Aktuell debatt - 2017-12-18

Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! Ett stort moln av främlingsfientlighet, intolerans och antisemitism tornar upp sig på himlen. Det är mycket obehagliga strömningar som kommer upp till ytan. I land efter land utsätts judar för förföljelse, trakasserier och våld. Vi har sett fasansfulla terrorattentat, där attacker på vårt öppna samhälle går hand i hand med attentat mot judar.

Och vi är långt ifrån förskonade i Sverige, vilket blivit än mer tydligt de senaste veckorna. I Sverige lever judar under ett allt hårdare antisemitiskt tryck. I Sverige används "jude" som skällsord, och rädsla sprids på våra gator. I Malmö skanderade 200 personer den 8 december att "vi ska skjuta judarna". Kvällen efter, den 9 december, kastade maskerade män molotovcocktails mot en byggnad vid synagogan i Göteborg, där judiska ungdomar hade fest.

Kristdemokraterna har begärt den här debatten. Det är en angelägen debatt om hur vi ska trycka tillbaka antisemitismens fula tryne. Jag förväntar mig kraftfulla avståndstaganden i den här debatten men också konkreta politiska förslag. Det krävs nämligen inte bara ord. Det krävs handling.

Jag förväntar mig också att partier i Sveriges riksdag tar sitt ansvar för att hålla rent framför egen dörr. Samarbete och stöd till organisationer med antisemitiska förtecken ger en legitimitet till och göder antisemitism, vilket är helt oacceptabelt.

Fru talman! Antisemitismen är avskyvärd. Vi känner igen den, vi hatar den och vi kommer alltid att bekämpa den.

(Applåder)

Fru talman! Först vill jag tacka Kristdemokraterna och Andreas Carlson för den här angelägna debatten. Det är bra att vi kan ha den så pass kort tid efter att dessa händelser inträffade.

Vi har sett en rad antisemitiska attacker och angrepp i Sverige på senare tid, som nämndes tidigare till exempel en demonstration i Malmö för en dryg vecka sedan där det skanderades att judar borde dödas. Lördagen därefter var det synagogan i Göteborg som utsattes för ett mordbrandsförsök. Någon dag därefter anträffades rester av brännbart material vid det judiska kapellet i Malmö, också det spår av en attack.

Dessa attacker är avskyvärda och helt oacceptabla. Judar har levt i Sverige i hundratals år. De är en del av Sverige. Låt det därför klart och tydligt, en gång för alla och otvetydigt bli sagt: Den som angriper judar i Sverige, den angriper Sverige.

Polisen i Malmö och Göteborg arbetar nu för fullt för att identifiera gärningsmännen och lagföra dem. Man har agerat snabbt och resolut, och i Göteborg kunde man redan på natten göra gripanden. Nu sitter två personer häktade misstänkta för grov mordbrand, ett brott som ger minst sex års fängelse och faktiskt ända upp till livstids fängelse. De nekar till brott, och vi ska naturligtvis inte föregripa eller lägga oss i förundersökningen. Men för oss är det viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna har de resurser och de verktyg som de behöver för att utreda den här typen av brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Hat mot judar är något som förekommer i alla de tre våldsbejakande extrema politiska miljöerna. Det finns naturligtvis i de nazistiska kretsarna, med NMR i spetsen, där antisemitismen är en bärande del av ideologin. Vi vet att deras aktivitet har ökat på senare år, med demonstrationer och manifestationer.

Antisemitism finns också i islamistiska kretsar och miljöer, och vi vet att judar varit mål för islamistiska terrordåd i Europa.

Men antisemitismen finns också i en del vänsterradikala kretsar, där kritik mot Israel och stöd för Palestina kan slå över i hat mot judar.

Vi måste vara kristallklara i detta: Vi måste vara lika starka i fördömandet av antisemitismen, oavsett varifrån den kommer. Vi ska reagera starkt när den kommer från höger, från nazistiska kretsar på gatorna eller från de högerextrema trollen på nätet.

Vi ska reagera lika starkt när den kommer från muslimskt håll, och låt mig i det avseendet lägga till att min uppfattning är den att har man fått en fristad i Sverige, då är det också våra regler som gäller. Då kräver jag att man bidrar till avspänning och konfliktlösning - inte till ökade spänningar mellan olika grupper. Den konfliktnivå som finns i Mellanöstern kan man inte ta hit. Man måste bidra till avspänning.

Vi ska reagera lika starkt om den kommer från vänsterradikalt håll. Kritik mot Israel är en sak; den måste kunna föras fram, för den är berättigad i många avseenden. Men ingen kan hålla svenska judar ansvariga för den politik man för i Israel. Det är en fullständigt befängd tanke.

Vi måste alltså vara lika starka i våra fördömanden av antisemitism, oavsett varifrån den kommer. Här finns det inget utrymme för några ursäkter eller några om eller men. Här är det bara klarspråk som gäller.

Fru talman! Vi har gjort mycket för att öka säkerheten och motverka våldsbejakande extremism under dessa år. Vi har ett bra samarbete med de judiska församlingarna och organisationerna, och det kommer att fortsätta. Bland annat har vi bidragit till konkreta säkerhetshöjande åtgärder. Exakt vad vill jag inte gå in på, men vi kommer från nästa år att öka det anslaget med ytterligare 22 miljoner kronor. Det är Kulturdepartementet som hanterar de pengarna.

Från Justitiedepartementets sida vill jag förstås nämna den stora förstärkning av polisen som vi nu gör med ytterligare 2 miljarder från nästa år, vilket är det största resurstillskottet till polisen på 20 år.

Vi ska även se bekämpandet av den här typen av brott som en del av vår antiterrorstrategi. Vi har kriminaliserat terrorresorna, vi har utvidgat kriminaliseringen av finansiering av terrorism, vi har förbjudit mottagande av terroristutbildning och snart ska vi även ha på plats en kriminalisering av deltagande och samröre med terroristorganisationer.

Vi har förstärkt Säkerhetspolisen kraftigt under de här åren, och från årsskiftet kommer ytterligare 23 miljoner kronor för att förbättra Säpos kapacitet. Vi måste också ha tillgång till mer av hemliga tvångsmedel, till exempel mer av telefonavlyssning och möjlighet till hemlig dataavläsning, för att kunna upptäcka och kartlägga våldsbejakande extrema kretsar.

Nu vid årsskiftet bildas dessutom vid Brottsförebyggandet rådet ett permanent nationellt centrum mot våldsbejakande extremism. Detta centrum kommer att ha en ledande roll i det förebyggande arbetet och kommer att kunna ge ett konkret stöd till de aktörer som jobbar lokalt med att motverka till exempel att unga människor rekryteras till våldsbejakande radikala miljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Allt detta gör vi, fru talman. Jag vet att det säkert kommer att finns anledning att överväga ytterligare åtgärder. Men beskedet härifrån måste vara glasklart: Judar har rätt att känna trygghet i Sverige, och vi har alla en skyldighet att göra allt vi kan för att säkerställa detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill också börja med att tacka Kristdemokraterna och Andreas Carlson för initiativet till denna debatt om antisemitism, även om jag önskar att vi inte hade behövt ha den. Men faktum är att antisemitismen återigen har fått nytt fäste i Sverige.

Situationen för landets judar är orimlig. Ingen ska behöva känna rädsla eller oro för att bära davidsstjärnan på stan, besöka synagogan eller andra judiska mötesplatser. Det är en skam för vårt demokratiska samhälle att vi inte kan garantera människors säkerhet i Sverige.

Själv deltog jag och andra moderater i helgens kippavandring i Malmö för att visa vår solidaritet med Malmös och Sveriges utsatta judar.

De senaste veckornas attacker är avskyvärda, samtidigt som det våldsamma judehatet inte är något nytt fenomen. Förintelsen av 6 miljoner judar - det mest omfattande folkmord som mänskligheten har sett - är naturligtvis det mest extrema uttrycket för detta. Men antisemitismen är också ett reellt samhällshot även i dag. Det kan röra sig om aktiviteter som måste ställas in för att säkerheten inte kan garanteras eller om judiska förskolor som behöver ha skottsäkra glas för att barnen ska vara säkra.

Fru talman! Judar har, precis som alla andra i Sverige, rätt att leva sina liv utan fruktan och rädsla. Det handlar i grund och botten om frihet. Det finns tre saker som jag vill lyfta upp särskilt i debatten här i dag. Det första är vikten av att stå upp mot dem som vill utmana vårt demokratiska samhälle. Det andra är att kunskapen om antisemitism måste öka. Det tredje är rättsväsendets roll.

I dag kommer hatet mot judar från många olika håll - från extremism, terrorism, rasism, islamism, nazism och antisemitism. Precis som hotbilden mot judar ökade efter konflikten på Gazaremsan i slutet av 2008 riskerar Israel-Palestina-konflikten att ytterligare öka utsattheten. Då, precis som nu, skändades och skändas synagogor och platser som borde vara heliga rum för alla människor, oavsett religion. När dåd som dessa begås är det en indikation på att samhället inte mår bra.

Vi har alla ett ansvar för att försvara vår demokrati och för att inte vara tysta utan våga säga ifrån och ta debatten när åsikter sprids som strider mot våra grundläggande värderingar. Inte minst i dessa frågor krävs ett starkt och tydligt motstånd där vi höjer rösten och visar vilka värderingar vi står för. Yttrandefriheten innebär inte en frihet från att kritiseras för sina odemokratiska åsikter.

Fru talman! De antisemitistiska terrordåden i Frankrike och Köpenhamn 2015 visar att antisemitismen är en hotbild som måste tas på allvar. Vi behöver bli bättre på att sprida kunskap om antisemitism och de fördomar som antisemitismen bygger på. Om det inte finns en kunskap om lagstiftningen kring hatbrott och att dessa brott bedöms vara allvarliga kan det leda till att de som utsätts för hatbrott väljer att inte anmäla. Ökad kunskap om hatbrott krävs hos dem som utsätts för brott men också hos dem som kränker andra med ord och med handlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Det är viktigt att arbeta förebyggande med att stå upp för våra grundläggande fri- och rättigheter och att tidigt inleda ett värdegrundsarbete. Skolan har en viktig uppgift i att involvera unga i diskussioner om attityder och demokratiska värderingar. Många människor har också kommit till Sverige från länder där antisemitismen är mer, mycket mer, utbredd än vad den är i vårt land. Migrationsverket, som för många människor är den första myndighetskontakten i Sverige, borde informera om hatbrott och om att det i Sverige är brottsligt att uttrycka sig på vissa sätt.

