Statsministerns frågestund - 2017-05-18

Herr talman! Åhörare! Ledamöter! Jag har en mycket enkel fråga till statsministern: Varför är det viktigt att det ska löna sig sämre att jobba?

Herr talman! Jag vet inte vem som tycker så. Det var en mycket konstig fråga. Det är klart att det ska löna sig att jobba.

Vi har alldeles för många arbetslösa människor i Sverige. De ska in i arbete, och därför har jag satt ett mycket tufft arbetslöshetsmål. Det lönar sig faktiskt att arbeta i Sverige, vilket är väldigt viktigt.

Herr talman! Om man ska klara välfärden och tryggheten måste det löna sig att gå till jobbet på morgnarna, för därifrån kommer pengarna. När det under en moderatledd regering lönade sig bättre kunde vi öka resurserna till välfärden.

Men i en familj där båda vuxna har bidrag och en börjar jobba ser vi nu hur familjens inkomst kan gå ned. Vi ser också att över 1 miljon vanliga människor som jobbar, däribland poliser, barnmorskor och lärare, får högre skatt av Stefan Löfven.

I valrörelsen lovade statsministern som partiledare att vanligt folk som jobbar inte skulle få högre skatt. Jag undrar därför varför han sviker det löftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag säger det återigen: Det lönar sig att arbeta i Sverige, och det ska löna sig. Det är bra.

Det är synd att arbetslösheten ökade med moderat politik. Det var inte bra. Långtidsarbetslösheten ökade. Moderaterna har ett enda svar på alla bekymmer, nämligen jobbskatteavdrag. Det har man prövat en gång, två gånger, tre gånger, fyra gånger och fem gånger. Det blev inte bra för Sverige, utan arbetslösheten ökade.

Nu provar vi en annan politik. Vi har en annan inriktning på politiken som innebär att vi investerar tillsammans. När vi investerar blir det fler jobb. Bland annat därför har vi nu 20 000 fler i skolan. Sedan vi tillträdde har sammanlagt 200 000 fler människor ett jobb att gå till, vilket jag tycker är bra. Men det räcker inte.

Arbetslösheten är för hög. Frågan är bara vad lösningen är. Ska vi tillbaka till Moderaternas gamla politik med skattesänkningar, eller ska vi investera tillsammans? Jag tror på det senare.

Dessutom är det besynnerligt att Moderaterna kan tänka sig att nyanlända ska ha både bidrag och lön. Det är mycket märkligt.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har stora och allvarliga problem. Människor i vårt land dör på grund av brist på personal och vårdplatser inom sjukvården. Vi ser hur sexualbrott och otrygghet ökar i en skrämmande takt. Vi ser hur segregationen är djupare än någonsin. Trots brinnande högkonjunktur ser vi galopperande underskott i kommunsektorn och en arbetslöshet som återigen har börjat växa.

I stället för att omvärdera sin politik och göra allt han kan för att vända utvecklingen lägger statsministern en stor del av sin energi på att ljuga och på att baktala oppositionen. Statsministern inledde sin bana med att lova svenska folket ett nytt val. Det löftet drog han sedan tillbaka och bad aldrig om ursäkt för det.

Statsministern har framfört så gravt felaktiga uppgifter om mitt partis historia att han till och med har fått kritik från vänsterorienterade organisationer som Expo. Men han har aldrig bett om ursäkt för detta. Statsministern har påstått att Sverigedemokraterna inte har röstat på sina egna budgetförslag här i kammaren, trots att vem som helst kan gå in och läsa riksdagsprotokollen och se att detta inte stämmer. Det här har han aldrig bett om ursäkt för.

I den senaste partiledardebatten påstod statsministern att SD:s utlovade satsningar på välfärden är helt omöjliga att genomföra eftersom vi, enligt statsministern, vill genomföra skattesänkningar på 50 miljarder.

Först och främst finns inget automatiskt samband mellan att sänka skatterna och att få mer pengar till välfärden. Det beror på vilka skatter man sänker, vid vilken tidpunkt man gör det och hur man gör det. Man ska givetvis vara försiktig. Men det viktiga här är att Sverigedemokraterna aldrig har föreslagit skattesänkningar i denna storleksordning. Även detta var alltså ett påstående som helt saknar saklig grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med anledning av detta är min fråga till statsministern: Hur ska vi kunna lära våra barn att det är fel att ljuga när landets statsminister gång på gång ljuger offentligt för svenska folket och sedan vägrar att be om ursäkt när han blir påkommen?

Herr talman! Sverige har många utmaningar och även många möjligheter. Det gäller att ta till vara detta. Frågan handlar här om Sverigedemokraternas val av politik. De är tydligt det femte borgerliga alternativet och partiet som tror på skattesänkningar. Det är möjligt att Sverigedemokraterna själva inte har räknat på sina förslag. Det må vara så, och det är lika illa.

Jag sa att ni föreslår 50 miljarder, men jag hade nog fel, för det är mer än 50. Det är bara att räkna på förslagen. Det går inte att ta 50 miljarder från skatteintäkterna och tro att det inte gör någon skillnad på välfärden.

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Sverigedemokraterna är ett fall för Lyxfällan. Man kan inte lova runt och sedan dra ned på inkomsterna. Det är på det sättet människor hamnar i skuldfällor.

Era 50 miljarder ska adderas med de andra fyra borgerliga partiernas 70 miljarder. Om vi inte räknar ihop dem blir nettot strax över 100 miljarder. Detta går ni fram med. Om ni inte gör det får ni dra tillbaka era förslag. Men vi utgår från att när partiets ekonomisk-politiska talesperson skriver en artikel i Dagens industri har han väl åtminstone övervägt vad detta innebär.

Konsekvenserna blir sådana, Mattias Karlsson, när man lägger sig platt för högern och säger att man själv också är ett högerparti. Det går inte att försöka vara allmänhetens och allas parti och sedan välja en ekonomisk politik som innebär så pass stora skattesänkningar. Ni har valt och visat vilka ni är: Ni är ett riktigt högerparti. Då får ni stå för det.

(Applåder)

Herr talman! Nu står statsministern här och ljuger igen. Jag uppmanar alla tv-tittare och åhörare att gå in och läsa vårt senaste budgetförslag. Då ser ni att statsministern faktiskt ljuger igen här i riksdagens talarstol. Vi har inte så stora skattesänkningar som statsministern säger.

Att statsministern har svårt att läsa budget vet jag sedan tidigare, men att han inte ens kan läsa debattartiklar tycker jag är ännu värre. Det statsministern påstår står inte i debattartikeln.

Det här handlar om en debattartikel där Oscar Sjöstedt nämner ett antal olika förslag som vi har öppnat att förhandla om. Han säger inte att detta är något som vi ska genomföra rakt av och som vi kommer att lägga fram som skarpa förslag. Han säger att vi kan diskutera något enstaka fall av dessa.

