Frågestund - 2018-04-19

Fru talman! Så kom den då äntligen, landsbygdspropositionen, efter tre och ett halvt år! Besvikelsen var naturligtvis stor när det visade sig att den inte innehåller ett enda konkret förslag för en mer levande landsbygd. Det finns bara ett förslag till beslut, och det är att anta ett generellt mål om en livskraftig landsbygd. Målet är lovvärt, men det räcker inte med vackra målformuleringar. Det krävs konkreta förslag, och tyvärr saknas sådana.

De få gånger som regeringen faktiskt har varit konkret handlar det om förslag som slår mot landsbygden. Ett exempel är kilometerskatten, som drabbar företag på landsbygden. Den drabbar också bioekonomin, som är viktig för omställningen till ett mer hållbart samhälle och för en mer levande landsbygd. Därför vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht: På vilket sätt bidrar regeringens kilometerskatt till målet om en mer levande landsbygd?

Fru talman! Vi har inte lagt fram något förslag om en kilometerskatt. Däremot har vi lagt fram en proposition med massor av konkreta åtgärder. Jag ska passa på att redovisa dem. De har väldigt mycket fokus på företagande, näringsliv och jobb.

Vi avsätter 1,5 miljarder för de två närmaste åren 2019 och 2020, och därefter är det 400 miljoner. Det handlar om konkreta åtgärder: digitalisering av landsbygdsföretag, teknikutveckling i landsbygdsföretag, produktionsutrustning för landsbygdsföretag och bättre finansiering för landsbygdsföretag. Vi satsar också på innovation och stärker Vinnovas inkubationsprogram för landsbygdsföretag. Vi satsar också på utbildningsinsatser, exempelvis fjärrundervisning, så att man kan bibehålla byskolorna och höja kvaliteten i undervisningen där. Vi satsar 22 miljoner på konkreta åtgärder för kultur på svensk landsbygd.

Det är fullt av konkreta åtgärder som regeringen kommer att vidta efter det att denna proposition har klubbats här i riksdagen.

Fru talman! De konkreta förslag som ministern nu nämner, som alltså inte återfinns i själva landsbygdspropositionen, handlar bara om att kompensera för den skadliga politik som regeringen har fört under den här mandatperioden, med sämre villkor för företagen och för människor som lever och verkar på landsbygden. Det som behövs är sänkta skatter, minskat regelkrångel och bättre kommunikationer. För allt detta krävs en annan regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Är det verkligen sämre att man exempelvis satsar på att transportstödet ska omfatta även livsmedelssektorn? Är det sämre att satsningar också görs på Norrlandsjordbruket? Är det sämre att vi bygger ut bredband i en massmiljardsatsning i hela Sverige? Jag tycker att detta verkligen är satsningar på landsbygden. Är det sämre att vi ser till att lanthandlarna finns kvar? Vi har till och med stoppat butiksdöden.

Fru talman! Socialminister Annika Strandhäll berättade i söndagens Agenda att den tidigare alliansregeringen hade utförsäkrat nästan 100 000 individer. Det Strandhäll däremot inte sa var att den nuvarande regeringen har nått samma nivå på i princip halva tiden.

Regeringen sa att syftet med att avskaffa den bortre tidsgränsen var att inga personer som är sjukskrivna skulle bli utförsäkrade. Samtidigt framkommer nu att regeringen har fört en hårdare politik än alliansregeringen när man ser till antalet utförsäkrade. Det framkommer uppgifter om en avslagskvot och om lönepåslag för anställda i Försäkringskassan som avslår fler ansökningar. Anser ni i regeringen att ni har lyckats med en hållbar politik med rehabilitering för sjukskrivna om ni för en hårdare politik än Alliansens och låter redan utsatta människor drabbas av era kostnadsbesparingar?

Fru talman! Det är fascinerande att höra Julia Kronlid ställa denna fråga till mig med tanke på att den enda politik som Sverigedemokraterna vill ställa sig bakom när det gäller sjukförsäkringen är att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, så att människor som har behov av att vara sjukskrivna får en bortre gräns. Det är den politik som ni vill föra tillsammans med de borgerliga partierna, som tänker införa ytterligare en karensdag i sjukförsäkringen. Hur många svenskar tycker att detta är en attraktiv politik, tror du?

Ni och de borgerliga partierna lämnade efter er en sjukfrånvaro som hade stigit med 70 procent. Det var 100 000 personer som hade utförsäkrats och snurrat runt i försäkringen flera gånger. Det hade blivit kostnadsökningar i mångmiljardklassen.

Allt är inte perfekt. Människor ska få det stöd som de behöver. Vi håller på att renovera sjukförsäkringen steg för steg. Stå för er politik!

Fru talman! Nu låter det som om Strandhäll menar att vi satt i alliansregeringen. Det gjorde vi inte. Men jag hoppas att vi kan få sitta i en regering i framtiden.

Vi vill inte återgå till den politik som Alliansen förde. Det vill jag vara tydlig med. Däremot är det uppenbart att det inte är en bortre tidsgräns vara eller icke vara som avgör hur många som utförsäkras. Det är alldeles uppenbart att regeringen har utförsäkrat fler än alliansregeringen gjorde.

Det viktiga som vi vill framhålla är en stark rehabiliteringskedja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ni har ett tydligt förslag på det här området, Julia Kronlid. Ni i Sverigedemokraterna har till och med gjort ett tillkännagivande tillsammans med de borgerliga partierna om att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och om att införa ytterligare en karensdag i vår sjukförsäkring.

Vi jobbar för låga och stabila sjuktal och för att människor ska få det stöd de behöver.

Fru talman! Att vara fattig och utanför är svårt. Att känna att man inte kan göra särskilt mycket åt det är sannolikt ännu svårare. Att dessutom känna att ens egen situation sannolikt kommer att ärvas av ens barn måste vara bland det jobbigaste man kan ställas inför som förälder.

Av detta skäl har Liberalerna lagt fram förslag om obligatorisk språkförskola för dem som kommer nya till landet. Nyanländas barn och nyanlända barn ska få chansen att lära sig svenska, gå i förskola, duschas av det svenska språket, möta det svenska språket och möta svenska kompisar.

Jag undrar: Varför har den här regeringen gjort så lite för att nyanlända barn ska få chansen att lära sig svenska språket? Varför har den här regeringen inte lagt förslag om att ge dem som kommer till Sverige en chans att möta det svenska språket på ett strukturerat sätt i en obligatorisk språkförskola? Vilka besked har utbildningsministern att ge dessa barn?

Fru talman! Tack för frågan, Christer Nylander!

