Arbetsplenum - 2017-04-05

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 4, och i övrigt står jag bakom utskottets förslag i betänkandet.

Det är klart att när vi nu här i kammaren ska debattera trafiksäkerhet går våra tankar till dem som drabbades av bussolyckan i helgen. Vi tänker självklart på de anhöriga, föräldrar, vänner, elever och alla som drabbades. Det ger oss en tankeställare: Livet är skört. Det gäller att vi som politiker gör vårt yttersta för att förhindra att denna typ av olyckor uppkommer.

Jag vill säga att vi har en god grund att stå på: Vi har nollvisionen. Jag kan ha en viss respekt för att man som opposition vill att riksdagen gör ett tillkännagivande och ber regeringen att komma tillbaka med saker - om man har något konkret att föreslå. Men jag kan inte se att det finns något sådant i det som majoriteten föreslår. Man vill ha en strategi för säkrare vägar.

Låt oss backa bandet och se vad nollvisionen är för någonting. Nollvisionen är en fullständigt unik och, skulle jag vilja säga, väldigt svensk skapelse. Det är en produkt av ett samarbete där forskare tittar på orsakssamband: Vad är det de facto man ska göra för att förhindra att människor får sätta livet till i trafiken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det är också en effekt av ett samarbete där folkrörelsen aktivt har varit med. NTF, nykterhetsorganisationerna, MHF och flera andra har deltagit i arbetet för nollvisionen.

Vi politiker har här i kammaren beslutat att nollvisionen ska finnas och att vi är beredda att göra de lagstiftningsförändringar som behövs för att den ska bli verklighet och att göra de investeringar som behövs för att vägarna ska bli säkra. Vi är beredda att se till att rätt åtgärder vidtas.

Det handlar förstås också om de statliga myndigheterna. Det gäller då inte bara Trafikverket, eller dåvarande Vägverket, utan det handlar också mycket om Rikspolisstyrelsen.

Nollvisionen är ett unikt samarbete mellan vetenskap, folkrörelser, politik, aktörerna, det vill säga Sveriges Åkeriföretag, taxi och de statliga myndigheterna. Genom detta har vi kunnat åstadkomma att man i Sverige jämfört med i andra länder löper liten risk att komma till skada när man är ute i vägtrafiken.

Vi ska inte låta oss nöja med detta. För det mål vi har satt upp om max 220 döda senast år 2020 krävs förnyade ansträngningar. Men då får man se på vad som är effektivt. Vi hävdar från majoritetens sida att man ska vara ganska rädd om vägarna. Att sköta vägar handlar inte bara om att anslå pengar till underhåll, utan det handlar om att se till att vägarna inte skadas. Då får man se på vad det är som bryter ned en väg. Det är inte personbilar, det är inte cyklar, det är inte mopeder och det är faktiskt i väldigt liten utsträckning bussar. Det handlar om tyngre lastbilar.

Vi behöver tyngre lastbilar i det här landet för att forsla skogsprodukter, men vi är från samarbetsregeringens sida måna om att de inte ska användas när överflyttning till andra transportslag är möjlig eller där man riskerar att skada vägen. Det gör man i de områden där det finns tjälskador. Det gäller inte så mycket i den landsända som jag kommer från, men i stora delar av landet är vägen skör när temperaturen pendlar mellan plus och minus. Då ska man inte ha för tunga fordon på vägen, för då riskerar man att få de gropar som kan orsaka olyckor för andra.

Det handlar också om att ha kontroll över fordonen. Det har kommit ganska oroande signaler om att man har pressat situationen för de anställda och skötseln av bussar så att man kanske inte på samma sätt som tidigare kan vara säker på att saker och ting sköts som de ska. Jag tänker inte på något sätt föregripa utredningarna, för jag har ingen insyn i detta. Jag förutsätter att de haveriutredningar som görs kommer att tala om vad orsaken var i det aktuella fallet.

Jag kommer ihåg när jag var ny i trafikutskottet. Då fanns det ett parti här i riksdagen som ville ta bort bälteslagen, för de ansåg att det var en frihetsinskränkning att ha på sig ett säkerhetsbälte när man åker. Man kan tycka att det är en frihetsinskränkning, men det är också en ganska stor frihetsinskränkning att bli av med sitt liv. Vi är måna om, och det är en del av nollvisionen, att den skyddsutrustning som ska finnas för att skydda dels dem som finns i fordonet, dels andra, ska användas. Här har vi en faktor som jag inte nämnde tidigare men som är viktig för att kunna förklara varför Sverige jämfört med andra länder har en ganska säker trafik. Det handlar om fordonsindustrin. De har varit aktiva med att utveckla och vidta de skyddsåtgärder som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Låt oss nu se framåt, för ämnet här är inte någon sorts historieföreläsning. Vad är det vi kan göra mer? Vad är det vi ska göra för att nå målet om max 220 döda år 2020? Och vad ska vi sätta upp för mål framöver?

Det övergripande målet för trafiken har ändrats så att det ingår i trafikens uppgift att bidra till ökad hälsa. Det är ett angeläget mål att bidra till ökad hälsa och att skjuta upp eller undvika folksjukdomar. Det är ett gissel för alla människor som drabbas, men det är också ett allvarligt hämmande för oss som vill genomföra politiska reformer i den här kammaren att vi har problem med sjukskrivningar och att människor inte mår bra.

Jag skrev nyligen en artikel tillsammans med en forskare i Helsingborgs Dagblad som visar att minst 30 minuters pulshöjande aktivitet per dag är ett ganska bra sätt att försöka skjuta upp eller minska risken för att drabbas av folksjukdomar. Hur gör man då det? Ett naturligt sätt är att cykla till och från det ställe man ska till - antingen skolan eller arbetet.

Jag tror att vi bör fläta ihop arbetet för trafiksäkerhet och för att minska skador med arbetet för förbättrad hälsa. Vi ska förstås ha skyddsutrustning och annat, men vi ska inte ha någonting som hämmar människors aktiva mobilitet och gör att de i stället kör eller åker bil om sträckan gör att valet är realistiskt.

Vad gör då denna regering? Vi har från samarbetsregeringens sida en reservation där vi säger att det inte finns underlag för ett tillkännagivande. Det regeringen har gjort är att ta initiativ till en utredning om sänkta bashastigheter i tätorter. Bashastigheterna är viktiga för att människor ska våga gå över till aktiv mobilitet. Det finns fortfarande städer där föräldrar inte vill att barnen ska ta sig fram därför att de är rädda att barnen ska bli påkörda av bilister som kör för fort. Därför är det viktigt att vi kan enas om att sänka bashastigheten så att valet mellan cykel och bil blir enklare och känns säkrare för dem som utför det.

Vi har tittat och vänt och vridit på frågan om alkobommar. Jag tror inte att det finns någon skillnad bland oss i utskottet, utan vi är överens om att det inte ska förekomma att man har alkohol i blodet när man sätter sig bakom ratten på ett tungt fordon. Jag tror att vi allihop är lika ivriga att se till att man får ordning på den saken en gång för alla innan det hinner ske någon ny olycka.

Vi är intresserade av att se på hur man använder kommunikationsutrustning. Man kan säga att detta är ett av få områden inom trafiksäkerheten där Sverige inte står sig särskilt väl i konkurrensen med andra länder. Jag tror att det bara är Ryssland som har en lika liberal inställning till i vilken utsträckning föraren själv väljer om huruvida man ska ägna sig åt sms:ande och annat. Förvisso har det skett en liten skärpning så att man kan ställa folk till svars om det går att bevisa oaktsamhet, men enligt de erfarenheter jag har inhämtat från Polismyndigheten är denna bevisföring ganska svår. Det är nog läge att vi tar detta ett steg längre och kanske gör som man har gjort i andra länder där förare helt enkelt måste köra åt sidan om de ska ägna sig åt kommunikationsutrustning som kan ta uppmärksamheten från ratten. Jag tror att vi har goda möjligheter att komma framåt i detta.

Jag vill också påminna om att hastigheten är ytterligt väsentlig både för uppkomsten av olyckor och för att förhindra att olyckor får dödlig eller allvarlig utgång. Införandet av automatisk hastighetsövervakning är en av de mycket stora orsakerna till att nollvisionen har varit framgångsrik. Tidigare tänkte man: Bygg säkrare vägar. Tillkännagivandet har en doft av diskussionen från förra århundradet som gick ut på att om man bygger säkrare vägar löser sig det hela. Men om man ser till olycksorsaker ser man att hastigheten som fordonet framförs i är avgörande dels för om det sker en olycka, dels för konsekvenserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det som först var otroligt kontroversiellt, det vill säga att man kameraövervakade hastigheterna och på det viset kunde förebygga olyckor - syftet var ju inte att fälla så många som möjligt utan att folk skulle hålla de hastighetsgränser som finns på skyltarna - har varit en mycket kostnadseffektiv investering.

Som en liten bisak kan jag säga att det har varit en kostnadseffektiv investering inte bara för att minska risken för olyckor utan också för att minska den klimatpåverkan som trafiken står för. Hastigheterna står ju i direkt proportion till hur mycket koldioxid som emitteras när fordonet framförs.

Vad jag har förstått bygger Trafikverket och Polismyndigheten ut det här systemet nu, så det kanske inte krävs några vidare initiativ från vår sida. Men för att förstå varför nollvisionen är någonting som andra är intresserade av - utländska delegationer kommer hit för att studera detta - måste man förstå detta med ATK.

En annan sak är ombyggnaden av vägar till två-plus-ett med mittvajer. Det har lett till irritation på många ställen - jag vet inte hur många mejl, brev och telefonsamtal jag har mottagit med anledning av detta - men när man tittar på forskningen är det lätt att konstatera att kan man göra en vägsträcka mötesfri minskar man risken för att olyckor uppkommer, framför allt olyckor med dödlig utgång. Det kan vara begränsande för hastigheten, men det är inte säkert att det nödvändigtvis är en negativ sak. Att man har två-plus-ett med mittvajer kan underlätta för folk att hålla skyltad hastighet.

Jag tror att man måste inse att även om man ibland kan ha bråttom någonstans och vara irriterad över att inte komma fram tillräckligt snabbt är det vår mycket bestämda uppfattning att man ska kunna färdas säkert på vägarna. Ingen ska behöva motta sådana besked som de anhöriga fick motta den här veckan. Det tycker jag att vi här i riksdagen ska arbeta för tillsammans.

Fru talman! Jag vill börja med att beklaga den olycka som inträffade i Härjedalen i helgen. Det är oerhört tragiskt, och jag ser naturligtvis fram emot den utredning som nu pågår rörande vad som har orsakat detta. Det är en massa spekulationer i medierna kring besiktning, fordonskontroller och annat, så det känns tillfredsställande att få det här utrett så att vi får veta vad det är som har förorsakat olyckan.

Det är dags att behandla det årliga trafiksäkerhetsbetänkandet. Det är en av frågorna i riksdagen som leder till många väckta motioner. Hela 89 motionsyrkanden här är kopplade till den allmänna motionstiden. Det tycker jag är mycket positivt, för det innebär att det är en fråga som engagerar medborgare i våra valkretsar där man har synpunkter på allt från tvåplus-ett-vägar till hastighetsbegränsningar och insatser för att öka trafiksäkerheten. Det är ett mål som vi alla i den här kammaren och kanske framför allt vi som dagligdags jobbar med de här frågorna i trafikutskottet har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Sverige ligger mycket väl till i statistiken över antalet trafikdödade inom EU. Tillsammans med Malta ligger vi lägst i Europa. Men trots detta vill vi fortsätta kampen för att nå nollvisionen fullt ut. Man ska känna sig säker i trafikmiljön oavsett om man är gående, cyklist, motorcyklist eller bilist eller färdas på annat sätt på våra vägar och i den kommunala trafikmiljön.

Trafiksäkerhetsarbetet måste också börja i tid. Därför välkomnar vi socialdemokrater det arbete som pågår hos skolhuvudmännen för att få fler barn att förstå vikten av ett gott och ansvarsfullt trafiksäkerhetsarbete. Men det känns också som att vi behöver göra mer.

Tidigare fanns det ett ganska starkt stöd till olika organisationer som jobbade med trafiksäkerhetsarbetet. Sedan valde den borgerliga regeringen att förändra stödet. Man hade inte det folkbildningsarbete som man hade haft tidigare. Det känns som att vi behöver hitta en ny väg. Jag säger inte att det ska vara på exakt samma sätt, för tiderna förändras, men i varje fall känns det som att det behövs en nationell satsning på barns säkerhet och barns trafikmiljöer. De kommunala huvudmännen har naturligtvis också ett mycket stort ansvar när det gäller att se till att man har skyddade trafikmiljöer för barnen när de tar sig till och från skolorna.

Förr var det mycket vanligt att man cyklade eller gick till skolan. I dag är det vanligt att man åker bil till skolan - mer vanligt än att man går eller cyklar. Det är naturligtvis en fråga som är ganska komplex. Dels handlar det om trafikmiljön, dels handlar det om trygghet i samhället. Frågan är alltså flerdelad. Folkhälsoperspektivet är en aspekt och en annan är att det är viktigt att få en vana att vistas i trafikmiljön. Det är viktigt att vi jobbar med den här frågan och försöker satsa på delar som kan underlätta så att man också känner sig säker i sin miljö.