Fru talman! Endast 4 procent av de antisemitiska hatbrott som anmäldes 2015 klarades upp. Detta är brott som har som syfte att skada och såra andra människor och brott som hotar vårt demokratiska samhälle. I Sverige är allas lika värde grundläggande, och alla, oavsett religion eller etnicitet, ska vara garanterade sin trygghet och säkerhet. Det är därför skamfullt att vi inte kan garantera våra medmänniskors säkerhet i vårt land.

Stora satsningar har gjorts på säkerheten vid judiska mötesplatser, men de måste också utvärderas, och säkerhetsläget måste kontinuerligt följas upp. Polisen ska ha tillräckliga förutsättningar och resurser för att kunna skydda utsatta judar. Rättsstaten måste nu bevisa för dem som begår hatbrott att vi kommer att göra allt för att judar ska vara trygga i Sverige. Hot, hot om våld eller våld ska inte kunna tysta eller hindra människor från att leva sina liv som de själva vill. De som skanderade ut sitt judehat i Malmö och de som attackerade synagogan i Göteborg ska ställas till ansvar. Rättsstaten, vår stat, Sverige, måste stå stark mot antisemitism.

(Applåder)

Fru talman! Också jag skulle vilja inleda med att rikta ett varmt tack till Kristdemokraterna för initiativet till denna viktiga debatt.

"Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna". Så lät det, enligt Sveriges Radios rapportering, i Malmö när 200 deltagare samlades under en demonstration på Möllevångstorget fredagen den 8 december, i Sverige 2017. Det är ett groteskt uttalande. Det är ekon från en tid då människan visade upp sina allra värsta sidor. Det är uttryck som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Samma helg fortsatte det hela med ytterligare kränkningar och ytterligare hot och våld mot den judiska befolkningen. På lördagen, dagen efter demonstrationen i Malmö, kastade ett antal personer molotovcocktails mot synagogan i Göteborg, där ett 20-tal ungdomar hade samlats för att ha fest. Det kunde ha slutat betydligt värre än det gjorde. På måndagen hittades brännbart material utanför den judiska församlingens lokaler i Malmö.

Det tycks bli värre och värre. Så uttryckte sig den judiska församlingens ordförande i Malmö i en intervju i Sydsvenskan med hänvisning till de hot och det våld som de ca 20 000 judar som lever i Sverige får utstå dagligen. Och signalerna är tydliga. Allt fler judar känner oro och rädsla. De undviker att bära davidsstjärna eller att på annat sätt ge uttryck för sin religiösa tillhörighet. Lärare är rädda för att berätta att de är judar och vittnar om hatiska stämningar bland eleverna. I Malmö, antisemitismens näste, är detta vardagsmat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Reaktionerna efter förra helgen har blivit därefter, med skarpa fördömanden från politiskt håll. Det är bra. Ändå måste det påminnas om att problemet är långt ifrån nytt. Attackerna mot den judiska befolkningen har pågått länge. Synagogor har vandaliserats. Hot och våld mot enskilda förekommer. Det hela har gått i vågor. Det har varit starkt, och det har försvunnit. Men det har hållit på under väldigt lång tid. Antisemitismen har frodats i Sverige under en längre tid mycket på grund av den ansvarslösa migrationspolitik som vänster- och högerregeringar har fört under decennier. Denna politik har bidragit till att vi har fått parallellsamhällen med andra normer och andra värderingar än dem som präglar det svenska samhället i övrigt. Den som inte ser kopplingen mellan den ökande antisemitismen och massinvandringen från Mellanöstern torde leva i en ganska isolerad värld.

Faktum är att redan för tio år sedan publicerade Forum för levande historia ett antal rapporter som pekade just på sambandet mellan befolkningsökningen från Mellanöstern och den tilltagande antisemitismen. I studien Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige från år 2006 uppvisade 39 procent av de tillfrågade som definierade sig som muslimer en systematiskt antisemitisk inställning. Det var nästan åtta gånger mer än befolkningen i stort. I en annan attitydundersökning från 2009, denna gång genomförd bland 4 700 gymnasieungdomar, hade 55 procent av de muslimska eleverna en negativ inställning till judar. Och detta är inte bara begränsat till Sverige. Rapporter och undersökningar från till exempel Norge och Danmark visar samma mönster. Det här är såklart ett uttryck för alla de konflikter som finns i Mellanöstern och Nordafrika. De tas med till det nya landet. Då har vi en skyldighet att markera att här gör vi skillnad på sak och person. Här kan vi inte sätta likhetstecken mellan staten Israel och vad den gör och den judiska befolkningen.

Trots att signalerna nu har funnits under lång tid har det politiska etablissemanget - ni övriga politiska partier i denna kammare - valt att stoppa era huvuden i sanden. Så fort det talats om orsakerna till den ökande antisemitismen har ni valt att skifta fokus till att låta det handla om islamofobi eller rasism. Det är som att politiska skygglappar är ett obligatorium för er alla. Ni har inte tagit itu med de parallella strukturerna. I stället har ni pekat finger åt dem som har beskrivit verkligheten. Varje gång antisemitismen blossar upp fördömer ni och talar om åtgärder. Trovärdighet är inte er starka sida.

Värst är det på vänsterkanten. Här har en ensidig och onyanserad Palestinapolitik spätt på fördomar mot staten Israel och därmed indirekt mot den judiska befolkningen. Kommunalråd har marscherat i protesttåg mot Israel där antisemitiska slagord har haglat. Röda fanor har vajat där demonstrationer har urartat.

Det talas mycket om fördömanden och om behov av att agera. Men var finns ni nu, ni antirasister som annars alltid är så högljudda? Och var i Sverige ringer kyrkklockorna för att visa sympati för den utsatta judiska befolkningen?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! Jag vill också börja med att tacka Kristdemokraterna för initiativet till denna aktuella debatt om antisemitism. Frågan är verkligen högaktuell och kräver att vi arbetar hårt för en förändring i samhället.

Tidigare i höst, i samband med bokmässan, tågade nazisterna inte långt ifrån synagogan i Göteborg. Nu senast urartade en demonstration mot Trumps beslut att flytta USA:s ambassad i Israel till Jerusalem till att folkmassor hatiskt skanderade mot Malmös judar, precis som om de skulle ha något ansvar för Israels politik eller Trumps agerande. Attacker har sedan också genomförts mot synagogor och kapell.

Detta är avskyvärt. Lika avskyvärt är det som ständigt pågår men som inte ger lika stora rubriker, som har att göra med judar som inte vågar bära eller visa religiösa symboler av rädsla för hot eller våld.

Det är otroligt smärtsamt att vi inte har kommit längre. Att antisemitismen existerar såväl inom nynazistiska kretsar som bland kritiker av staten Israels politik är ett samhälleligt misslyckande. Att personer anses ha ansvar för staters eller gruppers agerande endast utifrån att de har samma tro eller samma ursprung är helt orimligt. Malmös judar är lika lite ansvariga för Israels politik som Malmös muslimer är ansvariga för Saudiarabiens.

Jag skulle vilja citera min partikollega Bassem Nasr, Palestinavän och antirasist, som länge kritiserat den utbredda antisemitismen. På en manifestation mot antisemitism i samband med kippavandringen i Malmö i helgen sa han följande:

"När man titulerar sig som antirasist så förpliktigar det. Då måste man höja rösten varje gång rasismen visar sitt fula tryne . oavsett vilken grupp som står för hatet. Den enda antirasismen som är värd sitt namn är den konsekventa. Därför är det självklart för mig att bekämpa antisemitismen inom Palestinarörelsen.

Just nu genomför det civila samhället många goda insatser. Det är välkommet, och det arbetet måste förstärkas. Vi ska vrida megafonerna ur hatpredikanternas grepp. Vi ska rikta kunskapens ljus på antisemitiska konspirationsteorier. Vi ska inte släppa in de antisemitiska internettrollen i värmen. Det måste vara tydligt, den demokratiska rätten att kämpa för ett fritt Palestina är aldrig, aldrig någonsin, förenlig med antisemitism."

Hat och hot får aldrig accepteras. Det är viktigt att de fruktansvärda uttalanden som skanderades under demonstrationen i Malmö och de efterföljande dåden följs upp och att de skyldiga om möjligt lagförs. Dessutom är arbetet med normer, bildning och attityder mycket viktigt.

Jag är väldigt glad att detta är en prioriterad fråga för regeringen på alla områden. I november 2016 beslutade regeringen om en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige. Planen omfattar alla former av rasism, inklusive antisemitism.

Den 9 november i år gav regeringen också Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott. Brå ska i studien belysa den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär, med fokus på gärningspersoner, i syfte att få förbättrad kunskap för att kunna stärka det förebyggande arbetet.

I budgeten för 2018 finns dessutom en ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder för det civila samhällets möjligheter att även i fortsättningen sprida kunskap, mobilisera och stärka kapaciteten i arbetet för mänskliga rättigheter samt värna demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Regeringen har givit hovrättslagman Johan Sjöö i uppdrag att lämna förslag till en förordning för fördelning av statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder. Uppdraget ska redovisas den 12 januari 2018, alltså väldigt snart. I och med detta breddas det stöd som redan i dag finns för säkerhetshöjande åtgärder bland trossamfund till en bredare krets, så att icke-konfessionell verksamhet som hotas också har möjlighet att få stöd. Detta gäller till exempel verksamhet som drivs av judiska föreningar som inte är trossamfund.

Särskilda medel tillsätts för att stödja säkerhetsarbetet på skolor som har en särskild hotbild mot sig. Särskilda medel tillsätts också för att möjliggöra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Det är mycket viktigt att arbetet med dessa frågor fortsätter och intensifieras. Det finns inte plats för hat och splittring i Sverige. Sammanhållning och förståelse är vägen framåt.

