Frågestund - 2017-06-15

Frågestund

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Baylan.

Regeringens energipolitik leder till stängning av reaktorer, vilket i sin tur till elbrist i södra Sverige. Jag kan konstatera att bland annat Skåne, som tillhör det så kallade energiområde 4, redan betalar ett högre pris än resten av landet för sin energi.

Min fråga till statsrådet är om statsrådet anser att det är rimligt att vi skåningar ska tvingas betala ett högre elpris på grund av regeringens förda politik.

Herr talman! Låt mig börja med en korrigering och lite fakta. Sverige har ett stort elöverskott, som vi i dag exporterar framför allt till vår granne Finland. Även med de fyra aviserade nedläggningarna av kärnkraftsreaktorer både i Oskarshamn och i Ringhals är prognosen från våra expertmyndigheter att vi kommer att ha ett fortsatt elöverskott. Vi kommer fortsatt att vara elexportörer.

Camilla Mårtensens fråga är i allra högsta grad relevant när det gäller olika prisområden. Prisområdena infördes under den förra borgerliga regeringen med anledning av att Danmark klagade hos kommissionen. Är det rimligt? I grund och botten är min principiella hållning att vi ska ha ett elprisområde i Sverige. Men med tanke på de regler som finns i dag är vi inte framme där.

Jag skulle vilja att vi i längden har ett elprisområde. Det förutsätter att vi fortsätter att bygga ut kapaciteten så att det inte finns någon anledning för EU-kommissionen att ha synpunkter på hur många elprisområden vi har i vårt land. Ett elpris i landet är att föredra.

Herr talman! Elbristen i södra Sverige är på riktigt. Kalla vinterdagar blir det uppenbart att vi hade behövt fler reaktorer igång som skulle kunna förse oss med fossilbränslefri energi. I stället importerar vi fossil energi. Alternativet är att vi får dra igång oljekraftverket i Karlshamn. Hur anser statsrådet att det går ihop med visionen om att minska användningen av fossil energi?

Herr talman! Liberalerna står utanför den energipolitiska överenskommelsen från förra sommaren, som nu undan för undan blir verkstad och verklighet. I dag kommer man att ha debatt om en del av den. Grunden för den är att vi ska kunna garantera alla våra medborgare el till konkurrenskraftiga priser. Det gör vi i dag, och det kommer vi också att göra i framtiden tack vare ett blocköverskridande samarbete här i riksdagen. Jag beklagar att Liberalerna inte är med i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga är till bostadsminister Peter Eriksson. Den gäller vad regeringen avser att göra för att förbättra situationen för de hyresgäster som riskerar att inte ha råd att bo kvar i sina lägenheter efter renovering.

Vi politiker talar ofta om att ta människors oro på allvar. Inte minst efter Trumps framgångar i USA har det blivit ett återkommande slagord. När jag jobbade som jurist på Hyresgästföreningen i Uppsala hade jag hand om dem som motsatte sig renovering. De gjorde det därför att de såg att de riskerade att inte ha råd att bo kvar, tvingas flytta och byta stadsdel. Det var en enorm oro, som jag tycker förtjänar att tas på allvar.

Jag skulle gärna vilja ha svar på frågan.

Herr talman! Det här är ett reellt problem. Det är ibland så att man renoverar för rätt stora pengar, och hyrorna höjs i stor utsträckning. Det innebär att alla inte upplever att de kan bo kvar längre.

Det är ett av skälen till att vi har haft en utredning som behandlar just detta område. Den har nyligen lämnat fram sina förslag. Det är en rad olika förslag inom området. Jag tror att utredningen just nu är ute på remiss, och den kommer att beredas i Regeringskansliet. Först därefter kommer regeringen att ta ställning till om vi är beredda att göra förändringar på området.

Jag tycker att man ska titta på till exempel möjligheterna att nivåskilja renoveringarna och ge hyresgästerna större möjlighet att vara med och påverka. Det vore kanske bra.

Herr talman! Jag är lite nyfiken. Man talar om inflytande och att man kan ha olika nivåer. Men det fundamentala gäller ekonomin för hyresbostäder. Är regeringen beredd att också titta på hur marknaden fungerar i det stora hela? Små avvikelser i standard kan få oerhörd betydelse för hyressättningen. Är det rimligt?

Herr talman! I grunden är det fastighetsägarna som äger fastigheterna som har rätt att göra investeringar i dem. Ibland blir det högre och ibland blir det lägre kostnader för det. Till syvende och sist kommer det att landa på hyresgästerna.

Vi har som sagt en utredning som ser om man kan stärka hyresgästernas ställning på marknaden och möjligheten att påverka utfallet. Vi ska ta ställning när den dagen kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till Ibrahim Baylan, som i dag besvarar allmänpolitiska frågor.

Sedan regeringen tillträdde har Sverige och svenska företag fått se en rad skattehöjningar och nya skatter vid sidan av ett antal nya regleringar. I dagarna släpptes också en enkätundersökning där svenska företag svarade på frågan: Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i Sverige? Resultatet var tämligen nedslående. Det var det sämsta sedan mätningarna började göras. Det borde rimligen vara besvärande i ett läge när vi behöver många nya jobb för många arbetslösa som ska ut på arbetsmarknaden.

Därav min fråga. Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att vända trenden med det allt sämre företagsklimatet så att fler arbetslösa kan gå från bidrag till arbete?

Herr talman! Tack, Josef Fransson, för en väldigt adekvat och viktig fråga.

Verklighet och statistik kan ibland vara samma sak men inte alltid. Verkligheten, Josef Fransson, är att vi under de senaste två och ett halvt åren har 200 000 fler människor som går i arbete. Verkligheten är den att det går väldigt bra för de svenska företagen och det svenska näringslivet. Det speglas inte minst av att vi nu månad för månad har en allt högre värdering av det svenska näringslivet inte minst på börsen. Det är så till den milda grad att man kanske till och med har anledning att vara orolig.

Regeringen kommer att fortsätta fokusera på att bekämpa arbetslösheten. Vi kommer att göra det därför att det är vår grundläggande uppfattning att det är vägen till frihet, såväl för den enskilde som för vårt samhälle.

Visst, man kan alltid hänvisa till statistik av olika slag. Vi kommer naturligtvis att fortsätta jobba för att förbättra klimatet i vårt land. Men man måste också se att det går väldigt bra för det svenska näringslivet. Det måste man ta med sig - även om Sverigedemokraterna ogärna vill se positiva tendenser.

Herr talman! Ja, det är väl inte helt obekant att vi befinner oss i en högkonjunktur, och att fler har kommit i arbete är väl en ganska naturlig följd av att vi har blivit väldigt många fler invånare i det här landet. Jag hoppas att det hänger med, annars vore det väldigt illa.

Men nu kommer det också, i alla fall om regeringen får bestämma, en ny kilometerskatt på skötsamma svenska åkare när de ska transportera ut varor på världsmarknaden. Det kommer en ny skatt på elektronik som gör att folk kommer att börja beställa från utlandet i stället för att handla i Sverige. Hur förbättrar det här Sveriges klimat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Josef Fransson frågar om Sveriges arbete med klimatet. Sverige är på många sätt en förebild, och vi är det därför att vi har vidtagit åtgärder.

