Frågestund - 2018-04-26

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Isabella Lövin.

Nyligen beslutade regeringen att man vill kunna ge kommunerna rätt att införa miljözoner. Därefter har debatten gått hög beträffande att dieselbilar ska kunna förbjudas. De bilarna har sålts som miljöbilar till konsumenter som velat göra rätt, och nu sjunker andrahandsvärdet. Vad som inte har debatterats är det faktum att förslaget från regeringen innebär att även laddhybrider ska kunna förbjudas i zon 3 från 2022. Detta innebär att laddhybrider som uppfyller Euro 6 och som till allra största delen körs på ren el kan förbjudas oavsett årsmodell.

Min fråga till statsrådet avser laddhybrider och är: Anser ministern att det är rimligt att även de nyaste modellerna av laddhybrider som uppfyller Euro 6 ska kunna drabbas av körförbud i miljözon 3 från och med 2022?

Herr talman! Tack, Gunilla Nordgren, för frågan!

Frågan om miljözoner har dragit ut på tiden väldigt länge, och vi borde ha tagit tag i den betydligt tidigare. Det handlar om att städerna ska kunna uppfylla kraven om god luftkvalitet enligt EU-lagstiftning och att vi ska värna våra barns och allas vår hälsa. Vi vet att många dör i förtid på grund av luftföroreningar. Vi måste sätta tryck på biltillverkare att göra bästa möjliga teknik, och det gör många städer runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kommunerna får genom miljözonsförslaget en möjlighet att själva införa miljözoner för lätta fordon i städerna. När det gäller de allra mest utsatta gatorna är det rimligt att man ska kunna ha de allra strängaste reglerna så att bara de bilar som inte släpper ut får vara där.

Herr talman! Nu handlade min fråga om laddhybrider som alltså körs på el till största delen och ofta köps av människor som bor utanför städerna där det saknas kollektiva trafikmedel och laddstolpar - och den utbyggnaden lär ju knappast vara klar 2022.

Jag frågar igen: Är det rimligt att bilägare som köpt nya laddhybrider, 2018 års modell, ska drabbas kanske redan när bilen bara är fyra år?

Herr talman! Det är viktigt att stryka under att hela innerstäderna inte ska förbjudas för dieselbilar eller att alla bilar ska försvinna från innerstäderna, utan här ges det möjlighet att inrätta olika zoner. När det gäller de allra mest drabbade gatorna ska kommunerna också kunna ställa krav på den allra högsta standarden på de fordon som trafikerar de gatorna.

Det kommer att vara en indelning mellan bilar som är drivna på gas, som uppfyller Euro 6 och som är laddhybrider.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Per Bolund.

I dagarna kom den aviserade och något försenade propositionen om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för de så kallade ensamkommande som kom hit före hösten 2015, som har fått avslagsbesked och som är vuxna och saknar asylskäl men som man av oförklarliga anledningar ändå vill ska få stanna i landet till en ganska hög kostnad - 700 miljoner innevarande år och totalt 3 miljarder de närmaste två åren.

Min fråga rör egentligen i det här fallet - vi har ju diskuterat sakfrågan flera gånger om - formalian kring detta. Man har nämligen valt att lägga fram det här som en extra ändringsbudget, och det är skarpt reglerat hur man får och inte får göra när det gäller sådana. Jag har svårt att se vad det egentligen finns för skäl att vänta och lägga fram det på det här sättet. Frågan är om det egentligen är förenligt med våra lagar.

Herr talman! Det är viktigt att poängtera att det här handlar om en grupp unga som har kommit till Sverige och som på grund av att det var väldigt många som kom under kort tid har drabbats av att det blev långa handläggningstider. Det har gjort att den här gruppen som kom till Sverige när de var minderåriga i många fall har blivit över 18 år och därmed har fått en annan bedömning än vad de skulle ha fått om vi hade haft de handläggningstider som vi har haft historiskt sett.

Regeringen har kommit fram till, och det verkar också finnas stöd i riksdagen för det, att man ska få en chans att prövas i enlighet med de villkor som gällde när man faktiskt kom till landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller budgeteringen har vi principen att vi har en budget på hösten och en ändringsbudget på våren. Men vi har också möjlighet, och den har regeringen använt vid många tillfällen, att göra extra ändringsbudgetar när vi lägger fram politik som också har ekonomisk konsekvens. Det har gjorts vid flera tillfällen och kommer att göras även av kommande regeringar, och det är precis enligt den princip som vi arbetar med när det gäller budgetering.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

De här personerna är inte minderåriga. De är vuxna och saknar skyddsskäl, och eftersom de inte har skyddsskäl och inte är barn finns det ingen anledning för dem att stanna i landet.

Vi har en reglering som säger att regeringen får, med explicit ett litet undantag, bara lämna ändringsförslag till budgetar vid två tillfällen. Det här har man valt att lägga efter. Att ni bråkar internt i regeringen och inte hinner komma fram i tid till hur ni vill lösa saken kan väl ändå inte vara anledning att frångå våra lagar kring när man får lägga fram en budget och inte?

Herr talman! Självklart är det här inom de lagar som vi har när det gäller budgetering. Vi är självklart noggranna med att följa de regler och lagar som vi har satt upp. Regeringen har även vid tidigare tillfällen under den här mandatperioden lagt fram extra ändringsbudgetar. Ett sådant exempel var när vi hittade en bra lösning för Postnord och kunde skapa en långsiktig förutsättning, men det fick ekonomiska konsekvenser, och då hade vi också en extra ändringsbudget för det.

Det här är också en fråga där det har varit viktigt att hitta en lösning. Vi ser att det finns vissa ekonomiska konsekvenser, och då är det självklart att vi också löser det genom en extra ändringsbudget.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Bucht.

Det fanns stora förhoppningar på landsbygdspropositionen som vi behandlade i näringsutskottet i dag. Landsbygdskommitténs betänkande innehöll 75 skarpa förslag, och där fanns det en otroligt bred politisk enighet. Jag hade hoppats att de här förslagen skulle finnas med i landsbygdspropositionen, men tyvärr blev det bara ett litet tomt, rött paket.

I Dagens Samhälle och tidningen Land kunde man läsa att propositionen saknar skarpa förslag, att den känns som ett hån mot våra kommuner sett till ursprungliga löften och uttalade ambitioner och att den är en innehållslös vision. Vem skrev det här? Jo, ett antal socialdemokratiska kommunalråd i Norrland.

Jag vill ställa frågan till statsrådet: Varför valde Socialdemokraterna och statsrådet Bucht att inte ta med de skarpa förslag som fanns i Landsbygdskommitténs betänkande i propositionen för att få fram en landsbygdspolitik som är värd namnet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågeställningen, Peter Helander!