Jag redovisar gärna det vi gör, som har lett till att vi nu ser att fler nyanlända lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det gäller inte bara språket, det vill säga det betyg i svenska man behöver, utan också betyg i tillräckligt många andra ämnen för att man ska få den där livsviktiga biljetten. Det handlar bland annat om att stärka rätten till studiehandledning, så att man kan läsa flera ämnen samtidigt, om att ha utökad undervisning i svenska när man kommer och om att säkra att det finns tillräckligt många lärare som kan genomföra undervisning.

För dem som kommer tidigt spelar förskolan en jättestor roll. Jag slöt för två veckor sedan ett avtal med SKL om att ha fler öppna förskolor med svenskundervisning för föräldrarna, vilket såklart är extremt viktigt även för barnens svenskundervisning - att man kommer in i förskolan. Jag är också fullt beredd att titta på det förslag Liberalerna har lagt fram. Det är bra med svenskundervisning tidigt för barnen, och det är bra med svenskundervisning tidigt för deras föräldrar.

Fru talman! Många unga människor går i förskolan i dag, men de som behöver förskolan allra mest är de som inte är där så ofta. Det är därför Liberalerna nu föreslår en obligatorisk språkförskola just för nyanlända - för att de ska få chansen att möta svenska språket så tidigt som bara är möjligt. De ska få chansen att lära sig svenska språket så tidigt som möjligt för att de ska få chansen att sedan klara grundskolan och ta sig vidare ut på arbetsmarknaden när de blir vuxna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är centralt att göra dessa saker nu när vi har många nya i Sverige. Det är många nya som verkligen behöver detta. Därför är det tråkigt, fru talman, att regeringen ännu inte har lagt fram detta förslag.

Fru talman! Vi har gjort mycket. Det är därför vi nu ser att resultaten för nyanlända elever går upp. Vi kommer att behöva göra mer, och det är anledningen till att jag inte avfärdar det förslag Liberalerna kom med i går. Det tog alltså tre och ett halvt år av den här mandatperioden för er att komma på det här förslaget, Christer Nylander, och jag avfärdar det inte dagen efter.

En av de saker som vi har gjort och som vi ser kan göra stor skillnad är dock denna öppna förskola där föräldrar, inte minst mammor, som behöver komma ut på arbetsmarknaden får svenskundervisning samtidigt som barnen är på väg in i förskolan.

Fru talman! Vi har Facebook, Cambridge Analytica och personlig information som ingen vet vem den sprids till. Vi har en valrörelse som förutspås bli den hårdaste någonsin. Vi ser att näthat och utsatthet på nätet är väldigt stort, särskilt bland unga kvinnor. Internet har många sidor som tyvärr inte alltid är särskilt positiva, och vi måste skapa ett bättre skydd för oss alla.

Gustav Fridolin! Är det inte dags att införa en nätombudsman?

Fru talman! Tack för frågan, Linda Snecker!

Jag tror att det viktigaste är att det i varje del av den svenska polismyndigheten finns kompetens för att utreda brotten på internet. Det har varit alldeles för mycket av laglöshet. Det som är fullständigt olagligt utanför nätet har plötsligt blivit lagligt på nätet, i varje fall i betydelsen att när någon anmäler ett regelrätt hot, hat eller förtal blir anmälan nedlagd direkt. Det handlar ju om att det inte har funnits vare sig resurserna eller kompetensen att utreda brotten.

Det är en av anledningarna till att vi i omorganisationen av polisen har säkrat att man ska prioritera it-brottslighet och kompetens för it-brottslighet över hela landet. Det är en av de viktigaste delarna för att utreda den typen av brott på internet som drabbar enskilda.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Okej, även om det inte blir en nätombudsman håller jag helt med dig om att vi verkligen behöver stärka polisens kunskap om brottslighet som sker på nätet. Vi kan inte ha det som nu, det vill säga att vår grundläggande demokrati och yttrandefrihet hotas på det här sättet. Vänsterpartiet har föreslagit att vi ska ha ett slags specialpolis för brott på internet, och jag ser fram emot att vi kan arbeta åt det hållet tillsammans. Det här är nämligen ett hot mot oss alla, oavsett vilket parti vi kommer ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Om detta är vi helt överens. Det måste finnas en grundläggande kompetens i hela Polismyndigheten så att man säkrar att man när det sker en anmälan vet om den kan utredas vidare. Det måste såklart även finnas specialistkompetens som kan göra de ofta svåra men väldigt nödvändiga utredningarna av de brott som har begåtts på internet.

Sedan behöver vi ställa krav också på företagen. Digitaliseringsminister Peter Eriksson har öppnat för att inom EU till exempel ställa krav på att man ska identifiera sig när man loggar in på de stora plattformarna, så att det faktiskt går att se vem som har gjort vad.

Fru talman! Skillnaden mellan regeringens sista budget och Kristdemokraternas från i höstas är lite drygt 7 ½ miljard på området vård och omsorg. Trots att vi har så mycket mer resurser ligger dock inte den största skillnaden där, utan den ligger i reformer och framför allt i resultat.

Det går i dag nästan inte att hitta någon cancerdiagnos där patienterna får vård inom den tid som professionen har bedömt att man behöver få vården. Socialdemokraterna lovade inför förra valet att ingen cancerpatient ska vänta längre än fyra veckor. Nu har vi hört att Socialdemokraterna går till val på samma sak igen. Under tiden som ni återanvänder ouppfyllda vallöften växer köerna, och förtroendet för vården sjunker.

Min fråga till statsrådet är därför: Hur många fler patienter ska det bli i vårdköerna innan ni inser att ni faktiskt inte klarar den här uppgiften?

Fru talman! Tack för frågan, Emma Henriksson!

Vi har från regeringens sida under den här mandatperioden verkligen prioriterat upp cancerarbetet. Vi har dessutom gjort det helt i linje med det arbete som påbörjades under den tid då Göran Hägglund från Kristdemokraterna var socialminister. Vi har infört de standardiserade vårdförloppen, tillsammans med professioner och landsting runt om i Sverige, för 18 olika cancerdiagnoser. Det täcker 97 procent av alla diagnoser. Vi håller långsiktigt på att öka tryggheten i den svenska cancervården, och vi kommer i vår med en uppdaterad cancerstrategi - allt för att människor ska kunna känna sig trygga i den svenska cancervården.

Fru talman! Det är glädjande att ni har fortsatt med det arbete vi påbörjade, ministern, men ni har inte kunnat se till att leverera det patienterna faktiskt kan förvänta sig. Det bygger på det arbete ni har gjort på alla andra områden, där resurser har gått till fel saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Lungcancer är den cancerform som flest dör av i Sverige. Det är inte ens hälften av de patienterna som får vård i den tid de behöver för att öka chanserna att överleva, utan 44 procent. Skillnaden är också väldigt stor mellan landstingen. Vad gör regeringen åt detta?