Merparten av de stora skattesänkningar som vi har utgörs av ett borttagande av pensionärsskatten. Vi vill även göra det billigare för små företag att anställa. Vilka av dessa skattesänkningar menar du, Stefan Löfven, står i konflikt med en bättre välfärd? Svara gärna på den frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Ni säger att ni vill sänka pensionärsskatten men röstade emot detta. Det här går inte ihop. Ni gjorde detta hösten 2014. Vi hade kunnat få en sänkt skatt för pensionärerna våren 2015, men ni röstade ned det förslaget då ni valde att rösta med de fyra andra borgerliga partierna. Då blev det ingen sänkt skatt för pensionärerna. Detta är ett faktum.

Låt oss ta ett av era förslag, om det nu är era - du får väl berätta om den ekonomisk-politiska talespersonen möjligen har en egen firma i Sverigedemokraterna. Ett av era skatteförslag innebär att den som tjänar 100 000 kronor i månaden skulle få en skattesänkning med 46 000 kronor per år. Är människor som tjänar 100 000 kronor i månaden verkligen något som är prioriterat inom Sverigedemokraterna? Ska de ha stora skattesänkningar?

Detta prioriterar inte jag, utan jag vill se till att vi har skatteintäkter, för då kan vi investera i välfärden. Jag tänker fortsätta att investera i välfärden. Det är mitt vägval.

(Applåder)

Herr talman! Låt oss tala om vården, om sjukvården och om de växande köerna! Det handlar om köerna för att träffa läkare och om köerna till operation. Det handlar om den regionala klyvningen och om ojämlikheten i landet. Det skiljer sig dramatiskt beroende på var i landet du bor. Vårdköerna växer. De växer som mest i socialdemokratiskt styrda landsting. Och det är under Stefan Löfvens arbetspass som detta händer.

När man är sjuk finns det inget viktigare än att bli frisk igen. Det handlar om att vården är nära, att den är tillgänglig och att man får den vård man behöver när man behöver den. Det är en grundläggande trygghet som varje människa ska känna, oavsett om man bor i Norrlands inland och ska föda barn, om man är cancersjuk i Skåne eller om man behöver tid till en höftledsoperation i Värmland.

Vi ser nu dramatiska skillnader mellan landstingen. Klyftan har vuxit sedan Stefan Löfven blev statsminister. 90 procent får vård inom vårdgarantin i alliansstyrda Halland och Jönköping. Men bara 60 procent får det i socialdemokratiskt styrda Norrbotten och Region Jämtland Härjedalen. Denna ojämlikhet klyver Sverige. Det är helt oacceptabla skillnader, inte minst för den enskilde som drabbas. Oavsett var i landet man bor ska man ha en tillgänglig vård. Det ska inte skilja beroende på vilken färg som landstingsstyret har. Bara för att man råkar vara sjuk och bo i Norrbotten ska man inte ha dragit nitlotten när det gäller att få vård i tid.

Jag vill därför fråga Stefan Löfven: Hur kommer det sig att vårdköerna har ökat så kraftigt sedan den rödgröna regeringen tillträdde? Hur kommer det sig att socialdemokratiska landsting är betydligt sämre på att korta vårdköer än alliansstyrda? Och varför ska de som bor i Jämtland få vänta längre på att få den vård de behöver än de som bor i Jönköping?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vården ska fungera, och den ska fungera lika för alla, oavsett vem du är och oavsett var du bor. Det är en grundbult i den svenska modellen, och så ska det vara.

Nu är det så att fördelningen av landstingens resurser beslutas av landstingen respektive regionerna. Det är så arbetsfördelningen ser ut. Jag tror inte att Annie Lööf är väldigt stolt över sjukvården i Stockholms läns landsting, som sedan länge är styrd av de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna. Det finns stora brister där. Detta kan vi hålla på och debattera.

Poängen är: Vad är det nationella ansvaret? Vad är det vi ska göra på nationell nivå? Så sent som i höstas var Centerpartiet berett att dra ned på resurserna till sjukvården. Jag är glad över att det inte längre gäller - det är bra. Men förutsättningarna för att stå upp för en sjukvård, liksom en bra välfärd i allmänhet, ökar inte om man ska sänka skatterna med 70 miljarder kronor. De kommer att försämras.

Vår regering kommer att lägga till resurser för att korta kötiderna. De är nämligen för långa på för många ställen. De växte dessvärre redan 2014 - det kunde vi se. Den gamla kömiljarden hade spelat ut sin roll. Jag tror säkert att den infördes med det bästa syftet. Men både Läkarförbundet och andra sa: Den leder fel. Den leder inte till den snabbaste vården för dem som behöver den. Det blev helt andra drivkrafter, så vi behövde göra någonting nytt.

Nu kommer vi att tillföra 1 miljard för att se till att vårdgarantin kan uppfyllas snabbare än att det blir ett besök hos en allmänläkare inom sju dagar. Den tiden borde kortas. Vi ser över hur mycket vi kan korta den tiden. Inte minst handlar det om att få fram ett patientkontrakt som gör att de människor som har mer komplexa behov och som behöver fler behandlingar och fler undersökningar ska kunna se hela kedjan av vårdinsatser från början till slut. Så gör vi ett kontrakt. Så gör vi en snabbare vård. Så gör vi en tryggare vård.

Herr talman! Även i alliansstyrda Stockholms län får man vård inom vårdgarantin till 90 procent, till skillnad från i socialdemokratiskt styrda Norrbotten, där man bara får det till 60 procent.

Vi ska komma ihåg att det är Stefan Löfvens politik som har gjort att vårdköerna nu växer. Faktum kvarstår. Köerna växer. Sverige klyvs av en ojämlik tillgång till vård. Och det är just i S-styrda landsting som köerna till specialistvård är längst.

Vi - framför allt Stefan Löfven - borde också fundera på vad det vinstförbud som Ilmar Reepalu och Socialdemokraterna driver för privat vård har för betydelse för primärvården. I dag görs hälften av alla vårdcentralsbesök på en privat vårdcentral. 18,6 miljoner besök görs varje år på privata vårdcentraler. Om man tvingas lägga ned dessa vårdcentraler på grund av Socialdemokraternas politik i fråga om vinsttak, i praktiken vinstförbud, undrar jag: Vart ska alla vårdsökande ta vägen? Hur kortar detta vårdköer? Hur ökar det tryggheten? Hur förbättrar det tillgängligheten till välfärden? Svara nu på frågan om vinsttak, Stefan Löfven!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Återigen: Vi kan jämföra landsting. Stockholms läns landsting har nog de bästa förutsättningarna i hela landet, beroende på befolkningsutvecklingen. Och det är där man köper strumpor för 6 000 kronor paret. Är det en succé, Annie Lööf? Det är där man också lägger ned en förlossningsklinik. BB Sophia lades ned. Det var ingen succé.

Kalmar och Östergötland - det är två socialdemokratiskt styrda landsting - är bland de bättre vad gäller resultaten, likaså i förhållande till kostnaden. När det gäller detta kan vi stå och dribbla.

