Arbetsplenum - 2019-02-06

Fru talman! I måndags kunde vi läsa om en ny klimatrapport. I den konstateras att även om vi skulle klara att nå 1,5-gradersmålet väntar stora konsekvenser. Till exempel kommer en tredjedel av glaciärerna i Himalaya, den tredje största ismassan efter Arktis och Sydpolen, att smälta bort. Det skulle självklart innebära stora konsekvenser, så stora att 1,9 miljarder människor skulle påverkas i form av extremväder, torka, översvämningar och försämrad livsmedelsförsörjning, tillgång till vatten och energiförsörjning. Man befarar också ökade risker för jordskred.

Det här har också vi ett ansvar för. Vi i Sverige lever över våra resurser och tar av andras. Sverige vill gärna slå sig för bröstet över att vi ligger långt före i klimatomställningen. Visst har vi gjort mycket bra. Men det är fel att tro att det är tillräckligt eller att reparationsavdrag, elcykelpremier och laddstolpar är tillräckligt. Visst behöver vi snabbtåg. Men inte heller det är tillräckliga investeringar för att vi ska klara den klimatomställning som faktiskt behövs. Vi skulle kunna göra så mycket mer än vi gör. Låt mig konstatera att det är absolut nödvändigt.

Det behövs strukturella förändringar. Och där är AP-fonderna ett oerhört viktigt verktyg, en verklig maktfaktor, nyckelspelare eller vad man nu vill kalla det. AP-fonderna har gjort en hel del bra och viktiga framsteg gällande klimatinvesteringar och arbetet med dem. En del av AP-fonderna gör ett bättre arbete i frågan än andra. Men det viktigaste återstår. Det handlar om politisk vilja att ta ansvar för klimatet. Den är i dag inte tillräcklig. I så fall hade regelverket för AP-fonderna ändrats mer än vad som har gjorts.

AP-fonderna tillhör de största placerarna i världen. Det är självklart att deras regelverk har stor betydelse för klimatet och för fossilindustrins fortlevnad. Vi i Vänsterpartiet menar att det bör ställas betydligt tuffare krav på fonderna när det gäller etik och miljö. Vi menar att fondernas placeringar bör ha följande riktlinjer: Deras placeringar ska likställas med målet om hög avkastning, det vill säga att miljö och etik ska väga lika tungt som hög avkastning. Så är det inte i dag. Så har det inte heller blivit efter den ändring som nyligen gjorts. Även nu är hög avkastning överordnad miljö och klimatinvesteringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2017

AP-fonderna ska inte heller göra några nya investeringar i kol, olja eller fossilgas, menar vi. Men det får de också göra med det nyligen beslutade regelverket.

Vänsterpartiet menar vidare att AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom fem år. Samtliga AP-fonder bör också ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi. Och samtliga AP-fonder ska redovisa beräknade utsläpp av växthusgaser för sina investeringar. Vi menar också att AP-fonderna inte heller ska investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning.

Det regelverket skulle verkligen göra skillnad - för klimat, för rättvisa och för vår gemensamma framtid. Vi menar att det är högst rimliga och helt nödvändiga krav. Det är att ta ansvar för klimatet och för vår gemensamma framtid.

Jag vill därmed yrka bifall till vår reservation i ärendet.

Fru talman! Till sist vill jag lyfta upp den oroväckande utvecklingen gällande prestationsbaserade arvoden i de externa portföljerna i AP-fonderna. De har ökat konstant under fyra år, trots att det externt förvaltade kapitalet har gått ned. De prestationsbaserade arvodena har stigit med hela 19 procent mellan 2016 och 2017.

AP-fondernas kostnader för sin förvaltning skiljer sig också mycket åt, trots att de förvaltar ungefär lika mycket kapital. Andra AP-fonden, som har de högsta förvaltningskostnaderna, kostar 150 miljoner mer per år än de fonder som har lägst kostnader. Det är inte rimligt.

