Interpellationssvar - 2017-09-19

Herr talman! Jag tackar för möjligheten att få delta i min första interpellationsdebatt som statsråd - det känns spännande.

Peter Helander har frågat mig om jag och regeringen kommer att säkerställa att trafikplikten på linjen Mora-Arlanda inte försvinner.

Att människor ska ha god tillgänglighet med interregional kollektivtrafik över hela landet är viktigt. EU-rätten möjliggör för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att under vissa förutsättningar införa allmän trafikplikt och upphandla trafik om förutsättningar för kommersiell drift av flyglinjen saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige är det Trafikverket som beslutar om allmän trafikplikt. Enligt Trafikverkets instruktion har man uppgiften att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, inklusive flygtrafik.

Jag och regeringen anser att det även fortsättningsvis är Trafikverket som ska sköta uppgiften att analysera vilken interregional kollektivtrafik som bör omfattas av allmän trafikplikt i syfte att minska brister i tillgängligheten.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret, även om jag tycker att det var något tunt. Det finns många människor och företagare - och även politiker från alla partier - i Dalarna som hade hoppats på ett svar som hade gett någon sorts strimma av hopp i denna fråga.

Mora-Siljan flygplats är en regional flygplats för norra och västra Dalarna, och den har stor betydelse för näringslivet. Under de senaste decennierna har en stor del av företagen och näringslivet i Dalarna gått från att vara familjeägda företag som har agerat på en nationell marknad till att bli börsnoterade företag med internationellt ägande, som agerar på en internationell marknad i global konkurrens.

Vi har dock fortfarande många små och medelstora företag som är familjeägda och som också har tagit klivet från en nationell marknad ut till en internationell marknad.

Regeringen skriver på sin egen hemsida att "Sverige är ett land som är helt beroende av vår konkurrenskraft på globala marknader. För regeringen är det viktigt att svenska företag ska konkurrera med sin kompetens, produktivitet och innovationsförmåga."

Man skriver också på hemsidan: "För att få fler växande, konkurrenskraftiga och innovativa företag måste också fler små och medelstora företag kunna, vilja och våga ta steget ut på en internationell marknad."

Detta är en jättebra skrivning, som jag tror att alla här i kammaren ställer upp på. Men sedan då? Vad är handlingen bakom orden?

När Trafikverket ska avgöra om en flygplats ska få trafikplikt eller inte använder man sig av EU:s ställningstagande om restider för tåg till huvudstaden. För 20 år sedan gick det att åka X 2000 från Mora till Stockholm med en restid på 3 timmar och 30 minuter. I dag åker vi gamla Intercitytåg, och restiden har ökat till 3 timmar och 50 minuter.

I dag klev jag på tåget klockan fem i Mora. Efter diverse förseningar på flera tåg kom jag till Stockholms central 5 timmar och 50 minuter efter avgång från Mora.

Det finns en stor skillnad mellan EU:s regelverk och Trafikverkets tillämpning. EU sätter gränsen vid tre timmar för att nå huvudstaden med tåg, medan Trafikverket sätter gränsen vid fyra timmar.

Ibland kan jag undra om det finns olika måttstockar för stad och land. I Sverigeförhandlingen ville man knyta ihop våra tre storstäder, och då ansåg man att restiden med tåg måste understiga tre timmar för att tåget skulle kunna konkurrera med flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om statsrådet tycker att det är bra att det finns olika måttstockar för stad och land och om statsrådet har frågat Trafikverket varför EU:s näst mest glesbefolkade land använder sig av fyratimmarsregeln i stället för tretimmarsregeln.

Jag vill också uppmärksamma statsrådet på att inga av företagen i norra Dalarna håller till på resecentrum i Mora - de finns i stället en bit därifrån. Alla företag och personer i Mora har mer än fyra timmars restid från sitt hem eller företag. Men när man sitter i storstaden har man sällan koll på avstånden.

Den som bor i den norra länsdelen, till exempel i Idre, och använder Mora flygplats har en bilresa på 2 timmar och 15 minuter till tågstationen. För den som bor i Grövelsjön tar det 2 timmar och 45 minuter att ta sig med bil till tågstationen. Det blir alltså en närmare sju timmar lång resa för att komma till Stockholm.

Fyratimmarsgränsen borde kollas upp, för den kan inte vara i linje med regeringens ambitioner om att näringslivet ska ha en möjlighet att konkurrera på den globala marknaden och hålla ihop Sverige.

Herr talman! I går var jag och en riksdagskollega på besök på företaget Morakniv i Mora. Det är ett företag som växer ganska mycket - man har anställt ytterligare 20 personer under det senaste året.

Morakniv exporterar 70 procent av sina varor runt om i världen och har säljare placerade runt om i hela världen. Det finns ganska många sådana företag i Mora med omnejd. För dem är det avgörande att de kan flyga in och ut sina säljare och sina kunder.

En snabb strukturomvandling har inneburit att många tidigare ägarledda företag numera i hög grad ägs av större nationella och internationella koncerner. Detta har inneburit ett större beroende av snabba och effektiva kommunikationer till och från ägarna och viktiga exportmarknader.

Flyglinjen Sveg-Mora-Arlanda är en förutsättning för den exportberoende industrin och för den växande besöksnäringen. Denna flyglinje är också en förutsättning för flygplatsens långsiktiga existens.