Frågan är återigen: Vad är det nationella ansvaret? Vad är det vi ska göra? Jo, vi ska föra till mer resurser, och det gör vi nu. Vi för till rejält mycket mer resurser.

Vad gäller vinster i välfärden kommer jag att ge precis samma svar som jag har gett tidigare, senast i söndags. Vi måste se till att våra skattepengar som är avsedda för välfärden, i det här fallet sjukvården, också kommer sjukvården till del. Jag förstår inte att man slåss för att de inte ska göra det.

(Applåder)

Herr talman! Statsminister Löfven! Det senaste dygnet har vi sett utspel av vice statsminister Isabella Lövin och finansminister Magdalena Andersson. De säger att de vill samarbeta eller samregera med Centerpartiet och Liberalerna efter valet 2018. Det skulle innebära en helt annan politisk inriktning än den som finns i dag, då regeringen samarbetar med oss i Vänsterpartiet.

I dag har vi tillsammans, genom vårt vänstersamarbete, genomfört stora reformer med mer resurser till välfärden. Vi har gynnat ensamstående föräldrar genom en rad olika reformbeslut, och de med låg pension har fått en bättre ekonomisk levnadsstandard. Vi bygger fler hyresrätter med rimliga hyror. Vi är överens om att göra någonting åt vinstjakten i välfärden.

Centerpartiet och Liberalerna vill inte göra något av detta. De föreslår skatteförändringar som, om de genomförs, snabbt skulle öka de redan stora klassklyftorna och ojämlikheterna i vårt land. Bägge partierna är beredda att sänka de lägst avlönades löner med statliga ingripanden, helt på tvärs med den svenska modellen. De vill privatisera mer av den svenska välfärden.

Detta är ett politiskt vägval för Sverige. Andersson och Lövin verkar föredra att dela makten med borgerliga partier. De verkar tycka att det vore bättre innehållsmässigt än dagens vänstersamarbete. Vad tycker statsminister Löfven?

Herr talman! Först och främst ska väljarna säga sitt hösten 2018. Min utgångspunkt är: När väljarna har gjort det har vi som är partiledare och partierna ett ansvar för att se till att ta hand om det valresultatet, oavsett vad väljarna tycker, för de tycker inte fel.

Inför valet 2014 sa jag: Det kan mycket väl bli så att vi får ett besvärligt valresultat i den meningen att det blir svårt att få till en majoritet. Men detta måste likväl göras. Landet ska styras. Sverige ska tas framåt. Då får man välja ett antal vägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har vi en regeringskonstellation, och vi har ett budgetsamarbete med Vänsterpartiet. Det är precis som Jonas Sjöstedt säger. Vi har lagt fram flera mycket bra budgetar. Vi har också under den här tiden slutit 16 breda överenskommelser - en om försvaret och en om energin. I mycket viktiga frågor för Sverige har vi slutit breda överenskommelser. Då vet samhället att villkoren gäller under en lång tid. Det gäller inte minst energin. Jag träffade i går företrädare för Ovako Steel. De var väldigt glada över att vi äntligen i Sverige har en långsiktig energiöverenskommelse. Det ger industrin långsiktiga förutsättningar. Så måste vi arbeta.

I slutändan finns det tre alternativ. Det första är att vi håller kvar vid blocken och står i var sitt dike och bråkar med varandra och inte får något gjort. Det andra är att man vänder sig till Sverigedemokraterna, som Moderaterna nu har gjort. De vill samarbeta med Sverigedemokraterna. Det vill inte jag. Det är uteslutet med ett sådant samarbete. Det tredje är blocköverskridande samarbete. Det kan man göra på många olika sätt. Men vi kommer att vara fast beslutna om att oavsett vad väljarna säger är deras valresultat det rätta. Då ska vi förhålla oss till det, och vi ska se till att Sverige kan styras. Det tänker jag fortsätta med.

(Applåder)

Herr talman! Ja, att väljarna väljer och att valresultatet styr är en fullständig självklarhet. Men vad man vill är någonting annat, och det var det som frågan gällde. Vad vill statsministern? Vad vill Socialdemokraterna se för inriktning på politiken?

Jag kan vara tydlig med vad jag vill. Jag vill se ett samarbete utan borgerliga partier. Det tycker jag vore det bästa för Sverige. Men ni verkar helst vilja bjuda in dem i den politiska värmen. Det verkar som att det är det ni egentligen vill. Jag vet att du vill styra. Det är väl det vi vet. Men åt vilket håll vill du styra?

Med oss blir det mer jämlikhet och en välfärd att lita på. Med Centerpartiet och Liberalerna blir det en politik för sänkta löner och höjda hyror. Vill du gå åt höger eller åt vänster, Stefan Löfven?

Herr talman! Det verkar vara ett självändamål för Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet att inte samarbeta över blockgränsen. Om det är ett självändamål för V, då får de stå för det och ta konsekvenserna av det. För mig är det inte ett självändamål.

Ett självändamål för mig är att styra Sverige så att vi tar oss framåt och utvecklar Sverige med mer jämlikhet, mer sysselsättning, mer solidaritet, mer ordning och reda på arbetsmarknaden och så vidare. Då utgår jag från att vi måste kunna sätta oss ned och samtala även om dessa frågor, oavsett vad valresultatet blir. Om man har bestämt sig från början att här kommer det inte att bli något samarbete över blockgränsen, då har man den positionen.

Jag har inte den positionen. Jag tänker stå i mitten av svensk politik, och här finns vi tillgängliga också vid ett besvärligt valresultat. Sverige ska styras, och Sverige ska framåt - det tar jag ansvar för!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver fler poliser. När jag i början av våren sa att vi behöver öka antalet poliser med 5 000 var det egentligen inte min avsikt att starta något slags budgivning i Sverige, men det blev ändå följden, och nu nämner alla olika siffror. Men det är bra att vi är eniga om att antalet poliser behöver öka för att bekämpa den brottslighet som blir grövre och växer.

Då säger regeringen: Låt oss inrätta två nya polishögskolor! Vi stöder det, men problemet för regeringen är att det är för få som vill vara poliser. I de senaste antagningarna står var femte plats på polishögskolan tom.

Avhoppen av befintliga poliser har ökat kraftigt i Sverige sedan Stefan Löfven blev statsminister, Anders Ygeman blev inrikesminister och Dan Eliasson blev rikspolischef. Avhoppen har inte varit högre i modern tid.

Om människor i Sverige inte vill vara poliser räcker det inte att tala om fler poliser eller att inrätta fler polishögskolor. Då är det helt uppenbart att vi måste förbättra anställningsvillkoren. En punkt tror jag är att säga nej till regeringens idé om att akademisera utbildningen. Det kommer inte att öka intresset för att jobba som polis i yttre tjänst. Jag tror också att vi ska visa förtroende för polisen och låta poliser bli höga chefer i stället för att plocka in andra personer som höga chefer inom polisen.