(Applåder)

Fru talman! Rasism är bland det mest korkade man kan ägna sig åt. Av någon anledning finner man det rimligt att känna stolthet över något man på inget sätt åstadkommit själv och samtidigt ringakta eller till och med hata människor som man aldrig har träffat.

All rasism är förkastlig - ett gift som försvagar samhällskroppen, hindrar en positiv utveckling och förstör för oss alla. Särskilt allvarligt är det naturligtvis för den som drabbas.

Antisemitism är en särdeles skadlig form, eftersom den angriper från två håll. Normalt bygger rasism på en påstådd underlägsenhet hos den som drabbas. Så är fallet även när det gäller antisemitism, men samtidigt sprids myter och konspirationsteorier om politisk och ekonomisk makt som judar påstås ha och som de påstås använda på ett ondskefullt sätt. Historien har också genom katastrofala skeden visat denna kniptångsrasisms - eller just antisemitismens - fruktansvärda konsekvenser.

Vi har i Sverige kommit till en brytpunkt där vi nu måste sätta stopp för en oacceptabel utveckling. Vi kan inte ha en verklighet där människor på grund av sin religion eller sitt ursprung förföljs, hotas och utsätts för brott - ibland allvarliga brott.

Den svenska antisemitismen är knappast ny. Genom seklen har den tagit sig olika uttryck, och under 1800-talet bildades nationalistiska och antijudiska organisationer. År 1915 bildades Sveriges nationella förbund, där nationalistiska, nazistiska och antisemitiska idéer utvecklades och i vilket en plattform för sådana idéer byggdes.

Det är lätt att försköna historien när vi betraktar den i efterhand, men det var på inget sätt någon självklarhet i den svenska debatten att judar och andra som flydde för sina liv från nazisternas härjningar skulle få en fristad i Sverige.

Opinionen för att välkomna flyende judar i Sverige var knappast översvallande positiv. Man ansåg att integrationen skulle bli för svår, och man motiverade inte sällan motståndet mot att ta emot dessa människor på flykt med att man ansåg att det fanns en risk för antisemitiska utbrott i Sverige - som om det skulle vara någon tröst för den som behövde fly.

Det fanns givetvis de som kämpade hårt för asylrätten och mot de antisemitiska strömningar som fanns, och det fanns hjältar som Raoul Wallenberg och Folke Bernadotte, men vi måste förstå att det fanns en inte obetydlig antisemitism som ansågs mer eller mindre rumsren i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Sedan andra världskriget har den svenska antisemitismen legat och pyrt. Ibland har den blossat upp i tillfälliga framstötar, men det har ändå känts som att den hållits i schack. Det kan nu vara något som är på väg att hända, och mot det måste vi sätta ned foten med all tillgänglig kraft.

Man kan inte prata om de tilltagande antisemitiska uttrycken utan att förstå att inflyttning till Sverige från länder där antisemitismen är mer utbredd har påverkat. Vi ska ha en öppenhet mot omvärlden. Vi ska välkomna dem som tvingas fly, och vi kan ha enorm nytta av alla dem som vill bygga ett nytt liv i Sverige.

Vi måste från politikens sida göra mer för att samhället ska bli inkluderande, men den som vill etablera sig här måste också anstränga sig för att förstå hur det svenska samhället fungerar. Man kan inte ge uttryck för antisemitiska åsikter utan att bli betraktad som en knäppskalle. Att komma från en kultur där sådana åsikter är vanliga är ingen ursäkt. Begrip det eller inte, men att hålla sig med förakt mot judar, eller för den delen andra folkgrupper, kommer att ha ett pris som inte är värt att betala. Priset är socialt men - icke att förglömma - även straffrättsligt.

Att hetsa mot judar och andra folkgrupper och att uppmana till våld mot dem är i högsta grad olagligt och ger fängelse för både brott av normalgraden och för grovt brott. För brott för vilka fängelse är presumerat kan åklagaren också yrka på utvisning för den som inte är svensk medborgare.

Från Centerpartiets sida är vi beredda att skärpa straffen för att detta ska bli så tydligt som det behöver vara. Centerpartiet har också drivit på för att inte en enda krona av skattebetalarnas pengar ska gå till organisationer som sprider våldsbejakande och antidemokratiska budskap. Detta blev en del av terroröverenskommelsen som slöts mellan Alliansen och regeringspartierna. Det hindrar naturligtvis inte alla galningar från att organisera sig, men de får åtminstone inte hjälp av skattebetalarna att göra det.

Vi gör också klokt i att se över lagstiftningen, som från början kom till för att begränsa totalitära rörelsers manöverutrymme, och hur den kan moderniseras och anpassas till den verklighet vi lever i i dag.

Fru talman! I detta mörka hot som vi debatterar i dag tänds också ett och annat ljus. Sådana ljus är de initiativ som nu tas för att visa stöd för de utsatta och säga ifrån till dem som utsätter.

I förra veckan deltog jag och många andra i kippavandringen från Raoul Wallenbergs torg hit till Riksdagshuset för en partiöverskridande manifestation mot hat, hot och våld mot Sveriges judar. Inte alla men de flesta partierna var representerade.

I lördags var det kippavandring i Malmö där många deltog. Jag vet att många fler liknande manifestationer planeras, och jag vet att många av Sveriges viktigaste makthavare och opinionsbildare deltar. I helgens tidningar gick det att läsa hur kristna, muslimer och judar gör gemensam sak och fördömer hat, hot och våld.

Fru talman! Det är dags att säga ifrån. Det är dags att säga ifrån med kraft.

Jag tror att det var Martin Luther King som sa: "Det är inte de onda människornas ondska som är det farliga, utan de goda människornas tystnad."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

När vi ser och hör uttryck för oacceptabla åsikter måste vi säga ifrån. Vi måste vara noggranna med allt vad vi lånar oss till när vi ställer upp i debatter och andra aktiviteter. Vi måste ta ansvar, och vi måste ställa krav när vi ställer upp och medverkar i olika organisationers evenemang.

Som lagstiftare och folkvalda måste vi riksdagsledamöter föregå med goda exempel, och från vissa håll tror jag att det behövs en rejäl uppryckning.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, Kristdemokraterna, för den här viktiga debatten!

Fru talman! Den judiska kulturen är en omistlig del av Sverige, av oss. I många europeiska länder har landets judiska minoritet fördrivits eller förintats, antingen som del av Nazitysklands hårresande brott mot mänskligheten i form av de ryska pogromerna eller i andra skeenden i historien. Sverige har, till skillnad från till exempel Danmark eller Norge, en judisk nationell minoritet som inte skickades till Förintelsens läger i Tyskland eller tvingades fly för sina liv. Det är viktigt.

År 1999 fick den judiska gruppen i Sverige status som nationell minoritet. De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Det är en direkt spegling av vår förmåga att försvara ett samhälle med samexistens och inkludering.

Fru talman! För att kunna förvisa antisemitismen från vår framtid måste vi se på vilket sätt den är en del av vår historia och vår nutid. Därför måste vi även förstå att antisemitism har en alldeles särskild plats och funktion som kugghjul i den rasistiska motorn.

I mer än tusen år har judar varit den ständiga andre i Europa. Med det menar jag att den judiska gruppen i Europa har utestängts och urskilts från majoritetssamhällen och gemenskaper enbart baserat på fördomar om och hat mot det judiska. Det som började som en antisemitism med religiösa förtecken under framför allt medeltiden utvecklades sedan till att förklaras av och förstärkas till en antisemitism med rasbiologiska förtecken under framför allt 1800-talet.

Därför är antisemitismen också en del av den svenska historien. Vi ser det i hur judar förnekats samma rättigheter som andra i landet ända fram till mitten av 1800-talet. Vi ser det i judepassen och i sveket mot de judiska flyktingarna, som alldeles för länge nekades tillflykt i Sverige från Förintelsens skräck. Det är en del av svensk historia som måste synliggöras och erkännas. Men antisemitismen är även en del av vår nutid, och det är därför vi står här i dag. Vi ser det med smärtsam tydlighet i de senaste veckornas attentat mot synagogor i Göteborg och Malmö, och vi ser det när nazisterna marscherar på kristallnatten och jom kippur.

Vi ser tyvärr även exempel på hur judar utestängs från att vara en del av det svenska här i Sveriges riksdag. I en intervju i DN resonerade talman Björn Söder från Sverigedemokraterna om vem som är svensk och nämnde judar och samer som exempel på grupper som visserligen kan vara svenska medborgare men som enligt hans uppfattning inte är svenskar om de inte assimilerats.

Andra mer vardagliga exempel på hur antisemitiska tankefigurer har skapats och understöds finns i mediers rapportering och beskrivning av verkligheten. Det kan handla om väldigt grova övertramp, som när Trumps beslut om att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem i en artikel på SVT:s webb förklarades med att "den judiska lobbyn" eller inflytelserika judiska donatorer legat bakom beslutet, eller när Sveriges Radio följde upp den fruktansvärda attacken mot en synagoga i Köpenhamn med att fråga vilket ansvar judarna hade för att de attackerats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! Antisemitismen har sett olika ut i olika tider. Judar har anklagats för alltifrån att förråda Jesus till att ligga bakom den ryska revolutionen, för ekonomiskt herravälde, för att ligga bakom "nine eleven" och för att skicka muslimer till Europa. Antisemitismen tar den form som passar i just sin tid och i just sitt sammanhang.

I Europa växer i dag antisemitismen i både länder som det högerextrema Ungern, där det knappt finns en enda flykting, och i Sverige, där nu en hel del nya svenskar har rötter i länder med statssanktionerad antisemitism.

Vi måste alltså inse att antisemitismen finns och har funnits som ett helt centralt kugghjul i den rasistiska motorn, som kan aktiveras på olika sätt av både höger och vänster och av religiösa fundamentalister i olika tider och på olika platser. Och vad vi vet med säkerhet är att klassklyftor, orättvisa och ojämlikhet ger den som vill använda den rasistiska motorn för sina egna syften de allra bästa förutsättningarna.

Vårt uppdrag, fru talman, är att se till att det rasistiska maskineriet inte har en plats i vår framtid. Vår framtid måste i stället drivas av rättvisa, jämlikhet, gemenskap och samexistens. Och det betyder, fru talman, att vi aldrig, aldrig kan ha överseende eller tålamod med antisemitismen. Det betyder att vi måste inse att antisemitism handlar om något annat och mycket större än en reaktion på Israel-Palestina-konflikten.

