta någon annan ta ansvar. Vi är tydliga och signalerar också målbilden 2 procent.

Vi står upp för vår förmåga men ser också att den geopolitiska stabilitet som Björn Söder talar om inte existerar längre. I vår del av Europa har den brutits av Rysslands agerande.

Fru talman! Vad väljer Sverigedemokraterna att göra? De anpassar sig, backar och säger: Låt oss inte väcka den björn vi hoppas sover. Låt oss sitta lugnt och stilla.

Fru talman! Det är en metod som andra i Europa har prövat, och det har inte bidragit till säkerhet. Den analysen har i stället bidragit till att andra har klivit in militärt, i dag också med gråzonsverksamhet, för att påverka och förändra eftersom de vet att ensam är rädd och försiktig och anpassar sig - precis som Björn Söder vill göra när det gäller svensk säkerhet. För det betackar jag mig, fru talman.

Fru talman! Sverige har en lång historia av alliansfrihet. Vänsterpartiet menar att alliansfriheten har tjänat Sverige väl och ska värnas. Militär alliansfrihet är den bästa grunden för en självständig utrikespolitik och för fred och nedrustning. Därför motsätter vi oss alla steg för att närma oss Nato.

Den 27 mars beslutade riksdagsstyrelsen att säga ja till att låta Natos parlamentariska församling ha sin vårsession i denna kammare 2021.

I riksdagens kammare får endast ledamöter och statsråd tala, om inte särskilt beslut har fattats. Vid två tidigare tillfällen har detta skett: när FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali talade här år 1995 och när FN:s generalsekreterare Kofi Annan höll ett anförande här år 1999. FN är världens största fredsorganisation, och att Sveriges riksdag gav generalsekreterarna möjlighet att tala här var rätt och två mycket kloka beslut, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Nyligen behandlade talmannen en förfrågan från Miljöpartiet om att låta den svenska klimataktivisten Greta Thunberg tala i riksdagens kammare. Miljöpartiet fick, i enlighet med regelverket, nej på den begäran. Det ansågs bättre att använda någon av riksdagens andra salar. Det var ett tråkigt men samtidigt väntat beslut med tanke på rådande regelverk.

Så till undantaget med stort U. När man beviljar Natos parlamentariska församling tillträde till denna kammare låter man alltså världens största krigsorganisation använda sig av Sveriges viktigaste parlamentariska rum för sina syften. Man gör det med motiveringen att profilera den svenska försvarsindustrin.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att Sveriges riksdag upplåter plats till Nato. I motiveringen sägs att arrangemanget ska öka Natos folkliga förankring, ge möjlighet att lyfta fram utmaningarna i Östersjöregionen och profilera den svenska försvarsindustrin.

Vi menar att det inte är riksdagens uppgift att öka Natos folkliga förankring i Sverige eller att marknadsföra svenskt krigsmateriel. Kostnaden på 5,8 miljoner är också värd att nämna i sammanhanget.

Att upplåta riksdagens kammare till en extern aktör är mycket ovanligt. Vänsterpartiet menar att det finns en olycklig symbolik i att just Natos parlamentariska församling hålls här. Det utmanar vår alliansfrihet och bidrar inte till att öka vår säkerhet.

Sverige ska inte närma sig Nato. De Natoledda övningar som äger rum på svensk mark, i vårt luftrum och på vårt territorialvatten ska upphöra, och Nato ska inte tillåtas öva och testa vapensystem inom Sveriges gränser. Sverige bör därför riva upp samförståndsavtalet om värdlandsstöd med Nato.

Svenska folket vill inte ha ett Natomedlemskap. Stödet för att inte gå med i Nato är fortfarande starkare än stödet för att gå med.

Jag kan lova att vi i fredsrörelsen kommer att ordna stora demonstrationer när Nato är här, för vi vill behålla vår alliansfrihet.

Alliansfriheten har tjänat oss väl och hållit oss utanför krig i över 200 år, och den kommer att fortsätta att göra så under lång tid framöver.

Fru talman! Redan i dag försvårar vårt nära samarbete med Nato möjligheterna att med trovärdighet föra en självständig utrikespolitik. Det märks inte minst i regeringens och de borgerliga partiernas ovilja att underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen eftersom Natostaterna har avrått Sverige från att underteckna den.

Kärnvapen är det enda massförstörelsevapen som kan förgöra hela mänskligheten flera gånger om. Användningen av en knapp procent av dagens kärnvapenarsenal skulle resultera i massdöd och klimatkollaps med missväxt och massvält som följd. Ett större kärnvapenkrig skulle göra vår planet obeboelig för mänskligt liv under överskådlig tid.

Fem år efter 1945 då atombomberna fällts över Hiroshima och Nagasaki hade de dödat 340 000 människor. Än i dag vårdas 200 000 människor, överlevande och deras barn, för skador och sjukdomar orsakade av de amerikanska bomberna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Många av oss har säkert den senaste tiden sett den välgjorda tv-serien Chernobyl. I en målande berättelse får vi följa forskaren Legasovs kamp för att begränsa skadorna av olyckan vid Tjernobyls kärnkraftverk.

Regeringens utredare Lars-Erik Lundins utredning om huruvida Sverige ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention eller inte har mött kraftig kritik från flera experter då den anses vara för ensidig och präglad av allvarliga sakfel.

Vänsterpartiet instämmer i kritiken och menar att flera av utredningens slutsatser som utskottet refererar till i betänkandet är felaktiga och dåligt underbyggda, bland annat den om att det finns en konflikt mellan FN:s kärnvapenkonvention och icke-spridningsavtalet.

I tid med ökade spänningar och upprustning är kärnvapenfrågan en ödesfråga som kan jämföras med klimatfrågan. Därför bör Sverige underteckna och ratificera FN:s kärnvapenkonvention.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation, nummer 7.

Fru talman! Det var nog inte bara fru talmannen som uppskattade Håkan Svennelings anförande. Även jag gjorde det. Jag tycker nämligen att det är fräscht att få höra denna typ av vänsterretorik. Jag tror att många socialdemokrater delar Håkan Svennelings synpunkter men inte vågar ge uttryck för dem. Jag tror, kanske beklagande men ändå, att han är representativ för en bredare vänsterkrets än den som alltid kommer till tals, och därför är det viktigt att lyssna på Håkan Svenneling - fast han har fel.

Fru talman! För det första kan vi konstatera att Nato är en försvarsallians för gemensamt försvar när någon har blivit angripen. Håkan Svenneling använde ordet "krigsorganisation". Han får gärna använda sådan retorik, men det är felaktig retorik.

Sedan konstaterar Håkan Svenneling att Nato ska komma hit och tala för Sveriges riksdag. Det är inte heller riktigt sant. Natos parlamentariska församling, alltså motsvarande Natoländernas fullmäktige inklusive partnerländer som Sverige, kommer att hålla sin session här, motsvarande fullmäktigesammanträde.