Alkohol och bilkörning är en annan fråga som vi har jobbat mycket med i utskottet. Jag känner precis som Karin Svensson Smith att det finns en stark samsyn gällande alkobommar. Vi väntar nu på ett kraftfullt förslag om att införa alkobommar i våra hamnar där vi har utländsk trafik, framför allt där vi har connection med utländska hamnar. Det är dessvärre alltför många, både i den tunga trafiken och i personbilstrafiken, som i dag kör med alkohol i kroppen. Det gäller verkligen att stävja det.

Vi har sett goda exempel på de insatser som har gjorts i och med proven med alkobommar och annat. Därför välkomnar vi regeringens kommande satsning för att införa bommar i våra hamnar.

Nästa fråga som jag tänkte lyfta är det här med mobiltelefoni och bilkörning. Redan 2006 beslutade Sveriges riksdag att en förare ska minimera andra aktiviteter som stör själva körningen. Vi gjorde ett tillkännagivande i den här kammaren som hade beretts i vårt utskott, trafikutskottet. Därefter har riksdagen vid ett flertal tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om hur man ska minimera störandet av element som påverkar trafikmiljön vid färd.

Den 24 april 2017 kommer Transportstyrelsens utredning att redovisas till regeringen. Den kommer att innehålla förslag på lämpliga åtgärder för att komma till rätta med problemet med mobiltelefoni och annan kommunikationsutrustning vid färd. I dag är det inte bara mobiler man använder när man färdas i bil, utan det är också andra saker som stör uppmärksamheten, till exempel Ipadar och rakapparater - ja, man inser att det finns många olika saker som används vid körning när man tittar på hur trafikmiljön ser ut runt om i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det känns som att det är mycket angeläget att hitta förslag för att stärka trafiksäkerheten och begränsa eller till och med förbjuda mobiltelefonanvändningen framgent.

Vi har varit tydliga från vårt håll med att vi är beredda att lagstifta om man inte når framgång med det här arbetet. Men nu avvaktar vi som sagt Transportstyrelsens utredning, som kommer att levereras i slutet av april.

Den tredje frågan som jag vill lyfta upp är trafiksäkerheten för motorcyklister. Det pågår ett arbete med det. Karin Svensson Smith belyste på ett förtjänstfullt sätt det arbete som pågår när det gäller våra vägar. Det handlar alltså inte bara om vägarna utan också om mycket runt våra vägar när det gäller säkerhet, skydd och andra delar.

Regeringen har verkligen den delen av trafiksäkerheten för sina ögon. Det visar inte minst den nya uppstarten av arbetet med nollvisionen.

Det pågår ett arbete när det gäller våra motorcyklister. I nationell samverkan jobbar sex expertgrupper med att påverka och utarbeta förslag om hur oskyddade trafikanter på två hjul ska skyddas på ett bättre sätt. Trafikverket bedriver också ett intensivt arbete i syfte att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

Dessutom har SMC, Sveriges Motorcyklister, tagit fram ett bra dokument med förslag på åtgärder. Det finns ett stort engagemang runt om i vårt land. Vi måste också driva på, så att det här verkligen sker. Och det gör det genom det arbete som regeringen nu har initierat när det gäller nystarten.

I samband med det vill jag nämna att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen, just när det gäller den nationella strategin för trafiksäkerhetsarbetet. Jag tycker att det är ganska övermaga. Vi har en regering som verkligen jobbar med frågan och som har lyft upp frågan om att göra en nystart när det gäller nollvisionen. Jag kan ha viss respekt för att man vill driva frågor med hjälp av ett tillkännagivande, om det finns fog för det. Men i det här fallet känns det inte som att det finns det, utan mer som att det är ett uttryck för annan politik.

Avslutningsvis vill jag lite kort nämna den nationella cykelstrategin. Den har vi väntat på. Vi har fått många frågor om den. Utskottet har legat på om den nationella cykelstrategin. Cykel är en fråga som utskottet brinner för och som engagerar runt om i vårt land. Det visar inte minst den debatt som vi hade på cykelriksdagen i Göteborg för drygt en månad sedan. Det var många inlägg, men också stor samsyn mellan de politiska partierna.

Den nationella cykelstrategin är på väg. Jag ser fram emot att få behandla den i vårt utskott framgent, kanske också i kammaren - lite beroende på hur ärendet hanteras.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i TU11 och avslag på samtliga reservationer, förutom reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Jasenko Omanovic och Suzanne Svensson (alla S).

Fru talman! Den svåra trafikolyckan i helgen kastar en skugga över vår debatt i dag. Våra tankar går till de anhöriga.

Grunden för allt trafiksäkerhetsarbete är nollvisionen. Målsättningen är att ingen ska dö i trafikolyckor på svenska vägar. Tyvärr har vi inte nått hela vägen. Förra året dog 261 personer i trafikolyckor runt om i landet. 37 av dessa var motorcyklister. Årligen skadas 250 motorcyklister svårt. Vissa skadas så allvarligt att de blir invalidiserade för resten av livet.

Vi har ett fastställt etappmål som innebär att antalet omkomna i trafiken bör minskas med 50 procent under perioden 2007-2020. Under samma tidsperiod bör antalet allvarligt skadade minska med 25 procent. Men vi har fortfarande mycket arbete kvar att göra. Det är uppenbart att det krävs mer än det som görs i dag för att vi ska nå våra mål och för att nollvisionen ska bli verklighet. Trafiksäkerhetsfrågor måste helt enkelt prioriteras högre än i dag.

Utskottet föreslår därför att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att Trafikverket ska ges i uppdrag att ta fram en strategi för att i framtida trafiksäkerhetsarbete säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, även motorcyklister.

Det finns mycket som kan göras. Man kan till exempel åtgärda ogenomtänkta och farliga vägrondeller som är dekorerade med stora stenar. Dessa blir dödsvapen om en oskyddad trafikant slungas mot dem. Ett annat exempel är att inte ha vägräcken med utstickande stolpar och vassa kanter. Det borde vara självklart att välja en räckestyp som minskar skaderisken för alla trafikanter.

Det finns också mer att önska när det gäller skyltningen. I många länder finns skyltar som visar kurvans längd, radie och om det kommer korsande vägar. Den typen av kurvkarta ger motorcyklisterna mycket värdefull information när det gäller val av hastighet och spårval in i kurvan.

Släta metallytor på vägarna, brunnslock, stålplåtar och liknande, kan också behandlas med en rad olika tekniker som ökar friktionen när det är vått och minskar risken för att motorcyklister och mopedister ska få sladd.

Att framföra ett fordon på väg innebär tyvärr alltid en risk, oavsett hur van föraren är och hur försiktig man själv är. Vi råder inte över alla omständigheter. Vårt ansvar i den här kammaren är att göra vad vi kan för att den risken ska vara så nära noll som möjligt. Det är oacceptabelt att människor fortfarande, år 2017, mister sina liv i olyckor på svenska vägar.

Fru talman! Det är svårt att få reda på exakt hur stor den svarta ekonomin är. Fusk finns inom de flesta branscher, och trafikskolor är tyvärr inget undantag. Svarta trafikskolor, det vill säga skolor som saknar tillstånd och där personerna bakom varken betalar moms eller arbetsgivaravgifter, blir allt vanligare i landet. Och de blir alltmer sofistikerade. I vissa fall är den svarta verksamheten så stor och välorganiserad att eleverna inte förstår att de har anlitat en olaglig trafikskola. Bestämmelser för hur många elever en och samma person kan handleda samtidigt kringgås i syfte att maximera vinsten för den illegala verksamheten. Nödvändiga försäkringar saknas, och skatter och avgifter betalas inte in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Förutom att de olagliga körskolorna konkurrerar ut de lagliga lurar de ungdomar som vill ta körkort. De utsätter både sina elever och sina medtrafikanter för fara, eftersom de inte har den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt lära någon att köra bil.

Vi måste ta problemet på allvar. År 2015 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera regleringen av trafikskolor och förarutbildare samt att föreslå författningsändringar i syfte att åstadkomma enkla och ändamålsenliga regler för tillträde och tillsyn. Polisen och Transportstyrelsen samarbetar för att bekämpa förekomsten av svarta körskolor. Samarbete finns även mellan Transportstyrelsen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Det är en bra början, men det krävs mer.

Det ska inte vara möjligt att öppet och riskfritt bedriva olaglig körkortsutbildning i Sverige. Försök med digitalt utbildningsprotokoll pågår, och när detta införs är det viktigt att det ska vara fusksäkert.

Fru talman! Det måste finnas klara lagar och regler i ett samhälle, och det ska inte gå att bryta mot dem utan att riskera påföljd. Upptäcker vi kryphål i existerande lagstiftning måste dessa täppas till.

Vid upprepade tillfällen har körkortslösa förare ertappats vid poliskontroller. Men dessa förare har trots det inte kunnat fällas för något brott. Förarna har lyckats med det då de har hävdat att deras utländska körkort är borttappade.

I de fall där föraren kommer från ett land med bristfälligt körkortsregister är det svårt eller omöjligt att kontrollera uppgifterna. Eftersom det är åklagarens sak att bevisa att ett brott har begåtts går förarna fria.

Det finns inget krav på personer som inte är folkbokförda i landet att inneha svenskt körkort. Därför kan man inte heller dömas för olovlig körning. När man har blivit folkbokförd har man ett år på sig att skaffa svenskt körkort, men till dess är det i stort sett riskfritt att köra bil utan giltigt körkort.

Dagens lagstiftning har med all önskvärd tydlighet inte hängt med i utvecklingen. Det är på gränsen till naivt att hoppas att ingen utnyttjar möjligheter att kringgå lagstiftningen, om det är riskfritt, Det sänder även en signal om att svensk lag inte behöver respekteras. Dagens situation är både olycklig och orimlig.

Att medvetet bryta mot lagar och regler utan att polisen har möjlighet att göra något riskerar att ytterligare urholka förtroendet för rättsväsendet. Det är ännu ett exempel på ett känt problem när det gäller trafiksäkerhet som får fortgå.

Fru talman! Slutligen vill jag nämna en av mina hjärtefrågor, sträckan Malmö-Helsingborg på väg E6. Denna sträcka är oerhört olycksdrabbad. Dagligen blir vägen avstängd på grund av bilar som krockar. Det handlar tack och lov ytterst sällan om dödsolyckor, men likväl handlar det om olyckor som kostar samhället mycket pengar och skapar onödigt lidande.

Enligt trafikutskottets ordförande behövs det inte någon utbyggnad av E6:an till sexfilig motorväg. Det är både nonchalant och direkt oansvarigt att aktivt välja att inte göra något åt ett sådant påtagligt och känt problem.

Genom en utbyggnad av denna vägsträcka skulle det bli en kapacitetshöjning på en av Sveriges mest trafikerade vägar. Det skulle drastiskt minska olycksrisken för dem som färdas på en väg där det nu inträffar olyckor dagligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Om utskottets ordförande och regeringen menar allvar med att stå fast vid nollvisionen borde detta självklart vara en av de allra högst prioriterade infrastruktursatsningarna.

Jag vet att Socialdemokraterna i Skåne anser att det är en angelägen satsning. Du undrar vad de socialdemokratiska kollegorna i trafikutskottet tycker. Är man beredd att äventyra trafiksäkerheten i Skåne bara för att inte stöta sig med sin regeringspartner Miljöpartiet? Var försvann ansvaret mot väljarna?

Jag kunde inte ställa någon fråga till Johan Andersson eftersom han var före mig i talarordningen. Nu hoppas jag att han begär replik och svarar på frågan: När kommer cykelstrategin? Ni har lovat och flyttat fram datumet vid flera tillfällen. Jag vill ha ett enkelt svar: När?

Fru talman! Naturligtvis står vi moderater bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (alla M) samt Anders Åkesson (C).

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4, inte till reservation 2. Jag ber om ursäkt för att jag tog lite fel på siffrorna. Reservation 4 är vår gemensamma reservation från S, V och MP.

Tack för dina frågor, Boriana! Jag begärde ordet redan innan du uppmanade mig till det. Men jag har ett par frågor till dig också som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Jag lyssnade uppmärksamt, men du nämnde inte med ett enda ord detta med mobiltelefoni och bilkörning. Hur ser ni moderater på den frågan? Vi har tidigare känt oss ganska motarbetade när den frågan har varit uppe i utskottet. Det har gjorts tillkännagivanden till tidigare regeringar från 2006 och framåt, och det har varit på initiativ av framför allt Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern.

Nu kommer den här utredningen den 24 april 2017, och det är klart att vi inte ska föregripa den. Men jag undrar: Är det något annat land i Europa - precis som Karin Svensson Smith beskrev det - som har en så pass liberal lagstiftning som vi har? Vi vet att det är ett stort problem i dag i trafiken. Den frågan vill jag gärna ha ett svar på.

Du ställde två frågor till mig. Jag ska besvara den ena nu och den andra i nästa replik.

När det gäller E6:an genom Skåne pågår det nu en åtgärdsplanering i samband med infrastrukturpropositionen. Trafikverket ska lämna sitt underlag till departementet den 31 augusti. Därefter ska det beredas, och sedan kommer det tillbaka för ett regeringsbeslut.

Det finns massor av objekt runt om i landet. Vi är väl medvetna om att detta är en väg med problematik. Låt oss avvakta Trafikverkets underlag innan vi tar ställning till hur vi ska lösa den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!