Fru talman! Emma Henriksson känner ju väl till att regeringen har prioriterat cancerarbetet högt under den här mandatperioden. Vi har investerat en halv miljard årligen i införandet av de standardiserade vårdförloppen, som just syftar till att i hela vårdkedjan öka kvaliteten när man ska behandlas för cancer - oavsett var man bor i Sverige. Glädjande nog ser vi nu också att just väntetiderna inom cancervården minskar när det gäller flera diagnoser.

Fru talman! Försvarsminister Peter Hultqvist och civilminister Ardalan Shekarabi har båda starkt förespråkat att konsumenter och offentlig sektor ska handla närodlad mat från Sverige, av till exempel miljö- och sårbarhetsskäl samt för att hela Sverige ska leva. Även landsbygdsministern talar i denna riktning, och det är bra.

Riksdagens beslut om en livsmedelsstrategi talar också om vikten av att öka hela den svenska livsmedelsproduktionen. Regeringen, där även Miljöpartiet ingår, väljer sedan att sätta upp delmål där man ensidigt lyfter fram att kommuner och regioner främst ska handla ekologiskt från hela världen. Det innebär att det vanliga, miljövänliga svenska jordbrukets produkter får mycket lite utrymme samtidigt som importen ökar.

Mina frågor är enkla: Varför respekterar inte regeringen de mål om att hela den svenska livsmedelsproduktionen ska öka som riksdagen har beslutat om? Varför lyfter man ensidigt fram bara en mindre del av den?

Fru talman! Jag tackar för frågan!

Vi har en knappt 50-procentig självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel i Sverige. Vi har ett negativt handelsunderskott för livsmedel på 52 miljarder årligen. Det är många jobb som har försvunnit, inte minst från svensk landsbygd. Därför har regeringen lagt en nationell livsmedelsstrategi på riksdagens bord, och den klubbades i stor enighet här i riksdagen i fjol. Den handlar om att öka livsmedelsproduktionen, såväl ekologisk som konventionell.

Regeringen har också satt in åtgärder för hela 1 miljard kronor de närmaste åren. Det handlar om 40 olika åtgärder.

En av åtgärderna är att stimulera ekologisk produktion, så att vi får fram mer ekologiska livsmedel. Hyllorna i affärerna gapar nämligen tomma. Konsumenterna efterfrågar det, men det finns inte. Vi har också en stor import av ekologiska varor. Vi måste stimulera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Låt oss reda ut det här på en halv minut, landsbygdsministern.

Vilka signaler ger det att den offentliga sektorn knappt ska köpa någon mat alls från världens bästa vanliga miljövänliga jordbruk utan endast från en mindre del av det?

Kan ministern förstå att den stora majoriteten av Sveriges bönder, vars produktion inte är av intresse för kommuner och regioner, känner sig åsidosatta? Varför prioriterar regeringen bara en mindre del av det svenska jordbruket? Varför respekterar man inte riksdagens målbeslut?

Fru talman! Vi har satt en ny lag på plats. Den möjliggör för kommunerna att upphandla närodlat och att ställa krav på miljöhänsyn, djurhälsa med mera. Det är också kommunerna som själva beslutar vad de prioriterar. De kan ställa krav på ekologiskt. Men det är inte nödvändigt. Det står inte i lagen. Friheten finns där.

Det är viktigt att vi får fram en större ekologisk produktion. De lantbrukare som har ekologisk produktion tjänar nämligen mycket bättre. Vi har också möjlighet att exportera mycket mer.

Fru talman! Förutsättningar för en väl fungerande hälso- och sjukvård som är tillgänglig och håller hög kvalitet är att personalen finns till hands, att de är tillräckligt många och att de har hög kompetens och förutsättningar för att kunna göra ett gott jobb. Här vet vi att utmaningarna är stora på sina håll.

Dessutom närmar sig sommaren - äntligen. Men vi vet att situationen i sjukvården ofta kan bli extra ansträngd då.

Min fråga till statsrådet är: Vad gör regeringen för att underlätta för bemanningen och kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården?

Fru talman! Tack, Anna-Lena Sörenson, för den utomordentligt viktiga frågan! Vi vet att många av personalen inom hälso- och sjukvården oroar sig inför sommaren.

Faktum är att vi under den här mandatperioden verkligen har bytt riktning på politiken. Vi har nu fler än 100 000 fler anställda i välfärdens verksamheter än när vi tillträdde. Dessutom har vi både skapat fler utbildningsplatser och gjort historiska permanenta satsningar på landstingen, just för att man ska kunna anställa och göra de investeringar som behövs.

I vårbudgeten har vi nu också gjort ett särskilt paket. Vi skjuter till ytterligare resurser till hälso- och sjukvården för att man bland annat ska kunna stärka upp under sommaren eller allokera medel på ett sådant sätt att till exempel den nära vården stärks, för att dämpa personalens oro och möta medborgarnas behov.

Det togs emot mycket väl när det presenterades i veckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är bra att regeringen underlättar för landstingen och regionerna att verkligen skapa förutsättningar för en god bemanning i hälso- och sjukvården. Det är viktigt.

En annan utmaning är att se till att nyckelgrupperna inom sjukvården finns. Stora pensionsavgångar är för handen när det gäller dem. Finns det något sätt på vilket regeringen kan hjälpa till härvidlag?

Fru talman! Satsningen som vi presenterade i vårbudgeten tar också höjd för att just skjuta till ett antal hundra miljoner kronor extra till landstingen. De är riktade för att behålla just den speciella bristkompetensen, också efter 65.

Vi vet att behoven kommer att öka över tid. Vi kommer att behöva ha kvar varenda kompetent hand som orkar i vården. Och det behöver vi satsa på.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Gustav Fridolin, som i dag också besvarar frågor av allmänpolitisk karaktär.

Vår tids största utmaning är klimatutmaningen. För att vi ska klara av den behöver samhället ställa om. Och transportsektorn är en viktig del i det.

Tidigare i veckan kom ett efterlängtat och viktigt besked från regeringen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är nu överens om den satsning på höghastighetståg som Sverige ska göra. Däremot finns det kritiska röster till projektet. Det finns till och med de som hävdar att det kanske inte behöver bli av.

Jag vill fråga Gustav Fridolin dels varför det är viktigt att vi bygger för höghastighetståg i Sverige, dels varför det är viktigt också för de delar av landet som inte kommer att beröras av projektet med höghastighetståg.

Fru talman! Tack för frågan, Emma Hult!

