Återrapportering - 2018-12-17

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Låt mig ta tillfället i akt att denna dag påminna om det högtidliga som försiggick i den svenska riksdagen för precis 100 år sedan, när dåtidens riksdags båda kammare fattade beslut om allmän och lika rösträtt i Sverige. Det är en stor dag för oss i dag, och jag vill gärna uppmärksamma det.

Fru talman! I slutet av förra veckan träffades EU:s ledare för årets sista toppmöte. Flera frågor stod på dagordningen, men de två dagarna kom återigen att domineras av brexit. Mötet inleddes dock med en diskussion om förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Som jag rapporterade i EU-nämnden inför mötet befinner sig förhandlingarna fortfarande i en inledande fas, och det ligger inga siffror på bordet. Det var ett tillfälle för stats- och regeringscheferna att föra fram sina egna prioriteringar på området. Jag betonade att Sverige vill se en modern och rättvis budget som är anpassad för ett EU utan Storbritannien, där den svenska avgiften hålls nere och där det måste kosta för medlemsstaterna att inte ta ansvar för EU:s gemensamma värden och beslut.

När det gäller tidsplanen för förhandlingarna var vi överens om målsättningen att kunna slutföra dem under det finska ordförandeskapet nästa höst. Det är en rimlig målsättning, men som jag har sagt tidigare ska vi inte binda oss vid ett absolut datum. Det viktigaste är fortfarande kvaliteten på slutresultatet.

Fru talman! Vi avhandlade också några utrikespolitiska frågor. Vi hade först en förberedande diskussion inför det kommande toppmötet mellan EU och Arabförbundet i februari. Diskussionen på det utrikespolitiska området kom sedan att präglas av Rysslands agerande i Ukraina. Vi var överens om att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland ska förlängas. Detta är viktigt. EU:s styrka ligger i vår förmåga att visa enighet och vidta gemensamma åtgärder mot Rysslands agerande.

På mitt förslag tog de sex nordisk-baltiska länderna tillsammans upp och betonade att det ryska agerandet är ett brott mot internationell rätt och att Ryssland måste uppmanas att omedelbart släppa de ukrainska fartygen och deras besättningar. Det är glädjande att EU:s ledare vid mötet kunde ställa sig bakom detta budskap.

Fru talman! När det gäller brexit fick premiärminister May under torsdagskvällen möjlighet att redogöra för sin syn på läget för Storbritanniens utträde ur EU. Det är tydligt att det största problemet fortfarande rör frågan om reservlösningen för att undvika gränskontroller mellan Nordirland och övriga Storbritannien. Theresa May sökte nu ytterligare försäkringar från EU om detta.

Efter premiärminister Mays redogörelse övergick vi till att i kretsen av de 27 övriga medlemsstaterna diskutera hur EU skulle förhålla sig i denna situation. Vi kunde bekräfta att vi stod enade bakom det utträdesavtal som Europeiska rådet och den brittiska regeringen har kommit överens om. Under de förutsättningar som råder är detta avtal det bästa möjliga. Samtidigt var det tydligt att det finns en vilja att utan att omförhandla avtalet göra vad vi kan för att underlätta för den brittiska sidan att få det godkänt i underhuset. Vi kunde därför enas om ett uttalande som tydliggör att avsikten är att den nya relationen mellan EU och Storbritannien ska göra en reservlösning överflödig. Nu återstår att se hur den brittiska regeringen tar detta vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Under fredagen behandlade Europeiska rådet de resterande frågorna på dagordningen. Österrikes förbundskansler Kurz redogjorde för läget i förhandlingarna om de olika rättsakterna på migrationsområdet. Även om det har skett framsteg på vissa områden är det uppenbart att det behöver göras mer, framför allt när det kommer till frågan om omfördelning av asylsökande. Oenigheten mellan medlemsstaterna är fortfarande stor, och som väntat skedde inga framgångar på mötet. Jag underströk från svensk sida att vi måste se detta som en helhet. Mer samarbete behövs för att färre ska tvingas fly, för att stärka de yttre gränserna i EU och för att få ett internt system som fungerar. Det kommer fortfarande att finnas människor som har asylskäl och som kommer att komma till Europa. De ska tas emot och fördelas rättvist här. Vi får inte glömma bort de humanitära aspekterna när vi behandlar migrationsfrågorna. Det handlar om utsatta människors liv och skyddsbehov. Även om framför allt arbetet med det interna systemet går trögt måste vi fortsätta att jobba målmedvetet för att nå ett bra resultat.

Fru talman! Vi följde också upp arbetet med den inre marknaden. Det är bra att Europeiska rådet nu ger en tydlig signal om vikten av att fortsätta att utveckla den. En annan viktig fråga på dagordningen var klimatet. Parallellt med Europeiska rådet pågick FN:s årliga klimatmöte COP 24 i Katowice i Polen. Klimatfrågan är en ödesfråga. Alla länder måste göra sitt yttersta för att minska utsläppen. Här väntas kommissionens förslag till långsiktig klimatstrategi för EU få stor betydelse. Strategin banar vägen för att EU inte ska ha några nettoutsläpp år 2050. Det är som bekant ett mål som Sverige avser att nå redan 2045. Värdet av att gå före i klimatarbetet ska inte underskattas. Vi enades om att Europeiska rådet under våren ska ge övergripande målsättningar för det fortsatta arbetet.

Fru talman! Avslutningsvis hade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk inbjudit till ett eurotoppmöte i utvidgad krets, där alltså också Sverige deltog. Där diskuterades bankunionen och reformer av euroländernas krisfond, den europeiska stabilitetsmekanismen. Man var överens om att ge eurogruppen ett första mandat att påbörja arbetet med nya budgetinstrument för euroområdet. Det är bra att deltagandet på dessa möten också omfattar de länder som inte har euron som valuta; detta är något som vi har verkat för. Ett väl fungerande EMU är viktigt också för Sverige.

