Frågestund - 2017-12-14

Herr talman! I Sverige har vårdköerna fördubblats på bara tre år. Under den rödgröna regeringen har situationen försämrats dramatiskt. Det innebär att över 100 000 människor i dag står i vårdköer. Sverige har i dag Europas allra längsta väntetider inom vården. Därtill ser vi stora regionala skillnader. Enligt de senaste uppföljningarna får 94 procent av patienterna i moderatstyrda Halland sin operation utförd inom utlovad tid, medan motsvarande i röda Västerbotten och Västernorrland är att bara drygt hälften får det.

Vilka nya konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att minska köerna? Patienterna ska inte sitta i väntrummet. De måste få vård i rätt tid.

Herr talman! Redan 2013, det vill säga innan vi tillträdde i regeringsställning, såg vi hur köerna började öka. Vad det i grund och botten handlar om är att alliansregeringen nästan med kirurgisk precision underlät att investera i att bygga ut utbildningsplatser för ny personal till hälso- och sjukvården och att satsa på personalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag satt så sent som i går i en sjukvårdsdialog med hela den norra regionen, som beskriver den dramatiska personalbrist och kompetensbrist som man ser och som man försöker lösa nu. Detta är orsaken till att köerna ökar. Därför är det också så viktigt att regeringen tog bort kömiljarden. Vi införde en professionsmiljard och gör under nästa år de största satsningarna i modern tid på hälso- och sjukvården. Två extra miljarder är vikta till bemanning i hälso- och sjukvården. En extra miljard går direkt till förlossningsvården, och den får användas såväl till att anställa som till att kompetensutveckla den befintliga personalen.

Herr talman! Jag vill börja med att påminna statsrådet om att vi när alliansregeringen tog över 2006 hade en mycket starkt försämrad situation liknande den vi är på väg mot. Därefter åstadkom Alliansen en halvering, och vi kommer att göra det igen. Kömiljarden har vi tagit konsekvensen av, och vi utvecklar den till att bland annat innefatta röntgen- och laboratorietester.

Men i dag är det statsrådet som har ansvaret. Utvecklingen borde gå åt andra hållet. Jag upprepar frågan: Vilka nya konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta?

Herr talman! Jag är glad, Camilla Waltersson Grönvall, att återigen få prata om regeringens historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården för nästa år. Vi satsar 5 ½ miljard, varav 3 miljarder är direkt vikta till att anställa mer personal, kompetensutveckla och förbättra arbetsvillkoren.

Sanningen, Camilla Waltersson Grönvall, är att köerna började öka redan på er tid. Ni hade en kömiljard som fick den befintliga personalen att springa fortare, med konsekvensen att väldigt många är sjukskrivna i dag.

Herr talman! Min fråga riktar sig till Mikael Damberg.

De senaste åren har det rapporterats om en växande antisemitism i våra utanförskapsområden. Det har framkommit att vissa organisationer som fått stöd för trossamfundsverksamhet bjudit in föreläsare med antisemitiska budskap. Det är oacceptabelt att dessa organisationer får statligt stöd.

I vår budget har vi anslagit medel till civilsamhällets stödbeslutande myndigheter för att de bättre ska kunna granska de organisationer som får stöd. Kommer regeringen att fortsätta säga nej till våra förslag om kontroller, tillsyn och frysande av bidrag till organisationer som motverkar vårt demokratiska samhälle och vår sammanhållning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Antisemitism och främlingsfientlighet är ett gift som sprider sig i vårt samhälle i dag. De nazistiska och andra organisationer som pekar ut judar och angriper judiska platser och symboler måste vi stå upp mot. Vi är ett demokratiskt samhälle som inte kan acceptera det här sättet att agera.

När det handlar om organisationer och föreningar har vi en väldigt tydlig position: Inga statliga medel ska gå till organisationer som är odemokratiska eller agerar i strid med våra demokratiska värden. En utredning som ska vara avslutad i början av nästa år ser nu också över demokrativillkor i statens stöd till trossamfund.

Det här är en viktig fråga att driva. Men politiska partier i den här församlingen har också ett eget ansvar att inte sprida främlingsfientlighet och inte bidra till polarisering i samhället. Där har Sverigedemokraterna ett väldigt stort ansvar för den politiska debatt vi har.

Herr talman! Ministern verkar bli arg.

Nyligen yttrades följande på en antidemokratisk demonstration i Malmö: Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta alla judar.

Antisemitismen i Malmö har tillåtits växa en längre tid. Är ministern beredd att kartlägga organisationer och samfund som uppbär statsbidrag och sprider antisemitism samt strypa deras bidrag och säkra judars trygghet i Sverige?

Herr talman! Hets mot folkgrupp är förbjudet och bör både åtgärdas och lagföras om det är möjligt. Jag hoppas att Polismyndigheten lyckas med det, eftersom Sverige är ett demokratiskt samhälle som har gränser för vad som får yttras.

Vi kommer att stå upp för ett land som är öppet för alla och där allas demokratiska och religiösa rättigheter respekteras, men då är det också viktigt att vi som partier vågar agera mot rasism och främlingsfientlighet. Det kommer Socialdemokraterna och den regering vi har just nu att fortsätta göra, även i strid med Sverigedemokraterna.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth.

Sjöfarten är otroligt viktig för Sverige. Det är också ett smart sätt att frakta gods. Att frakta gods till sjöss är både klokt och långsiktigt hållbart. Exempelvis i den här regionen, Stockholms- och Mälardalsregionen, är nio av tio varor fraktade sjövägen.

Men det finns många hinder. Det handlar bland annat om infrastrukturen till och från hamnarna. Det handlar också om de avgifter som nu har lanserats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då är frågan: Hur kan man förstärka infrastrukturen? Jag noterar exempelvis att Nynäshamn kämpar med att få fram infrastruktur, såsom Södertörnsleden, och att Gotland behöver en bättre anknytning. Vad kan ministern göra åt det?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag delar uppfattningen att sjöfarten är underutnyttjad. Vi måste använda sjöfarten otroligt mycket mer i Sverige, dels av klimatskäl, dels för att det rent logistiskt visar sig vara en alldeles utmärkt resurs när det gäller att stärka Sveriges förmåga att motsvara de förväntningar som finns. Det handlar både om att klara klimatomställningen och om att vara ett offensivt exportland.

Vi arbetar nu i Regeringskansliet med en godsstrategi som kommer att peka ut viktiga insatser tillsammans med den nationella planen, som visar på de investeringar vi ska göra i infrastrukturen. Jag kommer i närtid att bjuda in alla Sveriges hamnar till ett möte. Det är första gången på jag vet inte hur länge som detta görs. Jag ska föra en diskussion med företrädarna för hamnarna om viktiga prioriteringar framöver. Sjöfarten är en underutnyttjad resurs, och det finns behov av både investeringar och ökad optimering av de resurser som finns till förfogande. Vi ska stärka sjöfarten, och vi ska stärka hamnarna.

Herr talman! Jag noterar ändå att det, som det ser ut just nu, saknas två väldigt viktiga delar i den infrastrukturplanering som ska sträcka sig från 2018 till 2029: Gotland saknas helt, och Södertörnsleden verkar inte bli av. Det här är två viktiga frågor som rör just sjötransporterna och godstransporterna.