Landsbygdspropositionen är en inriktningsproposition, och vi vill binda det övergripande målet med riksdagen. Men vi redovisar där också massvis med konkreta åtgärder. Vi avsätter i budgeten 1,5 miljarder de två närmaste åren och därefter 400 miljoner årligen. Här finns mycket fokus på företagsamhet. Det är 430 miljoner per år för digitalisering av landsbygdsföretag. Det är teknikutveckling för landsbygdsföretag. Det är produktionsutrustning för landsbygdsföretag. Det är bättre finansiering för landsbygdsföretag. Det är kultursatsningar till landsbygden. Det är bredbandssatsningar till landsbygden. Det är fjärrundervisning till landsbygdsskolor. Det är massvis med konkreta åtgärder, och det redovisar vi i propositionen.

Jag tycker att frågeställaren har läst propositionen väldigt dåligt.

Herr talman! Jag vill tacka så mycket för svaret.

Jag undrar om statsrådet tycker att hans egna kommunalråd också har läst propositionen dåligt. Har hans egna kommunalråd fel?

Och jag undrar om statsrådet tycker att även vice statsministern har fel. Hon hade en presskonferens dagen före regeringen. Mig veterligen tillhör vice statsministern också regeringen, men hon hade en presskonferens dagen före och sa att "landsbygdspropositionen är mer allmänna skrivningar".

Är det något som kan kallas skarpa förslag?

Herr talman! När det gäller att binda inriktningen i riksdagen är det mer av en allmän skrivning och ett övergripande mål. Men i landsbygdspropositionen redovisar vi massvis med konkreta åtgärder som ska vidtas. Jag nämnde några.

Jag kan även ta upp boende och transporter. Vi gör också satsningar på enskilda vägar, som är väldigt eftersatta ute i svensk landsbygd. Är det också flum och allmänna skrivningar? Tycker Centerpartiet verkligen att satsningen på enskilda vägar är allmänna skrivningar?

Herr talman! Biogas är en fantastisk energikälla. Biogas kan produceras av matrester, avloppsvatten, restprodukter från jordbruket, skogen och så vidare. På så sätt kan vi minska våra utsläpp och rädda klimatet.

Men förutsättningarna för att producera biogas i Sverige är inte bra. Nu har branschen tack och lov enats om en långsiktig biogasstrategi. Och regeringen har tidigare lovat att utreda förutsättningarna för biogasproduktion i Sverige och föreslå långsiktiga styrmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga vice statsminister Isabella Lövin när regeringen tänker återkomma med förslag på långsiktiga förutsättningar för biogasproduktion i Sverige.

Herr talman! Tack, Jens Holm, för frågan!

Vi har ett mycket ambitiöst gemensamt mål här i Sverige om att nå nettonollutsläpp 2045. Och regeringen har satt som mål att vi ska vara världens första fossilfria välfärdsland.

I ekvationen för hur vi ska övergå till 100 procent förnybar energi ingår naturligtvis biogas. Regeringen har satsat väldigt mycket under den här mandatperioden, och vi ger ett extra stöd i vårändringsbudgeten på 270 miljoner till metangasreduceringsstöd, där biogasen också finns med. Det gör vi för att ge biogasen bättre förutsättningar.

Biogas är en del av ekvationen. Vi måste också se till helheten där förnybara bränslen, elektrifiering och andra sätt att transportera sig kommer att finnas med.

Biogasen kommer att behövas för olika ändamål i Sverige.

Herr talman! De 270 extra miljonerna är väldigt välkomna och är ett av skälen till att Vänsterpartiet stöder statsbudgeten.

Men det behövs långsiktiga spelregler för biogas i Sverige. Vi vet att skattenedsättningen bara gäller i två år till, enligt EU. Och vi har en stor import från Danmark.

Branschen har nu ett eget mål om 15 terawattimmar biogas till 2030. Har regeringen någon målsättning för biogas? Och hur får vi de långsiktiga förutsättningarna?

Herr talman! Vi behöver nu lägga ett pussel med de energikällor vi har för att uppnå målet om 100 procent förnybar elproduktion och förnybara drivmedel i Sverige.

Vi har gett stora stöd genom Klimatklivet. Det kommer vi att fortsätta göra, också för biogasen.

Jag instämmer i att vi behöver ta ett helhetsgrepp. Vi behöver också se alla olika delar i ekvationen, så att vi får bästa möjliga utväxling på våra investeringar.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Isabella Lövin.

LSS i allmänhet och den personliga assistansen i synnerhet är satta under stark press av vice statsministerns egen regering. Det beror inte minst på direktiven till den pågående LSS-utredningen, som är starkt kritiserade av oss liberaler men även fler i denna kammare och alla organisationer. Utredningen är bunden till att spara, spara och spara på den personliga assistansen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt uppgifter i Sveriges Radios Ekot i går lyfter statsrådets eget parti nu upp frågan om nya riktlinjer och nya rimliga direktiv i regeringskretsen. Miljöpartiet har suttit tyst i frågan under hela utredningstiden. Jag är glad att omvändningen nu har kommit även om det enbart är fem månaders utredningstid kvar.

Kan vi ingjuta hopp i de tusentals mycket oroliga assistansberättigade?

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för frågan!

När det gäller att ha ett väl fungerande stöd enligt LSS är regeringen och Liberalerna helt eniga. Vi måste se till så att den som har behov av stöd verkligen ska få det.

Utredningen har också högt uppsatta mål om självständighet och delaktighet. Grunden för allt detta är att den som ska ha och verkligen behöver stöd ska få det. Det är ett stort och viktigt uppdrag för LSS-utredningen.

Vi kommer inte att försämra lagstiftningen. Det kan jag lova Bengt Eliasson och alla som är i behov av stöd enligt LSS.

Nu har vi det här moratoriet så länge utredningen pågår. Vi får återkomma i frågan.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Faktum är att utredningen inte har möjlighet att komma med allt det goda som statsrådet just nämnde. Alla nya reformer och alla utvecklingsinsatser som ska komma, enligt direktiven, ska betalas av just den personliga assistansen. Och det är den som vi menar är kärnan i hela LSS.

Herr talman! Det finns ett mycket stort engagemang i frågan - med all rätt. Det är en enormt viktig fråga för alla dem som behöver stöd och assistans.

LSS-utredningen har ett viktigt och stort uppdrag. Den ska föreslå hur lagen ska bli tydligare när det gäller delaktighet och självständighet och att den ska vara hållbar över tid. Det är de principerna som vi ser som helt nödvändiga.

Vi kommer inte att försämra lagstiftningen. De som behöver hjälp ska få sin hjälp.

Herr talman! Jag tänker låta vice statsministern fortsätta prata om den viktiga frågan om stöd och service till personer med funktionsnedsättningar.

Sedan regeringen i oktober 2016 började tala om att man var beredd att göra nedskärningar på stödet till personer med assistansersättning från staten har precis det genomförts. Jämfört med de prognoser som fanns om de utgifter på området för de behov som hade bedömts finnas blev utfallet för 2016 besparingar på 5 miljarder. För 2017 blev det 4 miljarder, och för 2018 blev det nästan 4 miljarder. För 2019 är beräkningen nu drygt 4 miljarder i besparingar, och den senaste beräkningen för 2020 är 4,5 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är: Varför är det rätt att göra besparingar på dem som har det största behovet av samhällets stöd?