Jag har tidigare här från talarstolen berättat hur vi moderater ser på förbud mot användning av mobiltelefoner. Vi är för förbud mot allt som stör körningen. Mobiltelefonen i sig är inte problemet, utan det är användaren. Att på ett vårdslöst sätt använda telefonen medan man är i en farlig trafiksituation är redan förbjudet.

Vi vänder oss också mot att det rör sig om just mobiltelefoner. Det finns så många andra distraktionsmoment. Man kan ha barn i bilen som skriker i baksätet eller tappar sina nappar eller leksaker. Ska vi förbjuda barn i bilen? En förälder med ett skrikande barn i bilen är ett betydligt större problem än en mobiltelefon som ringer.

Tekniken utvecklas. Man behöver inte ha en handhållen mobiltelefon. Det finns röststyrda med stora skärmar inbyggda i de nya bilarna. Vi måste vara emot det som stör och inte mot tekniken i sig själv, i det här fallet mobiltelefoner.

Ett annat stort problem med att människor inte lagförs när de använder mobiltelefon vid bilkörning på ett farligt sätt är bristen på poliser. Ni har verkligen sett till att poliser slutar sina jobb. De har inte tid att patrullera på vägarna.

Fru talman! Jag vet inte om jag blev så mycket klokare på ert ställningstagande när det gäller mobiltelefoni, barn och vad det nu var.

Jag ställde en enkel fråga om mobiltelefoni och Moderaternas ställningstagande. Men vi får väl avvakta till dess att förslaget kommer från Transportstyrelsen och sedan ta ställning. Vi kan kanske prata mer om det i utskottet.

Det är klart att det finns annan teknik för detta. Syftet med den utredning som Transportstyrelsen ska lämna till regeringen är just att titta på vilka distraktionsmoment man bör kunna åtgärda.

Boriana tog även upp polisen. Jag kanske ska påminna om omorganisationen av polisen, vilken genomfördes under den förra mandatperioden. Då gjordes en stor del av dessa förändringar. Vad vi i samarbetsregeringen nu försöker göra är naturligtvis att laga systemet där hålen finns. De finns på många ställen. Vi har gjort satsningar och kommer att göra ytterligare satsningar för att få fler poliser i organisationen.

Boriana ställde också en fråga till mig om cykelstrategin och undrade när den kommer. Jag kan bara säga att den kommer snart. "Snart" innebär i närtid. Jag är fullt medveten om att det har tagit tid, men väntar vi på något gott blir det förhoppningsvis väldigt bra. Det finns en bred samsyn här i kammaren vad gäller cykelfrågorna. Därför ville regeringen se till att det blir en så bra strategi som möjligt. Detta är mitt enkla svar.

Fru talman! Vad gäller polisen har ni haft makten i drygt två år. Om man vill göra någonting så kan man göra det. Man behöver inte blicka bakåt och skylla på föregående regering.

Det talas om samarbete, men när det gäller cykelstrategin har ni kommit med många motstridiga uppgifter. Det blir nästan som en omvänd Peter och vargen. Man ropar "Vargen kommer, vargen kommer", fast den här gången väntar vi på något gott som aldrig kommer. Den här gången gäller det den cykelstrategi som regeringen fick ett tillkännagivande om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det är naturligt för oss som inte tillhör regeringssidan att misstänka att de så kallade samarbetspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, inte kommer så väl överens. Det där med samarbete verkar vara en läpparnas bekännelse. Därför vill jag gärna få ett löfte från Johan Andersson om att E6:an inte kommer att bli ytterligare en eftergift för Miljöpartiet. Ni måste se till att människor kommer fram till och tillbaka från sina jobb utan att bli skadade eller att slösa en massa timmar på att stå i bilköer.

Fru talman! Boriana Åberg och jag kommer från samma valkrets. Jag kommer ihåg när våra partier möttes i Kävlinge under valrörelsen. Det första Borianas kompisar tog upp med mig var: Vad gör ni åt bullret från motorvägen? Det sänker värdena på våra villor. Och det är svårt att bo intill den, för det är så mycket lastbilstrafik.

Det för mig genast till den fråga som du tog upp i ditt anförande, Boriana. Du vänder tillbaka till den tid som fanns före nollvisionen. Då byggde man ut städerna för bilarnas skull, och man byggde ut all trafik mellan städerna för bilar. Man trodde att problemen skulle lösas genom vägutbyggnad.

Problemen löstes dock inte så, för fler vägar leder till mer trafik. När det gäller E6:an vet vi att fyra av fem lastbilar har vare sig start eller mål i Skåne. De kommer in via hamnen till Trelleborg eller över bron eller via hamnen till Malmö och ska sedan åka vidare.

Tycker inte Boriana Åberg att det vore mer rationellt att använda Sveriges kust och 52 hamnar för att transportera det gods som just nu är transittrafik på E6:an? Varför ska man genom att bygga ut motorvägen permanenta situationen där lastbilarna tar det som sjöfarten och järnvägen skulle kunna göra bättre? I stället kan man som vi i samarbetsregeringen gör hitta en rimlig ekonomisk balans mellan sjöfart, järnväg och lastbilstrafik så att varje trafikslag gör vad det är bäst på.

Fru talman! Tack, Karin Svensson Smith, för frågan! Det har blivit något fler bilar i Skåne sedan tiden före nollvisionen. Dessa bilar används, och då behövs vägar. Man kan inte blicka bakåt och drömma sig tillbaka till en värld där man förflyttades med häst och droska.

Man måste se framåt. Detta är extra viktigt när det gäller infrastruktur. I dag planerar vi för infrastruktur som när den väl är färdig redan är för gammal. Därför måste man titta väldigt långt framåt.

Karin Svensson Smith och jag har debatterat lastbilar flera gånger. Både er och vår sida har då varit överens om överflyttning av gods från väg till sjöväg i de fall där det är möjligt. Men det finns många industrier som är beroende av att kunna frakta sina produkter från den plats där de produceras till närmaste hamn. Då måste vägar användas.

Samarbetsregeringen påstår sig tänka på ekonomisk balans, men ni är beredda att satsa mycket pengar på en höghastighetsväg som inte många efterfrågar. Ni är dock inte beredda att underlätta för människor som pendlar till sina jobb för att på så sätt generera skatter som politiker, ni i detta fall, kan använda för vår välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Jag tror att alla vi som av en händelse någon gång befinner oss på E6:an mellan Malmö och Helsingborg nog inte tycker att det är för få lastbilar där. Jag har i varje fall aldrig hört den reaktionen, inte heller från dina kompisar.

Det finns emellertid en kust och 52 hamnar som inte är särskilt välutnyttjade. Det vore rimligt, särskilt för den som är sjöfartsansvarig för sitt parti, om man tycker att vi här har en bra potential. Vi behöver inte investera någonting, utan det handlar bara om en rimlig fördelning.

Vad blir effekten av att bygga ut för bilar i städer och mellan städer? Detta är en av orsakerna till att vi i dag sitter i ett oljeberoende. Lastbilen är alldeles utmärkt, och den behövs. Men då handlar det om att förflytta där sjöfart och järnväg inte fungerar.

Så är det inte i Skåne. Fyra av fem lastbilar har vare sig start eller mål där. Väg E6 skulle fungera alldeles utmärkt om man använde kusten och sjöfarten. Jag förstår inte varför Boriana Åberg och Moderaterna har ett principiellt motstånd mot att använda vattnet för att transportera gods.

Fru talman! Det finns inget motstånd mot att använda vattnet för att frakta gods. Det finns heller ingen motsättning mellan satsningar på E6:an och satsningar på hamnar. Vi vet alla att de flesta av de skånska hamnarna inte har någon lysande infrastruktur, oavsett om det gäller vägar eller järnvägar.

Karin Svensson Smith är väldigt väl underrättad. I Malmö hamn behöver en sträcka täckas med både väg och järnväg. Situationen på Dragongatan i Ystad har pågått länge och orsakar både trafikköer och utsläpp. Detta hade lätt kunnat elimineras om den så kallade samarbetsregeringen hade skrivit upp dessa objekt på sin åtgärdslista, eller åtminstone gett direktiv om att de ska sättas upp på åtgärdslistan.

Vi är för att fasa ut fossila bränslen. Vi ska inte förbjuda bilismen eller se till att vägarna blir trånga, obekväma och överbelastade. I stället ska vi se till att människor kör miljövänliga bilar och elbilar. Vi ska ha elektrifierade vägar för lastbilar. En utbyggnad av E6:an handlar också mycket om de människor som pendlar. De pendlar inte i lastbilar utan i vanliga personbilar. Det handlar om människor som är både mina och Karin Svensson Smiths väljare, och jag hoppas att vi kan komma överens om en utbyggnad.

Fru talman! Detta är nog den viktigaste debatten under riksåret. Den handlar om trafiksäkerhet, som berör alla och envar i vår vardag. Framför allt efter den tragiska bussolyckan i Härjedalen kan vi komma till insikt om det.

Fru talman! Vi ställer oss bakom samtliga av våra reservationer och även vårt särskilda yttrande. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 6 och 19.

Jag vill inleda med att berätta om vår reservation 7, som handlar om hastigheterna på våra vägar. Sedan det under förra regeringen 2009 beslutades om en ändring av hastighetsbegränsningarna, så att även 40, 60, 80 och på våra motorvägar 120 kilometer i timmen skulle tillåtas, har Trafikverket genomfört många hastighetsnedsänkningar med 10 och ibland 20 kilometer i timmen, medan höjningarna har varit mycket få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag vill starkt betona att hastighetsgränser ska sättas enbart utifrån trafiksäkerhetsaspekter. Om man dessutom börjar använda andra skäl försvinner förtroendet för hastighetsgränserna. Vi måste nog konstatera att detta tyvärr blivit fallet.

Trafikverket vill att 80 procent av bilisterna ska känna respekt för alla hastighetsgränser. Så är det inte i dag. På flera vägar har hastigheterna sänkts alltför mycket, inte minst i norra Sverige. Förr var det 90 kilometer i timmen på de flesta sträckningar i norra Sverige. Det är fråga om raka och glest trafikerade vägar. Nu har Trafikverket sänkt till 80 kilometer i timmen. Det har fått till följd att bilisterna och motorcyklisterna tappar respekten för gällande hastighetsskyltar. I stället för att som förr köra 90 kilometer i timmen är det många som i dag struntar i 80 och i stället kör i 100-110. Man måste ha respekt för den hastighetsgräns som gäller på en väg.

Jag kan ta ett exempel från trakterna där jag själv bor, nämligen E6 mellan Trelleborg och Malmö. Förr var hastighetsgränsen sänkt från 110 kilometer i timmen till 90 kilometer i timmen de två sista kilometerna in mot Malmö. I dag är hastighetsgränsen sänkt till 60 kilometer i timmen - på en fyrfilig motorväg. Det har fått till följd att bilister som förr sänkte hastigheten från 110 till 90 kilometer i timmen i dag struntar i att sänka hastigheten över huvud taget. Man blåser in mot Malmö i 110 kilometer i timmen där det står 60, för man har tappat respekten för hastighetsskyltarna.

Då vi dessutom i dag har ett läge där det är större chans att se en kungsörn på himlen än en trafikpolis på vägen är det många som inte bryr sig om hastighetsbegränsningarna.

De enda som i dag åker fast i en hastighetskontroll är i princip de som torskar dit i en hastighetskamera. De här hastighetskamerorna är dessutom pedagogiskt utskyltade ett par hundra meter innan. Blir man "tagen" i en hastighetskamera är man ganska klantig, eller så sitter man med sin mobiltelefon och skickar sms eller spelar Wordfeud. Jimmy Ståhl kommer senare att ta upp problematiken med att sitta med mobiltelefon i bilen.

Som sagt har hastighetsfundamentalisterna på Trafikverket gjort att folk tappat respekten för gällande hastighetsskyltar, vilket två av ledamöterna i trafikutskottet bittert har fått erfara genom att bli av med körkortet.

Vår reservation 2 handlar om att vi vill att det ska vara förbjudet att köra om en stillastående skolskjuts som hämtar eller lämnar barn. Jag vill uppmärksamma att dödsolyckor och allvarliga skador med barn inblandade alltför ofta förekommer i samband med av- och påstigningar från skolskjuts. Det är uppenbart att det nuvarande varselsystemet med gult blinkande ljus på skolskjutsarna inte ger önskvärd effekt. Många vittnar om att det finns bilister som passerar skolskjutsar i alltför hög hastighet. Om man i stället ersatte det gult blinkande ljuset med ett rött fast sken och fick ett lagstadgat stoppförbud skulle risken för dödsolyckor och skador i samband med av- och påstigning minimeras. Som exempel kan nämnas att ett förbud mot att passera skolskjuts som stannat för av- eller påstigning har införts i USA. Resultaten uppges vara mycket goda. Jag menar att regeringen därför bör förbjuda omkörning av stillastående skolskjuts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Trafikförordningen 3 kap. 15 § säger: "Utöver andra fall som anges särskilt skall förare hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet . när fordonet närmar sig . en skolskjuts." Vad är en tillräckligt låg hastighet, fru talman? Jag kan ta ett exempel. När man bjudit hem vänner på middag på kvällen och vännerna ska åka hem igen säger man ofta: Kör försiktigt hem! Det är lite grann för att försäkra sig själv - ifall det skulle hända någonting är det inte ens eget fel. Om vännerna kör iväg och kommer hem säkert är allting frid och fröjd. Om vännerna kör i diket och skadar sig kan man tänka: Men jag sa ju till dem att de skulle köra försiktigt hem! Ändå skadade de sig!