Då infinner sig frågan om hur man ska rätta till detta. Där har ministern ett stort ansvar. Vilka åtgärder vill ministern vidta?

Herr talman! Det som ligger ute nu är Trafikverkets förslag. Remissrundan är precis avslutad. Jag har lyssnat in många synpunkter från såväl Gotland och Stockholmsregionen som från andra delar. Jag känner att det finns ett starkt engagemang och intresse för att framöver utveckla insatserna vad gäller såväl farlederna som hamnarna.

Detta kommer att bli en viktig del när vi från regeringens sida väljer vilka prioriteringar som ska göras, både när det gäller infrastrukturen och vilka andra insatser vi kan göra för att stärka svensk sjöfart.

Herr talman! Min fråga riktas till socialministern och gäller det kommande förslaget om reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I måndags träffade jag synskadade. De menar att detta förslag är rent förkastligt för dem, eftersom det föreslås att man ska ha en renodlad merkostnadsersättning. Synskadade har haft en schablonersättning som har fungerat väldigt väl för dem. De har framfört sina åsikter om det kommande förslaget till ministern.

Min fråga är ganska enkel och konkret: Vad tänker ministern göra för att tillmötesgå de synskadade och deras förslag till förändring och förbättring?

Herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att det reformerade stödet till vissa av våra funktionshindrade är någonting som påbörjades 2006 och som sedan arbetades med under hela alliansregeringens tid.

Under tiden vi har arbetat fram detta förslag har vi haft nära samverkan med samtliga funktionshindersorganisationer i Sverige. Vi var också väldigt tydliga när vi presenterade förslaget för drygt en månad sedan.

När det gäller en renodlad merkostnadsersättning för personer med synskador är det en modernisering av regelverket. Alla andra kategorier som har någon form av funktionsnedsättning har redan i dag en sådan renodlad merkostnadsersättning. Detta är någonting som också stöds kraftfullt av till exempel Funktionsrätt Sverige, just för att man ska se till individens behov och inte ha denna typ av extremt gammalmodiga schablonersättningar.

Herr talman! Ministern har fel. Man har inte talat med de synskadade förrän i den tolfte timmen, skulle jag vilja säga. Detta har de också påtalat.

Det finns skäl till att de synskadade har haft en schablonersättning. Det har inte varit lika lätt för människor med denna funktionsnedsättning att kunna berätta vilka olika utgifter de har som de behöver merkostnadsersättning för.

Därför frågar jag igen: Tänker ministern ta deras synpunkter på allvar och försöka att rätta sig efter dem?

Herr talman! Detta är som sagt ett förslag som det nu har arbetats på ända sedan 2006, även under hela alliansregeringens period. Man har haft referensgrupper där Synskadades Riksförbund har ingått. Jag informerade dem och de andra funktionshindersorganisationerna i mitten av oktober.

De har haft alla möjligheter att framföra sina synpunkter, även i remitteringsförfarandet. Vi har också beaktat dem i det förslag som vi nu går fram med, som har ett starkt stöd av alla andra.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg.

Fack och arbetsgivare har träffat en överenskommelse om etableringsanställningar. Detta är ett viktigt steg för att göra det lättare för nyanlända och långtidsarbetslösa att få ett jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt förslaget om etableringsanställningar ska jobben vara på heltid och normalt leda till tillsvidareanställning. Jobbet ska innehålla utbildning på betald arbetstid, och lönen ska följa kollektivavtalen.

Men de borgerliga partierna håller fast vid sitt förslag om att lagstifta fram lägre löner, trots att de lovat att dra tillbaka det förslaget om arbetsmarknadens parter tog fram en motsvarande lösning för att underlätta etablering på arbetsmarknaden.

Min fråga till statsrådet är därför: Vilka fördelar för den svenska konkurrenskraften ser han med den modell för etableringsanställningar som arbetsmarknadens parter presenterat i förhållande till andra förslag?

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för frågan!

Vi ser en stark arbetsmarknad i dag. Det växer fram väldigt många nya jobb - Arbetsförmedlingen räknar med att det under de närmaste åren kommer att skapas 250 000 nya jobb i Sverige.

Men den stora bristen och det stora problemet på svensk arbetsmarknad är kompetensbrist och att vi inte lyckas med matchningen. Vi måste ge människor bättre chanser att komma in på praktik eller få utbildning för att kunna ta de jobb som svensk arbetsmarknad kräver.

Vi hade en diskussion om etableringsjobben där parterna nu har enats om en principöverenskommelse. Jag hörde moderatledaren säga att de skulle driva sitt förslag om inte parterna kom fram till sitt.

Jag skulle varna för en modell där man går emot parterna på detta område. En sådan modell skulle leda till politisk cirkus rörande lagstiftning om lönenivåer samt till fler konflikter på svensk arbetsmarknad. Det vore inte bra för Sverige.

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret!

Skulle ministern kunna utveckla det hela lite? Jag har själv en bakgrund i Europaparlamentet och vet hur diskussionerna brukar gå om lägre löner kontra den svenska modellen. Vi brukar ha lite svårt att förklara fördelarna.

Hur ser ministern att den svenska modellen skulle påverkas om vi skulle lagstifta fram lägre löner i Sverige? Och hur skulle det påverka vår svenska konkurrenskraft på världsmarknaden?

Herr talman! Sverige har unikt få konfliktdagar på arbetsmarknaden. Arbetsgivare vill inte ha en massa konflikter - det är den första delen

Den andra delen är att vi inte vill ha valrörelser som handlar om lönenivåer. Sverige skulle då ha en helt unik debatt i en valrörelse, för många andra europeiska länder har debatter om att höja minimilönerna. Sverige skulle få en debatt om att vi i parlamentet skulle sänka lönerna på svensk arbetsmarknad och blåsa till strid mot svensk fackföreningsrörelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att detta vore en farlig väg att gå. Jag tror att den skulle leda till fler konflikter, till sämre löner och till en sämre lönebildning i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Strandhäll.

Man kan önska sig väldigt många saker här i världen, speciellt före jul. Men det som över 800 svenskar i dag önskar sig över allt annat är att få ett nytt organ. Över 800 svenskar står på väntelistan för att få ett nytt organ. När jag fick ett nytt hjärta för tio år sedan var det ungefär 500-600, så behovet har alltså inte minskat.

Vi har nu sedan två år en färdig utredning för att främja möjligheten för alla de människor som faktiskt vill donera organ, enligt alla opinionsundersökningar i Sverige.

Då undrar jag: Varför är statsrådet emot att denna utredning får ta plats och tid och emot att ta vara på de förslag som finns i utredningen för att låta människor donera organ så att fler slipper dö? Hittills i år har 27 personer dött.

Herr talman! Det finns naturligtvis ingen som är emot att vi ska få upp antalet personer som är villiga att donera sina organ. Det är också därför denna utredning har arbetat.

Tyvärr är det så att vi kan konstatera att de juridiska delarna i utredningen inte höll, vilket vi också har meddelat. Jag vet att detta även har meddelats från Socialdepartementet i särskild dialog med socialutskottet.