Fru talman! Vi debatterar alltså finansutskottets betänkande 6 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017. Låt mig redan här och nu yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Vi hade den gångna hösten, närmare bestämt den 28 november, en debatt här i kammaren om ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna. Mycket av det som sas då gäller också för den här debatten, inklusive en del motionsyrkanden. Vissa upprepningar torde det alltså bli.

För egen del sa jag då - det gäller även för detta betänkande - att ett stabilt och hållbart pensionssystem är ett viktigt samhällsfundament. Ett pensionssystem är också ett uttryck för ett samhälls- och generationskontrakt. Det handlar om tilltro och tillit.

Det svenska pensionssystemet vilar på en bred blocköverskridande överenskommelse som förvaltas av Pensionsgruppen, i vilken numera sex av riksdagens partier ingår. Det är ett i många avseenden klokt sätt att hantera och vårda politiska överenskommelser av den här karaktären.

Fru talman! AP-fonderna är viktiga, fundamentala delar i vårt pensionssystem. De förvaltar och placerar den så kallade bufferten i inkomstpensionssystemet. Det är en buffert som för närvarande omfattar drygt 1 400 miljarder kronor. Den har ökat med ungefär 90 miljarder under 2017 och motsvarar ungefär 15 procent av de totala tillgångarna i inkomstpensionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2017

Vårt nuvarande pensionssystem, dess funktionssätt, dess kvalitet och vad det levererar och inte levererar är ofta föremål för en livaktig och viktig debatt från tid till annan. Det är en debatt som jag har stor förståelse för. Den är bra och viktig, och jag är övertygad om att den kommer att fortsätta.

Precis som sas i debatten i november pågår också en viss fortsatt utredning när det gäller AP-fondernas placeringsregler, vilket vi säkert får anledning att återkomma till här i kammaren. Samtalen kring de framtida spelreglerna för AP-fonderna kommer även att diskuteras i Pensionsgruppen och i arbetet med tillämpningen av januariavtalet, som också lyfter upp en punkt som rör AP-fondernas förutsättningar vad gäller placeringsregler. Vi lär som sagt få anledning att återkomma.

Fru talman! I den nu aktuella skrivelsen konstaterar regeringen att samtliga AP-fonder, alltså Första-Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden, lever upp till regeringens krav och motsvarar förväntningarna. På lite mer kanslisvensk prosa uttrycks det så här: AP-fonden "har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har även genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering samt aktivt arbetat med hållbarhetsfrågor. Sammantaget har . AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden".

Fru talman! Att AP-fonderna har kunnat leverera avsevärda belopp i avkastning under 2017, alltså närmare 90 miljarder kronor, är sett till utvecklingen på stora delar av den finansiella marknaden, inte minst aktiemarknaden, högst förväntat och rimligt.

Vi har ju befunnit oss i ett mycket gott konjunkturläge med en inledningsvis närmast eskalerande utveckling av aktiemarknaderna, även om den utvecklingen har mattats av ordentligt under hösten.

Då, fru talman, är det extra viktigt att sätta fokus på övriga parametrar i uppföljningen, främst kostnadsutvecklingen och hållbarhetsfrågor. När det gäller kostnadsutvecklingen finns det anledning att vara kritiskt granskande.

Även om den oroväckande trenden från åren 2012-2015 med mycket kraftiga kostnadsökningar har brutits finns det många och goda skäl att vara observant, dels för att det är viktigt att förvaltningen sköts med omsorg om pensionspengarna och med stor aktsamhet om pensionsspararnas pengar, dels för att upprätthålla förtroendet för AP-fondernas roll och verksamhet.

Även på detta område kommer sannolikt de nya placeringsregler som vi beslutade om i november och som gäller från den 1 januari 2019 att ha betydelse. Det beslutet innebär ju bland annat ett slopat krav på extern förvaltning och just den, den externa förvaltningen, har ju visat sig vara dyr och sannolikt kostnadsdrivande. Nya placeringsregler gäller alltså från den 1 januari 2019.