Åtgärderna tas inte alltid emot med öppna armar, men när de väl är genomförda och det svenska näringslivet jobbar för att bli effektivare har det ofta stark påverkan på vår konkurrenskraft och vår förmåga att hävda oss internationellt. Det kommer det att ha också med de här åtgärderna.

Herr talman! Jag ska ställa en fråga till bostadsministern.

Vi kan konstatera att vi har bostadsbrist i 255 av 290 kommuner. Det är en ökning med 14 sedan förra året.

Vi har utanförskapsområden där färre än hälften av de boende går till jobbet. Vi kommer att få ännu fler nyanlända som har fått uppehållstillstånd, en grupp där väldigt många inte går till jobbet. Vi har alltså väldigt många människor med låg betalningsförmåga.

Till det kommer att kommunerna har svårt att finna bra bostäder. Vi vet att EBO ökar och därmed även trångboddheten för många familjer.

Som lök på laxen har vi fått rapporten om att unga i Sverige bor kvar hemma allt längre tid.

Utifrån detta skulle jag vilja höra vad bostadsministern funderar på för lösningar, framför allt för dem med liten plånbok.

Herr talman! Tack för frågan!

Min bedömning är att vi har en stor bostadsbrist i Sverige - den har byggts upp under lång tid - och att det bästa man kan göra är att bygga nya bostäder. Man finner inte bostäder; man bygger bostäder.

Faktum är att i dag bygger vi som vi inte har byggt på många decennier. Inte sedan miljonprogrammets dagar har vi byggt så mycket.

Den här förändringen har skett på kort tid. Första kvartalet i år påbörjades byggandet av över 21 000 lägenheter. Första kvartalet 2014 var det en bara en tredjedel så många. Det är alltså det viktigaste vi kan göra i Sverige - att bygga fler bostäder.

Den andra stora saken är de stora investeringsstöd som regeringen satsar på för att få fram bostäder till rimliga kostnader. Det vore väldigt bra om vi fick stöd för det från oppositionen.

Herr talman! Tack för svaret, bostadsministern!

Jag kan konstatera att visst byggs det mycket. Men vi kan väl vara överens om att det som byggs i dag inte kan efterfrågas av dem med väldigt liten plånbok som inte har någon inkomst.

Kommunerna jobbar i dag med många temporära lösningar som både är dyra och som kanske inte är de bästa bostäderna.

Ministern har en tendens att lyfta fram subventionerna, som vi ju vet används i otroligt låg utsträckning - i Stockholm inte alls. Där finns inte lösningen, så vad är ministerns lösning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Man kan också ställa frågan om oppositionen har någon lösning annat än att försöka ta bort de satsningar som regeringen gör.

Vi gör nu en stor satsning på såväl studentbostäder och äldrebostäder som hyresbostäder i övrigt. Det påbörjas i år 2 800 studentbostäder i Stockholm, och det är flera hundra procent mer än under den förra mandatperioden. Vi bygger äldrebostäder i stor utsträckning men också hyresbostäder över hela landet.

Det här går att göra också i Stockholm, men än så länge har man inte valt den politiken.

Herr talman! Jag har en fråga till energiminister Baylan.

I måndags kväll var det stormöte i min hembygd, i Folkets hus i Nybro, om byggandet av en 400 kilovolts kraftledning. Jag vet att statsrådet är väl insatt i problematiken kring denna.

I vinter har Riksrevisionen rapporterat om Svenska kraftnäts verksamhet, en rapport som regeringen har svarat på, med många kritiska synpunkter på hur verksamheten fungerar.

I näringsutskottet har man behandlat denna rapport, och man kommer att ge ett tillkännagivande till regeringen på punkten - eller kravet - oberoende samhällsekonomisk granskning av de objekt och projekt som Svenska kraftnät avser att genomföra.

Min fråga till statsrådet är: På vilket sätt kommer statsrådet mycket skyndsamt att se till att detta tillkännagivande omsätts i en instruktion till Svenska kraftnät? Jag tror att det är av utomordentlig betydelse för att vi ska få ökad förståelse för det behov av ett utökat nät som statsrådet tidigare talat om.

Herr talman! Tack, Anders Åkesson, för en relevant fråga! Den berör en viktig del av vår infrastruktur, nämligen den som för över den elektricitet som hela vårt samhälle är beroende av.

Det är mycket riktigt så som Anders Åkesson påpekar att Riksrevisionen har kommit med denna kritik och att regeringen har svarat med en skrivelse.

I detta har vi haft inställningen att det här bör göras. Därför kommer vi - inte minst då vi är överens i riksdagen om detta; vi är ganska eniga i betänkandet - att gå fram med det här förslaget, och vi kommer att göra det i närtid.

Det innebär att vi kommer att få ytterligare fokus på samhällsekonomiska bedömningar när det ska byggas ut. Det bör man vara medveten om. Det är en viktig aspekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är bra att vi är överens, statsrådet och jag, om behovet av fristående samhällsekonomisk analys av de projekt som Svenska kraftnät har att genomföra.

Men min fråga var: Kommer statsrådet skyndsamt att omsätta detta tillkännagivande i nya instruktioner till Affärsverket svenska kraftnät?

Herr talman! Då Miljö och energidepartementet redan har jobbat med frågan under en längre tid är svaret absolut ja. Det kommer att komma snabbare än man skulle kunna misstänka, och det är av den enkla anledningen att vi har haft som plan att göra just detta.

Herr talman! Det är viktigt att alla kan resa i Sverige, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte.

Jag har ställt en skriftlig fråga till statsrådet Anna Johansson om hur man ska kunna resa med nattåg till Norrland om man använder rullstol och fått ett svar som tyvärr är fake news. Statsrådet har svarat mig att operatören ska ha rullstolslyft på nattågen. Det stämmer tyvärr inte.

Frågan är hur svaret till mig kan vara så fel. Jag vet att svaret är fel eftersom jag nyligen reste med nattåg med en medresenär som använder rullstol. Det var därför jag ställde den skriftliga frågan. Verkligheten stämmer alltså inte överens med svaret.

Då är frågan: Vem brister i kontrollen av att operatören följer avtalet? I svaret till mig från statsrådet står det att Trafikverket svarat att det finns ett avtal om att det ska finnas rullstolslyftar på tågen, men eftersom det inte finns är min fråga till statsrådet: Hur kontrollerar ni att avtalen följs, och har regeringen koll på verkligheten?

Herr talman! Det här är en jätteviktig fråga, för den handlar ytterst om de transportpolitiska målen att tillgodose behovet av god tillgänglighet för alla människor och för svenskt näringsliv i hela landet. Det gäller naturligtvis också och i allra högsta grad människor med olika funktionsnedsättningar.

Det som stod i svaret till riksdagsledamoten var att det är operatörerna som i detta avtal tar på sig ansvaret för att säkerställa att det finns rullstolslyft. Därmed är svaret ganska givet: Det är operatören som har det fulla ansvaret.