Därmed inte sagt att vi inte kommer att gå vidare och på olika sätt stimulera att fler organ doneras. Vi kommer bland annat att ge Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag.

Glädjande nog kan vi se att både antalet personer som är villiga att donera sina organ och antalet organdonationer i Sverige ökar. Mycket mer behöver dock göras, framför allt med tanke på att vi vet att många fler är villiga att donera sina organ än vad vi ser i verkligheten i dag.

Vi måste naturligtvis hitta vägar framåt, men vi måste också göra det på ett rättssäkert sätt.

Herr talman! Då måste jag ställa följdfrågan: Vilka andra experter eller jurister skulle man kunna ta in som skulle kunna göra en helt annan bedömning än vad denna gedigna utredning redan har gjort? Den frågan fick jag inte heller svar på från statssekreteraren när hon var i socialutskottet.

Dessutom kan jag konstatera att Donationsrådet inte ens har blivit informerat från Socialdepartementet om vad man tänker göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har varit ute offentligt, och som sagt har statssekreteraren varit i socialutskottet och gjort en särskild genomgång av skälen till att vi inte går vidare med den utredning som nu ligger på bordet.

Jag är säker på att Penilla Gunther väl känner till att de juridiska delarna, som hade varit helt avgörande för en framgång för de förslag som fanns i utredningen, inte höll. Därmed inte sagt att vi inte skulle vara villiga att titta vidare på detta och tillsätta ytterligare en utredning. Men i avvaktan på det ska vi också lägga uppdrag till exempelvis Socialstyrelsen.

Herr talman! I början av månaden presenterade polisen en trygghetsundersökning för Malmö. Glädjande nog visade den att brottsligheten sjunker, men dessvärre är den upplevda tryggheten sämre.

En av de stora orsakerna till otryggheten handlar om biltrafiken, om alltför höga hastigheter och obesiktade bilar. Att det är olagliga bilar, oskattade och icke besiktade, är ett jättestort problem. Även om det har vidtagits åtgärder för att komma till rätta med så kallade bilmålvakter finns det fortfarande problem.

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet med ansvar för infrastruktur vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att vi ska komma till rätta med otrygghetsproblematiken med höga hastigheter och olagliga bilar på våra vägar.

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan! Jag delar verkligen uppfattningen att detta är ett problem, ett växande problem. Det var ett av skälen till att vi från regeringens sida i budgetpropositionen lade 25 miljoner för att kunna hjälpa kommunerna att till exempel forsla bort de bilar utan registrerade ägare som finns i dag eller att komma till rätta med bilmålvakter.

Vi har för avsikt att gå vidare med insatser för att stoppa denna utveckling. Det pågår just nu en översyn av lagen, och jag tror dessvärre att det är nödvändigt.

Vid sidan av det som vi i övrigt gör för att få ett bättre trafikbeteende - hastighetsövervakning, mindre alkohol i trafiken genom alkobommar och händerna på ratten genom förbud av handhavande av mobiltelefon i bilen - måste vi se till att vi kan lagföra och på ett bättre sätt stävja en utveckling där de som framför bilar som de inte äger inte känner något ansvar för detta. Därför är de 25 miljonerna otroligt viktiga.

Herr talman! Tack så jättemycket för svaret! Det krävs ett strategiskt och fokuserat arbete för att vi ska fortsätta komma framåt i de här viktiga frågorna. Jag är glad att höra Tomas Eneroth säga att regeringen planerar vidare insatser.

Är man också beredd att ge Transportstyrelsen ett tydligare uppdrag att ta itu med problemet kring bilmålvakter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ja, om det skulle visa sig behövas har jag inga bekymmer med det, för detta är ett växande bekymmer. Därför är det så nödvändigt att vi använder de verktyg som finns till förfogande. Resurserna är en del, och kommunerna har nu möjlighet att använda de utökade medlen i budgetpropositionen. Men sedan handlar det naturligtvis om att ha en adekvat lagstiftning. Där pågår en översyn. Skulle det visa sig att Transportstyrelsen behöver bättre verktyg är jag givetvis beredd att medverka till detta.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Annika Strandhäll.

Som statsrådet vet är Nya Karolinska sjukhuset och hela hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting i gungning, kan man nog säga. Nya Karolinska har väldigt många problem: stora fel på byggnaden, extrema konsultarvoden, ett it-fel som har orsakat dödsfall och så vidare.

Dessutom visar det sig nu att det kraftigt minskade antalet förlossningsplatser på Nya Karolinska sjukhuset, ungefär 1 000 på årsbasis, kommer att förvärra det kaos som redan råder i Stockholms läns landsting. De stora satsningar som vi nu har gjort tillsammans på 1 miljard riskerar att urgröpas här, tror jag.

Vad kan statsrådet göra för att få Stockholms läns landsting att använda vår satsning till förlossningsvården och exempelvis inte till konsultarvoden?

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för beskrivningen! Jag följer naturligtvis också utvecklingen i medierna när det gäller både NKS och de andra delarna.

Som Karin Rågsjö väl känner till är det Alliansen som sedan över tio år är ansvarig för hälso- och sjukvården i Stockholm och byggnationen av NKS. Det är nog för övrigt en fråga som vi behöver titta på i särskild ordning. Men naturligtvis är jag oerhört angelägen om att de stora satsningar som vi nu gör på förlossningsvården går till det som de är avsedda för, det vill säga att anställa mer personal och att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för barnmorskor och personal inom förlossningsvården.

Jag har nyligen haft en sjukvårdsdialog med bland annat företrädare för Stockholms läns landsting där vi särskilt har diskuterat förlossningsfrågan, och jag har i särskild ordning understrukit vad de här pengarna är avsedda för. Sedan kommer vi naturligtvis att behöva följa upp detta noga. Men vi förhandlar också med SKL om detaljerna i innehållet.

Herr talman! Statsrådet Strandhäll! Det är oerhört viktigt att följa upp att de här pengarna går till just anställningar, specifikt när det gäller landsting som säger att pengarna är helt meningslösa, för det finns sådana landsting. Det är vansinnigt viktigt.

Jag är glad för att statsrådet följer frågan.

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö! Ja, det är otroligt viktigt. Vi vet att alldeles för många blivande föräldrar i dag känner en oro över sin kommande förlossning. Inte minst har vi sett exempel från Stockholm på just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är därför som de här medlen med kirurgisk precision ska gå till att just öka tryggheten för föräldrar och förbättra situationen för personalen i förlossningsvården.

Jag kommer att följa detta mycket noga.

Herr talman! Jag har ägnat en stund åt att titta på det valmanifest som Socialdemokraterna gick till val på 2014. I valmanifestet finns ett löfte om att höja kraven på lärarutbildningen. Kraven för att komma in på lärarutbildningen skulle höjas, och tempot i lärarutbildningen skulle höjas. Kraven på studenterna skulle höjas, och det skulle öppnas fler vägar till att bli lärare genom exempelvis Teach for Sweden.