Fru talman! Vi öppnar upp riksdagens sal för andra sessioner. Jag tror att Håkan Svenneling har deltagit på Nordiska rådets session här i kammaren. Det är alltså inget konstigt. Jag tror att även Ungdomens riksdag hålls här. Jag skulle inte heller beskriva den som en krigsorganisation. Så visst öppnar vi upp Sveriges riksdag för olika former av sammankomster, även om det ska göras med sparsamhet och noggrannhet. Nato är en viktig samarbetspartner för Sverige.

Fru talman! Håkan Svenneling säger att det kommer att demonstreras när Nato kommer hit, och det tycker jag att man kan göra. Det är därför vi har ett försvar, nämligen att försvara demokratiska rättigheter såsom demonstrationsrätten. Dock tror jag kanske inte att det kommer speciellt många. Jag noterar att när man demonstrerade mot den så kallade krigsövningen Aurora 2017 var det 60 demonstranter i Göteborg. Det kom 60 000 personer till Gärdet 2017 för att se den svenska försvarsmakten visa upp sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Fru talman! Jag får tacka Hans Wallmark för den fina beskrivningen. Jag ser det nog som att Vänsterpartiet har tagit över den roll i utrikespolitiken som Socialdemokraterna historiskt har stått för. Jag tycker att det är sorgligt ibland att höra socialdemokrater som glider närmare Moderaterna och Hans Wallmark. I Natofrågan är det en tydlig sådan glidning. Ett exempel är att man tillåter Natos parlamentariska församling att vara här.

Jag tycker att det finns mycket rätt i att kalla Nato för en krigsorganisation. Det är en försvarsallians, som Hans Wallmark påpekar, men det finns också en tydlig vilja till upprustning från Natos sida. Dess politiska ledare, kan vi säga, Donald Trump som sitter vid styråran säger tydligt just nu att man ska upprusta i alla Natoländer för att få vara med.

Det finns också historiska tillfällen då Nato eller Natoländer, inte i form av Nato, har attackerat andra länder. Vi kan se det historiskt i till exempel Serbien och Kosovo. Vi kan se att invasionen av Irak hade tydliga kopplingar till Nato och Natoländerna. Vi kan se det när det gäller bombningarna av Libyen. Det är lite så att när Natoländerna inte får med sig FN kör de ändå. Därför tycker jag att man inte ska ha en för snäll beskrivning av Nato. Det är en organisation som innebär att man aktivt ska använda sin trupp, mer eller mindre, om man är med.

När det gäller frågan om att öppna upp riksdagen förekommer arrangemang när vi gör det, till exempel vid kulturnätter, Ungdomens riksdag och liknande sammanhang. Det tycker jag i grunden är bra. Men jag är lite tveksam till att man motiverar öppnandet med att vi ska profilera svensk vapenindustri eller att vi ska göra det för att stärka Natos folkliga förankring.

Jag tycker att det är bra med ett folkligt förankrat svenskt försvar. Jag tycker att det är bra att det kommer 60 000 personer till Gärdet och kollar på det svenska försvaret. Men jag är väldigt tveksam till att vi ska gör sådant här för Natos räkning.

Fru talman! Jag är glad att Håkan Svenneling nyanserade sin position. Nu erkänner han att detta är en session som vi ska ta emot i Sveriges riksdag på samma sätt som vi gör med till exempel Nordiska rådet, vilket är en korrekt beskrivning. Sedan kan vi naturligtvis ha olika synpunkter på Nato, och det är alldeles uppenbart att det finns ett svalg mellan den åsikt som Håkan Svenneling och Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna uttrycker och den som jag intar.

Fru talman! Jag måste dessvärre göra Håkan Svenneling ledsen. Jag tror inte att man kan se den där glidningen mot ett Natovurmande från Socialdemokraterna som beskrivs. Jag önskar att man kunde se det, och jag kan absolut ge Håkan Svenneling rätt i att man kan se en förändrad retorisk modell som används av Sveriges socialdemokrater. Den typ av ståndpunkt som Håkan Svenneling ger uttryck för finns i allra högsta grad inom Socialdemokraterna men kommer egentligen inte så mycket till offentligt uttryck. Däremot är partiet i grunden fortfarande lika monumentalt emot ett svenskt Natomedlemskap som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Möjligtvis är argumenten emot lite blandade, men det är ett distinkt block.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Jag önskar att jag skulle kunna få se den där glidningen mot en moderat Natouppfattning hos Sveriges socialdemokrater. Det är ingen udda uppfattning. Socialdemokrater när den, bär den och lever den i länder som Tyskland, Nederländerna, Spanien, Danmark och Norge. Därför är det väldigt konstigt att de socialdemokratiska kamraterna är de enda som resonerar precis som vänsterpartierna gör i många av de europeiska länderna.

Jag är glad också över att vi i alla fall kan förenas i en sak, fru talman, och det är glädjen och stoltheten över att 60 000 svenskar slöt upp på Gärdet i samband med försvarsövningen Aurora 2017, som jag tror att Vänsterpartiet betraktade som en krigsövning, då mångfalden i svenskt försvar visades upp. Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är att jag och Moderaterna vill betala för Sveriges försvar.

Fru talman! Vänsterpartiet och jag är också beredda att betala för Sveriges försvar. Vi har skrivit klart och tydligt att vi anser att man ska rusta det svenska försvaret. Det är en omläggning som Vänsterpartiet gjorde för ett antal år sedan när Jonas Sjöstedt tillträdde som partiledare för Vänsterpartiet. Jag tycker att det är en viktig markering som säger att ett svenskt försvar behövs. För det gör det om Sverige ska vara alliansfritt.

Men man behöver inte gå med i Nato, och jag är glad över att Socialdemokraterna än så länge håller detta stången och säger att man inte ska gå med. Jag anser dock att det sker en glidning inom socialdemokratin, och även om Hans kanske önskar att glidningen skulle gå snabbare önskar jag att den ska gå långsammare. Glidningen sker när vi bjuder in Nato till Sveriges riksdag för att hålla sin parlamentariska församlings session eftersom vi inte är medlemmar i Nato, och det finns ingen anledning att bjuda in organisationer som vi inte är medlemmar i. Jag har svårt att se att det finns andra organisationer med en liknande ställning eller andra internationella organisationer som vi skulle bjuda in. Skulle Mercosurländerna eller Afrikanska unionen vara här? Varför skulle de ha ett möte i Sveriges riksdag? Jag tycker att samma fråga kan ställas om Nato. Jag ser faktiskt inte poängen med den här glidningen.

Det vi i stället behöver göra är att fortsätta utveckla vårt svenska försvar så att vi kan stärka den svenska alliansfriheten och stå upp för en egen utrikespolitik där vi inte dansar efter Donald Trumps eller Erdogans pipa.

När de borgerliga argumenterar hör man att de vill gå med i Nato, men de vill egentligen inte riktigt gå med i det Nato som finns just nu. Fick de välja skulle de gå med tillsammans Finland, kicka ut Turkiet och se en annan ledare än Donald Trump - då skulle Nato vara perfekt. Men problemet är att Nato aldrig kommer att vara den perfekta organisationen, och det gör att jag tror att man ska vara mycket försiktig med att gå med i den typen av försvarsallians eller krigsorganisation, om man så vill kalla den, som Nato är.