Framför allt handlar det dock om löner, statsministern. Polisyrket är lågavlönat med tanke på den utbildning och det ansvar man har. Vi har ett förslag från Liberalerna, som vi kommer att rösta om här i kammaren om några veckor, att man ska höja polislönerna i Sverige med 4 000 kronor i månaden i genomsnitt. Man får gärna säga någon annan summa, men problemet är att lönerna är för låga. Regeringen säger nej till att gå in och höja polislönerna, och då kommer det inte att finnas fler poliser.

Varför säger ni nej till att höja polisens löner, statsministern?

Herr talman! Vi är överens, vilket är en bra grundförutsättning, om att vi måste ha fler poliser och att vi dessutom ska ha poliserna närmare medborgarna. Det är ett arbete som pågår, och vi har nu fler poliser i flera av de utsatta områdena, och det måste fortsätta. Vi ska också se till att höja straffen för bland annat vapenbrott så att det blir ännu tuffare för brottslingarna.

Björklund säger att poliser hoppar av. Men det är inte bara så enkelt att man hoppar av. Några går i pension också, och det är en rättighet vi har på svensk arbetsmarknad att få gå i pension efter ett helt yrkesliv.

Det är klart att vi ska skjuta till resurser, och det gör vi också. De kan gå till löner, och de kan gå till förbättrade villkor. Det är viktigt. Men jag säger bara: Gud bevare oss för en lönebildning som Jan Björklund styr ifrån Sveriges riksdag! Det vore en katastrof för svensk arbetsmarknad, för löner som kan höjas i Sveriges riksdag kan också sänkas i Sveriges riksdag. Vi ska inte ha en sådan lönebildning. Vi ska skjuta till resurser, och så får parterna ta hand om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Den respekten kanske Björklund också kan visa parterna i det här fallet, det vill säga Polisförbundet, som säger att de vill ha en polishögskola med en längre utbildning. Det vill de ha, och jag tycker att Jan Björklund ska lyssna på det. De ser det framför sig, och de kommer också att kunna förhandla om lönerna. När vi skjuter till resurser sköter parterna lönebildningen. Det är det bästa för poliserna, och det är det bästa för hela Sveriges arbetsmarknad.

(Applåder)

Herr talman! Vi har ju varit överens om att skjuta till lönemedel till lärarkåren, till exempel, och jag håller med om att det handlar om undantag när staten går in och göra den här typen av insatser. Men det finns motiv ibland, och både vår och er regering har gjort det till exempel till läraryrket, och lärarna är inte ens statligt anställda, tyvärr.

När Stefan Löfven säger att parterna ska sköta det måste jag fråga: Ursäkta, men vilka är parterna då? Poliserna är ju statligt anställda. Staten är den ena parten, och därför kan inte staten abdikera när en viktig samhällsfunktion håller på att kollapsa.

Vi har en kris i polisen, Stefan Löfven, som är större än på mycket lång tid, och den sker under din tid som statsminister. En central del i krisen är att för få vill vara poliser i Sverige. Det räcker inte att sätta upp mål om Europas lägsta arbetslöshet eller bättre vård och sedan bara tro att målen funkar när vårdköerna växer och arbetslösheten ökar.

Det är samma sak här: Det räcker inte att sätta upp ett mål om fler poliser om ingen vill vara polis! Det handlar om en lönefråga, Stefan Löfven - höj polislönerna!

(Applåder)

Herr talman! Nu står Björklund här och säger: Vilka är parterna? Om man inte ens vet vilka parterna är, då är det svårt, Björklund. Då är det svårt.

Det finns parter på arbetsmarknaden. Det finns ett polisförbund på den ena sidan och en myndighet på den andra sidan. De ska förhandla om villkoren. Det tycker jag är det absolut bästa.

Det vi gjorde på lärarsidan var precis det: Vi sköt till resurser, och sedan har parterna fördelat resurserna. Det innebär nu att ungefär 65 000 lärare, om jag kommer ihåg rätt, har fått 2 500 kronor mer i månaden.

Vi skjuter till resurser, och parterna tar ansvar för lönebildningen. Det är det bästa för Sveriges arbetsmarknad, och det kommer att bli det bästa även för poliserna.

(Applåder)

Herr talman! Bristen på vård i tid är akut. Vårdköerna växer, som vi har hört inte minst i rödgrönt styrda landsting. Ett starkt skäl till detta är att regeringen har avskaffat kömiljarden, som var det viktigaste verktyget för att kapa köerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När kömiljarden avskaffades blev det inte som det brukar heta på internet: Du kan aldrig gissa vad som hände sedan. Man kunde gissa vad som hände sedan, och så blev det. Väntetiderna i vården har alltså blivit allt längre. Väntetiderna på operation och specialistvård är nu bland de längsta i EU.

När vi kristdemokrater ansvarade för vården i alliansregeringen fick nio av tio patienter operation i tid. Den siffran är nu nere på 75 procent och sjunkande.

Flera delar av vården har problem. Förtroendet sjunker för primärvården. Väntetiderna vid akutmottagningarna växer också. Hälften av dem som söker sig till akuten får vänta mer än tre timmar och var tionde mer än sju timmar.

Detta händer alltså nu, Stefan Löfven - inte under alliansregeringen utan nu. Det är de äldre och sköra som främst betalar priset med en allt längre väntan på vård.

Var finns regeringens reformer för att bryta det här? Vaga satsningar och nya namn på satsningar kommer inte att lösa problemet. Det regeringen har åstadkommit hittills är att det för vissa grupper har blivit billigare att sitta eller stå i allt längre vårdköer. Det är dålig vårdpolitik.

Är det inte dags att släppa prestigen och erkänna att det var ett stort misstag att ta bort kömiljarden och dess principer och i stället ge ett tydligt besked om att återinföra den och på allvar göra någonting åt vårdköerna?

Herr talman! Man ska ha vård i tid. Det är helt rätt. Problemet var att med den gamla så kallade kömiljarden, som ni - liksom jag sa tidigare, och det tror jag på - säkert införde med de bästa föresatser, började kötiderna att öka redan 2014. Det hade dömts ut av Läkarförbundet och av Socialstyrelsen, eftersom det ledde till fel insatser. Det var inte så att den som först behövde vård fick vård först, utan det var andra prioriteringar, och då sa Läkarförbundet att en sådan prioritering kan vi inte ha.

Då måste man göra annorlunda, och det vi nu gör med patientmiljarden är att för det första se till att vårdgarantin ska slå till snabbare. Du ska inte behöva vänta i sju dagar på ett första besök hos en allmänläkare, utan det ska vara kortare, och vi tittar nu på hur mycket kortare vi kan säga att det ska vara.

För det andra har ungefär 1 miljon människor mer komplexa behov. Det innebär fler insatser som måste till i vården, fler undersökningar och behandlingar. Den kedjan måste bli mer känd och enhetlig för patienten och för vården. Då kan vården bli säkrare för patienten och effektivare.

