Frågestund - 2019-05-09

Herr talman! Jag riktar min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Sverige behöver ett starkare försvar eftersom den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde fortsätter att försämras. Inom försvarspolitiken strävar vi efter breda politiska överenskommelser. Det ger styrka och långsiktighet åt de beslut som fattas.

Under det senaste året har vi sett hur regeringen har valt att ignorera viktiga slutsatser från Försvarsberedningen. Det har till exempel handlat om bedömningen av risken för ett väpnat angrepp men även om hur totalförsvarsfrågorna ska organiseras i Regeringskansliet.

Herr talman! Det skapar en osäkerhet kring hur regeringen ser på Försvarsberedningens status. Jag vill därför fråga försvarsministern: Är Försvarsberedningens rapport fundamentet för nästa försvarsbeslut, eller är det enbart ett diskussionsunderlag? Är regeringen beredd att ställa sig bakom den ekonomiska nivå för försvarsutgifterna som Försvarsberedningen kommer att föreslå?

Herr talman! Det finns inget tvivel om att Sverige behöver ett starkare försvar. Under de år som vi nu har suttit vid regeringsmakten har vi sett en utveckling mot en ökad krigsduglighet och en ökad militär förmåga. Det var ytterst tveksamt under de åtta år som ni satt i regeringen, Pål Jonson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Försvarsberedningens rapport har ännu inte presenterats. Men jag förutsätter att den kommer att utgöra grunden för nästa försvarsinriktningsbeslut, som är planerat till våren 2020.

Jag tänker inte föra några förhandlingar här i kammaren om ekonomiska nivåer. En sak vill jag dock säga. Det är att erfarenheten visar att försvarsbeslut löper en risk att vara underfinansierade. Det finns också en risk att man inte når hela vägen fram med finansieringen. Det leder i sin tur till ständiga omförhandlingar. Det är dags att göra slut på de omförhandlingarna.

Kanske bör Försvarsmakten och FMV också göra sina bedömningar av ramen innan man fastställer och gör en politisk överenskommelse. Det man kommer överens om ska också hålla i konfrontationen med verkligheten.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Jag vill bara inskärpa att vi moderater nu förväntar oss att Socialdemokraterna, som är det stora regeringspartiet, ska vara villiga att ingå en politisk överenskommelse också om försvarsekonomin. Vi har en försvarsberedning som har jobbat i två år. Dess slutrapport måste ses som en helhet där man kombinerar säkerhetspolitisk analys, försvarspolitiska satsningar och försvarsekonomi.

Herr talman! Vi måste ytterst ta den försämrade säkerhetspolitiska omvärldsmiljön på största allvar och tillföra de medel som krävs för att stärka försvaret.

Herr talman! Är det några som tar den säkerhetspolitiska miljön på allvar är det vi. Vi jobbar med det här dagligdags. Vi tar del av olika rapporter, parerar olika saker och fattar olika beslut i vardagen - i verkligheten. Vi diskuterar inte bara.

När det gäller ekonomin bör man sträva efter att ha så mycket fast mark under fötterna man någonsin kan ha. Det borde vara ett gemensamt intresse för så många som möjligt. Eller tycker Pål Jonson att det är tillfredsställande med återkommande omförhandlingar och prognoser som visar sig inte stämma?

Herr talman och Isabella Lövin! I maj förra året presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny långtidsbudget. Man föreslår att den svenska EU-avgiften ska öka med 35 procent, vilket motsvarar drygt 15 miljarder kronor per år. Sverigedemokraterna har varit mycket tydliga med att vi tvärtom vill se en sänkt EU-avgift.

För mindre än en månad sedan stod finansministern här i kammaren och sa: "När Storbritannien lämnar EU måste naturligtvis EU-budgeten rätta munnen efter matsäcken. Därför driver vi linjen att budgeten ska ligga kvar på 1 procent av bni."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Är regeringen beredd att använda sitt veto i syfte att stoppa budgetförslaget från kommissionen? Jag skulle uppskatta om frågan besvarades med ett ja eller ett nej.

Herr talman! Tack, Charlotte Quensel, för frågan!

Vi ser inte med stor entusiasm på att Storbritannien nu ska lämna EU. Det kommer att få en påverkan på prognoserna för EU:s långtidsbudget. Regeringen arbetar i första hand för att Storbritanniens utträde inte ska påverka budgeten, utan vi behöver se över vilka utgiftsposter det går att minska på. Strukturfonder och även jordbruksstöd är delar där vi kan se en omfördelning och en minskning.

För oss är det viktigt att vi inte äter upp ytterligare budgetutrymme för Sverige genom att vi får en oproportionerligt mycket större höjning än andra medlemsländer. Men det är alldeles för tidigt att lägga in ett veto. EU är en väldigt viktig kraft i världen i dag. Vi behöver se till att EU fungerar.

Herr talman! Det är tydligt att Isabella Lövin inte vill svara ja eller nej. Men om 17 dagar har vi ett EU-val. Jag anser att svenska folket är värda ett rakt svar från regeringen. Därför upprepar jag: Tänker regeringen använda sin vetorätt för att sätta stopp för en EU-avgift som enligt regeringen själv kommer att tangera kostnaden för hela vårt försvar?

Jag tror att alla svenskar skulle uppskatta ett tydligt ja eller nej innan de går till valurnorna.

Herr talman! Jag anser att Charlotte Quensel ställer en omöjlig fråga. Svaret på frågan kan inte vara ja eller nej. Det handlar om att vi ska se till att EU ska fungera så bra som möjligt. Och vi ska se till att vi inte behöver gå in med mer medel i EU:s budget än vad som är en rimlig andel för Sverige.

Att torpedera hela EU-samarbetet genom ett veto är att gå väldigt långt. Det tror jag att Charlotte Quensel vet.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Lövin.