Fru talman! Jag har två frågor, eller kanske två spår, som jag vill ta upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det ena spåret handlar om Natos parlamentariska församling. Vi som parlamentariker brukar ju hävda vikten av att parlamentariker möts och att parlamentariker får möjlighet att granska det arbete som bedrivs av regeringar. Vi har en svensk parlamentarisk delegation till Nato. Den parlamentariska församlingen i Nato formaliserades 1955 och är naturligtvis en viktig mötesplats för att diskutera de säkerhetspolitiska utmaningar som finns. Det är inte det beslutande organet, för det är det regeringarna som är, men församlingen har den parlamentariska granskande funktionen.

Det är märkligt och lite förvånande att just Vänsterpartiet tycker att den parlamentariska församlingen är det som man ska säga nej till. Man är rädd för Nato över huvud taget, och måhända vill man kunna bygga något att demonstrera emot.

Det här handlar inte om huruvida vi är medlemmar eller inte, utan det handlar om att vi har ett partnerskap för fred i dag. Det tror jag att också Vänsterpartiet har ställt upp på. Vi har ett värdlandsavtal, och vi har ett mycket nära samarbete med Nato. Vi säger i alla sammanhang att den transatlantiska länken är viktig. Det tror jag även sägs av Försvarsberedningen. Trots detta vill inte Vänsterpartiet bjuda in parlamentarikerförsamlingar. Jag tycker att det är märkligt.

Det andra spåret är icke-spridningsavtalet. Vill Vänsterpartiet fokusera på icke-spridningsavtalet eller på förbudskonventionen? Vilket alternativ går först?

Fru talman! Natos parlamentariska församling i riksdagen är en ganska liten verksamhet med riksdagsmått mätt. Den har fem ledamöter: två från Socialdemokraterna, två från Moderaterna och en från Sverigedemokraterna. Varken Vänsterpartiet eller Centerpartiet är tillräckligt stort för att ta en plats - om vi slog ihop våra partier skulle vi möjligtvis kunna ta en plats tillsammans. Jag tror att det tyvärr kommer att vara så en tid framöver att det bara är de här tre partierna som är representerade i den parlamentariska församlingen.

På Kerstin Lundgren låter det som att vi inte har några former av parlamentariska församlingar eller diskussioner där vi parlamentariker diskuterar säkerhetsläget. Jag skulle säga att det är en väldigt felaktig beskrivning. Till att börja med träffar vi i utrikesutskottet våra nordiska grannländer och andra länder runt om i världen och diskuterar säkerhetspolitik och hur läget är.

Utöver det finns Nordiska rådet, som Hans Wallmark nämnde, där det ofta, och ofta på Hans Wallmarks eget initiativ, förs diskussioner kring svensk och nordisk säkerhetspolitik. Det tycker jag är ett viktigt forum. Därtill finns den internationella parlamentariska unionen, IPU, och, inte att förglömma, GUSP-konferenserna där man diskuterar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Jag tycker att det gott och väl räcker som forum för svenska parlamentariker att diskutera säkerhetsfrågor i.

Enligt mig bygger vi säkerhet starkare tillsammans genom samtal och dialog med framför allt våra nordiska grannländer. Därför värnar jag att utrikesutskottet har ett starkt samarbete med dem. Därför tackar jag nästan alltid ja till att resa till Finland, Norge, Danmark eller Island. Det är också där vi bygger vår grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

När det gäller Kerstins andra fråga anser jag inte att det finns någon konflikt mellan icke-spridningsavtalet, NPT, och FN:s konvention mot kärnvapen. Jag ser stora värden i att vi skriver under båda två. Vi har skrivit under NPT. Jag tycker att vi även ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention.

Det finns inte något behov av att prioritera. Jag tycker att båda gäller. Jag tänker kämpa för att båda ska gälla fullt ut.

Fru talman! Om man var konspiratoriskt lagd skulle man kunna tro att motståndet mot Natos parlamentariska församlings närvaro i Sverige och Sveriges riksdag berodde på att Vänsterpartiet inte får vara med. Men så illa kan det väl inte vara.

Det som är förvånande är att Vänsterpartiet vill förhindra en parlamentarisk församlings verksamhet. Det är ändå en parlamentarisk församling som vi sänder svenska delegater till. Det är ju det granskande organet. Vi försöker i många sammanhang bygga upp och stärka den parlamentariska dimensionen i olika strukturer. Det må vara i Nordiska rådet, det må vara i OSSE och det må vara i Europarådet eller IPU, som nämndes.

Här finns verkligen en verksamhet som regeringarna samverkar i, och vi för till en parlamentarisk dimension. Det är viktigt att också här få möjlighet att såväl mötas som lyssna och diskutera. Det ger också svenska parlamentariker, som inte annars finns med i delegationen, en extra möjlighet. Vem vet? Kanske får även Håkan Svenneling möjlighet att diskutera med Natos parlamentariska församling under denna period.

Jag går vidare till frågan om icke-spridningsavtalet. En argumentationslinje som många för är att förbudskonventionen inte hindrar eller motverkar icke-spridningsavtalet. Men risken är överhängande. Många av dem som måste vara med för att icke-spridningsavtalet ska överleva vittnar om att detta har strött så mycket salt i såren att det kan bli oerhört svårt att läka och nå enighet. Det hotar förbudskonventionen.

Fru talman! Kerstin Lundgren lyfter fram den parlamentariska dimensionen. Vänsterpartiet försöker alltid delta när Natos parlamentariska församling är på besök. Jag kunde själv inte delta när de senast var här, men vi hade representanter på plats. Jag ser det som självklart att alla partier, oavsett om man är för eller emot Nato, deltar i de verksamheter som sker i riksdagen.

Men man ska ha en sak klar för sig när det gäller Natos parlamentariska församling och även Nordiska rådet. Under den tid jag har följt Hans Wallmarks arbete för att få Sverige att gå med i Nato har han använt båda dessa forum som plattformar för att lyfta upp ett svenskt Natomedlemskap. Jag tror inte att det är en beskrivning som Hans Wallmark invänder mot. Jag tror att det är ett sätt för Moderaterna att få upp Natofrågan. Jag ser inget fel i det. Det är aktivt politiskt arbete. Men jag tror att man måste se det. Och jag är lite förvånad över att Socialdemokraterna går med på den typen av möten här i Sveriges riksdag. Jag har lite svårt att se den poängen.

När det gäller icke-spridningsavtalet och kopplingen till FN:s konvention mot kärnvapen ser Kerstin Lundgren stora risker. Det är klart att man i den här tiden kan känna oro inför att NPT inte skulle hålla ihop på ett bra sätt. Det har vi sett före Donald Trump, men kanske framför allt nu när vi har Donald Trump, Vladimir Putin, Xi Jinping och så vidare. De är auktoritära ledare som kör sina egna race och bland annat använder Twitter snarare än samtal och dialog som plattform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det betyder att vi som land måste stå upp för NPT. Men vi måste också vara drivande i fråga om att kärnvapen ska avskaffas på lång sikt. Därför är det initiativ som Margot Wallström tog i går, ett internationellt möte med 15 länder, bra. Det är ett steg i rätt riktning. Men hur det går för NPT avgörs till syvende och sist nästa år.