Med den miljard vi skjuter till kommer bemanningen att öka, kompetensutvecklingen öka, nya metoder införas och digitaliseringen användas på ett bättre sätt. Dessa delar måste utvecklas ute i vården. Vi kommer att låta tre landsting utgöra ett projekt så att vi kan se hur bland annat patientkontakten kan utvecklas så att de som har komplexa behov får en snabbare och effektivare vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det här är på riktigt. Människor står i dessa vårdköer.

Man har inte förstått kömiljardens principer, att betala ut ersättning efter prestation, och man har inte noterat att kömiljarden ändrade karaktär under åren. När problem uppstod ändrade man i kömiljarden. Den blev mer precis och åstadkom mer av det den syftade till. Kraven skärptes hela tiden, och man var tydlig med efter vilka kriterier ersättning betalades ut.

Problemet är att kopplingen mellan den typen av vaga satsningar och resultat är liten. Det var det nya med kömiljarden, inte dess exakta konstruktion.

Statsministern får gärna kalla kömiljarden för något annat; men återgå till konstruktionen. Det beskedet skulle statsministern kunna ge i dag, det vill säga att lämna ersättning efter prestation.

Herr talman! Med all respekt; jag lyssnar mer på Läkarförbundet, professionen, och Socialstyrelsen än på Kristdemokraterna och Forssmed. De kan dessa frågor.

Kömiljarden ändrades säkert under tiden, men jag säger att 2014 - det sista året ni regerade - började köerna öka. Det innebär att med det senaste förslaget började köerna öka.

Sedan var det frågan om ersättning efter prestation. Det beror alldeles på vad det är för prestation. Jag vet vad ackord betyder, Jakob Forssmed. Om du ska ha betalt efter hur många patienter du tar emot kommer det inte att bli så som läkarna vill. De vill ta emot den som har det största behovet först. Men om ersättning ska ges efter prestation, att få så mycket betalt som möjligt för så många besök som möjligt, kommer inte största behovet att gälla. Det vänder sig läkarna emot. En sådan ordning ska vi inte ha.

Det kommer inte mer resurser, Jakob Forssmed, till sjukvården om ni tillsammans ska sänka skatterna med 70 miljarder kronor.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade på statsministern under partiledardebatten. Statsministern sa att narkotika är ett förbannat gift som förstör och tar människoliv. Han avslutade med att säga att knarket ska bort från Sverige.

Jag delar statsministerns upprördhet över narkotikaproblemet. Första steget i kampen mot narkotika måste vara att minska mängden narkotika i samhället. Därför undrar jag vad statsministern tänker göra åt den ofta mycket släpphänta synen på och läckaget från läkemedelsassisterade behandlingar som gör att människor fastnar i narkotikamissbruk och därefter göder narkotikabrottsligheten. Dessutom ligger denna narkotika till stora delar bakom den ökade narkotikadödligheten. En annan sak är att funktionen narkotikapolis knappast finns längre.

Vad tänker statsministern göra åt detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Kopplingen till läkemedel måste ansvariga myndigheter och sjukvården stå för. Det är de som hanterar de frågorna.

Knarket måste minska i Sverige av många anledningar, precis som Avsan räknar upp. Det är därför polisen sätter in mer resurser för att bekämpa narkotikabrott. Det är därför vi vill se hårdare tag mot dem som gör narkotika tillgängligt på nätet för bredare grupper. Det måste vi vara stenhårda mot. Det gäller likaså dem som gör narkotika tillgängligt kostnadsfritt för ungdomar, det vill säga att ta fram en ny kundkrets. Det måste vi slå hårt mot. Det finns ingen återvändo.

Gängkriminaliteten göds till stora delar av narkotikahandeln. Därför måste vi samlat se till att göra vad vi kan för att få bort knarket från Sverige.

Herr talman! För några dagar sedan deklarerade Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel att Frankrike och Tyskland gör sig redo att införa ett nytt EU-fördrag.

En gemensam asylpolitik och en framtida skuldsättning är bara några av de frågor som man vill driva igenom på europeisk nivå. EU skulle därigenom ta ett ytterligare gigantiskt steg mot en federationsbildning av EU.

Sedan tidigare känner vi alla till att riksdagen efter den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap redan godkänt tre fördragsförändringar. Samtliga fördrag godkändes utan att man rådgjorde med svenska folket. Efter det senaste Lissabonfördraget överfördes makt på inte mindre än 68 politiska områden.

Hur många fler politiska områden är statsministern beredd att lämpa över på andra nationer och ge icke folkvalda byråkrater inflytande över?

Herr talman! Det är inte ens aktuellt med någon fördragsförändring. Två ledare möts för första gången och säger att de är beredda att se över fördraget. Men det är inte aktuellt, och det är absolut ingen prioritet för regeringen.

Regeringens prioritet är att se till att EU med nuvarande fördrag förbättras och effektiviseras. Vi måste bli bättre på att säkerställa människors säkerhet gentemot terror, slå hårdare mot organiserad kriminalitet, se till att fler kommer i arbete - inte minst ungdomar ska in i arbete - förstärka den sociala dimensionen och så vidare. Det görs inom ramen för dagens fördrag.

När britterna röstade om brexit var vi överens om att det vi ska prioritera här och nu är att se till att EU blir mycket effektivare och fungerar bättre inom ramen för nuvarande fördrag. Det är inte tid för nya fördragsdiskussioner nu. Vi kommer att ha fullt upp med brexitförhandlingarna.

Att några ledare för en diskussion om framtida EU-fördrag är naturligtvis helt legitimt, men jag anser inte att det ligger framför oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi nåddes i veckan av information om att stjärnprogrammeraren Tayyab Shabab ska utvisas ur Sverige på grund av en tidigare arbetsgivares mindre administrativa miss.

Det här är inget nytt problem, och det finns fler duktiga hårt arbetande människor i vårt land som riskerar utvisning på grund av samma problem.

Det är en skam för Sverige, och det har varit en oanständig saktfärdighet från regeringen eftersom detta problem inte är nytt. Det är svårbegripligt att vi inte har löst detta problem, inte följt upp den lag om arbetskraftsinvandring som finns och inte fredat sådana som Tayyab Shabab från att bli utkastade ur landet.

Stefan Löfven! Hur kan din regering vara så saktfärdig i detta arbete?

Herr talman! Det är viktigt att ha ordning och reda i invandringen, också i arbetskraftsinvandringen. Men det ska inte vara så att företag som begår enklare fel därmed ska behöva säga att en arbetstagare inte kan arbeta kvar. Av det skälet ser vi över bestämmelserna. Ett företag ska kunna korrigera det som har blivit fel. Om ett företag inte har agerat med uppsåt ska det naturligtvis kunna göra det. Det problemet ser vi över, och det ska rättas till.

Det är ett större problem för Centerpartiet, som vill ha mer eller mindre fri arbetskraftsinvandring. Folk ska få komma hit, arbeta och klara sig bäst de vill. Då skulle arbetsmarknaden bli katastrofal.