Det tar mellan tre och en halv och fyra timmar med tåg från Mora till Arlanda. Om vi tar in alla kranskommuner kan vi säga att det tar två och en halv timme med bil från Idre till Mora. Orsa, Älvdalen och Malung-Sälen har alla ett antal dåliga tillgänglighetskriterier, som kan förbättras med trafikplikt på flyglinjen.

Även Mora lasarett är starkt beroende av flygtrafiken för sin kompetensförsörjning. Man är också beroende av flygplatsen för möjlighet till patient-, blod- och organtransporter.

Utan flygtrafik på linjen Mora-Arlanda hotas på sikt flera hundra arbetstillfällen i vår region. Det kan även bli svårt att upprätthålla Mora lasaretts status som akutsjukhus.

Att med trafikplikt permanent koppla in Mora på den redan upphandlade linjen Sveg-Arlanda kan inte kosta Trafikverket särskilt mycket, men det skulle innebära en kraftig förbättring av näringslivets utvecklingsmöjligheter i regionen. Man har nu hittat en rimlig lösning med att mellanlanda i Mora på sträckan Sveg-Arlanda och åt motsatt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att arbeta för att hitta en lösning för att upprätthålla flygtrafiken på flyglinjen Mora-Arlanda.

Herr talman! Det är glädjande att konstatera att det verkar föreligga en stor politisk enighet i den här kammaren. Jag vill börja med att uttrycka en förhoppning om att infrastrukturministern tar med sig detta i den vidare bedömningen.

I en ideal värld skulle naturligtvis all flygtrafik kunna bära sig själv. Där är vi dock inte, och det vet både infrastrukturministern och vi andra här i kammaren. Samhället har ett grundläggande ansvar för infrastruktur - det gäller såväl vägbunden som spårbunden trafik och i bland även flygtrafik.

Som Peter Helander konstaterade tidigare har vi en anomali i Sverige såtillvida att den ansvariga myndigheten, Trafikverket, väljer att tillämpa EU:s regelverk på ett helt annat sätt än vad de flesta andra EU-medlemsstater gör.

Detta har kommit att bli signifikativt för hur svensk förvaltning ofta gör. Man guldpläterar, hittar på egna regler och gör regelverken mer extensiva och omfattande, vilket gör att Sverige tappar i konkurrenskraft. Svenska företag tappar i konkurrenskraft eftersom måttstocken helt enkelt är hårdare.

I det EU-regelverk som reglerar detta sägs till exempel att trafikplikt kan meddelas om restiden överstiger tre timmar. Trafikverket har valt att göra en egen tolkning, till synes ogrundad, där restiden ska överstiga fyra timmar.

Då måste man fråga sig om det bara är Trafikverkets sak att råda över detta, eller har regeringen något ansvar? Det är enkelt att som regering varje gång ett beslut är obekvämt gömma sig bakom ansvarig myndighet. Men ytterst är det så att regeringen har att leda och styra sina myndigheter.

Vi ska dra oss till minnes att den tidigare regeringen till exempel valde att gå in och peka med hela handen i fallet med trafikplikten på Torsby flygplats. Man konstaterade att detta är viktigt för den regionala utvecklingen och att regeringen måste gå före och leda.

Om det nu är så att Trafikverket står och väger i frågan om Mora flygplats vore det väldigt välkommet om regeringen kunde förtydliga vilken den politiska positionen är.

Jag uppfattar den politiska positionen i den här kammaren som tämligen enhällig, att man bör försöka tillförsäkra en trafikplikt på Mora flygplats, särskilt nu när man har en fungerande flyglinje Mora-Sveg. Den är alltså samhällsekonomiskt effektiv och plockar upp två viktiga centrum som annars har dåliga kommunikationer. Precis som Peter Helander också konstaterade: I bästa fall är restiden från Mora resecentrum till Stockholms central 3 timmar och 50 minuter. Men väldigt få människor bor vid Mora resecentrum. Och i många fall fungerar inte den spårbundna trafiken på ett så tillfredsställande sätt att folk vågar lita på den när man planerar för möten och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikflyget behövs som ett redundant system för att hela Sverige ska kunna leva. Jag hoppas att vi kan slå vakt om det och att regeringen kan vara klok i den här frågan.

Herr talman! Jag tackar så mycket för inläggen.

Det är glädjande att vi är överens om det som är den grundläggande analysen här: Marknaden klarar inte allt. Samhället måste ibland gå in och hitta det som inte är möjligt att klara av på marknadens villkor.

Jag kommer själv från Småland och är väl medveten om vilka förutsättningar som behövs för exportindustri, besöksnäring och andra näringar för att man ska kunna slåss på internationella marknader. Grundläggande för hela den inställning som regeringen har när det handlar om att bygga en politik för att hela landet ska kunna leva är att garantera statlig service i hela landet. Det gör vi nu genom att vi utlokaliserar myndigheter, säkerställer statlig service och tar ett större ansvar än vad tidigare regeringar kanske har gjort för att infrastrukturinvesteringar görs i hela landet.

I den här interpellationen ska man dock komma ihåg att frågan ställs utifrån resonemanget att det ryktas att Trafikverket tänker fatta beslut och att det finns farhågor om vad Trafikverket tänker besluta om. Däri ligger dilemmat med tidpunkten för denna interpellationsdebatt. Jag kan inte och bör inte heller som statsråd i det här läget gå in och tala om hur Trafikverket ska agera. De äger själva beslutsrätten.