Sverige behöver nya stambanor. Vi åker i dag runt på stambanor som det planerades för och som byggdes för 100-150 år sedan. Vi reser mer, och vi transporterar mer. Dessutom är vi ganska många som har stått och frusit på en perrong.

För att kunna få bättre pendlingstrafik runt de regioner där stambanorna finns men också bättre godstrafik i hela landet måste vi avlasta de gamla banorna. Och då bygger vi nya stambanor.

När vi bygger de nya stambanorna, vilket är en stor och historisk investering, är det för oss självklart att man ska göra det med den modernaste och bästa tillgängliga tekniken. Det är ju en investering som vi kommer att leva med de kommande 100-150 åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är det viktigt att man kan göra det genom en bred överenskommelse. Regeringen kommer att sätta sig ned och träffa de borgerliga partierna och Vänsterpartiet för att förklara hur vi har tänkt att den här investeringen kan bära sig och genomföras på ett sådant sätt att banorna är färdiga senast 2040-2045.

Fru talman! Jag tackar för det engagerade svaret.

Det befintliga järnvägsnätet är i stort behov av upprustning och i viss mån utbyggnad. Det hörs nu oroliga röster runt om i landet om vad som ska hända med det befintliga järnvägsnätet när vi nu ska satsa på ny järnvägsinfrastruktur på andra platser.

Den frågan ställer jag mig också. Jag kommer från ett län där järnvägsnät läggs ned och där vi samtidigt talar om att bygga för höghastighetståg. Vilken blir relationen mellan det befintliga nätet och de nya sträckningarna?

Fru talman! Infrastrukturministern har varit tydlig med att det i den nationella planen för den allra närmaste infrastrukturperioden kommer att vara en stark tonvikt på järnvägsinvesteringar. Där ryms mycket mer än att vi ska börja bygga för höghastighetståg.

Vi måste klara av att både bygga mer i det järnvägsnät vi har och börja bygga de nya stambanorna. Men vi behöver de nya stambanorna. När man sitter på ett försenat tåg är sannolikheten stor att förseningen har skapats av något tåg framför. Det är för många tåg som trängs på samma banor, och därför behöver vi nya.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson.

Linköpings universitet erbjuder inte bara utbildning av hög kvalitet. Det är dessutom ett forskningsuniversitet av rang. Förra året rankades det faktiskt bland de 300 främsta i världen på Shanghailistan, och det har klättrat 100 placeringar på bara fem år.

Universitetet kommer också väl ut i den nationella omfördelningen av forskningsresurser, där man tittar på kvalitet och samverkan. Samtidigt finns det en stor obalans mellan anslagen som går till utbildning och till forskning. Just forskningsanslaget är anmärkningsvärt lågt.

I dag sitter representanter från universitetet på läktaren.

Jag och min partikollega Finn Bengtsson är lite rationella och ställer frågan gemensamt. Vi undrar vad statsrådet avser att göra för att komma till rätta med den här obalansen på universitet där anslagen till utbildning och forskning inte synkar.

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för den viktiga frågan!

Regeringens politik är att vi ska ha forskning och högre utbildning i hela landet, och att den ska hålla högsta kvalitet. En av kvalitetsparametrarna för att kunna bedriva högre utbildning är att man har ordentligt med egna forskningsanslag. Därför har vi nu tillfört 1,3 miljarder i forskningspropositionen i så kallade basanslag som går direkt till universitet och högskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessa kommer att fördelas utifrån de gamla kriterierna, som handlar om möjligheterna att nå externa anslag. Men vi höjer också det anslag som är knutet till vilket utbildningsuppdrag man har.

Vi lägger också till en ny parameter som handlar om samverkan. Det kommer att gynna de universitet och högskolor som har en hög grad av samverkan.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi är överens om att det är viktigt att vi stärker forskningen. Samtidigt ser vi att vissa universitet och lärosäten halkar efter. Trots att Linköpings universitet har blivit ett världskänt forskningsuniversitet med internationell lyskraft balanserar inte regeringen upp forskningsanslagen.

Därför undrar jag på vilket sätt regeringen har för avsikt att motivera och stimulera andra forskningsuniversitet som klättrar.

Fru talman! Tack så mycket, Betty Malmberg, för den uppföljande frågan!

Här har regeringen, som sagt, lagt om politiken. Tidigare var det bara de stora och historiskt starka forskningsuniversiteten som fick nya basanslag. Nu ser vi till att alla får ta del av basanslaget men att det baseras på de här parametrarna.

Vi har också tillsatt en utredning som handlar om det framtida styr- och resurssystem som våra högskolor ska ha. Det kommer att vara det som lägger grunden för 2020-talets högskola och att vi når målet.

Fru talman! Frågan går till statsrådet Fridolin.

I en tidigare diskussion som vi har haft här har statsrådet Fridolin deklarerat i talarstolen att han är tveksam till hård fysisk träning. Om detta kan vi kanske ha ett längre samtal någon annan dag, men all forskning visar samma sak, nämligen att kondition och styrka är en färskvara som måste underhållas hela tiden. Samma sak är det med kunskap.

Lärarutbildningen är bara en avstampsbräda för att komma igång med utbildningen. Sedan är fortbildning det som är absolut viktigast.

Sverigedemokraterna har tidigare lagt fram ett förslag utifrån Singaporemodellen, som innehåller både en obligatorisk och en frivillig del. Jag vet att regeringen nu har släppt ett professionsprogram, som väl är en lite blek kopia av Sverigedemokraternas Singaporemodell. Men det uppfyller i alla fall en del av våra förslag.

Det är dock med bestörtning jag läser i vårpropositionen att vi ska skära bort 40 miljoner från fortbildningen för lärarna till förmån för sfi. Hur tänkte statsrådet där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för frågan, Stefan Jakobsson!

Tackar som frågar! Jag är igång med träningen, och vi har fattat beslut om 100 timmar mer idrott och hälsa i grundskolan, vilket är bra bådadera. Det senare kanske har lite större effekt för Sverige än det tidigare.

Professionsprogrammet är viktigt. Det är framtaget efter samtal med Skolkommissionen. Med all respekt för diskussionerna i det sverigedemokratiska partikansliet vill jag säga att vi nu tar fram detta program tillsammans med profession och forskning. Professionsprogrammet ger möjlighet för lärare och rektorer att kontinuerligt utvecklas och lära av varandra under hela deras lärargärning, och de ska erkännas för lärandet så att löneutveckling och utveckling i arbetsuppgifter följs åt under lärargärningen. Det är grunden för professionsprogrammet, som nu är ute på remiss.

Förändringen i vårändringsbudgeten, där vi för övrigt förstärker anslagen till skolan totalt sett, handlar om att vi flyttar pengar, som annars inte skulle ha använts, till områden där de kommer till användning.

