Arbetsplenum - 2018-03-22

Luftfart

Fru talman! Jag ska försöka återknyta till debatten tidigare. Det blir lite rumphugget på torsdagarna när vi får en timmes avbrott. Vi får försöka erinra oss om vad vi höll på med sist. Jag ska i alla fall göra ett försök.

Först och främst vill jag yrka bifall till reservation nr 3, och i övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Jag lyssnade lite på tidigare talare och gjorde några anteckningar. Jag kände inte igen Rikard Larsson från förr. Han har varit en uppmuntran för flygindustrin. För övrigt har jag för mig att vi under de åtta år jag har suttit i riksdagen har varit rätt överens om en sak: Så länge inget bättre kommer behöver vi de trafikslag som vi har.

Jag tycker att de äventyras en del. Jag läste en ganska vetenskapligt lagd artikel i Svenska Dagbladets näringslivsdel. I den stod det: "I stället för lösningsorienterad verklighet lägger många miljöpredikanter kraften på att frammana skuld, skam och symboliska offer från de redan troende. Inkvisition av politikers flygresor och andra vardagssynder får stort utrymme."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Detta slog mig när Rikard Larsson nämnde hur viktig denna debatt är. Och det är den nog, men kanske inte så som den tillämpas. Om vi verkligen intresserade oss för utsläppen i global ordning skulle vi kanske i stället åka till Venezuela, Indien eller USA för att lägga kraft där. I de länderna kanske en predikan hade gjort mer nytta än här. Jag säger "global" eftersom vi talar om global uppvärmning, inte svensk. Här har vi inte märkt så mycket av den.

Rikard Larsson nämnde även konkreta åtgärder. Visst, det är skatter. Det ska vara fler skatter, och den sämsta av alla har man lyckats producera nu med kraftigt bifall från sin regeringspartner. Det handlar om flygskatten.

Låt mig säga något kort om den. Jag har talat om den förut, och det har många andra också gjort. Den ger endast kontraproduktiva effekter.

För en tid sedan hade jag ganska mycket kontakt med ledande kommunalpolitiker uppe i norr. De kontaktade mig då de var ängsliga över hur de skulle kunna bevara sina flygplatser. Om jag får uppehålla mig lite till vid flygskatten avskräcker nog inte de där kronorna som vi bagatelliserar resenären. Vi brukar tala om 60 kronor för en mindre resa inom Sverige.

Däremot kan det ha en avskräckande effekt på de flygbolag som trafikerar dessa mindre flygplatser. Det kan helt enkelt vara den tuva som stjälper lasset. De slutar helt enkelt att flyga dit. Och då har vi förvisso flygplatser kvar men inget flyg.

Jag tror inte att jag behöver förklara för Socialdemokraterna vilken betydelse de regionala flygen och flygplatserna har för näringslivet och andra. Det har Edward Riedl och andra målande beskrivit. Jag håller med honom.

Under punkt 1 tas flygplatsernas betydelse upp. Visst blir det ett slags tillkännagivande i och med den reservation som återfinns där. Men det är inte mycket idé att göra ett tillkännagivande. Vi gjorde ett i december i precis samma fråga. Någon effekt av det har vi inte sett.

Den nonchalans som regeringen visar vid tillkännagivanden är häpnadsväckande. Det gäller inte bara tillkännagivanden från trafikutskottet, utan detta vittnar många andra utskott också om. Men den debatten ska egentligen inte vi föra här. Jag tycker att konstitutionsutskottet får ta detta på allvar och titta närmare på det hela.

Regeringen är en minoritetsregering. Den har höjt exempelvis denna skatt utan att det finns någon majoritet för det här i riksdagen. Historiskt sett kan detta inte vara ett vanligt beteende. Det borde inte vara det nu heller.

Jag vill även säga något kort om stödet till flygplatserna. Jag har länge pläderat för detta för Sverigedemokraternas del om att man måste ta de våldsamma vinster som Swedavia gör på allvar och ställa mot de förluster som de små flygplatserna har. Kommuner och regioner får efter bästa förmåga stötta dem.

Jag har använt Finland som exempel. I det fallet har vi EU som nästa bromskloss. Finland har statliga flygplatser och kan därför hantera stödens fördelning så som man önskar. Därför har de inte samma problem som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Sverige försöker nu på konstgjorda vägar att ha vissa avgifter som ligger utanför själva trafiken för att med EU:s benägna nåd få göra någonting. Det här är definitivt inte tillfredsställande. Till min glädje finner jag att Alliansen verkar ha ett ökat intresse för att lösa problemet. Jag får kanske avvakta och se hur man i nästkommande riksmöte kan göra något åt det här.

En annan sak man kan säga om flygskatten är att det bara är att gratulera Kastrup. Jag har noterat att till och med SAS avser att flytta en stor del av sin långfärdstrafik från Arlanda till Kastrup. Det har naturligtvis med skatten att göra. Man kan fråga sig varför den södra delen av befolkningen ska gynnas av detta genom att kunna ta sig utomlands och därmed slippa en skatt, som jag tycker är både dum och onödig.

Jag yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag när det gäller det gemensamma europeiska luftrummet och nödvändigheten av gemensamma åtgärder, och då helst globala eftersom flyget givetvis är en global angelägenhet. Därför hälsar vi i Sverigedemokraterna detta välkommet.

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i någon replik, men jag kände att Tony Wiklander nog varken hade läst den flygstrategi som vi har lagt fram, de texter som finns i betänkandet eller de resonemang vi har kring åtgärder för miljön.

Tony Wiklander beskriver det som att det enda regeringen gör är att införa en flygskatt. Med tanke på det anförande Tony Wiklander höll måste jag ställa frågor om en del saker som vi nu gör och som Tony Wiklander tydligen tycker är dåliga.

Vi har inrättat Arlandarådet. Tycker Tony Wiklander att Arlandarådet är en dålig idé?

Vi tillsätter en utredning om hur man kan använda biobränsle inom flyget för att ställa om. Nu vet jag att Sverigedemokraterna och miljöpolitik inte är de två tajtaste vännerna. Tycker Tony Wiklander och Sverigedemokraterna att det är dumt att tillsätta en utredning om biobränsle?

Tycker Tony Wiklander och Sverigedemokraterna att det är dåligt att vi nu avsätter mer pengar till de regionala flygplatserna, vilka Tony Wiklander pläderade för? Borde vi ge mindre pengar till de regionala flygplatserna?

Det var ett par frågor.

Tony Wiklander säger att det bara är att gratulera Kastrup. Jag och Tony Wiklander kommer från samma landsända. Vi vet hur det fungerar där. Är man från den landsändan, det vill säga södra Sverige, flyger man redan i dag från Kastrup. Man åker inte upp till Arlanda för att ta ett flyg utrikes, utan man flyger från Kastrup. Om Tony Wiklander hade läst hela flygskatteutredningen hade han sett att de effekter som detta skulle få på Kastrup och Arlanda anses vara mycket begränsade.

Fru talman! Jag hör att Rikard Larsson har synpunkter på SD:s miljöpolitik. Jag vet inte vad han vet om den, men jag har inte hittat några större fel på den. Däremot predikar vi inte. Vi försöker tala om hur man kan göra saker och ting bättre. Vi kommer inte farandes med en ny skatt så fort vi upptäcker ett samhällsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Jag har full tilltro till den tekniska utvecklingen, framför allt till innovationer inom flygbränsle. Jag kan berätta att amerikanska flygvapnet forskade om vätgasstyrda plan redan på 50-talet. Att man lade ned det berodde på att situationen var så annorlunda och att det inte var tal om att ifrågasätta oljeberoendet på något sätt.

Men är det någonting som vi sverigedemokrater ifrågasätter är det naturligtvis oljeberoendet. Att få fossilfritt bränsle finns det alla möjligheter till. Det har gått mycket snabbt fram med vätgasforskningen. Särskilt i Sverige är nya innovationer aktuella.

Jag tror att jag sa inledningsvis att jag inte riktigt känner igen Socialdemokraterna. Ni var inte flygfientliga och heller inte teknikfientliga förra mandatperioden. Jag stödde flera socialdemokratiska förslag, bland annat om flygledning och liknande, som jag tyckte avgjordes på ett förnuftigt sätt. Den tiden tycks vara slut. Nu låter ni ungefär som de kompisar ni regerar med. Man kan ibland fråga sig om svansen styr hunden.

Fru talman! Inte någon av de frågor där jag beskrev regeringens flygpolitik fick jag någon kommentar till från Tony Wiklander. Tony Wiklander säger att han inte känner igen Socialdemokraterna och att Socialdemokraterna inte har varit flygfientliga innan. Vi är inte flygfientliga nu heller. Men vi tar ansvar för såväl den regionala och internationella tillgängligheten som miljöfrågorna.

Jag får inte svar på någon av frågorna om de initiativ vi har tagit. Men jag har en chans till att få Tony Wiklander att svara. Tycker Tony Wiklander att det är bra att vi har tillsatt en utredning om att ta fram biobränsle? Tycker Tony Wiklander att det är bra att vi har avsatt mer pengar till de regionala flygplatserna för att de ska kunna överleva? Tycker Tony Wiklander att det är bra att vi har tillsatt ett Arlandaråd för att utveckla Arlanda? Det är rätt så enkla frågor. Är det bra eller dåligt?

Det här är denna regerings flygpolitik. Är det en flygfientlig politik? Är det flygfientligt att utveckla biobränsle för flyget? Är det flygfientligt att lägga pengar på regionala flygplatser? Är det flygfientligt att tillsätta ett Arlandaråd?

Tony Wiklander sa att han inte tycker att det är fel på Sverigedemokraternas miljöpolitik. Det förstår jag, eftersom han är företrädare för det partiet. Jag ska dock helt ärligt säga att jag inte riktigt har förstått vad den går ut på. Men Tony Wiklander har två minuter på sig. Han kanske kan lägga ut texten om hur den miljöpolitiken ser ut.

Var det klokt av den här riksdagen att fatta beslut om en klimatlag? Var det klokt att sätta upp målsättningar för hur vi ska reducera beroendet av fossila bränslen, till exempel inom transportsektorn? Tyckte Sverigedemokraterna att det var kloka beslut, eller har man en annan idé om klimatet?

Fru talman! Det var en väldig massa frågor som vi inte lär hinna klara ut här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

När ni kom med en flygstrategi svarade vi med ett tillkännagivande till regeringen. Det är väl svar nog om vad vi tycker om den.

Ni kommer alltid med nya utredningar. Det är jag klar över.

Det vore naturligtvis bra med pengar som kan hålla de små flygplatserna igång. Men det finns bättre vägar att gå. Vi skulle kunna klara det bara med övervinsterna från Swedavia utan att blanda in skattebetalarna ytterligare i det här. Men det tar ni er inte ens tid att titta på.

Jag förstår att ni inte kan behandla flyget på det sätt som det vore förtjänt av, inte med den samarbetspartner som ni har i regeringen. Det kan jag väl förstå. Men det är inte mitt bekymmer, utan ert.

Fru talman! Vad härligt det är att vi nu ska debattera en av de viktigaste frågorna när det gäller att lösa en rad samhällsutmaningar, framför allt naturligtvis klimatutmaningen, nämligen flyget och hur vi ska hantera det.

Jag vill börja den här debatten med att rikta ett stort tack till alla runt omkring i Sverige som har bidragit till den flygdebatt som förts de senaste månaderna. Den här debatten har varit viktig, inte bara för att upplysa allmänheten om vilka enorma klimatproblem som finns inom flyget, utan också för att den har tvingat debattörer, ledarskribenter, kulturdebattörer och framför allt politiker att bekänna färg och visa var de står i de här frågorna. Det har visat att vissa politiker har svårt när det gäller prioriteringar. Ofta har vissa politiker, fru talman, valt att lyssna på till exempel flyglobbyn snarare än klimatforskningen. Därför har den här debatten varit väldigt viktig generellt.

Utöver att den här debatten generellt har tvingat politiker att bekänna färg har den också skapat ett tryck på oss politiker. Detta tycker jag att vi ska ha med oss här. Vi kan inte bara lämpa över det här på individerna, utan det är någonting som vi politiker måste agera kring. Det sätter press på oss. Vi måste komma med nya och skarpare krav.

Vi går in på sakfrågan. Låt mig börja med två grundläggande förutsättningar för den här debatten. Den första är utsläppen. Här har det förekommit förvillande synpunkter som spridits av flyglobbyn och andra aktörer. Även politiska partier har spridit felaktigheter. Men om vi tittar på fakta vet vi att utrikes flygresor i dag står för 11 miljoner ton i utsläpp. Det är nästan elva ton per person. Vi vet att det inte duger om man ska hålla sig på en globalt hållbar nivå. Då krävs att vi kommer ned på ett till två ton per person. Vi vet att flyget redan i dag står för otroligt mycket mer än vad som är globalt hållbart.

För att göra en jämförelse motsvarar utrikes flygresor all bilkörning som sker per år i Sverige. Det ger en fingervisning om hur mycket det rör sig om. Det man också ska ha med sig är att bilåkningen består av många bilresor med många personer; när det gäller flygresandet är det betydligt färre personer som så att säga står för hela kakan.

Flygresorna har också fördubblats sedan 90-talet. Det tycker jag är viktigt att ta med sig i den här debatten. Kan vi flyga mer eller mindre i framtiden? När man pratar om det låter det på vissa som att det är klart att vi kan flyga hur mycket som helst. Sedan glömmer man lätt bort det faktum att vi redan har fördubblat flygresandet sedan 90-talet. Detta är också en central del i den första grundläggande förutsättningen för den här diskussionen, det vill säga utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Låt oss gå in på den andra grundläggande förutsättningen för diskussionen. Tekniken duger tyvärr inte. Det var en väldigt intressant artikel så sent som i går i Svenska Dagbladet där forskaren Stefan Gössling fick uttrycka sig om olika frågor. Det Stefan Gössling har gjort är att han har gått igenom alla tidningsartiklar sedan 1994 som har handlat just om teknikutveckling för flyg. Sedan har han kikat på: Vad har egentligen hänt med teknikutvecklingen?

Det han konstaterar är att inte en enda teknik har slagit igenom på bred front som handlar om att minska flygets klimatutsläpp. Det är viktigt att vi har det med oss här. Han konstaterar också att just därför borde flygbränslet vara åtminstone tre gånger så dyrt för att komma upp i samma nivå som bilbränslet är på i dag. Han konstaterar att det har skett en viss energieffektivisering men att den samtidigt har börjat stanna av de senaste åren. Han är väldigt tydlig med att tekniken hittills inte har dugt, och därför kommer vi att behöva annat.

Vad behöver vi göra åt det? Jo, vi behöver skarpa politiska förslag. Det är därför väldigt glädjande att om tio dagar införs flygskatten i Sverige. Det är någonting som har varit efterlängtat av alla dem som har jobbat för att flyget ska ta sitt klimatansvar och betala lite av sin klimatskuld. Det är miljörörelsen som har kämpat för detta, och vi i Miljöpartiet har kämpat för det väldigt länge. Det blir absolut till att fira att det införs om tio dagar.

Fru talman! Jag har noterat av debatten att det verkar finnas någon form av undantag från att man inte ska försöka hålla sig till altnativa fakta. Jag noterar att till exempel Moderaterna väljer att säga att det inte finns någon klimateffekt av flygskatten medan utredningen tydligt pekar på att utsläppen minskar med 180 000 ton. Det är motsvarande 100 000 bensinbilar per år. Det är viktigt att vi håller oss till fakta i talarstolen.

Flygskatten är helt central. Men jag tror att det inte räcker, utan vi kommer att behöva mer. Här har regeringen redan börjat prestera inom en rad områden. Det första som ska sägas är att vi behöver alternativ. Det gäller framför allt två delar. Järnvägen, som har lyfts fram här innan, behöver bli bättre i alla dess delar. Men inte minst behöver vi bygga höghastighetsbanor mellan de tre största städerna i Sverige.

Man kan fråga sig varför vi ska bygga höghastighetsbanor just där. Några av de absolut vanligaste flygresorna i Sverige sker mellan Stockholm och Göteborg, och Stockholm och Malmö. Det är naturligtvis orimligt. Vi kan inte ha det så att vi flyger mellan städer där man lika gärna kan ta tåget och dessutom inte förlora en massa tid på det. Tåget är ett utmärkt alternativ till flyg i de sammanhangen.

Det andra alternativet som behövs är biobränsle. Det har flera varit inne på. Här vill jag stryka under att det är bra att regeringen nu går vidare med en utredning om att öka andelen biobränsle i flygtanken. Jag vill också varna för den blinda teknikoptimismen där man tror att det kommer att räcka till allt. Det finns vissa partier som påstår att vi kommer att kunna köra allt flyg på biobränsle i framtiden och fortsätta med den ökningstakt som vi har nu. Det är alternativa fakta. Det stämmer inte.

Forskningen är tydlig med att vi inte kommer att ha den kapaciteten när det gäller biobränsle. Vi kommer dessutom inte bli av med de höghöjdseffekter som utöver de andra klimatproblemen gäller även för biobränsle. På hög höjd har biobränslen klimateffekt. Det är viktigt att understryka samtidigt som vi naturligtvis ska välkomna att vi får mer biobränsle i tanken. Självklart står Miljöpartiet och regeringen bakom det. Det är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Miljöpartiet som parti vill också gå längre. Vi har flera olika idéer om hur vi ska tackla klimatutmaningen inom flygsektorn. Jag tänker framför allt på att vi behöver bli smartare och effektivare i hur vi använder våra flygplatser. Det finns en bild av att vi ska bygga ut de svenska flygplatserna. I själva verket nyttjas de ganska osmart i dag. I stället för att man trycker ihop alla avgångar i rusningstid borde man införa marknadsbaserade trängselavgifter som gör att man kan få en jämnare fördelning av avgångarna. Det i sin tur gör att man inte behöver bygga ut flygplatserna.

Vi behöver naturligtvis pressa på internationellt för att omförhandla Chicagoavtalet som gör att vi inte kan beskatta själva bränslet. Det är en självklarhet. Men det ska dock inte ta fokus från att vi också behöver göra saker här och nu nationellt i Sverige.

Sist behöver vi se över delar av de stöd som går till regionala flygplatser. Det kommer att behövas offentliga medel som går in som stöd till regionala flygplatser. Men när det inte är tydligt motiverat känns det märkligt att skattebetalarna ska gå in och hålla verksamhet under armarna som inte är lönsam eller hållbar. Därför behöver vi se över de delar som har väldigt god kollektivtrafik eller som ligger nära andra flygplatser. Det är i grunden bara sunt förnuft.

Fru talman! Det var egentligen allt jag tänkte säga. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag hoppas att jag inte har glömt att yrka bifall till något eller yrka på någonting.

Fru talman! I dessa tider diskuteras transporterna i en mycket generell bemärkelse och deras påverkan på miljön väldigt mycket. Vi diskuterar, resonerar och funderar på hur vi på ett mycket mer klimatanpassat sätt än i dag ska kunna fortsätta att flytta varor och människor.

Så gott som alla partier i Sveriges riksdag ställer upp på 2030-målet, det vill säga att vi till år 2030 ska ha reducerat transporternas klimatpåverkan med 70 procent jämfört med vad som gällde 2010. Det är ett väldigt tufft men absolut nödvändigt åtagande att genomföra.

Så gott som alla ställer upp på målen, men medlen för hur vi ska nå dit tvistar vi rätt mycket om. Det kommer till uttryck på ett väldigt tydligt sätt i detta betänkande om flyg.

Centerpartiet tror på en miljödriven tillväxt. Vi tror däremot inte på att skambelägga människor som bor på avstånd och i bygder, på avstånd från huvudstaden Stockholm eller någon annanstans. Man skambelägger dem genom att nästan antyda att de bor på fel ställe.

Vi tror att detta är möjligt att klara med en miljödriven tillväxt. Då är dessa ambitiösa mål möjliga att nå utan att människors och industriers tillgänglighet, mobilitet till marknaden, andra människor eller resmål begränsas. Transportarbetet kan och ska utföras men på ett mycket smartare sätt. Här skiljer sig Centerpartiets och Alliansens synsätt dramatiskt från det synsätt som dominerar i regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt deras stödparti Vänsterpartiet.

Ett exempel på detta är regeringens tro på och ambition att genom att införa en skatt på avstånd oaktat transportslag ska man tvinga människor och varor att inte röra på sig. Flygskatten som införs från och med den 1 april i år är ett exempel på detta. Klimatnyttan av flygskatten finns, men den är ringa. Däremot riskerar människors mobilitet och tillgänglighet att ta en mycket stor skada. Är det måhända så, fru talman, att intäkterna till statskassan, beräknade till 1,8 miljarder kronor per år, det fiskala perspektivet, är det verkliga motivet för att införa flygskatten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Flygskatten riskerar att bli kontraproduktiv som ett miljöstyrmedel. Låt mig ta ett exempel på detta. Det finns flera. Om till exempel SAS eller Flygbolaget BRA sätter in ett nytt, mer klimateffektivt, mer transporteffektivt flygplan med en större transportkapacitet mellan Rikard Larssons hemstad Malmö och hans arbetsplats Stockholm kommer detta nya plan att skattas hårdare än om man fortsätter att köra med äldre, mindre transporteffektiva och därmed mer klimatpåverkande flygplan. Flygskatten är per stol.