Samma sak är det när det gäller passering av skolskjuts. Lagen säger att föraren ska hålla "med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet". Är hastighetsgränsen 90 kilometer i timmen kanske bilisten tycker att det är tillräckligt låg hastighet att passera en skolskjuts i 50 kilometer i timmen. Den bilisten kan inte bli dömd för det. Först om bilisten kör på ett skolbarn kan man konstatera att bilisten inte hållit tillräckligt låg hastighet. Därför tycker jag att det måste till en lagändring. Står det en stillastående skolskjuts ska det vara rött ljus och otillåtet att passera denna skolskjuts.

Vår reservation 21 handlar om att förbjuda moped- och cykelkörning på två-plus-ett-vägar. Det finns i dag många så kallade två-plus-ett-vägar. Det innebär att vägarna har delats in i tre filer av vilka en omväxlande tillhör den ena eller andra körriktningen. Många av dessa vägar är vanliga landsvägar som har byggts om. Den tredje filen har tillkommit på bekostnad av vägrenen, samma vägren som mopeder och cyklister vanligtvis använder för att underlätta för snabbare trafik.

Två-plus-ett-vägarna är emellertid farliga för cyklister och mopedister. Det beror på att de blivit hänvisade till en i regel mycket smal, ibland närmast obefintlig, vägren på dessa höghastighetsvägar. Den är så smal som 20 centimeter. Tidigare fanns på dessa vägar breda vägrenar, vilket i viss mån gav ett skyddat utrymme för tvåhjulingarna. Nu har det utrymmet alltså krympts till ett par decimeter. Det är smalare än ett cykelstyre. De som ändå fortsätter att använda vägen utsätter sig därigenom för en extremt hög skaderisk. Att med några decimeters marginal passeras av motortrafik i 100 kilometer i timmen strider förstås mot varje stavelse i nollvisionen.

Paradoxalt nog är cykel- och mopedåkning förbjudet på motorvägar och motortrafikleder, där vägrenen i regel är en och en halv meter bred. För en cyklist eller mopedist är det således säkrare att cykla och köra moped på en motorväg, där det är förbjudet, än på en två-plus-ett-väg.

Fru talman! Vår reservation 19, som jag yrkade bifall till, handlar om de för oss motorcyklister så förödande stål- och vajerräckena. Jag vill inledningsvis uppmärksamma att nollvisionen, det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas i trafiken, snart fyller 20 år. Ett led i visionen har varit att minska antalet döda i kollisioner genom att införa räcken, både för att åtskilja vägbanor och för att hindra avåkning. Av kostnadsskäl har man i Sverige valt att godkänna oskyddade stålräcken, som för oss motorcyklister har visat sig vara förödande. Jag konstaterar att det så kallade hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Trots det kan jag notera att det i regeringens nysatsning på nollvisionen inte finns några reella åtgärder eller öronmärkta medel avsatta för olycksförebyggande åtgärder gällande mc-olyckor i samband med räckeskollisioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! I Sverige dör en större andel motorcyklister på Europavägarna än i andra jämförbara länder, och Sverige har under flera år haft världens högsta andel motorcyklister som omkommit på grund av räckesolyckor. Bara under perioden 2014-2016 omkom 15 personer, och sedan millennieskiftet har hela 66 motorcyklister förlorat livet. Ett avskräckande exempel är sträckan Tanum-Halmstad på E6:an, där fyra personer dog på mindre än ett år.

Jag tror att ni andra inte riktigt förstår hur lätt det är att köra omkull på en motorcykel. De allra flesta motorcyklar och mopeder har två hjul, vilket gör dem unika i förhållande till andra motorfordon. Det ger stora fördelar i form av framkomlighet vid trängsel och köbildning. Men alla tvåhjuliga fordon är beroende av stabilitet och friktion.

Friktionen är av största vikt. Alla hinder på vägbanan som innebär att kontakten mellan däck och vägbana minskar eller gör att fästet försvinner är en potentiell risk. Det kan vara ojämnheter, spårbildningar, sprickor, grus, sand, hal beläggning, vägmarkering, brunnslock etcetera.

I Trelleborg har vi problem med någonting som heter Maglarpsrondellen, där alla lastbilar som kommer från kontinenten är fulltankade. I Maglarpsrondellen skvätter det ut diesel genom de otäta tanklocken. Det är inga problem så länge det är torrt ute. Men när första regnet kommer blir det snorhalt i rondellen. Det är många motorcyklister som har gått omkull. De har hållit låg hastighet, men de har halkat omkull.

Jag kan berätta om min egen erfarenhet. För ett antal år sedan när jag var ute och körde kom jag till en kurva. Hastigheten var 90 kilometer i timmen. Mitt i kurvan hade Trafikverket varit ute och lagt tjära och grus för att reparera vägen. Jag hade inte en chans. Motorcykeln bara lade sig och kasade. Jag och motorcykeln for rätt ut i diket. Hade det varit ett vajerräcke eller stålräcke vid sidan av den vägen hade jag inte stått i denna talarstol i dag, fru talman.

Orsaken till att Sverige så tydligt sticker ut i statistiken är enligt min mening att vi till skillnad från många andra länder tillåter vägräcken med oskyddade stolpar samt att räckena tillåts placeras väldigt nära vägrenen. Riksdagen kommer i dag att rikta ett tillkännagivande till regeringen - lyssna nu noga, Karin Svensson Smith och Johan Andersson - att den bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi för att i det framtida trafiksäkerhetsarbetet säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, däribland motorcyklister.

Sverigedemokraterna har i betänkandet ett särskilt yttrande där vi framhåller att vi ställer oss bakom tillkännagivandet, men vi hade önskat att tillkännagivandet hade varit tydligare och skarpare i avseende på de så förödande stål- och vajerräckena. I tillkännagivandet sägs: "Utskottet framhåller därför att behovet av en ökad säkerhet för motorcyklister och frågan om vägräckenas konstruktion bör tas upp i en strategi eftersom räckena såsom de är utformade i dag utgör en stor risk för motorcyklister."

Karin Svensson Smith saknade någonting konkret i tillkännagivandet. Jag vet inte om det kan bli mer konkret än vad detta tillkännagivande är. Det är ett stort steg i rätt riktning. Jag hoppas att detta är startskottet för ett helt annorlunda säkerhetstänk hos regeringen och Trafikverket som även inkluderar oss motorcyklister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

(Applåder)

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö, Jimmy Ståhl och Tony Wiklander (alla SD).

Fru talman! På vägen hit i dag möttes jag av ett reklambudskap: Vår vision är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i en ny Volvo år 2020. Det var vd:n för Volvo Cars, Håkan Samuelsson, som stod som avsändare för budskapet.

Fru talman! Det får givetvis stå för Volvo och andra fordonstillverkare vad de har för visioner, men det illustrerar väldigt väl vad debatten handlar om. Ska vi uppnå den högre trafiksäkerheten, som jag tror att vi i grunden alla är överens om, med färre omkomna och skadade i vårt land behövs det visioner och utvecklingskraft hos oss som företräder staten och statens myndigheter, hos dem som utbildar förare av fordon, hos dem som tillverkar fordonen och framför allt en ökad medvetenhet och känsla för utmaningen hos de människor som står mitt i trafiken.

Vi kan inledningsvis konstatera att under 2016 hade Sverige igenomsnitt 2,6 trafikdödade per 100 000 invånare. Därmed placerar sig Sverige som land väldigt väl. Det har av de absolut lägsta andelarna omkomna i vägtrafik sett i ett internationellt perspektiv. Motsvarande genomsnitt för Europa är nästan dubbelt så högt. Sverige står därför starkt vid en internationell jämförelse. Det kan vara värt att ha med sig i den fortsatta debatten om trafiksäkerhet här i dag.

Den så kallade nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I den slås det rätt självklara fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Det är samhällets vision för vad lagstiftarna och deras myndigheter, Trafikverket med flera, har att uppnå.

Det var 263 personer som satte livet till förra året i trafiken. Någonting man kan notera är att antalet omkomna har varit i princip oförändrat sedan 2013. Det är i en internationell jämförelse inte så många. Men kan trenden med ständigt sjunkande antal omkomna ha blivit bruten och planat ut?

År 2009 fastställde riksdagen ett etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen som innebär att antalet omkomna bör halveras mellan 2007 och 2020. Det satte ett skarpare mål för nollvisionen, och antalet allvarligt skadade skulle minskas med 25 procent. I trafikutskottet konstaterar vi att det krävs ytterligare insatser utöver dem som är gjorda om vi ska klara etappmålen till 2020. En förutsättning är givetvis att säkerheten stiger för trafikanter av typen fotgängare, cyklister och motorcyklister, de som är relativt oskyddade.

Ska vi klara att nå visionen som vi alla är överens om - att ingen ska omkomma i vägtrafiken i vårt land - måste trafiksäkerhetsfrågorna fortsatt vara prioriterade. Bland annat måste de statliga myndigheter som har detta som sitt arbetsfält ges väldigt tydliga uppdrag om hur arbetet konkret ska bedrivas strategiskt och då i synnerhet för de oskyddade trafikanterna.

Utskottets ordförande Karin Svensson Smith gled under sitt anförande in lite på godstransporter. Karin Svensson Smith företräder i samarbetsregeringen ett parti som vill ha kortare och lättare godstransportlastbilar. Det innebär att vi får fler lastbilar på vägarna. Skillnaden sett ur ett olycksperspektiv mellan att möta en lastbil som väger 60, 74 eller 40 ton är närmast akademisk. Politiken måste hänga ihop, fru talman. Det gör den inte för utskottets ordförande ens vad gäller trafiksäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Det är många som ska samsas på vägarna. Det är bilar, lastbilar, kollektivtrafik, cyklar, fotgängare och motorcyklister. Det är viktigt att trafiksäkerhetsarbetet tar hänsyn till alla dessa sätt att färdas. Om det nu är rätt att trafiksäkerhetsarbetet i det stora hela går åt rätt håll får inte ambitionsnivån sänkas, eftersom det kvarstår väldigt mycket att göra när det gäller säkerheten. 263 döda år 2016 är fortfarande på tok för många.

Därför är det väldigt bra att en tydlig majoritet i riksdagens trafikutskott mot samarbetsregeringen med dess stödparti Vänsterpartiet landar i att lyfta fram behovet av en nationell strategi för att göra vägarna säkrare för alla trafikanter, detta för att kunna ha ett fortsatt fokuserat arbetssätt på trafiksäkerheten. Det finns flera frågor som är värda att lyfta fram i en sådan strategi. Som exempel vill majoriteten i utskottet nämna att bland annat Trafikverket har pekat på en stor utmaning som de själva lyfter fram. Det är att nå trafiksäkerhetsmålet kopplat till motorcyklisterna. Det finns helt tydligt ett behov av åtgärder för att ytterligare öka motorcykeltrafikens säkerhet genom att förebygga olyckor och framför allt lindra konsekvenserna om en olycka trots allt inträffar. Bland annat konstateras att det finns behov av att se över hur våra vägräcken är konstruerade.

I detta betänkande har därför Centerpartiet och en majoritet i trafikutskottet valt att framhålla behovet av ökad säkerhet för motorcyklister och att frågan om vägräckenas konstruktion måste tas upp i den nationella trafiksäkerhetsstrategin, eftersom räckena så som de är konstruerade i dag utgör en uppenbar risk för de trafikanter som väljer att färdas på motorcykel.

Det är därför bra, fru talman, att trafikutskottet driver fram detta tillkännagivande till regeringen som innebär att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi med särskilt fokus på motorcyklisterna.

Fru talman! Ett annat tema kopplat till trafiksäkerhet är hur vi använder våra sinnen - syn, hörsel med flera. Att våra sinnen fungerar är självklart en förutsättning för att vi ska kunna vara säkra medtrafikanter. Jag vill därför peka på att det finns många som ser bra men som likväl har brister i synfältet, brister som kan ha uppkommit på grund av sjukdom eller någonting annat. De som har dessa brister och som på grund av detta anmäls av en läkare måste genomgå mycket omfattande tester.

Bekymret, fru talman, är på vilket sätt vi genomför dessa tester i vårt land. Vi förlitar oss på en maskin. Maskinens resultat blir avgörande för om man får behålla sitt körkort. Var och en av oss kan nog inse att för den som för sin utkomst, sitt umgänge och sitt liv är beroende av körkortet blir ett sådant här test oerhört stressande. Den som då inte klarar testet förlorar körkortet.

Som jag uppfattar det har Sverige varit ett av de länder som är strängast i världen när det gäller att tillämpa regler för syntest. I andra länder har man ett mer pragmatiskt och möjligen mer verklighetsrelaterat synsätt där man väger samman resultatet av ett maskintest med praktiska körprov i simulator eller på riktigt. I vårt land baserar vi, såvitt jag uppfattar det, beslutet på ett maskintest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Det vore därför väldigt rimligt att utreda och analysera de regelverk vi tillämpar i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv och utifrån detta kunna landa i en mer rimlig praxis så att människor som ser bra men som har begränsade synfältsproblem i betydligt högre grad än i dag kan behålla sitt körkort. Detta är en linje som Centerpartiet och min kollega Staffan Danielsson driver och kommer att fortsätta att driva till dess vi får en majoritet av riksdagens partier bakom oss.