Därför, fru talman, är det inte rimligt att som Vänsterpartiet nu kräva ytterligare väldigt detaljerade placeringsregler. Först måste vi rimligen få möjlighet att se vad de beslut vi redan tagit får för effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2017

Dessutom kommer frågan som nämnts att ytterligare granskas inom ramen för januariavtalet, där just frågan om fondernas placering i fossil energi ska granskas.

Avslutningsvis finns det kanske därför anledning att påminna om AP-fondernas övergripande mål inom ramen för nu gällande placeringsregler. AP-fonderna ska förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Målet är att långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Fonderna är ålagda att ta hänsyn till miljö och etik i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men jag gjorde det av två anledningar. Till att börja med sa Ingemar Nilsson att vi kommer nu och kräver ett ändrat regelverk. Jag vill påstå att vi har gjort det i kanske tio år. Att säga att vi kommer nu är lite väl magstarkt. Men det säger också något om en del av problematiken kring pensionssystemet. Jag återkommer till det.

Det som främst gjorde att jag begärde replik var att Ingemar Nilsson sa att ett hållbart pensionssystem ska bygga på tilltro och tillit och att det är ett generationskontrakt. Ja, det tycker jag också att det borde vara. Men dagens system uppfyller inte de kraven. Låt mig förklara varför.

Tilltro och tillit handlar ju om att människor ska kunna veta vad de får i pension när de väl ska gå i pension. I dag är det ett väldigt ogenomskinligt och svårbegripligt system. Men framför allt är det väldigt många som får en pension som det absolut inte går att leva på. Sju av tio kommunalare är beroende av garantipension. En industriarbetare beräknas få ungefär 53 procent av sin tidigare inkomst i pension. Under 80-talet fick man ut 80 procent av sin tidigare inkomst i pension.

Att detta med generationskontrakt inte håller beror på att vi investerar i fossilindustrin. Mina barnbarn ska också ha en framtid. Då kan vi inte låta våra pensionspengar gå till det mest förödande för klimatet, nämligen investeringar i fossilindustrin.

Om man ska ha tilltro och tillit till ett system måste man ju också veta vad som försiggår och vilka förändringar som diskuteras och inte diskuteras. Hur kan man påverka systemet? Nu sitter gruppen med sex partier i ett slutet rum, diskuterar på slutna möten och för inte öppna protokoll. Ingen vet vem som bjuds in och ingen vet vem som nekas. Jag vill påstå att systemet inte bygger på tillit, tilltro och generationskontrakt.

Fru talman! Tack, Ulla!

Låt mig börja med att säga att jag inte för en sekund betvivlar din ihärdighet att föra debatt i den här frågan, och du har hållit på i tio år.

Vad jag avsåg med mitt inlägg var snarare att exakt den skrivning som finns i reservationen och motionen behandlade vi i november i samband med att vi behandlade ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna. Då tycker jag med förlov sagt att det är lite magstarkt att än en gång ställa dessa regler under proposition. Vi har inte hunnit utvärdera vad de nya reglerna kommer att innebära i de delar som du så ihärdigt diskuterar. Det handlar framför allt om placeringsregler när det gäller bland annat fossilindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2017

Jag vill bara understryka det som jag sa avslutningsvis. Vilken beteendeförändring kan vi se hos AP-fonderna? Det är bland annat det som ska utvärderas enligt januariavtalet.

När det gäller tilltron och tilliten till och transparensen i pensionssystemet har vi för ganska många år sedan bestämt att pensionssystemet ska ligga utanför statsbudgeten. Det har diskuterats i Pensionsgruppen, och dessa förslag kommer därifrån. Jag tycker att det är ett ganska bra sätt att hantera pensionssystemet.

Tilltron och tilliten handlar om att människor ska veta hur pensionssystemet fungerar. Rent pedagogiskt kan vi bli mycket bättre på att förklara hur det fungerar, men någon större okunskap om grunderna för pensionssystemet tror jag inte föreligger. Det är nog en våldsam överdrift. Däremot kan man ha olika synpunkter på det, och därför välkomnar jag en debatt om pensionssystemet.