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Det tror jag att vi är eniga om. Ska vi klara av att möta de mål vi har satt upp behöver vi minska våra utsläpp, i världen och i Sverige. Tyvärr ser vi att utsläppen minskar på tok för långsamt för att vi ska möta våra mål. Jag vill inte fastna i en sifferexercis om utsläppen ökar eller minskar. Men vi kan vara överens om att de minskar i en på tok för låg takt. Det slår också Naturvårdsverket fast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser statsrådet på den här utvecklingen? Och, framför allt: Hur avser man att få ned utsläppen, som under förra mandatperioden ökade? Jag är stolt över det vi har kommit överens om i januariavtalet, men jag vill höra vad regeringen avser att göra ytterligare. Jag vill också gärna höra hur man ser på Europasamarbetet. Där har en offensiv klimatpolitik byggt på att vi kan ha en ambitiös bördefördelning där vi tar på oss ambitiösa mål. Hur ska detta hänga ihop ifall vi inte lyckas minska våra utsläpp i tillräcklig takt?

Herr talman! Tack för frågan, Magnus Ek!

Givetvis är jag minst lika oroad som de flesta andra över att utsläppen inte minskar i den takt vi behöver se om vi ska klara av det vetenskapsmännen säger till oss. Vi behöver minska utsläppen med någonstans mellan 5 och 8 procent om året för att klara 1,5-gradersmålet. Däremot känner jag mig trygg i att vi har påbörjat en grundlig omställning av det svenska samhället - i transportsektorn, industrin och bostadssektorn. Vi tvingar in förnybara bränslen i bensin och diesel, och vi ska ha ett stopp för fossila bränslen, vilket vi är överens om i januariavtalet. Vi jobbar också på EU-nivå, där vi har förstärkt EU:s system för utsläppshandel kraftigt.

Den här omställningen tar dock tid, och vi behöver göra mer. Vi kommer att lägga fram en handlingsplan för detta, enligt klimatlagen i höst, och sektor för sektor berätta hur vi måste stärka politiken ytterligare för att utsläppen verkligen ska minska i den takt de behöver.

Herr talman! Om jag då får unna mig en kompletterande fråga: Är det inte så att en anledning till att vi kanske har tappat en del takt i omställningen här i Sverige är att det har funnits en osäkerhet i en del av de sektorer som ska leverera de bränslen och den energi som behövs i den gröna omställningen? Det gäller skogssektorn, och det gäller villkoren för biogasen och solenergin. Hur avser statsrådet att agera för att den typen av osäkerhet inte ska uppstå framåt?

Ifall det finns tid över - 30 sekunders talartid är inte mycket - kanske vi kan återkomma till bördefördelningen.

Herr talman! Vi har ju ett produktionsstöd för biogas. Vi har gett långsiktiga förutsättningar för investeringar i biobränslen i och med bränslebytet, som tvingar in förnybart i bensin och diesel. Vi ser nu hur Ikea börjar sälja solpaneler i Sverige som ett av några prioriterade länder, och flera elbilstillverkare utser Sverige till ett av de länder där man vill sjösätta elbilarna. Vi ser alltså att vi med vår politik ger säkerhet, och vi kommer att se mer investeringar.

Herr talman! Jag har en fråga till klimatminister Isabella Lövin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Flyget är en av världens snabbast växande utsläppskällor, och varje år subventioneras den internationella flygindustrin med ungefär 200-300 miljarder kronor bara här i Europa. Enligt den så kallade Chicagokonventionen får länder inte beskatta flygbränsle. Vill man ändra på det bör man driva frågan inom det internationella luftfartsorganet ICAO. Den 5 mars i år stod jag här i kammaren och debatterade denna fråga med finansminister Magdalena Andersson. Finansministern lovade då att det skulle tas fram en "genomtänkt strategi" för hur regeringen ska driva att den här skattebefrielsen ska kunna avskaffas.

Därför vill jag fråga klimatministern om det nu, två månader efter den debatten, finns en genomtänkt strategi för hur flygets skattebefrielse ska kunna avskaffas.

Herr talman! Tack för frågan, Jens Holm!

Vi driver den här frågan i ICAO; det kan Jens Holm vara helt säker på. Jens Holm kan dock vara lika säker på att det är väldigt svårt att komma framåt internationellt. Jag skulle säga att det är många av dem som inte vill se en svensk flygskatt som pekar på just Chicagokonventionen och ICAO och säger att frågan ska drivas där i stället för att Sverige ska ha en egen flygskatt. Det är de som inte vill att vi ska gå före i Sverige - eller i EU.

Det finns alltså många olika nivåer. Flyget måste stå för sina egna miljökostnader. Tidigare har flyget inte stått för någonting i Sverige, men nu har vi infört en flygskatt. Jag har också kontakt med kollegor på EU-nivå om ett initiativ för att införa en gemensam flygskatt på EU-nivå, och där kommer vi att gå vidare vid nästa miljöministermöte i Bryssel. Vi fortsätter med att strukturerat följa upp dessa frågor på alla nivåer.

Herr talman! Det vore ju fantastiskt med en gemensam flygskatt inom EU, men nu gäller det skattebefrielsen för bränsle till flygplan. Vill man på allvar ta bort den skattebefrielsen fordras ett beslut vid ICAO:s generalförsamling. Jag tror att klimatministern känner till att nästa generalförsamling startar den 24 september. Som vi vet kan klimatet inte vänta, och därför måste det finns en strategi färdig från regeringens sida. Jag frågar igen: Finns det en sådan strategi, som finansministern har aviserat?

Herr talman! Självklart jobbar våra tjänstemän med den här frågan. Det är en prioriterad fråga, och det är även en punkt i 73-punktsprogrammet - januariavtalet - där vi driver på för en internationell beskattning av flygbränsle. Med det sagt måste jag nog tyvärr meddela att jag har ganska låga förväntningar när det gäller att få med mig USA och resten av världen på en sådan skatt, men självklart driver vi detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! För att klara att möta kraven på omställning är stöd till forskning väldigt viktigt, och där borde den svenska staten vara ett föredöme.

För Sveriges del borde det i betydligt större omfattning än i dag handla om forskning om produktion av hållbara biobränslen. Forskning behövs eftersom vi behöver få fler processer och råvaror godkända som biobränsle för bland annat flyget. Utan svensk produktion blir Sverige beroende av importerat biobränsle, och det vore väldigt tråkigt eftersom vi var ett av de första länderna som införde reduktionsplikt för flygbränsle. Därmed borde vi vara en av de första producenterna av biobränsle för flyget - vi har ju råvaran själva i form av svensk skog.

