STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är svårt att ta in, men de kraftiga nedskärningar inom assistansen som har skett under Socialdemokraternas och Miljöpartiets ledning har gått så långt att andning och sondmatning inte längre anses vara grundläggande behov. För oss kristdemokrater är det självklart att detta måste åtgärdas omgående - allt annat är omänskligt.
Att regeringen inte dragit i nödbromsen och stoppat nedmonteringen av LSS för länge sedan är mycket anmärkningsvärt. Rapporter från Socialstyrelsen och andra myndigheter visade redan 2017 att personer med omfattande funktionsnedsättning inte får den hjälp de behöver och har rätt till enligt LSS. Det gäller inte bara andning och sondmatning utan också andra grundläggande behov.
Jag menar att det då är regeringens skyldighet att agera snabbt och kraftfullt för att rätta till den rättspraxis som strider inte bara mot intentionen med LSS utan även mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige ju har skrivit under.
Men ingenting sker, och varje dag tillåter S-MP-regeringen att människors liv och familjer trasas sönder.
I KD-M-budgeten fokuserar vi på det mest akuta. Tack vare att vår budget fick stöd i riksdagen i december gavs en uppmaning till regeringen att skyndsamt ändra lagen så att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov.
Det var ett första nödvändigt och livsviktigt steg för att återupprätta intentionen med LSS, och det är ju bra att en lagändring nu är på gång. Men svaret från socialministern gör mig inte bara orolig utan uppriktigt förvånad och riktigt frustrerad.
Fru talman! Den promemoria som regeringen har presenterat heter Behov av hjälp med andning och sondmatning - inte Behov av hjälp med andning. I konsekvensbeskrivningen i promemorian går att läsa att inte en enda person beräknas återfå rätten till assistans för sondmatning när den nya lagen träder i kraft. Man hänvisar till Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2018, som redan har fastställt att sondmatning ska betraktas som intag av måltid och därmed utgör ett grundläggande behov.
Problemet är - och det är jag övertygad om att socialministern är medveten om - att Försäkringskassan tolkar den aktuella domen på ett sådant sätt att det bara är den tid som det tar att koppla av och på sonden som räknas som grundläggande behov. Den tid det tar att föra in näringen i kroppen räknas inte, eftersom den insatsen inte anses vara av tillräckligt personlig karaktär. Det är på grund av denna tolkning vi har blivit tvingade att ändra lagen.
Flera jurister inom funktionshindersrörelsen har varnat för att den restriktiva tolkning som Försäkringskassan gör i dag kommer att permanentas om lagen kommer att vara utformad på det sätt som beskrivs i promemorian. Vi kristdemokrater tar därför deras varning på största allvar.
Fru talman! Jag var fullständigt övertygad om att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, som ingår i januariöverenskommelsen, skulle agera på dessa varningar. Men socialministern säger i dag att detta kryphål inte kommer att täppas till. I praktiken innebär det att ingen av de många personer som behöver hjälp av assistans för att få i sig näring via en slang på magen kommer att bli hjälpt när den nya lagen är på plats. Detta är anmärkningsvärt och fullständigt oacceptabelt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga till socialministern blir därför: Är det verkligen socialministerns mening att inte vidta några som helst åtgärder för att stärka lagen i syfte att förhindra Försäkringskassan att fortsätta med den restriktiva tolkning som man gör i dag när det gäller sondmatning?