Detta, fru talman, var återrapporteringen från mötet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

Det var som vanligt många viktiga frågor på Europeiska rådets dagordning. Dessvärre blev det, som statsministern refererade till, tydligt att EU-länderna har svårt att komma överens om mer och bättre gemensam migrationspolitik. Detta visar onekligen på att Sverige inte kan vänta på att EU ska lösa våra problem på detta område och på att fortsatta reformer här hemma är nödvändiga för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Den fråga som jag vill uppehålla mig vid när det gäller återrapporteringen är långtidsbudgeten. Den är viktig, särskilt för Sverige, för vi behöver se till att det blir budgetrestriktivitet. Det påverkar den svenska medlemsavgiften, och vi har ett starkt svenskt intresse av att förbättra budgetens innehåll.

Vi och regeringen är överens om de övergripande målsättningarna med en stram och minskad budget. I stort sett är vi moderater och regeringen också överens om prioriteringarna.

Jag har försökt snappa upp lite grann om nyhetsrapporteringarna före och efter detta möte. Bland annat påstod Jean-Claude Juncker vid ett tillfälle att ledarna var överens om prioriteringarna. Sedan har jag kunnat läsa i rådsslutsatserna att man ska gå vidare och ta fram vägledning för nästa förhandlingsetapp.

Sedan hörde vi statsministern berätta att han lyfte fram de svenska prioriteringarna, och dem är vi, som sagt, i stort sett överens om. Men kan statsministern utveckla vad i de svenska prioriteringarna som han lyfte fram och om det finns fler länder som delar våra prioriteringar.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det verkar väldigt svårt när det gäller migrationspolitiken. Men låt oss inte glömma bort att det ändå sker framsteg i fråga om ett antal av rättsakterna. De är inte klara, men det sker framsteg. Det kommer att ha betydelse för kommande svensk lagstiftning. Jag tycker ändå att det är värt att påpeka.

Som jag sa är budgetarbetet i en inledande fas. Det österrikiska ordförandeskapet har hanterat denna fråga bra och tagit den framåt. Där har Sverige i en process tillsammans med ett antal like-minded-länder framfört precis det som vi är överens om här i Sverige, inte minst att vi bör ha en modern budget som mer reflekterar framtiden, exempelvis satsningar på innovation, konkurrenskraft, artificiell intelligens och så vidare, och att vi också på riktigt tar i beaktande att det faktiskt är ett medlemsland mindre. Det kommer att innebära mindre resurser, och vi har inte för avsikt att öka den svenska medlemsavgiften. Där någonstans befinner vi oss.

Det finns en grov skiss där man går igenom ett antal områden och har ett antal alternativ om man ska göra si eller så på dessa områden. I detta skede är det en mycket grov skiss, och det finns ingen tydlig prioritering. Däremot ska denna fortsatta process leda vidare. Avsikten är att man under våren förhoppningsvis ska komma fram till en ram när det gäller vad det handlar om. Flera hade den typen av inlägg om att vi måste sätta en ram för hur mycket vi har råd med och principer för de olika områdena för att sedan framåt hösten kunna fylla detta med detaljer. Vi är alltså långt ifrån någon typ av detaljdiskussion. Men vi ger naturligtvis uttryck för och står för de svenska prioriteringarna. Och det finns flera länder som har uppfattningar liknande Sveriges.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. En grov skiss, är det vad man är överens om när vissa uttrycker att ledarna är överens om prioriteringarna? Det kanske är så. Jag förstår att man är i en inledning. Å andra sidan är det ganska kort tid kvar till hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Men, som sagt, jag och Moderaterna delar regeringens prioriteringar och menar att fokus måste ligga på det som ger mervärde. Vi måste prioritera och stärka samarbetet inom säkerhet, miljö, klimat, handel och forskning - precis det som statsministern lyfter fram.

Jag vill lyfta fram den detaljen att regeringen har lyft fram den sociala pelaren under denna mandatperiod, och vi från Moderaterna har varit kritiska till det. I flera rapporter kan man också läsa att EU-kommissionen motiverar budgetökningar med just det. Då undrar jag: Hur påverkar det regeringens förhandlingslinje att man säger att man vill minska budgeten samtidigt som man talar om satsningar på den sociala pelaren för en ökning av budgeten?

Fru talman! Det hänger ihop med den andra diskussionen som förs, om att man helst ska fortsätta minska på jordbrukspolitiken. Potten måste bli mindre totalt om ett medlemsland försvinner. Då får man ta hänsyn till det. Vill man göra mer av någonting måste man göra mindre av någonting annat. Det är det som vi för fram. Det finns inslag i dagens budget där vi menar att man inte tillräckligt trycker på att stärka EU:s konkurrenskraft och verkligen gå i spetsen till exempel när det gäller artificiell intelligens, där USA, Kina och andra ligger långt före oss. Detta är alltså helt enkelt en fråga om omprioritering, och det är det som vi för fram i dessa sammanhang.

Fru talman! Jag tänkte ställa min fråga i form av ett julklappstips, och jag hoppas att det går bra. Jag har här en bok som heter Refuge och är skriven av Alexander Betts och Paul Collier. Betts är professor of forced migration and international affairs vid Oxfords universitet. Han är också en av världens främsta experter på just migration. En stor del av denna bok är en konsekvensanalys av det gemensamma asylsystemet, vilket statsministern särskilt lyfte fram under toppmötet.