Man måste ha haft otur när man tänkte fram denna skatt, fru talman, när man med sådan precision skjuter ned alla incitament och möjligheter att göra rätt och göra bättre.

Mätningar bland folk visar att folk som flyger och folk som inte flyger visst vill bidra till miljöarbetet. Man betalar gärna vad det kostar att flyga miljösmart. Men jag är alldeles övertygad om att när man upptäcker att flygskatten, dessa 1,8 miljarder kronor per år, hamnar i sumpen på statskassan i stället för att bidra till att ställa om klimatet kommer man att känna sig lurad. Legitimiteten för själva skatten försvinner.

Fru talman! Det finns ett annat klimatperspektiv på flyget som är viktigt och där jag måste uttrycka min ärliga förvåning över att regeringspartierna med stöd av Vänsterpartiet reserverar sig mot en utskottsmajoritet och senare en riksdagsmajoritet. Det handlar om riksdagens ambition att driva på för införandet av Single European Sky. Edward Riedl och andra talare före mig har beskrivit vad det gäller. Det handlar alltså om att få det europeiska luftrummet att fungera mycket mer effektivt. Utöver att det innebär rena kostnadsbesparingar på 2-3 miljarder euro årligen innebär det att klimatpåverkan kan minska med 10-12 procent. 10-12 procent i utsläppsminskning är ett oerhört stort klimatsteg, oändligt mycket större än den effekt en flygskatt kan förväntas ha på svenskt inrikesflyg.

Detta är en mycket lågt hängande frukt för att effektivt kunna uppnå transporteffektivitet och klimatnytta. Jag har därför riktigt svårt att förstå varför regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet motsätter sig att prioritera arbetet med Single European Sky. Nu kommer riksdagen att köra över dessa motsträviga partier och rikta ett tillkännagivande till regeringen. Men varför sätter man sig på bakhasorna när vi i ett klipp skulle kunna åstadkomma så mycket mer?

Fru talman! Centerpartiet både inser och bejakar flygets betydelse för att knyta ihop orter och länder och möjliggöra för människor, företagare och boende, i hela landet att vara verksamma. Centerpartiet tror inte på att skambelägga dem som har valt att leva sitt liv utanför Stockholm. Självklart - om någon tvekar om detta - ska flyget liksom alla andra transportslag i vårt land bära sina miljökostnader. Men det ska inte ske genom en flygskatt, utan genom att det ges rätt incitament till klimatsmarthet och effektivitet. Flygbranschen själv vill detta, och har signalerat det, men man vill självklart göra det på ett vettigt och effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Fru talman! Jag ska ta upp några exempel på långt mer effektiva sätt att gå till väga än att införa flygskatten: att främja forskning och utveckling av biodrivmedel för flygindustrin, att stegvis höja användningen av biobränsle och att politiskt ge de långsiktiga spelregler som branschen så starkt efterfrågar för att på så vis både få en stabil efterfrågan och en storskalig produktion av bland annat biojet. Självklart ska Sverige också vara internationellt pådrivande så att Chicagokonventionen revideras och effektiva ekonomiska styrmedel kan införas för internationellt flyg. Slutligen måste självfallet kraven på de EU-interna flygen och hur de fördelas skärpas väsentligt.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta upp behovet av en god, hållbar och konkurrenskraftig luftfart i hela Sverige. Sverige är ett land med stora avstånd, och det innebär att det behövs ett fungerande flyg och möjligheter för människor att ta sig till andra destinationer inom landet och ut i världen.

Väldigt mycket av produktionen av flygtransporter upprätthålls av regionalt och lokalt ägda flygplatser. Man skulle kunna uttrycka det så att dessa regionalt och lokalt ägda flygplatser matar den statliga flygplatshållaren Swedavia med trafik. Det finns ett ömsesidigt beroende. Men de ekonomiska förutsättningarna för dessa två typer av flygplatshållare är väsensskilda. Man skulle kunna tala om att de regionalt och lokalt ägda flygplatserna är de fattiga kusinerna från landet.

Det finns därför, som Centerpartiet ser det, starka skäl för att ägaren staten och Swedavia ser över den vinstdelningsmodell som finns, eller som borde finnas, inom Swedavia i syfte att stärka också de regionala flygplatsernas funktionalitet. Då blir det inte fråga om att flytta skattemedel, utan det blir fråga om att flytta och fördela intäkter av flygtrafiken på ett vettigt vis.

Jag står självklart bakom de av Centerpartiet och Alliansen lämnade reservationerna i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 13.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att dra tillbaka mitt tidigare yrkande, för det var helt enkelt fel. Jag yrkar inte på någonting alls.

Jag skulle vilja fråga dig, Anders Åkesson, varifrån du har tänkt att man ska få all denna biomassa. Jag är också teknikoptimist i grunden, och jag tror att teknik kommer att kunna bidra mycket i klimatomställningen. Jag vill att vi ska använda bioråvaran smart, effektivt och i mesta möjliga mån.

När det gäller flyget funkar det dock inte så; det är inte så lätt. Låt oss tänka oss att vi har till 100 procent biobaserat flyg fram till år 2030 och fortsätter med den ökning som har skett på flygområdet - en ökning som Centerpartiet har välkomnat och inte ifrågasatt. Om vi ser denna fortsatta ökning parallellt med att vi går över till 100 procent förnybart kommer klimateffekten att vara exakt densamma som nu. Vi får alltså fortsatt en situation där vi har enorma utsläpp och en enorm klimateffekt från flyget. Min första fråga till Anders Åkesson är: Hur kan man acceptera en sådan klimateffekt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Den andra frågan är: Om vi nu ska sikta på 100 procent förnybart - varifrån ska denna biomassa tas? Vi ser redan nu den brist som har uppstått när vi ska fylla upp transportsektorn i övrigt. Vi har bland annat sett att det har kommit in palmolja på marknaden. Än så länge har inte Centerpartiet ifrågasatt palmolja på drivmedelsmarknaden. Vi har gjort det, för vi tycker att det är jätteproblematiskt. Är det palmolja som man ser framför sig? Är det den som ska vara med i omställningen av flyget? Varifrån ska allt detta tas? Det är min fråga till Anders Åkesson.

Fru talman! Låt oss avfärda palmoljan. Det finns ingen som någonstans i Europa eller i Sverige driver att vi ska hålla på och elda palmolja. Det där är bara dumheter. Vi har kommit överens på Europanivå om att vi inte ska elda palmolja, så försök inte klistra den etiketten på Centerpartiet eller på någon annan!

Varifrån kommer bioenergin? Till skillnad från Miljöpartiet tror Centerpartiet på marknaden och på politiskt stabila besked, som marknadens aktörer efterfrågar för att omedelbart påbörja produktion av biodrivmedel för all form av transportarbete. Vi tror på att ge tydliga politiska besked till transportindustrin, i detta fall flyget, om en stegvis kvotering och inblandning av biobränsle. Bränslet kommer att bli dyrare, men man vet varför man betalar mer.

Det handlar om att upphöra med planerna på att införa en skatt på kilometer på landbacken, Tovatt. Era idéer och ert vurmande för kilometerskatt, skatt på landbacken, i Sverige kommer utöver att skicka ut oss ytterligare i Europas periferi att kraftigt förhindra möjligheten att ta till vara den bioenergimassa som finns och som är möjlig att omsätta i bioekonomi i vårt land.

Avslutningsvis, fru talman, handlar det om att sluta att hota äganderätten. Vi ser ständigt detta hot av ägande- och förfoganderätt i svenskt skogsbruk som Miljöpartiet och regeringen återkommande hemfaller till.

Detta tror jag vore de tydligaste och bästa beskeden, fru talman, att ge för att få fram de mängder bioenergi som fordras för att ställa om flyg och andra transportmedel i vårt land. Därutöver handlar det om effektivisering, och det har jag redan nämnt.

Fru talman! Detta med att man ska använda bioråvara i olika sektorer ekar bekant. Det beror på att Centerpartiet har detta som sitt mantra när man stöter på ett samhällsproblem. Om vi har problem med utsläpp från bilar ska vi använda biobränsle. Om vi har problem med utsläpp från lastbilar, vilket är ett reellt problem - vi ser att lastbilar tar marknadsandelar från järnvägen - ska vi sätta in biomassa där. Samma sak gäller för bussar.

Kemin ska ställas om med hjälp av biomassa. Plasten ska vi producera biobaserat i framtiden. Textilier - kläder - ska produceras med biomassa. När det gäller sjöfarten ska färjor köra på biomassa.

Någonstans här gör man självmål på ett sätt. Vi vet att den svenska skogen har en stor potential, och vi är överens om att vi ska använda mycket av denna potential och se till att vi kan använda bioråvaran i Sverige till att ställa om samhället. Vi vet också att Sverige globalt sett är ett land som har väldigt god tillgång till detta, men det har inte andra länder. När vi snackar om att ställa om hela flygsektorn pratar vi om enorma behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Dessa saker orkar inte Centerpartiet ta in. De är lite för jobbiga att acceptera. De innebär nämligen att man samtidigt som man ska ställa om transporterna till att bli förnybara också måste erkänna att det finns ett problem med att vi flyger för mycket. Det orkar inte Centerpartiet göra. Det är i stället påverkan på den biologiska mångfalden och brist på bioråvara som kommer att bli konsekvensen av Centerpartiets politik.

Utöver detta klingar det också bekant eftersom man generellt oftast motsätter sig skatter på detta område. Man säger att man vill att utsläpparna ska betala, men så fort Miljöpartiet föreslår en åtgärd som gör att utsläpparna ska betala är man emot. Det gäller vägslitageskatten, drivmedelsskatten under hela den förra mandatperioden, flygskatten och så vidare.

Fru talman! Skälet till att Tovatt känner igen det centerpartistiska mantrat är kanske att vi har hållit oss till samma politik såväl i regeringsställning som i opposition. Så är ju inte fallet med Tovatts parti, och det är ett bekymmer för Miljöpartiet. Detta är säkert skälet till att du känner igen det som jag har sagt.

Centerpartiets mantra bioekonomi, eller omställning, bland annat genom att använda biodrivmedel, elektrifiering, transporteffektivitet och så vidare, är ett mycket bättre och roligare mantra att jobba med än Miljöpartiets återkommande mantra om skatt på avstånd, kan jag upplysa Tovatt om.

Jag ställde i mitt anförande en fråga: Av vilken orsak ställer Miljöpartiet inte upp på att mycket hårdare än i dag driva på för Single European Sky, som om det genomförs i ett klipp skulle kunna reducera det europeiska flygets klimatpåverkan med 10-12 procent? Om det så, fru talman, bara handlade om 1 procents reduktion av det europeiska flygets utsläpp - och nu handlar det om 10-12 procent - skulle detta innebära en oändligt mycket större klimatvinst än den flygskatt som Tovatt, Miljöpartiet och regeringen så krampaktigt håller sig fast vid.

Jag tycker att Tovatt skulle ha använt replikomgången till att förklara varför han och Miljöpartiet inte tycker att man ska prioritera internationella regler och samarbete i syfte att uppnå klimatverkan på flyget. Jag är ledsen över att Tovatt inte tog denna chans, men jag fick ju möjlighet att påpeka det.

Fru talman! Jag står bakom alla förslag där Liberalerna finns med, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 10.

Fru talman! Behövs flyget? Fyller flyget någon funktion i transportsektorn? Skapar flyget mobilitet? Ska flyget ta ett miljö- och klimatansvar? Dessa är några frågor som även jag tänker ta upp - de har ju debatterats här före mig.

Fru talman! Teknikutvecklingen går väldigt fort inom transportsektorn. Politikens roll borde vara att skapa långsiktiga spelregler. Politiken borde inte ta ställning till framtidens teknik men skapa förutsättningar. Spelregler handlar ju om att ta bort hinder för utvecklingen och om att möjliggöra kunskap, innovationer, forskning och utveckling. Det gäller också att utveckla ekonomiska styrmedel som premierar dem som vill bidra till bättre miljö och klimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Mobilitet är i sig viktigt. Mobilitet är bra. Att resa eller transportera något från A till B ska ske så klimatsmart som möjligt. Mobilitet för personer och gods är viktigt. Sverige är ett glest befolkat land - vi har ca 23 invånare per kvadratkilometer. Flyget behövs därför.

Liberalerna anser att politiken ska vara teknikneutral, att vi ska utforma styrmedel som premierar miljön samt att avgifter kan användas om de kommer till nytta. Skatter och avgifter kan användas för att sätta ett pris på effekter som till exempel inte är bra för miljön. Men poängen med ett sådant system är att premiera den som vidtar bra miljöåtgärder och att låta den som inte vidtar några åtgärder betala mer.

Detta är bristen i regeringens politik. Regeringens åtgärder i fråga om flygskatten är blinda för dem som försöker att vidta klimatsmarta åtgärder. Den som har gamla, bränsleslukande flygplan betalar inte mer än den som har satsat på de nya, moderna, mer energieffektiva, lättare och miljösmartare planen. På vilket sätt är det klimatsmart?

Fru talman! Chicagokonventionen har nämnts i debatten. Den är orsaken till att flygbränsle inte kan beskattas, som det ser ut i dag. Det borde kunna göras. Utgångspunkten i Chicagokonventionen är att staterna ska samarbeta internationellt, och därför skapades också ICAO. Det är viktigt med internationella styrmedel, och vi tror att Sverige måste göra mer för att vara pådrivande på detta område.

Det gemensamma europeiska luftrummet har också nämnts. Det är nämligen där de stora miljöeffekterna skulle kunna komma. Att flyga rakaste vägen från A till B borde vara självklart, och Sverige borde göra mer för att vara pådrivande i detta arbete.

Varje dag hanterar den europeiska flygtrafikledningen ungefär 26 000 flygningar. Därför måste vi se till att luftrummet används på det smartaste sättet. Single European Sky är viktigt. Jag noterar att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har reserverat sig. Varför gör ni det?

Det är intressant med det arbete som har bedrivits i frågan, och nu öppnas dessutom nya möjligheter. Jag kan konstatera att frågan har blockerats av länder inom EU på grund av en liten flygplats på Gibraltar. Ta nu chansen att försöka vara pådrivande och se till att vi får en förändring! Det är här som de stora miljövinsterna finns.

Hur ska då flyget bli mer miljö- och klimatsmart? Vilka styrmedel ska man använda? Vad är politikens ansvar? Vad är resenärernas - eller flygbranschens - ansvar?

Det ska naturligtvis vidtas en rad olika åtgärder. Det handlar om nya drivmedel som också ekonomiskt sett är rimliga. Det handlar om differentierade landningsavgifter utifrån hur mycket biobränsle som används vid flygningar. Det handlar även om ett reduktionspliktsystem, om klimatdeklarationer, om att flyga rakaste vägen och om nya, bränslesnåla, effektiva flygplan. Det finns mycket som man kan göra, och det måste göras mer.

Vad gäller framtidens flyg hade trafikutskottet besök av det norska trafikutskottet. Då kunde vi konstatera att Norge sannolikt kommer att få sitt första eldrivna flygplan, kanske redan i sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Vi ser också en utveckling internationellt sett på detta område. Det enda vi vet med säkerhet är att vi inte vet hur framtidens farkoster kommer att se ut. Därför måste vi ha långsiktiga spelregler.

Från Liberalernas sida ser vi även en helt annan sektor som också bidrar till utsläppen. Det handlar om hur människor tar sig till och från flygplatserna. Vi menar att vi måste kunna göra mer här. Det är också detta som vår reservation handlar om - att se till att det går lätt att klimatsmart ta sig till flygplatserna. Det gäller alla, och vi menar att man bör satsa ännu mer på detta.

De regionala flygplatserna är otroligt viktiga. Sverige är ett glesbefolkat land med 23 invånare per kvadratkilometer, och det måste man förhålla sig till om hela landet ska leva. Den utveckling som den rödgröna regeringen driver är oroande.

Vad gäller Arlanda flygplats tillsatte regeringen ett Arlandaråd. Vi menar att det finns anledning till oro för vad som kommer att hända även med Arlanda. Hur kommer det att bli med preclearance? Kommer flygskatten att påverka den negativt? Där är regeringspartierna svaret skyldiga.

Vad gäller flygtrafikledningstjänsten, som har nämnts i debatten här, är det väldigt bra att utskottet har agerat. Liberalerna ser fram emot att få fram mer information om hur detta ska se ut i framtiden och vara säkert.

Fru talman! Jag inledde med följande frågor: Behövs flyget? Fyller flyget en funktion i transportsektorn? Skapar flyget mobilitet?

Ja, flyget behövs. Det fyller en funktion i transportsektorn, och det skapar mobilitet. Men precis som alla andra sektorer ska flyget också ta miljö och klimatansvar, och det är fullt möjligt.

(Applåder)

(forts. § 12)

Herr talman! Lika glad som man blir när man hör liberaler tala om att utsläpparen ska betala, lika ledsen blir man när de alltid failar när det gäller att genomföra det. Det är återkommande i Liberalernas politik att de säger detta, men tyvärr genomför de det inte. Det är verkligen beklagligt.

Apropå detta med att utsläpparen ska betala talade Nina Lundström fint om att skapa incitament. Hon sa att miljöavgifter och skatter ska användas i den mån de skapar incitament att vara mer miljövänlig och leder till tekniksprång och liknande. Jag har ett tips här. Det finns ju ett sätt att vara mycket mer miljövänlig, och det är att välja tåget.

Luftfart

När man talar om att skapa miljöincitament glömmer man ofta bort att det finns alternativ som inte är samma transportmedel. Den vanligaste flygresan inom Sverige är mellan Stockholm och Göteborg. Det är inte rimligt. Det är verkligen inte rimligt att man tar flyget mellan Stockholm och Göteborg. Man tjänar på sin höjd 15-20 minuter på det, och man släpper ut ofantliga mängder koldioxid.

Utöver detta kan man ifrågasätta detta med skattebefrielse generellt, som liberal princip. Vi vet att järnvägen i dag betalar banavgifter. Vi vet att flyget redan är kraftigt subventionerat och så vidare. Då blir min fråga till Nina Lundström: Vari ligger det liberala med att låta flyget vara ett frälse som är skattesubventionerat? Jag har aldrig förstått på vilket sätt det skulle vara liberalt.

Herr talman! Jag räknade upp ett antal åtgärder som vi i Liberalerna anser vara helt självklara för att flyget ska bli mer miljö- och klimatsmart. Men det jag inte kan förstå är hur Lorentz Tovatt resonerar kring en skatt som inte premierar dem som försöker göra rätt saker. Den är så trubbig att den som skitar ned och kör med gamla flygplan som slukar mängder av energi får betala lika mycket som den som har nya, smartare och lättare plan som är energieffektiva.

Vi kan göra en liten tankeövning om detta med skatter. Låt oss anta att försöket med elplan lyckas. Låt oss anta att forskarna i Luleå har hittat ett sätt att tillverka biobränsle som Sverige skulle kunna vara självförsörjande på. Om flyget då blir miljö- och klimatsmart, på vilket sätt kommer då flygskatten att premiera dem som försöker göra de rätta sakerna?

Lorentz Tovatt har inte svarat på varför han och regeringspartierna reserverar sig i frågan om att kunna flyga den smartaste vägen från A till B inom Europa. Då kan man spara in massor av bränsle, någonstans mellan 10 och 15 procent, vilket är mycket mer än den marginella effekt det får på svenskt område.

Vi liberaler tror på styrmedel, men ska man argumentera ur ett miljöperspektiv ska man verkligen se till att de som gör rätt saker och tar miljösmarta initiativ premieras - inte att alla ska betala lika mycket oavsett vilka åtgärder de har vidtagit. Där är Miljöpartiet svaret skyldigt.

Sedan förstår jag att Miljöpartiet tycker att alla ska åka tåg och vill använda styrmedel för att uppnå det, men säg det då! Då ska man tala om att det handlar om att prisa ut flyget.

Herr talman! Jag sa precis det. Jag sa att det ofta är mycket rimligare att ta tåget i stället för flyget. Det betyder inte att jag tror att man i framtiden inte kommer att flyga över huvud taget. Det är det ingen som påstår.

Det är svårt att greppa det här. Det som få vet om är att om man jämför globalt är Sverige ett av de billigaste länderna i världen när det gäller att flyga. Flyget är momsbefriat, skattebefriat. Vi har ju skatt på det mesta annat - vi har banavgifter, och när det gäller bilar beskattar vi både bränslet och fordonet. Vi beskattar den tunga trafiken. Vi beskattar det mesta annat, men flyget ska alltså vara skattebefriat. Det är som sagt momsbefriat och billigast i världen. Det är kraftigt subventionerat, nationellt, regionalt och från kommuner och liknande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Någonstans där återkommer jag till min grundfråga: Vari ligger det liberala? Vi vet att vi har det mest effektiva sättet att steka planeten. Man kan i princip inte göra någonting annat som är mer effektivt när det gäller att förstöra planeten. Ska detta då fortsätta att vara frälset, som vi liksom har på en piedestal? Man säger: Detta ska vi absolut inte beskatta.