Om det inte fungerar - det kan också finnas andra saker som man upplever inte fungerar - är det bra att anmäla det. Då får Trafikverket, som är den andra avtalsparten, säkerställa att operatörerna lever upp till det ansvar som de har tagit på sig.

Herr talman! Verkligheten är att det inte finns rullstolslyft på alla nattåg till Norrland; man bryter alltså mot avtalet. Enligt personal som jag pratade med på det tåg jag åkte med är detta ett återkommande problem. Hade statsrådet och hennes tjänstemän googlat hade man sett att detta är ett stort och återkommande problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är regeringen som styr Sverige och ger uppdrag till Trafikverket, och det är naturligtvis djupt olyckligt att Trafikverket inte granskar att avtalen följs.

Herr talman! Som sagt var: Finns det ett avtal som säger att man ska kunna resa med rullstol ska man självklart också kunna göra det. När detta har brustit behöver man se till att operatören, med hjälp av rullstolslyft eller på något annat sätt, ser till att även den som har en funktionsnedsättning kan medfölja de tåg där det framgår av avtalet att detta ska vara möjligt; det är ju det som är viktigt här. Det kan handla om att man installerar rullstolslyftar eller om andra åtgärder.

Men självklart är det viktigt att säkerställa att de avtal som finns också efterlevs av operatörerna. Detta ingår ju i deras åtagande.

Herr talman! Min fråga är riktad till bostadsminister Peter Eriksson.

Vi hade tidigare en fråga om den utredning om renovering av hyresrätter som regeringen fick för några veckor sedan. Det som utredningen missar är den nya teknik som några av hyresvärdarna i dag använder, nämligen att man går in och renoverar när någon flyttar ut, det vill säga i tomställda lägenheter. På det sättet går man runt den dialog man ska ha med hyresgästerna.

Det stora problem som jag vill lyfta fram för bostadsministern är att det som händer när man bara renoverar lägenheter är att man inte byter ut stammarna. Den tekniska livslängden är alltså fortfarande lika kort som den var; det enda som händer är att man har ändrat vissa saker inuti lägenheten. Detta är ett enormt resursslöseri, för när du sedan måste byta stammarna måste du ändå riva ut kök och badrum.

Hur ser bostadsministern på det här sättet att renovera, som jag menar är ett enormt resursslöseri?

Herr talman! Jag tror inte att vi ska gå in och bestämma hur enskilda fastighetsägare ska renovera sina lägenheter. Däremot är det naturligtvis viktigt att vi ser till att man i allmännyttan, som är kommunalt ägd, sköter renoveringarna av fastigheterna. Ägarna av privata fastigheter har ju själva ett ansvar för att sköta och underhålla dem så att de inte tappar i värde eller blir omöjliga att använda som bostäder på längre sikt.

Herr talman! Jag tror att bostadsministern underskattar det stora problem som uppstår. Ofta kommer det värdar som köper upp fastigheterna och vill ha ganska snabba pengar. De gör enskilda renoveringar i de tomställda lägenheterna och får den värdehöjning och det kassainflöde detta innebär. Sedan lämnar de fastigheten och säljer den till någon annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi håller på med ett samhällsbygge, så att bara säga att vi inte ska lägga oss i detta tror jag är en väldigt farlig väg att gå. Jag tror att det är viktigt att vi garanterar livslängden på dessa fastigheter.

Herr talman! Jag kan dela oron när det gäller snabba klipp på fastighetsmarknaden. Det kan finnas ett problem med att man blåser upp värdena och att detta leder till kraftigt ökade hyresnivåer, som fler inte klarar av. Detta förvärrar segregeringen och gör att många människor hamnar utanför bostadsmarknaden.

Men jag är tveksam till att vi ska gå in och reglera exakt vad man ska göra och när och på vilket sätt renoveringar ska göras.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Ibrahim Baylan.

Regeringen har ju i veckan presenterat en storsatsning för att stärka vården och omsorgen. Det handlar om totalt minst 5 nya miljarder som kommer att tillföras kommuner och landsting från och med nästa års budget. De tidigare välfärdsmiljarderna hade ju fokus på kommunsektorn, men den här gången är det, om jag förstått saken rätt, landstingen och sjukvården som står i centrum.

Av de 5 nya miljarderna ska 3 gå till sjukvård, och 2 miljarder ska speciellt gå till goda arbetsvillkor och utvecklade arbetssätt för vårdens personal. Det är jätteglädjande att höra detta, men jag skulle vilja veta lite mer. Kan statsrådet utveckla hur det är tänkt att dessa 2 miljarder ska användas?

Herr talman! Tack, Kristina Nilsson, för frågan! Sjukvården är ju en väldigt central fråga för oss och en central del av vår välfärd. Jag tror att alla förstår hur viktig hälsan är för alla människor i vårt land.

Vi har en sjukvård som klarar av att bota allt fler sjukdomar, men det gör också att det kommer att finnas ett ständigt behov av att bygga ut den och stärka den med resurser. Nu när vi har kunnat vända underskott till överskott prioriterar vi därför investeringar i vår välfärd. Vi har sedan tidigare 10 välfärdsmiljarder till kommuner och landsting; vi följer nu upp med ytterligare 5.

De 3 miljarder som Kristina Nilsson talar om, som riktas till landstingen, går både till att korta ned vårdköerna och öka tillgängligheten och till att se till att stärka sjukvården lokalt, beroende på vad man behöver. Är det att stärka personalsituationen och bemanningen och förbättra villkoren för personalen ska man kunna göra det med dessa resurser.

För denna regering är förstärkning av och investeringar i det gemensamma - vår välfärd och vår sjukvård - alltid att föredra framför skattesänkningar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! En av mina hjärtefrågor har alltid varit detta med klyftor i samhället, och hälsoklyftan är en del. Det handlar om många saker, inte bara sjukvård. Det kan till exempel också vara vilka uppväxtvillkor man har, att det finns jobb och allt annat som hör ihop med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vet att statsrådet är djupt involverad i detta arbete, och jag skulle vilja att statsrådet berättar något mer om hur det går.

Herr talman! Blir man sjuk måste man självklart ha sjukvård så att man kommer på benen igen och får ett gott liv. Men dessförinnan är det såklart viktigt att vi fortsätter med förebyggande arbete. Det ska ske i skolan genom mer rörelse; regeringen har precis presenterat nya förslag om att få fart på skolungdomarna. I många av våra idrottsföreningar måste vi se till att man vänder sig brett. På det viset kan människor få ett hälsosamt liv och kanske undvika sjukvården. Även om den är bra måste man ju förhoppningsvis inte dit.

Herr talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson.

Just nu byggs det fler bostäder än på väldigt länge. Under 2016 färdigställdes 42 000 nya bostäder, och hela 62 000 påbörjades. Prognosen från Boverket visar att siffran bara kommer att öka de kommande åren. Jag tycker att ett kraftigt ökat bostadsbyggande är bra; det betyder att fler kommer att få en bostad.