Däremot är det ingen tvekan om att regeringen är starkt engagerad i att säkerställa att vi har goda kommunikationer i hela landet. Och för att vara lite tydlig i detta känner vi väl till att vi nu har en bra fungerande struktur när det gäller statligt driftsstöd till flygplatser. Men i den flygstrategi som regeringen beslutar om har vi varit tydliga med att vi nu ska se över de förordningar som reglerar driftsstöden till regionala flygplatser. Vi kommer att ge regionala flygplatser bättre förutsättningar för deras verksamhet.

Vi kommer också att se över förutsättningarna för staten att ta ett samlat ansvar. Jag tror nämligen att vi måste skapa långsiktiga förutsättningar för en nationell struktur så att vi inte hamnar i ett läge där vi beroende på tillfälliga opinioner eller närheten till valrörelser väljer att plocka ut enskilda projekt. Därför är det ett mer strukturerat grepp som regeringen nu tar när det handlar om att säkerställa goda förbindelser i hela landet.

Vi lägger som sagt bara i nuvarande åtgärdsplan 100 miljarder kronor mer än under förra planperioden på att bygga en stark infrastruktur i hela landet. Därför har jag goda förhoppningar om att vi också ska kunna bli överens om detta framöver, för vi tycks dela engagemanget över blockgränserna för att hela landet ska leva. Nu har vi äntligen en regering som tar det ansvaret.

Herr talman! Jag ska fortsätta med att klä in situationen i lite ord.

Oavsett politisk tillhörighet finns det i Dalarna en syn, i alla fall just nu, att vi ständigt hamnar i bakvattnet när det gäller infrastruktursatsningar, vilket kan tyckas lite märkligt när Dalarna är landets tredje eller fjärde största exportlän och också Sveriges tredje eller fjärde största besöksnäringslän. Dalarna bidrar till Sveriges tillväxt och skulle med bättre infrastruktur kunna bidra ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har i min hemregion norra Dalarna haft en del nedläggningar av lönsamma företag. Jag har själv pratat med koncernledningar och är intresserad av att veta varför man flyttar trots att man har lönsamhet. Svaret är nästan alltid att man vill komma närmare kunderna och marknaden i Polen och i Tyskland.

Ett av våra framgångsrika Moraföretag ägs i dag av Schneiderkoncernen, vilket är ett multinationellt företag med verksamhet över hela världen och med säte i Frankrike. Var och en av oss kan ju förstå att om man på ett huvudkontor ute i Europa får veta att det tar länge tid att ta sig till Mora än till Azerbajdzjan är det lätt att fabriken läggs ned. Så är det bara.

Förra tisdagen hade Dagens industri ett debattinlägg av ett antal företrädare för både industri- och besöksnäringarna i norra Dalarna, där man varnade för konsekvensen om det reguljära flyget skulle försvinna från Mora. Flygets betydelse för att kunna nå marknad och kunder är helt avgörande för de här företagen. De skriver att de har stora förhoppningar om att regeringen och alla politiska krafter ska införa trafikplikt för att vi ska kunna bibehålla de företag som satsar utanför storstäderna och vill bidra till samhällsutvecklingen.

Om flyget skulle försvinna från Mora-Siljan flygplats skulle det inte bara slå hårt mot jobb och näringsliv, utan det skulle också försvåra Sveriges globala konkurrenskraft.

Som statsrådet har pekat på har regeringen gjort en vällovlig satsning på att hålla ihop hela Sverige, även om jag som regionalpolitisk talesperson för Centerpartiet tycker att det är för lite och kanske lite missriktat. Men det är i alla fall en ambition. Och menar regeringen allvar med att hålla ihop hela Sverige har man nu en ypperlig möjlighet att visa att jobb och företagande utanför storstäderna är en viktig fråga.

Att säga att det är Trafikverkets uppgift att besluta om trafikplikt är inte att ta det ansvar som jag tycker att statsrådet och regeringen borde ta. Trafikverket har ingen helhetssyn på frågan, men det bör ett statsråd och en regering ha. Trafikverket behöver vägledning i den här frågan. Jag undrar om statsrådet tycker att man tar tillräcklig hänsyn när det gäller den komplexa frågan jobb och företagande i norra och västra Dalarna och väger in det i trafikpliktsfrågan.

Vi har konkurrensnackdelar på grund av avståndet. Det är rimligt att statsrådet vidtar de nödvändiga åtgärderna för jobbens och företagens skull. Om statsrådet inte agerar kan konsekvenserna bli ödesdigra. Det är starka ord, men det här är det inte bara jag som säger, utan det är många som håller med mig om vad som skulle kunna hända om det reguljära flyget försvinner.

Trafikverket behöver vägledning i frågan om trafikplikt för flygningar Mora-Arlanda. Som Marie Olsson har tagit upp upphandlas i dag flyglinjen Sveg-Arlanda med mellanlandning i Mora, och jag tror att det står i Trafikverkets utbildning att man får mellanlanda där. Det är här Trafikverket verkligen har bytt fot. En enkel och bra lösning vore att lägga trafikplikt på hela linjen Sveg-Mora-Arlanda. Den extra kostnad som skulle uppstå är antagligen marginell, om det ens blir någon som helst högre kostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, infrastrukturministern, för svaret!

Om regeringen hela tiden gömmer sig bakom formuleringen att det där inte är deras sak att pröva, ha en åsikt om och att tycka om, har man då inte lite grann kapitulerat för sitt uppdrag som regering?