I M-KD-budgeten gavs 100 miljoner extra till forskning på biobränsle, men det har regeringen skurit bort i vårändringsbudgeten. Därför är min fråga till statsrådet Ernkrans: Vad tänker regeringen göra för att ytterligare stärka forskningen kring biobränsle - eller anser regeringen att det inte behövs?

Herr talman! Tack för frågan, Kjell-Arne Ottosson!

Jag tror inte att det utanför den här kammaren och utanför den krets som ledamoten befinner sig i råder något tvivel om att det här är en regering som står upp för att vi ska ha en rättvis klimatomställning och för att vi ska satsa rejält stora resurser på miljö och klimat. Det var faktiskt just det vi ändrade när vi nu fick möjlighet att lägga fram en ändringsbudget: Vi tillförde över 2 miljarder ytterligare till miljö- och klimatbudgeten.

I dessa satsningar finns naturligtvis mer pengar till att utveckla vad vi kan använda vår svenska skog till. Det gäller till exempel biobränsle till flyget, men det finns också många andra saker som vi ska använda den svenska skogen till. Det är nämligen en fantastisk råvara som vi naturligtvis ska använda i klimatomställningen, och det gör den här regeringen.

Herr talman! Tack för svaret, Matilda Ernkrans!

Ni lade tillbaka en hel del saker som era egna experter har sågat och sagt inte är effektiva, vilket vi har pratat om tidigare. De har sagt att det inte är en politik som för frågan framåt. Forskare vid Luleå universitet har visat hur enbart rester från skogsavverkning kan försörja det svenska inrikesflyget med biobränsle utan att vi behöver avverka mer skog. Med den teknik vi har i dag ser de att vi är uppe i nästan 100 procent. Vi ser potentialen, men det verkar inte regeringen göra. Varför?

Herr talman! Sverige är en ledande forskningsnation. Vi är det land i Europa som i relation till bnp lägger störst andel på forskning och innovation. Den här regeringen står upp för forskning och innovation, och det gäller även miljö- och klimatforskningen.

Man kan inte ta bort 2 bort miljarder och tro att man kan ersätta dem med 100 miljoner till Formas. Så funkar det inte, utan man måste ha en helhet. Man måste på riktigt se till att klimatomställningen blir rättvis och bärs av såväl forskning och innovation som en omställning av människor i deras vardag. Det handlar om att göra den här omställningen på ett klokt sätt, och det gör den här regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Liberalerna har under våren lyft upp frågan om arbetsro och studiero i skolan. Detta är en jätteviktig fråga för att upprätthålla kunskapsskolan och inte minst för att de elever som har störst behov av en kompenserande skola också ska kunna lära sig någonting och inte störas av andra elever.

Herr talman! Vi har noterat i flera studier, bland annat från Skolinspektionen, att fler elever störs av andra elever. I Skolverkets senaste rapport uppges att lärare i 30 procent av fallen inte ingriper - alltså ger en konsekvens - även när man bryter mot ordningsregler på skolan. Skolverket har också visat att rektorer sällan eller aldrig använder disciplinära åtgärder när det inträffar stök och bråk i skolan.

Därför, herr talman, vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström hur hon ser på att fler i skolan inte använder de disciplinära åtgärder som skollagen tillåter.

Herr talman! Trygghet och studiero i våra skolor är viktigt. Stök, för sena ankomster, oro i klassrummet och våld och hot ska inte ha en plats i vår skola. De elever som går i skolan ska vara skyddade från andra elevers stök, och de lärare som arbetar i skolan ska ha en arbetsmiljö värd namnet.

Jag tycker att det är viktigt att vi har bra regler på plats, och jag tycker att det är viktigt att de regler som finns efterlevs. Jag ser med oro på en utveckling i skolans värld där föräldrar och elever alltmer agerar som kunder på en marknad och där läraren och rektorn riskerar att hamna i ett underläge - det underläge man hamnar i när man är tvungen att anpassa sig efter kundernas krav.

För mig är det självklart att trygghet och studiero ska upprätthållas och att ordningsregler ska följas. Jag utgår från att Roger Haddad håller med mig om att det är viktigt att säkerställa att skolan ska vara fri från den typen av oegentligheter. Jag utgår också från att vi i vårt kommande samarbete efter januariavtalet kommer att säkra detta.

Herr talman! Anledningen till att Liberalerna ställer frågan om studiero och arbetsro är att den är oerhört central inom skolpolitiken. Det handlar inte bara om hot mot lärare utan också om att lärare och vuxna inte vågar ingripa mot stöket.

Jag har inte fått svar på frågan hur utbildningsministern ser på slutsatserna från Skolverket, alltså den myndighet som ministern har under sig. Skolverket konstaterar att rektorer av olika anledningar inte använder de disciplinära åtgärderna. Vad tänker regeringen göra åt detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi ska stärka ordningen i skolan. Vi har redan påbörjat ett arbete tillsammans med bland andra Liberalerna för att införa en nationell plan för trygghet och studiero. Vi vill förbjuda mobiltelefoner som stör på lektionerna, och vi vill säkerställa att det ska vara möjligt och lättare att omplacera och stänga av elever som stör.

Jag utgår från att de regler som finns följs på ett bra sätt. Jag kommer att följa noga att rektorerna har möjlighet att följa reglerna, men jag - kanske till skillnad från Roger Haddad - litar på våra rektorer. De har verktygen och ska använda dem.

Herr talman! Hur vi hanterar klimatfrågan är avgörande för vår framtid, och tiden är knapp. Ska vi lyckas krävs att vi gör mer av det som vi vet fungerar men också att vi lyckas ta fram nya lösningar, och forskningens roll i detta arbete är avgörande.

På universitet och högskolor driver den nya organisationen Klimatstudenterna en viktig debatt om hur lärosätena kan ta sitt ansvar, både när det gäller att minska sina egna klimatavtryck och när det gäller hur forskningen kan visa ett ansvar.

Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans. Vad gör regeringen för att öka omställningstrycket, och hur ser statsrådet på forskningens och universitetens roll i arbetet med att nå våra klimatmål?

Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan!