Däremot växer oron lite när det går så här fort. Min oro och den fråga jag skulle vilja ställa till Peter Eriksson handlar om hur vi ska se till att allt det som byggs också efterfrågas - att hyrorna blir rimliga så att människor faktiskt har råd att bo där vi bygger. Annars kan vi snart stå med ett bestånd som människor inte kan efterfråga.

Herr talman! Detta ligger väldigt nära den fråga vi diskuterade nyligen: Bygger vi rätt bostäder, och bygger vi till rimliga priser? Jag tycker att det är riktigt att ha den farhågan i dag. Jag tror att vi skulle behöva bygga fler bostäder till rimliga kostnader.

Det går att bygga till lägre kostnader. En rad kommuner har gjort det, och en rad företag satsar nu på att bygga lite mer industrialiserat men också på att använda de statliga investeringsstöden för att få ned hyresnivåerna. Detta pressar också kostnaderna; det är alldeles uppenbart. För dem som har fått ta del av investeringsstöden under det första halvår då de funnits ser vi att de leder till lägre kostnader eftersom motprestationen är att hyran ska ned på en viss nivå.

Jag vill gärna uppmana kommuner och allmännyttiga och privata företag att utnyttja denna möjlighet ännu mer.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag tror att detta är en problematik vi behöver tala mer om och lyfta. Vi kan inte stå med ett bestånd som människor inte har råd att bo i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En annan sak som lätt får stryka på foten när det går så här fort är kvaliteten; det gäller hållbarhetsaspekten, människors boendemiljö och omgivningen. Därför skulle jag också vilja passa på att fråga Peter Eriksson hur han ser till att allt det som byggs blir bra och hållbart även i framtiden, både husen vi bygger och miljöerna runt omkring.

Herr talman! Det är naturligtvis också en viktig fråga. Det finns en risk när man bygger snabbt. Vi ser också att det är stor kompetensbrist inom stora delar av byggindustrin. Man missar viktiga saker och slarvar eller bygger på ett sätt som gör att det blir problem senare.

Jag brukar försöka uppmärksamma industrin på detta. Men vi tittar också på möjligheten att skärpa lagstiftningen på det här området.

Herr talman! Jag vill fråga bostadsministern om de misslyckade bostadssubventionerna. Dagens industri rapporterar att byggsubventionerna har gett ett klent tillskott av bostäder. De stora byggbolagen ratar alla byggsubventionerna. I princip är det bara kommunala bostadsbolag i sossestyrda kommuner som tar emot stödet. I Stockholm är det inte en enda lägenhet som ska byggas med detta stöd.

Förut menade Mehmet Kaplan och regeringen att byggsubventionerna skulle ge 15 000 fler bostäder. Det vågar ni inte ens hävda själva längre. Nu, när floppen är ett faktum, menar dock Peter Eriksson att det kommer att ge lägre hyror för lägenheter som ändå skulle byggas.

Detta kände Miljöpartiet till redan 2012, när man skrev en rapport om en långsiktigt hållbar politik för att hantera bostadsbristen. I den skriver Miljöpartiet att bostadssubventionerna är "mycket kostsamma, efterfrågas inte av dem som bygger och riskerar att få kostnadsdrivande och snedvridande effekter på marknaden."

Miljöpartiet hade rätt 2012 och fel i dag. Min fråga är därför: Varför subventionerar ni rika byggherrar i stället för högre bostadstillägg för pensionärer och ensamstående föräldrar?

Herr talman! Jag tycker att det är riktigt som står i rapporten, att det finns en risk för att den här typen av subventioner kan vara kostnadsdrivande. Just därför har vi konstruerat de investeringsstöd vi har i dag på ett annat sätt än tidigare. Upplägget innebär att man får en press nedåt på kostnaderna i stället för uppåt. Det är en väldigt viktig skillnad.

Det är bra att Robert Hannah tar upp den här frågan, för jag skulle vilja att många fler allmännyttiga bolag och privata företag tittar på den här konstruktionen. Den medger att man kan bygga bra bostäder till rimliga hyror och få ned kostnaderna. Det är en motprestation - lägre hyra i 15 år - men det innebär också en fördel för alla de människor som inte har så stor plånbok och vill komma in på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tror att bostadsministern var inne på rätt svar på den här frågan när han talade om serietillverkade hus förut. Det är genom att förändra lagstiftningen, så att vi får mer snabbproducerade hus, som vi får ned kostnaden - inte genom att kasta bort 6 miljarder kronor per år till rika byggherrar som inte ens vill ha pengarna.

Medan ni lägger 6 miljarder varje år till rika byggherrar som inte vill ha pengarna, lägger Liberalerna 3,6 miljarder till ökade bostadstillägg för fattigpensionärer och ensamstående föräldrar. Det är de som behöver pengarna, inte de rika byggherrarna.

Herr talman! Ärligt talat, Robert Hannah: Jag har inget som helst emot om rika byggherrar producerar bostäder som innebär att man får lägre hyror och bra bostäder. Det är bra, och det kan de gott få stöd av regeringen för att få fram.

Problemet i dag är att vi visserligen bygger rejält med bostäder, men de är lite för dyra. De är för oss som har gott om pengar. Vill rika byggherrar bygga bostäder med lägre hyror är de välkomna.

Herr talman! Antalet bostadsområden som av polisen klassas som särskilt utsatta har, kanske inte helt oväntat, ökat från 15 till 23 från föregående mätning. För att ett område ska klassas som särskilt utsatt måste det uppfylla ett antal kriterier: parallella samhällsstrukturer, svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag, obenägenhet hos befolkningen att delta i rättsprocesser, närhet till andra utsatta områden och våldsbejakande religiös extremism.

För att hantera dessa områden krävs såklart en polissatsning i den storleksordning som Sverigedemokraterna har föreslagit. Där har regeringen misslyckats. Men för att se till att dessa områden inte blir fler till antalet måste man ha grundläggande förståelse för vilka faktorer som utgör grunden för att de över huvud taget uppstår.

Ibrahim Baylan, vilka förutsättningar anser du utgör grunden för att det i vissa områden har skapats parallella samhällsstrukturer och sympati för våldsbejakande religiös extremism?

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för frågan! Det är en viktig fråga. Brott och orsakerna till brott ska bekämpas, oavsett var de finns, oavsett om det är i riksdagens korridorer eller i våra förorter. Det är en väldigt viktig princip. Rättsstatens principer gäller, och de gäller i hela vårt land. Det är därför denna regering har förstärkt rättsapparaten, förstärkt straffen och undan för undan fortsätter att förstärka polisväsendet, både genom fler poliser och mer resurser till polisen, liksom också fler polisanställda.

Om man som medborgare blir utsatt för brott eller ser ett brott och inte får någon respons när man ringer är det inte bra för legitimiteten i vårt samhälle. Det är inte heller bra för möjligheten att få någon att ställa upp och vittna mot de eventuella brottslingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför kommer vi att fortsätta detta arbete. Vi kommer att göra det av det enkla skälet att det är centralt i hela vårt samhällsbygge.