Sedan gäller det de saker som Nina Lundström nämner om att faktiskt bidra till en omställning inom flyget. Vi är för det. Det är positivt - absolut. Självklart ska vi ha mer åtgärder för att få in mer biobränsle, till exempel. Vi ska ha teknikutveckling på elsidan. Men det är inte det som denna debatt handlar om. Denna debatt handlar om att det är alternativa fakta att tro att vi kommer att kunna flyga mer i framtiden.

I forskningen är man överens. Därför ställer jag återigen frågan: Varför, om vi vet allt detta, ska flyget fortsätta att vara ett frälse som är skattebefriat och kraftigt subventionerat?

Herr talman! Huvudfrågan är: Tror vi att det går att ställa om flyget? Vi menar att allting tyder på att det som sker just nu gör att flyget kommer att ta ett större miljöansvar. Det sker redan i dag. Flyget betalar i dag start- och landningsavgifter. Flyget betalar i dag för all den infrastruktur som finns kopplad till flygandet. Det finns alltså redan möjligheter att utveckla ett system utifrån det.

Men det som Tovatt inte svarar på är: Varför ska den som kör med gamla flygplan, som slukar mängder av energi, betala lika mycket som den som kör med de mest klimatsmarta flygplanen, de nya flygplanen, som är oerhört mycket mer bränslesnåla? Var är den miljöstyrande effekten i flygskatten för att premiera dem som gör rätt? Det svarar inte Tovatt på.

Herr talman! Det finns också mycket kring detta med statistik. Jag skulle vilja upplysa Tovatt om att det finns en uppföljningsgrupp inom trafikutskottet som har tittat på flygets påverkan och vilka möjligheter som fanns. Där lyfte man fram möjligheten att utveckla alternativa bränslen och att det finns en teknikutveckling. Man kan konstatera: Skulle man ställa allt flyg i hela världen skulle man uppnå kanske 2 procent av alla CO2-utsläpp, och höghöjdseffekterna är 4-5 procent. Denna utredning heter 2013/14:RFR16. Jag rekommenderar Tovatt att ta del av den, för där finns det mycket bra statistik.

Vi från Liberalerna tror på att vi ska ställa om flyget, och vi ska se till att premiera det med politiska beslut. Men ska vi prata miljöstyrande avgifter ska de verkligen ha den effekten och ingenting annat. Vi ser med stor spänning på vad som händer i Norge, och vi ser med stor spänning på vad forskning har kommit fram till. Vi är helt övertygade om att teknikutvecklingen kommer att medge stora möjligheter. Men Tovatt är svaret skyldig. Varför ska den som smutsar ned komma undan, och varför ska den som gör rätt saker betala mer?

Herr talman! Luftfarten är ett viktigt transportmedel som knyter ihop Sverige med stora delar av världen och underlättar för företag och invånare att verka och bo i olika delar av landet. Flyget har även en stor betydelse för konkurrenskraften, tillväxten och inte minst turistnäringen i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Herr talman! Det är viktigt att även flyget går mot mer fossiloberoende drivmedel och bidrar till mindre utsläpp och negativ påverkan på miljön och klimatet. Flyget betalar i dag via utsläppsrätter för en del av sina utsläpp och står i dag globalt för ca 5 procent av globala koldioxidutsläpp.

Med ny teknik och moderna och mindre bränslekrävande flygplan och tillräcklig tillgång till biobränsle kan man minska utsläppen från flyget. Med Single European Sky, som innebär en rakare och kortare flygväg inom EU, kommer utsläppen från flyget att minska med ca 10-12 procent.

Kristdemokraterna vill även framhålla att det behöver genomföras mer ändamålsenliga åtgärder mot flygets klimatutsläpp genom EU och den internationella luftfartsorganisationen ICAO och att Sverige ska verka aktivt via FN, ICAO och EU för att genom utsläppsrätter ytterligare minska flygets klimatpåverkan.

Herr talman! För flygbranschens del är det av stor vikt att det möjliggörs en tillräcklig tillgång till biobränslen. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla och öka tillgången till förnybara bränslen för att minska flygets klimatpåverkan. Kristdemokraterna anser att det behövs en nationell plan för utveckling av biobaserade flygbränslen för att säkra tillgången till biobränsle till flyget, så att vi får en omställning till biodrivmedel på riktigt.

Herr talman! På initiativ av allianspartierna riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen i december 2017 om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna och deras fortlevnad. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt hanterar tillkännagivandet.

Herr talman! De regionala flygplatserna i Sverige har en stor betydelse för att kommunikationen med Stockholm och andra orter runt om i Sverige och ute i världen ska fungera. De mindre icke-statliga flygplatserna finns runt om i landet och ägs främst av kommuner med stöd av landsting och regioner. Dessa flygplatser är mycket viktiga för kommuner och regioner och är jobbskapande, men de har inte tillräckligt med resenärer för att möjliggöra en hög omsättning. Därför har de svårt att klara sig på egen hand.

Kristdemokraterna anser därför att en möjlig organisation skulle kunna vara att staten finansierar och säkerställer driften när det gäller alla de områden som är avgörande för att bedriva flygverksamhet - det handlar bland annat om brand och räddningstjänst, tull, polis, säkerhetskontroll och snöröjning. Övrig drift skulle kunna skötas av en lokal eller regional aktör. En sådan konstruktion skulle accepteras av Europeiska kommissionen, då liknande arrangemang redan finns i flera andra europeiska länder.

Kristdemokraterna anser att det behövs insatser på statlig nivå för att jämställa villkoren för de regionala flygplatserna och för de statliga flygplatserna. Och en finansieringsform för de icke-statliga regionala flygplatserna behöver ses över för att skapa långsiktigt hållbara lösningar och säkra deras existens.

Herr talman! En nationell flygskatt, som regeringen föreslår att man ska införa från och med nästa månad, är skadlig för svensk ekonomi. Nästan samtliga remissinstanser dömer ut denna nationella flygskatt. En sådan skatt blir i praktiken en straffskatt för dem som är mest beroende av flyg. En nationell flygskatt äventyrar arbetstillfällen, fördyrar resande och transporter samt slår hårt mot regionala flygplatser. Dessutom kommer den att slå hårt mot invånare och näringsliv på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

En majoritet i riksdagen är emot en nationell flygskatt. Lagrådskommentarerna är kritiska, och 90 procent av remissinstanserna är negativa och anser att en nationell flygskatt är samhällsekonomiskt skadlig. Detta till trots kommer regeringen att införa en flygskatt.

Herr talman! Med en nationell flygskatt minskar Sveriges totala utsläpp med ca 0,2 procent - det är en marginell effekt på miljön. Det kan jämföras med vägtrafiken, som släpper ut ca 0,2 procent på 48 timmar.

Nederländerna, Irland, Danmark och Portugal har avskaffat en nationell flygskatt för att den är tillväxthämmande. Regeringen har insett detta och kompenserar de regionala flygplatserna med 120 miljoner, öronmärkta pengar, med anledning av införandet av en nationell flygskatt. Klimathotet, som flygskatten är tänkt att avhjälpa, är globalt och behöver globala överenskommelser. Därför säger Kristdemokraterna nej till en nationell flygskatt.

Herr talman! Tillväxten i Stockholm är hög. Befolkningen växer med rekordfart. Därför behöver Stockholm en citynära flygplats, som Bromma flygplats, som utgör ett nav när det gäller inrikesflyg och även en del utrikesflyg. Som ekonomisk drivmotor i Sverige behöver Stockholm snabba transporter både inrikes och utrikes. Bromma flygplats har dessutom stor betydelse för de regionala flygplatserna och för landsbygdens tillgänglighet.

Hotet om en nedläggning av Bromma flygplats, som är ett nationellt intresse, kvarstår, då regeringens utredare har föreslagit att flygverksamheten ska flyttas till Arlanda medan Bromma flygplats mark i stället ska användas för att bygga bostäder på. Arlanda flygplats gör nu stora investeringar via Swedavia för att klara av framtida utmaningar och ökad trafikering. Dessutom saknar man kapacitet att ta hand om Brommas flygtrafik.

Bromma och Arlanda kompletterar varandra och bidrar till ökad tillgänglighet, tillväxt och jobbskapande. Därför säger Kristdemokraterna nej till nedläggning av Bromma flygplats.

Herr talman! Det är mycket oroande att det vid flera tillfällen har uppdagats att piloter och flyganställda har varit berusade i tjänsten. Många passagerares liv riskeras eftersom risken för flygplansolyckor ökar med detta.

För att säkerställa passagerarnas trygghet och säkerhet anser Kristdemokraterna att det bör införas ett krav på att alkotesta piloter och besättningspersonal vid på- och avstigning på flyget.

För att öka trafiksäkerheten på väg har riksdagen drivit på frågan om alkobommar vid hamnar. Inom en snar tid kommer alkobommar att införas vid hamnar för att förhindra att alkoholpåverkade förare kommer ut på våra vägar. Kristdemokraterna anser att det är minst lika viktigt att införa alkotest även för piloter och flygpersonal för att öka säkerheten för flygpassagerare.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 16.

Herr talman! Jag kan inte hålla mig borta - tack för ordet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Jag vill bemöta en siffra som nämns och som även Nina Lundström nämnde innan, och det är det här med att 5 procent av utsläppen världen över kommer från flygresandet. Det kan man tycka låter lite. Det är det naturligtvis inte; det är enormt, även om det kan låta lite.

Det man ska komma ihåg är att svenskar tillhör den grupp som flyger absolut mest i världen. Om alla skulle flyga lika mycket som svenskar skulle vi därför ha riktiga problem. Då hade vi inte ens kunnat prata i de här termerna längre, utan då hade det varit riktig fara å färde. Det vill jag att man ska ha med sig när man slänger sig med just den siffran så att man inte förvillar någon i det sammanhanget.

Som näringspolitisk talesperson får man åka omkring och träffa en massa aktörer och företag. Oftast blir jag väldigt glad när olika sektorer och företag säger att de vill bidra och ställa om till biobaserade bränslen och bioråvara i sin produktion. Det handlar om kemikalieindustrierna och om dem som tillverkar bussar och lastbilar. Det handlar om plast, kläder, sjöfart och så vidare. Jag ska inte upprepa allt det jag sa innan.

Jag blir alltid väldigt glad när jag hör detta. Men när jag tänker efter blir jag samtidigt lite orolig, för det innebär ju att vi måste få biomassa någonstans ifrån. Vi har mycket biomassa i Sverige men det är inte oändligt, och globalt har vi det verkligen inte. Sverige är väldigt rikt på biomassa om man gör en global jämförelse.

Min fråga till Robert Halef blir därför: Givet de begränsningar som finns, kommer vi att kunna öka flygresandet från Sverige? Kommer hela världen att kunna flyga lika mycket som svenskar gör?

Herr talman! Tack, Lorentz, för frågan! Jag har nämnt en hel del förslag från Kristdemokraterna om hur vi vill komma till rätta med flygets utsläpp. Det är väldigt viktigt att det finns tillräckligt med biodrivmedel även för flyget. I dag finns det inte det, och därför ligger det ett mycket stort ansvar på oss och på branschen att se till att det finns tillräckligt med biodrivmedel så att de kan ställa om på riktigt och så att flyget kan ta sitt ansvar när det gäller utsläpp. De betalar för sin del av utsläppen via utsläppsrätter, start- och landningsavgifter och så vidare.

I mitt anförande nämnde jag siffran 0,2 procent i samband med den nationella flygskatt som ska införas från den 1 april, om ungefär tio dagar, och som kommer att göra resorna dyra för alla dem som är beroende av att flyga i Sverige.

Sverige är ett avlångt land med stora avstånd mellan olika kommuner och regioner. Vi är väldigt beroende av flera trafikslag. Flyget fyller en stor och viktig bit av tillgängligheten och gör att människor kan bo och verka i olika delar av landet, liksom att företag kan finnas kvar i landsorten och skapa jobb och tillväxt.

Den här flygskatten, som är ungefär 1,8 miljarder i en budget på 1 000 miljarder, kommer inte att hjälpa de människor som bor ute på landet och de företag som är beroende av resandet. Men i och med att regeringen själv har insett att detta är en skadlig skatt har man avsatt 120 miljoner kronor i öronmärkta pengar till vissa regionala flygplatser för att de ska kunna överleva er nationella flygskatt. Vi vet att de nationella flygplatserna redan får 133 miljoner i budgetstöd från staten för att kunna överleva. Nu kommer ytterligare kostnader på dem.

Herr talman! Jag tror inte att jag kan vinna just Lorentz Tovatt i den här debatten. Han hör och säger det han vill i talarstolen. Jag håller mig till de faktauppgifter som finns i det betänkande som vi har arbetat fram i utskottet.

Jag nämnde i talarstolen att om man följer alliansregeringens rekommendation om att införa en så kallad Single European Sky kommer utsläppen att minskas med 10-12 procent. Detta har regeringspartierna och Vänsterpartiet sagt nej till i utskottet, och därför har vi ett tillkännagivande till regeringen på denna punkt.

Samtidigt säger ni ja till en nationell flygskatt som gör att utsläppen skulle minska med 0,2 procent. Egentligen kan Lorentz Tovatt ställa frågan till sig själv: Är 0,2 procent bättre än att satsa på ett annat system som skulle ge en minskning på 10-12 procent?

Jag tror att det är väldigt viktigt att hålla sig till det man pratar om i sina inlägg. Nu är Lorentz Tovatt inne på globala frågor när det gäller miljön, och det är exakt vad vi säger: Miljöfrågan är global. Därför ska den hanteras globalt via ICAO, EU och FN, via utsläppsrätter och så vidare.

Samtidigt ska vi också motivera till att tekniken går fram så att även farkosterna blir mer miljövänliga genom motorer, batteridrift och så vidare. Vi är inte emot all utveckling på den här sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Men samtidigt måste du inse att Sverige är ett framgångsrikt land med bra tillväxt och bra ekonomi. Sverige är ett exporterande land. Vi är beroende av olika trafikslag, och även flyget behövs. Ibland behöver vi resa med kortare restid. Därför är det viktigt att flyget är bra, att det är billigt att resa och att vi samtidigt tar ansvar för miljön.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motivreservation nr 9.

Vi vill se att utvecklingen av Arlanda inte endast går ut på att det ska bli en stor och central flygplats utan att den faktiskt håller sig inom miljöramarna inom det tillsatta klimat- och miljöramverket.

Vi behöver helt enkelt minska flyget i takt med att alternativen byggs ut. Det är där vi står i dag, och det behöver ske fort. Nya rapporter visar att Parismålen inte kommer att nås. Det är fruktansvärt. Faktum är att vi kan nå klimatmålen om vi jobbar effektivt med att ställa om och samtidigt jobbar med kolinbindning.

På Island utvecklas ny teknik för att göra basalt av koldioxid från atmosfären. Det kommer nya tekniker, och man ska inte vara tekniktroende på det sättet att man tror att man ska fortsätta med utsläppen.

Snarare måste vi dra i nödbromsen fort - verkligen fort! Vi måste titta på vår konsumtion, vi måste resurseffektivisera och vi måste jobba med cirkulär ekonomi för att få ut så mycket som möjligt av så lite resurser som möjligt - och transportera mindre med flyg. I dag transporteras många produkter även inom flygsektorn.

Det är en nödbroms som gäller nu - inget annat. Det är nödbromsen om vi vill ha en civilisation, om vi inte vill ha stormar och översvämningar som förstör vår infrastruktur, som blåser bort järnvägen och vägnätet, så att vi över huvud taget inte kan transportera mat hem till våra egna bord. Det är där vi är. Vi måste förstå det!

Det är vi som har chansen att vända utvecklingen - ingen annan. Det kommer inte att vara någon annan. Det är nödbromsen. Då är en flygskatt om 60-80 kronor inrikes och några hundralappar utrikes ganska lite.

Det som däremot måste göras är att bygga ut alternativen för att få med väljarskarorna. Vi har satsat på nattåg till Jämtland i budgetförhandlingarna tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Då kan man sova upp till Östersund och sedan ta sig med andra transportmedel upp till hela Norrland. När vi är i Norrland och pratar med folk som bor längst norrut säger de att det är nattågen till Östersund som är avgörande för om de ska kunna pendla. Det är så de har pendlat i alla tider när de inte har haft någon järnväg i Norrland eftersom alla bara har satsat på storstäderna och södra Sverige. Men nattågen till Jämtland har varit deras räddning. De nattågen drog vi in därför att vi inte hade ett markperspektiv.

Vi lyssnar inte tillräckligt mycket på befolkningen, utan vi sitter här i Stockholm, i riksdagen, och bygger vår lilla bubbla som skapar lite ekonomisk tillväxt och tror att vi gör det jättebra. Men vi behöver lyssna. Vi behöver vara ute i landet och prata med folk om vad de behöver för att ställa om. Det de behövde var nattågen till Jämtland, och nu har de rödgröna räddat dem - tack och lov!

Det är så vi ska fortsätta att jobba. Vi ska bygga ut alternativen samtidigt som vi gör det svårare att göra fel. Vi kommer att behöva flyga mindre. Vi släpper ut lika mycket på en tur-och-retur-resa till Thailand som vi släpper ut på bilresor under ett helt år. Det är enorma mängder som släpps ut för varje flygresa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Vi kommer inte att kunna ersätta mer med biobränsle. Biobränslet ska delas mellan många transportslag. Den största kolsänkan är skogsmarkerna. De binder in mycket mer kol än vad vi släpper ut fossilt varje år. Men om vi skapar en massa hyggen, särskilt på torrmarker, kommer det kolet att släppas upp ur marken. Därför måste vi vara försiktiga med biobränslehanteringen. Vi kommer inte att kunna ha biobränslet enbart till flyg.

Herr talman! Jag vill ställa samma fråga till Emma Wallrup som jag också har debatterat med andra i kammaren. Det handlar om synsättet på styrmedel.

Hur ser Vänsterpartiet på detta? Vi från Liberalernas sida tycker att om det ska finnas styrmedel som syftar till bättre miljöalternativ, måste det finnas en konstruktion som premierar dem som gör insatser för färre och mindre utsläpp jämfört med dem som faktiskt inte gör något alls.

Konstruktionen av flygskatten ger konsekvensen att de som har gjort insatser, köpt nya energieffektiva plan, till och med försökt blanda in biobränsle, har betalat lika mycket som de som inte har gjort någonting alls, flugit med halvtomma plan eller kört med en gammal flotta.

Hur ser Emma Wallrup och Vänsterpartiet på detta? Ni står ändå bakom regeringens förslag.

Utifrån de internationella möjligheter som finns, varför agerar inte Vänsterpartiet mer envetet för att verkligen vidta åtgärder så att flygsträckor som går från A till B på europeisk nivå planeras på smartaste sätt? Där har ni reserverat er, precis som Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det handlar om att flygplanen kan flyga rakaste vägen. Varför har ni reserverat er? Varför vill ni inte ställa upp på detta? Där skulle man kunna spara bränsle på motsvarande 10-15 procent. Det vore också en viktig åtgärd - förutom att arbeta internationellt. Flygplan flyger över hela världen. De stannar inte i Sverige, utan de flyger över hela världen. Då måste det finnas internationella skatter. Vad är Emma Wallrups svar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Herr talman! Jag noterar ändå att Emma Wallrup och Vänsterpartiet inte vill svara på den principiella frågan om styrmedel. Man argumenterar för att ett styrmedel ska styra miljöeffekter, men nu hör jag Emma Wallrup argumentera för att nattåget till Jämtland kräver finansiering, och därför behövs flygskatten. Det är väl bra att det framgår här vad detta handlar om.

Jag noterar också de procentsatser som har varit uppe i debatten. Jag noterar återigen att trafikutskottet gjorde en uppföljning om flyget. Där kunde jag i dag läsa innantill att flyget står för 2 procent av CO2-utsläppen globalt, och i Sverige står vägtransporterna för 30 procent av utsläppen.

Vi från Liberalernas sida menar att oavsett transportsektor ska åtgärder vidtas, men de ska fungera lokalt, och det ska finnas miljöargument i botten. Därför har vi lagt fram ett helt paket av åtgärder som vi tror skulle vara effektivt.

Jag noterar också att Emma Wallrup tycker att Single European Sky i sig är bra. Men Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverat sig i betänkandet. Jag antar att vi också kommer att rösta om frågan. Det är synd. Det är 26 000 flygrörelser varje dag över kontinenten. Tänk om de planen kunde flyga rakaste vägen.