Det behöver inte alls påverka hur Sverige ska ställa sig till FN:s kärnvapenkonvention. Om vi vill ha en kärnvapenfri värld behöver vi stå upp för det - hela vägen.

Fru talman! Jag står bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer i betänkandet. För tids vinnande väljer jag att yrka bifall endast till reservation nr 5.

Under de gångna åren har vi sett hur svensk säkerhetspolitik har stärkts genom bilaterala samarbeten och avtal med olika parter, främst med Finland men också med länder som USA och Storbritannien. Det har varit och är väsentliga samarbeten som ökar Sveriges möjligheter att bidra till målet, nämligen att öka stabiliteten och säkerheten.

Samarbetena innehåller dock inga försvarsgarantier. Det har påpekats många gånger från just denna talarstol. Icke desto mindre är det relevant att nämna också vid det här tillfället att Ryssland under Vladimir Putin har utvecklats och utvecklas i en alltmer auktoritär riktning. Militär upprustning över tid har i kombination med direkt aggression och tydliga brott mot folkrätten lett till ökad instabilitet, inte minst i Sveriges närområde. Att president Putin på egen hand och med våld flyttar gränser i dagens Europa och att Ryssland militärt stöder några av världens mest brutala regimer är i dag en realitet. Det är en realitet som vi har att förhålla oss till.

Frågan är hur Sverige som nation, i den situation som råder, ska agera för att bäst värna trygghet och säkerhet. En sak är klar: Inget land bygger i dag säkerhet på egen hand. Inte ens den tidigare neutralitetens anhängare hävdar att Sverige på egen hand kan försvara sig mot mer omfattande militära angrepp. Inte ens alliansfrihetens främsta tillskyndare tror att Sverige kommer att kunna stå utanför en militär konflikt i vårt närområde. Det är gemensamt som västvärldens demokratier bygger säkerhet. Det är genom förtroendefullt samarbete som hoten mot frihet, demokrati och människovärde kan avvärjas.

Fru talman! Som varma anhängare av Europeiska unionen och samverkan mellan nationer är Kristdemokraternas uppfattning att ett svenskt medlemskap i Nato bäst bidrar till stabilitet och säkerhet. Sverige är sedan flera år ett av Natos partnerskapsländer. De som besöker Natos högkvarter i Bryssel kan se hur väl integrerat vårt land är i samarbetet inom försvarsalliansen och hur uppskattade de svenska insatserna i inte minst Afghanistan har varit.

Men det är också ett faktum, vilket har påpekats i den här debatten, att Sverige inte sitter med vid borden där besluten fattas. Det är också ett faktum att skillnaden mellan partnerskap och medlemskap är gigantisk. Vid krig eller konflikt används Natos gemensamma resurser till stöd för de länder som är medlemmar i försvarsalliansen. Genom artikel 5 i det nordatlantiska fördraget garanteras ett medlemsland som angrips stöd från övriga medlemsländer. Den försäkringen följer med ett medlemskap. För partnerskapsländer, hur uppskattade de än är, gäller inte försäkringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Det är därför dags att lämna antaganden och teorier. Det är dags att bygga Sveriges säkerhet på fördragsfästa garantier och på solidaritet med våra nordiska och baltiska grannar.

Bland motståndarna mot ett svenskt medlemskap framhålls emellanåt att Natos yttersta säkerhetsdoktrin bygger på nukleär avskräckning. Men Nato som organisation har inga kärnvapen. Tre av medlemsstaterna - USA, Storbritannien och Frankrike - förfogar över kärnvapen.

USA och Storbritannien samarbetar vi nära med redan i dag, inte minst på försvarsområdet. Frankrike är medlem av EU och står Sverige nära, inte minst genom den solidaritetsklausul som är en del av Lissabonfördraget. I fördragets artikel 42 står följande mening: "Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd."

Vi kan kalla Sverige alliansfritt, men vi har inte längre optionen att helt ställa oss vid sidan om en militär konflikt skulle drabba något annat EU-land. Denna solidaritetsförklaring är viktig. EU:s utökade försvarssamarbete är viktigt, men Europeiska unionen är ingen försvarsallians. Av EU:s 28 medlemsländer har därför 22 valt att samarbeta militärt inom Nato. Det borde även Sverige göra.

Fru talman! Att verka för nedrustning och avspänning mellan länder måste vara en central del av svensk säkerhetspolitik. I över 50 år har Sverige verkat inom NPT, det internationella avtalet om icke-spridning, där samtliga erkända kärnvapennationer finns med: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa länder kommer dock inte att underteckna den konvention om kärnvapenförbud som just nu är aktuell. Anledningen är att länder som Nordkorea, Iran och Ryssland inte fäster något som helst avseende vid ett internationellt kärnvapenförbud.

En ensidig avveckling i västvärlden riskerar således att leda till ökad instabilitet och till att auktoritära regimer och despoter ytterligare kan flytta fram positionerna. Detta är ett skäl för att Sverige inte ska skriva under konventionen om kärnvapenförbud. Ett annat skäl är att samarbetet med USA skulle försvåras liksom samverkan inom Partnerskap för fred. Dörren till ett framtida svenskt Natomedlemskap skulle stängas. Av bland annat denna anledning valde Finland att säga nej till kärnvapenförbudet, likaså den svenska försvarsmakten.

Enligt ÖB Micael Bydén bör Sverige inte ansluta sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen - det gagnar inte Sveriges intressen.

Regeringens utredare i frågan, Lars-Erik Lundin, drar slutsatsen att "Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form".

Mycket står på spel i den här frågan. Regeringens problem att enas har lett till en två år lång process som har skapat osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. Denna osäkerhet måste skingras. Det är hög tid för ansvarstagande och för tydliga besked: Nej till FN:s kärnvapenförbud! Ja till att värna det internationella icke-spridningsavtalet! Ja till att påbörja processen mot ett svenskt Natomedlemskap!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Fru talman! Jag bad om replik på Lars Adaktusson för att jag ville rätta ett fel i det han sa i sitt anförande. Det gäller Finlands syn på FN:s kärnvapenkonvention. Finland har fått en ny regering. Den har inte varit på plats särskilt länge. Det handlar kanske om tio dagar.

Som en del av regeringsförklaringen och i det avtal som har tecknats mellan partierna har en förflyttning gjorts vad gäller FN:s kärnvapenkonvention. Det gör att det i dag är ungefär samma läge i Finland som vi har i Sverige. De befinner sig i ett skede där de funderar på om de ska underteckna FN:s kärnvapenkonvention. Detta är såklart ett politiskt skifte från en borgerlig regering, som leddes av Centern, till en socialdemokratisk regering där Centern finns med. I denna regering finns även Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet och De gröna. Det här gör att man från finsk och svensk sida borde föra en dialog om FN:s kärnvapenkonvention.