Jag konstaterar att den föregående regeringen var förmögen att i regleringsbrevet tala om att det skulle vara trafikplikt på flygplatsen Torsby efter det att Trafikverket hade gjort en bedömning som inte var i enlighet med regeringens bedömning av den regionala utvecklingen i området.

Jag förstår att infrastrukturministern inte kan gå in och överpröva den nu pågående beslutsprocessen. Men då måste man fråga sig: Är infrastrukturministern beredd att göra en omprövning i efterhand för det fall att Trafikverket skulle komma fram till att trafikplikt inte ska finnas på Mora flygplats? Det är åtminstone en fråga som infrastrukturministern bör kunna svara på.

Herr talman! Jag noterar det sistnämnda. Men den förra regeringen gjorde omprövningen efter det att Trafikverket hade fattat beslut.

Det som är dilemmat är tidpunkten för den här interpellationen. Jag kan inte och ska inte gå in i ett läge där Trafikverket överväger att fatta beslut utan får vänta tills Trafikverket har fattat beslut.

Men min utgångspunkt är naturligtvis det som jag har sagt hela tiden: Vi är en regering som vill att hela landet ska ha goda förutsättningar och förbindelser. Vi har utökat möjligheterna för infrastruktursatsningar i hela landet. Vi säkerställer att vi har bra stöd för regionala flygplatser i hela landet. Vi agerar, till skillnad från vad alliansregeringen gjorde.

I den översyn som aviseras i flygstrategin ingår det självklart att titta på hur Trafikverket arbetar och följer regler och vilka bevekelsegrunder som finns. Det är viktigt för att vi ska hitta en enhetlig struktur framöver. Det måste vara utgångspunkten, för då skapar vi stabila och långsiktiga förutsättningar för aktörerna både vad gäller flygtrafiken och flygplatserna.

Här sker en del investeringar i närtid, inte minst i Dalaregionen. I ett sådant läge är det viktigt att ha en samling med regionala aktörer och göra gemensamma prioriteringar när regeringen sedan ska tala om vilka satsningar som behöver göras framöver.

Herr talman! Jag vill i mitt sista inlägg skicka med detta med olika måttstockar för stad och land, EU:s tre timmar, Trafikverkets fyra timmar och Sverigeförhandlingens tre timmar. Det är inte rimligt att vi har olika måttstockar.

Jag väljer att tolka statsrådet positivt: Samhället måste gå in ibland, hela landet ska leva, det ska finnas goda förbindelser, regeringen är starkt engagerad och det behövs långsiktiga förutsättningar.

Statsrådet och regeringen sitter på makten att kunna skriva in i Trafikverkets regleringsbrev att belägga hela flyglinjen Mora-Arlanda med trafikplikt och då lämpligtvis upphandla hela linjen Sveg-Mora-Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att statsrådet inte på stående fot kan lova att göra detta, men jag skulle vilja att ministern lovar att han tänker agera i frågan på lämpligt sätt och inte bara lyfter händerna från bordet och frånsäger sig ansvaret och säger att det är Trafikverket som ska sköta detta. Trafikverkets endimensionella behandling av trafikpliktsfrågan gällande Mora-Arlanda är inte bra.

Jag väljer dock att tolka statsrådets intentioner positivt, och jag hoppas att vi får en lösning på detta.

Herr talman! Jag lyfter inte händerna från detta; jag är bara noggrann med att följa de regler som finns för statsråds utövande. Vi har precis haft en misstroendeomröstning, och jag vill sannerligen inte hamna i en sådan situation. Därför följer jag det regelverk som finns.

Jag är djupt engagerad i dessa frågor. Jag kommer att åka land och rike runt med anledning av Trafikverkets förslag till åtgärdsplan. Vi ska investera 622,5 miljarder kronor och ytterligare 90 miljarder de kommande elva åren i vägar, järnvägar och andra transportslag.

Det är otroligt viktiga satsningar för Sverige, och när vi så småningom lägger fram prioriteringarna i regeringens slutprodukt under våren måste vi ta all hänsyn som behöver tas för att hela landet ska kunna hålla ihop.

Vårt land har slitits itu mellan stad och land, mellan den som har jobb och den som inte har jobb och mellan fattiga och rika. Klyftorna har ökat.

Min ambition som socialdemokrat och vår ambition som regering är att minska klyftorna i Sverige. En viktig del, utöver att se till att människor får jobb, att vi får en vettig fördelningspolitik och att vi knyter ihop landet, är att minska dem med hjälp av de infrastruktursatsningar som kommer framöver.

Här hoppas jag på bra samtal med oppositionen. Jag är i grunden en sådan politiker som tror att vi tjänar utvecklingen väl om vi i dessa långa investeringar kan hitta breda överenskommelser så att förutsättningarna för aktörerna på flyget eller för en liten kommun som vill öka sin lokala exportindustris möjlighet att komma ut på världsmarknaden är bra och långsiktiga.

Jag hoppas att vi ska komma dithän, och det är den typen av samtal som jag kommer att föra det närmaste halvåret.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Daniel Bäckström har frågat mig om jag och regeringen kommer att säkerställa att trafikplikten på linjen Torsby-Hagfors-Arlanda inte förvinner.