Att läsa det socialdemokratiska valmanifestet från 2014 är nästan som att läsa en skolpolitisk motion från Moderaterna. Men det som är alarmerande är att inget av löftena egentligen har genomförts.

Min fråga till ministern för högre utbildning och forskning är därför: När kommer de socialdemokratiska vallöftena om lärarutbildningen att infrias?

Herr talman! Tack så mycket, Maria Stockhaus, för frågan!

Vi är i full färd med att bygga ut lärarutbildningen för att möta det stora behovet av nya lärare som vi ärvde från alliansregeringen. Vi ärvde två stora utmaningar: sjunkande kunskapsresultat och stigande lärarbrist. Nu har vi jobbat sedan dag ett med att försöka möta dessa. Till skillnad mot Moderaterna ser vi nu till att det blir fler utbildningsplatser. Vi ser också till att det blir fler vägar in till lärarutbildningen, och vi jobbar successivt med att stärka kvaliteten.

Just nu pågår också den första stora nationella utvärderingen av hela lärarutbildningen. Den kommer att vara väldigt viktig för framtiden.

När det gäller tillträdet till den högre utbildningen har vi tagit emot en utredning som nu har varit ute på remiss och som kommer att leda till en proposition i riksdagen i vår.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Nu ställde jag inte frågan om utökat antal platser. Vi har tidigare debatterat i kammaren att UKÄ har underkänt det som en metod för att få fler lärare och bedömer att det snarare kommer att leda till fler avhopp.

Av de löften som Socialdemokraterna gick till val på 2014 kan jag inte se att något har infriats. Nu är det knappt ett år kvar till nästa val. Vad tänker Socialdemokraterna göra när det gäller lärarutbildningen under resten av mandatperioden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så mycket för följdfrågan! Som sagt har det sedan dag ett pågått ett arbete med att uppfylla de löften som vi gav. Vi har bland annat tillfört ungefär 900 miljoner kronor till kvalitetsökning av lärarutbildningen. Vi har tillfört 90 miljoner för forskarutbildning på lärarutbildningen för att få en starkare forskningsanknytning. Vi har också fått en första utvärdering från UKÄ om övningsskolor, som också visar på goda resultat.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialminister Annika Strandhäll.

Vi har en julhelg att se fram emot, men alla ser inte fram emot denna helg. Jag tänker på patienter och vårdpersonal. Många är oroliga för det vårdkaos som brukar infalla under vintern. Redan nu går flera landsting ut och varnar. Trots beordrad övertid och inhyrd personal kommer tusentals behandlingar och operationer att skjutas upp under jul och nyår.

I Stockholm är läget allvarligt. Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening säger: "I jul och nyår stängs ytterligare flera hundra vårdplatser och vi måste ställa in massor av planerad vård. Utan vårdplatser tvingas vi skicka hem 80-90 åringar som knappt kan gå."

Vårdkaoset är inte bara ett Stockholmsproblem. Situationen ser likadan ut i resten av landet.

Vilka åtgärder tänker socialministern vidta för att patienter och vårdpersonal inte ska behöva fira jul i ett vårdkaos?

Herr talman! Som jag sa tidigare tog vi över i ett läge då köerna hade ökat ganska länge. Vad gäller situationen i Stockholm har man sedan över tio år ett alliansstyre där.

Regeringen har ökat utbildningsplatserna till undersköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska. Flera av dessa utbildningar levererar nya medarbetare under nästa år. Från och med nästa år bygger vi också ut läkarutbildningen.

Vi har höjt de generella statsbidragen till landstingen, och från och med nästa år gör vi också de största satsningarna i modern tid på hälso- och sjukvården.

Tillgänglighetsfrågan är i allra högsta grad en personalfråga. Det handlar om att få bättre förutsättningar att kunna anställa fler och kunna förbättra villkoren för dem som arbetar.

Dessa satsningar gör regeringen nu, och vi är beredda att fortsätta med dem under nästa mandatperiod, precis som vi har aviserat i vår budget. Det handlar om fortsatta generella höjningar av statsbidragen för att investera i en hälso- och sjukvård som möter en ganska allvarlig demografiskt situation med fler äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Förra veckan bjöd Jimmie Åkesson in de övriga partiledarna för att tillsammans med de sjukvårdspolitiska talespersonerna diskutera det allvarliga läget för svensk sjukvård och vad man tillsammans kan göra för att så snabbt som möjligt vända den negativa utvecklingen.

Vi är i ett läge då vi behöver lägga all politisk prestige åt sidan. Tyvärr tackade fem partier nej, och två partier bemödade sig inte ens att svara. Vad anser socialministern om det?

Herr talman! Det beror på den totala brist på trovärdighet som Sverigedemokraterna har i denna fråga. Ni har inte fört någon egen politik på detta område över huvud taget, och dessutom är ni beredda att stödja en skattesänkarregering med en moderat statsminister.

Kom inte och tala med mig, som är företrädare för en regering som gör de största satsningarna i modern tid på hälso- och sjukvården, om att vi ska diskutera denna fråga med er, för ni har ingen trovärdighet!

(Applåder)

Herr talman! Vintern är här, och det är mindre än tio dagar till julafton. Alla julklappar ska fram, och tomten behöver hjälp av åkerinäringen - jag hoppas att det inte är några barn som tittar på denna frågestund. Många svenskar ska dessutom ut och resa under jul. Infrastrukturen är avgörande för många under dessa dagar och under hela vintern.

Därför är min fråga till statsrådet: Vad kan regeringen göra för att säkra en bra infrastruktur, inte bara under juldagarna utan under alla vintrar framöver?

Herr talman! Jag tackar Jasenko Omanovic för frågan.

Det finns mycket att göra. Under våren kommer vi att lägga fram rekordstora investeringar i svensk infrastruktur. Det är totalt över 700 miljarder som vi investerar för att stärka infrastrukturen.

När det gäller vinterväglaget ska vi komma ihåg att för att vi ska kunna köra tryggt på våra vägar och för att paketen ska komma fram måste fordonen ha en sådan utrustning som gör att de kommer fram. Därför går vi fram med lagkrav på vinterdäck på alla hjul på lastbilar och lastbilars släp.

Jag är förvånad över att detta inte har införts tidigare, för det är viktigt för trafiksäkerheten för alla trafikanter, såväl lastbilschaufförer som andra.

Det här en viktig lagstiftning, och det är ett bra sätt att se till att alla kan färdas tryggare på vinterväglaget framöver.

Herr talman! Det här är en mycket viktig fråga för hela samhällsfunktionen under vintern. Från E6 i söder till E10 i norr behöver vi vägar, och även järnvägar, som fungerar under hela vintern, för annars fungerar inte våra planer, oavsett om man är företagare eller privatperson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är alldeles sant. Därför är det viktigt att vi har utrymme för både investeringar och underhåll, att vi har en säkrare fordonspark med rätt utrustade däck, att vi ställer tydliga krav och att vi har resurser för en bra vinterväghållning. Här tar regeringen flera initiativ som kommer att leda till bättre framkomlighet.

Herr talman! Min fråga riktar sig till socialminister Annika Strandhäll.

I dag nåddes vi av det glädjande beskedet att en enig pensionsgrupp har beslutat att rätten att stanna kvar i arbetslivet för den som vill och kan höjs från 67 till 69 år.