Det ska vara ordning och reda i invandringen, inklusive arbetskraftsinvandringen. Vi ska rätta till det som gör att små fel får stora konsekvenser, men i övrigt ska det vara ordning och reda.

(Applåder)

Herr talman! För drygt ett år sedan skrev statsministern en debattartikel på DN Debatt tillsammans med civilministern om att statliga jobb ska finnas i hela landet. Det ledde till att Skatteverket stoppade sin planerade flytt av nio kontor från landsbygden. Statsministern skrev bland annat: "Vi behöver hitta en balanspunkt mellan närvaro i landet och effektivitet i våra myndigheter."

I januari presenterade en enig parlamentarisk landsbygdskommitté, som jag var ledamot i, förslaget att rekommendera regeringen att omlokalisera 10 000 statliga jobb från Stockholmsregionen till andra delar av landet. Men än så länge tar regeringen bara myrsteg: 100 jobb vid E-hälsomyndigheten flyttas till Kalmar, 19 jobb vid Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad och 30 jobb vid SCB till Örebro.

Det är enligt mig - jag bor visserligen i Karlstad - ett alldeles för stort fokus på stora städer. Avser statsministern att omlokalisera jobb från Stockholmsregionen till andra delar av landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Ja, så är det. Som Håkan Svenneling säger har vi påbörjat det arbetet, och vi tänker fortsätta det.

Att utgå från exakt hur många jobb det ska vara leder lite fel. Vi måste också titta på att myndigheternas verksamhet ska fungera under den här tiden och efteråt, så låt oss titta på det som är pragmatiskt rätt att göra. Men, ja, den inriktningen har vi, och det arbetet tänker vi fortsätta med.

Herr talman! Finanspolitiska rådets rapport som kom i veckan blev en käftsmäll mot den rödgröna regeringens ekonomiska politik.

Rådet pekar särskilt på stora brister inom bostadssektorn. Bostadspriserna i Sverige har fördubblats på tio år, och hushållens skuldsättning ligger nu på 180 procent av hushållens inkomster. Det är rekord.

Liberalerna vill under en tioårsperiod sänka ränteavdragen med 1 procent per år tills de når 20 procent och samtidigt kvitta det mot sänkt inkomstskatt. Göran Persson tycker som vi. Anders Borg, Konjunkturinstitutet, OECD, EU-kommissionen och många andra tycker precis som Liberalerna. Motståndet från Socialdemokraterna och Moderaterna handlar enbart om spelteori och politisk taktik.

Sänkningen behövs, Stefan Löfven, för att dämpa skuldsättningen och bostadspriserna i Sverige. Därför är min fråga till statsministern, som här har talat mycket om experterna: Är regeringen villig att släppa på prestigen, lyssna på experterna och faktiskt sänka ränteavdragen?

Herr talman! Käftsmäll verkar vara ett populärt begrepp nu. Jag tror att jag läste det i Expressen i dag.

Jag tror att det var en lika stor käftsmäll åt det borgerliga hållet. Vad Finanspolitiska rådet sa - lyssna nu noga! - var detta: Vi ska inte ha några stora skattesänkningar nu. Det är inte det som är receptet för Sverige.

Vad gäller bostadsmarknaden byggs det nu mer än någonsin. För mig är det så att om vi ska få ned priserna på bostäder måste utbudet bättre möta efterfrågan. Vi har haft ett underskott på bostäder under många år. Det byggdes alldeles för lite under den borgerliga regeringens tid - alldeles för lite. Nu är vi uppe i 72 000 bostäder, och det är bra.

Vi håller fortfarande noga koll på vad som händer på finansmarknaden vad gäller lånen. Det är inget tvivel om att det är ett bekymmer. Men vi kan inte agera på ett sådant sätt att det är vi som trycker på knappen och får igång en osäkerhet på svensk marknad, för då blir det etter värre för dem som nu har gjort sitt livs största affär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! På Socialdemokraternas kongress för en tid sedan togs beslut om att ta bort religionen i skolan. Enligt beslutet ska kristna skolor och förskolor inte längre kunna ha bordsbön eller andakt.

Redan har kommuner sagt nej till att Svenska kyrkan ska få starta förskolor med hänvisning till Socialdemokraternas beslut. Nu reagerar många skolor och förskolor och talar om att lägga ned sina verksamheter runt om i landet. Många känner ett hot mot religionsfriheten. Samtidigt presenteras en Sifoundersökning i tidningen Dagen. Enligt den vill en majoritet av svenska folket tillåta kristna skolor och förskolor.

Min fråga till statsministern är därför: Hur ska regeringen ta upp kampen mot Europakonventionen, som talar om föräldrars rätt att välja utbildning för sina barn i enlighet med sin religiösa övertygelse och därmed sätta barnen i skolor och förskolor där man ber bordsbön och har andakt?

Herr talman! Nu är jag ju här som statsminister och inte som partiordförande, och de regler som vi har nu har vi nu. Men jag problematiserar gärna vad jag ser som ett av våra stora bekymmer i skolan: Vi håller på att få en skola som glider isär och gör att samhället dras isär.

När jag växte upp och gick i skolan hade vi ordningen att vi gick i skolan tillsammans. Det innebar att vi lärde känna varandra över klassgränser. Vi trodde på olika saker, men vi lärde känna varandra. Det bygger tillit i samhället.

I dag har vi en skola som alltmer drar isär, och det är ett stort problem. Att vissa som tror på det ena ska gå i en skola, andra som tror på det andra ska gå i en annan skola och en tredje grupp som inte tror på någonting ska gå i en tredje skola är inte bra. Låt oss problematisera det, för jag är helt övertygad om att Sverige mår bäst när vi möts över gränserna redan som barn.

(Applåder)

Herr talman! Svensk hälso och sjukvård är på många sätt bra, och den är en hörnsten i den svenska modellen. Men hälso och sjukvården står också inför stora utmaningar, och för att möta dem måste primärvården utvecklas för att fler ska kunna få hjälp och få hjälp snabbt.

I dag fick jag en rapport från Vårdanalys som beskriver att primärvården inte har de förutsättningar som krävs för att man ska kunna ha bättre tillgänglighet, sätta patienten i centrum och vara den första, naturliga ingången till vården.

I morgon ska jag besöka en vårdcentral i Östergötland, så jag undrar: Vad kan jag ge för besked från statsministern och regeringen när det gäller primärvården och förutsättningarna för utveckling?

Herr talman! Jag var själv på en vårdcentral i Hofors igår. Det var ett väldigt trevligt besök. Men, visst, de beskrev utmaningar. Det är inget tvivel om att det finns utmaningar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu har vi tillsatt del två efter Stiernstedts utredning för att titta på hur vi får ut mer resurser till primärvården. Jag menar att om vi betänker att vi i Sverige har lite drygt 80 sjukhus men mer än 1 000 vårdcentraler är slutsatsen ganska enkel: Om vi tillför mer resurser till vårdcentralerna kommer vården närmare.