Jag delar inte den analys som Lars Adaktusson gör när han säger att skälet till att vi inte ska skriva under är att vi behöver, uppfattar jag det som, USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapen för att kunna möta andra, auktoritära regimers kärnvapen. Jag håller förstås med om att auktoritära regimer inte ska ha kärnvapen. Detta ska vi absolut jobba mot, vilket jag och Lars Adaktusson nog är helt överens om. Men jag är inte med på att man behöver så stora arsenaler som man har i dag eller att man behöver upprusta och förnya dem, som vi ser i USA.

Om man vill följa det som NPT handlar om ska man faktiskt nedrusta sina kärnvapen. Jag förstår att resan är lång innan vi är framme vid noll kärnvapen över hela världen. Men de stora kärnvapennationerna - som vi kallar P5 - måste förflytta sig i en riktning så att de nedrustar sina kärnvapen, som de har lovat.

Fru talman! Håkan Svenneling har uppenbarligen läst den nya finska regeringens regeringsdeklaration. Det är mycket bra. Men jag vill uppmana Håkan Svenneling att också lite mer noggrant läsa de remissvar som har kommit med anledning av den utredning som har genomförts. Läs vad de tunga instanserna, till exempel Försvarsmakten, säger! Sverige bör inte ansluta sig till FN:s konvention om kärnvapenförbud, har landets ÖB Micael Bydén sagt. Lyssna på vad regeringens utredare säger! Där ges tydliga besked. Det är inte jag eller mitt parti som påstår detta, utan det gör Sveriges försvarsmakt. Det är sakkunskapen som påstår detta.

Som jag sa är det mycket som står på spel i denna fråga. Därför beklagar jag återigen att den svenska regeringen famlar och inte förmår samla sig till ett besked. Jag tror att Vänsterpartiets position i frågan inte underlättar för regeringen att fatta ett beslut. Ni står ju varandra väldigt nära.

Bortse alltså inte från remissvaren eller från vad Sveriges ÖB och svensk försvarsmakt säger! Det är värt att lyssna på och ta till sig.

Fru talman! Jag hoppas såklart att regeringen beaktar alla remissvar noggrant i den beredning som man inom Regeringskansliet nu gör för att bestämma sig för vad man tycker. Försvarsmakten har skrivit ett av dem. Jag tänker inte säga vilka som är tunga eller lätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Man ska komma ihåg, i historiens ljus, att när Sverige skulle ansluta sig till konventionen mot landminor skrev Försvarsmakten att man inte tyckte att Sverige skulle skriva under. Man hänvisade till att vi kanske kunde behöva landminor i Norrland för att stoppa ryssen. I dag framstår detta som ett helt absurt argument, även om exempelvis Sannfinländarna har en idé om att minera hela den finska gränsen mot Ryssland för att på så vis stoppa ryssen. Tanken att minor skulle stoppa krig i Sverige eller världen i stort är absurd.

Jag tror att den debatt vi har i dag i historiens ljus, om 20, 30 eller 40 år, kanske kommer att framstå som lika absurd. Jag blir glad när Lars Adaktusson säger att Vänsterpartiet inte underlättar regeringens beslut. Det är vår mening. Det ska inte vara lätt för regeringen att bestämma sig. Vi tycker nämligen att man ska bestämma sig för att skriva under FN:s kärnvapenkonvention, och vi vill att riksdagen ska ratificera den.

I dag finns ingen majoritet i riksdagen för detta, vilket jag är väl medveten om. Det beror bland annat på Lars Adaktussons parti, Kristdemokraterna. Men det är genom en pågående kamp som man för sitt politiska arbete framåt. Vi har sett Hans Wallmarks idoga arbete för att vi ska gå med i Nato. Precis lika idogt är mitt arbete för att vi i Sverige ska underteckna och ratificera FN:s kärnvapenkonvention.

Fru talman! Det arbetet respekterar jag självklart, Håkan Svenneling. Att vi kan stå här och debattera för landet helt vitala frågor är en viktig del av demokratin. På samma sätt som Håkan Svenneling kommer att fortsätta sitt arbete i den riktning som hans parti står för kommer jag att fortsätta mitt arbete i den riktning som Kristdemokraterna står för.

Fru talman! Vi har nu att diskutera, debattera och framföra våra ståndpunkter kring den svenska säkerhetspolitiken. Utrikesutskottet har ett betänkande som behandlar en rad olika motioner på det området.

Fru talman! Jag instämmer helt och hållet i de mycket stringenta resonemang som ledamoten Hans Wallmark har framfört här vad gäller debaclet i Försvarsberedningen. Jag kommer inte att beröra det mer i mitt anförande. Jag har inte heller suttit i Försvarsberedningen. Men jag tycker att beskrivningarna är korrekta.

Fru talman! Liberalerna är inte för ett undertecknande av FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. Vi menar att det inte skulle gagna våra intressen och vår försvarsförmåga. Det skulle försvåra Sveriges samarbete med USA, Frankrike och Storbritannien.

Vi lever i en väldigt orolig tid. Det har väl egentligen alltid varit oroligt, men det är mycket oroligt just nu, med en rad mycket omfattande krig som pågår, även ganska nära oss, till exempel i östra Europa, i Ukraina. Vi ser terrorism breda ut sig. Vi har mycket stora flyktingströmmar och enorma humanitära utmaningar som världen står inför. Det finns sönderfallande stater på flera håll. Listan kan göras ännu längre än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Vi ser också hur demokratin försvagas på en rad håll i världen. Gaphalsar, populister och auktoritära ledare vinner framgångar på flera kontinenter. För vår del i Sverige är givetvis den säkerhetspolitiska och militära dynamiken i vårt närområde helt central för vår säkerhet, vår frihet och vår fred.

Vi i Liberalerna ser med mycket stor oro på Rysslands agerande. Totalförsvarets forskningsinstitut beskriver hur Ryssland under de senaste tio åren har upprustat sin militära förmåga. Ryska stridskrafter uppvisar ett alltmer aggressivt militärt övningsmönster, såväl på och över Östersjön som globalt. Bortom allt rimligt tvivel har vi upplevt en bedömd ubåtskränkning.

Sverige har, liksom våra nordiska grannländer, utsatts för upprepade kränkningar i luften och till sjöss. Ryssland fortsätter att frakta vapen och personella resurser över gränsen till Ukraina och befäster genom militära installationer sin ställning i de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien. Ryssland vägrar ta avstånd från och stöder i praktiken separatisterna i östra Ukraina och i de georgiska utbrytarrepublikerna.

Under de senaste åren har Ryssland genomfört militärövningarna Zapad-2017 och Vostok-2018, som har mobiliserat hundratusentals man. Syftet med övningarna har bland annat varit att öva angrepp mot Sverige. Landet har en kärnvapenretorik som andra kärnvapenmakter inte har. Det antyds ofta att man kan komma att använda kärnvapen och att andra länder kan bli mål. Det ryska stridsflyget uppvisar ett aggressivt beteende och kommer enligt vår försvarsmakt också allt närmare våra egna enheter, framför allt de svenska signalspaningsflygplanen.