Samtidigt lägger man fram en successiv höjning av åldern för att få gå i pension, från 61 till 64 år. Detta oroar en del som känner att de inte kommer att orka arbeta så högt upp i åldrarna.

Vad har regeringen för planer för att möjliggöra för människor att orka arbeta högre upp i åldrarna?

Herr talman! Jag tackar Barbro Westerholm för frågan.

Det är i sanningen en glädje att kunna gå fram med denna pensionsöverenskommelse som på lång sikt kommer att se till att vi får både höjda och tryggare pensioner.

Detta behöver göras med en stor varsamhet, och därför kommer det att ske mellan oss sex partier som står bakom pensionsöverenskommelsen under de kommande tio åren.

I tillägg till detta har vi redan genomfört flera arbetsmiljöförbättringar. Bland annat får vi en ny arbetsmiljömyndighet på plats från och med nästa år. Vi kommer också under de kommande åren, och det är vi överens om i överenskommelsen, att lägga fram fler förbättringar av arbetsmiljön och även möjligheter till omställning under arbetslivet.

I dag är den genomsnittliga pensionsåldern 64,8 år, så många arbetar redan så länge. Men för dem som inte orkar kommer det att finnas skydd i form av att till exempel trygghetssystemen följer med i denna förändring.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Arbetsmiljölagen är en ramlag och därför vag och luddig i sin målsättning. Den behöver förtydligas genom direktiv, riktlinjer och så vidare. Det är en viktig del i detta arbete, för det signalerar sedan till olika myndigheter, kommuner, landsting och arbetsgivare i näringslivet vad de behöver göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Något som är glädjande är att vi under denna mandatperiod har infört en ny föreskrift och ett arbete om social och organisatorisk arbetsmiljö. Den största orsaken till sjukskrivning i dag är stress, så därför behöver vi bli bättre på den psykosociala arbetsmiljön och utveckla detta arbete de kommande åren.

I överenskommelsen finns också en delegation för äldre arbetskraft som ska bidra till att fler ska se värdet och nyttan av våra seniorer på arbetsmarknaden. Det gläder mig mycket, för ni behövs.

Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Eneroth.

För en månad sedan var det ett krisläge vid Gotska Sandön. En fiskebåt med en person i hade hamnat i sjönöd. Han var rökförgiftad, det var två meter höga vågor och det blåste nordanvind. Han ringde sjöräddningen för att få hjälp. Men när man larmade var helikoptern inte igång som det var sagt hos Sjöfartsverket i Visby. I stället fick man vända sig till Ronneby. Det som skulle ha tagit kort tid tog två timmar.

Det var personalbrist. Det visade sig också att det inte var nog med det: Sedan den 5 december står man helt utan bemanning i Visby. Detta får konsekvenser också för Försvarsmakten.

Hur ser statsrådet på att en så viktig sak som sjöräddningen fungerar så dåligt?

Herr talman! Jag delar inte uppfattningen att sjöräddningen fungerar dåligt. Vi har en fantastisk sjöräddning med såväl frivilliga som professionella krafter som gör otroliga insatser för att både rädda och hjälpa nödställda på ett mycket bra sätt.

När jag fick höra om händelsen och bemanningsproblemen på Gotland tillkallade jag Sjöfartsverkets generaldirektör, för det är de som handhar denna fråga. Jag informerade mig om läget, och jag har blivit försäkrad om att man med fyrabassystemet ska klara de inställelsetider man har. Men målet är naturligtvis att kunna gå upp i det fembassystem som finns.

Inte minst det sista kanske är nödvändigt på sikt, med tanke på att vi nu har en regering som storsatsar på försvaret, ökar den militära närvaron på Gotland och inrättar ett nytt regemente där. Vi gör stora investeringar i svensk säkerhet nu. På sikt måste naturligtvis också sjöräddningskapaciteten fungera därefter, men jag är inte beredd att överföra den till det militära försvaret.

Jag tycker att sjöräddningen gör fantastiskt goda insatser i dag.

Herr talman! När det gäller sjöräddningen är jag inte beredd att hålla med om den uppfattningen. Det finns stora problem.

En annan sak som kommit fram är att ytterligare två baser kan stå utan bemanning i julhelgen. Riksrevisionen har kritiserat de höga övertidsuttagen: 600 000 per anställd. Det går inte bra. Jag tror att det är bättre att lyssna på den utredning som fanns redan för flera år sedan och som ville föra över ansvaret för sjöräddningen till Försvarsmakten, så som man har det i många andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag noterar att Mikael Oscarsson är relativt ensam i sitt krav på att hela sjöräddningen ska föras över till det militära försvaret. Jag tror att det vore olämpligt.

Jag tror att vi ska värna det starka engagemang som finns inom sjöräddningen men naturligtvis säkerställa att man klarar inställelsetider och att man har resurser till sitt förfogande. Jag är absolut inte beredd att föra över sjöräddningen till det militära försvaret. Det tror jag vore olyckligt.

Men jag är som sagt jag glad över att vi nu satsar på försvaret, till skillnad från hur det var under alliansregeringens tid.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen avser att införa en flygskatt per den 1 april 2018. Oron hos flygbranschen, flygplatser, flygoperatörer, regioner med flera är mycket stor över att skadeeffekten av denna skatt på avstånd ska bli bestående.

Den miljöeffekt som är själva argumentet för regeringen att införa skatten på avstånd är väldigt liten enligt utredarna av självaste flygskatten. Beräkningar ger vid handen att så många som sju flygplatser, framför allt i norra Sverige, riskerar att helt tappa sin flygtrafik på grund av flygskatten.

Regeringen har i budgeten för 2018 lagt in drygt 100 miljoner kronor för att kompensera flygplatserna, framför allt i norra Sverige, för flygskattens effekter, det vill säga risken att tappa flygtrafik.

Min fråga till infrastrukturminister Eneroth blir då: På vilket sätt bedömer statsrådet att ett statsbidrag till flygplatser kan rädda kvar flygtrafik som trycks bort av flygskatten?

Herr talman! Det återstår att se i vilken utsträckning som flygtrafik trängs bort. Det är inte säkert att 60 kronor extra för en biljett på inrikesflyget har de dramatiska effekter som Centern tycks tro.

Jag tycker dessvärre att det är konstigt att Centerpartiet själva väljer att ta bort de extra resurser som finns till regionala flygplatser i hela landet. Ni föreslår ju en besparing på 85 miljoner i minskat stöd till flygplatserna.

Jag tycker att det är viktigt att vi har en bra, fungerande infrastruktur, inte minst i Norrland där kommersiell trafik inte alltid klarar sig och där man därför kan utrustas med trafikplikt eller andra insatser för att säkerställa bra flygförbindelser.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till Helene Hellmark Knutsson.