Herr talman! Jag vill tacka Emma Henriksson för frågan.

Jag tror att Emma Henriksson förstår mycket väl att avsikten aldrig har varit att ta bort stöd från dem som verkligen behöver det. Däremot har det funnits anledning att se över detta, så att våra skattepengar verkligen går till dem som är hjälpbehövande och inte till fusk. Tyvärr har det funnits misstankar om och fall där assistansersättningen har använts på fel sätt. Det finns det fortfarande. Emma Henriksson måste också tycka att det är bra att man ser över det.

Vi satsar mer på assistansstödet just nu.

Det som Emma Henriksson hänvisar till är ett domslut av en självständig domstol. Det är därför vi har fryst de här besluten, tills vi kan komma med vidare besked i frågan, det vill säga när utredningen har kunnat slutföra sitt arbete.

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

Den utredning som statsrådet hänvisar till har dock i uppgift att komma med ytterligare besparingar, förutom besparingarna på 20 miljarder som redan har gjorts enligt prognosen och i det utfall som vi redan kan se. Varenda krona av detta kan det väl knappast ligga fusk bakom?

Utifrån vad jag har förstått och utifrån de utredningar som myndigheten har gjort rör det sig om personer med erkända och mycket omfattande behov som inte längre har fått sina behov av assistans tillgodosedda.

Herr talman! Emma Henriksson vet ju att de idéer och tankar som har kommit från utredningen om att kringskära behov eller hjälp till de människor som har behov inte är någonting som regeringen ämnar gå fram med. Nu har vi moratoriet så att utredningen kan slutföras. Målet är att den som behöver hjälp ska få hjälp och att skattepengar ska användas på ett korrekt sätt.

Herr talman! Jag vill vända mig till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och lyfta en fråga som oroar en massa människor i Sverige.

SOM-institutet har gjort en mätning som visar att 55 procent av svenskarna är mycket oroliga för ökad antibiotikaresistens. Det är fler än de som oroar sig för till exempel organiserad brottslighet eller ökande främlingsfientlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Oron är allt annat än grundlös. Bara förra året var fler än 15 000 anmälda fall av infektioner i Sverige orsakade av resistenta bakterier.

Min fråga till landsbygdsministern i dag blir: Vad gör regeringen i kampen mot antibiotikaresistens?

Herr talman! Tack för frågeställningen!

Antibiotikaresistens är en av de globala stora hälsoutmaningarna. Sverige har en lång tradition av att jobba med de här frågorna. Redan på 80talet började vi att jobba med att begränsa användningen av antibiotika. Vi i Sverige har den lägsta användningen av antibiotiska inom EU.

Vi jobbar hela tiden för att EU-reglerna ska skärpas på det här området. Vi driver på i EU och internationellt, och det är viktigt att vi gör det. Dessa bakterier struntar i gränser och rör sig över gränserna. Man kan inte jobba bara nationellt med detta.

Vi har också antagit en ny strategi för antibiotikaresistens och gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att samordna insatserna när det gäller antibiotika hos både människor och djur. Det är väldigt viktigt arbete som vi måste fortsätta att driva på.

Herr talman! Regeringen är alltså mycket aktiv. Precis som landsbygdsministern säger är antibiotikaresistensen ett globalt problem. Varje år dör minst 700 000 människor världen över på grund av resistens mot olika mediciner.

I djur- och fiskeuppfödningar används årligen många tiotusentals ton antibiotika. Det framstår som helt orimligt. Det finns fortfarande många länder där det är alltför enkelt att som privatperson få tag i antibiotika.

Vad gör vi konkret?

Herr talman! Bland annat pågår det nu en diskussion inom EU om en förordning om veterinärmedicinska läkemedel. Där trycker vi på för att man inte ska få ge antibiotika förebyggande till grupper av djur. Det är ett exempel.

Vi trycker också på, och har kommit långt i det arbetet, för att EU-kommissionen ska ställa krav när man ingår handelsavtal med tredje land. Antibiotikafrågorna ska hanteras där för att begränsa användningen i andra länder.

Herr talman! Min fråga går till vice statsminister och klimatminister Isabella Lövin.

Sverige har nu antagit världens mest ambitiösa klimatlag. En förlaga och inspirationskälla till denna lag var Storbritannien. Det som var så slående med Storbritanniens klimatlag var att den hade ett väldigt starkt stöd. Näringsliv, fack och hela samhället ställde sig bakom den här lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som är spännande nu är att vi kan se samma utveckling här i Sverige. Sedan lagen antogs går nu bransch efter bransch fram och säger att de ska bli fossilfria. Så sent som för två dagar sedan gick nio branscher ut och presenterade sina färdplaner för att bli helt fossilfria.

Det här är naturligtvis en jättechans för Sveriges konkurrenskraft, export och för att bli först i världen med att ställa om och skapa ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Min fråga till klimatminister Isabella Lövin är: Vad gör regeringen för att ta emot den positiva känsla som finns i näringslivet?

Herr talman! Tack, Lorentz, för frågan!

Jag är enormt stolt över det samarbete som regeringen och hela Sverige har mobiliserat kring de ambitiösa klimatmålen.

För två dagar sedan hade jag äran att tillsammans med näringsminister Mikael Damberg ta emot nio handlingsplaner för så tunga sektorer i svenskt näringsliv som gruv, stål, byggnads, åkerinäringen, cement, betong, skog och dagligvaruhandeln. Dessa har nu tack vare regeringens initiativ Fossilfritt Sverige gjort sina egna färdplaner för fossilfrihet till 2045. Det är världsunikt med ett sådant samarbete mellan regeringen och näringslivet.

Vi kan nu tillsammans med stabila förutsättningar göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland.

Herr talman! Tack för svaret, Isabella Lövin!

Det är inspirerande att många av dessa branscher självmant vill gå framåt. Många av dem efterfrågar även stöd från det offentliga, från politiken. Inte minst den tunga industrin har stora tekniksprång att göra. När industrin själv säger att den vill bli fossilfri, vad tänker regeringen göra för att bistå i det arbetet och hjälpa den tunga industrin på traven?

Herr talman! Det är alldeles riktigt att industrin efterfrågar stöd från staten. De tekniksprång som stålindustrin eller cement- och betongindustrin måste göra kräver en hel del innovation och kostnader för pilotanläggningar och liknande.

Regeringen har avsatt 300 miljoner kronor om året fram till 2040 för dessa tekniksprång. Jag hoppas också att andra partier här i riksdagen kan ställa sig bakom detta. Industrin efterfrågar förutsägbarhet, och då kan man inte rycka undan stöden efter nästa val.

Herr talman! Min allianskollega Peter Helander ställde tidigare en fråga om den landsbygdsfientliga politik som regeringen för. Jag vill följa upp detta genom att ställa en fråga om landsortsbiograferna.

Sveriges Radio P1 rapporterade - efter det att satsningen i vårbudgeten på 15 miljoner till biografer hade offentliggjorts - att det var kompensation för de ingrepp som regeringen hade gjort i filmpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I ett skriftligt meddelande från kulturministern säger hon att det inte finns några krav på matchning eller medfinansiering i denna satsning. Men i Svenska Filminstitutets stödförordning krävs det att halva satsningen ska medfinansieras eller självfinansieras. Vems ord gäller, Filminstitutets eller kulturministerns?