Att människor ska ha god tillgänglighet med interregional kollektivtrafik över hela landet är viktigt. EU-rätten möjliggör för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att under vissa förutsättningar införa allmän trafikplikt och upphandla trafik om förutsättningar för kommersiell drift av flyglinjen saknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sverige är det Trafikverket som beslutar om allmän trafikplikt. Enligt sin instruktion har Trafikverket uppgiften att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, inklusive flygtrafik. Jag och regeringen anser att det även fortsatt är Trafikverket som ska sköta uppgiften att analysera vilken interregional kollektivtrafik som bör omfattas av allmän trafikplikt i syfte att minska brister i tillgängligheten.

Herr talman! Tack, infrastrukturminister Tomas Eneroth, för svaret! Jag tackar även för möjligheten att debattera denna viktiga fråga här i kammaren.

Interpellationen ställdes mot bakgrund av vad som har hänt tidigare när det gäller den här flyglinjen. Den startar i Torsby, går ned i Hagfors och sedan vidare till Arlanda. Genom åren har det funnits en osäkerhet här. Den förra regeringen, i allianskontext, gjorde ett tydligt ställningstagande genom att skriva in i regleringsbrevet att detta ska omfattas av trafikplikt.

Upphandlingen har sedan förlängts, och nästa år stundar ytterligare en runda. Lokalt finns i norra Värmland en osäkerhet om hur det kommer att bli i framtiden. Inte minst bland ledande kommunpolitiker är denna fråga bland de högst prioriterade på dagordningen.

Det handlar där om att jobba för infrastruktur, kommunikationer och en möjlighet till både fortsatta investeringar och utveckling i befintligt företagande. Det här handlar om framstående företag. Men man vill också kunna utveckla fler verksamheter i dessa bygder och få nya företag på plats. Man vill möjliggöra för människor att på ett smidigt sätt kunna pendla eller röra sig mellan Torsby, Hagfors och Stockholmsområdet. Den nya infrastrukturministern har nu en möjlighet att ta tillfället i akt att inför det fortsatta arbetet ge en signal om vikten av att denna trafik kan fortsätta.

I upplägget skulle man fortsätta att jobba för att öka resandet. Det har man lyckats med. Statistiken ser mycket lovande ut. Det finns många tecken på att denna linje är viktig och efterfrågas.

Förutsättningarna för lokal och regional tillväxt handlar mycket om infrastruktur och om hur Trafikverket kommer att värdera olika bitar. Stora värden står och väger. Det gäller att få utveckling inte bara i tätorterna Torsby och Hagfors utan också i övriga orter och på landsbygden. Det här berör de 2 största kommunerna i Värmland av totalt 16 kommuner. Vi vet att detta är oerhört viktigt. Långsiktighet och ökad tydlighet är förtroendefrågor. I och med att man är intresserad av att få en stabil trafik och att kunna öka omfattningen av denna trafik är signalerna viktiga.

Jag nämnde tidigare att det har blivit en ökning, nämligen 25 procent, jämfört med föregående år. Antalet resenärer per tur har hittills i år ökat med 39 procent, från 5,6 resenärer per avgång till 8,1. Statistiken är från juni i år. Ofta måste man vara ute i god tid för att boka detta. Om denna trafik inte skulle bedrivas längre vore man hänvisad ned till Karlstad för att därifrån kunna åka vidare till Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare hörde vi en debatt om trafiken mellan Arlanda och Mora. Det talades om upplevelsen att ta tåget i dag från Dalarna och hit och hur det var försenat. På samma sätt var det för mig när jag reste i morse via Karlstad till Stockholm. Trafiken var försenad med en timme. Åker man ned från Sysslebäck blir resan väldigt lång när man ska ta sig hit.

Herr talman! Tack, infrastrukturministern, för svaret på Daniel Bäckströms interpellation!

Jag tror att vi alla i denna kammare i grunden förenas av tanken att det är bra om Sverige håller ihop. Vi kan ha olika tankar om hur detta mål ska åstadkommas, men i grunden är det sammanhållningen i Sverige som ger oss vår styrka. Jag tror att oavsett om man kommer från en bruksort, från landsorten eller från en förort är sammanhållningen väldigt central.

Det som håller ihop Sverige i fysisk bemärkelse är infrastrukturen. Det ska vara möjligt att bo, leva och resa i hela landet. I mitt eget län Värmland, som ju Daniel Bäckström också kommer ifrån, spelar basindustrin och skogsnäringen en avgörande roll för den regionala utvecklingen. Som infrastrukturministern vet är länet starkt exportberoende, och vi har ett mycket internationaliserat näringsliv som dagligen står i kontakt och förbindelse med vår omvärld. Basindustrin och skogsnäringen utgör också stora delar av Sveriges handelsbalans. Den ligger till grund för vår gemensamma välfärd.

Det näringslivet återkommande efterfrågar när jag har kontakt med dem i Värmland är bra och enkla kommunikationer. Det ska vara enkelt att komma ut i världen, men det ska också vara enkelt att komma hem igen. Annars fungerar det inte att driva exportberoende företag i skogslän.

Själv bor jag i Arvika, utmed stråket Stockholm-Oslo. Jag åker oftast tåg till Stockholm, men jag vet att andra delar av länet aldrig skulle ha utvecklats på det sätt som de har gjort om det inte vore för flyget. Det är helt avgörande för den regionala utvecklingen i Värmland.

Flyget på den nationella nivån är en central del av det svenska transportsystemet. Sverige är ett stort och delvis glest befolkat land med stora avstånd i framför allt skogslänen. Flyget är också till viss del avgörande för att vi ska nå det transportpolitiska målet att åstadkomma en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning för medborgare och företag i hela landet.