Det måste vara alldeles självklart att judar i Sverige eller i andra delar av världen inte kan hållas ansvariga för den politik som den israeliska regeringen bedriver. Som del av Vänstern vill jag särskilt understryka att det är en sammanblandning som jag och Vänsterpartiet inte accepterar.

I mitt nästa anförande, fru talman, kommer jag att tala mer om vad vi behöver göra för att åstadkomma en bättre framtid tillsammans.

Fru talman! Tack så mycket till Kristdemokraterna, som har tagit detta väldigt viktiga initiativ till den här debatten i dag!

Förra veckan skanderades på arabiska i Malmö: "Vi ska skjuta judarna." I Göteborg attackerade maskerade personer med brinnande föremål en ungdomsfest i synagogan. I Stockholm skrek man att judar är apor och svin.

Expressen berättade för några år sedan hur elever i Malmö bildade talkörer utanför klassrummet och skrek jävla jude, jävla jude åt sin lärare. På judiska förskolan i samma stad leker barnen bakom skottsäkra glas. De judiska församlingarna lägger en stor del av budgeten på att skydda sina medlemmar. Särskilt efter terrorattackerna runt om i Europa är många rädda för att besöka sina institutioner och visa sin judiska identitet.

Judehatet är ingenting nytt i Sverige. Det har alltid funnits här. Jag har till och med själv drabbats av det, trots att jag inte har någon judisk bakgrund. Under mina 20 år som engagerad mot antisemitism har jag sett detta hat på nära håll. Jag har blivit attackerad av maskerade syndikalister, som efteråt skickat pressmeddelanden om att jag är sionist. Jag har ordnat möten där Palestinaaktivister har slagit ned både LUF-ombudsmän och Förintelseöverlevare. Jag har fått leda i väg min 83-åriga farmor i skydd av polishästar medan ordningsmakten brottade ned stenkastande extremister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! Det finns en bred uppslutning mot antisemitismen, den antisemitism som kommer från högerextremt håll. Detta visade inte minst avskyn mot nazisternas marsch i Göteborg i höstas. Men när det handlar om antisemitismen från vänsterhåll och framför allt från muslimskt och islamistiskt håll har politikerna inte varit lika tydliga. Men vårt samhälle måste upprätthålla en nolltolerans mot all antisemitism, inte bara den som kommer från högerradikalt håll.

I arabvärlden har det pågått en systematisk hjärntvätt i årtionden. Varje generation har fått lära sig från barnsben att judarna är onda och smutsiga.

Somar Al Naher är född i Syrien. Hon beskrev detta på ett väldigt konkret och starkt sätt i Expressen häromdagen:

"Min uppväxt i huvudstaden Damaskus präglades av hat och rädsla för Israel och judar. Redan i tidig ålder fick vi barn lära oss att aldrig någonsin låta oss förknippas med judisk kultur. Judiska namn, symboler, språk, allt som andades judiskhet betraktades som en del av en sionistisk världsordning."

Vidare: "Är skolorna dåliga? Det är judarnas fel. Är sjukvården i Syrien usel? Det är judarnas fel. Räcker pengarna inte till? Det är judarnas fel."

Fru talman! Många människor som har kommit till Sverige har under hela sin uppväxt levt i ett antisemitiskt samhällsklimat. Det betyder inte att alla är antisemiter. Faktum är att många avskyr sina regimer, och det är därför de har flytt. De har sett igenom propagandan. Men det gäller långt ifrån alla.

Antisemitismen kan motas tillbaka. Men under nuvarande förhållanden med växande segregation, politisk undfallenhet och avsaknad av ett långsiktigt brett arbete mot radikalisering kommer inte Sverige att klara av att mota tillbaka antisemitismen.

Den svenska regeringen och stora delar av vänstern har under lång tid stuckit huvudet i sanden. Man har dessutom eldat på hatiska stämningar mot judar. Den förmodligen största demonstration som Socialdemokraterna i Malmö har organiserat sedan millennieskiftet var ett protestmöte mot israeliska tennisspelare. Efter terrordådet i Paris mot en judisk teater och en kosheria kopplade vår utrikesminister ihop detta i en SVT-intervju med palestiniernas frustration över sin situation.

Man har inte haft förmågan att hålla två tankar i huvudet samtidigt: att antisemitism kan finnas i grupper som själva är utsatta och i behov av hjälp. Denna oförmåga att kalla en spade för en spade är en skandal och har varit en bidragande orsak till att svenska judar i dag frågar sig om Sverige verkligen vill ha dem här.

Fru talman! Efter de senaste händelserna har statsministern uttalat sig på ett bra sätt. Men än så länge är det bara ord. Vi ser ingen handling för hur man ska skydda judars säkerhet eller hur man på längre sikt ska bekämpa antisemitiska åsikter hos de grupper som flytt hit på grund av krig och utsatthet.

Jag kommer i mitt andra inlägg att återkomma till mer konkreta insatser som behövs för att bekämpa antisemitismen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

En rad av talarna här har talat om att judar inte kan hållas ansvariga för Israels politik. Det är inte Israel som har beslutat att flytta USA:s ambassad till Jerusalem. Det är ett amerikanskt beslut av en amerikansk president. Det är över huvud taget inget israeliskt beslut.

Fru talman! Den senaste tidens attacker och hot mot judar i Sverige är oerhört allvarliga. De är ett hot mot hela vår demokrati, hela vårt samhälle, vår frihet och vår öppenhet.

Men ingen kan vara överraskad. Vi vet sedan länge att judiska församlingar runt om i Sverige har bepansrat glas, säkerhetskontroller, vakter och övervakningskameror för att skydda sig själva. Judarna är en nationell minoritet i Sverige, en självklar grupp som har funnits i vårt land i hundratals år, och det är skam att detta är den verklighet de tvingas leva i.

I Malmö kan inte den judiska rabbinen gå ut på gatan utan att riskera att bli hånad, hotad eller misshandlad. På många håll undviker personer att bära judiska symboler offentligt, och de senaste åren har hoten ökat.

Låt mig citera Jakob Ringart, från Förintelsens minnesstund i riksdagen för några år sedan: "Var ska judarna känna sig trygga i dag? Har ni redan glömt allihop? Jag var där. Jag kan aldrig glömma."

Detta var ett av hans sista framträdanden innan han gick bort 2014. Ringart var en av de överlevande från Förintelsen som berättade om nazismens fruktansvärda dåd.

När överlevarna tystnar måste vi föra minnet vidare. Vi måste stå upp emot orätt, intolerans, antisemitism och förföljelse var än den gör sig påmind.

Ringart sa att den enda plats där en jude kan känna sig säker är Israel. Men också där utsätts judar för ständig beskjutning och fördömanden från omvärlden. När antisemitismens fula tryne visar sig är det Israels och judarnas existens som ifrågasätts. Det kan vi inte stå likgiltiga inför. Ingenting är så farligt för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter som likgiltigheten. Likgiltighet äter upp oss och vårt demokratiska samhälle inifrån. Det är likgiltigheten som skapar utrymme för ondskan, och ondskan lurpassar alltid på oss.

Låt oss inte glömma den legitimitet som skänkts till antisemitism och antisemiter under en falsk flagga av Israelkritik. Låt oss inte glömma att ledamöter i denna kammare har medverkat på demonstrationer där antisemitismen flödat.

Låt mig ge några exempel: Ilmar Reepalu ville för några år sedan att judar i Malmö skulle be om ursäkt för Israels politik. Hillevi Larsson tog emot ett pris med en karta där staten Israel var utraderad, och Marita Ulvskog poserade i Europaparlamentet med en bild föreställande Marwan Barghouti. Barghouti är fängslad palestinsk terrorist, dömd för flera mord och mordförsök på civila israeler. I Sverigedemokraterna drog den ekonomisk-politiska talespersonen Oscar Sjöstedt ett grovt och osmakligt skämt om judar.

Detta är en skam. Det göder antisemitism och skänker legitimitet till antisemitiska krafter. Vi kan aldrig acceptera att ledande politiker medverkar till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Rasismen mot judar är unik i det avseendet att den inte handlar om bara fördomar, hat och rasism, utan den är ett sätt att förstå världen. Överallt kan antisemitismen erbjuda en förklaring, och det är därför den är extra vidrig.

Den judiska minoriteten i Sverige behöver skyddas ytterligare. Säkerheten vid judiska institutioner kan inte vara en fråga för enbart de små judiska församlingarna. Samhället måste ekonomiskt men också personellt ta sitt ansvar för att de judiska institutionerna och judarna i hela Sverige är trygga.

Kristdemokraterna har föreslagit en extra satsning med mer medel till trossamfunden för skydd av religiösa lokaler, Vi menar att synagogor och andra judiska byggnader ska kunna klassas som skyddsobjekt.

Fru talman! Säkerhet måste gå hand i hand med utbildning. För 20 år sedan beslöt den dåvarande regeringen att sprida boken Om detta må ni berätta till landets högstadieelever. Behovet av kunskap är i dag större än någonsin, och ny teknik ger nya möjligheter att sprida denna bok igen. Låt oss göra det. Det är hög tid att upprepa denna succé.

Kristdemokraterna tycker också att Sverige behöver en permanent utställning om Förintelsen. Det finns i många länder, och det borde också finnas i Sverige.

Antisemitiska föreställningar förekommer i betydligt högre grad hos personer med sina rötter i Mellanöstern och Nordafrika än hos resten av befolkningen, vilket Fredrik Malm också beskrev på ett ypperligt sätt. Frågor om antisemitism måste därför bli en självklar del av introduktionen för nyanlända.

Den som söker skydd i Sverige måste förstå att det är fullständigt oacceptabelt att här fortsätta att leva ut de konflikter man lämnat eller flytt från. När en utländsk medborgare eller asylsökande gör sig skyldig till hets mot folkgrupp bör frågan om utvisning prövas i större omfattning än vad som görs i dag. Vi vill även skärpa straffen för hets mot folkgrupp.