Fru talman! Som jag sa är jag ganska nöjd med professionsprogrammet. Det är åtminstone ett steg i rätt riktning.

Att inte alla pengar har använts säger något om svårigheterna att söka bidrag bland det gytter av myndigheter som finns, att som rektor och lärare försöka hitta de olika bidragen.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare föreslagit att vi ska ha en skolmyndighet, så att man ställer sin ansökan till ett ställe och kan fokusera på en sak, och det är faktiskt att vara en bra lärare i klassrummet.

Vad har statsrådet för tankar kring att återgå till att ha en skolmyndighet som styr?

Fru talman! Tack för följdfrågan, Stefan Jakobsson!

Jag har tillsatt en utredning som ska se över myndighetsstrukturen. En av de viktigaste delarna där, även om de uppgifter som utförs i dag måste utföras hur myndighetsstrukturen än ser ut, är att man kommer närmare huvudmännen. Det är så man jobbar mycket inom Skolverket, SPSM och Skolinspektionen i dag. Man är ute i skolorna och bidrar direkt med kunskap och kompetens och överför erfarenheter från en skola till en annan.

Regionalisering är alltså en viktig del i utredningen.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

Snart kommer högskolestudenter att få reda på om de har kommit in på de sommarkurser som de har sökt till eller inte. Sommarkurser och övriga fristående kurser spelar ju en väldigt viktig roll inom den högre utbildningen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Relevanta sommarkurser gör att studenter snabbare kan ta sin examen och därmed snabbare få ett arbete, och det behövs ju verkligen med tanke på situationen på arbetsmarknaden. Det minskar också undanträngningseffekterna på arbetsmarknaden för dem som står lite längre ifrån så att de kan få ett första jobb, ett sommarjobb.

I valrörelsen 2014 lovade Socialdemokraterna att det skulle bli fler sommarkurser. Men trots regeringens satsning på sommarkurser är det färre sommarkurser 2018 än vad det var 2014.

Detta kan inte ses som något annat än ett vallöftessvek från Socialdemokraterna, så min fråga till ansvarigt statsråd är om hon är nöjd med utvecklingen under sin tid som ansvarigt statsråd.

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson, för din fråga!

Den förra regeringen hade en högskolepolitik som byggde på tillfälliga satsningar. Man tillförde platser men drog undan platser någon annanstans. Detta skapade en enorm osäkerhet ute på våra högskolor och universitet och ledde också till att det försvann många platser i början av den här mandatperioden.

Vi tillför permanenta platser och permanenta pengar, förutsatt att det inte blir ett regeringsskifte såklart. Vi har också satsat pengar på sommarkurser för att få upp volymerna igen. Det är som sagt högskolor och universitet som har att planera för detta. Jag utgår från att de kommer att använda dessa pengar och de permanenta platspengar som vi har tillfört på ett klokt sätt för att fler ska kunna delta i sommarkurser, till exempel yrkesverksamma eller de som vill ta sin examen tidigare.

Fru talman! Den 10 juli 2014 gav nuvarande finansminister Magdalena Andersson ett högskolelöfte. Det skulle bland annat bli fler relevanta sommarkurser. År 2014 fanns det 421 sökbara sommarkurser och i år finns 406 sökbara sommarkurser. Siffrorna talar sitt tydliga språk och visar att regeringen totalt har misslyckats med att hålla sitt löfte att skapa förutsättningar för fler relevanta sommarkurser.

Är regeringen nöjd med utvecklingen? Vad tänker man annars vidta för åtgärder?

Fru talman! Vi har väldigt mycket kvar att göra när det gäller att få fram fler fristående kurser men också sommarkurser på våra högskolor och universitet. Men vägen dit är inte tillfälliga tomtebloss utan ett långsiktigt arbete. Vi tillför nu permanenta platser. Och den utredning som jag nämnde tidigare handlar om hur vi ska modernisera styr- och resurssystemet till våra universitet och högskolor så att de tar ansvar för det livslånga lärandet.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin, för även denna vecka har jag praktikanter med mig i mitt riksdagsarbete, Ida och Mira från Jändelskolan 0-8 utanför Karlskrona.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De har en fråga från sin vardag i skolan, som de gärna skulle vilja att jag ställer till utbildningsministern. Det handlar om idrott som ett av betygsämnena.

Eleverna betygsätts bland annat i hur fort de kan springa eller hur högt de kan hoppa. Lärarna bedömer alltså elevernas kunskap baserat på förutsättningar eller idrottsintresse och inte baserat på hur mycket man som individ har lärt sig under tiden i skolan.

Hur bra man är på idrott beror ju på förutsättningar och kroppsbyggnad. Till exempel påverkar längden hur långt och hur högt man kan hoppa. Detta tas det inte hänsyn till över huvud taget, upplever Ida och Mira. Varför betygsätts man på detta sätt när alla är så olika?

Fru talman! Tack, Ida och Mira, för frågan, och tack, Annicka Engblom, för att du vidarebefordrar den!

Kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa är inte formulerade så att du ska bedömas utifrån hur snabbt du kan springa eller hur högt du kan hoppa. Kunskapskraven ser annorlunda ut.

Däremot vet vi, utan att veta exakt hur det ser ut på er skola, att vi behöver utveckla kvaliteten i ämnet idrott och hälsa. Det är en av anledningarna till att regeringen dragit igång ett rörelsenätverk. Allt kan inte en regering göra själv, utan här jobbar vi ihop med de lärosäten som utbildar lärare i ämnet idrott och hälsa, med forskare och med idrottsrörelsen i stort för att säkra att kunskapsämnet idrott och hälsa engagerar alla elever och att alla elever får med sig det man behöver för livet, nämligen möjligheten och lusten att fortsätta röra sig och att känna till hur rörelse och hälsa hänger ihop under hela livet.

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret.

Ida och Mira tycker att idrott ska vara roligt och visa på vikten av att röra på sig och inte vara något som många känner ångest över och inte vill delta i. De undrar om utbildningsministern tror att fler skulle delta på lektionerna om man tog bort betygen eller åtminstone ändrade på hur man bedömer eleverna individuellt.

Fru talman! Ja, Annika Engblom, Ida och Mira, det är viktigt att man inte upplever att man blir bedömd enbart utifrån sin fysiska prestation utan utifrån det som kunskapskraven faktiskt stadgar i ämnet idrott och hälsa. Idrott och hälsa är definitivt ett av de ämnen där vi har behov av en sådan utveckling, och det är anledningen till att vi har dragit igång ett rörelsenätverk och vill stärka fortbildningen för lärare och utbilda fler lärare att bli behöriga i ämnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till socialminister Annika Strandhäll.