Herr talman! Tack, Cecilia Magnusson, för frågan!

Den här regeringen har lagt om svensk filmpolitik efter flera år av mer eller mindre haverier där centrala parter för att främja svensk film hoppade av förhandlingarna. Det fanns inte någon ordning och reda. Från dag ett bestämde vi oss för att skapa ordning och reda och goda förutsättningar för svensk film. Vi ville se till att de som gör film får sitta med runt bordet och besluta om hur filmen ska utvecklas, och det har vi gjort.

Inom det här stödet har vi också arbetat fram särskilda satsningar på landsbygdsbiografer. Vi vill ha mer kultur till fler i hela vårt land. Först har vi särskilt öronmärkta pengar på 25 miljoner, och nu har vi lagt in ytterligare 15 miljoner. Dessa pengar kommer väl till gagn, och de senaste siffrorna visar också att antalet biografer i vårt land har ökat.

Herr talman! Tyvärr är det väldigt lite fakta i det som kulturministern säger. Landsortsbiografer har lagts ned. Flera landsortsbiografer står på ruinens brant på grund av att den tredubblade biografmomsen urgröper deras förutsättningar att verka.

Nu kastar man in 40 miljoner kronor, men det stödet kräver medfinansiering eller egenfinansiering. Hur ska dessa biografer klara av detta?

Herr talman! Det är anmärkningsvärt att en politiker som företräder en kulturpolitik som vill fullkomligt urgröpa all den satsning som den här regeringen har gjort försöker tala sig varm för biograferna, filmen och konsten i vårt land. Vad vi gjort är att öka kulturbudgeten till att bli den största i vårt lands historia. I detta finns särskilda satsningar på film och på biografer.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet och biståndsminister Isabella Lövin.

Regeringen vill nu ge amnesti till 9 000 män utan skyddsskäl så att de får stanna i Sverige. Många av dem har ljugit om sin ålder och är inte alls barn.

Samtidigt finns det miljontals barn på flykt runt om i världen. En stor del av dem har ingen möjlighet att alls gå skolan. Inom Unicef talar man om a lost generation, en förlorad generation. Även situationen i södra Afrika är akut, och barn svälter på grund av resursbrist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till biståndsministern är: Är det verkligen en rimlig prioritering att satsa 2,9 miljarder, som regeringen vill göra under två år, på ensamkommande män? Dessa pengar skulle kunna hjälpa 10 miljoner flyktingbarn att få skolmaterial. Är det här verkligen en rimlig prioritering?

Herr talman! Den här regeringen har gjort att 1 procent av bruttonationalinkomsten går till bistånd. Det gör oss helt enastående i världen.

Vad Julia Kronlid nu målar upp är ett falskt dilemma. Det behövs länder som står upp för flyktingars rätt att få en fristad. Det behövs också länder som hjälper på plats. Sverige har gjort och gör båda dessa saker.

Över 65 miljoner människor är på flykt i världen. Alldeles för få länder tar ett solidariskt ansvar och tar emot dessa människor. Det finns också alldeles för få länder som ger tillräckligt i bistånd. Sverige gör båda dessa saker. Vi får beröm av FN:s generalsekreterare för att vi gör precis dessa båda saker, vilka resten av världen också borde göra.

Herr talman! Biståndsministern talar om att flyktingarna ska ha rätt att få en fristad. Jamen tänk om det inte handlar om flyktingar, utan om människor som saknar skyddsskäl? Vilka signaler ger det om människor som kommer till Sverige får stanna på felaktiga grunder och regeringen satsar stora pengar på det? Under två år satsas 2,9 miljarder.

Samtidigt satsar man, enligt min mening, alldeles för lite pengar på flyktinghjälp inom biståndet. Sverigedemokraterna vill öronmärka 10 miljarder för flyktinghjälp i närområdet. Det gör inte regeringen.

Herr talman! För det första har Sverigedemokraterna som uttalat mål att ha 0,7 procent av bni i bistånd. Ni har alltså mindre i bistånd än vad vi har.

För det andra måste det finnas en rättssäkerhet i prövningen av asylskäl. De långa handläggningstider som har drabbat dem som kom hösten 2015 innebär att vi inte kan leva upp till EU:s asylprocedurdirektiv. De har fått vänta i mer än 15 månader på att få sin sak prövad. Därmed anser regeringen att det finns fullgoda skäl till att bevilja den här gruppen en chans att stanna.

Herr talman! Förra veckan var ca 90 skogshuggare här i riksdagen på Skogens dag, som Kristdemokraterna anordnade. Sverige har ca 330 000 enskilda skogsägare. Många känner en stor osäkerhet på grund av myndigheters agerande runt om i landet. Det handlar om nyckelbiotoper där markägare känner sig helt maktlösa. De känner att äganderätten är i fara.

Det görs inventeringar, och markägare som har fin och välskött skog väljer nu att avverka den innan det - så som de upplever det - är för sent. För när marken väl har blivit klassad som nyckelbiotop är det kört. Man får inte avverka en enda pinne av den egna marken. Nyckelbiotoper har blivit en hämsko.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag och andra har flera gånger påtalat detta bekymmer, som många skogsägare känner, för landsbygdsministern. Varför händer ingenting?

Herr talman! Tack för frågan!

Låt mig först slå fast att äganderätten är skyddad i grundlag. Den ifrågasätter den här regeringen inte på något sätt. Vad gäller skogsvårdslagen sattes den på plats av den förra regeringen. Låt mig också säga att om den lagen står i konflikt med äganderätten är vi beredda på att ändra på just den lagstiftningen.

Vad gäller nyckelbiotopsinventeringen handlar det inte om något förbud. Men det finns en FSC-märkning där branschen har kommit överens om att man inte ska avverka i områden som har fått denna märkning. Staten säger alltså inte att det finns ett förbud här.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Bekymret är att många inte upplever att det här är något bra, utan tvärtom. Många upplever att det är en hämsko och att äganderätten är i fara. Många har som sagt stora bekymmer med myndigheter som tar stora anspråk på deras mark.

En annan fråga jag tänkt på är att regeringen ofta talar om det nationella skogsprogrammet. Många väntar på det. När tänker regeringen ta fram det?

Herr talman! Regeringen jobbar mycket intensivt med det nationella skogsprogrammet. Jag hoppas att jag kan lägga fram ett sådant innan mandatperioden är slut.

När det gäller äganderätten tar jag det en gång till: Den är icke ifrågasatt av regeringen, utan vi värnar den. Den är grundlagsfäst. Det finns alltså ingen tvekan om det.

Angående nyckelbiotopsinventeringarna har staten inte bestämt att man inte får avverka där. Men har man däremot en FSC-märkning har branschen kommit överens om detta.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. I går presenterade pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser sitt pressfrihetsindex över världens länder. Det visar en ökad fientlighet mot journalister och medier runt om i världen. Politiker visar öppet förakt mot journalister och medier.