Precis som Daniel Bäckström var inne på finns det ett system i vilket Trafikverket upphandlar linjer som inte kan fungera på rent kommersiell grund. Jag förstår ministerns svar; det är Trafikverket som beslutar om allmän trafikplikt och även i fortsättningen är det Trafikverket som gör den analys som är kopplad till detta. I rent formell bemärkelse är detta helt rätt.

Jag har dock två invändningar på principiell nivå. För det första är det naturligtvis regeringen som ytterst ansvarar för att transportförsörjningen inte försämras för medborgare och företag. För det andra är det regeringen som styr myndigheterna genom olika anvisningar, uppdrag och regleringsbrev.

Som ministern vet, och som har varit föremål för diskussion tidigare i dag, skrev faktiskt alliansregeringen in i Trafikverkets regleringsbrev att flygplatserna i Hagfors och Torsby skulle omfattas av trafikplikt. Vi var tidigare även inne på det ökande resandet, som har ökat med en fjärdedel under det senaste året. Det visar på att det här är en flygplats som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi inte skulle gå den vägen och det inte fanns trafikplikt för Torsby flygplats vet vi att det skulle leda till försämringar för basindustrin, och därigenom skulle Sveriges långsiktiga konkurrenskraft försvagas. Det skulle även bli svårare för förutsättningarna att skapa växande företag som agerar på en internationell marknad.

Jag vill därför avsluta med att fråga infrastrukturministern om den nuvarande regeringen är villig att vara lika handlingskraftig som alliansregeringen faktiskt var då den skrev in i Trafikverkets regleringsbrev att den allmänna trafikplikten för Torsby och Hagfors ska bestå.

Fru talman! Tack, Pål Jonson och Daniel Bäckström! Jag tycker att det är utmärkt när flera ledamöter i riksdagen är engagerade i att hela landet ska leva och inser att marknaden inte klarar allt utan att samhället ibland måste gå in som aktör och stödja genom driftsstöd eller upphandling så att vi har en fungerande infrastruktur i hela landet.

Jag tillhör en regering som gör omfattande satsningar för att knyta ihop landet efter år av ökade klyftor och år av underinvesteringar. Jag är väldigt nöjd med att vi inte minst på infrastrukturområdet nu har 100 miljarder kronor mer att förhålla oss till när det gäller den kommande planen för åtgärder som ska vidtas inom infrastrukturen.

Jag känner samma starka engagemang och har alltid gjort det under mitt politiska liv för att inte minst exportindustrin ska ha goda förutsättningar var än den finns. Som smålänning är jag väl förtrogen med både kommunikationssvårigheter och annat för att kunna ta sig ut på världens marknader. Därför är detta naturligtvis viktigt.

Samtidigt är denna liksom tidigare interpellation skriven med utgångspunkt i att Trafikverket "verkar vara på väg att" och "är tveksamt till". Nu har vi den ordningen att jag som statsråd först har att invänta vilka beslut Trafikverket möjligtvis fattar, och därefter agerar jag. Så har tidigare regeringar oavsett partifärg agerat. Man inväntar först beslut. Sedan får man ha beredskap om man då väljer att agera.

Jag är väl förtrogen med situationen för både Hagfors och Torsby. Vad jag tycker är viktigt att ha i åtanke i denna diskussion är att vi behöver hitta en ordning framöver där vi ser långsiktiga förutsättningar för de regionala flygplatserna. Det handlar både om driftsstöd och om de EU-förordningar som man ibland har diskuterat och tvistat om hur man kan tolka när det gäller stöd för flygtrafik.

Som ett steg i den processen och med utgångspunkt i den flygstrategi som den här regeringen beslutade om, eftersom vi ser att flyget är av viktig nationell och internationell betydelse i Sverige, ser vi nu över de förordningar som reglerar driftsstöden till de regionala flygplatserna. Det här kommer att ge de regionala flygplatserna bättre förutsättningar för deras verksamhet. Som vi har aviserat i flygstrategin kommer vi också att göra en översyn av de svenska flygplatserna med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. I det ligger naturligtvis också att titta på hur Trafikverket följer och har följt de regler som finns och om det finns behov av att göra förändringar, förtydliganden eller förbättringar.

Det viktiga för mig är att veta att vi har ekonomiska förutsättningar att kunna göra viktiga investeringar framöver, och det har vi, eftersom vi har vänt Sveriges utveckling. Vi har nu kraftiga överskott i statens finanser, till skillnad från hur det var under föregående mandatperiod. Vi kan satsa på reformer, och vi kan lägga över 100 miljarder kronor mer i en nationell åtgärdsplan för investeringar i infrastruktur. Det kommer att förbättra förutsättningarna för att klara den omställning som behövs av klimatpolitiska skäl, men naturligtvis också för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta gäller även de starka företag som just nu växer ordentligt på världsmarknaderna och som finns i vackra Värmland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Infrastrukturministern tar upp förutsättningarna i Sverige i övrigt. Jag tror att det är väldigt klokt att reflektera över hur det kan skilja sig åt mellan olika bygder, även beträffande tillgängligheten till fungerande kollektivtrafik, något som man blir hänvisad till om flyget inte längre skulle gå.