Under den gånga veckan har vi kunnat läsa i medierna hur handläggare på Försäkringskassan vittnar om allvarliga missförhållanden. Det görs gällande att handläggare som ger avslag på många ansökningar om sjukpenning belönas med högre lön.

Så är inte systemet konstruerat, och vi socialdemokrater accepterar inte ett sådant system. Därför är jag övertygad om att socialministern kommer att agera, om hon inte redan har gjort det.

Vad ämnar socialministern göra för att gå till botten med dessa anklagelser inom Försäkringskassan?

Fru talman! Jag tackar Leif Nysmed för frågan.

För både mig och hela regeringen är det givetvis fullständigt oacceptabelt att avslag inom sjukförsäkringen ger lönepåslag. Så fort jag fick höra om detta genom den rapportering som var i ETC för en tid sedan, alltså långt före Agenda i söndags, tog både jag och Socialdepartementet upp dessa uppgifter med Försäkringskassans ledning.

Jag vet att det pågår ett arbete på Försäkringskassan med att gå till botten med detta och se om det ligger någon sanning bakom dessa uppgifter. I sådana fall har man givetvis ett tydligt uppdrag från regeringen att åtgärda detta.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Att förtroendet för Försäkringskassan måste stärkas är vi överens om. Jag har gamla arbetskamrater i byggbranschen och nära vänner som tyvärr inte har fått det stöd av Försäkringskassan som de förväntade sig. Jag gläds därför åt att statsrådet tar så allvarligt på frågan och jobbar för att Försäkringskassan ska vara en myndighet man kan lita på framöver vid sjukdom.

Fru talman! Regeringen beslutade redan i januari om ett paket för att öka stödet till individer i sjukförsäkringen. Försäkringskassan har tillsammans med Arbetsförmedlingen fått flera sådana uppdrag. Ett uppdrag handlar om hur Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan samarbeta bättre, och det ska redovisas för regeringen i början av maj. Vi kommer att följa upp detta med största noggrannhet.

Fru talman! Utbildningsminister Gustav Fridolin är en av de ledande partiföreträdare som har skrivit på uppropet Porrfri barndom. Hans motivering var "Man blir förbannad".

I går röstade riksdagen om saken, och Fridolins partikamrater stödde inte Centerpartiets förslag att det ska finnas porrfilter på skolors nätverk, datorer och läsplattor och att samtal om pornografi ska ges utrymme och stöd inom ramen för sex- och samlevnadsundervisningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Medan närmare 50 procent av landets skolor har insett behovet och har installerat sådana filter i sina nätverk är det många som inte ens har funderat på saken. Forskning kan belägga att barns och ungas känsloliv och deras syn på jämställd samlevnad och sex påverkas av nätporr och att ett beroende kan grundas tidigt.

Gustav Fridolin må vara förbannad, men det är inget mot vad jag känner över det hyckleri som Miljöpartiet ägnade sig åt i kammaren när man röstade nej till Centerpartiets förslag.

Hur förklarar Gustav Fridolin detta?

Fru talman och Ola Johansson! Att bara hälften av Sveriges skolor som erbjuder sina elever eller förskolebarn digitala verktyg har säkrat att dessa digitala verktyg inte kan användas för att vare sig surfa in på porr eller våldsmaterial eller för att kränka andra elever är oanständigt. Varenda en som ger ett sådant verktyg till ett barn eller en elev har ansvar för arbetsmiljön i detta verktyg. Det är tydligt i lagen i dag. Vi ska stödja huvudmännen för skolor och förskolor så att alla kan köpa in denna typ av tekniska lösningar.

Jag lovar dig här och nu, Ola Johansson, att jag jobbar helt i enlighet med den goda motion som du med flera centerpartister väckt i riksdagen. Det var också anledningen till att regeringspartierna inte stödde ett så kallat tillkännagivande. De såg att regeringen redan arbetar med det som stod i motionen, och det viktiga är ju att något händer.

Fru talman! Nu förklarar Gustav Fridolin att man röstade nej för att regeringen arbetar med saken. Men hittills har vi inte sett ett enda konkret exempel på det. Förklaringen har varit att regeringen samtalar med SKL, vilket jag utgår från att Utbildningsdepartementet gör varje dag. Men något konkret exempel annat än ministerns uttalande om att han blir förbannad har jag inte sett.

Vad var det konkret som gjorde att ni röstade nej? Ge mig ett ärligt svar!

Fru talman! Jag accepterar mycket, men detta är rent trams. Den förra regeringen tog inte på åtta år fram ett enda nationellt initiativ för digitalisering av skolan. Vi har arbetat fram en digitaliseringsstrategi ihop med huvudmännen, och en självklar del i den är att stärka säkerheten för eleverna när de använder digitala verktyg. För mig är det då en självklar del att man då ska ha filter mot porr och våld. Vi gör det. Jag jobbar i enlighet med din motion. Jag ger dig det löftet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag och statsrådet Strandhäll har mötts flera gånger i kammaren och debatterat frågan om hur man kan underlätta för föräldrar till barn med kroniskt sjukdom, exempelvis diabetes, genom att lära upp personal i förskola och skola om barnens behov. Tidigare hade föräldrar rätt till ersättning för vård av barn för att lära upp personalen, men det har de inte längre.

I de debatter vi har haft har statsrådet hänvisat till en pågående utredning där bland annat den tillfälliga föräldrapenningen ingår. Nu har utredningen kommit, och den konstaterar bland annat att detta är ett problem som behöver åtgärdas. Det finns dock inte ett enda förslag på hur detta ska lösas.

Min fråga är därför tämligen självklar och densamma som många gånger förut: Vad gör statsrådet för att dessa barn ska ha en säker skoldag?

Fru talman! Jag tackar Christina Örnebjär för att hon åter lyfter upp denna fråga.

Jag har vid tidigare tillfällen svarat att arbete pågår. Det här kom inte fram inom ramarna för den föräldraförsäkringsutredning som satt, och det handlade mycket om att det inte hanns med i det arbete som utredningen gjorde.

Vi har varit tydliga med att vi vill göra en fullständig översyn av den tillfälliga föräldrapenningen, och den kommer att göras. Vi måste dock vara försiktiga eftersom det handlar om en förändring av tillämpningen av vab-dagar, och Försäkringskassan har stöd för den tolkning man gör.

Det handlar inte om att lyfta över skolans ansvar för att säkerställa skolmiljön för barn med kroniska sjukdomar på föräldrarna, för det måste fungera i skolan med eller utan föräldrar.

Regeringen fortsätter att arbeta på att lösa den fråga som Christina Örnebjär har lyft upp.

Fru talman! Jag tror att vi har debatterat detta hela mandatperioden, och nu är den snart slut.