Jag har själv mött Klimatstudenterna; det var en av de första organisationer jag mötte som nytt statsråd. Sverige har ju fått en forskningsminister som är djupt engagerad i klimat- och miljöfrågorna.

Jag är fullständigt övertygad om att det Klimatstudenterna gör och det man driver inom och mellan varandra i lärosätena kommer att påverka på vilket sätt lärosätena kan ta ytterligare ansvar för klimatomställningen. Det kommer man nämligen att behöva göra.

Ansvaret för en hållbar utveckling är redan inskrivet i högskolelagen. Hur man tar sig an detta är naturligtvis någonting som regeringen noga följer i myndighetsdialoger och annat med lärosätena.

Jag känner en väldigt stor tillförsikt i att denna debatt och denna omställning verkligen är här nu. Jag är övertygad om att våra lärosäten vill och behöver vara en del i den omställningen.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Inför EU-valet anger en majoritet av väljarna att klimatfrågan är den viktigaste. Sveriges regering har, som vi hört här, höga mål och ambitioner och har satsat stort på klimatet. Men vi kan göra ännu mer inom ramen för EU och ta ett ännu större ansvar för en rättvis omställning som omfattar alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Följdfrågan blir då: Hur ser ministern på EU:s framtida forskningsarbete?

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vårt EU-samarbete också bär forskningen. Vi har ju ett samarbete inom EU som - om vi får det på plats - kommer att bli världens största forskningsprogram, nämligen Horisont Europa. Regeringen har drivit på för att programmet ska bära hållbarhet och jämställdhet och för att det ska vara forskning av högsta kvalitet. Vi socialdemokrater har så sent som för några dagar sedan varit väldigt tydliga med att vi gärna vill att en tredjedel av forskningen ska gå till en rättvis klimatomställning.

Herr talman! Utanför fönstret slår våren ut, och marken blir grön igen. Det är nog många av oss som emellanåt känner att vi skulle vilja ägna mer tid åt att vara ute i naturen, känna dofterna och se livet som myllrar men också uppleva den tystnad som finns.

Jag har en fråga till utbildningsministern.

Det är ett problem att tillgängligheten till naturupplevelser är olika, inte minst för barn och skolelever. Jag skulle vilja veta om utbildningsministern avser att göra något för att minska den skillnad som finns och för att göra tillgängligheten till naturupplevelser bättre för barn som inte har detta naturligt i sitt närområde.

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för en väldigt bra fråga!

Vi har i vår svenska skola, i våra läroplaner och i våra kursplaner, ett rikt innehåll som speglar de kunskaper som barn behöver ha med sig för att kunna inte bara arbeta eller studera vidare utan också vara ansvarskännande vuxna medborgare som tar del av allt det som finns i vårt land, bland annat rika naturupplevelser.

I flera av de ämnen som finns i skolans läroplaner finns detta noggrant beskrivet. Jag har inte tid att här redogöra för exakt hur, men jag är helt enig med Rasmus Ling om vikten av att detta är någonting som genomsyrar våra kursplaner.

Jag vill också meddela att regeringen alldeles nyligen har givit Skolverket i uppdrag att förtydliga hur Agenda 2030 bättre kan genomsyra undervisningen. Det är ju i själva verket sådant som redan finns tydligt beskrivet i våra styrdokument.

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag är glad över att detta tas på allra största allvar.

Jag vill ta upp en relaterad fråga som också är aktuell i många kommuner. Inte minst i min egen kommun Malmö diskuteras skolgårdar och vikten av att elever får möjlighet att röra sig på raster. Vi vet ju också att betydelsen av fysisk aktivitet utomhus är väldigt stor. Jag hoppas att detta är någonting som utbildningsministern framöver kommer att tillse att kommunerna inte fuskar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Frågan om fysiskt - och även psykiskt - välbefinnande tar allt större plats i den internationella diskussionen om vad som är en bra skola. De ledande skolnationerna, de med goda kunskapsresultat - tyvärr bättre än de svenska skolresultaten - börjar i större och större utsträckning att i sina styrdokument skriva in målsättningar för elevernas välbefinnande.

Frågan om fysisk aktivitet tar större och större plats både i forskningen och i den internationella diskussionen. Jag kommer att med intresse följa denna debatt. Jag kommer säkert att återkomma till Rasmus Ling i denna diskussion, för den är mycket väl värd att ta.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till ministern för högre utbildning och forskning.

En av de absolut viktigaste förutsättningarna för att vi ska få en bra skola i Sverige är att vi har tillräckligt med välutbildade lärare. Nyligen kom första halvan av UKÄ:s utvärdering av lärarutbildningarna i Sverige, och det är inte en direkt uppmuntrande läsning. Hälften av lärarutbildningarna får omdömet ifrågasatt kvalitet. Bland annat handlar det om bristande koppling till forskningen, som är en viktig del av kritiken. Men även OECD kom med kritik kring våra lärarutbildningar redan 2014. Den handlade om för lite lärarledd tid och antal lärosäten.

Att det behövs åtgärder hoppas jag att ministern är överens med mig om. Men jag är lite nyfiken på hur tidsplanen ser ut, för det är ett akut läge.

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan!

Jag vill verkligen understryka att vi har ett väldigt starkt engagemang och att regeringen ser mycket allvarligt på detta. Vi måste se till att vi får lärarutbildningar som håller god kvalitet över hela landet.

Den delutvärdering som vi nu har fått ser vi som ett viktigt instrument för att förbättra kvaliteten på lärarutbildningarna. Min bild är att de lärosäten där kvaliteten är ifrågasatt är väldigt engagerade i att rätta till detta och se till att de får behålla rätten att ge examen. Det vill vi ju att de ska göra, för vi behöver fler välutbildade lärare i våra skolor.

Vad man kan fundera på är, om ni moderater och Maria Stockhaus är så engagerade i detta, hur det kommer sig att ni har sagt nej till de 300 miljoner i kvalitetsförstärkning för att just förbättra lärarutbildningarna som den här regeringen har levererat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag skulle dessutom vilja ta upp en helt annan fråga när det gäller lärarutbildningarna, nämligen avhoppen som är ett jättestort problem. Det är många som börjar på lärarutbildningen, men det är väldigt många som hoppar av. Enligt UKÄ, som var i utskottet i dag, har det en tydlig koppling till vilka gymnasiebetyg man hade när man kom in på utbildningen. Regeringen har tidigare utökat antalet platser stort, och det har sänkt intagningspoängen till lärarutbildningarna.