Herr talman! Jag tror att de allra flesta instämmer med Sverigedemokraterna i att våldsbejakande religiös extremism till stora delar är ett importerat problem som beror på en ansvarslös invandringspolitik. Parallella samhällsstrukturer har kunnat växa fram genom en naiv tro på den mångkulturella samhällsutvecklingen. När varje punkt som har gått fel är så tydligt kopplad till ett socialdemokratiskt ansvar blir min något sportiga slutfråga till vår socialdemokratiska minister: Hur känns det?

Herr talman! Jag är väldigt stolt över vårt samhälle. Inte för att det är perfekt eller för att vi saknar problem och brister utan för att vi undan för undan har sett till att Sverige är ett bra land att leva i. Det innebär inte att vi saknar problem.

Adam Marttinen pekar på våldsbejakande extremism. Den ska vi bekämpa. Vi ska bekämpa brott. Men ska man göra det med trovärdighet måste man också sopa framför egen dörr. I dag kom ytterligare en rapport om en sverigedemokratisk riksdagsledamot som dömts till ett års fängelse. Sopa framför egen dörr! Då blir det också mer trovärdigt.

(Applåder)

Herr talman! Sjysta villkor på arbetsmarknaden är en av Socialdemokraternas prioriterade frågor. Varje person som arbetar ska ha rätt till en rättvis lön och bra arbetsvillkor. Detta gäller självklart även de personer som tillfälligt arbetar i Sverige, till exempel lastbilschaufförer från andra EU-länder.

EU-kommissionen har nyligen presenterat sitt förslag till nytt vägpaket, där man bland annat föreslår hårdare tag mot så kallade brevlådeföretag och ändrade regler när det gäller hur länge ett utländskt företag får köra i ett annat EU-land, det som på branschspråk brukar kallas cabotageregler. Till detta får vi återkomma lite längre fram i år.

Men i början av juni fattade Sveriges regering ett beslut om att förtydliga reglerna om just cabotagetrafiken i Sverige. Min fråga till statsrådet Anna Johansson är om hon kan redogöra lite mer för vad detta beslut innebär för arbetet för mer ordning och reda på våra vägar.

Herr talman! Detta är en jätteviktig fråga. Det handlar ytterst om förtroendet för hur arbetsmarknaden fungerar, hur den öppna marknaden fungerar och om vad vi ska ha för ordning på hela den svenska arbetsmarknaden. Just yrkeschaufförer är en utsatt grupp. Ofta är de också utsatta för väldigt hårdhänta offentliga upphandlingar. Därför är det väldigt viktigt att vi nu har en lagstiftning som gäller det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har genom arbetsmarknadsminister Ylva Johansson remitterat en DS som handlar om att utstationeringsdirektivet ska gälla också för yrkeschaufförer. Det är en jätteviktig del. Vi har fattat beslut om sanktionsavgifter. Vi har fattat beslut om klampningsmöjligheter, alltså att man inte får fortsätta köra bilen. När vi fattat beslut om regler har vi sett att de inte riktigt har använts som tanken var. Därför kommer det nu från den 17 juli i år att bli lättare att klampa bilar för olika typer av överträdelser.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ja, regeringen har onekligen gjort en hel del för att motverka den osunda konkurrensen. Vilka ytterligare områden inom åkeribranschen anser statsrådet behöver ses över för att man ska uppnå ännu mer ordning och reda på våra vägar?

Herr talman! Detta är en fråga som vi med full kraft kommer att fortsätta att arbeta med. Vi ser att det är helt ohållbart när chaufförer bor i sina bilar utan tillgång till toalett och blir utnyttjade av mindre nogräknade arbetsgivare. Det är ett problem inte bara för dem utan för hela vårt samhälle. Därför kommer det att vara fortsatt fokus på detta.

Den som beställer en transport har ett ansvar. Vi vill se om vi kan stärka det ansvaret. Vi behöver se över regelverket på EU-nivå och arbeta för bättre regler där, men vi behöver också göra mer på hemmaplan och se till att efterlevnaden ökar.

Herr talman! Det är mycket angeläget att fastighetsägare har reella möjligheter att hålla sina bostäder väl underhållna och funktionsdugliga över tid genom att kunna göra renoveringar. En sådan renovering är energieffektivisering. Jag oroas väldigt mycket över att de förslag som försvårar det hyllas så mycket här i kammaren.

I likhet med Centerpartiet har den regering där Peter Eriksson är bostadsminister avsatt pengar för att öka energieffektiviteten i bostäder och främja hållbarhet i bostadsbyggandet. I början gavs uppdraget att handla upp ett informationscentrum för hållbart byggande med det anslag som fanns i budget för 2017 och 2018. Ännu i dag har det inte gått ut någon förfrågan. Det ser inte ut som att något informationscentrum kommer att finnas vid utgången av 2017.

Frågan till Peter Eriksson är: Varför tar det så lång tid? När kan byggbranschen och fastighetsägarna räkna med att ha någon att vända sig till för att få information om hur man renoverar och bygger bostäder och lokaler med hjälp av passivhusteknik?

Herr talman! Det är riktigt att vi har avsatt särskilda pengar för att utveckla ett forum för hållbart byggande. Det ligger nu på Boverket. Enligt vad jag har erfarit kommer denna fråga att lösas inom kort, så att man väldigt snart ska kunna komma igång med detta projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Peter Eriksson, för svaret! Det betyder i klartext att något sådant informationscentrum inte kommer att starta under 2017. Och alla pengar, 10 miljoner, kommer att frysa inne.

Boverket fick också uppdraget att ta fram en svensk definition av nära-nollenergibyggnader. Förslaget har varit ute på remiss och har fått kritik för att det inte tillräckligt mycket fokuserar på att hus ska byggas så att så lite köpt energi som möjligt används. Byggbranschens aktörer hålls i ovisshet om vad som kommer att gälla. Är ministern nöjd med detta?

Herr talman! Jag är missnöjd med att det tog väldigt lång tid innan man fick ut det här nollenergidirektivet för beslut. Det innebar i praktiken att Sverige antagligen var det sista landet i Europa att anta det. Det skulle ha gjorts redan under den förra mandatperioden. Men det tog alldeles för lång tid. Det berodde väl både på politiska skäl och på att myndigheter inte prioriterat frågan. Men nu räknar jag med att det ska kunna gå fortare.

Herr talman! Nyligen har Näringslivets Regelnämnd frågat tusentals företagare i Sverige hur de ser på villkoren för att starta och driva företag. Två av tre säger att det har blivit mycket krångligare och svårare att starta och driva företag i Sverige de senaste två åren. Och 1 procent, alltså en av hundra, säger att det har blivit enklare. Det är ett klart underbetyg åt denna regering, och det är fullt rimligt om man ser till en del av de rätt dåliga förslag som regeringen har och har haft. Det handlar om att göra det dyrare att anställa och om försämringar i RUT och ROT. Det är en diskussion om flygskatt, kilometerskatt och andra områden.

Jag vill fråga samordningsminister Ibrahim Baylan: Vad tror Ibrahim Baylan är skälet till att landets företagare ger honom och regeringen ett så kraftigt underbetyg?

Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för en viktig fråga! Vi har diskuterat detta tidigare. Det är klart att jag är glad över att vi har företagare som är ivriga. Jag förstår också att man naturligtvis vill kunna driva sin verksamhet så effektivt som möjligt.

Men också Lars Hjälmered och hans parti borde ha en viss ödmjukhet inför att det är en sak att säga att vi ska göra det enklare - det sa också den förra regeringen - och att det är en helt annan sak när man ska gå igenom reglerna. Vad är det som ska tas bort? Det finns nämligen väldigt få livsmedelskrav, olika effektiviseringskrav och annat som har tillkommit av en slump.

Jag har full förståelse för att man vill att det ska vara enklare att driva sin verksamhet. Vi ska naturligtvis göra vårt bästa för att hjälpa till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med det sagt måste man ändå kunna se: Hur går det i verkligheten? Ja, det går väldigt bra för svenskt näringsliv. Vi har fler och fler jobb i det svenska näringslivet. En av de kanske viktigaste uppgifterna för oss som politiker är att se till att det kommer fram mer kompetens. 100 000 tjänster är i dag inte tillsatta just därför att det saknas rätt kompetens.

Herr talman! Rätt är att konjunkturen tuffar på väldigt bra i Sverige. Det ger effekter på jobben och på företagen i Sverige. Rätt är också: När statsminister Löfven var oppositionsledare ställde han ut tydliga löften som han inte har kunnat leva upp till. Vi ser resultatet nu när två av tre företagare säger att det har blivit krångligare och svårare. Blott en av hundra säger att det har blivit enklare.

I en annan undersökning var det åtta av tio företagare som uttryckte att de hade litet eller inget förtroende för regeringens förbättringsarbete i fråga om näringslivet.

Då undrar jag: Är Ibrahim Baylan nöjd med det betyg som företagarna ger honom och regeringen?

Herr talman! Utvecklingen går åt rätt håll, Lars Hjälmered, men nöjd är jag inte. Jag är nöjd med att vi får fler och fler i arbete. Jag är nöjd med att det går bra för svenskt näringsliv. Men vi ska jobba vidare. Och betyg ska man alltid jobba för att förbättra. Det är definitivt så. Men man ska också komma ihåg en sak. Det var inte jubel och klang under den borgerliga tiden heller. Det ligger i sakens natur att företagarna hela tiden vill driva sin verksamhet framåt. Det är bra. Det är bra för dem, och det är bra för Sverige.

Herr talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson. Regeringens aktiva bostadspolitik har möjliggjort att fler bostäder byggs i dag. Det är på en nivå som vi inte har sett på mycket länge. Det är bra. Bostadsbristen är nämligen ett stort samhällsproblem, och lösningen är att bygga fler bostäder.

Samtidigt ser vi att en majoritet av byggföretagen anger att det främsta hindret för tillväxt är brist på arbetskraft. Uppenbarligen har vi ett matchningsproblem, eftersom vi å ena sidan har människor som söker jobb och å andra sidan har byggföretag som har behov av att anställa fler. Samtidigt behöver vi bygga fler bostäder. Här finns det stora samhällsvinster om rätt åtgärder introduceras.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga bostadsministern vad regeringen gör för att matcha den tillgängliga arbetskraften med de behov som finns i byggbranschen.

Herr talman! Det är riktigt att det överlägset största hinder för ett ökat byggande som företagen i dag upplever är kompetensbristen. Det är inte underligt när vi ökar byggtakten med flera hundra procent på några få år. Kompetensbristen berör allt från ingenjörer till arkitekter, snickare och rörmokare - hela kedjan av aktörer inom byggbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här har vi ett stort problem. Regeringen jobbar intensivt med det. I höstas tillsatte jag två utredare, som kom med sina förslag i december. I år har vi fått fram nya avtal inom Byggnads område och när det gäller dem som jobbar med träindustrin. Det handlar om att få fram system för att få in mer personal, ett enklare sätt att komma in i branschen utan att man behöver lång kompetens och lång utbildningstid.

Herr talman! Tack för svaret! Det gläder mig att regeringen prioriterar denna fråga. Om detta är det absolut största hindret i dag för bostadsföretagen - när det gäller att bygga fler bostäder - är det en fråga som måste prioriteras som nummer ett.

Men jag skulle ändå vilja höra bostadsministern förklara hur det går i praktiken. Finns det några sätt att påskynda processen så att fler kommer in i arbete och så att vi kan få fler bostäder?

Herr talman! Jag hann inte riktigt färdigt i mitt förra anförande. Vi jobbar väldigt mycket med denna fråga. Vi jobbar i budgetarbetet nu och tittar på: Kan vi göra ytterligare saker för att universiteten och högskolorna ska öka antalet utbildade lantmätare, arkitekter, ingenjörer och ett antal andra yrkeskategorier?

Men jag tycker kanske att det allra viktigaste är det som händer i industrin i dag. Där har vi fått system som innebär att det kommer att bli enklare att få in betydligt fler människor snabbare, utan lång utbildningstid.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ibrahim Baylan. Vi har genom bland annat SVT de senaste dagarna fått veta att antalet könsstympade flickor och kvinnor har ökat kraftigt i Sverige. Med stor sannolikhet är det mångdubbelt fler än vad som uppskattats, enligt SVT.

Att bli könsstympad innebär att man får delar av sitt underliv bortskuret. Sedan sys man ihop så att urin och mens knappt kan komma igenom. Detta görs utan bedövning.

Här i Sverige förbjöds kvinnlig könsstympning 1982 - tack och lov! Men det fortgår ändå här. Detta är inget nytt för Sverige. Det är också en viktig fråga när det gäller brott mot mänskliga rättigheter.

Vad har regeringen tänkt göra för att inte flickor och kvinnor ska utsättas för detta i Sverige eller genom att föras ut från Sverige?

Herr talman! Tack, Sara-Lena Bjälkö, för en väldigt viktig och högaktuell fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här beteendet, själva uppfattningen och värderingen att det här skulle vara någonting bra, är väldigt barbariskt och medeltida. Det ska vi naturligtvis bekämpa, både genom information och genom att se till att göra tydligt att detta är olagligt i vårt land.

Regeringen har ganska nyligen tagit beslut om och presenterat en strategi mot våld mot kvinnor och också hedersvåld och den här typen av beteenden.

Jag tror att det är viktigt att vi har den tydligheten, men det räcker inte. Jag tror också att vi via skolan måste ha ett väldigt tätt samarbete med elevhälsovården och komma tätt inpå de här familjerna. Det ska vara klart och tydligt och vi ska hjälpa de flickor som riskerar att hamna i detta elände. Annars riskerar vi att ha återkommande diskussioner om det här, och det är inte acceptabelt. Det är ett misslyckande från samhället.

Herr talman! Tack, för svaret, statsrådet! På två år har antalet könsstympade kvinnor i Sverige gått från uppskattningsvis 38 000 till 150 000.

Vi i Sverigedemokraterna har vår politik för att komma till rätta med det här. Vad tänker regeringen göra, på riktigt, för att detta verkligen efterlevs i vårt land nu?