I en interpellationsdebatt sa statsrådet: Vi tittar också på föräldraförsäkringen och tillämpningen av den tillfälliga föräldrapenningen. Vi kommer att återkomma. Jag svarade: Det är jättebra att det görs en utredning, men det hjälper inte de barn och föräldrar som drabbas i dag.

Samma sak gäller fortfarande. Vi behöver ett snabbt svar. När kommer ett förslag som löser detta problem?

Fru talman! Det gäller som sagt att ha ordning och reda i debatten. Christina Örnebjär vet lika väl som jag att om man ska göra lagstiftningsförändringar måste man ha ett beredningsunderlag så att man vet vad man gör.

Därför är det viktigt att man tar ett grepp om den tillfälliga föräldrapenningen - vad den ska användas till, var gränserna ska dras, var gränsen mellan skolans och föräldrarnas ansvar går och vad socialförsäkringen ska stå för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är alltjämt tydlig: Det ska tas fram en lösning på detta.

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Det gäller de höghastighetståg som man planerar mellan våra tre största städer och som jag menar har varit ett fantasiprojekt ända från början. Med kostnadskalkyler på flera hundra miljarder borde denna fråga vara stendöd sedan länge. Enligt till exempel Konjunkturinstitutet skulle varenda tågbiljett behöva subventioneras med 700-800 kronor.

I ärlighetens namn är jag ganska övertygad om att den ena delen av regeringen, nämligen Socialdemokraterna, är väl medveten om att projektet inte kommer att bli av. Det är helt enkelt alldeles för dyrt. Inte minst har vi det faktum att projektet skjuts framåt i tiden till någon annan regering, som i så fall ska exekvera förslaget någon gång i framtiden.

När kommer polletten att trilla ned hos den andra delen av regeringen? Är det inte tämligen oärligt att låtsas inför väljarna att detta projekt fortfarande lever?

Fru talman! Vi kan inte ha lika lite järnvägsspår i Sverige som vi hade för 100-150 år sedan. Det håller inte. Vi reser mycket mer, våra företag måste transportera mycket mer gods än man gjorde då och vi behöver mycket mer regional pendling. Då behöver det byggas nya stambanor.

Nya stambanor är en mycket stor investering. Det är en investering i hundramiljardersklassen, absolut! Den måste slås ut under en tid så att den verkligen bär sig, på samma sätt som vi gör med andra stora infrastrukturinvesteringar. Men när vi bygger den är det rimligt att bygga den på ett sådant sätt att vi vet när den är färdigställd, så att man kan planera för bostadsbyggande och andra samhällsekonomiska vinster, och att vi bygger den med den mest moderna tillgängliga tekniken.

I denna investering tar vi på oss att ansvara för vilken teknik som ska användas för att köra tåg om 100-150 år.

(Applåder)

Fru talman! Jag funderar på hur seriöst man kan ta en regering som ställer ut ett slags löfte nu när det är valtider för en regering många mandatperioder framåt och som låtsas att denna fråga är vid liv.

I sin retorik låtsas man sedan helt plötsligt att man kan införa ett kostnadstak. Alla vet hur hiskligt stora summor det handlar om, och därför har man kommit på det politiskt lite finurliga att säga att det max får kosta så här mycket.

Så funkar det inte i verkligheten.

Fru talman! Det är precis den typen av instruktioner man kan ge när man gör detta i ett samlat projekt till en organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med Josef Franssons logik skulle vi i princip inte kunna göra några som helst infrastrukturinvesteringar. Väldigt få av dem är planerade, påbörjade och slutförda inom en mandatperiod. De flesta tar faktiskt lite längre tid.

När det gäller höghastighetstågen vill vi påbörja bygget under denna mandatperiod genom Ostlänken, som finns i den nuvarande planen, och sedan fortsätta så att vi har banor färdiga till 2040-2045.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till socialministern.

Under valrörelsen 2014 var tonen högljudd från Socialdemokraterna avseende den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Löftet var att den skulle tas bort om S kom till makten, och så gjordes också.

Men hur blev det rent faktiskt under den rödgröna regeringens maktinnehav för den drabbas av sjukdom? Vårdköerna har fördubblats, och under 2016 fick nästan dubbelt så många sjuka personer avslag jämfört med 2014. Det innebär såväl lidande som ekonomiska svårigheter för den som drabbas.

Den förda politiken går stick i stäv med den högljudda retorik som fanns i valrörelsen. Regeringen har mycket tydliga skall-krav i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Myndigheten ska bidra till att sjukfrånvaron ligger på en långsiktigt stabil och låg nivå. Det finns också skrivet att antalet nybeviljade sjukersättningar inte får överstiga 18 000.

Uppdraget till Försäkringskassan är tvetydigt. Hur anser ministern att denna balansakt ska ske från myndigheten?

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp!

Jag blir väldigt förvånad över att denna frågeställning kommer på detta sätt från dig, som är väl insatt i sjukförsäkringen och vet precis varför regeringen har formulerat regleringsbrevet på det sätt som vi gjort.

Faktum är, Lotta Finstorp, att det årtal du nämnde var när ni fullständigt hade tappat kontrollen över sjukfrånvaron i Sverige och den hade ökat med 70 procent under ert regeringsinnehav mellan 2010 och 2014, samtidigt som ni utförsäkrade 100 000 personer och prövade arbetsförmågan hos endast hälften av dem som hade behov av det. Jag tycker att detta tarvar en viss ödmjukhet.

År 2010 däremot, när ni införde den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, tryckte ni ned sjukpenningtalen till 6,0, inte 9,0. Då led människor på riktigt.

Vi ska ha en trygg försäkring, vi ska ha ordning och reda i sjukförsäkringen och människor ska få det stöd de behöver.

(Applåder)

Fru talman! Det är just för att jag är engagerad i detta som jag ställer denna fråga. Jag är bekymrad över den nyhet som kom och som flera ledamöter har tagit upp i dag, nämligen att man tydligen till och med har gett högre lön till de tjänstemän som avslår människors ansökningar om sjukpenning hos Försäkringskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vårdköerna och sjukförsäkringen hänger mycket samman, och jag skulle vilja höra vad ministern säger om det.

Fru talman! Nu känner jag att jag har väldigt svårt att förstå vad Lotta Finstorp menar och på vilket sätt detta hänger ihop.

Vi har numera kontroll på sjuktalen. Vi jobbar stenhårt för att öka tryggheten för individen i försäkringen. Vi ska ha ordning och reda i Sveriges finanser, vi ska ha ordning och reda i våra socialförsäkringar och vi ska ha ordning och reda också i hälso- och sjukvården.