Fyra av de fem länder som har tappat mest i årets rankning ligger i Europa. Europa har tidigare alltid varit en bastion för pressfrihet men är i dag den världsdel där det går snabbast nedåt jämfört med andra delar i världen. Sverige behåller sin andraplats, vilket är jättebra. Men jag har ändå en fråga till ministern:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad tänker regeringen och kultur- och demokratiministern att man kan och bör göra för att påverka denna oroande utveckling dels i EU-sammanhang, dels gentemot de nordiska länderna? Finland har ju tappat rejält.

Herr talman! Tack, Gunilla Carlsson, för en angelägen fråga!

Pressfriheten är hotad i världen. Det är en utveckling som vi med tydlighet har kunnat se i vårt Europasamarbete och förstås även i de utblickar över världen som regeringen hela tiden har. Men jag är precis som Gunilla Carlsson också orolig för hur vi ska kunna värna och stärka vår pressfrihet och våra journalisters möjlighet att utföra sitt viktiga demokratibärande uppdrag.

Det är nämligen så här i Sverige: Hoten mot journalister har under de senaste åren ökat markant. Detta är allvarligt, för det bidrar också till att journalister inte vågar göra sitt jobb. De vågar inte undersöka de mest angelägna frågorna eller granska sådana som mig, som ska granskas utan och innan.

Därför behöver vi säkerställa att det finns ett tydligt system där vi jobbar både med rättsstaten, polisen, så att det finns resurser där och med förebyggande insatser. Även mer kunskap behövs. Detta gör vi nu. Vi satsar miljoner på detta.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag tycker att det är jättebra att regeringen och kultur- och demokratiministern är så tydliga i de här frågorna. Sverige ligger på andra plats, vilket är fantastiskt och bra, men dessa hot finns ju även mot svenska journalister och medier. Hur kan vi använda det som vi gör i Sverige vid våra kontakter med politiker i exempelvis de europeiska länderna i EU-sammanhang?

Herr talman! Jag menar att vi kan göra mycket. Vi ska först och främst sträva efter att vara nummer ett. Vi ska vinna över och slå Norge även här.

Vi i Sverige behöver dock även tänka på hur vi beter oss mot varandra, så att vi inte bidrar till det hätska klimat som bland annat finns i sociala medier. Det är en av de kanaler som används mest när journalister hotas. Vi måste också vara väldigt tydliga och markera när vi möter motstånd eller en retorik som är hatisk mot journalistiken och de fria mediernas möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Polisbristen och otryggheten är på riktigt. Sverige har den lägsta polistätheten på över tio år. Människor känner sig alltmer otrygga, och det finns det tyvärr fog för. Då räcker det inte ens med fler poliser, som Moderaterna föreslår.

Häromdagen var det ett inslag på radio om lokala ordningsvakter, som i dag finns i 54 kommuner, bland annat Uppsala. Det har varit en riktig framgång i Uppsala. Uppsala kommun har tillsammans med Polismyndigheten ansökt om en ny period och ett lite större område.

Tyvärr har Polismyndigheten nu beslutat att dra ned på området i stället för upp. Motiveringen synes vara att det har skett för få ingripanden, vilket just var poängen.

Min fråga till statsrådet är därför: Är regeringen beredd att titta på ytterligare lagstiftning för att öka möjligheten till lokala ordningsvakter?

Herr talman! Jag tackar Jessika Roswall för frågan.

Regeringen satsar 2 miljarder kronor extra på polisen i år. Sammanlagt fram till 2020 satsar vi 7,1 miljarder. Vi har fördubblat antalet antagna till polisutbildningen jämfört med alliansregeringens period. Vi öppnar också nya utbildningsplatser i Malmö och Västsverige.

Det är väldigt viktigt att vi har goda resurser till polisen. Men det är också väldigt viktigt att vi jobbar förebyggande, så att de som är i riskzonen för att falla in i brottslighet ska fångas upp innan de kommer dit. Vi har en lång rad åtgärder för att göra detta. Vi stärker skolor, fritidsgårdar, socialtjänst och annat. Det finns många sätt att arbeta förebyggande.

Ordningsvakter är mer en lokal fråga.

Herr talman! Jag tackar för svaret, eller vad jag nu ska kalla det. Det var kanske inte riktigt ett svar. Det är inte bara en lokal fråga, utan det är lagregler som styr detta.

I inslaget framgick det att människorna var väldigt nöjda, att ordningsvakterna var nöjda, att den lokala polisen var nöjd och att kommunerna brett över partigränserna var nöjda. Men här ser vi att lagstiftningen inte räcker, eftersom den sätter begränsningar.

Min fråga är återigen om regeringen avser att titta på en tydligare lagstiftning vad gäller möjligheten till lokala ordningsvakter.

Herr talman! Det är naturligtvis oerhört viktigt att människor ska känna sig trygga i sin vardag och att barn och ungdomar inte ska behöva bevittna skjutningar eller våldsdåd i sin närmiljö. Det är det övergripande mål som regeringen jobbar mot. Vi har avsatt enormt mycket resurser för att få en lugnare närmiljö och säkrare och tryggare områden för människor i de speciellt utsatta områdena. Det kommer vi att fortsätta göra.

Det är för tidigt att uttala sig i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Även min fråga går till statsrådet Isabella Lövin. Den gäller de 9 000 ensamkommande som en av regeringens propositioner riktar sig mot. Ifall de "har för avsikt" att studera på gymnasienivå får de stanna. Nu är fallet att troligen ingen av dem har gymnasiebehörighet över huvud taget. De kommer därför att hamna inom yrkesutbildningen, det vill säga under vuxenutbildningen, som är en kommunal fråga. Där finns det varken platser, pengar eller personal att tillgå.

Vi har i dag i Sverige ett skriande behov av lärare på alla nivåer. Varifrån tänker statsrådet skramla fram de 500 ytterligare lärare som vi skulle behöva och som borde vara utbildade och lämpliga att ta hand om de här 9 000 personerna?

Nej, herr talman, det här funkar inte. Låt oss hoppas att Moderaterna tar sitt förnuft till fånga, röstar på Sverigedemokraternas förslag och förpassar regeringens förslag dit där det hör hemma - till papperskorgen. Så mycket värt är det i vår värld.

Herr talman! Jag tackar Stefan Jakobsson för frågan.

Den här gruppen, som kom till Sverige under hösten 2015 och fick vänta längre på att få sin sak prövad än de 15 månader som EU:s asylprocedurdirektiv säger är rimligt, har rotat sig i Sverige. De har familjer som bryr sig om dem. I många fall går de redan i skolan och har väldigt bra skolresultat. Det finns i dag goda möjligheter till att de som nu får chansen att stanna i Sverige om de går en utbildning kommer att bli en tillgång för det svenska samhället. Det här är ungdomar som verkligen vill etablera sig, vill stanna här, vill utbilda sig och vill få en chans till en tryggare värld. Jag är väldigt glad att regeringen nu ger dem möjlighet att göra det, med tanke på att de har haft så höga förhoppningar och varit här så länge. Annars vore det bortkastat.