Vi liberaler tror på biobränsle, vi tror på att satsa på forskning och innovation, vi tror på att ställa om flyget och vi tror också på ekonomiska styrmedel. Men de ska premiera dem som gör rätt och se till att de som fortsätter att smutsa ned betalar mer.

Vi ser sedan fram emot innovationerna som trafikutskottet har fått information om, inte minst från Norge. Där ser vi en mycket snabb teknikutveckling.

Emma Wallrup! Det vore bra att få svar på de frågor jag har ställt.

Herr talman! Jag tyckte att jag svarade på frågorna, men jag kan svara ännu noggrannare.

Vi är som enda parti reservanter för att flyget ska minskas i samma takt som alternativen byggs ut. Här behöver man ta ett helhetsgrepp och inte sätta upp mål med Swedavia där man strävar efter att öka flyget.

Vi vill ha ett skarpt styrmedel och ett skarpt mål om att flyget ska minska i samma takt som alternativen byggs ut. I dagens läge är vi tyvärr det enda parti som vill det, men jag hoppas få med mig fler på detta. Vi är alltså mycket för styrmedel som ger den effekt vi väldigt fort behöver se.

Single European Sky har vi jobbat jättelänge med i trafikutskottet, och det finns många skrivningar som visar att vi stöder det. Att vi inte stöder den skrivning som finns i betänkandet beror på helheten i betänkandet. Det är dock en fråga som vi länge har stött och som vi har röstat igenom och argumenterat för i olika led, så det är något vi står bakom gemensamt.

Det är viktigt att vi bygger ut morötterna, gärna innan vi sätter till styrmedlen. Befolkningen måste känna att det är lätt att göra rätt. I detta allvarliga läge är det viktigt att rulla ut alla morötter och alla lösningar innan vi sätter in skatter och avgifter. Jag hoppas att alla partier tittar på detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

Luftfart

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Herr talman! Svenskarna är lurade. De är lurade att tro att om de betalar höga skatter ska de få en välfärd i världsklass. Sverige har bland de absolut högsta skatterna i världen. Trots det har vi en medelmåttig skola. Vi har en äldreomsorg där regeringen har höjt avgifterna och där många äldre inte får komma till sin rätt. Vi har vårdköer som blivit dubbelt så långa, och vi har några av västvärldens längsta vårdtider. Vi ser hur barngrupperna i förskolan växer.

Vi ser förslag från regeringen om att blinda ska tvingas redovisa kvitton - det tål att tänka på vad det verkligen innebär. Vi ser hur regeringen slår mot dem som har det absolut svårast i samhället. Handikappade som får stöd genom LSS ser hur deras villkor försämras.

Vi har i jämförelse låga pensioner.

Den sittande regeringen har misslyckats med att skapa en jämlik cancervård; det är fortfarande stora skillnader i hur människor får ta del av vården. I Sollefteå läggs BB ned.

Ovanpå alla dessa välfärdsbrister ser vi hur kriminaliteten breder ut sig, speciellt i utanförskapsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här har polisen i stora delar tappat kontrollen. Människor skjuts ihjäl på gatan, oskyldiga kommer i kläm, det okontrollerade våldet tar sig in på akutmottagningarna och drogförsäljning sker på öppen gata.

Svenskarna är lurade. Trots världens nästan högsta skatter klarar staten inte av den grundläggande välfärden och att tillhandahålla en grundläggande trygghet som är värd namnet.

Vi kommer senare att få höra talare tala om vikten av att de höga skatterna finansierar den goda välfärden. Men detta bygger på två lögner.

Den första lögnen är att de höga skatterna vi betalar går till välfärdens kärna. Så är det inte. Mellan var femte och var fjärde skattekrona går till bidragssystemen. Sverige sticker inte ut i västvärlden när det kommer till att tillhandahålla en bra och omfattande välfärd. Vi sticker ut genom att tillhandahålla omfattande bidrag.

Trots att Sverige tack vare en global högkonjunktur har haft en god utveckling med sjunkande arbetslöshet de senaste åren och därmed fått in mer pengar och trots att regeringen ovanpå det har höjt skatterna har vi ändå dessa problem i välfärden. Det förklaras av att vi under denna period har sett nästan 70 miljarder kronor gå direkt in i bidragssystemen.

Den andra lögnen bygger på en brist på insikt om att de höga skatterna hämmar ekonomin. De hämmar tillväxten och gör att företag och entreprenörskap inte lönar sig och att företagare inte får möjlighet att utveckla sin verksamhet och anställa människor och på så sätt skapa välstånd.

Det är spännande att jämföra med Schweiz. För ungefär 70 år sedan var Sverige och Schweiz jämbördiga. Men Schweiz valde en annan väg och har i dag nästan hälften så höga skatter som Sverige. Ändå får man in lika mycket pengar som Sverige, lika mycket pengar att spendera på välfärden. Det tål att tänka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

De höga skatterna innebär också att människor fastnar i bidragsberoende, vilket gör att bidragskostnaden ökar. Detta skapar inte minst de utanförskapsproblem som vi ser och som i förlängningen leder till problem med kriminalitet och annat utanförskap.

Moderaterna vill att Sverige ska gå en annan väg. Satsningarna på välfärden måste bygga på att samhället utvecklas, att välstånd skapas och att människor kommer i jobb, inte genom ständigt höjda skatter. Det är inte en långsiktigt hållbar ekvation, utan den offentliga sektorn måste växa och utvecklas i gemenskap och tillsammans med den privata sektorn. Vi inser att det är genom strävsamhet och hårt arbete, företagande och entreprenörskap som vi gör Sverige starkare, inte genom ständigt höjda skatter.

Vi inser också att skatterna i grund och botten inte tillhör staten. De tillhör människorna som betalar in dem, människorna som i överenskommelse med andra har valt att arbeta och ge sitt arbete i utbyte mot pengar och på så sätt skapa välstånd. Därför är det rätt att ha så låga skatter som möjligt, men också för att det gynnar tillväxt och välståndsskapande.

Det är fel att ha för höga bidrag för att det skapar arbetslöshet, utanförskapsproblem och höga kostnader, men också för att det är fel att leva på andras arbete.

Herr talman! Vissa skatter är mer skadliga än andra skatter. Det vi diskuterar nu är punktskatter, och de är inte lika prioriterade att sänka eftersom de inte är lika skadliga för ekonomi och tillväxt.

Jag vill dock framhålla några saker. Det är bra att Alliansen med detta förslag tvingar de rödgröna att under galgen rätta till de problem de ställde till med när de införde kemikalieskatten. Vi är inte per definition emot en skatt av detta slag, för vi tycker att man ska betala när man förorenar. Men skatten måste vara kostnadseffektiv och riktad mot det som verkligen skadar. Den ska vara teknikneutral. I dag har det mer blivit en straffskatt på vitvaror.

Vi tycker också att det viktigt att ändra bonus-malus-systemet så att det inte överfinansieras och blir en extra pålaga och skatt för bilister.

Det är även viktigt att utvärdera de höga alkoholskatterna. Det är inte en prioriterad skattegrupp att sänka, men likväl innebär för höga alkoholskatter att vi uppmuntrar smuggling. Därför måste regeringen ta tag i dessa frågor.

Det finns två nya skatter som inte föreslås i detta betänkande men som ändå berörs och som regeringen har lovat att införa på sikt, nämligen kilometerskatt och flygskatt. Det är skatter som kommer att slå mot framför allt landsbygden och vår konkurrenskraft och som kommer att betalas av vanligt folk. Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 5.

Jag ska avslutningsvis säga att det är val om mindre än sex månader. Vi i Moderaterna kommer att vara en röst för att det är med företagande, hårt arbete, strävsamhet och entreprenörskap som man bygger Sverige. Det gör man inte genom ständigt ökande skatter som kommer att innebära att man successivt urholkar ekonomins funktion och välståndsskapande så att vi på sikt får en sämre välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom samtliga SD-reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12.

Punktskatter ger ett betydande tillskott i statskassan. De är i 100-miljardersklassen, och de kan användas just som styrmedel för att påverka beteenden och konsumtionsmönster med mera i syfte att påverka nyttjandet av varor, produkter eller material som kan ha en negativ påverkan på folkhälsa och miljö.

Det är också viktigt att skattesystemet överlag, även när det gäller specifikt punktskatter, uppfattas som legitimt just för upprätthållandet av en god skattemoral och en förståelse från dem som betalar skatten varför den ska betalas - vad pengarna ska gå till och på vilket sätt man avser att påverka konsumenters beteende och företags investeringar.

Grundläggande när det kommer till ekonomiska styrmedel är att de måste utformas så att de medför en tydlig nytta. Vad är nyttan? Vilket beteende vill man påverka? De får inte skapa en osund eller snedvriden konkurrens, och därmed på ett orimligt sätt slå mot svenska företag eller svenska konsumenter.

Den nyligen införda skatten på hemelektronik är ett exempel på en kemikalieskatt som är svår att motivera ur ett miljöperspektiv. Den fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik utan att bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier.

Det är positivt att utskottet tar ställning för att det ska göras en utvärdering av kemikalieskatten och dess samhällsekonomiska effekter. Men allra bäst hade det varit att avskaffa den nuvarande kemikalieskatten på hemelektronik och i stället utreda hur en kemikalieskatt kan utformas, eller vad som i övrigt kan göras för att verkligen bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier.

Ett annat exempel på osund konkurrens finner vi inom transportnäringen. Cabotage innebär utförande av inrikes transporter utanför det land som åkeriet är registrerat i. Det är i grunden en god idé. Tanken är att långväga transporter över nationsgränser ska kunna kombineras med att på hemvägen utföra transporter inom destinationslandet. Cabotagereglerna tillåter ett begränsat antal sådana transporter för att inte snedvrida konkurrensen på de nationella marknaderna, eftersom det bland annat finns kraftigt skilda regler om anställningsvillkor, löner med mera.

I Sverige har tyvärr cabotaget blivit ett stort problem. Trots att regler finns är kontrollerna minst sagt bristfälliga. I den så kallade cabotagestudien fastslogs att över 2 000 lastbilar aldrig lämnar landet och därigenom konkurrerar på osjysta villkor med svenska åkerier. Detta har blivit dödsstöten för många inhemska åkerier som helt enkelt inte kan konkurrera prismässigt med utländska företag med sämre arbetsvillkor och lägre löner.

Vi anser att det är oacceptabelt och att någonting behöver göras åt saken. Då räcker det inte med bara fler trafikpoliser. För att upprätthålla ett högt regelefterföljande krävs en god kontroll av vilka fordon som befinner sig i landet. Ett sådant system finns i Tyskland. Det är ett elektroniskt spårningssystem av tung trafik. Det bygger på att alla tunga fordon måste ha transpondrar för att få köra på det tyska vägnätet. Via detta system kan man lätt kontrollera hur länge ett fordon har varit i landet, hur långt det har kört, hur många transporter det har utfört och om det har följt bestämmelser gällande kör- och vilotider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Vi menar därför att Sverige bör utreda möjligheterna att införa ett liknande system och att det bör vara en prioriterad åtgärd för att få bukt med den osunda konkurrensen och det ohållbara trafiksäkerhetsproblem som detta utgör.

Herr talman! Skattereglerna ska utgöra effektiva ekonomiska styrmedel, men de ska också främja ett legitimt och rättvist skattesystem. Förtroendet för skattesystemet är avgörande, inte bara för legitimiteten utan i förlängningen även för välfärdsstaten. Människor ska kunna lita på att varje krona används rätt. Det är ett mycket högt mål, kan jag säga, som vi nog är överens om men som inte alltid uppfylls.

Med Sveriges höga skattetryck krävs det att varje krona används varsamt och att nya och höjda skatter, om och när de införs, fyller en viktig funktion. I detta avseende är det påfallande att regeringen rätt ofta inför skattehöjningar med motiv som inte håller.

Jag är oroad över den klyvning av Sverige som är uppenbar. Det är en klyvning som syns bland annat på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Vi har också en allvarlig regional klyvning.

Punktskatter kan slå fel. Ett tydligt exempel på detta är kilometerskatten. Med ett nytt förslag har regeringen förklätt en gammal idé med delvis nya argument. Men den får fortfarande samma negativa konsekvenser på svenska jobb och svensk företagsamhet. Den har ett ensidigt fokus på avstånd snarare än på bränsle och utsläpp, samtidigt som den har liten miljöeffekt. På många platser i landet saknas som bekant en alternativ transportinfrastruktur, och jobb som är beroende av lastbilstransporter kommer att drabbas. På så sätt spär regeringen på den regionala klyvning som vi redan kan se. Det är uppenbart att det behövs ett nytt ledarskap för att hela Sverige ska leva.

Utsläppen från transportsektorn är den störst kvarvarande klimatutmaningen i Sverige. Vi anser att det är angeläget att öka användningen av förnybara drivmedel som ersätter fossila bränslen i personbilar, arbetsmaskiner och transporter. Utöver reduktionsplikten är rena och höginblandade biodrivmedel oerhört viktiga för omställningen av transportsektorn. Det är angeläget att dessa fortsatt har hög konkurrenskraft gentemot fossila drivmedel. Vi menar att skattenedsättning är ett avgörande verktyg för att stärka konkurrenskraften för förnybara drivmedel gentemot fossila. Sverige ska därför fortsätta att driva på inom EU för att det ska vara möjligt att fortsatt skattebefria förnybara drivmedel från koldioxidskatt.

Herr talman! Under den nuvarande regeringens tid har vi sett ett höjt skattetryck. Punktskatter höjs, och nya punktskatter införs. Som centerpartist är jag en varm förespråkare för grön skatteväxling, där skatten höjs på det som är dåligt för miljön och sänks på det som är bra, till exempel på arbete. Här har regeringen under mandatperioden valt en annan väg.

Eftersom det är mandatperiodens sista debatt om punktskatter vill jag i sammanhanget påminna de som lyssnar om den skatt på solenergi som regeringen har infört - hur man nu kunde komma på det. Det är en direkt kontraproduktiv reform, eftersom vi vill att fler ska använda energi från förnybara källor som solen. Jag kan inte förstå hur regeringen resonerade när man införde solskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Både intäkterna från miljöskatterna och från skatterna på arbete har varit stigande eller konstanta sedan 1990-talet. Men bakom siffrorna döljer sig betydande förändringar. Utsläppen har minskat under perioden. Eftersom sysselsättningen har ökat och jobben har blivit fler har intäkterna från skatter på arbete ökat, trots lägre skattesatser.

Det finns naturligtvis mycket mer att säga om detta betänkande - om viktiga skattefrågor, om frågor som är viktiga för Sverige. Men jag hänvisar den intresserade att studera detta djupare. Det finns på riksdagens hemsida.

Jag står bakom Centerpartiets reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till vår reservation 10.

Herr talman! I budgetpropositionen för 2018, som regeringen lade fram i samarbete med Vänsterpartiet, är klimatfrågan bland de högst prioriterade frågorna.

Vänsterpartiet har en ambition att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och för att komma dit krävs en mer ambitiös klimat-, energi- och miljöpolitik. Det krävs att energi- och miljöskatter ses över för att möjliggöra effektiva ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen och klara klimatutmaningen. I våra förhandlingar med regeringen har viktiga steg redan tagits, och lagstiftningen på framför allt miljö-, klimat- och energiområdet håller på att förhandlas för att vi ska ställa om till ett mer hållbart samhälle.

Skattepolitiken kan ha en avgörande roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och en bra miljö, herr talman. Det är genom skattepolitiken vi kan stimulera en omställning som kan leda till minskade utsläpp från bland annat transportsektorn, för att Sverige ska nå de långsiktiga klimatmålen.

Herr talman! Detta är oerhört viktigt eftersom vägtrafiken står för ungefär hälften av de svenska växthusgasutsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utformningen av fordonsbeskattning och premier för miljöanpassade fordon kan vara betydelsefulla komplement till de mer generellt verkande bränsleskatterna för att styra utvecklingen mot fordon med lägre utsläpp.

För att öka andelen miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp per kilometer och minska vägtrafikens klimatpåverkan antog riksdagen i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2018 ett bonus-malus-system. Vänsterpartiet har under många år arbetat för att införa ett bonus-malus-system för lätta fordon, och vi är därför mycket nöjda med att detta inom kort ska genomföras.

Systemet träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med en högre fordonsskatt. Det är viktiga steg för att minska utsläpp från transportsektorn, anser Vänsterpartiet.

Herr talman! Denna satsning innefattar dock bara lätta fordon - personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar - och inte tunga fordon. I april 2017 presenterade Energimyndigheten en strategisk plan för omställning till en fossilfri transportsektor. Flera andra myndigheter har ingått i arbetet, bland annat Naturvårdsverket, Trafikverket och Trafikanalys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

I den strategiska planen föreslår myndigheterna att ett bonus-malus-system även för tunga fordon bör utredas snarast, så att det kan finnas på plats när koldioxidvärden finns tillgängliga för nya tunga lastbilar under 2019. De anser att systemet därefter bör utvecklas successivt, när data för fler typer av tunga fordon blir tillgängliga efter hand. Många åkerier som väljer ren teknik i sina nya lastbilar upplever i dag att det inte finns några morötter. Det är därför viktigt att uppmuntra omställningen så att den kan ske skyndsamt i hela lastbilsflottan.

Vänsterpartiet delar uppfattningen att det är av intresse att utreda förutsättningarna för att ett kostnadsneutralt bonus-malus-system införs även för nya tunga lastbilar, i enlighet med vår reservation. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

Herr talman! Samtidigt som vi arbetar med politisk reform för att uppnå miljömålen är det viktigare än någonsin att beakta hur de beslut vi fattar i denna kammare påverkar resten av världen. Att premiera miljövänliga fordon, som elbilar, för att uppnå miljömålen är ett viktigt steg i rätt riktning - men bara om vi kan säkerställa att dessa fordon är tillverkade på ett hållbart sätt. Miljöproblemet är globalt, och därför är det viktigt att vi när vi fattar beslut här tänker i ett globalt perspektiv. Vi kan inte bara tänka utifrån Sveriges gränser, för de beslut vi fattar påverkar många andra människor runt om i världen.

För inte så länge sedan publicerade Aftonbladet ett reportage om hur barnarbetare så unga som fyra till sju år och fattiga kongoleser arbetar för utländska företag i farliga gruvor, utan vare sig hjälm eller annan skyddsutrustning, för att utvinna ett mineral som heter kobolt. Mineralet bryts till batterier för just de elbilar som såväl Volvo som vi politiker i riksdagen vill att folk ska köpa. Det är samma bilar som vi premierar och ger bonus för.

Alla pratar om dessa elbilar - om Tesla och Volvo - men sällan hör man någonting om de oacceptabla och inhumana arbets- och livsvillkor dessa utländska företag utsätter människor för. Enligt organisationen Afrewatch arbetar minst 7 000 barn med kobolt i en stad i Kongo - i vad FN kallar den värsta formen av barnarbete.

Vi är glada att företaget Northvolt ska bygga Europas största batterifabrik i Skellefteå och att Volvo från 2019 ska bygga in elmotorer i alla sina nya modeller, men det pris barnen och gruvarbetarna som utvinner råvaran betalar, i ett avlägset hörn i Afrika, är oacceptabelt högt. Det måste vi ta i beaktande när vi fattar beslut om framför allt miljön.

Herr talman! Vi kan inte rädda vår framtid så. Vi kan inte rädda miljön på detta sätt. Vi måste ställa tydliga krav på att svenska företag lever upp till hållbarhetskraven, respekterar mänskliga rättigheter och säkerställer rimliga arbetsvillkor oavsett var de har sin verksamhet. Kongolesiska barn är lika mycket värda som svenska barn, och därför ska vi aldrig acceptera barnarbete - oavsett var i världen det sker. Dessa är oerhört viktiga frågor som alltid måste tas i beaktande när vi för en progressiv skatte- och omfördelningspolitik i Sverige.

Herr talman! Jag vill också ta upp frågan om trängselskatt. Lagen om trängselskatt gör det möjligt för staten att ta ut tids- och platsrelaterad skatt på trafik med vissa fordon. Detta gör man för att förbättra framkomligheten och miljön men även för att bidra till att finansiera investeringar i vägnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än biltrafiken på landsbygden. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan till exempel åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad kollektivtrafik. Vänsterpartiet välkomnade införandet av trängselskatt i Göteborg 2013 och ser behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgifter som styrmedel.

En kommun kan i dag inte själv bestämma om införande av trängselskatt. Vi anser att kommuner, landsting och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgift samt hur intäkterna ska användas. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger kommuner, landsting och regioner möjlighet att själva besluta om införande av trängselavgifter och deras utformning. Detta är en reservation vi har och som jag ställer mig bakom.

Jag ställer mig självklart bakom båda våra reservationer men yrkar bifall enbart till reservation 11.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nr 2.

Vi behandlar punktskatter i den här debatten. Jag ska tala om två av dessa. De har med miljöområdet att göra.