Herr talman! Jag beskrev precis den strategi som regeringen har tagit beslut om och som vi naturligtvis också ska implementera. Jag tror att det är viktigt att vi gör det.

Jag tror också att vi behöver ha en större diskussion och debatt om detta, för jag är inte helt hundra på att de som beter sig på detta sätt är medvetna om att det är ett lagbrott i detta land och att det är någonting som hör historien till.

Jag är högst medveten om att det förekommer, och vi ska alla vara väldigt tydliga med att detta är oacceptabelt. Vi bör göra vårt yttersta för att bli av med detta, både för tjejernas skull och för de familjer som ägnar sig åt det.

Herr talman! Jag hade tänkt ställa min fråga till it-minister Peter Eriksson, men en dag kan ta lite olika vändningar och därför går min fråga till infrastrukturminister Anna Johansson.

Riksdagen laddar i dag skarpt för att vara väldigt tydlig mot regeringen när det gäller de planerade skattehöjningar som har aviserats, bland annat flygskatten. Därför blir min fråga till statsrådet om regeringen nu är beredd att lyssna på riksdagens majoritet och därmed också skrota förslaget.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att regeringen ännu inte har lagt något sådant förslag. Det regeringen har gjort är att skicka ett förslag till Lagrådet. Det finns alltså inget förslag att dra tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan också konstatera att vad Sverige minst av allt behöver är ett politiskt kaos, och jag skulle säga att vi har ett gemensamt ansvar för att se till att vi inte hamnar i ett sådant.

I övrigt tycker vi att det är rimligt att alla delar av transportsektorn bär ett ansvar för den klimatomställning som måste ske och att flygskatt är ett sätt att säkerställa att även flygbranschen tar sitt ansvar i den här frågan.

Herr talman! Tack, statsrådet! Att Anna Johansson tycker att allting som inte är en socialdemokratiskt ledd regering är ett politiskt kaos är retorik vi har hört många gånger tidigare.

Det man faktiskt har gjort är att avisera den här skatten och att den arbetas fram i vårbudgeten. Det är alltså inte bara en utredning eller en lagrådsremiss; det är faktiskt någonting som har aviserats gentemot den här kammaren. Så himla olagt kan förslaget därför inte anses vara.

Jag tolkar ändå statsrådets svar som att man ser till att ha ryggen fri för en förberedd reträtt.

Herr talman! Hur Erik Ottoson tolkar mitt svar får Erik Ottoson stå för alldeles själv.

Regeringen har en väldigt tydlig idé om att vi behöver ställa om samhället. Vi behöver säkerställa att våra barn och barnbarn har en planet som går att bo på, och det innebär att alla sektorer i samhället måste bidra till att vi inte längre använder fossila drivmedel på det sätt som vi hittills har gjort.

Flygbranschen behöver ställa om precis som alla branscher. Jag välkomnar förslag från allianspartierna som går i samma riktning och tar ansvar för klimatet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Per Bolund.

Överskuldsättning är ett väldigt stort problem i samhället. Vi har över 400 000 människor som är registrerade hos Kronofogden. De lever på existensminimum, de kan inte ha lån och abonnemang och det är många barn som lider.

Många gånger är det en olycka som orsakar överskuldsättningen - en separation, dödsfall i familjen, konkurs, arbetslöshet, sjukdom. Överskuldsättningen leder dessutom till olycka. Väldigt många människor slås ut från arbetsmarknaden och blir sjuka, och de har väldigt svårt att komma tillbaka, vilket kostar samhället mångmiljardbelopp.

Det var drygt ett halvår sedan den nya lag som ska göra det lättare att få skuldsanering som gör en skuldfri trädde i kraft. Kan man se några effekter av lagen hittills, och hur jobbar regeringen allmänt med den här frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Hillevi Larsson, för en väldigt viktig fråga och för att du ställer frågan till mig med kort varsel! Jag hoppade ju in ganska sent till den här frågestunden.

Det är ett otroligt viktigt område, och vi vet att överskuldsättning är en utmaning för de individer som drabbas. Vi vet att det skadar individerna själva, deras hushåll och kretsen runt omkring. Det skadar också hela vårt samhälle, inte minst ekonomiskt.

Här finns alltså starka skäl att gå in och försöka göra förbättringar och se till att vi minskar problemet med överskuldsättning. Regeringen har lagt fram en strategi för att minska överskuldsättningen med såväl förebyggande och stödjande som rehabiliterande åtgärder.

Just när det gäller det rehabiliterande är skuldsanering en sådan viktig åtgärd. Den nya lagen har fått stora effekter i form av att vi har sett ökningar i storleksordningen 50 procent när det gäller antalet människor som nu söker skuldsanering och efter ett par år kan komma ut skuldfria, planera sin ekonomi långsiktigt och ta del i samhällsutvecklingen på samma villkor som vi andra. Detta är mycket glädjande.

Herr talman! Jag måste säga att jag är överraskad över de siffror som visar att det är så många som 50 procent fler. Lagen har ju bara varit i kraft ett halvår.

Detta visar också att politiken kan göra stor skillnad. Jag tror också att det är väldigt viktigt framöver inte bara att vi hjälper de här människorna ur skuldfällan utan att vi framför allt förebygger att fler hamnar i den här fällan. Då tror jag att det handlar mycket om kunskap men också om att snabbt fånga upp människor.

Hur jobbar regeringen med det förebyggande arbetet?

Herr talman! Det är sant att vi måste göra saker för att hjälpa dem som är i skuld. Det gör vi nu också aktivt, och det gör stor skillnad. Men vi måste också se till så att färre människor faktiskt hamnar i skuldsättningsproblematik.

Där är förebyggande arbete en nyckel, och vi gör nu stora satsningar på informationsinsatser och utbildning, inte minst genom nätverket Gilla din ekonomi som bland annat är ute på arbetsplatser, i skolor och i organisationer.

Vi stöder också kommunerna i deras budget- och skuldrådgivning genom rekommendationer och andra åtgärder. Vi har alltså ett aktivt arbete på detta område.

Herr talman! Det svenska fjärrvärmesystemet är en mycket viktig förklaring till att uppvärmningen av bostäder och lokaler i tätort i Sverige präglas av energieffektivitet och en hög andel förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som grön riksdagsledamot är jag mycket stolt över att tillhöra ett regeringsunderlag som uttalat att Sverige ska bli ett av världens första fossilbränslefria välfärdsländer och göra en energiomställning till 100 procent förnybar energi.

Men tidpunkten för när Sverige når dessa mål beror på hur stor andel el som finns i uppvärmningen. I januari och februari när det är kallt och fabrikerna är igång är det ett problem om man har mycket el i uppvärmningen och effektreserven måste tas i bruk. Den är i hög grad fossil och gör det svårt att nå klimatmål och samtidigt stänga kärnkraften.

Jag undrar vad energiministern har för avsikt att göra åt det.

Herr talman! Tack, Karin Svensson Smith, för en viktig fråga!

Även som socialdemokratisk ledamot av denna regering är jag väldigt stolt över att vi har som mål att göra vårt svenska välfärdssamhälle till ett fossilfritt och hållbart samhälle.