Herr talman! Vi hör att de vill, vill och vill. Men de vill inte uppge vilka de är, och de vill inte uppge sin riktiga ålder. Där har vi ett problem redan från början.

För att korrigera statsrådet: Vi lägger 0,98 procent av bni i biståndsramen, inte 0,7. Vi lägger till och med 250 miljoner mer än regeringen i faktiskt bistånd. De siffror som statsrådet stod och pratade om här tidigare med min kollega Julia Kronlid är faktiskt tre år gamla. Vi kanske inte ska stå inför ungdomarna här ett valår och dra fake news inför allihop.

Herr talman! Sverigedemokraterna lägger 0,98 procent på bistånd i år och de kommande tre åren. Men i er budget skriver ni att er målsättning är att ha 0,7 procent i bistånd. Jag kallar inte det för fake news.

När det handlar om att ta ansvar och ha en solidarisk ansats gentemot sin omvärld skulle jag inte säga att Sverigedemokraterna precis är det lysande exemplet. Människor behöver stöd, oavsett var de bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Utmaningarna mot kvinnors och flickors rättigheter är i dag många: krig, konflikter, sexuellt våld, auktoritära ledare och stater som tar sig rätt att bestämma över kvinnors och flickors kroppar, valmöjligheter och utrymme i samhället.

Nu har Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen antagit en ny strategi för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018-2022. Vad gör det för skillnad i världen? Vilka är de viktigaste prioriteringarna och de viktigaste åtgärderna?

Herr talman! Jag tackar Maria Andersson Willner för frågan. Vi antar nu en helt ny strategi som inriktar sig på jämställdhet på global nivå. Det beror på att vi ser ett väldigt starkt motstånd mot de framsteg som har gjorts på global nivå för kvinnors rättigheter och kvinnors möjlighet att utveckla sig. Exempelvis ifrågasätts kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och sin sexuella och reproduktiva hälsa.

Det läggs 1 miljard kronor till år 2022. Det handlar om att stötta kvinnoorganisationer. Det handlar om att skydda kvinnorättsaktivister. Det handlar också om att stödja forskning och datainsamling som är könsuppdelad, så att länder har mycket lättare att se hur skillnaderna ser ut mellan flickor och pojkar och mellan män och kvinnor. Därmed kan man också ta rätt beslut och rikta resurserna dit där de behövs mest för att stödja kvinnor. Det här stöder också mäns och pojkars deltagande i jämställdhetsarbetet.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Nyligen genomfördes Stockholm Forum on Gender Equality. De jag har pratat med var väldigt positiva till konferensen med dess tydliga fokus på konkreta åtgärder. Vad vi behöver är just konkreta åtgärder och tydliga politiska ställningstaganden. Vad tar du med dig från konferensen, statsrådet?

Herr talman! Stockholm Forum on Gender Equality var en stor framgång, med över 500 deltagare från hela världen. Det fanns deltagare från regeringen men också kvinnorättsaktivister och andra som nu inspireras av Sveriges feministiska utrikespolitik. Nu har även Kanada en feministisk utrikespolitik. Man börjar prata om de här frågorna på ett helt nytt sätt, där man alltid ska väga in kvinnors roll i utrikespolitiken och i samhället när man pratar om utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi moderater tror på svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Detta är näringar som har potential att bidra till många fler jobb och ökad ekonomisk tillväxt. För att potentialen ska tas till vara behöver dock konkurrenskraften för hela den svenska livsmedelskedjan stärkas. Livsmedelsstrategins övergripande mål fokuserar på just konkurrenskraften och ökad produktion.

Tyvärr har regeringen inte lyckats vidta eller egentligen ens presentera några rejäla konkreta åtgärder för att förverkliga målet. Vad som behövs är åtgärder som sänker kostnader för jordbruket. Skatter och avgifter behöver sänkas men också kostnader på grund av regelkrångel, administration och särkrav.

En färsk rapport från SLU visar att antalet lagkrav som rör lantbruksföretagen har ökat med 120 procent de senaste 20 åren. Mot den bakgrunden måste jag fråga landsbygdsministern: Vilka konkreta åtgärder vidtar eller planerar regeringen att vidta för att lätta på jordbrukets regelbörda?

Herr talman! Tack för frågan!

Vi har fastställt en nationell livsmedelsstrategi här i kammaren i bred enighet. Efter det har regeringen anslagit 1 miljard kronor till åtgärder för att uppnå livsmedelsstrategins mål, som handlar väldigt mycket om att öka vår livsmedelsproduktion.

Vi har igång drygt 40 olika åtgärder för att just öka produktionen. Många av åtgärderna är riktade till primärproduktionen och många till livsmedelsindustrin. Det är en exempellös stor exportsatsning som vi just nu jobbar med som är på 48 miljoner för att få svenska livsmedel ut på en ny marknad.

Regeringen har i dag fattat ett beslut om att gå in med 50 miljoner för att stimulera ekologisk livsmedelsproduktion. Det är någonting som är bra för primärproduktionen som får en bättre lönsamhet.

Herr talman! Jag konstaterar att landsbygdsministern inte gav ett konkret exempel på vad man gör för att röja upp i regeldjungeln. Svenska lantbrukare behöver bättre förutsättningar och inte bara riktade stöd.

Det är inte politikens uppgift att styra om svenska konsumenter ska köpa ekologiska eller konventionellt producerade livsmedel. Regeringen måste komma med förslag som röjer i regelbördan.

Moderaterna har lagt fram ett batteri av förslag. Det handlar till exempel om ett målstyrt miljö- och djurskydd, lättnader i plan- och byggreglerna och inte minst färre särregler.

Herr talman! Ledamoten är mycket väl medveten om att regeldjungeln som han talar om är utifrån den gemensamma EU-politiken vi har. Den här programperioden lades fast och förbereddes av den förra regeringen.

Den här regeringen har från första dagen börjat jobba med den nya programperiod som kommer att träda i kraft 2021. Det handlar om att förenkla, få bort alla onödiga regler och ta bort all byråkrati. Vi har också börjat få EU-kommissionens öra för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Demokrati och mänskliga rättigheter är på stark tillbakagång i vår värld. Ansvarsfulla politiska partier och politiker är en förutsättning för att demokratin slutligen ska få fäste.

Vi kristdemokrater värnar demokratibiståndet och inte minst det som kanaliseras via partianknutna organisationer som ofta har ett unikt och förtroligt samarbete med systerpartier i nya demokratier och diktaturer. Vi ser dock inga tecken på att regeringen gör detsamma. Tvärtom kommer enligt nya riktlinjer systerpartistödet som vi känner det i dag att delvis försvinna.

Därför vill jag veta: Vilka ambitioner har regeringen egentligen för stödet till världens oppositionspolitiker? Ministern talade sig precis varm om den stora satsningen på kvinnor inom ramen för den feministiska utrikespolitiken. Men inte en enda gång nämndes kvinnliga politiker och stödet till dem.