Enligt boken har det gemensamma asylsystemet bidragit till att ge fördelar till den afrikanska överklassen på de fattigas bekostnad genom att ge uppehållstillstånd till personer som har råd med irreguljära resor, det har uppmanat till livsfarliga båtresor och orsakat ett stort antal dödsolyckor, det har finansierat de brottssyndikat som kontrollerar människohandeln, det har ökat värdet på syriska pass - som den syriska regimen säljer vid sina ambassader - och därmed finansierat Bashar al-Asads krigsmaskin, det riskerar att förvärra våldsanvändningen mot civila i Syrien, eftersom al-Asad gärna vill rensa landet från oppositionella, det har på ett förödmjukande sätt outsourcat de europeiska gränskontrollerna till en auktoritär stat i östra Medelhavet, det har lockat afrikanska migranter till Libyen, vilket vi alla vet har lett till en renässans för den arabiska slavhandeln och sist men inte minst har det bidragit starkt till att Storbritannien valde att lämna unionen. På s. 125 sammanfattar han hela systemet som "an ethical train crash".

Min fråga är om statsministern, för att hjälpa unionen att inte begå samma misstag igen, kan tänka sig att ge denna bok i julklapp till en lämplig tjänsteman i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det är säkert en helt neutral författare som inte har en uppfattning i migrationsfrågan. Jag vet inte vem det är.

Vi ska dock först konstatera att det gemensamma asylsystemet inte är på plats. Att anklaga det gemensamma asylsystemet för någonting som vi inte ens har fattat beslut om övergår min akademiska förmåga, kan jag säga.

Det är viktigt att vi ser helheten i detta. De tre perspektiven, som jag också nämnde i min återrapportering, är det som vi håller oss till och det som jag hela tiden talar om att EU måste komma överens om. Det är naturligtvis viktigt att se till att människor som inte är flyktingar exempelvis inte tvingas ta dessa farliga resor över Medelhavet och inte tvingas göra de farliga och strapatsrika resorna på den afrikanska kontinenten. Där pågår en insats i samarbete med de afrikanska länderna och i samarbete med Afrikanska unionen för att människor inte ska behöva ta dessa två farliga vägar. Det andra handlar om att se till att vi har tillräckligt starka yttre gränser. Detta arbete fortgår. Och det tredje, som vi inte har lyckats få på plats än, handlar om den gemensamma migrationspolitiken, som bland annat innebär en omfördelning av de flyktingar som faktiskt kommer att komma till Europa och som är flyktingar på riktigt. Detta är inte svart eller vitt. Det är för många som inte har flyktingstatus som tvingas till dessa farliga resor. Men det kommer att vara människor som flyr från krig och elände eller som är förföljda, och dem ska vi ha ett ansvar för att ta emot. De ska ha rätt att söka asyl. Det är det som vi ska stå upp för.

Men att hänvisa till någon akademisk avhandling och säga att det är ett migrationssystem som inte är på plats som har bidragit till detta är enligt min uppfattning att gå för långt.

Fru talman! Statsministern känner alltså inte till att vi har ett gemensamt asylsystem på plats. Låt mig då påminna honom om några rättsakter som gäller i dag: skyddsgrundsdirektivet, procedurdirektivet, mottagandedirektivet, återvändandedirektivet och Dublinförordningen. Svensk asylpolitik bygger nästan helt och hållet på rättsakter från EU. Att statsministern inte känner till detta är minst sagt oroande.

När det gäller en av de personer som har skrivit denna bok - det är inte en avhandling utan ett populärvetenskapligt verk - är det inte en person som tar politisk ställning. Det är en professor vid universitet i Oxford och en av världens främsta experter på migration. Att avfärda det som en sådan person har skrivit som något slags inlaga i en politisk debatt är minst sagt arrogant.

Fru talman! Jag är mycket väl medveten om att det finns ett system på plats. Jag talar om det som vi diskuterar för framtiden och det som vi ska göra framåt. Det är det som är det viktiga. Hur ska vi förändra detta system? Det måste förändras, och det pågår. En del rättsakter har man kommit rätt långt med, andra har man inte kommit någonstans med. Men faktum kvarstår att vi i EU fortfarande har att samarbeta med länderna i vårt närområde och se till att vi har en stark yttre gräns men också att lösa situationen för de människor som kommer att komma till EU och har rätt att söka asyl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Som jag sa i min återrapportering är det också viktigt att se den humanitära delen av detta. Vi har kunnat se under en följd av år ett krig i Syrien som har inneburit ett fruktansvärt liv för många människor. Många människors liv har släckts, andra människor har tvingats att fly. Det finns människor som flyr av andra skäl. Någonstans måste vi ta ansvar för att människor har rätt att söka asyl.

Fru talman! Tack, statsministern, för redovisningen från mötet i Europeiska rådet!

Låt mig först uttrycka min glädje över att ni kunde enas om ett uttalande vad gäller brexit. Jag tror att det är väsentligt för att stilla den oro som riktigt många människor känner, både britter på den europeiska kontinenten och européer som vistas eller bor i Storbritannien. Det är ytterst väsentligt att vi får ett avtal på plats, och det gläder mig att ni kunde enas om detta.

Fru talman! Under EU-nämndens sammanträde uttryckte jag ett önskemål om att man inte bara skulle tala om hårdare tag, gränskontroller och liknande vad gäller migrationspolitiken. I de slutsatser som nu är presenterade kan jag tyvärr konstatera att ord som medmänsklighet och humanitet över huvud taget inte är tryckta på papperet. Uttryckte statsministern i sitt inlägg på detta område något om ett önskemål om att inkludera också det i slutsatserna från mötet?

Den andra frågan jag skulle vilja ta upp gäller den frågeställning som vi kallar säkerhet och försvar. Flera av oss som var närvarande på EU-nämndens sammanträde förde en diskussion om hur vi ska ha det med den transatlantiska länken - om vi ska ha strategisk autonomi, som det uttrycktes i det utkast som då fanns på bordet och som jag kan konstatera är kopierat från det utkast som då fanns.