Vi måste naturligtvis diskutera noga på statlig nivå men också med Sveriges Kommuner och Landsting, regionerna och landstingen hur detta ska gå till så att vi inte stör vården under denna omformning. Men att vi vill ha inriktning på mer resurser till primärvården är helt klart, och det tänker vi fortsätta arbeta utifrån.

Herr talman! I Frankrike vann Emmanuel Macron som sagt presidentvalet mot Marine Le Pen.

Partier och rörelser som står för progressivitet och utveckling ställs runt om i Europa mot partier som står för pessimism och populism. När värden som demokrati, utveckling och humanitet står på spel hoppas jag att framtidstron segrar över uppgivenheten. Hoppets politik måste segra över hatets.

Macron blir en positiv och viktig kraft för EU-samarbetet. Jag undrar därför hur statsministern avser att arbeta med den nye franske presidenten för att tillsammans stärka och utveckla EU-samarbetet.

Herr talman! Maria Ferm har helt rätt. Vi har goda relationer med Frankrike och har haft det under lång tid. Vi kommer att ha det också med president Macron; det är jag helt övertygad om.

Jag talade med honom i telefon för några dagar sedan. Vi talade bland annat om EU, om behovet av ett effektivare EU. Jag sa också att vi inte är så förtjusta i pratet om mycket mer överstatlighet. Det är inte det som är vår prioritet. Prioriteten för oss är att få EU som det är i dag att fungera bättre inom ramen för fördraget. Men det är inget tvivel om att vi kommer att ha ett bra samarbete.

Den sociala dimensionen var Macron tydlig om - också han vill se till att den blir bättre och tydligare utan att man för över beslutskompetenser.

Macron har också sagt att han gärna kommer till Sverige på det sociala toppmötet som vi ska ha i Göteborg. Han kommer att vara med och ge sin bild.

Jag är helt övertygad om att vi får ett bra samarbete med Frankrike för EU:s utveckling.

Herr talman! Mitt hemlän Dalarna är ett stort turistlän dit många kommer på sommaren för att fira midsommar men också för att njuta av den vackra naturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men i sommar stänger polisen i Dalarna 15 av länets 17 stationer på grund av att man inte har pengar. Det är anställningsstopp. Man har heller inte råd att anställa sommarvikarier, säger polisområdeschefen. Från den 19 juni, alltså före midsommar, till den 25 augusti kommer stationerna att vara stängda i turistlänet Dalarna.

Det är klart att det här skapar oro. Vad anser statsministern om denna situation?

Herr talman! Jag kan naturligtvis inte uttala mig om exakt hur man väljer att organisera polisen i Dalarna under semestern; det hoppas jag att ledamoten förstår.

Hela denna diskussion är dock ett tecken på att vi behöver mer resurser till polisen. Det är därför vi har fört till och för till mer resurser: bara i år ytterligare 700 miljoner kronor, just för att polisen ska ha mer resurser till löner, villkor, anställningar och bemanning. Men exakt hur man väljer att fördela dessa resurser och hur man håller poliskontoren öppna måste myndigheten stå för fullt ut.

Vi är dock noga med att tala om att vi måste ha fler poliser, och de ska vara närmare medborgarna. Det är också hela inriktningen för omorganisationen, så det utgår jag från att myndigheten lever upp till.

Herr talman! Det kanske inte är någon hemlighet för statsministern men möjligtvis något mindre känt för svenska folket att försvarsminister Peter Hultqvist träffar sin amerikanske kollega Mattis i dag i Washington D.C.

I går höll också försvarsminister Hultqvist ett tal i USA där han bland annat hänvisade till att den svenska regeringen har beslutat att anslå mer pengar till försvaret redan i vårändringsbudgeten 2017. Det var ett krav som Moderaterna framförde i januari i år. Då sa statsministern "anslagsbingo".

Jag vill nu fråga statsministern: Om han tror att det skulle behövas mer pengar även för 2018 för att öka den svenska försvarsförmågan, är det anslagsbingo? De 500 miljoner som vi föreslog har nu också blivit 500 miljoner i vårändringsbudgeten. Om vi säger miljarder till 2018, säger statsministern att det också är anslagsbingo?

Herr talman! Anslagsbingo blev det, för det var en mängd olika siffror som ven i luften. Man kan alltid börja med siffrorna. Regeringen börjar med vad som de facto behövs och hur försvaret de facto kan genomföra förstärkningarna. Det är inte bara att lägga dit pengar, utan det ska faktiskt hända något också. Det handlar om både materiel och personal, och båda behöver förstärkas.

Vi har kommit överens, och det är bra. Man ska inte vara sur om man kommer överens, Wallmark - man kan vara glad då. Vi tänker fortsätta att ha den inriktningen. Vi kommer överens om de saker som det svenska försvaret behöver göra och leva upp till: ta emot resurserna och implementera dem. Vi får inte bara svänga oss med en massa siffror utan måste göra detta de facto.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men det är mycket troligt att vi behöver lägga till ytterligare resurser till försvaret; det är ingen hemlighet att vi tycker det.

(Applåder)

Herr talman och statsministern! I dag presenterade regeringen sin digitaliseringsstrategi, och det är jättebra. Ett av de mål man pekar ut är att vårt land ska ha de bästa förutsättningarna för digital innovation. Detta är såklart väldigt bra, både för svenska företag och för svensk konkurrenskraft.

Men jag är ändå lite orolig, för i början av veckan fick vi rapporter från Kista och Barkarby, där offentlig byråkrati står i vägen för innovativ utveckling av självkörande bussar. Denna typ av försök pågår just nu över hela världen. I Europa sker det till exempel i Schweiz, där man nu har självkörande bussar, och i våra grannhuvudstäder Oslo och Helsingfors, där man befinner sig i uppstartsfasen.

Vi i Stockholm och Sverige har legat i framkant, och jag är lite orolig att vi blir omsprungna. Därför är min fråga: Vad gör regeringen för att se till att Sverige även i fortsättningen ligger i framkant när det gäller digital innovation?

Herr talman! Detta görs bland annat genom den strategi som vi nu tar fram. Vi vill gå brett fram. Vi har till exempel redan en elväg i Sverige. Vi kommer att utveckla detta och vill då exempelvis sätta upp så kallade demonstratorer, där vi kan visa att Sverige är bäst på detta. Vi är bland de första med elvägar för lastbilar, och vi kommer också att vara långt framme när det gäller exempelvis förarlösa fordon.

Man ska dock ha lite betänksamhet. Det är inte helt riskfritt med förarlösa fordon. I dessa tider när det talas om cybersäkerhet och vi ser attacker i it-världen ska man betänka att det även finns risker med detta. Det måste vi tänka igenom noggrant så att vi inte får en situation där vi har förarlösa fordon som kan kapas av andra.

Låt oss alltså se på möjligheterna och riskerna! Sverige ska vara i absolut framkant här.