Detta är några av Kristdemokraternas konkreta förslag för att öka säkerheten för judar i Sverige och komma åt roten till problemet. Antisemitismen är avskyvärd. Vi känner igen den, vi hatar den och vi kommer alltid att bekämpa den oavsett varifrån den kommer. Vi kommer aldrig att tystna.

(Applåder)

Fru talman! Det har varit en intressant debatt så här långt. I mitt första inlägg började jag med att redovisa de åtgärder som vi har vidtagit - de säkerhetshöjande åtgärderna, åtgärder för att stärka Säkerhetspolisen med både mer pengar och med ny lagstiftning, den största satsningen på polisen på 20 år. Jag skulle också ha kunnat lägga till en översyn av hetslagstiftningen och ordningslagen, som vi också är på väg att ta fram i efterdyningarna av nazistmarschen i Göteborg.

Jag vill i detta sammanhang passa på att ställa en fråga Fredrik Malm. När vi har diskuterat detta har jag noterat att Liberalerna faktiskt var det enda parti som gick emot att vi skulle göra en sådan översyn av hetslagstiftningen och av ordningslagen. Då vill jag bara passa på att fråga om detta besked fortfarande står fast, eller om Liberalerna numera också står bakom denna linje. Det vore bra att få ett klarläggande om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Brottsbekämpning är en del i detta. Men om vi ska kunna klara av denna fråga på lång sikt, handlar det också om att förebygga brott och om att ändra attityder. Man måste vara tydlig redan från början och jobba lokalt och kanske framför allt riktat till ungdomar om vilka attityder som vi har.

Jag minns mycket väl när vi för 20 år sedan drog i gång det stora projektet kring Forum för levande historia. På den tiden jobbade jag nämligen för Göran Persson, och jag var sakkunnig i just dessa frågor. Jag minns mycket väl bakgrunden, hur vi satte i gång detta och hur vi resonerade då. Det var ett banbrytande projekt, måste jag säga. Andreas Carlson har helt rätt när han säger att det var en succé. Det var så och är så. Min uppfattning är att det förmodligen har haft en oerhört stor betydelse under dessa år för att vi ska bli bättre på att förebygga rasism och antisemitism. Min uppfattning är att detta arbete nu måste intensifieras ytterligare.

Som ni vet kommer vi att bjuda in till en ny internationell konferens 2020 om Förintelsen, alltså en konferens som ska bekräfta och följa upp den stora konferens som vi hade för nästan 20 år sedan - år 2000. Åren fram till dess erbjuder ett fantastiskt bra tillfälle att förstärka våra förebyggande åtgärder ytterligare. Jag tycker att det är oerhört viktigt att Sverige tar vara på det arbete som vi inledde för 20 år sedan och förstärker det ytterligare. Just nu kanske det är viktigare än någonsin.

Jag hör i debatten här att det finns en del som gärna vill utvidga konflikterna, som gärna vill skapa konflikter och som gärna vill peka finger åt andra partier. Det tycker jag att vi ska avhålla oss från i denna debatt. Jag tror att de flesta av oss är överens om att det inte ska finnas några blinda fläckar här. Vi måste se den nazistiska och den högerextrema antisemitismen. Det måste alla partier göra. Man kan inte bara tala om en sak, utan alla partier måste se detta. Vi måste samtidigt se den islamistiska antisemitismen. Det måste också alla partier göra. Vi måste också se de problem som uppstår när kritik mot Israel eller Israels politik i olika fall - då talar vi inte om flytten, utan vi talar framför allt om de gamla konflikterna när det gäller ockupation och så vidare - slår över i antisemitism. Då måste vi reagera lika starkt, alldeles oavsett varifrån detta kommer.

Vad jag förstår har vi i grunden inga meningsskiljaktigheter om detta. Låt oss därför, fru talman, i stället för att peka finger åt varandra, söka konflikt och exploatera missförstånd försöka söka ett brett samförstånd för att förebygga och bekämpa både rasism och antisemitism.

(Applåder)

Fru talman! Oavsett varifrån antisemitismen kommer är det i Sverige förbjudet att hetsa, hota och attackera. Judehat från invandrare från Mellanöstern är lika förkastligt som judehat från nazister i Almedalen. Att inte kraftfullt ta avstånd från alla antisemitiska yttringar, oavsett varifrån de kommer, är att ställa sig på fel sida av historien.

Det finns anledning att oroa sig för att regeringen inte tillräckligt tydligt tar ställning och markerar mot mörkrets krafter. Miljöpartiet har upprepade gånger gjort avsteg från den nolltolerans som måste gälla mot antidemokratiska och odemokratiska åsikter och i stället agerat som passiv åskådare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Jag kan som exempel ta miljöpartisten Kamal al-Rifai, som förra året bjöd in predikanten Salman al-Ouda till en gala i Malmö, trots att al-Ouda representerar såväl homofoba som antisemitiska åsikter. Han är en uttalad Förintelseförnekare som har kallat Förintelsen en myt av enorma proportioner. Trots detta uteblev ett fördömande från regeringen.

Med anledning av denna händelse hade jag en interpellationsdebatt med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke då hon sade: Det är inte regeringens som säger till föreningar och organisationer vem och vilka som de bjuder in. Ett sådant samhälle vill vi väl inte ha? Det hoppas jag att riksdagsledamöterna håller med mig om.

Detta måste också ses mot bakgrund av att antalet våldsbejakande extremister i Sverige inte längre räknas i hundratal utan i tusental. Då måste kampen intensifieras och regeringen visa att man inte är passiv i denna fråga utan tar ledningen. Man måste också vara konsekvent i sitt motstånd mot ideologier, mot religioner och mot rörelser som inte vill erkänna alla människors lika värde.

Fru talman! Det har också framkommit exempel där offentliga medel har betalats ut till en organisation som har bjudit in så kallade hatpredikanter, detta trots blocköverskridande överenskommelser om att offentliga medel inte ska gå till att finansiera spridandet av antidemokratiska och våldsbejakande budskap. Ett problem i dag är att det inte går att kräva tillbaka offentliga medel som riskerar att användas, direkt eller indirekt, för att främja eller stödja antidemokratiska verksamheter. Här borde regeringen ta ett initiativ till en lagändring.

Det är väl känt att saudier och Saudiarabien ger ekonomiskt stöd till muslimsk verksamhet, till exempel moskéer, på olika platser i världen. År 2011 rapporterades i olika medier att saudiska pengar finansierat Göteborgs nya moské, som kostade 67 miljoner kronor. Saudiarabien har sedan 1970-talet globalt missionerat för salafismen, vilken är den mest bokstavstrogna varianten av islam. Att bidra med pengar till moskébyggen är ett sätt att sprida salafismen, som varken erkänner rättigheter för kvinnor, för hbtq-personer, för personer som följer den shiitiska inriktningen av islam eller för människor som tror på att antisemitismen faktiskt är någonting fruktansvärt. Här är ytterligare ett exempel där vi behöver göra mer för att stå upp för våra demokratiska värderingar. Salafismens värderingar hör inte hemma i Sverige, och det är olyckligt att den sprids med stöd av betydande saudiska resurser. Det försvagar de goda muslimska krafter som tror på alla människors lika värde och på respekt för andra religioner.

Vi måste därför se över hur många svenska trossamfund som tar emot utländska bidrag samt vilka belopp, ändamål och villkor som förekommer. Det räcker inte med att stanna vid ord och fördöma dessa attacker. Vi som politiker och medmänniskor har också ett ansvar att agera på riktigt, och vi måste enas om konkreta åtgärder för att garantera allas säkerhet i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Under större delen av efterkrigstiden har det funnits goda möjligheter att ta del av personliga skildringar av förföljelsen av judar under andra världskriget. Vi som växte upp och gick i skolan på 1970- och 1980-talen har starka minnen av när överlevande från förintelselägren besökte oss i klassrummen för att berätta om alla övergrepp. Det blev intimt och personligt, och de gripande berättelserna satte djupa spår i oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Men de som kan berätta om dessa händelser blir färre och färre för varje år. Just detta var en av anledningarna till den offensiva satsning som bland andra justitieministern talade om, Om detta må ni berätta, som inleddes i slutet av 1990-talet. Med en omfattande upplysningsinsats skulle en ny generation få ta del av alla dessa berättelser. Att aldrig glömma var ett viktigt ingångsvärde.

Jag menar att det nu är dags att gå från ord till handling. Det behövs ett nytt informationsmaterial i skolorna som belyser antisemitismen, inte bara under naziregimen i Tyskland utan även under kommunistregimerna i de gamla öststaterna och den systematiska antisemitism som utspelas i Nordafrika och Mellanöstern.

Samtidigt går det inte att gömma antisemitismen i allmänna begrepp som antirasism så som vi har hört här från vissa talare. Antisemitismen är en företeelse som är unik. Det är ett hat som grundar sig på en kollektiv skuld, och det ska inte förringas eller relativiseras.

Sverigedemokraterna har länge föreslagit kraftfulla åtgärder för att stärka kunskaperna om de värderingar som är grundläggande för det svenska samhället. Den som vill bli en del av vårt land måste lära sig språket, våra seder, traditioner och framför allt värderingar. Den som vill utöva hot och våld mot till exempel judar har inte i Sverige att göra.

Parallellsamhället måste få ett slut. Här måste vi vara resoluta och presentera konkreta förslag. Men vi måste också, mer kraftfullt än vad vi hittills har gjort, markera mot både nazister och vänsterradikala. Ert Sverige är inte vårt Sverige. Vi tar starkt avstånd från det. Er antisemitism är lika unken som islamisternas antisemitism.

Sverigedemokraterna slår också vakt om civilkuraget. Var och en av oss som tar avstånd från antisemitism måste mycket tydligt markera och agera vid varje sådan yttring. Kraven på rektorer och lärare att agera måste skärpas. Varje kränkning ska anmälas. Fler antisemitiska hatbrott måste klaras upp. Polisens uppdrag måste förtydligas.

Vi anser också att offentliga bidrag till organisationer som till exempel bjuder in antisemitiska talare eller arrangerar demonstrationer med antisemitiskt inslag ska kunna dras in. Vi är negativa till finansiering av religiösa samfund, och vi är positiva till en översyn av ansvarsfrågor vid demonstrationer.