Fru talman! Vad gäller brexit är jag också glad. Det är fortfarande ett enormt problem, för det är svårt att hantera balansen mellan att å ena sidan stå upp för avtalet och säga att vi vill hjälpas åt och å andra sidan inte kunna ge de juridiska försäkringar som den brittiska regeringen vill ha.

Vad gäller önskemål om humanitet tog jag upp det i mitt inlägg. Jag pekade på precis det jag sa i återrapporteringen. Den text som låg på bordet var inte möjlig att ändra. Vi hade nog blivit kvar i 14 dagar om vi skulle ha öppnat för det. Det fanns många som ville göra ändringar - också från den andra sidan, om jag uttrycker mig så, det vill säga Polen och Ungern. Det var alltså en väl balanserad text. Men jag framförde precis det som Eskil Erlandsson tog upp i EU-nämnden, för jag tycker att det är rätt. Vi måste tänka i båda spåren.

När det gäller autonomi är det som jag sa i EU-nämnden inte så att EU nu ser sig som EU och inget annat. Den transatlantiska länken och det samarbetet - det understryks också i slutsatserna - är viktiga och kommer att fortsätta vara så. Det finns alltså ingen önskan att dra isär det på något sätt och därmed försvaga den transatlantiska länken. Många av EU-länderna är medlemmar i Nato och kommer att så vara. De ser det samarbetet som viktigt men också det samarbete som vi har med Nato, vi icke-Natoländer som är med i EU. Jag ser alltså ingen risk för någon sådan attitydförändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Låt mig då ställa min tredje fråga. Den rör de oroligheter som är och har varit mellan Ryssland och Ukraina.

Statsministern meddelade här att man stod upp för en förlängning av de sanktioner som EU har gentemot Ryssland i detta avseende. Var det någon, till exempel statsministern, som tog upp ett önskemål om utökade sanktioner? Det har ju faktiskt skett nya övergrepp mot det ukrainska samhället.

Fru talman! Jag tog upp på mötet med de nordisk-baltiska länderna att vi måste markera ytterligare om det som nyss hänt i Azovska sjön. De fartyg som Ryssland helt enkelt har tagit måste återlämnas och deras besättningar frisläppas.

Vad gäller sanktionerna har huvudlinjen varit att försöka behålla dem som vi faktiskt har. Som vi vet finns det länder som vill gå åt andra hållet och börja släppa på dem. I det här fallet var det viktigare att se till att de inte äventyras än att ta upp nya. Vi har uttryckt att det som nu har skett i Kertjsundet och Azovska sjön borde föranleda ytterligare sanktioner. Men av vaksamhet för att inte de existerande sanktionerna ska försvagas har vi valt att inte driva det.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Vad gäller långtidsbudgeten kommer svårigheterna senare, när det ska diskuteras pengar. Jag tycker att det är viktigt att riksdagen så småningom samlar sig till ett tydligt beslut om hur långt man kan gå. Jag menar att det bör landa på max 1 procent av bnp i budget och ingen ökad svensk EU-medlemsavgift. Det är rimligt att även EU sparar pengar. Det finns visst utrymme för det.

När det gäller skrivningen om Ukraina delar jag Eskil Erlandssons uppfattning. De skrivningar som finns i dokumentet är tydliga och klara och det är bra att sanktionerna förlängs, men det hade varit önskvärt med skärpta sanktioner mot individer på grund av övergreppet i Kertjsundet.

Så över till migrationen. Där är läget låst, framför allt i allt som handlar om gemensamt ansvar, om kvotflyktingar, om det som löser situationen. Däremot finns det gemensamma beslut om hårdare gränskontroll och mer repressiva åtgärder. Det är uppenbart att denna politik fungerar dåligt. Alltför många dör i Medelhavet.

Min första fråga till statsministern är: Om det fortsätter se ut som det gör nu, vilket beror på politiska majoriteter i länderna, är statsministern beredd att tillsammans med andra länder som vill ta gemensamt ansvar - det kan vara Frankrike, Tyskland, andra länder - faktiskt gå före, som man har gjort ibland inom EU, och skapa ett system som andra så småningom kan ansluta sig till? Detta för att visa att man värnar asylrätt och gemensamt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det är också viktigt att angripa orsakerna till flyktingkatastroferna. Två av de stora orsakerna är kriget i Jemen och kriget i Syrien. Är det inte dags att införa ett vapenembargo på EU-nivå mot de krigförande parterna Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Turkiet? Det är deras angrepp - plus andras, naturligtvis - som driver människor att lämna sina hem i dessa konflikter.

Fru talman! Jag kan först bekräfta att vi är överens om inriktningen för budgeten. EU måste spara nu när ett land träder ur men också omfördela så att vi använder pengarna på ett bättre sätt.

Vad gäller Ukraina och eventuella stärkta sanktioner svarade jag när jag svarade Eskil Erlandsson vilket valet var. Jag tycker ändå att det är rätt.

Ja, läget i migrationsfrågan är låst. Men, återigen, det gäller framför allt själva fördelningen. Vad gäller rättsakten som handlar om myndigheter och mottagande och andra rättsakter går det faktiskt framåt. En av de diskussioner som fördes och som pågår var om man ska anta de rättsakter där man har kommit rätt långt eller om det fortfarande ska vara ett paket. Vi kan hamna i en situation där det är bättre att dela upp. Jag vet inte det. Men just nu är vi inte där. Just nu ska det betraktas som en helhet, och det innebär att de sju rättsakterna ska antas i ett beslut. Det är för att inte ge efter för dem som inte vill göra någonting.