Säkerhetspolisen i Sverige har angett Ryssland som det största underrättelsehotet mot Sverige. Både den ryska utrikesministern och den ryska ambassaden i Stockholm har i svenska medier hotat med åtgärder om Sverige blir medlem i Nato. Tidigare har Sverige beskyllts för att ligga bakom konflikten i Ukraina, och vår försvarsmakt hånas i ryska medier.

Samtidigt fortsätter ockupationen av Krimhalvön. Det pågår ett lågintensivt krig i Ukraina. Över en halv miljon ukrainska barn har skadats fysiskt eller psykiskt, uppger FN-organet Unicef. Som ett resultat av konflikten har 10 000 personer dödats, och 1 miljon människor beräknas nu leva som internflyktingar. Under 2018 blockerade Ryssland också ukrainska handelsfartyg, och en upptrappning av våldet och eskalerande konflikter är svårt att utesluta.

Agerandet i Ukraina och Georgien visar också att den ryska synen på geopolitik, statlig suveränitet och internationell diplomati skiljer sig markant från vår syn i Sverige. Genom de ryska intrången i grannländerna har man egentligen ruckat på hela den europeiska säkerhetsordningen. Man har helt enkelt flyttat gränser med våld.

Fru talman! Liberalerna har en reservation i det här betänkandet. Jag yrkar bifall till den. Det är reservation 4 under punkt 1. Där markerar vi i stort sett precis det som jag just har sagt. Men den här utvecklingen aktualiserar givetvis frågan om ett svenskt medlemskap i Nato. Där finns också en reservation, som jag tror att föregående talare yrkade bifall till. Det gör jag med. Det är reservationen som de fyra borgerliga partierna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, har om svensk Natoanslutning. Det är en känd ståndpunkt från vårt parti. Vi i Liberalerna tog ställning för ett svenskt medlemskap i Nato redan i slutet av 90-talet. För tids vinnande kommer jag inte att beröra detta ytterligare i detta anförande; den som vill läsa mer om detta ställningstagande hänvisas till reservationen i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Fru talman! I den här debatten om svensk säkerhetspolitik blir det tydligt att det finns en stor och bred enighet i Sverige och i Sveriges riksdag kring säkerhetspolitiken. Men det finns också frågor där vi skiljer oss åt. Det är tydligt att Natofrågan, som har berörts kanske allra mest i den här debatten, är en viktig skiljelinje i den svenska debatten om säkerhetspolitik och hur den ska föras.

Jag som socialdemokrat tycker att det är viktigt att Sverige har en säkerhetspolitik som utgörs av en mosaik av bilaterala avtal, vårt EU-medlemskap, vårt arbete i Nordefco, till och med trilaterala avtal, partnerskap med Nato och en hel del andra olika samarbeten som vi har att välja ur - om och när det skulle behövas.

Att ställa in Sverige under Natos kärnvapenparaply är däremot inte någonting som jag som socialdemokrat vill göra. Nato bygger sin strategiska planering på vissa medlemsstaters innehav av kärnvapen. Det här är någonting som man borde fundera mycket mer över. Oftast blir bilderna av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del ganska glättiga: Vi skulle hamna i en grupp av länder och kompisar, och det skulle vara ganska bekymmerslöst. Dessutom skulle det öka vår trygghet och säkerhet. Jag hävdar att det inte är så enkelt.

Det är också så att Sverige geografiskt befinner sig i en position där vi historiskt har varit inklämda mellan Warszawapakten och just Nato. Så är det inte längre i dag, men vi har ett Ryssland som helt klart är aggressivt i sitt agerande och som vi måste ha ögonen på. Att i det läget ändra balansen och strukturen i vårt område genom ett svenskt Natomedlemskap tror jag inte skulle öka säkerheten för Sverige eller för vår region där vi befinner oss.

Fru talman! En annan sak som har återkommit ofta i debatten här är Försvarsberedningen och den slutrapport som nyligen presenterades. I rapporten är hela beredningen överens om den säkerhetspolitiska analysen, hur vi ser på hoten runt omkring oss och hur vi ser på behovet av en framtida försvarsorganisation. Vi är också överens om vad denna organisation antas kosta.

Ändå valde fyra partier att i ett sent skede, fyra dagar innan rapporten skulle vara klar och presenteras, hoppa av. Hans Wallmark har tidigare i debatten förklarat detta ungefär så här: Försvarsberedningens rapport är så bra att vi valde att inte skriva under rapporten. Hans Wallmark är en debattör som ofta är ekvilibristisk i retoriska figurer och annat, men här tycker jag nästan att han slog en ovanligt svår knut på sig själv.

Om det nu är så att Moderaterna står bakom Försvarsberedningens rapport - oklart hur långt bakom - är det ganska obegripligt att de inte skriver på den. Det går nämligen inte att hävda de ekonomiska argument som Moderaterna har. I Försvarsberedningens rapport, som de säger sig vara eniga med, slås det i kapitlet om finansieringen fast att finansieringsfrågorna är någonting som måste lösas i det gängse normala budgetarbete som alltid sker år för år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Att agera som Moderaterna och andra partier gjorde blir ganska besynnerligt, och det har också påverkat arbetet när vi skulle skriva betänkandet. Det gjorde processen lite märklig när det handlade om hur Moderaterna och andra partier skulle kunna uttrycka sin politik. Det gick ju inte att hänvisa till vilka reservationer och särskilda yttranden de möjligen skulle ha haft i Försvarsberedningens rapport.

Att ifrågasätta Socialdemokraternas förmåga att finansiera det framtida försvaret skulle jag säga är att vida underskatta och bortse från Socialdemokraternas förmåga att genom decennier klara ekonomiska utmaningar och finansiera de utgifter som behöver finansieras. Om det är något parti som har visat att det klarar denna uppgift decennier igenom är det just Socialdemokraterna.

Hur Moderaterna ska klara att kombinera stora anslagsökningar till försvaret med stora skattesänkningar, fru talman, har jag mycket svårt att se.

När det sedan gäller frågan om att riksdagen ska vara värd för Natos parlamentariska församling måste jag säga att jag tycker att det är bra att vi är detta. Sverige borde vara värd för fler internationella konferenser, fler internationella idrottsturneringar och fler andra internationella arrangemang - faktiskt av säkerhetspolitiska och demokratiska skäl.

Det finns nämligen tyvärr i dag en trend i världen där fler och fler av denna typ av internationella arrangemang placeras i diktaturer eller tvivelaktiga demokratier, där arrangemangen används för de egna propagandasyftena. Just i det perspektivet är jag glad för att vi så småningom ska kunna välkomna Natos parlamentariska församling till Stockholm.

Ärligt talat vet jag inte säkert om det är här i riksdagens hus vi kommer att vara. Jag är inte säker på att vi har kommit så långt i planeringen. Min erfarenhet från den här typen av vårmöten i Natos parlamentariska församling är att man kan hamna på lite olika ställen i värdländerna. Ibland är det i en konferensanläggning på ett hotell i Istanbul och ibland i ett konferensannex i nära anslutning till en parlamentsbyggnad, som i Bratislava för några helger sedan. Det återstår nog att se exakt var detta kommer att äga rum. Men att Sveriges riksdag är värd för arrangemanget är verkligen ingenting som jag skäms för på allra minsta sätt.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman! För ungefär en timme sedan ställde jag tre frågor till Socialdemokraterna. Jag tycker inte att jag har fått något direkt svar på dem, så jag tänker upprepa dem här var och en.