Fjärrvärmen har tjänat oss väl. Det är en av huvudorsakerna till varför vi har gått från ett uppvärmningssystem som har varit 100 procent beroende av olja till att i princip fasa ut det fossila.

Jag är också glad över att regeringen tillsammans med tre partier i riksdagen har kommit överens om att förändra reglerna inom ramen för de EU-direktiv som finns så att vi inte får ett regelverk, till exempel för byggregler och annat, som är till nackdel för fjärrvärmen. Det ska vara neutrala konkurrensförhållanden. Så är det inte riktigt i dag. Det är i den riktningen vi kommer att jobba.

Herr talman! Det var ett trevligt svar.

Hur gör man med det befintliga bostadsbeståndet? Jag bor i Lund, och där finns det ett effektivt kommunalt bolag som har gjort stora investeringar i förnybar energi inom sitt fjärrvärmesystem. Nu finns konkurrens där man erbjuder elpumpar och annan eldriven energi som leder till tre problem. Möjligheterna att avveckla kärnkraften och att minska effektreserven skjuts framåt. Vidare utnyttjas inte gjorda investeringar. Vad ämnar ministern göra åt det befintliga bostadsbeståndet?

Herr talman! Inom ramen för det arbete som har bedrivits inom Energikommissionen och för energiuppgörelsen har det varit fråga om förändringar i regelverken för att få neutrala konkurrensförhållanden. Vidare har det varit fråga om att sätta upp nya mål för effektivisering så att vi inte behöver använda så mycket el till uppvärmning.

Karin Svensson Smith har helt rätt i att den huvudsakliga utmaningen för det svenska elsystemet är att mycket el används för uppvärmning vintertid. Om det går att lösa det problemet skulle vi få ett helt annat energisystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Peter Eriksson.

Kan man som medborgare lita på postgången? Får vi de brev vi förväntar oss få? Försvinner ett antal brev? Om jag som medborgare inte får mitt brev, hur ska jag kunna klaga när jag inte vet om jag borde ha fått ett brev? Det är många frågor som debatteras bland medborgare. Vi som jobbar med frågorna följer dessa debatter aktivt.

Tillsynen över postverksamheten sker av Post- och telestyrelsen, men regeringen har ansvaret för det verk som hanterar frågorna.

Det är uppenbarligen svårt att få fram relevanta underlag för att besvara frågan om hur leveranssäkerheten ser ut. Hur många brev kommer fram eller kommer bort? Det är en fråga som också ställs av många medborgare. Många av oss har sett exempel på när brev försvinner.

Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att leveranssäkerheten ska öka?

Herr talman! Jag är, precis som frågeställaren, oroad över att det under en relativt lång period har varit problem med postförsändelserna. Alltför många brev har kommit fram sent, och det tycks också vara en hel del brev som inte kommer fram alls.

Detta är oacceptabelt. Vi måste kunna lita på att breven kommer fram. Därför behövs det en bättre tillsyn. Det behövs också tuffare och tydligare krav på den som är ansvarig för att se till att den samhällsomfattande tjänsten sköts. Regeringen bereder därför en ny lagstiftning, det vill säga en förändring av postlagen i den riktningen. Den kommer relativt snart till riksdagen.

Herr talman! Det är också viktigt att utveckla modeller för hur man mäter dessa problem. Vi liberaler har till exempel tittat på hur Skatteverket jobbar med självdeklarationer, det vill säga en digital brevlåda och ett pappersutskick.

På något sätt måste vi få fram mer fakta i målet. Hur vet vi att en ändring i regelverket gör att breven kommer fram? Det är ett tydligt medskick från oss. Det handlar om att göra både regionala och nationella mätningar så att det går att se hur det ser ut över hela landet. Samma service ska ges över hela landet. Är statsrådet beredd att titta på en utveckling av leveranssäkerheten?

Herr talman! Post- och telestyrelsen jobbar med den frågan just nu. Det kommer säkerligen nya och bättre mätmetoder.

En bra förutsättning är en tydligare lagstiftning. I dag är den inte särskilt tydlig. Det behövs förutsättningar som klargör vad som är kraven från ett medborgarperspektiv, vad medborgaren kan begära från Postnord när det gäller breven, och vilka krav som ställs på Postnord.

Här behövs förändringar i Post- och telestyrelsens regi och från statens sida som lagstiftare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund. Det är en konsumentfråga.

Min fråga handlar om spelmissbruk. Det lades fram en spellicensutredning den 30 mars, och det är naturligtvis inte läge att föregripa vad som kommer att hända där framöver.

Som kristdemokrat känner jag starkt för de personer som hamnar i spelmissbruk. Man räknar med att 172 000 personer spelar alldeles för mycket i Sverige, och 82 000 barn är drabbade. Man kan försöka sätta sig in i detta, men det är svårt.

Sex kommuner av 290 samverkar med organisationer som jobbar med frågor om spelmissbruk. Hur ser statsrådet på det som ibland kallas det nya heroinet, och vad kan man tänka sig att göra i sammanhanget?

Herr talman! Tack, Roland Utbult, för en mycket viktig fråga. Vi vet att spelmissbruk och okontrollerat spelande leder till svåra konsekvenser, inte minst socialt och ekonomiskt för drabbade individer. Vi vet att dessa frågor är kopplade till överskuldsättning och i många fall till kriminella aktiviteter.

Här finns ett stort ansvar att ta gemensamt för att minska problemen. Här tror jag att den nya spelregleringen kommer att göra stor skillnad.

Det skapas ett licenssystem som innebär att de aktörer som inte sköter sig blir av med sin licens och därmed stängs ute från den svenska marknaden. De regelverk som nu diskuteras innebär betydligt tuffare regler för marknadsföring så att man uppmärksammar kostnaderna. Kreditgivning som är till bara för speländamål kommer att stoppas. I dag finns exempel på att man kan spela på en hemsida, och när man får slut på pengarna är det bara att klicka på en länk och sedan kopplas man till en sida för kreditgivning.

Vi måste helt enkelt skydda de konsumenter som har problem med sitt spelande.

Herr talman! Vi är överens om att det behövs en licensiering för spelandet och spelbolagen.

En marknadsförare skrev: Säg upp dig på jobbet. Köp en lott!

Det finns en aggressiv och absurd marknadsföring. Som kristdemokrat reagerar jag starkt.

Jag hör att vi är överens, men kommer statsrådet att bevaka - även om det ligger på en annan minister - området framöver?

Herr talman! Det här är ett område som spänner över flera ministrars och departements områden. Som konsumentminister ser jag att det här påverkar många konsumenter negativt. Därmed känner jag verkligen ett ansvar.

Frågestund

Ardalan Shekarabi, som ansvarar för spelregleringen, och jag arbetar tillsammans.

Jag konstaterar också att vi har ett stort ansvar som reglerare, men branschen har ett mycket stort ansvar att ta. Det är ett ansvar som man inte tar tillräckligt mycket i dag. Här måste vi se till att branschaktörerna hjälper och stöttar de konsumenter som får problem.