Vilken slutsats drar regeringen av den här satsningen med tanke på att UKÄ är så tydligt med att avhoppen ökar om intagningspoängen sjunker?

Herr talman! Jag uppskattar engagemanget från Moderaterna. Det hade ju varit smakligt om det hade följts av ett svar på frågan om varför man säger nej till den kvalitetsförstärkning som har gjorts för att stärka kvaliteten i lärarutbildningarna, om man nu är så engagerad i detta.

När det gäller avhoppen har det också att göra med hur man får till sin verksamhetsförlagda utbildning. Den blir ju bättre om man har en bättre ekonomi för att hantera en verksamhetsförlagd utbildning.

Vi får väl återkomma till denna diskussion.

Herr talman! Min fråga riktar sig till miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Sveriges nuvarande strategi för den arktiska regionen är från 2011 och formades efter dåtidens geopolitiska läge och möjligheter. En uppdatering gjordes 2016 som berörde klimat- och miljöfrågor men inte övriga frågor.

Nu är det 2019 och mycket har förändrats inom den arktiska regionen sedan den första strategin lades fast. Totalförsvarets forskningsinstitut har i dagarna gått ut och påtalat att strategin från 2011 inte längre är aktuell.

Min fråga är därför: Ämnar regeringen arbeta fram en ny strategi som är aktuell i dagens geopolitiska och säkerhetspolitiska läge?

Herr talman! Tack, Cassandra Sundin, för frågan!

Arktis är verkligen en region som tilldrar sig väldigt stort internationellt intresse. Vi märkte det helt nyligen på Arktiska rådet, där man för första gången på 23 år inte kunde enas om en ministerdeklaration på grund av att USA motsatte sig alla skrivningar som hade med klimat att göra. Det är i sanning väldigt oroande att vi inte ska kunna samarbeta och erkänna det kanske allra största hotet mot den arktiska regionens flora och fauna och mot människorna där.

Att utarbeta en ny strategi för Arktis är utrikesministerns ansvarsområde. Vi uppdaterar naturligtvis kontinuerligt alla utrikesstrategier som Sverige och regeringen har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Då får jag tacka statsrådet så mycket för svaret.

Nu är det ju ett stundande EP-val, och det finns en stark vinst i att samordna nordiska röster i Europaparlamentet. Är ministern beredd att lyfta upp Arktis på den gemensamma agendan?

Herr talman! Vi lyfter ständigt fram Arktis. Sverige är ju ett av de länder som är med i Arktiska rådet. Vi är en arktisk nation. Många länder och intressen tittar på Arktis just nu.

Vi kommer självklart att fortsätta samarbeta med de andra arktiska länderna, så som vi har gjort. Vi kommer också att fortsätta prioritera den här frågan. Det finns många aspekter i detta som är bekymrande.

Herr talman! Min fråga riktar sig till försvarsminister Peter Hultqvist.

Vi har fått en militär återuppbyggnad på Gotland, vilket är väldigt bra av många skäl, och gotlänningarna är väldigt positiva till det.

Dock hände en sak för i dag precis två veckor sedan. Tofta skjutfält fick ett nytt beslut med ett påverkansområde som verkligen oroar. Det får som konsekvens att det nya påverkansområdet blir 20 gånger större än det tidigare, trots att det är samma vapenslag som är i aktion. Inom området är det 4 400 boende. Det är det viktigaste utvecklingsområdet vi har på Gotland. Det har byggts jättemycket där de senaste 15 åren.

Min fråga till ministern är: Är ministern beredd att ta initiativ till att ge Försvarsmakten i uppdrag att söka lösningar för en samexistens mellan Försvarsmakten och civilbefolkningen på Gotland?

Herr talman! Vi brukar inte utöva ministerstyre från regeringens sida. Det här är ett ställningstagande som ligger i en annan myndighetssfär och på andra beslutsnivåer än på Försvarsdepartementet.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag uppfattar det inte alls som ministerstyre att ge ett tydligt uppdrag.

Jag ser väldigt stora problem. Om vi inte åtgärdar det här får vi minskad försvarsvilja och minskad förmåga till ett totalförsvar, som blir helt beroende av det privata näringslivet, och vi får svårare att rekrytera personal på Gotland. Problemet behöver lösas.

Jag hoppas att ministern är beredd att ta ett initiativ och ge ett uppdrag, vilket försvarsministern kan göra.

Herr talman! De här frågorna hanteras enligt ordinarie gång som är fastställd av Sveriges riksdag. Vi brukar inte intervenera i den typen av processer, utan de beslut som nu är fattade får hanteras enligt de ordinarie regelverk som finns i sammanhanget. Det är mitt svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga är till försvarsministern.

Landets självförsörjning av livsmedel har under en lång tid varit en icke-fråga. Maten kommer ju, det ordnar sig alltid, har det sagts. I dag vet vi att det inte är så enkelt. MSB har gett ut samhällsinformationen Om krisen eller kriget kommer, och det förs en debatt om hur sårbara vi faktiskt är i landet.

Sveriges självförsörjning av livsmedel är under 50 procent. Tyvärr sjunker siffran hela tiden. Varje vecka lägger fem mjölkbönder ned sin verksamhet, därför att lönsamheten är för dålig.

Sverige klarar cirka tolv dygn vid en kris- eller krigssituation och sedan är hyllorna tomma i livsmedelsbutikerna. Här i Stockholm, huvudstaden, kommer de att vara tomma redan efter två dygn.

Min fråga är till ministern: Har regeringen en plan för vem eller vilka som ska hjälpa oss i Sverige med livsmedel vid en kris- eller krigssituation?

Herr talman! Jag tror att det här är ett i högsta grad stort och gemensamt problem för samtliga partier i Sveriges riksdag, inklusive KD.

Jag vet inte om det är någon över huvud taget som har en omedelbar lösning att presentera. Om frågeställaren har det vill jag gärna se den.