Jag instämmer i Ulla Anderssons kritik mot delar av utfallet av pensionssystemet. Men lösningen på de problemen ligger i första hand på svensk arbetsmarknad, rätten till heltid, rimlig löneutveckling och så vidare. Det ingår inte i pensionssystemets konstruktion. För mig är det viktigt att pensionssystemet är en spegelbild av hur inkomsterna under livet har sett ut, det vill säga att inkomstbortfallsprincipen ska gälla även för pensionssystemet.

Fru talman! Visst handlar det i stor utsträckning om hur arbetsmarknaden fungerar, om rätten till heltid, om att få bort det stora antalet visstidsanställningar och om att få en rimlig lön för sitt arbete, vilket inte är fallet i dag inom många yrkesgrupper. Undersköterskor, till exempel, har en väldigt låg lön trots det stora ansvaret som de har.

Det som sker nu är att ni höjer pensionsåldern utan att göra någonting åt arbetsmarknaden, vilket gör att kvinnor med utslitna kroppar kommer att straffas väldigt hårt av de nya förändrade reglerna.

Javisst, vi antog ett förändrat regelverk för AP-fonderna i november. Även då försökte vi påverka utformningen. Även om Ingemar Nilsson vill invänta de nya reglernas påverkan vill jag påstå att det behöver göras mycket mer. Om det tar så lång tid att förändra ett regelverk som det har gjort - trots att man har känt till AP-fondernas stora investeringar i fossilindustrin och att de har investerat i bolag som bryter mot mänskliga fri och rättigheter - undrar jag: Hur lång tid har vi på oss? Vi har inte en evinnerlig framtid på oss för att ställa om i klimatfrågan. Det måste vi göra här och nu. Tåget har snart gått.

Att då stå här i talarstolen och bara säga att vi får vänta och se, det tycker inte jag är att ta ansvar i ett generationskontrakt. Det vill jag verkligen påstå. Jag tycker att vi borde ha ett skarpare regelverk för AP-fonderna, även om vi nyss har ändrat det.

Fru talman! Låt mig bara konstatera, Ulla Andersson, att den inledande debatten som du förde handlar mer om pensionssystemets funktion. Den här debatten handlar om skrivelsen om redovisning av AP-fondernas verksamhet. Det är viktigt att hålla isär detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2017

Jag vill ändå konstatera att tillkortakommandena, misslyckandena, felaktigheterna, olikheterna mellan könen och olika grupper på svensk arbetsmarknad ska rättas till på arbetsmarknaden, inte i pensionssystemet. Pensionssystemet ska vara fristående. När det gäller tillkortakommandena delar jag i mångt och mycket Ulla Anderssons uppfattning, att de ska rättas till på arbetsmarknaden, i fackliga förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Vi ska ha en sjyst arbetsmarknad i Sverige där alla människor ska kunna arbeta ett helt arbetsliv utan att bli helt utslitna och där de får en rimlig pension. Men det ska inte lösas inom pensionssystemets ram.

När det gäller frågorna om hållbarhet och så vidare tycker jag ändå att vi ska avvakta de nya placeringsreglerna. Delvis till skillnad från Ulla Andersson tror jag att det ökade fokuset på hållbarhetsfrågor och på klimatfrågor kommer att påverka också finansmarknaden. När det blir intressant för de stora placerarna att se att hållbarhetsfrågorna är viktiga och affärsmässiga kommer det förhoppningsvis att påverka beteendet på finansmarknaden på ett sätt som gör att vi kommer att få se en överflyttning till mycket mer hållbara placeringar. Om så inte blir fallet får vi anledning att återkomma.

Fru talman och ärade åhörare! Detta är en teknisk diskussion om ett betänkande om AP-fondernas verksamhet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Precis som påpekades i den intensiva debatten nyss har vi antagit ett nytt regelverk för AP-fonderna som innebär en ökad miljöhänsyn och ökad hänsyn till hållbarhet och kommande generationer. Alla partier som ingår i Pensionsgruppen står bakom detta. Och precis som nyss påpekades från denna talarstol är det för att upprätthålla tillit och trygghet inför viktiga beslut om pensionssystemet en klok ordning att dessa fattas i Pensionsgruppen, det vill säga de fem partier som ingår i den samt det extra regeringsparti som just nu finns med i sin egenskap av att sitta i regeringen. Vi har alltså en klok ordning.