Fru talman! Avslutningsvis och för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 7 och 11.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Danielsson (C), Sten Bergheden, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M) samt Lars-Axel Nordell (KD).

Fru talman! Jag vet inte om jag kan bidra med mycket i en debatt som jag inte har varit så engagerad i, men ni får i alla fall höra min tornedalsdialekt i några minuter.

I betänkandet om trafiksäkerhet, TU11, finns det en reservation 18 som min kollega har lyft i utskottet. Den vill jag yrka bifall till.

Reservationen handlar om kompetenskrav för förare av utryckningsfordon. Jag kan inte gå in på det så mycket eftersom jag har kort om tid, men jag är övertygad om en sak: Att de nationella kraven på förare av utryckningsfordon inte kommer att bifallas i dag har jag förstått, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer att ha gemensamma krav i landet. Jag har respekt för om det inte händer nu i dag, men att det inte finns förbryllar mig.

Yrkesförare här i landet är jätteduktiga. Det finns bra krav på utbildning, och det syns i statistiken när våra svenska förare kör yrkesfordon här i landet. Det kan givetvis härledas till att de har en gedigen utbildning bakom sig, och det är klart att kraven på dem som kör utryckningsfordon egentligen skulle vara likadana över hela landet.

Regeringen säger i sitt svar att varje arbetsgivare har ansvar och skyldighet att förvissa sig om förarens kompetens. Det är säkert bra, men jag hävdar fortfarande att det vore ännu bättre att ha generella krav över riket som ser likadana ut och att det skulle finnas krav på att utföra och klara av något test.

Det hade varit jätteintressant att delta mer i debatten, men jag har andra saker jag måste göra. Det har varit intressant att höra hur olika man kan se på de trafiksäkerhetsfrågor som dyker upp. Jag tror att vi alla har samma ambition om en nollvision på vägarna, liksom det borde vara en nollvision på arbetsplatser. Jag hoppas att ni tänker framföra till era partier att även Arbetsmiljöverket skulle ha resurser att se till att vi uppnår en nollvision på arbetsplatserna. Det är lika viktigt som på vägarna.

Fru talman! Jag yrkar som sagt var bifall till reservation 18.

Fru talman! För tids vinnande vill jag börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 7, även om jag självfallet står bakom alla våra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Människors frihet och välstånd gynnas av goda kommunikationer. Möjligheten att resa mellan olika orter, regioner och länder skapar både affärsmöjligheter och kunskaper som bidrar till tillväxt. Det är därför viktigt att rörligheten finns och möjliggörs.

Det behövs också en välfungerande infrastruktur för jobben, tillväxten och välfärden. Infrastrukturen kan ses som ett av samhällets blodomlopp som skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av samhällen och även ett ökat bostadsbyggande.

År 1997 beslutade riksdagen om en nollvision när det gäller trafiksäkerhet. I utskottet är vi väldigt överens om att det är viktigt att arbeta med trafiksäkerhetsfrågorna, men det skiljer sig lite grann i hur vi vill få till stånd förändringar.

Nollvisionen innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vi i Liberalerna menar att det finns enkla åtgärder som kan vidtas för att minska antalet olyckor.

Karin Svensson Smith, ordförande i utskottet, undrade varför det behövs en strategi för vägarna. Vi kan konstatera att det behöver göras mer. I dag är det många av trafikanterna som är oskyddade, bland annat cyklister och gående. Olycksstatistiken visar att Sverige inte kommer att nå EU:s mål om att halvera antalet omkomna från 2010 till 2020. Jag noterar att 2016 omkom 263 personer, varav 19 cyklister och 39 gående. Hälften av de allvarligt skadade med bestående men är cyklister. Vi måste alltså göra mer.

Vi i Liberalerna menar att reglerna i trafikförordningen om väjningsplikt kan ses över. Vi menar också att det är viktigt att förebygga de så kallade döda vinklarna. Vi menar att det behövs en översyn av regelverken och utformningen av vägmarkeringar, och vi tycker också att det är viktigt med ökad tydlighet i reglerna, vilket skulle underlätta för alla trafikanter, inte minst de oskyddade trafikanterna, som då skulle värnas bättre. Det skulle förhoppningsvis leda till färre olyckor och ökad trafiksäkerhet.

Det nämns ett antal vägar här, och jag vill också nämna en plats där det bor 400 barn utefter skolvägen. Det har också varit en diskussion om varför färre barn cyklar eller går till skolan, och har man en smal väg med en nästan obefintlig vägren och barnen ska ta sig till skolan blir de skjutsade. Det finns inget alternativ.

Vi kan notera att antalet barn som cyklar har sjunkit dramatiskt. Det har minskat med 40 procent från 1995 till 2014. Att så många skolbarn blir skjutsade ger effekter på bland annat folkhälsan.

Det behövs fler åtgärder. Att vi inte kunde enas i utskottet om att fokusera på vägarna är det som jag tycker är lite konstigt i hanteringen. Jag noterar reservationen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Fru talman! Jag efterlyser också cykelstrategin. Det har gått lång tid sedan riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande. Cykelfrågorna och cykelstrategin hänger också ihop med trafiksäkerhet eftersom det är fråga om oskyddade trafikanter. När kommer cykelstrategin? Jag hör ordet snart, men det vore mycket tacksamt med en precisering.

Fru talman! En annan fråga som också har varit uppe i debatten handlar om bilkörning, det vill säga mobiltelefoner i bilarna. Vi har alla sett trafikanter ute i trafiken sittandes med luren mot örat, men jag tror också att många av oss har sett något annat. Vad är framtidens mobiltelefon - när mobiltelefonen integreras i en pekskärm med gps och mycket annat? Det är det som gör lagstiftningsförändringar mycket svåra. Vad är framtidens mobiltelefon?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

De länder som har infört lagstiftning som förbjuder handhållen mobiltelefon har också uppfattat att beteendet hos trafikanterna förändras. Lagstiftningen fungerar i början, och sedan förändras beteendet. Det finns ett land som har totalt mobiltelefonförbud. I andra länder funderar man på bötesbelopp och andra åtgärder. Ett sätt kan vara att framtidens smarta bilar utrustas med trafiksäkerhetssystem som gör det möjligt att kommunicera.

Den som sitter ute på vägen i gles- och landsbygden och ska köra många mil kan ha ett behov av att kunna kommunicera. Då är frågan hur den tekniska utvecklingen ser ut som kan göra det möjligt att kommunicera. Det finns många exempel på störande inslag för den som är bilförare. Det har nämnts ledsna barn i bilen, pekskärmar, mobiltelefoner och mycket annat. Men någonting gör att vi människor har behov av och vill kommunicera när vi sitter i bilen. Jag hoppas naturligtvis att framtiden ska visa på att det går att hitta smarta lösningar. Problemet är att göra lagstiftningen teknikneutral.

Fru talman! Alliansregeringen påbörjade ett viktigt arbete med att öka säkerheten kopplad till teknikanvändning. År 2013 skärptes trafikförordningen genom att föraren vid färd på väg med ett motordrivet fordon endast får ägna sig åt aktiviteter som att använda mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning om det inte inverkar menligt på körningen. Det är viktigt. Vi ska inte sitta och sms:a, prata i telefon och tappa uppmärksamheten. Svårigheten är teknikneutraliteten. Vi ser fram emot den utredning som ska läggas fram i april och vilka ytterligare åtgärder man kan behöva vidta. Men jag säger återigen att man måste ringa in alla typer av kommunikationsutrustning.

Naturligtvis är det här en trafiksäkerhetsfråga. Det är viktigt att göra det möjligt att få en säkrare kommunikation sett till förarens behov av att kommunicera med omvärlden. Vi ser fram emot Transportstyrelsens kommande förslag. Men låt oss också blicka framåt och fundera över vad de så kallade självkörande bilarna kan innebära. Den lagstiftning som vi ska fatta beslut om ska också vara aktuell för framtiden. Vi har redan i andra lagstiftningsärenden sett att den tekniska utvecklingen ibland springer ifrån de möjligheter som finns.

Fru talman! Trafiksäkerhet är en viktig fråga. Naturligtvis är våra tankar i dag hos dem som nyligen har drabbats av den svåra olyckan. Det är klart att vi alla känner ett behov av att följa utvecklingen och se vad mer som behöver göras. Tankarna går till de drabbade och deras anhöriga.

Fru talman! Ökad trafiksäkerhet i alla avseenden, även för cyklister och gående, innebär också en rad positiva följdkonsekvenser, bland annat färre insatser i vården och rehabiliteringen, färre sjukskrivningar och ökad folkhälsa. Vi i Liberalerna anser att det måste göras mer för att öka trafiksäkerheten, inte minst för våra barn, ungdomar, gående och cyklister.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C) samt Lars-Axel Nordell (KD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Tack, Nina Lundström, för dina frågor!

Jag tänkte börja med cykelstrategin. Jag hoppas att jag var tydlig när Boriana Åberg tog upp frågan. Precis som Nina Lundström säger bereds lagstiftningen. Vi jobbar med den, och vi vill naturligtvis att den ska bli så bra och fullödig som möjligt. Därför tar det tid, men den kommer snart. Jag kan inte säga något datum i det här skedet, men vi jobbar för fullt.

Jag är positiv till vad Nina nämnde om kommunikationsutrustning. Vi väntar båda två på den utredning som kommer den 24 april när det gäller förslag och åtgärder. Helt klart är att något behöver göras. Så tolkar jag ditt inlägg. Självklart ska det ske med respekt för de teknikförändringar som finns.

I vår trafikmiljö finns bilister med nya fordon och bilister med gamla fordon. Det sker nu mycket ändringar i tekniken för kommunikationsutrustning. Flera svenska företag ligger långt framme i utvecklingen. Frågan är hur de gamla fordonen ska hanteras.

Nina får gärna utveckla hur Liberalerna ser på frågan om kommunikationsutrustning.

Fru talman! Jag noterade också när Johan Andersson höll sitt anförande att det fanns frågetecken om varför det finns en majoritet för att ta fram en strategi för vägarna. Jag noterade att Johan Andersson var lite kritisk och tyckte att det inte behövdes.

I betänkandet framgår det tydligt att mycket arbete har utlovats men inte levererats. I betänkandet står följande: "Utskottet framhåller också att behovet av trafiksäkerhetshöjande insatser för cyklister bör lyftas fram i en strategi för att göra vägarna säkrare." Det tas också upp ett antal andra trafikanter.

Jag vet att ordet tålamod är viktigt i politiken, men ibland tappar man tålamodet. Vi måste komma längre i frågorna. Det är skälet till att det finns en majoritet i utskottet. Jag tolkar ändå debatten så att även Johan Andersson anser att frågan är otroligt viktig. Jag hoppas att vi kan göra mer.

Jag anser att cykelstrategin ska omfatta inte minst trafiksäkerhetsfrågorna. Därför kommer vi så småningom att debattera ett cykelbetänkande. Det handlar framför allt om vad som är kopplat till folkhälsan. Vi måste vara observanta på den miljö som möter dem som är klimatsmarta och går eller cyklar till jobbet eller skolan. Jag åkte själv på väg 225 i helgen, och jag såg cyklister ute på en vägren som är ungefär 20 centimeter bred. Med de höga hastigheterna på vägen förstår jag att de som är ute och tränar på denna väg befinner sig i en otroligt farlig miljö. Jag tycker inte att det räcker utan att vi måste göra mer.

Vad gäller mobiltelefonerna och kommunikationsutrustningen har jag ännu kvar en replik, och jag återkommer till de frågorna. Dilemmat är hur vi ska få fram en teknikneutral lagstiftning som ökar trafiksäkerheten.

Fru talman! Jag tror att vi har en samsyn när det gäller inte minst säkerheten för våra cyklister. Självklart är den en del i den kommande cykelstrategin på ett eller annat sätt. Där kommer de delarna att belysas. Sedan finns det lite olika vägar att gå i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Två-plus-ett-vägarna är ett bekymmer. Jag vet det inte minst eftersom jag till vardags är ordförande i Motala AIF, som är huvudorganisation för Vätternrundan. Jag vet om problematiken, framför allt vid träningarna inför de stora loppen. Vi har ett antal två-plus-ett-vägar runt om i vår kommun, och det blir bekymmer med det. Som tur är finns det alternativa vägar som man kan använda sig av, men det är en annan fråga.

Jag ser fram emot Ninas kommande svar när det gäller kommunikationsutrustning och bilkörning. Jag tycker att det är en fråga som vi behöver ta på allra största allvar. När utredningen kommer bör vi ha en rejäl diskussion i utskottet, där vi förhoppningsvis hittar en samsyn på någon form av modell för att kunna komma till rätta med de bekymmer som finns.

Fru talman! Jag får ställa en så kallad retorisk fråga med tanke på att Johan Andersson inte har någon replik kvar. Jag uppfattade inte svaret på varför inte utskottet kan vara helt enigt om att det behövs en strategi för vägarna. Där uppfattade jag inte svaret.

Vad gäller kommunikationsutrustning är frågan, precis som jag sa i mitt anförande: Vad är framtidens mobiltelefon? I dag när vi sitter i trafiken och transporterar oss ser vi ju hur man använder gps. Man har integrerade pekskärmar och funktioner på ratten. Mobilen kopplas till en pekskärm; man sitter och pekar på en pekskärm. Uppenbarligen har bilförare och passagerare ett behov av att kunna kommunicera när de sitter i bilen.