Vi är i början av uppbyggnaden av ett totalförsvar. Det drogs ned väldigt mycket efter kalla kriget. Givetvis är självförsörjningsfrågorna en av många frågor som måste hanteras i hela detta perspektiv. Jag ser framför mig en stegvis utveckling under kommande år. Detta är som sagt en av de frågor som måste hanteras, men det måste också finansieras.

Det är ett faktum att det finns en skörhet i systemet som det är viktigt att belysa i olika sammanhang. Men jag tror inte att det finns några enkla lösningar på det hela, utan vi får nog arbeta tålmodigt tillsammans.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Låt oss gå till andra sidan Östersjön och Finland där man har ett helt annat tänk i denna fråga. Med en försörjningsgrad på ungefär 80 procent klarar Finland att försörja landets invånare med livsmedel i upp till tolv månader. I Sverige går det i bästa fall i tolv dygn, och ett normalår har vi det väldigt tufft.

Hur kommer det ministern sa att märkas i vårt land?

Herr talman! Finland drog helt andra slutsatser än många andra länder när kalla kriget upphörde, och jag tror att Finland i många stycken hade rätt i sina slutsatser. Precis som många andra länder drog Sverige ned mycket, och vi har nu en lång väg att gå. Det är inte så enkelt som att bara hänvisa till Finland, utan vi måste hitta en svensk lösning på detta.

Alla partier i riksdagen har en hemläxa att göra, och i de första rapporterna från Försvarsberedningen kan vi hitta en del tankar om framtiden. Men det är inte gratis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström med anledning av att riksdagen har beslutat att det ska införas ordningsomdömen i skolan.

Det har länge pågått en debatt och diskussion om hur skolan ska komma till rätta med de problem som är kopplade till stökiga och högljudda elever. De skapar stökiga miljöer, vilket leder till både oro och otrygghet för de elever som vistas i dem.

Det är lite samma tema som Roger Haddad var inne på tidigare, men det hade jag ingen aning om, ministern.

Vi har redan i dag en hel del verktyg, och regeringen gör olika satsningar. Inte minst har ett stort antal kronor skjutits till i budgeten för att få fler lärarassistenter, socialpedagoger med mera i skolmiljön.

Ser ministern ordningsomdömen som ett effektivt och relevant verktyg för att uppnå det viktiga målet om trygghet och studiero i skolan?

Herr talman! Det är knepigt att svara på en sådan här fråga eftersom riksdagen har ställt sig bakom ordningsomdömen. Jag har full respekt för riksdagens beslut och ska givetvis återkomma framöver med hur vi tar hand om detta tillkännagivande.

Men eftersom frågan ställs måste jag säga som jag tycker. Jag tycker att det är att skjuta långt bredvid målet att införa ordningsomdömen i den svenska skolan.

Redan i dag kan våra hårt arbetande lärare och rektorer meddela sig med elevernas föräldrar. De kan skriva olika former av omdömen eller framföra dem muntligt. Att införa en ordning där alla Sveriges skötsamma elever ska föranleda långa drapor i form av ordningsomdömen från redan hårt ansträngda lärare finner jag mycket olyckligt.

Men jag är en minister som finner mig i de parlamentariska spelreglerna och kommer därför givetvis att återkomma med hur vi ska ta hand om detta tillkännagivande.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag har en följdfråga. Trygghet och studiero i skolan är en prioriterad fråga, både för regeringen och i det avtal som vi har slutit med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Hur tänker ministern och regeringen arbeta med denna fråga så att vi verkligen kommer vidare och når målet?

Herr talman! Det är kanske det som retar mig mest med detta. Vi behöver verkligen göra mer för att ge våra lärare och rektorer riktigt bra verktyg för att upprätthålla trygghet och studiero. Vi kommer att jobba med en nationell plan och med att ge större möjligheter att stänga av och omplacera elever som stökar. Vi kommer också att arbeta med att införa ett förbud mot störande mobiltelefoni under lektionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad vi inte ska göra, tycker jag, är att lägga över ett uppfostringsansvar för eleverna på våra hårt arbetande lärare och rektorer. Det får faktiskt vi föräldrar sköta.

Herr talman! Min fråga går till Isabella Lövin.

För några dagar sedan kom en FN-rapport som med all tydlighet visar att vi lever i den sjätte massutrotningen. Runt 1 miljon arters existens är hotad.

Detta sker även i Sverige. Här är var tionde art som undersökts rödlistad. Naturvårdsverkets rapport till EU visar att den biologiska mångfalden är starkt trängd även på hemmaplan.

Under 2018 satsade regeringen 1,4 miljarder på skydd av värdefull natur och 1,2 miljarder på skötsel av värdefull natur. Det handlar alltså om både skydd och skötsel av värdefull natur.

Jag är nyfiken: Vad har regeringens satsning på miljö och natur gett för resultat?

Herr talman! Jag tackar Rebecka Le Moine för en viktig fråga.

Låt mig påminna om att när M-KD-budgeten gick igenom halverades dessa anslag. När nu FN-rapporten, som kom i måndags, visar hur extremt viktigt det är att skydda och till och med återställa natur gläder det mig mycket att vi har ett januariavtal och att vi kommer att kunna lägga fram en budget i riksdagen där vi återställer stora delar av dessa anslag.

Vi har kunnat anlägga nya våtmarker, vilket är enormt viktigt för hotade arter. Vi har kunnat skydda över 59 000 hektar mark, vilket är helt nödvändigt för att skydda särskilt nyckelbiotopsrika marker. Vi har även kunnat anlägga statliga ledsystem i fjällen så att vi tillgängliggör naturen - för att knyta an till Rasmus Lings fråga om hur människor ska få möjlighet att komma ut i naturen.

Herr talman! Jag tackar Isabella för svaret.

Som vi vet inleddes mandatperioden med att M och KD lade fram servettskissen, och där halverades dessa två anslag.

I och med vårändringsbudgeten har vi nu plussat på 150 miljoner till skydd och 200 miljoner till skötsel. WWF rekommenderar dock 10 miljarder kronor bara för att komma i mål när det gäller skydd av värdefull skog.

Hur tror ministern att vi ska kunna nå våra nationella mål?