Fru talman! Det är också bra att regeringen återkommer till riksdagen med en skrivelse av detta slag. Det gör att vi noggrant kan följa utvecklingen i AP-fonderna. De är väldigt viktiga för pensionssystemet och för tryggheten och tilliten. Men exakt hur det går till blir kanske inte underlag för en bred läsning ute i folkhemmet.

Jag tycker att det som bland andra Ulla Andersson påpekade och som också utskottet skriver i sitt yttrande är viktigt, nämligen att det kan finnas en oro för att risknivån drivs upp. Detta kommer till uttryck när de prestationsbaserade ersättningarna stiger och när dessa stiger kraftigt över tid. Utskottet noterar att de gör så. Vi tycker att Pensionsgruppen och regeringen kan ha ett öga på detta också i framtiden.

Anledningen till att vi i Moderaterna tycker att det är viktigt att här markera att vi står bakom utskottets förslag i betänkandet är att om vi långsiktigt ska uppbära en tillit och tilltro till pensionssystemet bygger det på att vi också levererar pensionsutbetalningar. Här har AP-fonderna, och särskilt dem vi diskuterar i dag, en helt avgörande uppgift genom att fungera som en balans mellan år av underskott och år av överskott i pensionssystemet. Annars riskerar vi att hamna i den situation som en del andra länder har hamnat i då de har ett mer politiserat system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2017

Något sådant eftersöks ibland även här. Då måste man fatta aktiva beslut i riksdag eller av regeringar om att skära ned och göra temporära förändringar i pensionssystemet med mycket stor slagsida för landets pensionärer. Så ska vi inte ha det i Sverige. Därför är det extremt viktigt att pensionsfrågor och AP-fonderna hanteras på det ansvarsfulla sätt som nu görs.

Sedan kan man ha en stor mängd synpunkter på pensionssystemet och på nivåer, avgifter och utbetalningar. Många pensionärer i Sverige har en alldeles för tuff ekonomisk situation. Det är dock inte föremål för diskussion när det gäller hur AP-fondernas avkastning och verksamhet ser ut. Det är två separata diskussioner, och det behöver de vara om vi ska upprätthålla tillit och tilltro till systemet.

Fru talman! Det är trots allt viktigt att AP-fondernas verksamhet präglas av avkastning och inte aktivism. Därför vill jag också understryka att vi yrkar avslag på såväl Vänsterpartiets reservation som övriga partiers motioner i betänkandet.

Det finns en viktig läxa för er som är här och lyssnar på politik: Så fort det finns pengar och en möjlighet att använda dem finns det också alltid politiker som vill göra det. De tror sig veta att dessa pengar kan användas på ett bättre sätt än vad någon annan människa tidigare har upptäckt.

Motionerna i detta betänkande, fru talman, innehåller sådana drag. Det handlar om politiker som menar att ett visst infrastrukturprojekt eller något annat sätt att använda pengarna på är bättre än vad någon annan har tyckt. De säger: Låt oss göra så här!

I svensk historia finns också tillfällen då vi emellanåt har behandlat pensionssystemet och pensionärernas framtida utbetalningar på detta sätt. Det har inte slutat bra. Varje sådant försök måste med kraft avvisas. I stället måste vi se till att AP-fondernas verksamhet präglas av krav på avkastning och inte aktivism.

Vi kan inte använda pensionärernas pengar till sådant som vi tycker är viktigt just nu. Då ska vi i stället använda statsbudgeten och de skatteintäkter som finns, inte de pengar som vi förvarar för framtida pensionsutbetalningar. Det är väldigt viktigt att denna princip emellanåt också får en röst i debatten. Det är nämligen alltid lockande att göra av med pengar, fru talman. Men AP-fondernas pengar har vi för att vi ska ha ett tryggt och stabilt pensionssystem.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 februari.)