Herr talman! Min fråga gäller hjärtat av den svenska modellen. I Göteborgs hamn råder konflikt. Det finns ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och facket, och fredsplikt borde gälla. Sedan ett år har det rått konflikt i olika dimensioner, och nu varslas det om lockout. Hälften av varuflödena in i och ut ur Göteborgs hamn skulle då försvinna.

Detta får stora konsekvenser för svensk export och import - för svensk utrikeshandel. Det kommer att innebära jättestora problem för miljön eftersom varorna nu går på lastbil i stället för via hamn och på järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga, som jag och flera kollegor har ställt förut till Ylva Johansson, är: Vad gör regeringen? Är statsministern beredd att skydda svensk export genom att lagstifta och bidra till att lösa konflikten?

Herr talman! Detta är precis hjärtat av den svenska modellen, och då kliver man inte bara över till lagstiftning. I den svenska modellen ingår partsförhållandet som en mycket viktig del.

Jag är naturligtvis också orolig över en konflikt som pågår så länge. Det kan få allvarliga konsekvenser. Men grundbulten i den svenska modellen är just detta: Den ena parten köper löner och villkor, och den andra parten köper arbetsfred. Då är det, enligt den lagstiftning vi har, tillåtet att också ta till stridsåtgärder för kollektivavtal eller möta med lockout. Ytterst avgörs sådant av Arbetsdomstolen.

Vad vi gör är att vi nu ser över hur stort detta problem är. Generellt sett har vi på svensk arbetsmarknad väldigt få konfliktdagar, och det ska vi vara glada för. Jämfört med många andra länder råder en mycket hög grad av arbetsfred. Men låt oss se hur stort problemet är. Det är det första, som vi har gett Medlingsinstitutet i uppdrag.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har satt ett ambitiöst och viktigt mål: att ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Vi vet att små företag spelar en oerhört viktig roll när det handlar om att skapa nya arbetstillfällen. Inte minst här i Stockholmsregionen har småföretag stor betydelse för att skapa en livskraftig region. Om fler av landets enmansföretag skulle anställa en person till skulle det ha stor betydelse för sysselsättningen och således för minskad arbetslöshet.

Bara i min hemkommun Sundbyberg finns det i dag 945 enmansföretagare, och i Stockholmsregionen som helhet hela 99 000. Vi ska dock ha med oss att tyvärr endast en tredjedel av enmansföretagarna i Sverige i dag är kvinnor.

Min fråga till statsministern är: Vad gör regeringen för att underlätta för små företag att växa?

Herr talman! När vi på ett generellt plan gör våra samhällsinvesteringar - de gigantiska investeringarna i bostäder, vägar, järnvägar och utbildning - är det klart att det också kommer småföretagen till del. Detta är oerhört viktigt. Det är det som gör att ekonomin tuffar och går så pass mycket som den gör, tillsammans med att vi har en internationell högkonjunktur; det underlättar.

Därutöver har vi sett över och förändrat finansieringen, inte minst för småföretag, entreprenörer och ensamföretagare. Hur ska man lättare få del av finansiering för de investeringar man behöver göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi vill sätta stopp för de långa betaltiderna. Många av småföretagarna får agera bank åt de större företagen när de drar ut på sina betaltider. Detta måste vi komma till rätta med.

Det tredje är att vi också ser över trygghetssystemen för småföretagare så att man även som småföretagare ska kunna känna sig trygg om man blir sjuk eller på något annat sätt inte kan verka som egenföretagare.

Sedan har vi ett växa-stöd som gör att du får en bra subvention för den första anställningen du gör.

Herr talman! Få har nog kunnat undgå den uppmärksamhet som Svenska institutets officiella svenska Twitterkonto @sweden rönt under veckan. Myndigheten gick ut och beskrev att man hade blockerat personer som ägnar sig åt drev, hot, hat och hets samt att dessa personer hade koppling till högerextremism och nynazism. Men sedan det visat sig att blocklistan innefattade politiker från tre riksdagspartier, Israels ambassadör, Israels utrikesdepartement, liberala ledarskribenter och till och med en socialdemokratisk borgmästare från Danmark plockade man bort den.

Faktum kvarstår dock. Hundratals eller tusentals oskyldiga människor har pekats ut som vedervärdiga extremister av en svensk myndighet och lagts till i ett åsiktsregister som har begärts ut och nu finns sökbart på nätet för vem som helst.

Min fråga till statsministern är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta på grund av detta, och hur har detta påverkat statsministerns förtroende för generaldirektören?

Herr talman! Detta är en fråga som måste tas upp med den berörda myndigheten. Vi förutsätter att alla håller sig till de regler och lagar som vi har i vårt land. Jag tänker inte kommentera den enskilda händelsen i myndigheten, utan myndigheten får själv svara för vad man har gjort, varför och så vidare. Det är det svar jag kan ge.

Herr talman! De senaste veckorna har jag besökt många företag tillsammans med Företagarna, Svenskt Näringsliv och LRF i aktiviteten Gilla företagsamhet i min valkrets. Jag såg att statsministern besökte Gästrikland i går.

Det är många företagare som har gett uttryck för stort missnöje och besvikelse med regeringens företagarpolitik. Den besvikelse som finns över hela Sverige över regeringens näringspolitik är statsministern säkert väl medveten om.

En fråga som har kommit upp hos många företag är att man har få sökande till de lediga tjänsterna. En förklaring som ges när man frågar om orsaken är att regeringen har höjt bidragen så mycket att det för många inte lönar sig att arbeta, helt enkelt. Bidragshöjningar i kombination med stora skattehöjningar har gjort det mindre lönsamt att arbeta.

Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är alltså: Är det rimligt att arbetssökande föredrar a-kassan eller andra bidrag i stället för att ta de lediga jobb som finns, och vad tänker i så fall statsministern göra åt det problemet?

Herr talman! Det ska löna sig att jobba. Det lönar sig att jobba. Den som kan jobba ska jobba. Man kan inte bara säga att man inte tänker ta ett jobb och sedan gå på a-kassa i stället. Så fungerar inte reglerna, och så ska de heller inte fungera. Kan du jobba så ska du jobba! Det råder ingen tvekan om det.

Jag undrar dock hur den moderata taktiken ser ut. När ni ska sänka lönerna blir det ju mindre attraktivt att jobba. Det är inte bättre.

Vad vi gör för företagen har stor betydelse. Vi har slutit en bred energiöverenskommelse. Det har företagen frågat efter i många år. Vi får fart på bostadsbyggandet. Det har företagen frågat efter i många år. Vi förbättrar finansieringsmöjligheterna för småföretag. Det har de frågat efter i många år.

De frågar efter kompetent personal och hittar inte personal med rätt utbildning. Nu gör vi en enorm satsning på kompetensutveckling för att de också ska hitta kompetent personal. På den vägen tänker vi fortsätta.

Det ska alltid löna sig att jobba. Den som kan jobba ska jobba.

(Applåder)