Synagogor måste bevakas, och vi är därför beredda att ta till okonventionella metoder för att säkerställa detta. Det finns goda exempel i vårt närområde, inte minst i Danmark. Men regeringen måste också skifta fokus i Palestinafrågan och rannsaka sig själv. Det vilar ett tungt ansvar att förmedla ett politiskt budskap som inte spär på konflikter och som inte underblåser antisemitiska strömningar.

Slutligen måste det politiska etablissemanget inse att den hittills förda migrationspolitiken har haft negativa konsekvenser. Då är vi en god bit på väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! Det finns såklart mycket som behöver göras framöver för att bekämpa alla former av rasism, inklusive antisemitism, i Sverige. Regeringen har, precis som Morgan Johansson påpekade, aviserat att en internationell konferens kommer att hållas 2020, 20 år efter Stockholm International Forum, om Förintelsen för att hedra dess offer.

Forum för levande historia har också i uppdrag att genomföra en omfattande utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och i dag, där antisemitism tydligt ingår. Myndigheten tar nu fram utbildningsmaterial om olika former av rasism och genomför fortbildningar av bland annat skolpersonal, anställda vid polisen, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har sedan förra året fått en ökning av medel för att årligen till och med 2020 kraftigt öka fördelningen av statsbidrag för att främja verksamheten specifikt mot de olika formerna av rasism.

Vetenskapsrådet fördelar också från och med 2016 årligen särskilda medel för att stärka forskning inom området rasism, och Statens medieråd har i uppdrag att genomföra kampanjen No Hate Speech Movement i syfte att höja kunskapen om rasism och liknande former av fientlighet på internet bland barn och unga. Det ska även syfta till att stärka barns och ungas förmåga att använda sin yttrandefrihet och respektera mänskliga rättigheter och jämställdhet och stimulera till kritiskt tänkande vid användning av sociala medier.

Allt det här är såklart otroligt viktigt för att stärka hela samhällets förmåga att stå emot fientliga budskap.

Jag är också mycket glad för kultur- och demokratiministerns stora engagemang när det gäller antirasism. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke genomför regelbundet samråd med den judiska minoriteten och har den här frågan mycket högt upp på dagordningen. Hon deltog också i helgens kippavandring i Malmö och anförde att det ska råda nolltolerans mot intolerans.

Med tanke på det som Tobias Billström tog upp tidigare i debatten tolkar jag det som ren okunskap eller omedvetenhet att han inte nämnde att den kritiserade miljöpartistiska medlemmen också blev utesluten en kort tid efter att inbjudan gjordes. Självklart måste man agera tydligt mot intoleranta ageranden.

I år, 2017, är det snart hundra år sedan demokratin infördes i Sverige och kvinnor och män fick lika och allmän rösträtt. Demokrati handlar dock inte enbart om att få rösta. Det handlar också om människors lika värde, om att få vara den man vill vara utan att bli förföljd och om att tro på en gud eller en religion eller att låta bli.

Under 30- och 40-talen förföljdes Europas judar på det värsta sätt som historien har visat. Det var ett systematiskt mördande i det som kom att kallas Förintelsen. I dag finns bara ett fåtal överlevande kvar. Då det finns krafter som vill ändra historieskrivningen och förneka att Förintelsen har ägt rum måste vi demokrater fortsätta att påminna våra barn och andra som kommer efter oss om historien. Det är det enda sättet att säkerställa eller arbeta för att något liknande aldrig kommer att hända igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! I mitt inledande inlägg avslutade jag med att lyfta upp vårt ansvar som makthavare. Jag vill i det här inlägget ge några exempel på när det ansvaret inte har tagits.

Det finns säkert tillfällen då det här inte är helt lätt. Men som politiska ledare måste vi faktiskt visa just ledarskap när det gäller att markera mot antisemitism. Partierna ska vara öppna för människor att engagera sig, och vi behöver få in nya människor som är beredda att jobba för det som vi tillsammans tror på. Med öppenheten kommer också risker, och jag tror att alla partier har varit med om att människor med väldigt märkliga åsikter av någon anledning velat engagera sig.

Jag minns att vi hade en person som var föreslagen att stå med på en av våra listor, långt ned förvisso, men ändå, som senare visade sig ha en uppsättning väldigt märkliga idéer om tingens tillstånd och däribland Förintelsen. Som tur var upptäcktes det här snabbt och den personen ströks från listan och fick också lämna partiet. Det är så anständiga partier måste jobba.

Några som tvärtom verkar ha gjort det till en politisk affärsidé att låta allsköns galningar ta plats på sina listor och ge dem demokratiska plattformar för antidemokratiska idéer är Sverigedemokraterna. Listan kan göras lång, men jag tror att måttet måste anses vara rågat när en person som genom att vara vald på ett sverigedemokratiskt mandat här i Sveriges riksdag arrangerar ett seminarium där man bjuder in Karl-Olov Arnstberg som huvudtalare - en person som återkommande hyllas av högerextrema Nordfront för sitt arbete med att lyfta fram "judefrågan".

Sverigedemokraternas ordförande i Göteborg skriver under avslöjad pseudonym på nätforum sådana fruktansvärda saker om judar att jag inte kan återge dem här. Det är det grövsta man kan tänka sig. Det är hyllande av vidriga brott som nazisterna begick under andra världskriget och uttryckt beundran för namngivna nazistiska krigsbrottslingar.

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Oscar Sjöstedt, avslöjades på en videoinspelning dra mycket grova och fruktansvärt kränkande skämt om judar i koncentrationsläger.

Sverigedemokraternas talman, Björn Söder, sa 2014 att till exempel samer och judar inte kan vara svenska. Förutom det möjligen något tvivelaktiga i att se sig lämpad att avgöra detta är det i sak naturligtvis helt fel. Judar har levt i Sverige sedan åtminstone 1500-talet. Skåne blev svenskt först hundra år senare, kanske man kan tillägga.

Sverigedemokraterna må vara värst när det gäller kvaliteten på dessa kränkningar, men Socialdemokraterna spelar högt i ligan när det gäller kvantiteten. Att många av de berättelser vi hör om hur judar känner sig hotade kommer från Malmö är antagligen ingen slump. Malmö leddes i många år av socialdemokraten Ilmar Reepalu som gång på gång i olika uttalanden visade att han inte tog den judiska befolkningens oro på allvar. I en ökänd artikel i brittiska The Telegraph avfärdar Reepalu först att några attacker på Malmös judar över huvud taget sker. Sedan förklarar han att om några av dessa attacker, som alltså inte sker, ändå sker, så sker de på grund av Israels agerande.

Denna akuta svårighet när det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt drabbar även andra delar av socialdemokratin. År 2009 arrangerades en demonstration mot Israel där flaggorna för Hizbullah och Hamas var många. Där fanns även flaggor med hakkors.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Det evenemanget lånade sig några av Arbetarepartiet socialdemokraternas allra främsta till att stödja. Dåvarande partiledaren Mona Sahlin var med, liksom tungviktare som Lars Stjernkvist och Wanja-Lundby Wedin och många fler. Jag påstår på inget sätt att någon av dessa håller sig med antisemitiska åsikter. Men de har inte tagit det ansvar som jag anser att politiska ledare måste ta när det gäller vilka organisationer, evenemang och rörelser vi ger vårt stöd, direkt eller indirekt.

Det är bland annat därför vi behöver ett nytt ledarskap för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Ingen jude i Sverige ska behöva dölja davidsstjärnan under tröjan, välja bort kippan eller känna rädsla för att samlas i den judiska gemenskapen, skolan eller synagogan. Ingen människa i vårt land ska behöva dölja sin tro, kultur eller läggning.

För att mota tillbaka antisemitismen krävs det arbete på flera nivåer. För det första - och det är det mest akuta - gäller det att skydda såväl judar som judiska platser från hat och terror.

Vänsterpartiet och regeringen har i budgeten ökat de säkerhetsfrämjande åtgärderna och gjort den största satsningen på polisen på 20 år. Vi ser att polisen dessutom behöver mer kunskap om såväl religion som högtider och symboliskt viktiga platser för att kunna identifiera brott och för att kunna ge korrekta demonstrationstillstånd.

Alldeles för få hatbrott leder till åtal, fru talman. Vänsterpartiet vill prioritera hatbrott högre. Och vi vill att hatbrott ska få en egen brottskod. Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att hitta brister i förundersökningsarbetet och föreslå åtgärder för att fler misstänkta hatbrott ska kunna identifieras och leda till åtal och fällande dom.

För det andra måste vi noggrant fundera över lagstiftning så att vi kan säkerställa att hets och terror mot folkgrupper inte är möjligt. De senaste årens upptrappade aktivitet från nazister visar att det judiska är måltavla igen, även här. Det är ingen slump att nazisterna marscherar i närheten av synagogor eller vid judiska högtider.

Det handlar om organisationer som Nordiska motståndsrörelsen, som förnekar Förintelsen, tror på en judisk världskonspiration och vill störta demokratin genom revolution. Personer ur denna rörelse är dömda för bombattentat i Göteborg och har upprepade gånger de senaste åren angripit Pride, har tvingat judiska föreningen i Umeå att lägga ned och har begått terrorattentat mot flyktingboenden och politiska motståndare.

Även grupper med vidriga åsikter har dock mötesfrihet, fru talman. Och det är centralt för vår demokrati. Men det finns anledning att fundera på om mindre ändringar i lagen om hets mot folkgrupp kan behövas för att komma åt just det organiserade hotfulla budskap som en samling marscherande nazister ger uttryck för när de samlas under sina fanor. Och det är det som nu görs i översynen av hetslagstiftningen.

För det tredje - det här är nog det svåraste och mest nogsamma arbetet, det förebyggande - måste vi hitta strategier för att skapa ett samhälle som inte låter nationalismens och rasismens utestängande och förenklingar av vem vi är sätta tonen för vår framtid.