Vad gäller frågan om huruvida Sverige ska gå före med några andra är det inte aktuellt. Det blir lätt så att några länder säger "Vad bra, då slapp vi det här". Om vi har en för smal bas av länder har vi återigen en situation där några länder blir väldigt attraktiva att söka sig till, och då får vi en sådan situation som vi hade 2015. Hela poängen med det gemensamma migrationssystemet är att alla ska ta ansvar, och sedan får vi se hur den diskussionen slutar. Att gå före är alltså inte aktuellt.

När det gäller vapenembargot har som bekant Tyskland som nation sagt att de inte vill exportera vapen, men inte heller de har drivit på för något vapenembargo. Det finns just nu ingen diskussion om något europeiskt vapenembargo.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Om denna diskussion inte finns i dag tycker jag att Sverige borde ta upp den. Det vore en bra inriktning för svensk utrikespolitik att säga att vi ska angripa källan till flyktingkatastroferna. Det är ju ett faktum att Turkiet bland annat genom etnisk rensning i Afrin bidrar till stora flyktingkatastrofer i Syrienkonflikten. En rad EU-länder, däribland Sverige, exporterar vapen till Turkiet. Även om man just nu inte gör stora vapenaffärer med Saudiarabien pågår sådana med Förenade Arabemiraten, som också deltar i detta bombkrig.

Att säga att vi slutar att exportera vapen är både att verka för konflikternas slut och att faktiskt motverka att människor fördrivs. Miljoner människor har fått lämna sina hem i Syrien och Jemen på grund av detta. Jag skulle vilja uppmana statsministern att kliva fram och ta på sig ledartröjan. Säg att det är dags att sluta skapa nya flyktingar - vi slutar med vapenexporten till dem som för krig!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag vill först påminna om att Sverige nyss har ändrat vapenlagstiftningen för att göra det svårare för länder som inte följer demokratiska regler att importera vapen. Vi har varit eniga om en svensk lagstiftning, och jag vill fullfölja den och se till att den implementeras på bästa sätt.

Som jag sa finns det inte någon sådan diskussion nu. Det är klart att man alltid kan ställa sig och ropa ut i luften, men det måste finnas något slags resonans för en sådan handling. Just nu finns inte detta.

Vi ska se till att följa vår skärpta lagstiftning på vapenexportområdet. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till denna lagstiftning.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Britterna har i en folkomröstning röstat för utträde ur EU, och efter några års förhandlingar har nu Europeiska rådet och den brittiska regeringen godkänt ett avtal om brexit. Avtalet behöver även godkännas av det brittiska parlamentet och slutligen av EU-parlamentet.

Storbritanniens premiärminister har nyligen skjutit upp beslutet om utträdesavtalet i parlamentet, då hon insåg att regeringen skulle förlora omröstningen på grund av missnöje med nödlösningen om den irländska gränsen.

Det brittiska parlamentet vill nu omförhandla överenskommelsen och vill ha ett slutdatum för den irländska gränsfrågan, som har en reservlösning av tillfällig karaktär.

Fru talman! Att fortsätta förhandla är inget alternativ - detta har vi inför Europeiska rådets möte deklarerat i EU-nämnden. En hård gräns mellan Irland, Nordirland och Storbritannien bör undvikas, och ett ordnat utträde är viktigt för EU och Storbritannien. Det är därför viktigt att hitta en lösning och en väg framåt för en ordnad brexit.

En hård brexit är något som vi till varje pris vill undvika. Det skulle vara förödande för svenskar och svenska företag som verkar i Storbritannien, för Sverige, för EU och för Storbritannien.

Fru talman! Min fråga till statsministern är om EU-27 kan tänka sig att överväga att skjuta upp slutdatumet den 29 mars för brexit för att hitta en väg framåt vad gäller frågan om den irländska gränsen.

Fru talman! Jag delar den oro som Robert Halef ger uttryck för när det gäller brexit. Just nu ser det väldigt svårt ut.

Den brittiska premiärministern begärde inte omförhandlingar men däremot ett förtydligande. Hon kallade det för ett starkare - inte bindande - juridiskt förtydligande om EU:s ambition. Det var därför vi kom överens om uttalandet att EU inte har någon ambition att reservlösningen ska vara i kraft för evigt eller under lång tid. Ambitionen för EU är naturligtvis att uppnå en så bra framtida relation med Storbritannien att den inte behövs. Skulle den däremot komma att behövas ska det vara under en kort tid och inte under en lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Längre kommer vi inte. Vi kan inte ge något juridiskt bindande, för då kliver man över gränsen och gör Irland osäkert. Då riskerar man plötsligt att gränsen går på den irländska ön i stället för i Irländska sjön.

Vi har gått så långt som vi har kunnat göra. Det kommer inte att bli någon omförhandling. Vi vet inte hur detta hanteras i EU. Det har inte diskuterats något nytt datum för utträde. Ytterst måste det ändå vara Storbritannien som återkommer med hur de vill se fortsättningen på denna process. Därifrån har vi ännu inte hört något sådant.

Fru talman! Kampen mot rasism och främlingsfientlighet har också diskuterats under mötet.

Antisemitism, rasism och främlingsfientlighet är ett växande problem i EU och även i Sverige. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och för människovärdet har ökat. Extrema grupper förnekar Förintelsen och sprider via sociala medier hatpropaganda mot judar.

Sverige och EU bör med kraft agera mot antisemitism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans. Alla människors lika och okränkbara värde måste respekteras.

Fru talman! Kristdemokraterna välkomnar EU:s beslutsamhet att bekämpa antisemitism, rasism och främlingsfientlighet. Min fråga till statsministern är: På vilket sätt kommer regeringen att bidra till att förebygga, motverka och bekämpa antisemitism och rasism i EU och i Sverige?