Herr talman! Tack, Sofia Damm, för frågan!

Det partianknutna biståndet har utvärderats ett antal gånger av Statskontoret och olika bedömare som har sett att det finns utrymme för förbättring av effektiviteten i det partianknutna biståndet. Det ska följa samma höga standard som resten av biståndet så att det verkligen stöder demokratikrafter på bred basis och de demokratiska institutionerna i våra samarbetsländer på ett bra sätt.

Därför ser vi över strategin för de partianknutna organisationernas biståndsverksamhet så att vi garanterar att kvaliteten håller den standard vi förväntar oss och att partierna verkligen går åt samma håll.

Herr talman! Tack så mycket för svaret!

Det är väldigt mycket inom svenskt bistånd där det finns utrymme för förbättring. Självklart ska det alltid granskas och bli bättre.

Alliansregeringen betonade vikten av detta stöd just som komplement till det viktiga stödet till civilsamhället. Ingen kommer att rösta på en civilsamhällesorganisation. Vi behöver ansvarsfulla politiker.

Jag beklagar att ni ser ut att göra förändringen. Jag vill därför kontrollera: Hur kommer vi i riksdagen att involveras i det fortsatta arbetet med att i så fall förändra PAO-riktlinjer?

Herr talman! Regeringen har ansvar för hur biståndet utformas. Vi har utifrån de utvärderingar som har gjorts sett skäl till att se till att det bistånd som betalas ut till de partinära organisationerna ska bedömas av en samlad organisation så att vi ser till att vi verkligen stöder de allmänna politiska och demokratiska principer som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till konsumentminister Per Bolund.

Snabblån och så kallade sms-lån är ett stort problem i samhället. Det är en liten summa, ofta kanske ett par tusen kronor. Men det kan också vara ett par tusen procents ränta. Det springer snabbt iväg när man sedan ska betala tillbaka. De som inte redan har problem riskerar att få problem när de tagit de här lånen. De som tjänar pengar på lånen är oseriösa företag.

Nu kommer äntligen förslag om räntetak och kostnadstak på lånen och också regler om att inte ha så aggressiv marknadsföring av lånen. Jag vill fråga: Hur följer vi nu upp och ser till att det följs i praktiken så att konsumenterna vet sina rättigheter och att vi kan sätta dit de företag som inte sköter sig?

Herr talman! Tack, Hillevi Larsson, för en väldigt viktig fråga!

Snabblånen - eller sms-lånen, som det hette tidigare - har varit ett snabbt växande fenomen i Sverige. Det första företaget kom 2006, samtidigt som den borgerliga regeringen tillträdde. Under åtta år hände det tyvärr ingenting på det området, utan man såg marknaden bara växa och växa.

Regeringen har sett till att vi nu får en reglering. Vi får ett räntetak på högst 40 procents ränta utöver statslåneräntan, vilket är en kraftig sänkning av nivåerna, och också ett kostnadstak så att man aldrig behöver betala mer än motsvarande samma summa som man har lånat. Ett lån på 1 000 kronor kan till exempel aldrig kosta mer än 2 000 kronor. Det skyddar konsumenter, som ofta är väldigt sårbara.

Reglerna kommer att vara otroligt viktiga för att få ordning på marknaden. Men självklart måste vi också se till att våra myndigheter har resurser och uppdrag. Där har vi gett Konsumentverket i uppdrag att till exempel granska marknadsföringen och även Finansinspektionen att ha en granskning av dessa företag så att de verkligen sköter sig enligt de regler vi nu sätter upp. Vi ska helt enkelt skydda oss konsumenter från att ingå väldigt dåliga ekonomiska avtal.

Herr talman! Regeringen har också kommit med förslag som innebär att det är lättare att få skuldsanering. Det betyder att man får en andra chans om man är överskuldsatt och inte kan betala sina skulder. Det har lett till att ansökningar om skuldsanering har fördubblats.

Det är väldigt bra. Men jag tror att detta är ännu viktigare. Här handlar det om att förebygga att man hamnar i skuldfällan och hos Kronofogden. Jag hoppas verkligen att vi kan gå vidare på det området. Det är jätteviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Detta är en väldigt stort individuellt problem. Människor som hamnar i skuld får stora sociala och även hälsomässiga svårigheter, och det drabbar även anhöriga. Det är också ett samhällsproblem. Människor kan inte ta del i ekonomin, planera sin framtid och bosätta sig på det sätt de vill, och det kostar väldigt mycket pengar för samhället.

Jag är därför glad över att nu både minska inflödet av dem som blir skuldsatta och också hjälpa människor ur skuldsättning. Vi ser glädjande nog hur antalet skuldsatta i Kronofogdens register nu äntligen minskar. Vi är på rätt väg.

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Vi är rätt många som bor norr om Dalälven som tycker om friheten att kunna åka skoter. Jag är säker på att landsbygdsministern, som bor i Norrbotten, också delar den glädje som det innebär att kunna ta skotern och åka ut och åka.

Regeringen har i veckan tillsatt en utredning där man ska se över terrängkörningslagen. Vi vet historiskt under den här mandatperioden att när regeringen har gjort någonting som har med motorfordon att göra har det snarast varit negativt. Vi hörde här tidigare om miljözoner och kilometerskatt, och vi har sett skattehöjningarna på drivmedel och allting. Det är klart att det finns många skoterägare som är oroliga.

Jag skulle vilja veta hur landsbygdsministern ser på den här utredningen. Vad är det som behöver förändras och förtydligas? Det vore klargörande med ett svar från statsrådet.

Herr talman! Den här frågan ställs till fel statsråd. Jag har inte hand om de här frågorna. Däremot kan jag säga att jag väldigt gärna kör skoter, och jag vet att väldigt många norr om Dalälven också väldigt gärna kör skoter. Dessutom vet jag att många andra kommer upp till de norra delarna av vårt land och kör skoter.

Jag kan inte detaljerna kring den här utredningen, men det är klart att det finns en anledning till att man ser över detta. Det finns problem med skoterkörning. Allt är inte bara tjusning. Det känner jag också till. Det körs sönder ganska mycket planteringar, inte av dem som normalt tycker om att köra skoter, men det finns friåkning i fjällvärlden som ställer till väldiga problem, inte minst för renskötseln.

Det finns nog anledning att se över detta, men jag kan tyvärr inte gå in i detaljerna eftersom det inte är mitt område.

Herr talman! Jag förutsätter att statsrådet följer medierna i Norrbotten. Det pågår ju en debatt nu där partier i Sametinget till exempel vill ta över kontrollen och tillsynen över skoterkörning i vissa områden. Det står också i utredningsdirektivet just att man ska titta på en effektiv tillsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vore intressant att höra landsbygdsministerns uppfattning om det är så att man avser att lägga ut till exempel tillsyn på vissa renskötare.

Herr talman! Jag tror inte att vi ska spekulera i någonting sådant i det här läget, utan låt nu utredningen titta på det här.