Liberalernas skattepolitik på miljöområdet är mycket enkel i sin kärna. En del hävdar att den är genialisk i sin enkelhet. Man beskattar det som är miljöfarligt. Det är det absolut mest effektiva sättet att få bort miljöföroreningar, och få bort sådant man inte vill ska leda till utsläpp. Samtidigt pekar man inte ut exakt vad som ska ersätta detta, utan man gör det lönsamt med teknikutveckling och att lägga pengar på forskning för att ta fram alternativ. Politiken säger inte att ett visst alternativ är bäst. Däremot pekar vi ut vad som ska bort.

Med en sådan skattepolitik är det viktigt att ha just grön skatteväxling. När man höjer skatterna på olika miljöfarliga saker, utsläpp som man vill ha bort, ska man också sänka dem på andra områden, framför allt på arbete och jobb. Det är grön skatteväxling.

Det fanns en tid då flera partier omfamnade detta. Det gör det fortfarande på allianssidan. Men på den rödgröna sidan har det gått från grön skatteväxling till röd skatteväxling. Man höjer både miljöskatter och skatter på arbete. Och solskatten var förstås ingen lysande idé.

På energiområdet händer det väldigt mycket spännande i fråga om teknikutveckling, inte minst vad gäller solceller och solenergi. Sedan 70-talet har priset på solenergi sjunkit med 99,6 procent. Och prisfallet fortsätter. De senaste tio åren har priset på solenergi sjunkit med 80 procent. Det är den billigaste energikällan i över 30 länder, framför allt förstås i länder där solen skiner oftare än i det här landet. Men även här börjar priserna nå en bra nivå.

Dessutom blir utvecklingen på batterier allt bättre. De blir också allt billigare. Det blir alltså lönsammare att investera i sådana. Priset har gått ned med över 70 procent de senaste tio åren.

Inom vindkraften är utvecklingen också mycket intressant.

Liberalerna tycker dock inte att politikens uppgift är att peka ut exakt vilket av de här alternativen som ska fram, utan vår uppgift är att beskatta det som vi tycker ska bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Just den principen ligger bakom vårt resonemang kring flyget. Det är inte flyget vi är emot, utan det är utsläppen från flyget. Om det är utsläppen från flygplanet som är problemet kan man inte beskatta själva flygplanet.

Även inom det området finns det snabb teknikutveckling och forskning som visar på spännande alternativ, till exempel olika alternativa drivmedel. Det gäller inte minst el. I höstas träffade jag Eric Lindbergh som är barnbarn till Charles Lindbergh, som var den som verkligen visade flygets potential. Hans flygning över Atlanten var startskottet för den stora kommersialiseringen av flyget. Hans barnbarn jobbar nu med elflygplan. Än så länge är de små. Men med batteriutveckling går det snabbt framåt.

Det finns också alternativ på marken. Förutom tåg finns det alternativa tekniker som hyperloop.

Fokus här ligger på att beskatta utsläppen, inte på att beskatta flyget i sig eller på att på bilområdet beskatta bilarna i sig. Där har den rödgröna sidan fastnat, inte minst miljörörelsen och Miljöpartiet. De har varit väldigt duktiga på att peka ut problem. De har ofta varit först med och bra på att visa på problem. Men sedan har de fastnat i att det är bilen eller flyget som är problemet. Det är faktiskt utsläppen som är problemet.

Herr talman! Jag vill hävda att vi har en välfärdskris i Sverige. Det fattas 5 000 äldreboendeplatser, och det talet ökar varje år. Vi vet att vi har för få poliser ute på gator och torg. Vi känner oss inte trygga. Vi vet att köerna inom sjukvården har fördubblats under mandatperioden. Vi vet att vården är ojämlik i vårt land.

Jag är förvånad över att regeringens lösningar på det här alltid är höjd skatt. Höjd skatt och bidrag är lösningen, i stället för riktiga strukturella reformer, till exempel att fundera på att förstatliga sjukhusvården eller att införa en ny kömiljard. Svaret är alltid höjd skatt. På det sättet har det varit hela mandatperioden. Det senaste året är inget undantag.

Jag har många gånger i denna talarstol talat om Socialdemokraternas iver att höja skatterna på näst intill allt. Jag har inte ändrat uppfattning i sak, men man kan såklart fundera på om skatt kan vara ett behjälpligt instrument ibland. Givetvis kan en del punktskatter vara till hjälp för att styra människors beteende - om de styr från sådant vi inte vill ha i samhället, och om man sänker skatten med lika mycket på det som vi önskar i samhället.

Kristdemokraterna har drivit frågan om att införa ett så kallat bonus-malus-system. Miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid ger en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Jag menar att det är ett sätt att använda skatterna som styrande medel. Den enskilda medborgaren kan göra ett aktivt val, antingen välja det skattemässigt billiga alternativet eller det skattemässigt dyra alternativet.

Vi ser nu med tillförsikt på att detta införs. Vi tror att det kommer att vara bra för miljön och att det kommer att leda till goda konsekvenser i människors beteende när de väljer bil.

Det är också bra att det finns ett uppföljningssystem i bonus-malus-systemet, så att man hela tiden kan kalibrera det och så att det inte används för att ta in mer skatter. Skatterna ska läggas på det som är miljöfarligt och göra det lättare för det som är mindre farligt för miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Många av punktskatterna i betänkandet berör människor, och många har starka åsikter. Det gäller inte minst flygskatten, som jag inte alls tror får den avsedda effekten. Människor från västkusten, där jag bor, kommer att i större utsträckning ta tåget till Köpenhamn och ta flyget där. Då har skatten inte gjort någon som helst nytta, eftersom flygresan ändå blir av. Flygresan blir ändå av.

En del flygresor måste bli av, och då får företag eller medborgare ta ställning till varifrån man ska resa, inte om man ska resa.

Regionala flygplatser, som är en viktig del för utvecklingen av näringslivet, kommer att drabbas hårt. Regionala flygplatser finns av en anledning, och om man tar man bort dem drabbas regionerna hårt.

Alla punktskatter är givetvis inte av ondo. En del är styrande, vilket är bra. Men man kan se att många av dem snarare är av konfiskal karaktär än styrande.

Vi måste bli bättre på att beräkna de negativa dynamiska effekterna, för att man ska ha rätt underlag när man beräknar de ekonomiska effekterna men även för att det inte ska bli en överraskning när effekterna rent ekonomiskt inte blir som man trott. Tänk om människor inte väljer som vi har önskat! Då blir inte de ekonomiska effekterna och statliga inkomsterna vad man trott.

Sverige behöver bli bättre på att uppmuntra och underlätta entreprenörskap. Företagare möter ofta onödiga hinder och höga administrativa kostnader för att driva sin verksamhet framåt. Punktskatter driver administration och regelbörda. Detta bör vi analysera bättre så att det blir enkelt att driva företag och så att företagaren får göra det man är bäst på i stället för administration.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 8 från Kristdemokraterna.

Fru talman! Stater med låga skatter utmärks av dålig välfärd, djupa ekonomiska klyftor och brist på jämställdhet. Stater med höga skatter har en bättre välfärd, högre jämlikhet och mer av jämställdhet.

Kan skatterna då vara hur höga som helst? Givetvis inte. En skattenivå på runt 50 procent, som Sverige har haft i kristider, är ett tak, men det är inte där vi är i dag. Tvärtom är skattekvoten i Sverige år 2018 på en historiskt låg nivå, 43,5 procent, och fortsatt fallande eftersom vi bland annat ska ta bort hela pensionärsskatten till 2020. Den är lägre än under Fälldins år vid makten, lägre än under Bildts förödande rivstartsår och lägre än under Reinfeldts tre första regeringsår 2006-2009.

Vad utmärkte då dessa tre borgerliga valperioder? Jo, de ändade i förskräckelse med underskott i statsfinanserna, som vi socialdemokrater fick reda upp.

Nu laddar Kristersson hagelbössan med en ny svärm av föga träffsäkra skattesänkningar. De är föga träffsäkra då de inte ger tillväxt och jobb men träffsäkra i att öka ojämlikheten i Sverige - en ojämlikhet där vi åtminstone påbörjat ett bra jobb.

Trots världens högsta skatter är Sverige en av världens mest ekonomiskt framgångsrika stater - kanske något att fundera över. Skatter kan nämligen användas till samhällsinvesteringar av olika slag, inte minst till att utbilda människor och få alla begåvningar att blomma oavsett om pappa är direktör eller arbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Punktskatterna har dock en särskild roll i skattesystemet. De intäkter de ger ska inte föraktas, men till skillnad från övriga skatteslag - inkomstskatter, företagsskatter och moms - är de starkt påverkande på konsumtion och produktion. De är inte neutrala eller likformiga, som syftet är med skattesystemet i övrigt.

Jag tror att det finns en stark partipolitisk enighet kring vissa punktskatter, inte minst de på alkohol och tobak. Djupt inne i de borgerliga leden finns ett starkt stöd för en restriktiv alkoholpolitik och för att begränsa, ja rent av få bort, rökning och snusande. Vi vet alla att alkohol och tobak i grund och botten är ohälsosamt och att ett alltför omfattande bruk förr eller senare slutar i missbruk. Och det är vi skattebetalare som står där med kostnaderna för cancersjuka och för alla de sjukdomar som alkoholmissbruk orsakar. Vinsterna finns däremot hos tobaks- och alkoholindustrin, inte minst de stora globala tillverkarna.

Moderaterna har sin alkoholliberala frihetsflygel, som i detta betänkande fått sin beskärda del i form av en reservation. Bortglömd är redan den tidigare finansministern Anders Borg, som talade om att svenska folket skulle arbeta i stället för att supa och röka. Vem vet vad Moderaterna tycker om ytterligare fyra år?

Fru talman! De borgerliga reservationerna i detta betänkande spretar åt alla håll. Någonstans får man då intrycket att regeringen kanske ändå landat rätt bra i punktskattefrågorna. I grund och botten är också till exempel Centerpartiet för punktskatter för att främja klimat och miljö. Centern har olika sådana förslag i sin budgetmotion, men partiet vågar sällan prata högt om detta av rädsla för att beskyllas för skattehöjningar.

Centerpartiet vill ha en kemikalieskatt på kläder och skor med 75 kronor per kilo och en skatt på plastpåsar på 4 kronor. Jag har inte hört centerpartister agitera för detta.

Jag säger inte att Centerpartiets punktskatteförslag är fel utan mer visar på Centerpartiets rädsla gentemot skattesänkarlobbyn. Man vill vara högeralliansens gröna batteri, men när det kommer till handling vågar man inte driva sina mer radikala krav som utmanar. Högeralliansens gröna batteri är tuktat till kraftlöshet av Moderaterna.

Det har varit och lär bli mycket prat om hur hemsk flygskatten är och om alla påstådda förskräckligheter med fordonsskatter, bränslebeskattningen eller energibeskattningen. Men ärligt talat, borgerliga partier: Vad är det ni vill?

Liberalerna vill inte ha en svensk flygskatt men väl en europeisk. Tyvärr beslutar inte denna riksdag över Europa utan över Sverige, som väl ändå ingår i Europa. Varför ska vi inte våga ha en nationell flygskatt som åtminstone några andra länder har?

Den stora europeiska eller världsomfattande flygskatten eller, ännu bättre, beskattningen av flygbränsle dyker inte upp. Man bara pratar om den utan att göra något konkret där man kan.

Jag ser olika bekännelser till bonus-malus-systemet, som regeringen genomfört, samtidigt som det borde göras annorlunda, bättre, innehålla ytterligare delar och givetvis utvärderas. I skatteutskottet har ordet utvärdering blivit ledord så fort de borgerliga partierna saknar politik i en sakfråga. Ordet utvärdering är fikonlövet som ska rädda deras ansikten när skattesänkarlobbyn frågar varför de inte stoppar den hemska regeringens förslag. Regeringens 200 propositioner står i skarp kontrast mot den tidigare borgerliga regeringens idélöshet och tomhet på politik våren 2014. Vi tar ansvar för Sverige i ett läge där Reinfeldt och Borg redan skulle ha abdikerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Jag har inte kommenterat Sverigedemokraternas reservationer. SD är ett motbjudande parti som anslutit sig till de galningar som kallas klimatskeptiker. Alltså är de emot de flesta förslag som kan tänkas minska utsläpp och förbättra miljön. Läs bara deras reservation om biodrivmedel och jämför den med Centerpartiets, som jag i grund och botten finner sympatisk. Centerpartiet vet att klimatet är i kris och att polerna smälter. SD vill däremot vara fossilindustrins bäste vän, medan Moderaterna inte vet på vilket ben de ska stå.

Fru talman! Vad de som hör, ser eller läser om denna debatt, i likhet med väljarna i höstens val, har att ta ställning till är framåt med Socialdemokraterna eller bakåt med Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Högern har varken vilja, idéer eller politik för att ta itu med klimatkrisen eller andra miljöproblem. Mot denna höger står regeringen men också V och mittenpartierna, som alla inser att radikala grepp måste tas i klimat och miljöfrågorna. Vi kanske är oense om takten och tekniken men inte om riktningen.

Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jamal El-Haj ägnade väldigt mycket av sin talartid åt att angripa Moderaterna och kom med en del påståenden som jag skulle vilja bemöta med fakta.

Han påstår till exempel att Moderaterna riktar in sina skattesänkningar mot de rika och att det är ineffektiva skattesänkningar. Fel, vi riktar in våra skattesänkningar mot låginkomsttagare så att det ska löna sig att arbeta i stället för att gå på bidrag. Det finns också mycket solitt vetenskapligt stöd för att just öka incitamenten till arbete. Att gå från bidrag till arbete är ett av de mest effektiva sätten att öka tillväxten och sysselsättningen.

Jamal El-Haj påstod också att jämlikhet frodas i länder med höga skatter och att motsatsen gäller i länder med låga skatter. Fel, vi kan konstatera att några av de länder i världen som är mer jämlika än Sverige har en lägre Gini-koefficient. Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Nederländerna har väsentligt mycket lägre skatter än Sverige.

Till nästa anförande, Jamal, kan det kanske vara värt att ta reda på lite fakta.

Nåväl, det var inte det jag ville fokusera på. Det jag skulle vilja fokusera på i min frågeställning är att Socialdemokraterna lovade mer välfärd och bättre välfärd, men det blev precis tvärtom. Trots höjda skatter och en högkonjunktur i ryggen har ni fördubblat vårdköerna. Ni har sett till att barngrupperna har ökat i storlek. Ni har sett till att avgifterna i äldreomsorgen har ökat. Ni har lagt ned BB i Sollefteå. Ni har klämt åt de absolut svagaste: de som går på LSS-stöd, alltså handikappade. Ni lovade bättre välfärd, men ni gav sämre välfärd trots skattehöjningar och trots högkonjunktur.

Jag vill fråga dig, Jamal El-Haj: Är du nöjd med utvecklingen? Finns det någon känsla av självkritik? Nu går ni ju till val på ytterligare höjda skatter, en politik som visat sig ge sämre välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Fru talman! När Fredrik Schulte stod i talarstolen sa han att svenska folket är lurat. Ja, svenska folket blev lurat när borgerligheten regerade mellan 2006 och 2014. Ni slog mot sjuka och arbetslösa. Cancersjuka skickade ni i arbete. De skulle försörja sig, menade ni. Ni har verkligen satt oss i utanförskap, när ni gick till val med att ni ville utrota utanförskapet.

Ja, svenska folket var lurat. Vi har försökt återskapa det som ni misslyckades med under åtta år. Vi har skapat 250 000 jobb. Vi har skapat bostäder. Ni var som lägst nere på mellan 10 000 och 25 000 bostäder per år. Vi är uppe på 65 000-70 000 bostäder.

Ni har verkligen satt oss i en situation där hela Sverige lider av de ekonomiska åtgärder som ni har utfört under era åtta år. Ni regerade i åtta år och slutade med ett underskott. Vi lämnade makten 2006 med 60 miljarder i överskott. Ni lämnade makten till oss 2014 med 60 miljarder i underskott.

I dag, 2018, går vi med 80 miljarder i överskott. Vi har betalat tillbaka 40 miljarder i skulder, och vi fördelar 40 miljarder till svenska folket. Barnbidraget höjs med 200 kronor till mammorna som kanske har svårt att köpa kläder till sina barn.

Vad är det du säger, Fredrik Schulte? Jag känner mig maktlös när du formulerar dig på det sättet. Jag ber dig att läsa historia. Jag ber dig att titta bakåt, inte bara på de senaste två eller tre månaderna.

Fru talman! Jag ställde frågan om välfärden. Välfärden har försämrats kraftigt. Vårdköerna har fördubblats. På punkt efter punkt kan man konstatera att löftena som Socialdemokraterna gav om en bättre välfärd blev en sämre välfärd trots en kraftfull högkonjunktur och höjda skatter. Era löften står för ingenting, och det finns ingen självkritik.

När jag ställer de här frågorna får jag inget svar. Det jag i stället får är ett försvarstal - ett försvarstal för att ni höjde bidragen. Det här visar ju mycket tydligt att Socialdemokraterna inte är ett välfärdsparti utan ett bidragsparti.

Här går skiljelinjen mycket tydligt i svensk politik. En röst på Moderaterna och Alliansen är en röst på strävsamhet, företagande och arbete. Det är så vi lyfter svenskt välstånd. Det är så vi kan satsa på välfärden.

Trots att det har varit högkonjunktur har Socialdemokraterna bara skapat 250 000 jobb. Under vår tid, trots en av de största globala lågkonjunkturerna, skapade vi fler jobb. Det gjorde vi eftersom vi gjorde det lönsamt att arbeta, satsade på företagande och uppmuntrade företagande.

Det står alldeles klart, fru talman, att den socialdemokratiska politiken är fortsatt inriktad på att höja skatterna för att skada vår tillväxt och vår ekonomi och ta de pengarna för att satsa på bidragen för dem som inte arbetar. Det här görs på bekostnad av välfärden. Vårdköerna har fördubblats. Man klämmer åt dem som är absolut mest utsatta. Man lägger förslag om att blinda ska börja redovisa kvitton. Det är en katastrof för välfärden, och inför det är Jamal El-Haj och Socialdemokraterna svarslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Fru talman! När rika människor, villaägare, vill få ett arbete utfört använder de ROT. Då kallas det avdrag. När fattiga människor behöver gå till socialen, kanske för att de har blivit arbetslösa, kallar ni det bidrag. Det är skillnad på bidrag och avdrag. I vissa formuleringar är det avdrag. I andra formuleringar är det bidrag. Det är beklämmande.

Jag var väldigt aktiv i industrin 2008, då krisen kom. Jag satt i förbundsstyrelsen för IF Metall och skickade brev efter brev till din allianskollega Maud Olofsson: Snälla, rädda oss! Jag minns att företag efter företag gick i konkurs. Mellan 2008 och 2009 förlorade Sverige mellan 100 000-150 000 industrijobb.

Vad gjorde ni då? Jo, Reinfeldt sa att de företag som inte klarar sig får gå i konkurs. Så sa han när andra länder, som Tyskland, hjälpte till och bidrog för att lyfta de här företagen. Det kommer säkert en debatt nästa vecka om företag och företagande.

Nu gör vi så att vi fördelar de pengar vi får över. Vi fördelar dem till pensionärer. Ni såg till att de blev fattigpensionärer. Nu gör vi dem till människor som kan försörja sig och ha tillgång till ekonomin. Vi fördelar dem som sagt till barnbidrag.

Vi ser också att välfärden har blivit bättre. Människor går till jobbet. Industrin söker arbetare i dag, i vår tid. På er tid gick företagen i konkurs, och de anställda förlorade sina jobb och blev arbetslösa. Det är skillnaden mellan vår tid och er tid.

Fru talman! Jamal El-Haj! Du uppmärksammade Centerpartiet i ditt anförande och antydde att vi är i dåligt sällskap. Jag skulle kunna kontra med att Socialdemokraterna är i dåligt sällskap, men jag avstår från det. I stället kan var och en dra sina egna slutsatser. Verkligheten är rätt tydlig, tycker jag.

Centerpartiet driver alltid på i miljö och klimatfrågorna; det är helt rätt. I Alliansen nådde vi stora framgångar under åtta år tillsammans, till exempel energiuppgörelsen och de stora satsningarna på förnybar energi av olika slag. En del av de energislagen har tyvärr fått problem nu med de nya förutsättningarna. Inom vind, etanol och biogas står det still, och det är tyvärr konkurser mer än stora vinster.

Socialdemokraterna har många väljare över hela landet och vill ha kvar industrier och jobb i Sverige. Det respekterar jag. Den uppfattningen har vi också, så där är vi överens.

Men om jag får vill jag lyfta fram en obegriplig skatt som ni och Miljöpartiet - kanske mer Miljöpartiet; vad vet jag - föreslår: vägslitageskatten, kilometerskatten. Den gagnar inte skogsindustri, jordbruk och företag över hela landet. Den lägger en ny stor kostnad på dem, vilket inte förbättrar konkurrenskraften utan ökar risken att jobb flyttar ut ur Sverige.

Min fråga är: Borde ni inte dra tillbaka försöken att skattebelasta industrier och företag i Sverige på det sättet?