Ministern nämner också klimat och klimateffekter utifrån framtidsambitioner. Aktiva näringsidkare och lokala företagare i Torsby kommun är i högsta grad beroende av tillgänglighet och möjlighet att snabbt ta sig till och från olika internationella kontaktytor. Det kan gälla delägarskap eller chefskap på olika plan och på olika marknader. När de blir tillfrågade svarar de att de kommer att ta bilen i stället. De kommer inte att använda den allmänna kommunikationen. Det är ett tydligt besked som jag möter när jag är ute och träffar de här företagarna: Det är bilen som är alternativet till flyget när man reser från Torsby centralort via Hagfors till Stockholm.

Torsby kommun är väldigt lång och sträcker sig långt norrut från Torsby centralort, som ligger i den södra delen, ungefär åtta tio mil från Karlstad. 60 procent av kommunens befolkning bor norr om tätorten. Sysslebäck, som ligger åtta mil upp utefter Klarälven - en timmes resväg - är nästa stora tätort i kommunen. Det är oerhört viktigt att fundera över Trafikverkets analys, som tar sin utgångspunkt i beräkningarna från centralorterna, i det här fallet södra Torsby. Det är det som är vägledande för hur man analyserar flygets betydelse. Men vi måste se hela kommunen - se var företag och boende finns och hur de påverkas. Vilken tid på natten behöver man i praktiken gå upp för att ta sig hit via Arlanda en morgon? Den tidpunkten kommer att bli påverkad - den kommer att bli tidigare och tidigare beroende på hur alternativen ser ut.

Trafikverket har presenterat ett förslag för fortsatt upprätthållande av tillgänglighet till och från Torsby och Hagfors kommuner om flyglinjen läggs ned. Alternativet innebär buss eller taxi från kommunhuvudorterna Torsby och Hagfors till Karlstads flygplats alternativt Karlstads centralstation. Det är det som står emot det här.

Pål tar upp betydelsen för oerhört viktiga företag. Hagfors kommun räknas enligt kommunledningen i Hagfors och Landsbygdskommittén som den sjunde mest sårbara i Sverige. Man är oerhört beroende av Uddeholm, som har 800 anställda. Uddeholm är ett globalt och världsledande företag med oerhört många internationella kontakter. Ett femtiotal forskare finns på plats lokalt i Hagfors och jobbar globalt. Att inte ha en flyglinje tillgänglig för att kunna ta sig vidare ut i världen skulle slå oerhört hårt mot det här företaget.

En kommun med den sårbarhetsanalysen måste ha långsiktiga förutsättningar och även besked om hur Sveriges ledning tänker. En fyraårsperiod är oerhört kort i ett industripolitiskt hänseende. Här handlar det om arbetstillfällen. Det handlar om fortsatta satsningar och signaler om att i framtiden fortsätta att satsa i de här bygderna och även etablera nya verksamheter. Då tror jag att det är än viktigare att vi politiker signalerar vad vi ser som viktigt också i instruktionerna till våra olika myndigheter, i det här fallet Trafikverket. Geografin är annorlunda i de här två kommunerna. Sårbarheten är större. Det här är bygder som i allra högsta grad behöver tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har respekt för att infrastrukturministern i det här läget inte kan föregripa den process som nu sker på Trafikverket angående trafikplikt för Torsby flygplats. Men jag förväntar mig likväl att regeringen och ministern kommer att vidta de åtgärder som krävs i händelse av att trafikplikten för Torsby flygplats inte skulle bestå. Jag kan förstå om infrastrukturministern kanske inte hörsammar mig, men jag skulle verkligen starkt vädja till honom att lyssna på det värmländska näringslivet, som återkommande understryker hur viktig den här trafiklinjen är för vårt internationaliserade näringsliv.

Avslutningsvis vill jag skicka med ett par saker som jag tycker att vi ska ta fasta på och som även Daniel Bäckström tog spjärn i. Det ena är naturligtvis den positiva utvecklingen av resandet. Det är en positiv trend. Det andra är att det har gjorts betydande investeringar i Torsby flygplats. År 2005, under en S-ledd regering, investerade man närmare 85 miljoner. Man har nu en avskrivningstid på 20 år. Det vore naturligtvis en katastrof om den här flygplatsen inte kunde få fortsätta i den omfattning som den bedrivs med i dag, både lokalt för näringslivet och regionalt.

Tack för debatten, infrastrukturministern! Det tydliga medskicket är att frågan måste följas noga. Om inte Trafikverket agerar förväntar jag mig att regeringen vidtar åtgärder.

Fru talman! Tack, Pål Jonson och Daniel Bäckström! Som jag nämnde tidigare uppskattar jag ert starka engagemang. Jag har naturligtvis också haft tät och bra kontakt med mina värmländska partivänner liksom med kommunföreträdare och näringslivsföreträdare. För övrigt har jag tidigare besökt Uddeholm, och jag är naturligtvis imponerad av verksamheten där.