Jag tolkar Johan Andersson som att det eventuellt ska vara ett totalförbud för mobiltelefoner i framtiden, att det också kan övervägas. Jag tror att det är en väldigt svår väg att gå.

Jag tror också att det finns dålig acceptans, då förutsättningarna ute i landet ser helt olika ut. Man kan köra 10-15 mil utan att möta en enda trafikant och därför ha behov av att kommunicera, medan man i tät stadstrafik har helt andra behov av att vara uppmärksam.

Jag tror att det är knepigheter med lagstiftningen. Jag har noterat implementeringen av Wienkonventionen i ett antal länder. Jag har följt Finlands exempel, där man noterade att lagstiftningen fungerade i början men därefter inte fungerade. Länderna tittar på att öka bötesbeloppen därför att lagstiftningen inte fungerar. Jag tror att man måste hitta andra vägar fram.

Vi är överens om att trafiksäkerheten är A och O. Den som är bilförare ska ha full uppmärksamhet och ta ansvar för trafiksituationen. Men lagstiftningen är inte helt lätt. Där menar jag att vi kan vara överens om målet att öka trafiksäkerheten men ända vara öppna för att folk behöver kommunicera. Jag tror att man ska ha det i bakhuvudet när man stiftar lagar. Utvecklingen går väldigt snabbt nu, och jag hoppas att vi ska ha lagstiftning som fungerar över tid.

Fru talman! När vi i dag debatterar trafiksäkerhet här i riksdagen är det svårt att inte låta tankarna gå till den förfärliga bussolyckan utanför Sveg. Naturligtvis går tankarna, som flera av oss har sagt, särskilt till de drabbade. För mig är det speciellt eftersom jag växte upp i Härjedalen och gick i skola i Sveg under sju år, så det här kom väldigt nära mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhet är ett viktigt område för oss kristdemokrater. Därför vill vi vara särskilt tydliga på detta område.

Trots den svenska nollvisionen vad gäller trafik omkom i fjol 263 personer i trafiken. Etappmålet för nollvisionen till år 2020 är 220 personer. Det återstår mycket arbete för att nå det målet.

Därför driver vi på för säkrare vägar, hårdare straff för rattfylleri och skarpare kontroll av körskolor för att komma åt illegala aktörer. Den som sätter sig i en bil ska kunna vara trygg i att medtrafikanterna inte utgör en fara för den egna säkerheten.

I den svenska trafiken är cyklister och motorcyklister särskilt utsatta. Orsakerna är uppenbara: De är inte skyddade på samma sätt som den som sitter i en bil, för i en bil finns det deformeringszoner, bälten och inte minst krockkuddar som skyddar föraren och passagerarna på ett helt annat sätt än den som åker motorcykel är skyddad.

Fru talman! År 2015 hade 22 procent av alla omkomna förare alkohol i blodet. Det är mer än var femte förare. Därtill kommer hundratals skadade. Rattfylleriet fortsätter att vara ett problem. Enligt NTF kör över 14 000 förare berusade varje dag. Det är ungefär lika många som det finns taxibilar i Sverige. Vissa tror att de har nyktrat till sedan dagen före; andra har gett upp det hoppet sedan länge men sätter sig ändå bakom ratten. Dessa förare utsätter sig själva och sina medtrafikanter för stora risker. Det är helt oacceptabelt.

Det ska vara nolltolerans mot alkohol i trafiken. Polisen måste ha tillräckliga resurser för att kunna förebygga och även beivra överträdelser. Kristdemokraternas satsning på 2 600 nya poliser är en del i detta arbete. Den som kör berusad ska straffas. Dagens straffskala för detta är alltför låg. Vi menar att straffet för rattfylleri och grovt rattfylleri ska höjas.

Vi kristdemokrater har också länge drivit frågan om ett förbud mot så kallad eftersupning. Precis som i vårt grannland Norge menar vi att det i vårt land inte ska vara tillåtet att dricka alkohol de första sex timmarna efter en trafikolycka. I dag är det nämligen möjligt för rattfyllerister att gå fria om de hävdar att de druckit efter och inte före olyckan. Detta är inte acceptabelt.

Vi i riksdagen har varit eniga i frågan om införandet av ett förbud mot eftersupning motsvarande det i Norge, men regeringen har valt att gå på linjen att det inte är ett brott att dölja sitt brott. Därför har denna lag fördröjts. Men den brådskar.

Jag är mycket kritisk till regeringens slutsats. Människor som utsätter sina medtrafikanter för fara ska stoppas och inte komma undan på grund av ett kryphål i lagen, som det faktiskt handlar om. Jag anser därför att ett förbud mot eftersupning snarast ska införas.

Jag är också kritisk till att det dröjer när det gäller alkobommar, som har prövats av MHF med stor framgång. En del undrar om de har någon verkan - det är ju så få som tas för rattfylleri när de kommer från utländska hamnar. Ja, det har de. I början togs många. Efter några veckor spreds ryktet så att man liksom visste. Det hade en preventiv inverkan, och den är intressant. Jag är alltså kritisk mot att detta dröjer. Alkobommar borde finnas i alla större hamnar med internationell trafik. Det har visat sig att de inte försenar trafiken, då den teknik som finns är väldigt smidig.

Kristdemokraterna föreslår att alkolås eller annan teknik som förhindrar rattfylleri borde vara obligatoriskt i alla nya bilar i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Kristdemokraterna vill också införa krav på alkolås på samtliga nya bilar som används i körkortsutbildningen för att säkra trafiknykterheten. Ett krav på alkolås finns redan i dag för den som vill bli medlem i Sveriges Trafikskolors Riksförbund. Det är jättebra. Vi tycker att alla trafikskolor ska följa STR:s goda exempel.

Fru talman! När det gäller trafiksäkerhet är det av yttersta vikt att alla som framför ett fordon är kunniga och medvetna om reglerna. En kedja är ju inte starkare än sin svagaste länk, och trafiksäkerhetskedjan är inget undantag.

Därför måste fusket i körkortsutbildningen motverkas. I dag finns det en mängd illegala körskolor, som naturligtvis är mindre seriösa. Vissa verkar helt i det dolda medan andra kan framstå som helt legitima för den som vill påbörja körkortsutbildningen.

De har ofta både strajpade bilar och dubbelkommando men saknar erforderliga tillstånd. De lurar elever på tusentals kronor och garanterar dem inte en fullgod utbildning. Vissa sätter i system att låta utsända representanter göra förarprov - teoriprov - uppemot 60 gånger för att memorera frågor och svar och sedan vidarebefordra svaren till sina elever. Detta är organiserat fusk och handlar inte om att ge kunskap. Kristdemokraterna vill minska antalet möjliga förarprov till tio per år och antalet handledartillstånd en person kan ha till fem.

Fru talman! Det är i sammanhanget viktigt att säga några ord till om körkortsutbildningen. Det har blivit allt svårare att ta körkort. Ett godkänt kunskapsprov eller körprov är bara giltigt i två månader. Klarar man inte av den kuggade delen inom detta spann måste båda proven göras om. Detta är inte riktigt bra.

Många tar i dag körkort långt upp i åldrarna och kan ha planerat att ta körkort till exempel under semestern eller sommarledigheten under studierna. Lägg därtill Trafikverkets väntetider, och tiden blir knapp. Körkort är ett grundläggande krav för många yrken. Körkortsutbildningen behöver därför bli mer flexibel. Mot denna bakgrund anser Kristdemokraterna att giltighetstiden för ett godkänt kör- och kunskapsprov ska förlängas till sex månader.

Fru talman! Motorcyklisterna är i en särskilt utsatt situation. Förra året omkom 29 personer i motorcykelolyckor. Av dessa omkom 7 i olyckor med räcken, det vill säga över 20 procent eller mer än var femte. I andra europeiska länder är siffran lägre, ned till 8 procent, och i USA är den 5,5 procent.

Ett av skälen till detta är våra vajerräcken, som vi fortfarande har som standard i Sverige trots att vi vet att vajerräcken får underbetyg när det gäller säkerheten för mc-förare. Ska vi lyckas nå nollvisionen måste säkerheten förbättras för mc-förarna, och då bör vajerräckena ersättas med andra lösningar.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till den alliansgemensamma reservationen nr 7. Självklart står jag bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation nr 5.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M) samt Anders Åkesson (C).

Fru talman! Den tragiska olycka som skedde i Sveg är i allas våra tankar. Vad som orsakade olyckan vet ingen ännu, men det kommer att utredas. Vi kommer att göra allt för att detta inte ska hända igen.

Detta för mig osökt in på dagens betänkande, TU11, som handlar just om trafiksäkerhet. Först vill jag bara säga att vi står bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservationerna 6 och 19. Men vi står även bakom vårt särskilda yttrande.

Detta är ett ganska stort betänkande och ett betänkande som berör. Jag har suttit och lyssnat på alla andra partiers talare, och jag måste framhålla min egen partikollega Per Klarbergs tidigare inlägg. Vi har valt att gå upp med två talare, för Per klarade inte att hålla sin talartid på tio minuter utan överskred den.

Det har talats mycket om nollvisionen. Den är jättebra, och vi sverigedemokrater står stenhårt bakom den. Nu har det också talats om nollvisionen 2.0 - suveränt, en nystart. Man sätter nya mål och gör det ännu skarpare: noll allvarligt skadade och noll döda i trafiken.

Hur ska man då nå dit? Ja, det är inte jättelätt. Vi kan titta på bilen; det är en underbar skapelse. Den ger frihet och glädje, och det är en hobbyverksamhet. Men i fel händer och fel utnyttjad blir den en dödsmaskin - kanske inte för den som sitter i bilen eller lastbilen men för gående, cyklande, motorcyklister och mopedister runt omkring.

Vi sverigedemokrater har skrivit motion på motion om mobiltelefonförbud, framför allt förbud mot handburna mobiltelefoner, just för att öka säkerheten.

Visst, jag har lyssnat på debattinläggen. Jag har hört Boriana Åberg och Johan Andersson stå här och tala, och det fick mig osökt att tänka på Kalle Anka, Musse Pigg och Janne Långben på julafton. När de plingar i klockan blir det mat. Långben är görhungrig, så han hoppar ur bilen, som kör sig själv upp genom bergen, och går in och käkar. De klarar sig allihop, men i Sverige får vi inte sitta i en husvagn under färd.

Det skulle kunna vara en autonom bil som körde, och det är jättebra att man kan göra andra saker med självkörande bilar. Men är du förare ska din koncentration ligga på framförandet av bilen. Det är inte okej att tappa koncentrationen på grund av handburna enheter.

Vi vet att när du kör i storstan räcker det att tappa koncentrationen i en sekund för att du ska komma 8 meter vid så låg hastighet som 30 kilometer per timme. Kör du på en landsväg i 90 kilometer per timme räcker det med en sekunds frånvaro för att du ska komma 25 meter. Råkar du titta på mobiltelefonen eller något annat i 4 sekunder kommer du över 100 meter. Det spelar ingen roll om vägen är tom. Det finns ett dike, det finns djur, det finns allt möjligt man kan köra på. Singelolyckor är inte ovanliga.

Vi vet allihop att rattsurfandet ökar hela tiden. Jag säger inte att vi ska förbjuda kommunikation. Det finns möjligheter att kommunicera utan att tappa fokus på körandet. Det finns, precis som Nina Lundström sa, saker i ratten i dag. I telefonen har vi bland annat Siri, som du kan prata med precis som du pratar med din granne eller barnen i baksätet. Skulle det hända att man tvingas släppa på koncentrationen gör man rätt i att stanna sitt fordon och göra det man ska. Det är endast 13 män eller kvinnor som åtalats för rattsurfande under ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag vet inte hur många jag har tittat på när jag gått runt i trafiken i Göteborg, där jag bor. Jag har blivit lite skadad eftersom detta är en kärnfråga, som jag brinner för. Folk tittar in i mobilerna där de sitter, vissa öppet och tydligt, vilket jag inte tycker är bra. Värst är de som håller den ned mot gatan - då blir det görtydligt, och de har ingen kontroll över sitt fordon över huvud taget.

Vad gör de då? Skickar de sms? Kollar de Facebook? Spelar de Wordfeud, som kräver ännu mer koncentration? Jag har ingen aning, men jag tycker att detta är ett förbannat otyg.

Jag hörde Johan Andersson tidigare säga att förslaget kommer den 24 april i år, vilket jag tycker är jättebra. Vi sverigedemokrater har motionerat om ett förbud i tre år men tyvärr inte fått stöd i denna fråga tidigare. I år lade vi fram en motion om att vi ville påskynda lagen. Nu kommer utredningen, men när kommer lagen? Det finns ingen som kan svara på det, för vi vet inte hur utredningen ser ut. Men vi vill att man inför detta så snart som möjligt så att man i alla fall kommer en bit på vägen när det gäller handburna mobiltelefoner.

Sedan kommer tekniken alltid att utvecklas. Om ett antal år är det säkert ingen som behöver bry sig om detta, för då kör fordonen själva. Som sagt var: Just trafiksäkerheten är görviktig.