Fru talman! Jag är glad att du begär ordet och kommer till debatt, Staffan. Känner ni att ni är i dåligt sällskap är ni välkomna till oss.

Jag yttrar mig på det sättet om er därför att jag faktiskt är lite besviken på Centerpartiet. Jag har följt Centerpartiet under många år i min politiska karriär och har sett hur Centerpartiet har förändrats i dessa frågor. Jag yttrar mig alltså på det sättet på grund av besvikelse, och jag hoppas att ni rättar er. Återigen: Känner ni att ni är i dåligt sällskap vet ni var ni har oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Du nämnde någonting om vägslitageskatten. Vi har föreslagit en avståndsbaserad vägslitageskatt som också kommer att skapa ordning och reda inom lastbilstrafiken. Det är inte en skatt på lastbilar utan på det slitage och de föroreningar som lastbilstrafiken åstadkommer. De skattade vägarna finns snarare i tätbebyggda områden än i glesbygd. Vi tar del av en europeisk utveckling där Eurovinjettsystemet nu smälter bort. Det är ungefär vad vi har skrivit i vårt betänkande.

Jag är medveten om att mina kamrater inom IF Metall uppe i Norrland kanske är lite besvikna på detta, men vi måste verkligen värna miljön och se till att de som smutsar ned miljön betalar för det. Jag hoppas att ni är överens med oss om denna åtgärd.

Jag hade velat kommentera något du sa om solceller, men jag vet inte om jag har tid. Vi har faktiskt gjort den största investeringen någonsin för ett grönt samhällsbygge.

Fru talman! Jag konstaterar att Jamal El-Haj är lite besviken på Centerpartiet och tycker att vi var bättre förr. Jag tycker att vi var bra förr, och jag tycker att vi är ännu bättre nu. Där skiljer vi oss alltså lite åt.

När det gäller skatten på lastbilar och transporter kan sägas att Sverige är ett exportberoende land. Vår välfärd och vår önskan att hela Sverige ska leva bygger på att vi har konkurrenskraft i våra industrier och våra företag över hela Sverige. Ökade kostnader är väldigt tuffa med den knivskarpa konkurrens som råder på marknaden nu.

Jag noterar att Jamal El-Haj säger att vi i Norrland nog är lite besvikna på detta med kilometerskatt men att den behövs för miljöns skull. Men om produktionen i Sverige minskar, skogsindustrierna har svårare att konkurrera när transporterna blir dyrare, jordbruk och andra företag drabbas av samma sak och jobb och företag flyttar från Sverige till andra länder, där lagarna inte är lika stränga och miljön inte hanteras lika varsamt, kan det väl inte vara bra för miljön?

Det är den balansgången vi måste ha, och där känner jag en besvikelse över att Socialdemokraterna verkar ha hoppat i säng med Miljöpartiet i denna fråga. De höga miljökraven kommer att slå fel. Vi får fortsätta att diskutera denna fråga, men vi står vid olika frontlinjer just nu.

Fru talman! Vi ska inte fortsätta att vara besvikna på varandra. Jag tror att vi vill Sveriges bästa, och vi vill värna miljön. Det är viktigt att vi menar väl när vi genomför detta, vilket vi egentligen redan har gjort. Vi vill ha ordning och reda. Vi har fått mycket kritik för att bilar som kommer från utlandet smutsar ned miljön - de ska få betala för det. Det är viktigt att betona att vi vill ha ordning och reda på trafiken. När vi genomför detta system kommer det förhoppningsvis att bli bättre.

Jag hoppas som sagt att ni fortsätter att arbeta för miljöfrågorna. De ligger mig varmt om hjärtat, och jag hoppas verkligen att vi en dag ska vinna fajten mot dem som smutsar ned miljön och så småningom få igång Sverige och få en bättre miljö för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Vi måste värna miljön för kommande generationer, våra barn och barnbarn. Någon gång kommer vi att få frågan: Vad har ni gjort? Ska vi säga att vi var rädda för några kronor här och där och att vi därför har låtit miljön och klimatet försämras på det här sättet? Det svaret vill jag inte ge. Jag vill kunna säga till mina barn och barnbarn: Jag har gjort vad jag har kunnat. Jag hoppas att du håller med.

Fru talman! Förra veckan presenterade Naturskyddsföreningen en rapport om fossila subventioner. Jag hade förmånen att tillsammans med tre kollegor från riksdagen kommentera den rapporten och de 30 miljarder som Naturskyddsföreningen hade räknat ut att de fossila subventionerna uppgår till.

Vi kommer att gå in mer på djupet på dem när vi senare i vår behandlar betänkandet om skatteutgifter, men frågeställningarna är ganska snarlika dem som vi behandlar i detta betänkande om punktskatter. Subventioner styr beteenden, liksom punktskatter. De kan styra i en bra eller en mindre bra riktning, beroende på hur de är utformade.

Då, i torsdags förra veckan, ville alla som var närvarande - Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna - gå i riktning mot att fasa ut fossila subventioner. Man betonade också styrmedel väldigt starkt. Det ser jag förstås med tillförsikt på, och jag utgår från att man kommer att stå kvar vid det också framöver.

Fru talman! Den före detta folkpartisten, numera liberalen, Mathias Sundin frågade i sitt anförande om Miljöpartiet ser bilen och flyget som problem i sig. Han menade att vi skulle ha missuppfattat saken och inte ser att det är utsläppen som är problemet. Sundin har helt fel. Det är utsläppen som är det primära och som är problemet, framför allt när det gäller flyget.

Men det är också så att vi i dag inte har några flygplan som inte släpper ut koldioxid. Det vore jättebra om vi kunde få fram elflygplan i framtiden. Det är alldeles utmärkt att det forskas på det. Men det finns i dag inga som vi kan använda, så varje flygresa leder till utsläpp.

När det gäller bilen är utsläppen det huvudsakliga problemet, men i städerna finns det också andra nackdelar. Bilen tar väldigt stor plats och konkurrerar om utrymmet med andra transportslag. Det betyder naturligtvis inte att bilen inte ska finnas i framtiden. Den ska finnas, även när vi har bytt bränsle, men vi måste se de problem som finns.

Senare ska vi hantera propositionen om trängselavgifter. När trängselavgifterna kom på tal för ett antal år sedan var det många partier som var väldigt starkt emot dem. Nu har de blivit accepterade av de allra flesta; det har visat sig att vi faktiskt behövde ta ut en avgift för den trängsel som bilen renderar. Det parti som nu heter Liberalerna är i dag positivt till detta, vilket gläder mig.

Fru talman! Punktskatter handlar om att internalisera externa effekter, som man säger på ekonomispråk. Genom att beskatta något bakar man in priset så att det blir mer korrekt, för att den fulla kostnaden ska betalas och inte läggas över på andra.

Under denna mandatperiod har vi infört flera nya miljöskatter. Vi har fått nya system på plats som är nödvändiga i den omställning vi behöver göra miljömässigt. Detta är viktigt, och det får effekt. När vi har system kan vi sedan skruva i dem och förbättra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatter

Den förra alliansregeringen tog inte alls miljöfrågorna på det allvar som de kräver. En sak som man faktiskt gjorde var dock att tillsätta en utredning om kemikalieskatt, en skatt som sedan infördes för ett år sedan.

Centerpartiet var drivande i detta. I de skuggbudgetar man har haft i år har man haft högre intäkter än både regeringen och andra allianspartier har haft i sina budgetar. Detta kan vara värt att poängtera nu när man säger att man vill utforma detta på andra sätt. Man har faktiskt velat ta in mer pengar genom kemikalieskatten än något annat parti har velat.

Nästa vecka börjar äntligen flygskatten att gälla i Sverige. Det har varit en ganska tuff resa. Det har varit ganska hårt motstånd mot att flyget skulle börja betala en liten del av de kostnader det ger upphov till. Det har varit hårt motstånd i ganska många partiläger.

De borgerliga partierna hotade ett tag till och med med misstroendevotum på grund av den flygskatt på 80 kronor som var aviserad för resor inom EU. Den blev sedermera 60 kronor. Tack och lov vände man. Det blev ingen regeringskris. Flygskatten kommer nu på plats den 1 april, och det är inte en dag för tidigt.

Det har också i mätningar visat sig att flygskatten är populärare än vad somliga partistrateger möjligen hade räknat med. Den första mätning som jag såg gjordes av Naturskyddsföreningen. Där var det 70 procent av de tillfrågade som var positiva till skatten.

Därefter gjorde lobbyorganisationen Svenskt Flyg en motsvarande undersökning. Möjligen ställde de frågan på lite annat sätt. Där var 55 procent positiva. Svenskt Flyg gillade kanske inte det, så de skyltade inte med den undersökningen så mycket. Senast i förra veckan såg jag en undersökning från Novus eller Sifo som också visade att det är betydligt fler som är positiva än som är emot skatten. Det är inte så konstigt. I Expressen kunde vi i går läsa en krönikör som uppmanade Alliansen att omvärdera sin hållning i detta: Sänk hellre skatter på arbete, var hans budskap.

Jag kan också nämna något om de flygplatssubventioner som finns och som tidningen ETC har skrivit förtjänstfullt om. I de värsta fallen, från Pajala flygplats, var varje enskild biljett subventionerad av skattebetalarna med 2 861 kronor. Det är naturligtvis fruktansvärt att skattebetalarna ska subventionera enskilda biljetter med så mycket.

Jag ska också säga något kort om vägslitageskatten. Också den har varit föremål för diskussion. Det kom en utredning förra våren som regeringen inte var nöjd med och därför inte remitterade. I stället fortsatte man med ett beredningsarbete på Finansdepartementet, där man kom fram till ett inriktningsförslag, som remitterades häromveckan. Det kommer nog att finnas anledning för oss att återkomma till detta. Förslaget innehåller viktiga förändringar jämfört med det som fanns i den tidigare utredningen. Bland annat innehåller förslaget en regional differentiering och ett förslag om att man inte ska avgiftsbelägga vägar med färre än 500 tunga fordon per dygn. Det ska vara ett elektroniskt avläsningsförfarande, vilket ska skapa ordning och reda. Det är alltså lika mycket en åtgärd för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan svenska och utländska åkare som det handlar om miljö.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Punktskatter

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Fru talman! Vi har nu att behandla motioner på mervärdesskatteområdet från höstens allmänna motionstid.

Mervärdesskatter är en stor fråga där vi ska förhålla oss dels till EU-ländernas gemensamma momsdirektiv, som är under förändring, dels till den svenska lagstiftningen. Momsfrågan präglas av en rad olika lagstiftningar och tillämpningar som ibland kan upplevas som motsägelsefulla.

Riksdagens skatteutskott har tidigare anfört att det finns goda skäl att sträva efter ett system med få undantag samtidigt som det måste finnas stor flexibilitet för medlemsstaterna. Det är viktigt att hänsyn tas till politiska önskemål i respektive medlemsstat om att kunna tillämpa låga och reducerade skattesatser av bland annat sociala skäl.

Med detta sagt måste förändringar på mervärdesskatteområdet vara väl avvägda. Det är inget som ska göras lättvindigt.

Fru talman! Alla skatter och avgifter måste vara transparenta och uppfattas som legitima över hela landet. Som privatperson och skattebetalare är momsen möjligen inget man funderar över i sin vardag, men man märker av förändringar på olika sätt.

Vi kan i olika undersökningar se att momsen tyvärr hamnar högt på företagens lista över administrativa problem och bördor. För Centerpartiet är det viktigt att vi kan utvidga förenklingsarbetet på momsområdet. Därför är det angeläget att vi får till stånd en förändring som syftar till att behålla och utvidga möjligheterna för fler enskilda företagare att redovisa sin moms årsvis. Dagens system måste utvidgas till att omfatta även mindre företag med gränsöverskridande handel. Förenklas företagens vardag kan fler företag starta och anställa, och fler jobb skapas, vilket i förlängningen förstås också stärker välfärden.

Detta visar på den kraft som finns i momslagstiftningen. Skillnaden i mervärdesskattenivåer är inte alltid helt logisk. Momsnivån vid en musikkonsert där publiken enbart lyssnar till musiken är 6 procent, men vid dans är momsnivån 25 procent. För gemene man framstår detta som mycket ologiskt.

Fru talman! Det är uppenbart att vi behöver arbeta för att momssystemet ska vara applicerbart på den nya tidens ekonomi och för den nya tidens konsumenter. I dag, när varuinköp pågår för fullt i mobiler och vid datorskärmar, framstår det som mer än tydligt att det formella mervärdesskattesystemet har hamnat i otakt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Ökad användning av ny teknik och globala tjänster driver fram behov av att förenkla för både konsumenter och näringsidkare. Vi måste följa med i det digitala samhället. Lagstiftningen och tillämpningen måste följa med i verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Fru talman! Jag nämnde tidigare legitimitet för systemet och för företagens börda. För bara något år sedan stod jag här i talarstolen och tog upp situationen för ideella föreningar, som plötsligt fick betala 25 procent i moms i stället för 0. Efter stark kritik, bland annat från delar av riksdagen, och ordentliga diskussioner här i kammaren och i skatteutskottet, där Magdalena Andersson var på besök, kom dock regeringen att förändra villkoren, så att våra ideella föreningar inte skulle drabbas. Det var bra.

Nu har vi ett nytt exempel där förändrade momssatser så till den grad förändrar villkoren för näringsverksamhet att regeringen spär på den regionala klyvningen. Jag tänker på den höjda biomomsen, som regeringen drivit igenom. Momsen på biobesök höjdes den 1 januari 2017. Det gjordes då en höjning från 6 till 25 procent. Nu börjar vi se konsekvenserna av det.

Regeringens politik innebär därmed att en ökad kostnad för biobesökarna uppstår med i storleksordningen 240 miljoner kronor, vilket slår hårt mot mindre biografer på landsbygden. Det är klart att det är helt oacceptabelt.

Det är problematiskt ur flera perspektiv, men framför allt är det en åtgärd som spär på orättvisorna mellan landsbygdens ideellt drivna biografer och storstadens kommersiellt välmående biografer. Vi varnade redan när höjningen aviserades att den skulle komma att slå hårt mot biograferna på landsbygden, och nu ser vi alltså verkligheten.

Vi kunde för någon vecka sedan läsa i både lokaltidningar och Stockholmsmedier att biografen i Gagnef i Dalarna slår igen. Det är en alltför typisk situation för landsbygdsbiografer, vars syfte inte är att tjäna några större pengar. Verksamheten går mer eller mindre runt. Då kommer givetvis en kraftigt höjd biomoms som ett hårt slag, och verksamheten får stänga.

Det går att nämna fler exempel. Låt mig ta ett från min egen hembygd! Det gäller biografen i Järpen. Järpens kulturförenings ordförande, Håkan Nilsson, konstaterar att man har lagt på den höjda momsen på biljettpriset. Man har tappat 25 procent av besökarna. Han summerar det med att man, med denna reform, har förflyttat biobesökandet till dem som har råd. Det är allt annat än en lycklig utveckling.

Detta visar tydligt att man måste gå fram med varsamhet med förändringar i momssatser. Framför allt måste man ha ett helhetsperspektiv, där hela landet finns med.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis konstatera att jag står bakom både Centerpartiets och Alliansens reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Centerpartiets reservation nr 3 och till alliansreservationen nr 5.

Fru talman! Fredrik Schulte deltog i den förra debatten, som handlade om punktskatter, och gav en fin inramning och en utgångspunkt för var Moderaterna står ideologiskt i skattefrågan. Jag har inte tänkt upprepa det som Fredrik sa, men de som möjligtvis följer detta kan gärna titta på debatten om punktskatter, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag har snarare tänkt använda min debattid till att lyfta två av de frågor som Moderaterna tycker är absolut viktigast i detta betänkande. Vi har fem av nio reservationer i betänkandet. De två frågor jag vill lyfta är för det första skattesatser och för det andra behovet av en utvärdering av effekterna av den höjda momsen på biobesök.

När det gäller skattesatser vill vi att skatter och moms ska ha rimliga nivåer och att de ska vara förutsägbara och rättvisa. Men det är inte riktigt fallet inom kulturområdet. Till exempel har vi en momssats på pappersböcker och en högre momssats på e-böcker. Vi har en momssats om man går på en konsert. Men det är en högre momssats om man spelar för en dansande publik, en så kallad dansbandsmoms. Vi har en momssats för teaterbesök, men vi har en högre momssats för biobesök. Moderaterna anser att dessa frågor behöver kartläggas med syftet att långsiktigt harmonisera kultursektorns moms- och skattesatser.

Nu ska jag gå över till behovet av en utvärdering av effekterna av regeringens höjning av biomomsen. Det är under denna mandatperiod som regeringen har höjt biomomsen från 6 procent till 25 procent. Man har alltså gått från en harmonisering av kulturmomsen till större skillnader, och ska man tro medierapporteringen på detta område har detta fått stora konsekvenser.

Den 5 februari i år rapporterade Sveriges Radios Kulturnytt följande:

"Ett år har gått sedan momsen höjdes för biografer. Det har bland annat lett till att ett 30-tal småbiografer har fått höja sina priser för att överleva och vissa har fått stänga på grund av den höjda momsen."

Den 21 december förra året kunde vi läsa om Ulf Berggren. Han driver Scala Bio i Båstad. Han stängde sin biograf i protest under fem dagar. Han säger så här: Det är fråga om att kunna leva på verksamheten. Det kan han knappt som det ser ut nu. Den höjda momsen har tvingat honom att höja biljettpriser, och då har färre gått på bio.

Jag kan fortsätta. SVT Nyheter i Dalarna rapporterar om Björn Wallgren. Han är biografägare i tredje generationen. Han säger så här: Biomomsen dödar landsorten och gynnar storstäderna. SVT i Dalarna konstaterar att den hårt kritiserade biomomsen har skördat sitt första offer i Dalarna. Det var alltså bara fyra dagar sedan biografen i Gagnef stängdes för gott.

Den 1 november citerade Göteborgs-Posten Anna Serner. Anna Serner är alltså vd för Svenska Filminstitutet. Hon menar att varannan svensk biograf kan komma att läggas ned - varannan svensk biograf. Hon poängterar att hela filmbranschen i princip är ense om att den höjda momsen är fel.

Jag ska avsluta med ett citat till från Kulturnytt, Sveriges Radio, den 5 februari 2018. Där säger man så här:

"Det finns ingen samlad statistik för exakt hur många biografer som valt att höja biljettpriserna, men tydligt är att representanter från SF, Folkets Bio, Riksföreningen Biograferna och Folkets hus och parker alla är överens om att bio ska räknas som kultur och därför betala samma moms som andra kulturevenemang. Det vill säga 6 procent."

Det är av den anledningen som Moderaterna och Alliansen vill se en utvärdering av effekterna av att regeringen höjde biomomsen. Regeringens politik slår hårt mot kulturen, framför allt i landsbygden. Människors möjligheter att gå på bio kommer kraftigt att inskränkas om hälften av biograferna läggs ned. Därför behövs en utvärdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Slutligen - jag ser att jag har någon minut kvar - skulle jag vilja lyfta det allmänna behovet av regelförenklingar på momsområdet. Inte minst många småföretag upplever det som en mycket stor utmaning att hantera momser, framför allt om man bedriver verksamhet utomlands. Vi behöver en översyn av detta, och vi behöver göra det mycket enklare att driva verksamheter, så att fler jobb kan skapas.

Vi från Moderaterna står naturligtvis bakom samtliga reservationer som Moderaterna har undertecknat, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till Moderaternas reservation nr 1 och Alliansens reservation om biomomsen, det vill säga reservation 5.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2.

Sverige har bland de högsta momssatserna i Europa. Standardnivån i Sverige ligger på 25 procent. Det var inte tanken när den infördes år 1960. Den kallades då för allmän omsättningsskatt och låg på drygt 4 procent. Tanken från början var att den bara skulle vara tillfällig.

Under perioden 1960-1991 ökade skatten i en relativt hög takt. Momsen har nu legat på 25 procent under en ganska lång tid. Ökningen av mervärdesskatten gick hand i hand med ökningen av skatter på andra skattebaser. Det kan vara värt att nämna och känna till med tanke på att kostnaderna inom offentlig sektor, framför allt när det gäller sådant som ligger utanför välfärdens kärna och statens trygghetsuppdrag, påtagligt har ökat genom åren.

Sverige har ett ganska diversifierat och komplext mervärdesskattesystem som delvis formats av förordningar och direktiv på europeisk federal och överstatlig nivå. Det finns en grundsats och två nedsatta skattenivåer i förhållande till grundsatsen. Man skulle kunna säga att vi har fyra momssatser i Sverige, där 25 procent är det normala. Sedan är det 12 procent på till exempel livsmedel, 6 procent på böcker och tidningar och 0 procent på bank, finansierings- och försäkringstjänster. Det är ett förhållande som EU, som man uttrycker saken, har tillåtit Sverige.