Sverige har inte alltid varit ett homogent och konfliktfritt samhälle. Tvärtom har den svenska välfärdsmodellen nötts fram genom kamp och motsättningar i arbetar, kvinno, funkis- och minoritetsrörelsernas strävan efter att frihet och rättvisa skulle omfatta fler av oss. Den insikten innebär att vi här inne måste ta ett politiskt ansvar för hur vi beskriver gemenskapen i Sverige och hur vi skapar möjligheter för människor som lever här att vara en del av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Eftersom antisemitismen länge har varit en del av Europas historia har det även lett oss till dyrköpta och smärtsamma insikter om att samexistens och mångfald är den enda vägen fram om vi vill förhindra framtida brott mot mänskligheten. Därför måste vi ta fram metoder som hjälper oss att stärka den insikten - i stort och smått.

Skolan är den plats som alla barn, utan undantag, har gemensamt och måste vara det självklara navet i det arbetet.

Fru talman! Det är svårt att bekämpa antisemitismen om man inte har kunskap om fenomenet, hur den yttrar sig, var den frodas och så vidare. En judisk vän sa en gång till mig att om han går ut på internet möts han oftast av en antisemitism från extremhögerhåll eller olika konspirationsteoretiska miljöer. Men om han går på en manifestation på gator och torg möts han ofta av en antisemitism från vänstern, i form av motdemonstrationer och annat som urartar. Och om han går till synagogan, på en gudstjänst till exempel, eller till församlingshuset för att fira en bar mitzva skulle den största risken att råka ut för någonting komma av att någon sorts radikal extrem jihadist eller terrorist skulle göra något.

Det är ganska intressant. Om man ska kunna motarbeta antisemitismen på ett brett plan krävs det dels åtgärder för förbättrad integration, dels åtgärder för att stärka skolans roll i detta, dels att fler människor blir kritiskt tänkande och kan se igenom den typen av konspirationer och annat som sprids via sociala medier.

I det sammanhanget tror jag att det är viktigt att vi har lärare som orkar och vågar stå upp för värdegrunden hela tiden när man har elever i klassen som på olika sätt drar i väg i extrem riktning, bort från demokratiska värderingar. Men många lärare vittnar om att det är svårare i dag att tala om till exempel Förintelsen, framför allt på en del håll i Sverige. Det krävs också att rektorer backar upp sina lärare i detta, och att de är tydliga gentemot föräldrar och andra med vad som gäller.

Fru talman! Dessutom är det viktigt att alla etablerade partier bryter med den del av Palestinarörelsen som inte söker en tvåstatslösning. Det är fullständigt orimligt att ledande politiker deltar i möten där det för det första inte går att förstå vad som sägs, eftersom allt skriks på arabiska, och där man för det andra deltar i att egga upp en aggressiv stämning som inte sällan urartar.

Det värsta vi har sett är det som hände i Malmö, då man vandaliserade och slog sönder halva innerstaden eftersom Israel skulle spela tennis i Malmö. Men det finns många andra exempel på detta. Några tidigare talare har också tagit upp en del saker.

Jag är ledsen. Jag har ingen avsikt att polemisera. Jag klargör bara vad som är ett faktum i Sverige. Det här är ett stort problem inom vänstern, och det har varit det länge. En hel del personer med vänsterbakgrund har varit tydliga i debatten med att de problemen existerar. Det är lite märkligt.

Det betyder inte att antisemitismen skulle vara större inom vänstern än på andra håll. Det är klart att det inte är på det sättet. Problemet är däremot att många inom vänstern har oerhört hög svansföring i sin antirasistiska profil och säger sig vara duktigare än alla andra på att se rasistiska strukturer. Men just de antisemitiska strukturerna verkar man vara blind för. Det är såklart ett bekymmer. Om vi ska kunna ha en bred politisk front mot antisemitismen krävs det en stark vänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Antisemitismen är unik då den har en djup grund hos såväl islamistisk extremism som vänsterextremism och högerextremism.

När det kommer till att bekämpa antisemitism som kommer från nazistiska kretsar visar vi samlat vår avsky för den vidriga ideologin. Det finns statliga myndigheter med uppdrag att upplysa om dess brott och varenda skola undervisar om nazismen.

Samtidigt som vi med all kraft fortsätter att bekämpa nazismen som tycks vara på organisatorisk frammarsch i Sverige måste vi också bekämpa antisemitism från vänsterextremister och islamistiska extremister.

Forum för levande historia gjorde 2005 en undersökning om antisemitiska attityder i Sverige. Man fann att 39 procent av dem som betecknar sig som muslimer hade en systematisk antisemitisk inställning jämfört med totalt 5 procent.

Vi vet att antisemitismen är en djupt förankrad ideologi i många länder i Mellanöstern. Vi måste ta det på största allvar och vara tydliga med vilka värderingar som gäller i Sverige.

Man behöver göra en uppföljning av Forum för levande historias undersökning om antisemitiska attityder. Vi behöver få in information och undervisning om antisemitism redan i nyanländas introduktionspaket och introduktionsprogram.

Inom ramen för föreningen Zikaron reser tredje generationens överlevande runt i landet för att berätta om de fasor som drabbade deras mor- och farföräldrar under Förintelsen. I skolor i utanförskapsområden är det inte ovanligt att tillträde nekas då man inte kan garantera säkerheten. Detta är fullkomligt oacceptabelt. Undervisning om Förintelsen måste vara obligatorisk för alla.

I Expressen beskriver Somar Al Naher hur hennes uppväxt i Damaskus präglades av antisemitism, hur syrierna - med hennes ord - hjärntvättas att hata judar. Hon skriver:

"Redan i tidig ålder fick vi barn lära oss att aldrig någonsin låta oss förknippas med judisk kultur. Judiska namn, symboler, språk, allt som andades judiskhet betraktades som en del av en sionistisk världsordning. Det var inget som jag förstod innebörden av som barn, men jag lärde mig ändå att skilja mellan davidsstjärnan och en ''vanlig'' stjärna, mellan ett judiskt namn och ett ''vanligt'' namn. Mellan det onda Israel och det goda Syrien. Allt det judiska gjordes politiskt."

Det här får konsekvenser. Det får konsekvenser i Sverige nu. Det får konsekvensen att 200 personer skriker ut en intifada och dödshot mot judar från Malmö. Det får också som konsekvens att det finns personer som hörsammar deras rop.

Vi kan inte bortförklara antisemitismen i Sverige med vare sig Benjamin Netanyahus eller Donald Trumps uttalanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

I Sveriges Television skylldes Trumps beslut att flytta ambassaden på den "judiska lobbyn". Tidigare i år kallade man Emmanuel Macron för Rothschildbankir. Det är Sveriges kanske viktigaste mediekanal som genom brister i rutinerna eller vilken ursäkt som man för dagen använder reproducerar de antisemitiska konspirationsteorierna.

Antisemitismen i Sverige härstammar från en lång rasistisk tradition som kunnat växa sig stark, och det måste bli ett slut på den.

Vi måste rycka upp antisemitismen med rötterna. Den ska inte ha en plats i det svenska samhället.

(Applåder)

Fru talman! Jag har redovisat de brottsbekämpande och förebyggande åtgärder som vi har vidtagit. Det gäller de säkerhetshöjande åtgärderna, anslaget till Säkerhetspolisen för en ökad kontroll av våldsbejakande extremism i olika former och polissatsningarna där man för övrigt bygger upp hatbrottsgrupper som kan jobba specifikt mot den här typen av brott. Det handlar om en översyn av hetslagstiftningen och ordningslagen. Jag tror inte att jag fick något svar från Fredrik Malm om inställningen till hetslagen och ordningslagen.

Maria Ferm utvecklade ytterligare de förebyggande åtgärderna när det gäller hur arbetet med levande historia intensifieras. Forum för levande historia inrättades för 20 år sedan, och det har varit framgångsrikt, bland annat med fler hågkomstresor för att minnas Förintelsen, för att fler ska kunna uppleva på plats det som Förintelsen handlade om.

Sedan märker jag i debatten att ett par av alliansföreträdarna verkar söka konflikt snarare än samförstånd. Jag tycker inte att den här debatten tjänar på det. Man verkar vara väldigt angelägen om att söka konflikt också med socialdemokratin. Jag tar inte upp den handsken. Jag har varit aktiv i det socialdemokratiska partiet i över 30 år, så jag vet mycket väl vilka värderingar vi står för och vad vi har arbetat för under dessa år.

I de här frågorna har vi konsekvent verkat för ökad avspänning mellan olika grupper. När det gäller Palestinafrågan har vi varit glasklara i alla år. Det behövs en tvåstatslösning, och vi har arbetat på plats med de organisationer och de partier som det handlar om för att försöka att åstadkomma en sådan lösning.

Vi må ha olika uppfattningar om Israel och Palestinafrågan, men jag tycker att den här debatten måste handla om antisemitismen. Den kan inte hindra oss att ha olika uppfattningar i den fråga för att söka samförstånd om vad som måste göras för att minska spänningarna och bekämpa antisemitismen.

Jag tycker inte att den här frågan tjänar på den konfliktnivå som en del av partierna vill visa.

(Applåder)

Fru talman! Det har varit en bra och tänkvärd debatt. Jag vill än en gång tacka Kristdemokraterna för initiativet.

Till Maria Ferm vill jag säga att i debatten den 17 maj förra året kunde kulturminister Alice Bah Kuhnke inte ens fördöma sin partikollega som hade bjudit in Salman al-Ouda till Malmö, än mindre hans besök i sig. Läs gärna protokollet från den 17 maj! Jag gjorde det nyss på riksdagen.se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Fru talman! Jag blir arg, ledsen och besviken när den judiska församlingen i Umeå måste lägga ned sin verksamhet för att polisen inte klarar av att skydda den. Det är inte judarnas eget ansvar att garantera sin säkerhet. Statens mest grundläggande och fundamentala skyldighet är att garantera människornas trygghet. Här har rättsstaten misslyckats. Kostnaderna för säkerheten kan inte och ska inte åligga enskilda församlingar.

Därför har vi i Moderaterna i vår budget en särskild satsning på 10 miljoner kronor årligen för att stärka trossamfundens arbete med säkerhet.

Stora delar av de judiska församlingarnas resurser ska inte behöva gå till säkerhetsskyddsåtgärder. Därför vill Moderaterna att staten ska ta en större del av detta ansvar. Det är det minsta vi kan göra för att förbättra situationen för de människor av judisk härkomst som lever i det här landet.