För några veckor sedan presenterade Riksrevisionen en rapport om hur stora resurser till universitet och högskolor som går till forskning och utbildning och om hur dessa medel inte används. En stor del av pengarna, uppemot 12,3 miljarder kronor, läggs i stället på hög. Det så kallade myndighetskapitalet växer. Kort och gott används pengarna inte till rätt saker nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Riksrevisionen är kritisk till att regeringen inte har återkopplat om denna information till riksdagen. Det är här vi beslutar om budgeten, och för att kunna göra detta på ett korrekt sätt behöver vi få återrapportering om hur de medel som avsätts används och hur det går.

Därför är min fråga till Helene Hellmark Knutsson: Varför återrapporterar regeringen inte om detta till riksdagen?

Herr talman! Tack, Ida Drougge! Den undersökning som Riksrevisionen har gjort handlar om perioden 2007-2016. Det är en dramatisk ökning av sparat myndighetskapital, framför allt på utbildningsområdet. Jag tycker att det är djupt problematiskt att dessa pengar inte använts till den högre utbildningen, framför allt eftersom vi har kvalitetsutmaningar.

Pengarna har inte kommit studenterna till del, men de sparades på hög främst under den förra regeringens tid. Det var ett direkt resultat av att man bara erbjöd tillfälliga satsningar. Då gjorde universitet och högskolor bedömningen att detta var högrisk och att pengarna behövde sparas.

De satsningar som vi nu gör är permanenta, och vi ser att kurvan har planat ut och att det är på bättringsvägen. Men vi kommer att följa upp och återrapportera om hur uppföljningen går till för att se till att pengarna används till det som de är avsedda för.

Herr talman! Frågan går till näringsminister Mikael Damberg.

För människors hälsa och för att bekämpa eller förebygga sjukdomar är forskning och utveckling inom life science av stor betydelse. Det är ett av de huvudområden som lyfts fram särskilt i regeringens innovationspolitik.

Med anledning av brexit har det dock utryckts oro i branschen då en stor del av företagen och utvecklingsarbetet finns i öriket. Svensk-brittiska Astra Zeneca, Pfizer och GE Healthcare är några exempel på företag som påverkas av brexit.

Vi vet att var tionde person med forskarutbildning jobbar inom life science i Sverige, och branschen står för ca 8 procent av svensk export. Inte minst i mitt eget län Skåne är det som sker i Medicon Village och satsningarna på MAX IV och ESS av stor betydelse.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att stärka svenskt life science-arbetet, inte minst utifrån den situation som nu råder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har haft en diskussion inte minst om Emas placering. Vi är lite besvikna över att myndigheten inte hamnade i Sverige, men vi fick möjlighet att resa runt i Europa och framhålla Sveriges styrkor när det gäller läkemedel och life science-kunskap.

Det var en intressant resa, och jag tror att vi måste göra ännu mer sådant. Vi ser att just nu ökar investeringarna i Sverige i life science på flera olika områden. Vi har ett historiskt tillfälle med brexit, för nu förlorar man Storbritannien som en av de starkaste parterna innanför EU på life science-området. Då har vi i Sverige möjlighet att flytta fram våra positioner med våra starka universitet men också våra starka företag på detta område.

Regeringen har prioriterat life science från första dagen. Det var det första samverkansprogram som vi inrättade. Vi ser nu också en möjlighet att fastare organisera arbetet i Regeringskansliet och jobba med en långsiktig plan för att stärka life science i Sverige framöver. Jag ser fram emot fortsatta investeringar och ännu fler jobb.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Eneroth.

Regeringen vill införa så kallade miljözoner, och Moderaterna välkomnar att kommuner får fler lokala verktyg för att förbättra luftkvaliteten. Miljözonerna är ett sådant verktyg, men utformning och tid är avgörande.

Ledande företrädare för Miljöpartiet talar om att helt förbjuda alla dieselbilar i vissa städer redan 2020. Detta är enligt Moderaterna att gå alldeles för fort fram. Just nu sprids en stor oro bland människor över att deras största investering - bilen - riskerar att bli värdelös och obrukbar över en natt. För att införa miljözoner krävs en ändring i trafikförordningen; det är alltså en fråga som regeringen äger.

Därför undrar jag: När kommer regeringen att fatta beslut om miljözoner, när ska de införas och är det Transportstyrelsens förslag som regeringen kommer att lägga fram?

Herr talman! Tack för frågan, Jessica Rosencrantz! Det är alldeles sant att det är viktigt att vi nu klarar av den omställning som kommer att behövas. Runt omkring i världen ser vi nu hur stad efter stad inrättar miljözoner för att bättre kunna klara hälsan hos befolkningen, eftersom en hel del fordon släpper ut avgaser och gifter som skadar befolkningen.

Därför är det viktigt att vi skaffar dessa verktyg också i Sverige. Här har vi varit framgångsrika med att ställa om fordonsparken. Regeringen bereder nu ett förslag till miljözoner. Det kommer sannolikt inte att bli i enlighet med Transportstyrelsens förslag utan några förändringar. Vi bereder alltså frågan och avser att återkomma med förslag om på vilket sätt kommuner frivilligt ska få möjlighet att införa olika typer av miljözoner.

Däremot är jag orolig för att Moderaterna i debattartiklar och på andra sätt sprider en oro hos många fordonsägare genom felaktiga uppgifter om att dieselbilar ska förbjudas. Det är inte aktuellt för närvarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson. I morse presenterade Vetenskap & Allmänhet sin årliga undersökning. Där kan man se att förtroendet för forskare är mycket stort.

Dock finns det en könsskillnad som är den största som har noterats mellan män och kvinnor sedan man inledde undersökningen 2002. Även när det gäller synen på forskning som karriärval skiljer det sig mellan män och kvinnor. 44 procent av de manliga 16-29-åringarna kan tänka sig att bli forskare i framtiden, medan endast 22 procent av kvinnorna ser liknande framtidsutsikter.

Hur ser statsrådet på de ökade skillnader i uppfattningar som beror på kön?

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för en väldigt angelägen fråga! Detta är en fråga som vi har jobbat med sedan vi tillträdde - den ojämställda akademin. Siffrorna visar att det påverkar förtroendet att vi har en ojämställd akademi. Än i dag är bara 26 procent av professorerna kvinnor trots att kvinnor länge har varit i majoritet bland studenterna och snart är lika många bland doktoranderna.

Det är också oroväckande att man inte ser forskning som ett karriärval. Här gör regeringen många insatser för att förbättra, bland annat genom att erbjuda bättre och tryggare doktorandanställningar och meriteringsanställningar och genom att se till att jämställdhetsintegrera samtliga universitet, högskolor och forskningsfinansiärer. Detta är många viktiga pusselbitar för att vi ska kunna ta till vara hela den kompetens som finns hos både män och kvinnor och få en jämställd akademi med högt förtroende bland både män och kvinnor.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth, och den handlar om Ostlänken.

Färdigdatum för Ostlänken skjuts längre och längre fram. Det senaste beskedet är att den ska vara färdig mellan 2033 och 2035. Ostlänken kommer att påverka oerhört mycket i Östergötland, inte bara när det gäller pendling mellan arbetsmarknadsområden utan också näringsliv, transporter och företag. Men den kommer också att påverka många fastighetsägare, som kommer att få avsätta mark till Ostlänken - många gånger mark med stora känslomässiga värden.