Fru talman! Jag delar även denna uppfattning. Vi måste göra allt - på EU-nivå, på global nivå, på nationell nivå, på lokal nivå och på individnivå - för att stå upp mot den antisemitism, främlingsfientlighet och extremism som vi nu ser runt om i världen. Detta är ett gift i vårt samhälle, och vi måste hjälpas åt med alla krafter.

Jag sa i mitt jultal i går att alla demokrater i denna stund har ett beslut att fatta: Endera släpper man igenom detta eller så sätter man emot. Vi ska sätta emot. Därför är jag glad att vi har dessa slutsatser efter Europeiska rådet.

Vi gör i Sverige ett arbete med att förebygga och med att stödja de organisationer och institutioner som är till för att förebygga antisemitism och främlingsfientlighet. Vi arbetar också med att skärpa straffen för denna typ av brottslighet. Jag har själv varit initiativtagare till en diskussion om huruvida vi till och med kan förhindra den typ av organisationer som sprider detta.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen från Europeiska rådet vid luciahelgen!

Jag noterade i statsministerns anförande att han försöker att hålla en lite mer balanserad linje i migrationsfrågan än vad man kan utläsa i slutsatserna. Jag noterade även de replikskiften som har varit, där asylrätt och humanitära aspekter på migrationsfrågan betonas. Det välkomnar jag som liberal.

Tre av slutsatserna från Europeiska rådets möte berör migrationen. Det som står där har jag egentligen inga synpunkter på. Jag delar uppfattningen att det är viktigt med en effektivare kontroll av Europeiska unionens yttre gränser och att det behövs ökade åtgärder för detta samt att det är viktigt att stoppa olagliga gränspassager och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Bekymret är det som inte står i slutsatserna. Det står inte ett ord om att det också finns positiva sidor av migrationen. Det står inte ett ord om de enorma flyktingströmmar vi ser nu, inte minst från Syrien och andra krigsområden. Det står inte ett ord om ett värdigt bemötande, om rättssäkra processer, om att motarbeta hat mot immigranter och så vidare.

Frågan till statsministern blir då: Driver Sverige detta tillräckligt hårt? Uppmanar vi verkligen andra länder att ansluta sig för att få in sådana skrivningar? Vilka slutsatser drar statsministern annars av att det inte finns ett ord i slutsatserna om det som statsministern säger från talarstolen här i riksdagen under återrapporteringen?

Fru talman! Det är inte första gången migrationsfrågan diskuteras. Det har skrivits ett antal slutsatser genom åren, och det är inte så att alla slutsatser alltid tar upp alla perspektiv.

Jag tog också på mötet upp frågan om humanitet och vikten av att se den andra sidan av saken. Om vi hade gett oss in på att försöka ändra texten hade vi nog fått sitta i två veckor, för det finns andra som vill se frågan gå åt andra hållet.

Jag konstaterar att det i slutet står: "and on all parts of the Common European Asylum System, respecting previous European Council conclusions". Frågan är alltså uppe, den finns där och, som jag har sagt, vi har de tre delarna. Vi behöver hjälpa länder i vår omvärld för att människor inte ska behöva göra de farliga resorna, vi behöver ha koll på vår gräns och vi ska ha ett internt system som fungerar solidariskt. Det är detta vi jobbar med.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Vi lär få återkomma till migrationsfrågan vid många fler tillfällen framöver.

Min andra fråga rör det uttalande som gjordes och som nämns i slutsatserna där EU:s stats- och regeringschefer fördömer alla former av antisemitism, rasism och främlingsfientlighet och understryker vikten av att bekämpa intolerans.

Det är viktigt, och vi välkomnar det givetvis. Men sanningen är att sådana uttalanden också förpliktar. Frågan till statsministern blir: Vilka förpliktelser har Europeiska unionen för att det inte endast ska stanna vid ett viktigt uttalande? Vi ser hur fler och fler judar lämnar Europa. De vågar inte bo kvar. Vi har sett attacker i Frankrike, i Danmark och även i Sverige, i Göteborg, mot judar. Vilka förpliktelser har unionen, som statsministern ser det, framöver?

Fru talman! Hela EU:s värdegrund bygger på detta, och därför måste också medlemsländerna leva upp till det. Trycket måste alltid finnas från Europeiska unionen att medlemsstaterna lever upp till det här. Det finns en anledning till att det pågår processer i en del länder som kanske inte alltid är kopplade till just detta, men där länder inte lever upp till de grundläggande värderingarna. Då processar EU för att de ska leva upp till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag menar att det är viktigt att vi har denna typ av uttalanden, men det är det nationella, det lokala och det individuella som slutligen kommer att avgöra detta. Det är viktigt att EU kan fortsätta att styra i denna riktning, men sedan måste vi som medlemsstater ta stafettpinnen och visa hur vi gör. Sverige har en rad åtgärder både på plats och för att fortsätta att arbeta med att stärka kampen mot antisemitism, främlingsfientlighet och rasism.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen! Jag ska börja på samma sätt som statsministern, med att uppmärksamma 100-årsjubileet och säga att det känns fantastiskt att stå här i riksdagens talarstol just i dag med en kvinna i talmansstolen och en metallarbetare som statsminister. Jag tycker att det är en fantastisk hyllning till vår demokrati.

Jag ska ta upp klimatfrågan, för jag anser att ett skäl till att vara positiv till EU är just framgångarna på klimat- och miljöområdet. De har åstadkommits genom att vi med hjälp av kvalificerad majoritet har kunnat tvinga länder som inte själva har velat bedriva en offensiv miljö- och klimatpolitik att ta dessa viktiga kliv.

Inom EU förs nu en diskussion om att vi ska fatta fler beslut, på andra områden, med kvalificerad majoritet. Jag tycker att det finns skäl att vara skeptisk till det, men jag vill däremot värna att vi fortsätter att ta så mycket som möjligt av klimatpolitiken med hjälp av kvalificerad majoritet. Det är enormt viktigt, för det finns länder som med hjälp av FN-processen försöker flytta en del av dessa frågor till enhällighet i Europeiska rådet.