Herr talman! Innan M-KD-budgeten gick igenom var vi faktiskt på väg att nå våra nationella mål vad gäller skydd av värdefull natur. Nu kommer vi inte riktigt att göra det till 2020, vilket är mycket beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men sedan Miljöpartiet kom med i regeringen har över tusen områden, nya eller utökade, skyddats. Vi har alltså ökat takten väsentligt i detta arbete, vilket är nödvändigt.

Herr talman! Antalet dödsolyckor på våra arbetsplatser har ökat markant. I januari hade vi det högsta antalet dödsfall på tio år, hela nio stycken. Det är fjärde året i rad som dödsfallen ökar, och utvecklingen går i helt motsatt riktning mot regeringens nollvision. Under 2018 omkom 58 personer.

Det finns en omfattande kritik mot regeringen, som faktiskt har myndighetsansvaret, gällande bristande samordning mellan myndigheter, för lite resurser, otydlighet och så vidare.

Regeringen har haft det övergripande myndighetsansvaret i fem år och har alltså haft fem år på sig att förbättra situationen men inte lyckats.

Vilka insatser avser regeringen att vidta för att förhindra dödsolyckor på våra arbetsplatser?

Herr talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan!

Regeringen ser mycket allvarligt på denna utveckling och det ökade antalet dödsfall i arbetet. Vi har en arbetsmiljöstrategi som löper fram till 2020 och där det finns en nollvision, precis som ledamoten påpekade.

Ett antal åtgärder har vidtagits under föregående mandatperiod, och med anledning av den väldigt mörka inledningen på detta år har regeringen vidtagit ett antal åtgärder. Vi beslutade den 18 april att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera den nuvarande arbetsmiljöstrategin i syfte att ta fram en ny strategi.

Arbetsmarknadsministern har flaggat för att andra åtgärder kan behövas för att förhindra dödsolyckor och att detta ska få en prioriterad roll i den kommande strategin, för det är fullständigt oacceptabelt att människor ska dö på sitt arbete. Vi ser hur det har minskat historiskt, men det är ändå på en alldeles för hög nivå.

Herr talman! Min fråga ställs till statsrådet Isabella Lövin.

Det stundar ett EP-val, och den sociala pelaren ligger just nu på bordet. Den bygger på 20 principer i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration. Initialt lovade regeringspartierna att förslagen i den sociala pelaren inte skulle vara tvingande, men det har redan kommit en rad förslag som blir just påtvingade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den 16 april röstades det om arbetsvillkorsdirektivet, där regeringen stod bakom förslaget. Det finns en del bra saker i pelaren, tycker vi, men detta är något som EU inte ska bestämma över. I förlängningen kommer det att utmana det svenska självbestämmandet. Direktivet kan på sikt äventyra hela vår svenska modell, och det råder stor oenighet mellan parterna i denna fråga.

Min fråga är: Blir regeringen gång på gång lurad av EU, eller är det så att regeringen gång på gång lurar det svenska folket genom att säga att det inte ska påverka oss när det sedermera blir lag?

Herr talman! Tack, Alexander Christiansson, för frågan!

Den sociala pelaren inom EU är en frivillig överenskommelse kring vissa principer där vi ska arbeta tillsammans och också lära av varandra. Vi ser att många länder i Europa inte har kommit tillnärmelsevis lika långt som Sverige när det gäller social trygghet och socialförsäkringssystem som tar hand om föräldraledighet, och den svenska arbetsmarknadsmodellen är något som vi konsekvent värnar i EU-sammanhang men som också har visat sig vara väldigt framgångsrikt, till skillnad från system med minimilön.

Vi vill fortsätta att ha ett utbyte med andra EU-länder i dessa frågor. I vissa fall kan det vara så att vi kan gå fram med minimilagstiftning, när vi vet att detta inte påverkar oss i negativ riktning.

Herr talman! Klimatet kan inte vänta. Massiva åtgärder krävs för att åstadkomma omställning. S-MP-regeringen har sjösatt en rad åtgärder för att kraftfullt ställa om Sverige i en mer hållbar riktning.

För mig som socialdemokrat är det outsägligt viktigt att arbetet genomförs på ett sätt som inte lämnar någon därhän och som främjar hållbar tillväxt och utveckling i hela landet. Omställningsarbetet måste omfatta alla och erbjuda långt fler möjligheter än hinder.

Jag vill därför rikta min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin: Hur säkrar regeringen att omställningen sker på ett sätt som medför fler jobb och minskade klyftor mellan människor och landsändar?

Herr talman! Tack, Hanna Westerén, för denna viktiga fråga!

Den gröna omställningen kommer att omfatta hela landet och också ge nya möjligheter, inte minst till dem som bor på landsbygden. När vi satsar och tvingar fram biodrivmedel som ska in i bensin- och dieseltankar är det de svenska skogsnäringarna och de bioraffinaderier som möjliggörs runt om i hela Sverige som kommer att skapa sysselsättning och säkra ekonomiskt bra villkor för alla.

Klimatklivet är ett investeringsprogram som i princip omfattar alla kommuner runt om i landet, och vi ser att tusentals nya arbetstillfällen har skapats genom det, men inte bara där. Vi ser också vindkraften, som är en växande sektor där många människor får nya arbetstillfällen runt om i landet. Solceller är ytterligare ett exempel, och häromdagen sa branschen att man behöver minst 8 000 nya människor i denna bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Svensk jord och skog är några av våra absolut viktigaste framtidsbranscher, som just nu skriker efter kompetens och arbetsförsörjning. Det saknas överallt i hela näringen och gäller särskilt dem som vill arbeta med djur.

Vi ser att naturbruksgymnasierna går för högtryck. De har diversifierat sig mycket med hästutbildningar, entreprenadutbildningar och sådana saker, men i nuläget kommer det inte ut tillräckligt många människor med kvalificerade kunskaper till de gröna näringarna. Man ser dessutom att våra utlandsfödda ungdomar inte alls hittar till denna näring.

Vad har ministern för tankar om hur vi kommer framåt och kan försörja de gröna näringarna med arbetskraft?

Herr talman! Tack, John Widegren, för en viktig fråga!