Därför ställer jag min fråga. Östergötland väntar på besked. Håller planen? När blir Ostlänken färdig?

Herr talman! Jag hade nyligen glädjen att få vara med och inviga starten på bygget av Kardonbanan, som är en viktig förutsättning för det som sedan blir fortsättningen med Ostlänken. Det var stort engagemang och intresse när vi gjorde detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som John Widegren säkert vet ligger Ostlänken med i Trafikverkets förslag till nationell plan. Remisstiden är just avslutad, så jag kommer att ha nöjet att få läsa remissvaren under julhelgen. Sedan kommer regeringen att sätta ned foten någon gång under mars april.

Jag tycker att det är viktigt att denna typ av stora, viktiga investeringar för Sverige har bred förankring, och jag kommer därför att föra samtal med inte minst allianspartierna om förutsättningarna för stora viktiga investeringar i infrastruktur. Vi har, till skillnad från under alliansregeringens tid, 100 miljarder mer i den budget som nu står till förfogande för investeringar i infrastruktur. Det kommer att räcka till en hel del, men kanske inte till allt.

Herr talman! Min fråga går till socialministern. Sjukförsäkringen ska vara rättssäker och ge ekonomisk trygghet vid sjukdom. Dessvärre har vi tagit del av fall där Försäkringskassan inte har följt rättspraxis och där pågående rehabfall avbryts, trots att både läkare och arbetsgivare bedömer att det är en god prognos för att en deltidssjukskriven anställd ska kunna komma tillbaka på heltid.

Fyrkantiga tidsgränser som inte tar hänsyn till individen och Försäkringskassans felaktiga bedömning vid tillämpning av normalt förekommande arbete är två problem som behöver åtgärdas.

Min fråga till statsrådet är därför: Vilka åtgärder anser socialministern att man behöver vidta för att åstadkomma en rättssäker och ekonomisk trygg sjukförsäkring?

Herr talman! Tack, Eva-Lena Jansson, för frågan! Också jag kan konstatera att trots att vi har lagt om politiken och en hel del går åt rätt håll ser vi fortsatta stora brister. Bland annat handlar det just om människor som hamnar mellan stolarna eller vars rehabilitering avbryts.

Det är otroligt viktigt att Försäkringskassan tar sitt samordningsansvar på stort allvar, att man deltar i rehabiliteringsmöten och att man är aktiv tillsammans med arbetsgivare och hälso- och sjukvård. Det är också viktigt att människor längre fram i sjukförsäkringen inte ska ramla mellan stolarna, mellan till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Som politiker måste vi ställa krav på att våra myndigheter klarar att samverka. Jag är beredd att vidta fler åtgärder i den riktningen. Vid årsskiftet försvinner till exempel möjligheten att dra in sjukpenning retroaktivt, och vid halvårsskiftet nästa år inför vi en ny lagstiftning avseende tidig rehabilitering. Arbetet med att förbättra försäkringen fortsätter i stadig takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Damberg. Jag har noterat att statsrådet har haft ett engagemang för betalningstider på 30 dagar. Det är naturligtvis en viktig fråga, där det finns en bred samsyn mellan riksdagens partier.

Det man blir bekymrad över är dock när staten själv inte ser till att betala i tid. Jag tänker på alla de privata assistansföretag som nu har hamnat i akut likviditetsbrist därför att Försäkringskassan inte betalar sina fakturor i tid. Jag har läst en undersökning som visar att fyra av tio assistansföretag inte får betalt i tid. Dessutom visade undersökningen att Försäkringskassan helt enkelt har slarvat bort handlingarna för 7 procent av företagen.

Eftersom Damberg har visat ett sådant intresse för 30 dagars betalningstid är min fråga: Vad har statsrådet gjort, och vad gör han, för att påverka statliga myndigheter och bolag att betala i tid?

Herr talman! Det är en enormt viktig fråga för svenskt näringsliv att små och medelstora företag inte används som bank av stora företag. Det har varit tendensen, och utvecklingen har gått åt fel håll i Sverige trots att många andra europeiska länder har haft den motsatta utvecklingen. Det är en viktig fråga, och jag är jättestolt över att vi nu har nått en principöverenskommelse där de största företagen i Sverige har lovat att börja betala små och medelstora företag efter 30 dagar.

Vi har en lagstiftning i dag som gäller offentlig verksamhet. Myndigheter och offentliga aktörer är alltså skyldiga att betala inom 30 dagar. Om man inte gör det får man också betala ränta och extra avgifter för förseningen. Men det är ingen ursäkt. Gällande lagstiftning ska gälla, och myndigheter ska följa lagstiftningen. Det har man ett ansvar för att jobba med.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg. I går knivskars en 17-årig pojke till döds i en gymnasieskola i en av Stockholms förorter. Vad som fick en annan, jämnårig, pojke att begå en handling som skulle sluta i en skolkamrats död vet vi kanske inte så mycket om. Men det är en handling som blir förödande på många sätt.

Det uppenbara gäller Mahmoud som blev bragt om livet och hans familj som han kämpade för att få återförenas med. Men det gäller också den elev som skadades när han försökte ingripa och, såklart, förövaren själv. Lägg därtill den otrygghet som skapas och växer bland alla de unga som växer upp i dag.

Herr talman! Jag är djupt oroad över utvecklingen, inte minst i Stockholm. Vad gör regeringen för att motverka våldet i samhället och för att tillse att alla människor, i synnerhet de unga, i vårt land ska känna sig trygga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, Teres Lindberg!

Jag tror att många av oss här i kammaren blev berörda av den fruktansvärda nyheten i går. Att en ung människa förlorar livet på det sättet i en skola är väldigt ovanligt i Sverige. Det skapar mycket osäkerhet, inte bara på den skolan, för den personalen och för de föräldrarna utan också för många föräldrar och barn runt om i hela Sverige. Man börjar fundera på om det är tryggt att ha sina barn i skolan.

Det är viktigt att våra tankar går till både offer och närstående.

Regeringen har gått igenom situationen noga, och vi följer det noga. Myndigheten menar att regeringen inte kan göra något akut i den här situationen. Men det regeringen gör är att vi bedriver ett långsiktigt arbete med kraftfulla satsningar, inte minst på polisen. Det blir en enorm utveckling av resurserna de kommande tre åren för att polisen ska ges bättre förutsättningar.

Skolverket har också en viktig uppgift, när det gäller att jobba med vägledning för det förebyggande arbetet och med det stödmaterial man har tagit fram med berörda myndigheter.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth.

För 20 år sedan fattade Sveriges riksdag beslut om nollvisionen. Mycket har hänt sedan dess. Men en hel del frågor kvarstår.

Vilka frågor ligger kvar på agendan? Och vad är det som ligger i röret för beslut när det gäller nollvisionen och dess fortsatta framtid?

Herr talman! Tack för frågan, Johan Andersson!

När nollvisionen startade blev det mycket uppmärksammat internationellt. Sverige har sedan dess varit världsledande i trafiksäkerhet. Samtidigt har regeringen sagt att det inte räcker att vara världsledande. Vi ska höja ambitionsnivån ännu mer. Det innebär att vi nu genomför en nystart för nollvisionen.