För det första: På vilken nivå är den politiska viljan hos Socialdemokraterna?

Fru talman! Socialdemokraterna säger att Moderaterna ska finansiera så mycket. Det har varit argumentet de senaste åren. Varje gång vi har föreslagit mer pengar till försvaret - och det har vi gjort - har det sagts: Anslagsbingo! Det har ni sagt trots att detta har blivit till överenskommelser som Socialdemokraterna sedan har anslutit sig till. Det sas så även om den budget som riksdagen biföll i december, och det är exakt de nivåer och den ekonomi som är försvarets ekonomi för 2019, 2020 och 2021 enligt det så kallade 73-punktsprogrammet. Socialdemokraterna har en tendens att avfärda Moderaterna och sedan med tiden göra Moderaternas ekonomi till sin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

När det gäller Försvarsberedningen är grunden för oss den säkerhetspolitiska analysen - det blir sämre - vilken försvarspolitisk inriktning som behövs och ekonomin. Om nu Socialdemokraterna tillstår att det behövs 84 miljarder men sedan ändå i interna budgetförhandlingar har för avsikt att ge mindre undrar jag bara, fru talman: Vad är det man ska ta bort? Varför vill man inte berätta vad man ska ta bort?

För det andra: Socialdemokraterna hävdar att vi som är för ett svenskt Natomedlemskap är lite glättiga. På vilket sätt skulle vår glättighet skilja sig från socialdemokratisk säkerhetspolitisk syn i Nederländerna, Spanien, Tyskland, Norge eller Danmark? På vilket sätt skulle vi vara mer kärnvapenkramande än socialdemokraterna i just de här länderna?

För det tredje: Diskussionen om det så kallade kärnvapenförbudet har pågått under lång tid. När har regeringen för avsikt att leverera sitt svar på frågan om man är för eller emot?

Fru talman! Jag uppfattade mycket väl Hans Wallmarks tre frågor i hans huvudanförande, och jag hade gott hopp om att han skulle återkomma med dem i ett replikskifte.

Hans Wallmark brukar ha en alldeles utmärkt förklaring av åsiktsskillnaden mellan socialdemokrater och moderater, där han mycket snabbt, effektivt och träffande målar upp våra synpunkter på Nato på det här viset: Moderaterna vill samarbeta så nära som möjligt med Nato för att därigenom göra det möjligt för Sverige att gå med i Nato. Socialdemokraterna vill samarbeta så nära som möjligt med Nato för att Sverige ska slippa gå med i Nato. Det är så Hans Wallmark mycket träffande brukar uttrycka det, och jag håller med om denna beskrivning.

När det gäller Försvarsberedningens rapport och budgetfrågorna måste vi ändå tolka det som att Moderaterna står bakom dessa eftersom de står bakom rapporten, om än oklart hur långt bakom. I ekonomiavsnittet står det just att finansieringen måste hanteras i de gängse budgetprocesserna.

Vad handlar egentligen avhoppet från Försvarsberedningen om? Är det möjligen så att vi fick en ledtråd en kväll när vi tittade på Rapport och lyssnade på Gunnar Strömmer, som hade fångats in på en valaktivitet i Göteborg? Han sa till Rapport: Nu är vi i en oppositionsroll med till exempel energiöverenskommelsen och misstroendet mot Strandhäll. Om vi driver oppositionspolitik kommer förtroendet för Moderaterna att växa. "Till exempel", sa han. Borde han ha fogat avhoppet från Försvarsberedningen till dessa exempel på hur Moderaterna driver oppositionspolitik?

Fru talman! Först och främst är det inte roligt att mötas av sina egna korrekta argument, som Kenneth G Forslund återger alldeles korrekt. Denna beskrivning av skillnaderna mellan hur Moderaterna och Socialdemokraterna förhåller sig till Nato håller jag helt med om, för jag har själv sagt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Däremot vill jag understryka att jag inte delar synpunkten att det skulle finnas en glättighet hos oss partier i Sveriges riksdag som argumenterar för ett svenskt Natomedlemskap. Jag skulle säga att vi intar samma åsikt som normala socialdemokrater i ett antal länder som jag räknade upp - icke kärnvapenbärande länder som Tyskland, Spanien, Nederländerna, Norge och Danmark.

Det andra är att hur många gånger Moderaterna eller den breda allmänheten än ställer frågor till Socialdemokraterna om ekonomisk nivå för Sveriges försvar väljer partiet att ducka eller undvika frågan. Vi är väldigt tydliga: Om man gör en säkerhetspolitisk analys som säger att det blir ett försämrat läge och att en väpnad konflikt i vårt närområde inte kan uteslutas, om man säger att det är denna försvarspolitiska inriktning som behöver göras och att det kommer att kräva ungefär 84 miljarder eller minst 1,5 procent av bnp, då blir man svaret skyldig om man inte vill tillföra de här resurserna. Vad är det man ska ta bort? Varför vill man inte berätta det?

Fru talman! Det mest illustrativa exemplet på detta var när regeringens finansminister i en tidningsartikel för en tid sedan resonerade som så att det här förstår ju vilken tioåring som helst: Man måste välja, bio eller godis. På vilket sätt är Sveriges säkerhet att välja mellan bio och godis? På vilket sätt är de nivåer vi moderater föreslår delar av en anslagsbingo?

Fru talman! Först kan vi konstatera att det är många saker som ska finansieras i en statsbudget de kommande åren. Så sent som i dag har finansministern pekat på att behoven i den svenska välfärden de kommande sex sju åren är på nivån 90 miljarder. Det ska alltså läggas till de anslagsökningar som vi i Försvarsberedningen pekar på behövs för att finansiera den försvarsorganisation som vi ändå i något slags enighet i Försvarsberedningen föreslår.

Det här är naturligtvis en uppgift som man ska känna stor respekt för. Det är också klart att det är en uppgift som är någon aning mer allvarsam för partier som sitter i en regering än för partier som i varje fall just för ögonblicket befinner sig i opposition. Jag känner en stor ödmjukhet inför det. Min ambition är att vi ska klara båda delarna. Vi ska klara både välfärd och ett säkert svenskt försvar.

Fru talman! Hans Wallmark ställde också en fråga i sin första replik som jag inte hunnit svara på ännu. Det var när regeringen ska ge svar om kärnvapenförbudet. Som Hans Wallmark och alla här känner till har frågan om ett kärnvapenförbud utretts av en utredare. Utredningen har varit på remiss, och remissvaren bearbetas just nu i Regeringskansliet.