Jag tänkte tala lite om synfrågor också. När man ska ta körkort i dag får man göra en synundersökning innan man får sitt körkortstillstånd. Det är den enda undersökning man behöver göra under sin livstid om man har B-körkort. Jag har kommit upp i den aktningsvärda åldern av 42 år och märker att det börjar hända saker med synen. Eftersom jag sitter i trafikutskottet är jag van vid att man berör de här frågorna. Men jag har kollegor och kompisar som vägrar inse att synen blir mycket sämre. Ofta märker man det inte själv, utan det blir först när någon annan hjälper en att märka, för hjärnan ställer ju om sig så att man tror att man ser bra.

Jag tycker att man när man ska förnya sitt körkort, åtminstone när man är över 40-45 år, också bör göra en synundersökning för att få veta om man behöver hjälp med glasögon eller linser för att framföra sitt fordon säkert.

Det finns så mycket information på vägarna i dag, med skyltar och så vidare, och vi märker att det kommer fler och fler oskyddade trafikanter ut i gatorna också. Dessa måste vi skydda.

Jag måste också säga några ord om en motion som Staffan Danielsson har skrivit och som vi sverigedemokrater tycker är jättebra. Anders Åkesson var tidigare uppe i talarstolen och talade om samma sak.

Det finns en del människor som av en eller annan anledning har brister i sina synfält. De har anmälts av läkare. Många gånger kan man dock klara en säker körning fast man har brister i synfältet. Som erfaren förare kan man lära sig att titta på ett annorlunda sätt om man vet om att man har brister.

Tyvärr är det alltför många som blir av med sina körkort på grund av att testerna inte är så bra som de borde vara. Det finns körsimulator med mera på VTI, men det är dyrt. Vi vill att regeringen fortsätter att pumpa in medel till just VTI för att göra dessa tester effektivare och bättre. Jag tänker inte gå in vidare på detta, för jag ser att Staffan Danielsson har begärt ordet efter mig. Jag är helt säker på att han kommer att ta upp detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Per Klarberg tog upp fartkameror i sitt anförande tidigare. Fartkameror är en säkerhetshöjande åtgärd. Det handlar inte om att få in så mycket böter som möjligt. Precis som Per Klarberg sa står det skyltat var fartkamerorna är, så att man kan sänka hastigheten. De är suveräna. Jag har klarat mig med hjälp av skyltarna, kan jag säga. Jag försöker köra efter hastighetsgränserna, men det är ibland svårt att veta vilken hastighet som gäller på vägarna. De ändrar ju skyltar och sänker hastighetsgränser. Det finns 60 och 80-skyltar och 70- och 90-skyltar. Det är inte jättelätt att se vad som är bashastigheten i dag. Förr kunde man se det på vägmarkeringarna.

I dag måste polisen kunna identifiera vem som kör för att kunna utfärda fortkörningsböter. Vi sverigedemokrater menar att det hade varit bättre om fordonets ägare hade fått ta boten om man inte kan identifiera föraren. Nu handlar det inte om fall där man har kört så fort att man ska bli av med körkortet, för då bör polisen naturligtvis få tag i föraren. Men fortkörningsböter, precis som parkeringsböter, kan bilens ägare få ansvar för. Trängselskatt är det också fordonets ägare som får betala. I mitt fall vill jag kalla trängselskatten för en bot - jag tycker att det är en bot man får betala när man betalar trängselskatt.

Men man måste naturligtvis också utreda hur man kan undgå att bilmålvakter tar på sig kostnaderna medan förarna går fria.

Låt mig ta ett exempel. Låt oss anta att Sara-Lena, som sitter här i salen, köper en bil och registrerar den på sig själv och jag köper en bil och registrerar den på mig själv. Sedan byter vi bilar med varandra. Då kan vi köra förbi fartkamerorna så det visslar - polisen kan aldrig ge oss böter. På bilderna kan de ju se att det satt en man i Sara-Lenas bil, och hon har ingen skyldighet att lämna uppgift om att det var jag. Det är inget bra system.

Vi vet också att folk maskerar sig för att slippa undan. Det är inte bra. Vi måste se över den lagstiftningen.

Fru talman! Jag ser att tiden går, och jag har fler saker att prata om. Jag tänkte bara snabbt gå in på detta med körskolor - svarta bilskolor. Vi delar tidigare talares uppfattning att vi måste göra något åt detta med svarta körskolor.

I dag kan man ha upp till 15 handledartillstånd. Jag kan inte tro att någon behöver ha så många handledarskap. Det hade mycket väl kunnat räcka med fem handledarskap under en femårsperiod. Senare kan man utöka detta. Genom att ha 15 handledarskap kan man faktiskt bedriva körskoleverksamhet. Det konkurrerar ut vanliga körskolor, som har detta som sitt levebröd och lär ut efter konstens alla regler. Jag tycker att detta är jätteviktigt att trycka på.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Per Klarberg (båda SD).

Fru talman! Riksdagsledamöter i trafikutskottet, åhörare och tittare samt trafikutskottets ordförande, som tyvärr inte längre är här! Jag ansluter mig till den här debatten och ska i fyra eller sex minuter tala för en liten del av utskottets stora ansvarsområde - en del som är oerhört viktig för dem som ser bra men som berövas sina körkort på grund av mindre brister i sitt sidoseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag hade en interpellationsdebatt med trafikministern i går. Mina argument för att det ska vara självklart att regeringen låter en oberoende utredare granska Sveriges regelverk i ett internationellt perspektiv finns i ett antal inlägg på min blogg. Googla "Staffan Danielsson"!

Utskottets ledamöter har liksom jag ibland fått e-post, telefonsamtal eller brev från människor som ser bra men som fråntagits sina körkort. Deras tillvaro raseras ibland, och deras frihet beskärs.

Transportstyrelsen har alltid hävdat att deras regler är ungefär desamma som gäller i hela EU. De som har mindre brister i sitt sidoseende och sitt synfält är trafikfarliga och kan köra på cyklister och fotgängare vid övergångsställen, brukar chefsläkare Lars Englund säga. Jag visar i mina 15 inlägg på bloggen att detta är fel. Den informationen var inte känd för utskottets ledamöter när ni diskuterade min motion, men den är känd nästa år när frågan åter behandlas. Därför vill jag lyfta fram detta för er i dag.

Sverige har nämligen unikt stränga regler för dem som ser bra men som har någon brist i sitt sidoseende. Transportstyrelsens experter brukar alltid argumentera som om halva synfältet alltid är borta. Då ska man ju inte ha något körkort, och det är vi överens om. Det jag diskuterar är mindre brister i människors sidoseende, som i övriga EU-länder, i USA och i världens alla länder inte föranleder att körkortet dras in. Endast i Sverige sker detta. Det har handlat om tusentals personer de senaste åren.

I många länder och i många delstater i USA beaktas inte alls brister i synfältet. I alla länder utom Sverige tillåts man visa sin körduglighet i praktiska körprov. Detta har Sverige förbjudit. Man låter i stället oerhört stressande test i en syntestmaskin, Humphrey - där man har huvudet fastfixerat och blicken måste vara riktad rakt fram - avgöra om man får behålla sitt körkort.

I verkligheten rör sig ögat 60 gånger per sekund åt olika håll, och man vrider huvudet. Därför har Norge praktiska körprov och ingen körsimulator. Men Sverige och trafikministern säger: Det är ett godtyckligt system. Det är vetenskapligt mer exakt med syntestmaskiner. Sedan har Transportstyrelsen ställt upp extremt stränga krav. Klarar man inte detta får man inte tillbaka sitt körkort, som har tagits direkt. Testerna görs under en oerhörd stress.

De som kan bedöma hur människor kör bil, körprovare och ögonläkare, ska inte behöva göra det, säger Transportstyrelsen: Det blir mer rättvist om vi bara går på syntestmaskinen och de extremt stränga regler som svenska Transportstyrelsen har fastställt. Så är regelverket i dag. Anders Åkesson utvecklade det väl. Även Jimmy Ståhl ger jag erkänsla för detta.

Nu utvecklas en körsimulator i VTI i Linköping. Det är bra. Men Transportstyrelsen har sett till att reglerna är väldigt stränga. Man får bara göra testet en gång. Man får inte förbereda sig. Det kostar 20 000 kronor. Det är en klassfråga på gång.

Nu går min talartid ut. Men jag avser att begära replik på mig själv eller att hålla ett anförande till på två minuter, vilket jag har förstått att man kan göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

I detta anförande instämde Anders Åkesson (C) samt Sara-Lena Bjälkö, Per Klarberg och Jimmy Ståhl (alla SD).

Herr talman! Norge har ingen körsimulator. Där får människor med synfältsbrister bevisa sin körduglighet i praktiska körprov. Norge har lägre trafikdödlighet än Sverige. Trafikministern menade i går att just denna lilla bit är väldigt viktig för att dödligheten i trafiken ska minska. Så är inte fallet. Det är bara trist att de som ser bra inte får köra bil.

Det gladde mig väldigt att S- och MP-gruppen i trafikutskottet för två år sedan yrkade bifall till den här motionen. Det behövs en oberoende utredare. Transportstyrelsen är väldigt sträng och väldigt låst i detta. Jag är glad att Centerpartiet och Sverigedemokraterna gör detta nu. Jag hoppas att en bred majoritet i utskottet kan göra det nästa vår, och jag hoppas att trafikministern ska ta till sig verkligheten. Hon har bara jobbat i två år. Hon har inte varit med i den långa historien, när vi har diskuterat det hela.

Vi vet hur det fungerar. En regering litar på sin myndighet. Man litar på sin handläggare, som jobbar med frågorna och som tycker som sin myndighet. Det ska man göra. Vi ska ha respekt för myndigheterna. Men vi riksdagsledamöter måste också lyssna på enskilda medborgare när de i desperation säger: Varför tas mitt körkort? Jag hade fått behålla det i alla andra länder i världen. Kan ni inte utreda detta?

Jag tycker verkligen att det behövs en oberoende utredning - det må vara en särskild utredning eller en oberoende kraft inom myndigheten som regeringen tillsätter. Men det går inte att sätta bocken som trädgårdsmästare och att låta dem som helt har fastnat för syntestmaskiner och fyrkantiga regler utvärdera sig själva.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Herr talman! Regeringen investerar kraftfullt i forskning och innovation - drygt 2,8 miljarder. Det är en tydlig signal. Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

Det är dock inte bara storleken på de ekonomiska resurserna som är intressant. Minst lika viktigt är hur de ekonomiska resurserna används. Forskningspropositionen sätter därför ljuset på forskningens kvalitet och innehåll. Det är viktigt att lärosätenas akademiska ledningar tillsammans med forskare för en ständig dialog om kvalitet, profilering och strategiska vägval. Även övriga forskningsaktörer bör naturligtvis fokusera på dessa perspektiv.

Svensk forskning och innovationsförmåga håller internationellt sett en hög kvalitet, men det finns utmaningar. Låt mig nämna tre sådana:

Även om svensk forskningskvalitet är hög håller flera länder på att komma ifatt oss.

Även om Sverige ligger i världstopp när det gäller FOU-investeringar i relation till bnp tappar vi mark, framför allt genom minskade forskningsinvesteringar inom industrin.

Även om Sverige är ett ledande innovationsland ser vi en trendmässig försvagning av vår innovationskraft.

Detta säger oss att vi måste stärka forskningens kvalitet och vår innovationsförmåga.

Mot denna bakgrund anger regeringen ett nytt mål för forskningspolitiken: "Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt."

Detta är en skärpning mot hittillsvarande målformulering - Sverige ska inte bara vara en framstående forskningsnation utan ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Likt de olympiska spelen kommer det en forskningsproposition vart fjärde år. En viktig nyhet är att forskningspropositionen inte bara blickar fyra år framåt utan även anlägger ett tioårigt perspektiv. Det var en uppfattning vi drev som oppositionsparti.

Det är bra att regeringen nu stärker lärosätenas forskning och utbildning på forskarnivå genom en markant förstärkning av basanslaget med 1,3 miljarder. Det stärker lärosätenas långsiktiga strategiska planering och möjliggör för lärosätena att höja kvaliteten, stärka unga forskares situation, öka jämställdheten och stärka samverkan med det omgivande samhället.

Jag är i dag stolt över att flera viktiga forskningspolitiska frågor som vi drev i opposition nu finns med i forskningspropositionen. Låt mig omnämna några:

Vi argumenterade för att utbildningsbidraget skulle tas bort och för att doktorander skulle vara anställda från dag ett. Vi ville särskilt förbättra unga forskares villkor.

Vi ville minska antalet visstidsanställningar i akademin och möjliggöra tydligare karriärvägar.

Vi ansåg att jämställdhetsarbetet borde intensifieras, bland annat genom en ökad andel kvinnliga professorer, samt säkerställa att forskningsanslagen fördelas mer jämställt.

Vi argumenterade för vikten av att stärka skolans vetenskapliga bas genom mer praxisnära skolforskning.

Vi hävdade att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen skulle stärkas.

Vi ville se en förbättrad forskningsanknytning av grundutbildningen, en bättre forskarmobilitet samt en ökad internationalisering.

Detta finns nu med i propositionen, och det är jag stolt över.

Alla lärosäten i hela landet behöver en stark forskningsbas. Vi kritiserade därför att den borgerliga regeringen missgynnade de fyra unga universiteten och landets högskolor vid tilldelning av forskningsresurser. Jag är glad att regeringen nu ger en ny signal. Bland annat kommer basresursen för forskning att ökas till minst 12 000 kronor per student. Även övriga enskilda utbildningsanordnare, som nekades forskningsresurser av den borgerliga regeringen, kommer nu att få en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå.