I budgetpropositionen föreslår vi automatiserade alkobommar, som kommer att minska möjligheterna för påverkade trafikanter att ta sig ut på vägarna. Det gäller inte minst tunga fordon.

Vi föreslår ett förbud för handhållen mobiltelefon. Händerna ska vara på ratten. Man kan inte köra ett fordon och försöka sms:a eller chatta samtidigt.

Vi föreslår obligatorisk lagstiftning när det gäller vinterdäck på alla hjulen, även på ekipaget när det gäller tunga transporter och bussar. Det kommer att göra trafikmiljön säkrare.

Vi avsätter också resurser för mer mittseparering så att vi slipper kollisioner.

Vi kommer att få säkrare trafik tack vare de satsningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Strandhäll.

Många som är sjukskrivna i dag är det på grund av stressrelaterade sjukdomar, som dessutom är kopplade till arbetssituationen. Om man då inte förändrar någonting på arbetsplatsen kan de inte gå tillbaka till den, och om de gör det blir de sjuka igen.

Arbetsgivarna har varit passiva när det gäller att ändra den situationen. Nu vet jag att parterna, i samtal med regeringen, har givit ett löfte om friskare arbetsplatser.

Vad händer i den frågan?

Herr talman! Tack för frågan, Phia Andersson!

Vi har sedan snart två år tillbaka en överenskommelse med arbetsmarknadens parter inom samtliga sektorer. Man har åtagit sig att driva på arbetet för friskare arbetsplatser. Det gjordes mot att regeringen drog tillbaka ett lagstiftningsförslag om hälsoväxling.

Vi ser att en del händer. Men mycket mer behöver ske. Arbetsgivarna behöver trappa upp arbetet. Vi har alldeles för höga sjuktal inom inte minst den offentliga sektorn, men även inom de privata välfärdstjänsterna - kvinnodominerade arbetsplatser, i äldreomsorg och till exempel hemtjänst. Det är samtidigt stor brist på arbetskraft i dessa yrkesgrupper. Därför behöver det här prioriteras.

Det är viktigt för de enskilda som drabbas av sjukdom. Det är viktigt för att kunna leverera servicen till medborgarna. Det är viktigt för hela Sverige.

En uppmaning till dessa arbetsgivare är alltså att de behöver trappa upp arbetet ännu mer. Vi kommer att följa detta noga.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Mikael Damberg.

Arbetsgivarna skriker i dag efter kompetens. Det är en av de hämmande faktorerna för tillväxten. Samtidigt är ungefär 100 000 arbetslösa, och ganska många av dem står långt ifrån arbetsmarknaden. Det krävs åtgärder för att den ekvationen ska gå ihop.

Att ta till vara alla människors förmågor, oavsett hur de ser ut, är viktigt, inte bara individens försörjning och självkänsla. Det handlar också om effektiv användning av våra gemensamma resurser och en möjlighet att underlätta arbetsgivarnas kompetensförsörjning.

Jag är nyfiken på regeringens satsning på gröna jobb. På vilket sätt ser statsrådet Damberg att gröna jobb kan bidra till förbättrad kompetensförsörjning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen gör nu en jättestor satsning på 910 miljoner kronor de kommande åren, för att stimulera fram fler gröna jobb. Det handlar om moderna, statliga beredskapsjobb som går till både nyanlända och de som är långtidsarbetslösa. Vi ser nämligen att det finns stor brist på personal inom de gröna näringarna. Branschen säger att det saknas ungefär 3 000 personer redan i dag, och det behöver ske en generationsväxling.

Vi har gått igenom vilka behov som finns och som inte möts i dag. Det handlar om att röja skog, städa stränder och att öka säkerheten kring vägar och järnvägar. Nu gör vi en satsning på att människor ska kunna utbildas snabbt i det här och lära sig jobba i ett sådant yrke för att sedan kunna ta steget in.

Vi räknar med att det blir en bra möjlighet för både nyanlända och långtidsarbetslösa att ta steget in på arbetsmarknaden och en möjlighet att lösa en del samhällsbehov och på samma gång skapa fler jobb.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth.

Ett problem som har vuxit kraftigt under senare år är illegala trafikskolor, som nu finns i hela landet. De saknar ofta tillstånd från Transportstyrelsen och har som regel bara handledare och inte utbildade trafiklärare. De betalar inte skatter, de betalar inte försäkringar och de betalar inte avgifter för tillstånd. De ägnar sig helt enkelt åt osund konkurrens.

I Södertälje är detta ett jätteproblem. Men det gäller också hela Stockholmsregionen, och det har som sagt spridit sig i hela landet.

Antalet sjysta trafikskolor som tvingas lägga ned ökar i en rasande hastighet. Och hela 80 procent av de trafikskolor som är anslutna till Sveriges Trafikskolors Riksförbund upplever att de utsätts för illojal konkurrens av svarta körskolor på sin ort.

Vad gör regeringen?

Herr talman! Tack för en mycket viktig fråga, Ingela Nylund Watz!

Vi måste inse att det krävs en hel del nya tag på det här området, när det gäller förarutbildningen generellt och hur vi säkerställer att vi får fler seriösa aktörer.

Vi ska komma ihåg att majoriteten av de som klarar förarproven och uppkörningen har gått i en professionell trafikskola som har utbildade lärare. Allt fler privatister fullföljer inte eller klarar inte sin utbildning. Än värre är det för de som går i svarta trafikskolor.

Jag är glad över att Trafikverket och Transportstyrelsen har samlat flera aktörer för att göra en gemensam och ordentlig översyn av hela förarutbildningssystemet. Jag kommer att följa det arbetet noga och är i allra högsta grad beredd att ta flera initiativ, för att stävja utvecklingen med svarta körskolor men också för att främja professionella och duktiga förarutbildare så att vi får allt säkrare trafik framöver.

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till socialminister Annika Strandhäll.

Emil hade tur. Han hade en familj som tog hans drogmissbruk på allvar. De sökte hjälp, och han remitterades till ett behandlingshem i Skellefteå. Familjen andades ut. Men här tog Emils tur slut. Han dog av en överdos på hemmet som skulle skydda honom från just det.

Företaget som ägde behandlingshemmet omsatte 21 miljoner kronor 2015 och toppade året före tillväxtligan i Västerbotten. Trots detta felbehandlades de intagna, däribland Emil.

Varför ska privata företag få göra vinster och äga behandlingshem för personer med missbruksproblematik?

Herr talman! Tack, Emilia Töyrä, för en väldigt rörande beskrivning av det här fallet. De resurser som vi avsätter för den svenska välfärden och de skatter som går dit ska naturligtvis gå till en kvalitetssäker och god verksamhet för dem som är patienter, brukare och medborgare i Sverige.

Under nästa vecka kommer vi att presentera direktiven till den utredning som ska se över vinstjakten inom hälso- och sjukvården - detta för att vi på bästa sätt ska hitta en modell som säkerställer att även inom det här området ska det var seriösa aktörer. De resurser som vi avsätter ska gå dit där de gör bäst nytta, nämligen till dem som har avsatt medel för att det ska fungera när man som bäst behöver det.

Frågestunden var härmed avslutad.