Sverigedemokraternas syn är att Sverige behöver lämna detta överstatliga system inom EU och i stället helt bygga samarbeten kring frivilliga mellanstatliga och globala skatteavtalsnät. Det är, som vi ser det, enda sättet att skapa likvärda regler för hantering av mervärdesskatt.

Om EU tar fram ett eget system och resten av världen har andra system uppstår risker att dessa skillnader nyttjas i skatteplaneringssyften. Förutsättningarna att nyttja skatteplanering minskar om vi globalt tillämpar likalydande principer. Sverigedemokraterna vill därför samarbeta multilateralt i frivillig, mellanstatlig form inom ramen för OECD Base Erosion Profit Shifting för att vinna framgång i frågan om skatteundandragande på mervärdesskatteområdet.

För att komma in på den reservation som jag yrkade bifall till vill jag också upprepa lite av vad jag sa i den förra debatten om punktskatterna, nämligen att skattesystemet, skattesatser och det som beskattas, alltså skattebas, måste vara logiskt, begripligt och uppfattas som rättfärdigt för att ha en hög legitimitet hos dem som betalar skatten. Det handlar också om upprätthållandet av skattemoral, inte minst, och att skatteintäkterna går till någonting vettigt och som uppfattas som rättfärdigt, framför allt kärnverksamheter inom välfärd och det statliga trygghetsansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Förutsättningarna att harmonisera regelverket för olika turistattraktioner så att likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt bör utredas. Den differentierade momssatsen inom olika turistnäringar kan vara problematisk, eftersom den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur- och ekoturism, vilket främst återfinns på landsbygden.

Exempelvis betalar man 6 procent i moms vid ett besök på en djurpark medan man vid viltskådning i det fria betalar 25 procent. Guidning på ett museum beläggs med 6 procent, medan en stadsvandring beläggs med 25 procent.

En översyn av momssatser pågår i EU:s regi, men eftersom det kan ta tid menar vi att det är motiverat att genomföra en nationell översyn.

Det finns som sagt en hel del differentieringar som gör att mervärdesskattesystemet kan vara svårt att överblicka. Det kan vara svårt att se orsakerna till att det exempelvis inom musiken finns en nedsättning på vissa tjänster och normal moms på annat.

Sverigedemokraterna menar därför att vi behöver söka breda samarbeten och skapa ett förenklat regelverk, och vi skulle gärna se det i form av en bred parlamentarisk utredning.

Fru talman! Skatter ska finansiera den gemensamma välfärden och offentliga utgifter samt styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning. Mervärdesskatten bör utformas och användas i liknande syfte och inte bara som en kassako för nuvarande regering att kunna göra nya reformer.

Vi kristdemokrater har länge ansett att dagens system med olika momssatser är krångligt, byråkratiskt och inte underlättar för företagaren att kunna göra rätt och förstå skattesystemet. Det vore en bra inriktning om antalet undantag från den generella momssatsen minskar och att den generella momsen i stället skulle kunna anpassas. Det skulle även underlätta de gränsdragningsproblem vi har i momssystemet i dag, något som vi hört om från tidigare talare.

En viktig del i att stimulera tillväxt av till exempel turism och mötesindustrin är att förenkla momsen och göra gränsdragningarna begripliga. Om verksamheterna även från mervärdesskattesynpunkt kunde delas in i de fyra kategorierna mat, logi, aktiviteter och transport, som är grunden för turism, skulle momsen bli mer förståelig och enkel att hantera både för företagaren och för medborgaren.

I dag är det en mängd olika momssatser inom besöksnäringen. Mötesindustrin med konferenser, mässor med mera har stor tillväxtpotential i Sverige. En bra effekt för nationell stimulans av mötesindustrin skulle infinna sig om kostnader för mat på konferenser hamnade på samma momsnivå som övrig servering, det vill säga 12 procent. Den totala kostnaden för dem som köper mat skulle minska, och därmed skulle köpkraften öka hos småföretag och organisationer. Likaså skulle en samordnad moms underlätta för dem som bokför konferenser och andra evenemang, inte minst för köpare från andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Detta bör ses över och förenklas för företagen. Det är för många undantag från den generella momssatsen, och det gör det svårt för företagaren att göra rätt.

Den svenska marknaden är för liten för många företag. Internationell handel är inte exklusivt för de stora bolagen utan även för små och medelstora bolag som vill expandera. Det här med mervärdesskatt över Europa och att som ett litet eller medelstort företag göra rätt för sig är ingen enkel historia.

Jag har här exempel på material som i dagsläget ska lämnas in till den spanska skattemyndigheten för att man ska bli registrerad. Jag skulle kunna läsa upp alla dessa dokument, som är på engelska, men det ska jag inte göra. Det är 17 olika dokument som du ska fylla i, samtidigt som du ska besvara 32 frågor om ditt bolag, dig själv och varför du gör på det här sättet.

Du ska också lämna in identifikation av dig som person, ditt företag, ditt företagskonto och ditt företags legitimitet i form av dokument från speciellt utvalda advokater i din egen kommun, vilket också ska vidimeras av en annan advokat i en annan kommun. Du ska också göra det från din bank samt från Bolagsverket.

Många av de här dokumenten ska ha en apostille-stämpel. De i salen som vet vad en apostille-stämpel är och har sett en sådan kan räcka upp handen. Jag tror nämligen inte att det är så många som har sett en sådan.

Jag menar att detta är alldeles för krångligt för en vanlig enkel företagare från ett europeiskt land. Det ska vara enkelt att göra rätt, men det är inte enkelt.

Notera också att om du lämna in det till den spanska skattemyndigheten ska det vara på spanska och inbegripa ett antal olika advokaters, myndigheters och bankers inblandning för att få fram allting.

Hårdrar jag inte det nu? Det finns givetvis en easy track för att få hjälp med detta. Det var den jag redovisade. Ska du göra allt själv och inte ta hjälp av någon är det betydligt svårare.

Som ni förstår är jag ute efter att visa att det här är ett oerhört administrativt arbete för en liten företagare. Det är inte rimligt att man som enskild småföretagare ska ta reda på allt och lösa alla dessa dokument för att få göra rätt.

Därför är jag väldigt glad att MOSS-systemet finns. Det bör utvidgas så att det gäller alla företagare i vilken bransch som helst så att man kan redovisa momsen på ett och samma ställe, i stället för att göra det på det här sättet.

Med mitt lilla exempel ville jag visa att vi är långt ifrån att underlätta för företagen när det gäller inlämning av uppgifter och liknande. Vi tycker att vår skattemyndighet är svår att ha att göra med - men fråga den företagare som arbetar över hela Europa om vilken skattemyndighet som är enklast! Jag tror ändå att de tycker att den svenska skattemyndigheten är enklare att arbeta med.

Vi måste göra en resa här och hjälpa företagen att kunna vara internationella på ett enkelt och tydligt sätt. Jag tror att vi alla vill snabba på den resan, och jag tror att alla partier kan hjälpas åt i det.

Att vara företagare måste innebära att man får göra det man är bäst på och inte lägga tid, kraft och engagemang på administration, som inte ger intäkter till företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag ställer mig bakom Alliansens reservation 5 när det gäller biomomsen, och jag tycker att mina allianskolleger på ett föredömligt sätt har redovisat Alliansens ståndpunkt i detta. Jag ämnar inte säga mer om det.

Fru talman! För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna.

Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt, moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats om i EU.

De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger. Nya regler har tillkommit, och det har naturligtvis ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svårare att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen, och de bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.

Redan i budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdesskattelagen borde ses över för att göra lagen mer överskådlig och anpassa lagens regler och begrepp till mervärdesskattedirektivet. Därför tillsatte regeringen hösten 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. Det arbetet ska avslutas den 1 april 2019, om allt går som det ska.

Till det arbetar även Europeiska kommissionen med att utveckla de gemensamma reglerna för moms inom EU, bland annat med målet att skapa ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU. Det ska syfta till att bekämpa bedrägerier, stödja näringslivet och främja den digitala ekonomin och e-handeln. Den 4 oktober förra året presenterade kommissionen ett förslag till det första steget i övergången till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. Det handlar om gränsöverskridande handel mellan företag.

Den övergripande principen med det nya systemet är att gränsöverskridande handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som inhemsk handel mellan företag. Det innebär bland annat att behovet av harmoniserade skattesatser inom EU minskar eftersom det är landet där varan säljs som avgör nivån på momsen. Företag gynnas alltså inte längre av att etableras i länder med låg moms på samma sätt som under dagens system. Däremot kan naturligtvis andra problem förekomma, bland annat en krångligare tillvaro för företag som säljer varor i många länder med olika skattesatser. De måste naturligtvis vägas mot varandra.

Som huvudregel anser vi socialdemokrater att momsen bör vara av enhetlig karaktär med så få undantag som möjligt. Till det finns många anledningar, kanske framför allt en snedvridning av konkurrensen som skapas av skilda skattesatser, till exempel de gränsdragningsproblem som uppstår av att ha olika varukategorier med olika moms - det kan vara till exempel kultursektorn eller simundervisning, och kultursektorn har vi hört mycket om i dag - trots att det inom en sektor kan vara likartade verksamheter. Det har också uppmärksammats i flera av de motioner vi behandlar i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

En utredning om just enhetlig moms tillsattes efter ett tillkännagivande från riksdagen redan 2002. Utredningen lämnade ett delbetänkande med förslag på enhetlig moms och ett slutbetänkande 2006 med förslag på förändringar inom nuvarande system med tre momssatser. Utredningen har dock aldrig remissbehandlats, och den skickades i stället i papperskorgen av den förra regeringen. Men den finns att läsa för dem som nu motionerat om enhetlig moms.

Vad gäller e-böcker, nättidningar och deras tryckta motsvarigheter pågår ett arbete i EU som utskottet och regeringen gett sitt stöd för.

I de behandlade motionerna föreslås oftare sänkt eller slopad mervärdesskatt för flera nya kategorier varor och tjänster än vad det pratas om enhetlig moms. Diskussionen om detta är inte alls ny, utan vi känner igen den från otaliga debatter. Men vår ståndpunkt förblir att sådana förändringar måste genomföras nogsamt och eftertänksamt, och vi vill inte föregå det mer övergripande arbete som pågår i Sverige och i Europa. Därför yrkar jag avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa någon fråga om biomomsen. Jag tog upp i mitt anförande att Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet, uttalade sig i en artikel i GP. Hon varnade för att varannan svensk biograf kan komma att läggas ned - detta mot bakgrund av att regeringen har höjt momsen från 6 till 25 procent. Hon poängterade att hela filmbranschen i princip är ense om att momshöjningen är fel.

Vi moderater anser att det vore bra att utvärdera frågan redan nu. Det har gått ett år, och det är rimligt kort tid. Men om vi får så många allvarsamma reaktioner via medierna känns det viktigt att reagera och fundera. Samtidigt kan vi inte styras av enbart medieuppgifter. Därför tycker vi att det vore bra att ha en ordentlig utredning nu.

Varför kan inte Patrik Lundqvist, kulturministern och hela regeringen ställa sig bakom en sådan utvärdering, så att vi åtminstone hanterar frågan vidare? Det är många biografägare som är oroliga.

Fru talman! Momshöjningen på biografer ingick i ett helt paket som syftade till att få en omställning i filmbranschen i Sverige. Filmavtalet avskaffades, och biografavgiften på 10 procent slopades samtidigt. Det är inte bara negativa delar, och det är inte fråga om en enskild momshöjning.

Regeringen har som uppgift att utvärdera och se över alla dessa ansvarsområden, så också det här. Jag är övertygad att man kommer att göra det om man finner att det blir nödvändigt.

Men vi kan också säga att besökssiffrorna på biografer inte korrelerar så säkert med priserna som det låter på Jörgen Warborn. Mellan 1994 och 2014 ökade biopriserna med 57 procent, i jämförelse med konsumentprisindex som under samma period ökade med 26 procent. Man kunde inte se några sådana dippar i besök på grund av den ökningen. Besöksantalen gick upp och ned från år till år och fluktuerade ganska kraftigt. Med den bakgrunden kan jag inte se att en prishöjning på 5-6 kronor per biljett kan utvärderas inom ett år och få de resultat som Jörgen Warborn är ute efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag är övertygad om att om det går att få ett sådant underlag kommer regeringen att ta tag i frågan.

Fru talman! Det är alldeles riktigt som Patrik Lundqvist säger, nämligen att det var ett helhetstag runt filmpolitiken. Problemet är kanske att staten skulle ta ett större ansvar för filmpolitiken i stället för att låta branschen ha det ansvaret. Det var i grund och botten en felaktig väg att gå.

Branschen är kritisk just nu. När Anna Serner uttalar sig som hon gör - hon är alltså vd för Svenska Filminstitutet - borde regeringspartierna bli lite nervösa.

Det är inte säkert att biljettpriserna korrelerar. Det är möjligt att de inte gör det. Å ena sidan finns en mängd biografägare som säger saker. Vi har sett nedläggningar. Å andra sidan finns Patrik Lundqvists uppgift om korrelerade biljettpriser. Jag menar att det vore bra, eftersom det finns lite dubbla uppgifter, att det finns en utredning som tar reda på hur det verkligen är, så att vi inte enbart går på känsla eller medieuppgifter.

Här tycker jag att regeringspartierna är tondöva. När vi ser att biografägare klappar igen verksamheter - och det tror jag ingen av oss i grund och botten vill - är det nu dags att reagera och agera. En sådan utredning tar en stund innan det finns ett bra beslutsunderlag.

Jag förstår att regeringspartierna har målat in sig i ett hörn och vill försvara sig till punkt och pricka på olika sätt, men det allvarsamma är om det går ut över kulturen i framför allt landsbygden.

Fru talman! Måla in sig i ett hörn - så kan man väl alltid säga.

Jag konstaterar att det dras långtgående slutsatser om effekterna av det som har gjorts.

Jag välkomnar naturligtvis att man över tid tittar på dessa frågor, men jag tror absolut inte att så små förändringar som det faktiskt handlar om, några kronor per biobesök, 5-6 kronor, snittet är 1,7 biobesök per år, är så mycket pengar i den personliga budgeten. Jag tror inte att detta minskar antalet besök i någon större utsträckning, så det är nog förhastat att dra den slutsatsen.

Men givetvis vill vi i regeringspartierna att hela Sverige ska leva, och i det är biograferna en del. Därför finns det all anledning att se över biografdöden och hur man hanterar den. Men jag tror inte att momssatsen på biobesök är förklaringen till biografdöden, och jag tror inte heller att momssatsen kommer att vara lösningen som räddar biograferna.

Fru talman! Vi diskuterar alltså betänkande SkU11 om moms - konsumtionsskatten som har sina förtjänster men också leder till en del huvudbry för företag och andra eftersom det kan vara krångligt.

Låt mig börja med att säga något som föll bort i det föregående ärendet. Flera talade då om solelsskatten som om den finns, men den avskaffades faktiskt den 1 juli förra året. Att tala om den som om den skulle finnas är därför inte rättvisande. Jag ville ha detta sagt så att det blir korrekt och så att alla vet det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Åter till momsen. Sverige har ett ganska litet skattefel när det gäller momsinbetalningar jämfört med de allra flesta EU-länder, vilket är bra. I EU var momsgapet totalt 170 miljarder euro 2013, vilket är en astronomisk summa. Det är därför inte konstigt att man jobbar aktivt i EU med att förändra detta och komma åt bedrägerier och felaktigheter när det gäller moms.

Det kan finnas ett värde i att ha enhetlig moms. Det är enkelt och förutsägbart, och man slipper oklarheter. Ett exempel som ofta tas upp är musik med dans och utan dans. Samtidigt finns det ett värde i att ha differentierade momssatser för att kunna stödja vissa verksamheter som vi vill gynna och ha mer av.

För ett par år sedan gjorde Högsta förvaltningsdomstolen en förändring som innebar att secondhandbutiker momsbelades. Vi var många som var emot det, och vi lyckades stoppa det.

Under denna mandatperiod har vi också fått till sänkt moms på enklare reparationstjänster på kläder, skor, cyklar och liknande. Det är bra, och det är också något som har uppmärksammats i flera länder. Bara för ett par veckor sedan var jag i Norge och pratade om de svenska erfarenheterna kring detta på konferensen Broen til fremtiden.

Om EU fortsätter att gå i riktningen att man ska kunna använda momsen mer flexibelt än i dag kan det vara ett sätt att styra mer mot ökad återvinning och bättre resursutnyttjande.

Fru talman! Två av oppositionspartierna har i sina budgetalternativ förslag om att höja momsen. Kristdemokraterna föreslår en höjning med hela 18 miljarder genom att varje steg höjs med 1 procentenhet. Moderaterna förespråkar en momshöjning av mellansteget från 12 till 13 procent, vilket motsvarar 3 miljarder kronor.

I sin skrivelse om skatteutgifter skrev Finansdepartementet om fördelningspolitiska effekter av höjd moms på livsmedel, alltså på mellansteget. Det visar sig att låginkomsttagare lägger en större andel av sin inkomst på mat, men höginkomsttagare lägger mer nominellt.

När det gäller den höjda biografmomsen har jag all respekt för att det är tråkigt om biografer läggs ned. Men jämför vi dessa 200 miljoner kronor med Kristdemokraternas 18 miljarder är det senare 90 gånger så mycket. Moderaternas förslag på 3 miljarder motsvarar 15 gånger mer. Jag adresserar detta för att vi ska se proportionerna.

Inget av dessa partier har självt velat redogöra för de skattehöjningar som de har föreslagit i sina budgetar, utan de har i stället velat peka på det regeringen gör och de skatter de har velat sänka.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Rasmus Ling nämnde matmomsen, och det är riktigt att det finns ett sådant förslag.

Låt mig påpeka att när skatteutskottet arrangerade ett seminarium om en framtida eventuell skattereform den 1 februari var det den socialdemokratiske statssekreteraren Leif Jakobsson som lyfte fram den nedsatta livsmedelsmomsen som ett område där politikerna borde fundera. Han visade en Powerpoint, och där stod det: Dags att ompröva vissa skatter och skatteutgifter, exempelvis livsmedelsmomsen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Precis som du gjorde, Rasmus Ling, hänvisade han till den skrivelse som regeringen gjorde om skatteutgifterna 2017. Där analyserade man också fördelningseffekterna av ett sådant förslag. I denna skrivelse hänvisar regeringen i sin tur till OECD, som 2014 gjorde en studie i 15 medlemsländer. De menar om reducerad matmoms, som vi har i dag, att åtgärden är ett påtagligt icke träffsäkert sätt att stödja fattigare hushåll och att rikare hushåll beloppsmässigt får minst lika mycket av stödet, om inte avsevärt mer.

Jag tror att Rasmus Ling ska ta upp matmomsen med sin egen regeringspartner Socialdemokraternas statssekreterare snarare än med mig och Moderaterna. Det verkar ju mer vara ni som inte är överens än vi.

I och med att vi också sänker inkomstskatten blir effekten av vårt matmomsförslag inte lika stor för väljarna.

Fru talman! Det finns inte någon som helst splittring mellan regeringspartierna i denna fråga. Jag har inte på något sätt uteslutit att det skulle kunna göras förändringar marginellt i detta, men det beror på hur helheten ser ut.

Med den kombination av åtgärder som Moderaterna har i sin budget kommer de människor som har lägst inkomster, till exempel de som står utanför arbetsmarknaden och sjuka, att få såväl högre matpriser - alla måste ju äta - som mindre pengar.

Skulle man däremot kombinera det med åtgärder som förbättrar för låginkomsttagare skulle varken jag eller någon annan utesluta att det görs marginella förändringar.

Det jag ville poängtera var att Moderaterna alltid undviker att tala om de skattehöjningar som de faktiskt föreslår, och här handlar det om 15 gånger mer än den biomoms som Jörgen Warborn ägnade en stor del av sitt anförande i talarstolen åt. Därför var det bra att han kom ned på banan för att berätta att detta är ett förslag som Moderaterna vill gå till val på.

Fru talman! Detta är ett motionsbetänkande, och förslaget om momshöjningen är inte med i detta betänkande. Detta handlar om motioner. Förslaget om momshöjning finns med i den vanliga budgetberedningen. Jag valde att fokusera på det som står i betänkandet.

Jag har ytterligare en fråga, och den gäller avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Det är en fråga som har aktualiserats i samband med det stora flyktingmottagandet. Det går ut på att privata företag kan omvandla lokaler till bostäder. Gör man det kan man som företagare och fastighetsägare drabbas av en ganska omodern lagstiftning som leder till högre hyror och stor osäkerhet. Man kan som fastighetsägare bli återbetalningsskyldig för moms tio år tillbaka i tiden genom att göra en sådan omvandling. Moderaterna vill se över denna lagstiftning och eventuellt modernisera den.