Jag vill fråga statsministern om han delar synen att det är viktigt att slå vakt om att vi kan fatta alla viktiga klimatbeslut med hjälp av kvalificerad majoritet så att inte det land som vill minst får hålla i taktpinnen. Ska vi ändå se det som en liten vinst att det står att Europeiska rådet ska ge vägledning om den allmänna inriktningen på klimatarbetet framöver inom EU? Det är kanske en liten vinst, för jag tänker att det kunde ha stått något annat där. Är det så, statsministern?

Fru talman! Ja, det är en riktig betraktelse av Åsa Westlund. Det fördes en diskussion om att det borde ha stått att Europeiska rådet ska "besluta". Men det kunde argumenteras väl för att detta skulle strida mot fördraget. Europeiska rådet ska göra precis det som står här: provide guidance. Det är såklart viktigt att det ges en inriktning, guidance, på det sättet från regerings- och statscheferna. Men den konkreta lagstiftningen ska formas i rådet, och det är helt enligt fördraget.

Det gjordes alltså försök i den riktningen, men det går inte eftersom fördraget ser ut som det gör. Jag tycker att det är rätt, och det är den linje vi driver. Det är inte så många som driver den andra linjen. Men några gör det, och de lyckades inte.

Fru talman! Tack, herr statsminister, för svaret! Många har talat om Ryssland. Det tänker jag därför inte säga någonting om, även om jag instämmer i att det var bra uttalanden från Europeiska rådets sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi har talat om brexit många gånger, men jag skulle ändå vilja ställa en fråga. Klockan tickar, och vi får inget egentligt besked från Storbritannien om vad de vill. Visserligen har Theresa May presenterat något om ett bindande avtal, men det finns också andra röster i Storbritannien. De verkar vara väldigt delade.

Vad drar statsministern för slutsatser när det gäller detta? Klockan tickar på, och vi har inget avtal för något slags mjuk brexit på plats. Ökar sannolikheten för en hård brexit, och vad föranleder det för den svenska statsförvaltningen?

Fru talman! Det är klart att man får den känslan, för det är svårt att se något tydligt besked från UK om vad de vill ha. Detta var ett av problemen i slutet av förra veckan.

Theresa Mays framställan var att vi skulle kunna försäkra att backstoppen inte skulle vara för evigt. Som jag sa tidigare har vi gjort ett riktigt försök att säga att det inte är någon ambition från EU att ha denna reservlösning pågående i decennier eller för evigt. Det handlar naturligtvis om att ha en så bra relation som möjligt till Storbritannien.

Nu får vi se om det blir en snabb omröstning med anledning av detta besked eller om det kommer att få vänta till andra sidan årsskiftet. Det är oskrivet. Men visst: Känslan av risk för att en hård brexit blir av finns där. Sverige har av den anledningen förekommit det hela och arbetar hårt för att se vad vi då behöver göra.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! På Europeiska rådets möte stod migrationsfrågan återigen på agendan, och den är något som många har lyft här i dag. Också jag vill göra det.

Det är verkligen positivt att Sverige driver på för mer samarbete i EU när andra länder vill sluta sig mot omvärlden. Sverige står upp för asylrätten när andra länder backar undan. Det var oerhört bra att statsministern lyfte asylrätten och det humanitära perspektivet på EU-toppmötet. Att erbjuda en fristad för de människor som tvingas fly hade inte varit något problem om alla EU-länder hade hjälpts åt. Flyktingsituationen är inte något som löses av ett land ensamt, utan hela EU måste vara med och ta ett större ansvar.

Här har Sverige en oerhört viktig roll i att driva på i förhandlingarna för en politik som både är rättssäker och värnar asylrätten. Tyvärr kämpar Sverige i motvind, och när nationalistiska krafter är på frammarsch är det oerhört viktigt att Sverige står upp för öppenhet och mänskliga rättigheter.

En positiv nyhet är att EU-parlamentet i förra veckan tog ställning för ett förslag om att införa ett system med humanitära visum för människor på flykt. Vi behöver ju säkra och lagliga vägar för att flyktingar ska kunna ta sig till EU, och detta är en fråga som den svenska regeringen har lyft upp flera gånger under mandatperioden.

Hur kan Sverige under nästa ordförandeperiod, som vi snart går in i, arbeta vidare för att alla länder ska ta ansvar för att stå upp för asylrätten och se till att EU:s gemensamma regelverk blir rättssäkra och humana?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Migrationspolitiken är som sagt en fråga som vi har haft med under lång tid utan att komma överens. Eller, rättare sagt, delar av den har vi kommit överens om. Det visar sig successivt vad gäller myndigheten, mottagande, återvändande, skyddsgrunder med mera. Det gäller dock inte fördelningen, och det är den vi behöver jobba med under kommande ordförandeperiod också.

Det är ett faktum att det österrikiska ordförandeskapet lyckades bra vad gäller processen med långtidsbudgeten, men att det har gått trögare med fördelningsfrågan råder det ingen tvekan om.

Det kommande rumänska ordförandeskapet är fast beslutet att försöka ta sig an detta. Det pågår diskussioner i flertalet länder om det går att hitta någon annan lösning än den som hittills legat på bordet, och här är Tyskland, Frankrike med flera pådrivande. Vi har en grupp likatänkande länder som driver att EU måste få till en ordning där alla tar sitt ansvar.

Det handlar om att se vad det finns för alternativa lösningar, men det råder ingen tvekan om att det tillträdande rumänska ordförandeskapet är fast beslutet om att driva denna process vidare, hur svår den än är.