Det handlar givetvis om att komma till rätta med sådan körning som är helt obefogad och som också förstör mycket för näringarna där uppe. Det är viktigt att komma åt det. Det handlar inte om den normala körningen uppe i Norrland och inte heller om dem som kommer på besök. Det fungerar oftast väldigt bra.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Sverige ska ha minskat sina utsläpp med 85 procent senast 2045. Det har denna riksdag beslutat. Stefan Löfven sa i sin regeringsförklaring att han vill att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

I budgeten för i år lanserade regeringen Industriklivet, en satsning där den tunga industrin kan få stöd för projekt som går mot fossilfrihet. Min fråga är: Har arbetet kommit igång, och hur har intresset från industrin varit?

Herr talman! Tack, Marianne Pettersson, för frågan! Svaret är att arbetet har kommit igång mycket bra, och industrin har tagit emot det här stödet med öppna armar. Det är precis det här de efterfrågar.

Som jag sa tidigare som svar på en annan fråga är industrin i dag orolig för en enda sak, och det är att det inte nödvändigtvis finns en långsiktighet och en kontinuitet i det här stödet, eftersom det finns partier på andra sidan blockgränsen som inte vill fortsätta. I alla fall har de inte budgeterat för ett fortsatt stöd.

Vad vi behöver göra är att hjälpa vår industri att göra de tekniksprång som de behöver för att bli koldioxidneutrala. Stålindustrin är redan på gång. SSAB tillsammans med Vattenfall och LKAB har nu fått de första pengarna för ett pilotprojekt som handlar om att starta en ståltillverkning där man inte använder kol utan vätgas. Detta kan bli en världsunik teknologi, och det här är någonting som gör att vi tillsammans i Sverige verkligen kan värna även om vårt näringsliv.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Har regeringen några andra åtgärder för att stötta industrin för att nå målet till 2045?

Herr talman! Inte minst statsministern har ända sedan vi tillträdde startat samverkansprogram och tagit en rad olika initiativ tillsammans med näringslivet för att lyssna in vilka frågor som är viktiga för att näringslivet ska kunna ställa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har exempelvis ett projekt med elektromobilitet där vi kan hjälpa transportsektorn - även de tunga transporterna - att ställa om till elfordon.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Isabella Lövin.

Som riksdagsledamot från Stockholmsregionen har jag besökt Hammarby Sjöstadsverk under mandatperioden. Det ligger i anslutning till Henriksdals reningsverk i Nacka. Anläggningen är en ledande FOU-anläggning inom vattenreningsteknik. Den drivs av IVL, Svenska Miljöinstitutet och KTH och används både för nationella och internationella projekt.

Ett av deras projekt syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från hantering av avloppsvatten och avloppsslam. Det låter kanske inte så innovativt och sexigt, men tekniken som används är avancerad och har stor effekt. Den är också exporterbar.

Herr talman! Då regeringen som helhet har ett exportansvar vill jag fråga statsrådet vad som görs för att hjälpa svenska företag att exportera svensk teknik som minskar utsläppen av växthusgaser.

Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för frågan! Att vi ska ställa om till att bli världens första fossilfria välfärdsland är regeringens målsättning, och det har det varit från dag ett.

Vi har också tagit ett globalt ledarskap i att hjälpa världen att ställa om. Här är naturligtvis export av klimatsmart teknologi centralt, liksom att hjälpa utvecklingsländer som behöver hjälp inte minst med avfallssystem, avloppsrening och annan smart teknologi som vi kan visa. Detta gäller även samhällssystem.

Vi har många delegationer på besök i Sverige, inte minst i Hammarby Sjöstad, som besöker oss för att se hur man kan ordna smartare avfallssystem och ett klimatsmart samhälle. Både genom exportstrategin och genom vårt biståndsarbete och internationella utvecklingssamarbete har vi hela tiden detta i fokus.

Herr talman! Jag tackar för svaret! Jag tror att den typen av export inte bara är ekonomiskt och ekologiskt riktig utan också viktig för olika regioner i vårt land. Jag är uppväxt under Vattenfestivalåren, och jag tror till exempel att det är viktigt för Stockholmsregionen att få befästa sin närhet till vatten.

Nu är det inte det vi ska prata om här, utan jag skulle vilja ställa en följdfråga just om vattenrening. Hur kan man arbeta mer specifikt med vattenrening och export?

Herr talman! Tack för frågan! Jag kan inte svara på den frågan i detalj, men efterfrågan på svensk know-how och teknologi är mycket stor. Vi har många besök från många länder, där man frågar hur vi jobbar med dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan nämna små östater som har grundvattenproblem och som kommer till oss för att fråga hur man kan förbättra. Detta är något vi kan gå ut med.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja ställa en fråga till biståndsminister Isabella Lövin. Frågan rör Kuba.

Kuba har fått en ny president, Miguel Díaz-Canel. Efter 58 långa år är det inte längre en Castro som är Kubas högsta ledare. Tyvärr är det inte mycket annat som är nytt på Kuba. När USA släppte sitt embargo var ju förväntningarna höga på att det nu skulle ske en förändring. Många hoppades på politisk öppning, kanske till och med lite mer yttrandefrihet och demokrati.

Tyvärr har motsatsen inträffat. Demokratirörelsen är mer trakasserad än på länge. Senast i söndags fängslades företrädare för Damas de Blanco - damerna i vitt.

Min fråga till biståndsministern gäller hur Sverige ska agera. När ska regeringen börja ställa krav på Kubas diktator, och vad vill vi uppnå med vårt samarbete med Kuba i dag?

Herr talman! Tack, Maria Weimer, för frågan! Vi delar oron över den demokratiska utvecklingen på Kuba och i många andra länder, kan tilläggas.

Sverige har under lång tid haft ett stöd till de demokratiska krafterna på Kuba för att också stödja informationsfrihet, inhämtning och skydd för de modiga krafter som jobbar för en mer öppen och demokratisk utveckling och som själva har varit hotade.

Vi ser ingen anledning att dra in stöd till demokratikrafter eller yttrandefrihetsinsatser, som är fokus på vårt utvecklingssamarbete med Kuba liksom med många andra länder där det råder en demokratisk utveckling som ibland går åt fel håll. Ibland går den åt ett bättre håll.

Herr talman! Jag menar att det finns mer som Sverige kan göra. En väg går genom EU. När EU ska implementera det avtal man har med Kuba bör demokratirörelsen bjudas in. De har inte fått vara delaktiga i framtagandet av avtalet, men den här gången borde de få en formell plats vid bordet och på det sättet också erkännas.

Jag skulle vilja veta om biståndsministern är beredd att driva frågan i EU-kretsen.

En annan fråga gäller det avtal Sverige har med Kuba. Där skulle vi kunna ställa högre krav på mänskliga rättigheter och demokrati.

Herr talman! Givetvis driver Sverige att civilsamhället och demokratirepresentanter för kvinnor och andra alltid ska vara närvarande vid förhandlingar av det slaget. Jag törs lova Maria Weimer att Sverige driver den frågan i EU-sammanhang.

Frågestund

Vi för en öppen dialog med regeringen om våra förväntningar och principer, och vi håller inte inne med kritik.

Frågestunden var härmed avslutad.