Fru talman! Vi måste stå starka tillsammans för dem som utsätts för antisemitism. Det borde vara det viktigaste och tydligaste beskedet från debatten här i kammaren i dag.

(Applåder)

Fru talman! Jag förstår att Centern känner sig tvungen att komma med påhopp på Sverigedemokraterna, inte minst för att Centern själv sitter i ett mycket tunt glashus i de här frågorna. Låt mig lämna det därhän och i stället rikta ett tack till Kristdemokraterna för att ha initierat denna viktiga debatt.

I den bästa av världar skulle den förmodligen också leda till konkreta resultat, men sett till erfarenheterna av de sju övriga partiernas oförmåga att komma till rätta med allvarliga samhällsproblem, så hyser jag ingen större förhoppning om att de är mogna denna uppgift heller.

Vi sverigedemokrater kommer därför att fortsätta vår kamp för att våra svenska värderingar ska gälla alla. Vi kommer att fortsätta att stå upp för rättsstatens mest grundläggande uppgift att skydda sina medborgare. Detta gäller i allra högsta grad den judiska befolkningen.

Judar i Sverige ska inte behöva gömma sig. Judar i Sverige ska inte känna rädsla för att gå på gator och torg. Synagogor ska inte behöva hårdbevakas. Judiska skolor och förskolor ska vara öppna, precis som alla andra skolor och förskolor. Judar ska våga bära sin davidsstjärna. Det är vår plikt att säkerställa detta.

Jag hoppas ändå någonstans att den här debatten sprider sig runt om i samhället och att vi vågar stå upp för vårt civilkurage och säga till, säga ifrån och reagera nästa gång när vi ser att antisemitismen gör sig påmind.

Fru talman! Jag vill också tacka alla deltagare för en viktig debatt och för det stora engagemanget och beslutsamheten i dessa frågor. Det krävs att vi är tydliga och arbetar konsekvent mot alla former av rasism. Det krävs att vi lägger ned resurser på det polisiära arbetet så att det brott som begås också kan lagföras så att skyldiga personer kan dömas.

Det krävs också att vi fortsätter att stärka det förebyggandet arbetet, säkrar att vi arbetar mot intoleranta attityder i samhället och genomför insatser för att skydda den judiska minoriteten, eftersom det finns ett behov av det. De säkerhetshöjande insatserna kommer också att vara viktiga framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Antisemitismen är ett gift i samhället, och vi behöver alltid arbeta för att öppenhet och humanitet ska vinna över hatretorik och inskränkthet.

Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till Kristdemokraterna som tog initiativ till denna mycket viktiga debatt. Det var bra att vi fick ihop det här så snabbt så att vi fick göra det här före jul och därmed verkligen visa våra ståndpunkter.

Jag tror att nyckelordet för detta i debatten och på många andra ställen i samhället stavas ledarskap. Vi lider lite grann i Sverige av att det har skett ett skifte i hela samhällsmodellen. Vi har gått ifrån ett auktoritetssamhälle till ett ledarskapssamhälle, men vi har inte fullt ut lyckats fylla det nya ledarskapssamhället med ledarskap.

Att med all tydlighet säga ifrån i sådana frågor som vi debatterar i dag är att visa ledarskap. Politiskt ledarskap är att ta samhällsproblem på allvar och föreslå kloka policyförslag som löser problemen långsiktigt och varaktigt och som är förenliga med rättsstatens principer. Det är inte alltid de som är det mest opportuna, men det är de som fungerar och som är långsiktigt hållbara.

Motsatsen till politiskt ledarskap är att försöka använda allvarliga samhällsproblem, som exempelvis antisemitism, för att föra en egen politiska agenda som ibland hetsar mot andra grupper. Motsatsen till politiskt ledarskap är att släppa in hatets krafter, mer eller mindre medvetet, och kanske räkna med deras stöd. Motsatsen till politiskt ledarskap är att se mellan fingrarna med antidemokratiska krafter för att vinna sympatier och opinioner hos grupper som man annars inte hade träffat.

I allt detta måste vi vara väldigt noggranna med att visa ledarskap och föregå med det goda exempel som vi som lagstiftare och ledamöter kan göra.

Med detta vill jag hälsa alla kollegor och fru talmannen en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Återigen vill jag rikta ett tack till Kristdemokraterna för debatten.

Vi har i dag talat om det avskyvärda och centrala kugghjulet i den rasistiska motor som antisemitismen utgör. Jag har varit glad över att jag har fått höra ett samstämmigt fördömande. Jag hoppas att vi även andra dagar kan tala om de övriga kugghjul som är en del av motorn. Det handlar om islamofobi, antiziganism och afrofobi. Vi måste förstå att alla dessa delar är en del av exakt samma sak och att denna motor inte ska ha en plats i vår framtid. Vi ska heller inte generalisera om muslimer eller romer och deras avståndstagande till saker som pågår i världen.

Under tiden som Fredrik Malm talade kom jag att tänka på en sak som jag egentligen alldeles för sällan berättar. Min farfar var motståndsman i Danmark under den tyska ockupationen. Han var socialist och på många sätt en modig man. Men han var också antisemit. Det ledde till en livslång konflikt med min far och med hela min familj. Detta ledde mig också till insikten om att det inte finns någon antirasism om den inte är konsekvent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

Det gör att jag undrar lite när jag hör Fredrik Malms attacker på vänstern. Det här är ju vad som har lett mig till det parti som jag är med i i dag. Jag skulle aldrig acceptera en antirasism som inte är konsekvent. Det betyder att jag kommer att fortsätta försvara judars rätt till sin tro och muslimska kvinnors rätt att gå på en gata utan att bespottas.

Denna antirasism hoppas jag kan vara lika konsekvent för alla er andra här inne. Det är vårt ansvar.

Fru talman! Telefonen ringde hemma hos Hagge Geigert någon gång på 80-talet, men han var inte hemma så telefonsvararen gick igång. Då lät det så här: "Vi ska bränna dig, ditt jävla judesvin. Fy fan, ditt äckliga lilla judesvin." Den som talade in detta hette Anders Klarström. Han skulle några år senare grunda Sverigedemokraterna.

Detta är rätt intressant när vi här talar om vikten av att vi är enade mot antisemitism. Mitt parti har sina rötter i rösträttsrörelsen. Det är därför vi har en blåklint - Östergötlands landskapsblomma - som partisymbol. Sverigedemokraterna har sina rötter i vitmaktrörelsen. Det är en helt annan rörelse. Det är en rörelse som har stått på fel sida om demokratins gräns i alla år.

Det här är intressant, fru talman, för antisemitismen löper som en röd tråd genom partiets historia och ända till nu. Det är väl bara ett år sedan man tvingades utesluta en person, som dessutom sitter i riksdagen, som menade att judarna styr medierna och så vidare.

Om man ska bekämpa antisemitismen måste man förstå att vissa som hävdar att antisemitism är fruktansvärt i praktiken inte har något ärligt och uppriktigt engagemang mot det här. Det är viktigt att förstå, tycker jag. Sverigedemokraterna använder kampen mot antisemitism som ett sätt att distansera sig från sitt eget nazistiska förflutna. Det här är sanningen.

Jag är väldigt kritisk mot den antisemitism som finns inom vänstern, och jag är minst lika kritisk mot den antisemitism som kommer från högerradikalt håll, i en framvällande ultrahöger som polariserar vårt diskussionsklimat och försvårar detta kraftigt. För att bekämpa antisemitismen krävs att alla demokrater visar en gemensam front mot all form av extremism.

(Applåder)

Fru talman! Just nu pågår det judiska firandet av chanukka, ljushögtiden. Vi vet att en insats av godhet kan lysa upp i mörkret, stoppa ondskan och rädda en människas liv. Den som räddar ett liv räddar hela världen, enligt Talmud.

I riksdagen finns ett minnesmonument över Raoul Wallenberg. Varje gång jag passerar det påminns jag om den heroiska insats som han gjorde för att rädda tiotusentals judars liv undan Förintelsen. Raoul Wallenberg stod upp för det som var rätt, trots att det medförde stora personliga risker. På frågan varför han riskerade sitt liv för sin gärning svarade han: "Jag har inget annat val." Wallenbergs civilkurage är imponerande, och det har gjort honom till en av det mest kända svenskarna i världen.

Så här i slutet av denna debatt vill jag tacka alla som har deltagit. Låt oss inspireras av Wallenbergs osjälviska kamp för judarna och för sina medmänniskor. Låt oss med samma kraft och civilkurage bekämpa antisemitismen i Sverige i dag, för antisemitismen är avskyvärd. Vi känner igen den, vi hatar den och vi kommer alltid att bekämpa den, oavsett varifrån den kommer. Vi kommer aldrig att tystna. Vi har inget annat val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om antisemitism i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Också jag vill avslutningsvis rikta ett tack till Kristdemokraterna och Andreas Carlson för detta initiativ. Det var bra att vi kunde genomföra debatten så pass snabbt efter de vedervärdiga händelser som är bakgrunden till debatten.

Vi är kanske på sätt och vis inne i ett politiskt skede just nu. Det är drygt 70 år sedan andra världskriget tog slut och alla Förintelsens faser avslöjades och rullades upp. Allt färre kan nu vittna om vad som hände, och det är allt färre som med egna ögon såg vad som kan hända när man släpper lös ondskans krafter i ett land på det sätt som skedde i Tyskland, Italien och andra länder i Europa vid den tiden.

Jag satt en eftermiddag för en dryg månad sedan med en av de personer som fortfarande kan vittna om detta, Hédi Fried. Hon är nu över 90 år men är fortfarande oerhört aktiv. Det är en fantastisk person. Men när dessa människor efter hand försvinner blir det ännu viktigare att vi som nu är aktiva klarar av att föra just den kampen vidare. Det kan vara så att vi efter kriget i stor utsträckning blev vaccinerade mot den här ondskans krafter och att det här hela tiden låg som en påminnelse. Men nu kan det vara en sådan situation där detta vaccin börjar släppa. Då blir det ännu viktigare att vi är tydliga i våra fördömanden av antisemitism och annan rasism, oavsett varifrån den kommer, och att vi förstår att demokratin måste försvaras av varje generation och att det i stor utsträckning på sätt och vis nu är vår tur att göra just det.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.