Fru talman! Jag ska också ta upp klimatet nu när klimattoppmötet precis har avslutats. En regelbok antogs, vilket var fantastiskt bra. Samtidigt vet vi att de samlade åtgärderna i dagsläget är långt ifrån nog för att möta den historiska klimatomställning vi står inför. Som allas vår svenska klimataktivist Greta Thunberg sa: Förändringen är här vare sig vi vill det eller inte.

Det finns dock ljuspunkter i det kommande arbetet, och regelboken öppnar för kontinuerliga förbättringar.

Hur avser statsministern att driva på för att EU ska ta ett ambitiöst och ordentligt ansvar framöver som på allvar möter klimatutmaningen?

Fru talman! Sverige har varit pådrivande i denna fråga i EU under lång tid, och Sveriges position är bevisligen stark i både EU och världen eftersom Isabella Lövin fick den roll hon fick i Katowice, där hon utförde ett väldigt bra arbete i en mycket svår situation. Detta klarar vi för att Sverige åtnjuter ett förtroende i just dessa frågor, och därför fortsätter vi att ligga på.

Jag menar att den strategi som kommissionen har utarbetat ligger till grund för detta, så att vi kan vara tydliga med att vi måste fortsätta och även driva på för ännu tuffare åtaganden. Vi har nämligen en väldigt svår situation framför oss om vi inte gör rätt nu. Detta ska Sverige göra, och vi ska även se till att denna strategi verkligen implementeras.

Det är som sagt rådet som fattar de skarpa besluten, och där gäller majoritetsbeslut, inte enhälliga beslut.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Jag ska sätta strålkastaren på den dagordningspunkt på Europeiska rådet som behandlade den inre marknaden. Det är genom starka företag som människor, jobb, skatteintäkter och välfärd växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Låt mig ta ett par exempel. AB Furhoffs Rostfria har tillsammans med sina 115 anställda bidragit med skatteintäkter som räcker till ca 58 poliser. Systeminstallation har med sina 66 anställda bidragit med omkring 174 grundskoleplatser. Detta är bara två exempel på företag som tillsammans med sina anställda bidrar till välfärden.

Sverige har över 1 miljon företag, och om vi i politiken kan skapa de allra bästa förutsättningarna för att dessa företag ska växa kommer vi att kunna anställa fler poliser och förbättra kunskapsresultaten i skolan och tryggheten i vården.

Svenska företag behöver dock en välfungerande inre marknad. Tittar vi tillbaka fyra fem år på den inre marknaden ser vi att den inte har utvecklats så bra som den har potential för. Dessutom kommer brexit att ytterligare försvaga situationen för svenska företag.

Därför var det bra att Europeiska rådet i våras lyfte frågan om den inre marknaden. Det är givetvis viktigt för alla EU-länder men kanske speciellt för Sverige som är ett litet och exportberoende land.

Det är av största vikt att den svenska regeringen är aktiv i att förnya, förbättra och fördjupa den inre marknaden, och jag frågar därför statsministern: Hur har regeringen förberett sig sedan i våras när Europeiska rådet bad kommissionen att ta fram den rapport som nu ligger på bordet? Vad framförde statsministern på Europeiska rådet för att vi ska få bättre fart på handeln inom EU?

Fru talman! Betydelsen av den inre marknaden kan inte nog understrykas. Det bedöms att den ger ungefär 8 procents tillskott till EU:s bnp, och det innebär enorma värden. Detta är vi helt eniga om, även inom EU.

Det slutsatserna egentligen säger är att EU måste fatta de beslut som är beredda men ännu inte fattade - det kan vara regelförenklingar och annat -, att EU måste implementera de beslut som faktiskt är fattade och att EU måste utveckla den digitala inre marknaden och artificiell intelligens samt dataekonomi och tjänsteekonomi.

Det finns en betoning på dessa områden på slutet, och det är för att vi ska ha de regler i EU som krävs för att den inre marknaden ska fortsätta att utvecklas.

Sverige ska givetvis göra sitt på dessa områden så att vi kan möta och ta del av den inre marknaden. Det är många små företag som har kunnat växa tack vare den inre marknaden, så vi har all anledning att implementera, precis som vi sa i Europeiska rådet. Vi har även all anledning att som nation göra vad vi kan för att utveckla inte minst tjänstesektorn och den digitala ekonomin, och det arbetet pågår.

Fru talman! Denna diskussion kommer att fortsätta på toppmötet i mars, och detta var en grundplatta inför den diskussionen. På grund av regeringsbildningen vet vi inte om det blir statsminister Löfven som kommer att representera oss då, men låt oss förutsätta det. Hur kommer då statsministern att agera från och med nu och fram till toppmötet i mars så att Sverige kan driva på arbetet för att utveckla den inre marknaden?

Jag noterar att den finska regeringen tillsammans med den danska, tjeckiska och irländska har tagit fram en rapport för att visa hur de vill förbättra den inre marknaden. Vad är huvuddragen i den svenska regeringens strategi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Det är som jag har redogjort för tidigare i EU-nämnden: Det vi bör betona är inte minst den inre tjänstemarknaden, den digitala ekonomin, service och tjänster samt artificiell intelligens, för här ligger Europa långt efter exempelvis USA och Asien. Det kommer att skapa konkurrensnackdelar om vi inte klarar det.

Sverige driver givetvis att hela den inre marknaden måste fungera, och därför stöder vi slutsatserna om att fatta de beslut som ännu inte är fattade och att implementera det som ännu inte implementerats. Men därutöver vill vi särskilt betona det som står i slutsatserna om den digitala marknaden. Detta har vi drivit länge, och här har EU inte kommit tillräckligt långt. Detta är den svenska regeringens huvudstrategi.

Återrapporteringen var härmed avslutad.