Tittar man på vad utredaren pekar ut som problem med att tillträda detta kärnvapenförbud ser man att det i stort sett är alla de saker som Sverige i sin röstförklaring pekade på som frågetecken när resolutionen antogs. Det här är allvarliga frågor som regeringen jobbar med. Det kommer att komma svar; jag kan tyvärr inte svara på exakt när.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Fru talman! Varken svenska folket, Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna anser att Sverige ska gå med i Nato. Ändå har Socialdemokraterna under de senaste åren varit drivande i att närma sig Nato. Ni har skrivit under ett värdlandsavtal, upplåtit norrländska skogar till att provskjuta raketer och övat tillsammans med Nato. Dessa handlingar inverkar inte bara negativt på vår militära alliansfrihet och på miljön utan går också på tvärs mot folkets vilja att inte gå med i Nato.

Nu har ni tagit ytterligare ett steg genom att låta Natos parlamentariska församling komma hit till Sveriges riksdag för att sammanträda, med motiveringen att man ska öka Natos folkliga förankring och profilera svensk försvarsindustri - detta till en kostnad av 5,8 miljoner kronor till Hans Wallmarks kampanj för att gå med i Nato.

Kenneth G Forslund lyfte lite frågor som om detta inte skulle ske i riksdagens plenisal. Jag ska läsa ur det underlag som riksdagsstyrelsen har fattat beslut om:

I dokumentet redovisas förutsättningar för att arrangera sessionen i riksdagen och en uppskattning av de extra kostnader som i dagsläget kan förutses.

På ett annat ställe står det:

Lokalmässigt kan riksdagen klara att arrangera en vårsession under förutsättning att plenisalen kan användas och är tillgänglig från torsdag samt hela måndagen. Delar av allmänhetens läktare behöver tas i anspråk för tolkbås. Kammarsalar och plenisal kan användas för kommittémöten. Att använda Templum och klubbrummet som sekretariat har tidigare prövats med gott resultat. För att få tillgång till plenisal, Templum, klubbrum och pressvåning behövs talmannens godkännande.

Läser man underlaget står det klart att det inte är någon konferensanläggning vi pratar om, Kenneth G Forslund - det är här konferensen kommer att hållas. Det är det uppdraget som riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören.

Någon gång måste Socialdemokraterna bestämma sig och vara tydliga med vad man menar med svenskt Natomedlemskap. Just nu framstår Kenneth G Forslund bara som en lightvariant av Hans Wallmark. Frågan är: Varför ska Natos parlamentariska församling komma hit?

Fru talman! Jag börjar med värdlandsavtalet. Det är ett avtal som inte reglerar det som har med militär verksamhet att göra, när Sverige och Nato övar eller har annan verksamhet tillsammans. Det reglerar skattelagstiftning. Det reglerar straffansvar för det som möjligen någon gör sig skyldig till på sin fritid under det att övningen pågår. Det reglerar i princip allt utom just det som handlar om den militära verksamheten.

Detta är beslut som normalt sett måste fattas inför varje stor övning och som har krävt en hel del byråkrati och tid genom åren. De delarna klarar man nu av genom värdlandsavtalet. I stället kan man koncentrera sig på att gå igenom och noga fatta beslut om den ammunition, den utrustning och den personal som förs in i och ut ur landet vid dessa övningar. Jag tycker att det är klokt och rationellt med värdlandsavtalet. Men gör det inte till någonting som har med något slags smyganslutning till Nato att göra!

När det gäller att ha konferensen med Natos parlamentariska församling med riksdagen som värd känner jag, som jag sa tidigare, absolut ingen skam över det. Jag tycker att vi borde välkomna fler internationella konferenser och arrangemang hit till riksdagen och till Sverige. De här konferenserna - jag brukar ju delta i dem - är viktiga politiskt och ett viktigt nyhetsutbyte, kan man nästan säga, för att bilda sig en uppfattning om vad som händer i Nato men också vad som händer i medlemsstaterna. De har definitivt ett värde för dem som kan delta i dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Sverige är ett partnerland. Vi är observatörer och kan delta i detta.

Fru talman! Det är välkommet att Kenneth G Forslund argumenterar för varför han tycker att det är bra med Natos parlamentariska församling. Det är däremot tråkigt att man ser den här glidningen hos socialdemokratin till ett närmande mot Nato. Det här blir ju en plattform för en Hans Wallmark-kampanj för att gå med i Nato. Det kommer man att nyttja på största möjliga vis. Jag har svårt att se hur de borgerliga ledarsidorna ska komma fram till att man inte ska gå med i Nato när den parlamentariska församlingen hålls här i Sverige. Det kommer att vara deras triumf de dagarna, tror jag.

En annan intressant fråga som Kenneth G Forslund lyfter är detta med vapen som förs in under Natoövningar. En av de stora bristerna med värdlandsavtalet var just att man inte fick en garanti från Natos och framför allt kärnvapenländernas sida om att kärnvapen inte förs in på svensk mark. Det närmaste vi har kommit någon form av garanti är något slags muntligt löfte från den nuvarande försvarsministern om att han inte tror att det finns någon risk för att det kommer att ske. Det är något slags muntligt löfte som han uppfattar sig ha fått.

Dock är ju grejen med sådana här avtal att säkerhetspolitik är något vi för under lång tid. Det är därför som både Kenneth och jag värnar alliansfriheten och inte anser att vi ska gå med i Nato. Den har gynnat Sverige under lång tid. Så borde det vara här. Man borde faktiskt ha klarat av att printa ned att kärnvapen inte ska in på svensk mark. Det skulle utgöra en risk mot Sverige som stat, men också en risk mot befolkningen om det skulle ske någonting. Det tycker jag definitivt att man kunde ha bättrat på, även om man var för värdlandsavtalet.

Till syvende och sist tycker jag att det är djupt olyckligt att socialdemokratin nu har släppt in Natos parlamentariska församling i Sveriges parlamentariska finrum.

Fru talman! Den parlamentariska församlingens diskussioner, debatter och seminarier är viktiga för deras deltagare. De är viktiga för att öka kunskapen hos alla deltagare om situationen i olika medlemsländer.

Det var ironiskt nog en stor tillgång för församlingen att kort efter det turkiska kuppförsöket ha Natos parlamentariska församlings möte i Istanbul. Några av deltagarna kom nämligen från partier som jag och Håkan Svenneling har mycket kontakt med och som inte hade fått resa ut ur landet och delta i konferensen om konferensen hade hållits någon annanstans den gången. Så hårt var förtrycket i Turkiet just då.

Att ha just diskussionerna och få se hur spänningarna är inom Nato är ganska givande även för mig som är emot ett svenskt Natomedlemskap. Att det kan komma att ske här i plenisalen har jag inget som helst problem med. Jag är inte så säker på att den är bokad ännu, men någon i vår förvaltning har kanske hunnit före med att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitik

Om Hans Wallmark driver kampanjen om svenskt Natomedlemskap i Natos parlamentariska församling måste jag nog säga att han förspiller sin tid i någon mån eftersom det inte är där som motståndet mot ett svenskt medlemskap finns. Tvärtom - där uttrycker man återkommande att man med glädje skulle välkomna oss som medlemmar. Jag som socialdemokrat tackar oftast för det generösa erbjudandet men förklarar varför jag vill avstå från det.

Vad gäller att föra in kärnvapen, som ju inte är exkluderade i värdlandsavtalet, har vi annan lagstiftning som reglerar detta. Minns jag rätt är lagrummet 1984:30.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)