Jag säger detta för att också vara tydlig med att jag ser förutsättningarna och utmaningarna. Så här är det i hela landet. Sverige är ett land som är exportberoende. Vi lever i stor utsträckning på de varor och tjänster vi producerar, och vi klarar att slå världsmarknaden med häpnad gång efter annan. Men en grundförutsättning för detta är att vi har goda investeringsförutsättningar: att vi har bra tillgång på utbildad arbetskraft, att vi klarar av att ligga i framkant när det gäller teknisk utveckling och klimatomställning och att vi ser till att ha en infrastruktur som i någon mening kompenserar för att vi har ett avlångt land. Det innebär att vi också måste ha beredskap och möjlighet att göra stora investeringar i vår infrastruktur, kanske större än vad andra länder gör. Återigen: Det är därför jag är väldigt glad över att det är 100 miljarder mer i den infrastrukturplan som vi har framöver jämfört med tidigare. Det är en kraftig satsning - vi är en regering som ser behovet av att göra kraftiga förstärkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt inser jag det bekymmer som finns med att leva i fyraårscykler. Som politiker får vi förvisso allihop leva med att vi gör det, men när det gäller infrastruktur är långsiktiga planeringsförutsättningar viktiga, både för de aktörer som finns och för de branscher som står i begrepp att fatta beslut om viktiga investeringar. De vill veta förutsättningarna. Det är en av utgångspunkterna för mig när jag nu åker land och rike runt och talar om åtgärdsplanen. Jag hittar därför gärna en bred samsyn över blockgränserna och in till näringslivet, klimatorganisationer och regionala och lokala företrädare. Det är bra för Sverige om vi kan hitta ett anslag.

Infrastruktur är för viktigt i den meningen för att bli en politisk slagpåse. Sedan kommer det säkert alltid att finnas tillfällen då vi har lite olika ambitionsnivåer och olika prioriteringar. Det hör till saken. Men att hitta ett gemensamt långsiktigt handslag i det som är viktiga infrastrukturinvesteringar för Sverige är bra.

När det gäller åtgärdsplan är det Trafikverkets förslag. Det är därför jag nogsamt undviker att uttala mig om enskilda objekt. Samma sak gäller naturligtvis i frågan om trafikplikt. Det är nu verket som har att besluta. Men det kommer alltid att vara så att en regering ska ha beredskap att göra justeringar eller agera om det kommer att vara nödvändigt. Min utgångspunkt är att vi måste täta de klyftor som har kommit i Sverige under långa tider till följd av underinvesteringar och brist på investeringar när det gäller infrastruktur.

Jag tackar för att Pål Jonson var generös nog att nämna att det var en tidigare S-regering som valde att göra investeringar i flygplatsen i Värmland. Det i sig visar att det finns en bred uppslutning bakom vikten av att göra bra infrastrukturinvesteringar. Jag får återkomma till frågan om hur det ligger till i detta fall när Trafikverket väl har fattat sina beslut.

Fru talman! Det är en jätteintressant reflektion från infrastrukturministern om betydelsen av att hitta konstruktivitet och långsiktighet. När kommunen i det här fallet stod för halva investeringen har man en ambition framåt. Staten borde då fullfölja sitt åtagande långsiktigt utifrån det man en gång kom överens om. Det handlar inte minst om att kunna fortsätta att signalera till bygden och bygderna att det är en del av vår infrastruktur för att ta oss till och från såväl Torsby som Hagfors.

Det är många företag som finns och verkar i bygderna. Jag har nämnt Uddeholm. Det finns fler i Hagfors kopplat till den här fina verksamheten. Inte minst i träindustrin händer det saker. Det satsas uppe i Sysslebäck i norra Torsby. Man bygger upp klusterverksamhet och också forsknings- och testbäddar inom avancerad teknik för att kunna se möjligheterna framåt och ta vara på skogen som möjlig framtidsnäring att utveckla vidare. Då behöver vi fungerande förbindelser.

Nu när infrastrukturministern ska resa runt i land och rike föreslår jag att han åt ena hållet nyttjar tåget, tar tåget via Karlstad och sedan antingen väljer bil eller Värmlandstrafik och åker hela vägen upp förbi Höljes till norra Torsby och ser hur lång tid det kräver och om det är praktiskt möjligt över en dag att också återvända. Sedan kan man använda flyget på tillbakavägen.

Det handlar om att använda de praktiska förutsättningar som gäller för människor om alternativt skulle bli att det inte finns något flyg. Det behöver också vi politiker uppleva och erfara. Det är den verklighet som gäller för Torsby och Hagfors och också många andra kommuner. Varmt tack för denna debatt! Jag ser fram emot fortsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström! Vi kommer säkert ha skäl att diskutera detta vid flera tillfällen framöver. Mitt ansvar, som i den meningen skiljer sig från Daniel Bäckströms och Pål Jonsons, är att jag måste se till hela landets intressen och inte bara Värmlands. Det innebär att alla de avvägningar som vi kommer att göra måste ske utifrån hela Sveriges intressen att stärka vår konkurrenskraft, klara klimatomställningen och knyta ihop landet.

Vägledande är en svensk flygstrategi, och det är bra att ni också känner till den, där vi nogsamt pekar ut hur vi framöver strukturellt ser på flygets betydelse. Det är viktigt att vi tar fram sådana strategier. Det är nämligen denna regerings sätt att ge långsiktiga planeringsförutsättningar för aktörerna. På samma sätt har vi tagit fram en cykelstrategi och en maritim strategi.

Vi arbetar nu intensivt med att ta fram en godsstratregi. Det kan inte minst för en värmländsk riksdagsledamot vara otroligt viktigt att följa den diskussionen. Det handlar om hur vi ska ha fungerande godstransporter i landet. Det är viktigt för ett exportberoende land som Sverige att klara av det på det bra sätt och utifrån de klimatutmaningar vi har. Tack för en bra diskussion!

Överläggningen var härmed avslutad.