När jag är ute och träffar arbetsgivare är kompetensförsörjning och tillgång till rätt utbildad arbetskraft prio ett, prio två och prio tre.

Regeringen hade ett färdigt förslag som lades på riksdagens bord under den förra mandatperioden och som handlade om hur vi skulle stärka yrkesprogrammen. För det här handlar mycket om gymnasieskolans yrkesprogram, som har tappat stort i attraktionskraft. Tyvärr röstade riksdagen ned detta förslag, vilket var en stor besvikelse för mig men också för Svenskt Näringsliv och samtliga medlemsorganisationer där och för LO, TCO och Saco och deras medlemsorganisationer. Jag har i själva verket aldrig varit med om ett så starkt stöd från branschen som det stöd vi fick för det väldigt viktiga förslag som vi lade fram. Tyvärr röstade riksdagen ned det, och den första som ringde mig och var ledsen över det var ordföranden i naturbruksgymnasiernas riksorganisation.

Jag hoppas att vi kan komma tillbaka med förslag och att riksdagen fattar ett klokare beslut den gången.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

I början av denna mandatperiod var det politiska läget öppet, och det var inte klart vilken regering som skulle tillträda eller vilken skattepolitik som skulle bli aktuell. Under hösten valde vi sverigedemokrater därför att stödja en M-KD-budget, där bland annat flygskatten avskaffades då den saknar bevisad klimateffekt och dessutom slår hårt mot näringslivet på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Undersökningar visar att utsläppen från flygplan radikalt har minskat sedan 80-talet, främst genom tekniska landvinningar, inte genom skattemässiga incitament. Sverige, som till ytan är ett stort land i EU, står dessutom för en bråkdel av utsläppen inom flyget. Den nya vänsterliberala regeringen väljer då mot bättre vetande att återinföra den skadliga flygskatten.

Min fråga till statsrådet är: Vilka långsiktiga effekter på urbaniseringen i Sverige tror statsrådet att det blir när man försämrar förutsättningarna för flyget i Sverige?

Herr talman! Tack, Eric Westroth, för frågan!

Det var inte en riktigt korrekt beskrivning. Vi har sett en fördubbling av flyget i Sverige sedan början av 90-talet, och det är en ökning som inte är hållbar ur klimatsynpunkt. Dessutom arbetar och investerar vi för att erbjuda alternativa sätt att färdas i Sverige genom stora, historiska investeringar i järnvägsbudgeten, och vi kommer att bygga höghastighetståg.

En inrikes flygskatt på 60 kronor, som för övrigt gäller inom hela Europa, är knappast det som lägger hinder i vägen för utvecklingen i Sverige. Däremot ser vi att människor nu börjar tänka till kring flygfrågan och att flygandets ökning har minskat. Prognosen är att flyget kommer att minska.

Jag anser att vi ska kunna leva och fungera i hela landet, och detta kan vi i dag med existerande färdmedel - järnvägen och det flyg som finns.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

När kalla krigets dagar var över började det svenska försvaret monteras ned. År 2010 slog den dåvarande alliansregeringen spiken i kistan och gjorde den allmänna värnplikten vilande.

Nu är vi överens om att Sverige behöver ett stärkt försvar på grund av ett osäkert läge i vår omvärld. Som många av er säkert vet återinfördes värnplikten 2017 under Socialdemokraternas styre. Under den period då värnplikten var vilande slutade många officerare. De gick till andra yrken.

Under 2020 räknar Försvarsmyndigheten med att utbilda ca 5 000 värnpliktiga. Därefter ska antalet öka de kommande åren. För att utbilda värnpliktiga behövs det fler officerare.

Min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist är: Hur ska det svenska försvaret få fram tillräckligt många officerare för att matcha antalet värnpliktiga de kommande åren?

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga fråga. Försvarsmakten uppger att man kan klara grundutbildning för upp till 6 000 värnpliktiga med nuvarande tillgång till officerare. Officersförsörjningen bedöms ändå som en stor utmaning under de kommande åren. Det finns ett utflöde främst på grund av pensionsavgångar.

Om man ökar antalet som genomgår grundutbildning och värnplikt, ökar också det antal som kan söka officersutbildning. Vi får alltså en plattform där många fler som kanske inte tidigare var intresserade får möjlighet att intressera sig för detta yrke.

Frågestund

Vi har också återanställt officerare som lämnat Försvarsmakten. År 2018 återanställdes 70. Vi har också ett projekt som heter Fler vägar in, där man kan erbjuda en kortare officersutbildning till akademiker som har militär grundutbildning. Sedan kan vi notera ett ökat antal sökande till Försvarshögskolans officersprogram.

Herr talman! Snart går vi till val i 28 länder. Men det finns fortfarande en del länder på västra Balkan som jättegärna vill komma med i sällskapet. En del av dem har inte firat 74 år av fred utan 24 år av fred, vilket innebär att de har helt andra utmaningar än vad vi i resten av Europa har. Dessa utmaningar är bland annat hög arbetslöshet. I dessa länder kommer klimatfrågan långt ned på dagordningen. Konsekvensen blir väldigt mycket föroreningar i samhällena runt om i dessa länder, där plasten är ett extremt problem.

Därför vill jag fråga miljö- och klimatministern: Vad kan vår regering göra för att hjälpa dessa länder att lyfta upp frågan på dagordningen och jobba med den mer konkret?

Herr talman! Jag tackar Jasenko Omanovic för frågan.

Plast i våra hav och i naturen är en global fråga som har hamnat mycket högre upp på dagordningen.

Från svensk sida stöder vi utvecklingsländer genom vårt bistånd för att de ska kunna utveckla återvinningssystem och sophanteringssystem. På EU-nivå ger vi förstås inte bistånd. Däremot behöver vi ha en gemensam politik och etablera ett antal återvinningsmöjligheter, och vi driver på för raffinaderier för plast. Vi driver också på för att förbjuda export av plastavfall från unionen enligt Baselkonventionen, eftersom detta är ett miljöfarligt avfall om det hamnar i naturen. Tyvärr har vi sett att plast från Europa hamnar i havet i Asien när man har exporterat till länder i Asien. Vi jobbar alltså för att förbjuda det.

Frågestunden var härmed avslutad.