Vi ägnar oss inte åt popcornpolitik, till skillnad från Moderaterna.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern.

I en undersökning som LRF har gjort säger var femte lantbrukare att de är oroliga för att utsättas för hot eller kränkningar på grund av sitt jobb. Var fjärde lantbrukare säger också att de har drabbats av det. Det handlar om hot som framförs på telefon och i sociala medier. Jag misstänker att det mest berör djurbönder som hotas av aktivister.

Min fråga till Sven-Erik Bucht är: Hur ser regeringen på detta, och vad tänker regeringen göra åt det?

Fru talman! Tack för frågeställningen!

Det är mycket allvarligt att lantbrukare blir hotade. Det är helt oacceptabelt, liksom att de blir hotade på sin arbetsplats när många av dem har en kombination av arbetsplats och hem. Det är helt oacceptabelt att så sker.

Polisen jobbar tillsammans med Säpo med dessa frågor. De benämner det som brottsaktiv inhemsk extremism. Det är alltså allvarliga saker vi talar om.

Fru talman! Hoten gör att det kan bli svårt att få folk att vilja jobba som lantbrukare. Vi vill ju att mat ska fortsätta att odlas i framtiden i Sverige.

Hur ska vi fortsatt kunna intressera människor för att bli lantbrukare i Sverige?

Fru talman! Det är viktigt att vi tar tag i dessa frågor. Därför jobbar polisen med att ta fram regionala it-brottscentrum, för att stävja denna brottslighet.

Vi har förändrat lagen från den 1 juli när det gäller skydd, ofredande och hot på internet, och vi har höjt minimistraffet för detta. Vi får också en ny lag på plats den 1 januari 2019, som handlar om olaga hot när man bryter sig in i bostäder. Vi för även en dialog med LRF om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är viktigt att vi tar tag i det här, så att vi får de unga att välja lantbruket.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Strandhäll.

Jag blev uppringd häromdagen av en förtvivlad förälder som har en dotter som behöver hjälp av en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Föräldern hade fått beskedet att det var mer än ett års väntetid och var alldeles förtvivlad när vi talade i telefon.

Sanningen är att köerna har tredubblats inom BUP. Det är förfärligt.

I Kronobergs län, som detta handlade om - jag är från Växjö - är vårdköerna i allmänhet sex gånger längre än i vårt grannlän Halland. Människor får söka vård på annat håll. Krisen är djup, och det är svårt att se någon lösning på den med förtvivlade patienter och framför allt denna förälder som var oerhört ledsen.

Hur ska regeringen och ansvariga göra för att se till att människor får vård i tid, framför allt dessa unga människor som verkligen far illa?

Fru talman! Jag tackar Katarina Brännström för en oerhört angelägen fråga. Det är otroligt tråkigt och hemskt att den psykiska ohälsan bland unga har ökat så kraftfullt som den har gjort de senaste tio åren i Sverige.

Vad det handlar om i mycket stor utsträckning är att vi måste möta detta med satsningar och inte skattesänkningar. Det är därför som regeringen under denna mandatperiod har fördubblat satsningarna på psykiatrin i Sverige och gjort rejäla satsningar på att just bygga ut första linjens psykiatri för barn och unga och också gjort stora satsningar på elevhälsan. Vi har i dag 700 fler som arbetar i elevhälsan i Sverige jämfört med när vi tillträdde just för att möta upp dessa elever, så att inte alla behöver hamna i kö till BUP. Det är nämligen inte alla som ska till den specialiserade psykiatrin, utan de ska fångas upp tidigare. Där har vi ett mycket starkt fokus i vårt arbete.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet att det görs jättemycket, och vi delar uppfattningen att det måste satsas jättemycket på personal och annat. Nu visar det sig att det inte räcker, och det är sorgligt.

Jag kan ändå inte låta bli att reagera när statsrådet talar om skattesänkningar. Kronobergs läns landsting höjde skatten i fjol, och det har blivit katastrofalt mycket sämre. Köerna växer snabbast i Sverige där. Det räcker därför inte med skattehöjningar. Det är inte heller någon lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nej, det räcker inte med bara skattehöjningar. Men det måste finnas resurser för att man ska kunna anställa, och det måste finnas resurser för att man ska kunna bygga ut första linjens vård.

Det finns i dag två problem med BUP. Det första är att vi chokar upp BUP därför att första linjens psykiatri för att fånga upp dessa barn och elevhälsan inte är tillräckligt rustade. Det andra är bristen på personal och kompetens. Vi kommer inte att vända detta på en kvart, utan det är ett långsiktigt arbete som behöver vara målmedvetet.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Gustav Fridolin.

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen i fredags visar att Försäkringskassan under två års tid nekat alldeles för många assistansersättning.

Tycker statsrådet att regeringen har tagit sitt ansvar när det nu har visat sig att man under två års tid har gjort så att alldeles för många har nekats assistansersättning?

Fru talman! Jag tackar Lars-Axel Nordell för frågan. Regeringen - ansvarigt statsråd Lena Hallengren, jag och resten av regeringen - har såklart läst domen, vad domen innebär och hur mycket den kommer att kunna innebära för många i assistanssystemet.

Domen är i sig ett bevis för hur osäker själva lagstiftningen är. Olika domar har lett till väldigt olika utfall, vilket i sin tur har kommit att drabba de assistansbehövande väldigt mycket och skapat en ännu större oro bland många fler. Det är en av anledningarna till att regeringen har tillsatt en bredare utredning för att säkra att den som har rätt till assistans också ska få assistans.

Just nu träffar Lena Hallengren företrädare för funktionshindersrättsrörelsen för att diskutera hur vi ska göra mer för att nå detta mål. Jag tror att den dom som kom från Högsta förvaltningsdomstolen definitivt är en väckarklocka för detta arbete.

Fru talman! Om det är en väckarklocka eller inte får vi återkomma till. Men regeringen har faktiskt i sina direktiv krävt att utredningen ska lämna förslag om att skära ned assistansersättningen. Det framgår av direktiven. Det ligger också i linje med tidigare regleringsbrev 2015 att man ska dra ned på antalet timmar.

Frågestund

Hur ser statsrådet på detta?

Fru talman! Jag tackar Lars-Axel Nordell för följdfrågan. Det finns en anledning till att den skrivningen inte finns kvar i Försäkringskassans regleringsbrev.

Det har också läckt ett antal förslag som inte har varit förslag från utredningen men som har diskuterats i utredningen. Det är förslag som regeringen helt har avfärdat och som inte kommer att förverkligas. Det är en av anledningarna till att Lena Hallengren nu träffar företrädare för rörelsen för att se hur vi ska ta denna fråga vidare, så att den som har behov av assistans också ska kunna känna sig trygg.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.