Miljöpartiet vill inte göra denna översyn, utan man skriver i betänkandet att man utgår från att regeringen från sitt håll ser över möjligheterna att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler som flyktingbostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag vill fråga Rasmus Ling: När tror han att regeringen ska göra denna översyn? Kommer det att ske den närmaste månaden? Kommer det att ske innan mandatperioden är slut? Eller kommer det att ta ett år? Det är en ganska relevant fråga med anledning av att just denna skrivning är exakt densamma som Rasmus Ling och regeringspartierna hade för exakt ett år sedan. Moderaterna har en reservation på detta område och driver på i denna, men ni är mycket passiva. Vi tar fortfarande emot många flyktingar. Detta är därför en mycket aktuell fråga.

Herr talman! Det är mycket glädjande att nu höra ett moderat engagemang för att Sverige ska ta emot flyktingar och för att man ska kunna få fram bostäder till flyktingar som kommer. Tyvärr ser vi bland moderater runt om i landet att de med alla till buds stående medel gör allt för att hindra att människor kommer till moderatstyrda kommuner. Och de vill att de flyktingar som har fått en bostad ska flytta till andra städer när etableringstiden har gått ut. Vi har sett det runt om i landet. Regeringen har varit aktiv för att de ska kunna bo kvar och vidtar nu åtgärder för att det ska bli så.

En anledning till att man inte har gjort något när det gäller denna fråga kan vara att vi har haft en pågående situation under lång tid med moderatkommuner runt om i landet som inte har tagit ansvar för situationen och som inte har velat ta det rättmätiga ansvar som vi måste ta för att klara denna situation nu och för att vi också ska kunna klara den framöver.

Detta är en fråga som jag också är beredd att se över. Jag tror att vi måste vända på väldigt många stenar i fråga om detta för att kunna klara det.

Det är bra att Jörgen Warborn är engagerad. Jag hoppas att du kan tala med flera av dina partikollegor, eftersom alla i ditt parti inte är med på banan i denna fråga.

Herr talman! För ett par veckor sedan höll Vänsterpartiet sin partikongress. Då röstade vi för en valplattform. I denna valplattform försökte vi verkligen formulera just en vision av det Sverige som vi vill ha. Det är ett Sverige som är jämlikt. Vi har sett hur ojämlikheten har ökat i Sverige under många år. Därför är det viktigt att veta att om man lägger sin röst på Vänsterpartiet röstar man för ett jämlikare Sverige.

Herr talman! Sverige är ett land där vi har möjligheter att skapa ett gott liv för alla oss som lever här. Mitt inlägg här bygger mycket på det som står i vår valplattform som jag talade om, Det har mycket att göra med just omfördelningspolitik. Vi kan inte skapa ett jämlikt Sverige om vi inte har en jämlik omfördelningspolitik som bygger just på skattepolitiken. Det är det som vi diskuterar här i dag.

Vi har möjligheter att skapa ett gott liv för alla oss som lever i detta land. Den samlade rikedomen är större i dag än någonsin. Trots detta är det många som inte får del av framgången.

Herr talman! Vi ser hur de ekonomiska klyftorna ökar, och en liten ekonomisk elit drar ifrån oss andra. Vi ser hur de rikaste blir rikare medan fattigdomen ökar. Vilka möjligheter man har i livet bestäms i dag av plånbokens storlek och av vilket kön och vilken hudfärg man råkar ha. Det är det som avgör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Vi ser hur välfärden nedmonteras och hur de mest utsatta angrips. Det är pensionärer som inte får pensionen att räcka till, trots att de har jobbat hela livet och bidragit till samhällsbyggandet. Det är den stora majoriteten kvinnor som ofta får lägre inkomster och sämre arbetsvillkor än män. Det är alla de som inte kan få ett fast och tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga, otrygga jobb och arbetsvillkor som ständigt försämras och undermineras. Det är hundratusentals som har svårt att hitta ett boende som passar deras liv och deras ekonomi. Det är de som lånar mer än de har råd med för att de ska ha någonstans att bo. Det är alla de vars vardag inte skulle fungera utan LSS-insatser som personlig assistans och som i dag förlorar sin assistans, eller som riskerar att göra det.

Hur är detta möjligt när vi samtidigt är rikare än någonsin i Sverige? Det enkla svaret, vilket samtidigt är ganska komplicerat, är att vi inte har en jämlik omfördelningspolitik. Vänsterpartiet strävar efter och jobbar varje dag för att skapa just detta.

Vi ser hur konsumtionen bland de rikaste når nya höjder. Det är 1 procent av befolkningen som är mycket rik och som blir rikare. Med denna rikedom kommer den ökade konsumtionen.

Många politiker talar mycket om jämlikhet, också här i kammaren. Men det hjälper inte att tala om den hela tiden, utan man måste ha förslag som faktiskt förändrar och som skapar jämlikhet. Därför måste vi utforma vår skattepolitik för att utjämna klyftorna. Vi ska utforma den som ett styrmedel för att skapa ett socioekonomiskt, kulturellt och miljömässigt hållbart samhälle. Skattepolitiken har alltså en fördelningspolitisk effekt.

Herr talman! Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. Skatten tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Den näringsidkare som omsätter en vara eller en tjänst är normalt skyldig att betala skatt. Avsikten är att skatten ska föras framåt i kedjan för att till slut belasta konsumenten. Det är alltså konsumenten som i slutändan betalar den. It makes sense. Om konsumenten ofta är den som faktiskt har samlat på sig rikedomar, då är det viktigt att det är konsumenten som bidrar mer. Det är det som Vänsterpartiets politik bygger på, alltså att man bidrar efter förmåga. De människor som är rikast och som konsumerar mest får bidra efter sin förmåga.

Herr talman! Ofta brukar man höra i denna debatt, framför allt från den borgerliga sidan, att välstånd skapas av företag. Företagande är otroligt viktigt för ekonomin. Men det är människor som arbetar som skapar välstånd i ett land. Det måste vi vara mycket tydliga med. Därför är det viktigt för oss att förstå att det är arbetare som är förutsättningen för att företagandet ska fungera. Det är de som arbetar som ser till att företagandet skapar just det välstånd som vi är ute efter.

Herr talman! Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla - den beräknas ha svarat för 41 procent av statens skatteintäkter år 2016. Den är oerhört viktig för att finansiera välfärden, samtidigt som den hjälper till att skapa en jämlik omfördelningspolitik.

Vänsterpartiet anser däremot att det är synd att EU blandar sig i och ständigt försöker påverka utformningen av mervärdesskatten i Sverige. Det är ingen överraskning att Vänsterpartiet är emot förflyttningen av svenska folkets makt, och i synnerhet den ekonomiska makten, till EU. Det är vi emot; det är ingen överraskning. Den svenska ekonomin och skattepolitiken ska utformas av de förtroendevalda, folkvalda politikerna i denna kammare i Sveriges riksdag, ingen annan. Det är vi väldigt tydliga med.

Mervärdesskatt

Herr talman! Vänsterpartiet delar självklart regeringens ambitioner när det gäller tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet i de regelverk som tillämpas för skatteuttag. Det gäller särskilt de skatteuttag som berör ett stort antal skattskyldiga eller skatteuttag som av olika skäl är särskilt viktiga. Det är viktigt att arbeta för att regelverken så långt som möjligt ska vara lätta att förstå, för att vi ska undvika onödiga stora administrativa kostnader.

Därför tycker vi att det är bra att regeringen har tillsatt en utredning för att göra en översyn av mervärdesskattelagstiftningen i syfte att förbättra den med en tydligare struktur, överskådlighet samt språklig modernisering.

Herr talman! Vänsterpartiet stöder betänkandet och utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 1.

I samband med de allmänna valen år 2006 hölls en folkomröstning i Stockholm om införande av trängselskatt. Sverigedemokraterna, som då var ett så pass litet parti att många kanske inte brydde sig inte om vad vi tyckte, tog ställning emot detta. Vår huvudsakliga motivering var att det vi röstade om förmodligen inte var det vi skulle få på längre sikt. Vi insåg att skatten skulle utökas och höjas. Det har hänt förr - vi har stått här tidigare och debatterat just detta - och nu ska det ske igen. Det vi debatterar är alltså en proposition om att höja skatten.

Regeringen föreslår bland annat att det ska införas ytterligare en skattebelagd tidsperiod på morgonen, kl. 06.00-06.29, och att skattebeloppen för vissa tidsperioder ska höjas. Regeringen föreslår också att trängselskatten ska differentieras under hög- och lågsäsong och att det ska införas höjda skattebelopp under högsäsong. Det föreslås även att skatt ska tas ut under de fem första vardagarna, utom lördagar, i juli samt under dagar före vissa helgdagar.

Vi menar att regeringen föreslår en mycket kraftig höjning av trängselskatten för dem som behöver bilen för att ta sig till och från sina arbeten, för företag som är beroende av biltransporter för sin verksamhet och för andra som av olika skäl behöver använda bil för att transportera sig till och från Stockholm. Även genomfartstrafik som tvingas gå över Essingeleden drabbas av oskäliga avgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad trängsel-skatt i Stockholm för förbättrad tillgäng-lighet och transport-infrastruktur

Regeringens förslag är baserat på ett förhållandevis vagt underlag, och det kommer inte att lösa problemet med trängsel på vägarna. Vi menar därför att propositionen ska avslås. Skulle det vara så att trängseln minskade skulle det helt enkelt bero på att det blivit en minskad aktivitet i regionen och därmed minskad tillväxt. Vi tror inte att det kommer att ske, utan det är snarare så att det kommer att bli avsevärt högre avgifter för alla dem som faktiskt är beroende av bilen.

Vi menar därför att de föreslagna förändringarna bör föregås av en ordentlig utvärdering av resultatet av den befintliga trängselskatten och vilka sidoeffekter förändringarna förväntas få samt en analys av vilka åtgärder som närmast leder till de uppsatta målen och i första hand bör finansieras av den förväntade intäktsökningen. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att effekterna av trängselskatten i Stockholms stad ska utredas. Vi menar att syftet med skatten bör förtydligas och helt inriktas på att minska trängseln.

Inbetalade trängselskattemedel bör också användas för att förenkla för bilresenärer att växla mellan bil och kollektiva färdmedel. Initialt bör därför medlen användas till två huvudändamål. Det ena är att skapa säkra resecentrum med bevakad parkering i direkt anslutning till strategiska platser vid infartslederna i Stockholm, och det andra är att snabba på bygget av Förbifart Stockholm. Det skulle lösa många av de problem som uppstår genom att dagens genomfartstrafik tvingas norrut på Essingeleden.

Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att möjligheten att avsätta resurser från trängselskatten till uppbyggnad av strategiska resecentrum för att förenkla byte mellan bil och kollektiva färdmedel ska utredas. Det bör också avsättas resurser från trängselskatten för att snabba på bygget av Förbifart Stockholm. Det är något som definitivt borde ha gjorts, och det är än mer angeläget i dag.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till vår reservation nr 3. Den handlar om hur man ska få använda intäkterna från trängselskatten.

I dag kan man använda dem till att bygga ut kollektivtrafik, och man kan använda dem till vägprojekt - men ärligt talat går det mesta av dem in i statskassan. Vi skulle vilja att pengarna även kunde användas till cykelprojekt. Det är ju ganska logiskt när man tänker på det: Om man kan bygga ut cykelbanorna, vilket kan leda till att några som annars tar bilen tar cykeln in, minskar det naturligtvis trängseln och bilåkandet. Den skillnaden vill vi alltså se i trängselskatten.

I övrigt står vi bakom förslaget.

Herr talman! Jag kan börja med att yrka avslag på de reservationer som finns och bifall till utskottets förslag.

Det verkar finnas en väldigt bred samsyn om att trängselskatterna ska finnas kvar och att de ska finansiera utbyggnad av kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Det gäller både här i kammaren och i Region Stockholm - flera kommuner står bakom detta och delar uppfattningen att skatteintäkterna måste öka för att finansiera fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken. Det gäller till exempel tunnelbaneutbyggnaden mellan Älvsjö och Fridhemsplan, Roslagsbanan till city, Spårväg Syd och tunnelbanestationen Hagalund. I avtalet ingår också att berörda kommuner tar på sig att utveckla andra delar av samhället för att möjliggöra fortsatt tillväxt i regionen. Trycket är ju fortsatt stort när det gäller inflyttning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad trängsel-skatt i Stockholm för förbättrad tillgäng-lighet och transport-infrastruktur

Jag ska dock inte förlänga debatten, utan jag konstaterar att det finns ett brett stöd här i kammaren - även om man kanske har lite olika idéer om vad man vill göra med pengarna.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om trängselavgifter i Stockholm var väldigt stor i den första valrörelsen som jag deltog aktivt i, nämligen valrörelsen 2002. Den var stor även i valrörelsen efter det, det vill säga 2006.

Frågan diskuterades då på ett helt annorlunda sätt än i dag - minst sagt. Då var det betydligt färre städer runt om i Europa och världen som hade trängselavgifter. London hade nyligen infört det, men det var inte alls lika många som det faktiskt har blivit nu. De flesta partier var emot detta, framför allt på den borgerliga kanten, men de flesta har nu omvärderat frågan. I dag har vi en samsyn, förutom att Sverigedemokraterna håller fast vid sitt motstånd.

Trängselavgifterna har varit en succé. Stockholmarna fick en försöksperiod och en folkomröstning 2006. Då röstade man för detta. Det har inte varit folkomröstningar om en enskild skatt vid särskilt många tillfällen, om ens något. Kanske har det varit vid något annat tillfälle, men inte som jag vet om. Här hade man det. Och folk gillade trängselskatten och röstade för den.

Tyvärr har pengarna inte satsats på det som de skulle satsas på, enligt valsedeln. Det stod att de skulle gå till att bygga ut kollektivtrafiken. I stället har somliga velat prioritera svindyra motorvägar i regionen; Förbifart Stockholm kostar jättemycket pengar. Det hade varit betydligt bättre om man i stället hade satsat på kollektivtrafikutbyggnad.

När vi röstar om detta i morgon kommer vi med största sannolikhet att rösta för utökade tider, högre avgifter och några fler dagar då detta ska gälla. Det verkar inte vara någon större dramatik om det. Vi har numera en bred samsyn. Det är i grunden bra.

Jag tycker dock att det är viktigt att påminna om att det inte alltid har sett ut på det sättet. Det var annorlunda för 10-15 år sedan. En av de mest ihärdiga motståndarna mot trängselskatten var Liberalernas partiledare Jan Björklund. Han ägnade en inte obetydlig del av valrörelsen 2002 åt att med allt vad han förmådde bekämpa att trängselskatten skulle komma på plats.

Jag noterar att Liberalerna har bytt inte bara namn utan också åsikt när det gäller detta. Det är naturligtvis bra. Fler partier har också gått i den riktningen.

Om man vill höra mer om bakgrunden till trängselskatten kan man lyssna på Sveriges Radios programserie Besluten som format Sverige. Ett avsnitt handlar om just trängselskatten. Det är väl värt att lyssna på - mycket intressant och lärorikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad trängsel-skatt i Stockholm för förbättrad tillgäng-lighet och transport-infrastruktur

Herr talman! Det här säger något mer. Det är ofta på det här sättet med miljöskatter överlag. Någon kommer med en idé. Till en början hånas den. Sedan kommer lobbyorganisationer med hätska utfall om horribla konsekvenser, för både företag och konsumenter, om det skulle komma på plats. Men om det införs visar det sig ofta vara en väldigt bra lösning och att det bidrar till att lösa problemet.

Ett tidigare exempel är att många hus runt om i landet värmdes upp med villaolja i början av 90-talet. Det lades en beskattning på det, och det kunde försvinna ganska snabbt. Det varnades väldigt mycket för detta. Men vi kan se att övergången var ganska lugn. Och det är nog ingen som vill tillbaka till det som gällde för uppvärmning med olja för 20-25 år sedan.

Det går att dra paralleller också till nutida diskussioner. Flygskatten kommer att införas den 1 april, i slutet av nästa vecka. Den har också varit hånad. Alla, från Stockholms Handelskammare till Svenskt Flyg - lobbyorganisationen där statliga Swedavia ingår - har varnat för orimliga konsekvenser. Men vi kommer nog att kunna se att också den här styrningen är rimlig. Får vi den på plats kan vi också successivt göra den bättre.

Vägslitageskatten borde också gå den här vägen. Vi har sett tidigare att det är ett effektivt sätt att styra på. Det är rent av ett marknadsekonomiskt sätt att styra på, eftersom vi belägger det egentliga priset, som inte är med innan man har satt ett pris på utsläppet.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och den här propositionen.

Herr talman! Jag begärde mest replik för att korrigera Rasmus Ling på en punkt. Vi upprätthåller inte något motstånd mot trängselskatten som företeelse. Vi valde att acceptera och respektera folkomröstningsresultatet. Vi är för den typen av direkt demokrati. Det är alltså inga problem.

Däremot har vi haft synpunkter på att pengarna, precis som Rasmus Ling konstaterade, kanske inte har använts till det som var tänkt eller som det sas från början. Jag och Rasmus Ling har förstås olika uppfattningar om vad de borde användas till. Men det blev som sagt inte som utlovat, vare sig när det gäller nivåer eller var skatten ska tas ut. Den har dessutom höjts gång på gång.

Vi har hört andra argumentera för att intäkterna måste öka. Finns det någon övre gräns? Eller tycker Rasmus Ling att man kan fortsätta höja skatten på det här för att få in mer pengar till sådant som man tycker är viktigt? Finns det ingen anledning att hålla fast vid vad som sagts tidigare, vad gäller både själva beskattningen och vad pengarna ska användas till? Vad är målsättningen om man inte ska ha någon förbifart? Är målsättningen bara att minska aktiviteten och därmed minska tillväxten i regionen?

Herr talman! Det är glädjande att Sverigedemokraterna har svängt i den principiella frågan om trängselskatten. Jag visste inte om det. Men det är förstås bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad trängsel-skatt i Stockholm för förbättrad tillgäng-lighet och transport-infrastruktur

Jag blir dock lite konfunderad över att Sverigedemokraterna har ett synsätt som innebär att om att något bestäms vid ett tillfälle, till exempel genom en omröstning, ska det inte kunna ändras i takt med att omvärlden förändras.

Förutsättningarna förändras hela tiden. Väldigt mycket har hänt sedan 2006. Det har gått många år, och Stockholm har vuxit mycket. Det vore konstigt om vi inte kan förändra ett sådant här system i takt med att saker och ting förändras - vi har inte minst inflation.

För mig är det helt naturligt att förändra. Det är något vi ska göra. Målsättningen är att vi ska behålla den styrande effekt som vi bestämde att vi skulle ha. Det vore jättekonstigt att ha samma skatt på cigaretter som vi hade på 70-talet. Saker och ting blir dyrare. Vi vill inte att folk ska röka, och därför har vi successivt höjt skatten.

Vi vill behålla en styrande effekt också när det gäller trängselavgiftssystemet. Därför gör vi nu små korrigeringar.

Det kan naturligtvis finnas en övre gräns. Vi har velat ha ett effektivt system. För att trafiksystemet inte ska korka igen får man betala för att åka in. Det finns också andra avgifter, till exempel för parkeringar.

Vi behöver också intäkterna för att finansiera, helst kollektivtrafik. Tyvärr har man velat prioritera andra saker också.

Jag kastar över en motfråga. Är SD inte berett att göra några förändringar i detta? Vill ni att systemet ska vara som det var 2006?

Herr talman! Det finns en poäng med att hålla det man har gått till val på. Förtroendet för politiker minskar ju mer man ändrar och avviker från det man sa från början.

I till exempel Västra Götalandsregionen finns det ett ganska stort folkligt missnöje med trängselskatt. Inställningen har varit skeptisk från första början. Om det då finns exempel från Stockholm att det inte har blivit som utlovat finns det anledning att misstänka att det kanske inte blir det i Västra Götaland heller.

Jag antar att Rasmus Lings parti är för trängselskatt även i Västra Götaland. Där har, som sagt, det folkliga missnöjet blivit uppenbart.

Herr talman! Som sagt förändras världen, och i takt med det måste man göra förändringar. För att en trängselskatt ska behålla sin styrande effekt behöver man över tid förändra den. Det är ingenting konstigt. Det är något som vi har sagt före valet och varit väldigt transparenta med, så jag förstår inte alls hur vi skulle ha varit otydliga gentemot väljarna. Vi har tvärtom varit väldigt tydliga med detta.

I fråga om Västra Götaland och Göteborg har det skilt sig lite. Man har ju gjort ett antal misstag där. Det är inte Miljöpartiet som står för något av dessa, och jag hinner inte redogöra för det som händer där på den tid som jag har på mig nu. Man kan för övrigt lyssna på det program i Sveriges Radio som jag refererade till tidigare. Jag tror att det finns saker att lära där om hur man kan sköta den här typen av processer på ett bättre sätt, och det gäller ganska många partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förändrad trängsel-skatt i Stockholm för förbättrad tillgäng-lighet och transport-infrastruktur

Jag tror nog, herr talman, att det på sikt även i Göteborg kommer att bli ett förbättrat system, som successivt kommer att få acceptans och med tiden kanske också bli gillat i Göteborg som den bilstad den ändå är.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)