Alla universitet och högskolor behöver stärkas. Därför är det välkommet att regeringen nu föreslår att styr- och resurstilldelningssystemet ska ses över. Det var en viktig fråga för oss när vi var i opposition.

Ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor är vitalt. Det perspektivet var nedtonat i den borgerliga forskningspropositionen som kom 2008. Det blev bättre i forskningspropositionen 2012, men nu tar vi ut steglängden för en ökad samverkan. Titeln på forskningspropositionen anger denna positionsförflyttning: Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. I detta sammanhang kan vi notera att regeringen anger att även samverkan ska premieras ekonomiskt och användas tillsammans med nuvarande kvalitetsindikatorer, som publiceringar och citeringar, samt externa medel när nya anslag ska fördelas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Vi står i dag inför stora samhällsutmaningar. Forskningspropositionen anger tre stora globala samhällsutmaningar och två nationella samhällsutmaningar. De globala utmaningarna är klimatutmaningen, hälsoutmaningen och digitaliseringsutmaningen. De två nationella utmaningarna är säkra, inkluderande och hållbara samhällen samt förbättrade kunskapsresultat i skol- och utbildningssystemet.

Forskningspropositionens sex tioåriga nationella forskningsprogram kommer att vara viktiga instrument för att möta dessa utmaningar. De ska vara tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samt integrera utbildning och forskning. På så sätt möjliggör vi sammanhållna kunskapsmiljöer.

Till detta kommer ytterligare ett kraftfullt instrument för att möta samhällsutmaningarna. Det är förslaget om en kraftsamling för innovation - Testbädd Sverige. Här återfinner vi Nationella innovationsrådets fem samverkansprogram, vilket ytterligare stärker samverkan. Genom denna satsning förstärks de strategiska innovationsområdena markant. Även satsningarna på industriforskningsinstituten samt test- och demonstrationsmiljöer är viktiga för att stärka svensk innovationsförmåga.

Till detta ska även läggas att de strategiska forskningsområdena finns kvar och kommer att förstärka forskningspropositionens inriktning ytterligare.

I betänkandet finns ett tillkännagivande från fem oppositionspartier om den högre utbildningens arbetsmarknadsanknytning. Precis som många av reservationerna har tillkännagivandet karaktären av att slå in öppna dörrar. Den gemensamma reservationen från S, MP och V anger att även regeringen tycker att detta är viktigt, något som också anges i forskningspropositionen. Regeringen arbetar med detta, så tillkännagivandet är mer ett slag i luften.

Jag vill även säga några ord om forskningens infrastruktur. Ofta brukar vi då tala om ESS, MAX IV och Sci Life Lab. De är naturligtvis jätteviktiga, men det finns fler infrastruktursatsningar som är viktiga för forskning och innovation.

Jag vet att det finns en oro över den långsiktiga finansieringen. Betydande belopp har tillförts lärosätena i de två föregående propositionerna, och så sker även i denna proposition. Det bör ge en ökad möjlighet till finansiering. Samtidigt anger regeringen i forskningspropositionen att man avser att se över frågan om möjligheten att ta ut avgifter från dem som nyttjar forskningsinfrastrukturer. Jag vill understryka vikten av att långsiktigt säkerställa forskningsinfrastrukturens finansiering.

Herr talman! Det är oerhört viktigt med en fri och oberoende forskning. Den ska värnas. Det står inte i motsats till vikten av en ökad forskningssamverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi behöver både en stark nyfikenhetsforskning och en stark utmaningsdriven forskning.

Jag vill avslutningsvis säga att forskningen ska stå i bildningens tjänst. Genom ökad kunskap och nya insikter får vi en fördjupad förståelse för oss själva och den värld vi lever i. Forskningen är ett redskap för den fria tanken och den kritiska rösten. Vi behöver orädda och engagerade forskare som utmanar vårt sätt att tänka och handla. På så sätt blir forskningen ett värn för demokratin och ett redskap för en progressiv samhällsutveckling.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

(Applåder)

Herr talman! I dag tävlar världen om de allra bästa kunskaparna. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter alliansregeringens arbete för att öka kvaliteten i forskning och innovation. Om vi ska lyckas gäller det att vi tar ett helhetsgrepp i frågor som rör allt ifrån utbildning till vilka förutsättningar vi ger kunskapsintensiva företag att växa.

Här har vi stora orosmoment, för vi ser i dag ett stort tapp i svenska företags satsning på forskning och utveckling. Kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen är därför oerhört viktiga att få på plats. OECD presenterade förra året olika förslag på hur Sverige kan bete sig. Hur kan vi vässa vår konkurrenskraft med hjälp av just forskning och innovation? Men dessa förslag kommenterar regeringen över huvud taget inte i sin strategi - detta trots att regeringen själv har beställt utredningen. Det är märkligt, och det känns inte särskilt seriöst.

Den strategi vi i stället debatterar i dag framstår som ganska tunn och innehåller få konkreta förslag. Hur den ska bidra till att öka excellens och svensk konkurrenskraft är för oss ett stort frågetecken.

Förslaget visar också att det höga tonläge som regeringspartierna hade i opposition var mest tomma tunnor som skramlade. För vad hände egentligen med löftet om höjda basanslag? Vad hände med karriärsystemet? Och vad hände med den så kallade tillitsfulla styrningen? Inte mycket, herr talman. Basanslagen kommer procentuellt att ligga kvar på samma nivå men med den skillnaden att lärosätena nu också tvingas att ta ansvar för mer och därmed får ökade kostnader. Frågan om att inrätta ett tydligt karriärsystem tycks vara lagd på is, och när det gäller regeringens tillitsfulla styrning av lärosäten finns några riktiga lågvattenmärken.

Jag tänker på hur regeringen körde över Högskolan Dalarna genom att tvinga dem att ha kvar ett campus i Borlänge till en merkostnad för högskolan på ca 13 miljoner kronor per år, och detta trots att detta campus ligger på 20 eller 30 minuters avstånd. Jag tänker inte minst på den proposition vi debatterar, där regeringen öppet fronderar mot lärosätena och påtalar att "genomförandet av högskole- och forskningspolitiken i vissa fall i alltför stor utsträckning lämnas till respektive universitet och högskola".

Vad månde bliva av detta? Och vad månde bliva av den så högt värnade akademiska friheten? Är det kanske därför regeringen nyligen handplockade de lärosäten som skulle få ägna sig åt olika forskningsuppdrag? Jag tänker på det senaste utspelet om praktiknära skolforskning, där regeringen dels kör över sitt eget inrättade praktiknära skolinstitut, Skolforskningsinstitutet, dels kör över ett flertal lärosäten som inte ens får en chans att söka forskningspengarna i konkurrens, vilket är vedertaget i detta samhälle.

I forskningspropositionen aviserar regeringen däremot glädjande nog att den vill se över resurstilldelningssystemet. Det är en fråga som vi moderater har drivit sedan flera år. Som vi tidigare har framhållit hoppas vi att utredningen också ska pröva frågan om att tilldela resurserna för utbildning och forskning samlat.

Med tanke på att översynen inte beräknas träda i kraft förrän 2020 förvånas vi däremot stort över att regeringen inte berättar hur medlen ska fördelas de närmaste åren. Detta är en princip som vi anser att riksdagen borde få besluta om men som regeringen tycks vilja hantera på egen hand. Det känns inte rätt. Det handlar trots allt om 520 respektive 780 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

I sammanhanget påpekar regeringen att samverkan ska få större betydelse - till och med lika stor som de nu gällande indikatorerna för externa anslag samt citeringar och publiceringar. Det förvånar oss. Moderaterna delar förvisso uppfattningen att samverkan är viktigt, men vi menar att den inte bör överskugga vetenskaplig och konstnärlig kvalitet och excellens.

En annan fråga där vi moderater tycker att regeringen hade en god ambition gäller den då man valde att inkludera högre utbildning i propositionen om forskning och innovation. Vi hade höga förväntningar på området, men dessvärre finner vi inga nämnvärda förslag om på vilket sätt utbildning tar plats. Vi ser inte heller hur den ska nå högre kvalitet eller bli bättre matchad till vad arbetslivet har behov av.

Jag måste säga att jag till skillnad från min kollega Thomas Strand förvånas och undrar över vart den vitt omtalade långsiktigheten tog vägen. Borgade den inte för mer? I så fall tror jag att man kan konstatera att den var minst lika framträdande i Alliansens tidigare forskningspropositioner genom de strategiska forskningsområdena som det som görs gällande i denna kontext.

Vad tycker då Moderaterna? Hur ser våra förslag ut? För en mer fulllödig bild hänvisar jag till vår följdmotion. Men det finns några saker som jag särskilt vill lyfta fram: Vi höjer basanslagen med 300 miljoner kronor mer än vad regeringen gör. Vi påpekar att alla meriteringsanställningar bör ge rätt till prövning och att såväl vetenskaplighet som pedagogik, pedagogisk skicklighet och mobilitet bör vara meriterande. Dessutom lyfter vi frågan om ledarskapets betydelse.

Med tanke på de stora resurser som Sverige satsar på högre utbildning och forskning - det rör sig alltså om 54 miljarder kronor per år - anser vi att det ska införas fler mätbara delmål. Det är bra att regeringen tar några steg, men vi vill gå längre ihop med övriga allianspartier.

Dessutom tycker vi att det ska inrättas en särskild funktion som kan göra en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter som de enormt stora statliga investeringarna ger. Det är något som finns i de flesta jämförbara länder men inte hos oss.

Vi framhåller också att Sverige ska matcha EU:s forskningsprogram, som ligger i sjuåriga forskningsperioder. Det vill vi därför att vi tycker att man måste optimera och bättre koordinera de svenska forskningsprogrammen med det som EU ger. Det tror vi skulle kunna bidra till att Sverige får mer pengar och att mer forskning med fler svenska förtecken blir gjord.

Några andra frågor som vi tycker att regeringen missar är hur Sverige framdeles ska kunna attrahera talang. Det gäller också den viktiga utvecklingen av digitalisering och ett särskilt nationellt forskningsprogram som vi föreslår.

Sverige har de senaste åren satsat stort på världsledande infrastruktur. Sci Life Lab i Stockholm och MAX IV i Lund finns redan på plats, och ESS är under uppförande i Lund. Men för att kunna dra maximal nytta av dessa anläggningar krävs en tydlig strategi. Moderaterna är därvid övertygade om att dessa anläggningar skulle kunna vara en stor möjlighet för oss att öka Sveriges attraktionskraft som forsknings- och innovationsnation och att vi därmed ska kunna locka fler utländska forskare, experter och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Moderaterna har en vision, och den är att Sverige ska etablera sig som en attraktiv forskningshubb. Men förutom den världsledande infrastrukturen krävs då att vi också kan framstå som attraktiva på andra områden, till exempel när det gäller tillgång på bostäder, internationella ungdomsskolor - jag tänker på IB-programmen - och jobb till medföljande partner, för att inte tala om skattesystemet och ekonomiska villkor.

En förutsättning för att kunna rekrytera utländsk expertkompetens är också att Migrationsverkets handläggningstider kan kortas radikalt när det gäller utländska studenter och gästforskare. Den situation som nu råder är ohållbar. Med all respekt för att Migrationsverket har en enorm arbetsanhopning är det inget annat än oacceptabelt att de och regeringen inte kommer till rätta med de långa handläggningstiderna.

Digitalisering är ett annat framtidsområde som regeringen inte gör mycket väsen kring i sin proposition. Det förvånar med tanke på att Innovationsrådet har haft just detta som fokusområde alltsedan sin tillkomst. Regeringen skriver förvisso att digitalisering ska integreras i alla olika satsningar, och det tycker vi är bra. Men de särskilda satsningar som nämns initierades faktiskt av alliansregeringen redan 2009. Det finns ett extra tillskott om 150 miljoner kronor som är budgeterat till 2020, men det är väl frågan om det ska räcka.

Vi efterlyser en digital strategi för den högre utbildningen och att kunskapsmiljöerna ute på universitet och högskolor stärks med avseende på detta. Det är inte minst viktigt när det gäller det samhällsvetenskapliga området och inom vård och pedagogik.

Vi har ett eget nationellt forskningsprogram som handlar om beredskap i en orolig tid. Syftet är att skapa ökad kunskap för att kunna möta framtida hotscenarier. Exempel på frågor som vi vill uppmärksamma är tryggare och säkrare livsmedels- och vattenförsörjning liksom frågor om psykologisk krigföring och våldsbejakande extremism. Intressant är att ett enigt konstitutionsutskott stod bakom detta och framhöll att de också ville se mer forskning om radikal islamism, just med tanke på att det är en antidemokratisk ideologi som utmanar våra grundläggande demokratiska värden.

Herr talman! Alltsedan 1477 har högre utbildning och forskning varit viktiga hörnstenar för att utveckla vårt land. Men vi kan inte vila ens på så gamla lagrar. Vi måste jobba strategiskt och systematiskt för att bättre matcha dagens och framtidens kompetensbehov och anta samhällsutmaningar med upptäckter som är till gagn för människan och omsätter forskning i nya företag och idéer. Det är vägen till nya jobb och framgång, och det skulle göra vår välfärd stark. Det kräver ledarskap och autonomi, herr talman, och det kräver en ny regering.

Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 2, 10 och 67.

(Applåder)

Herr talman! Betty Malmberg ger inte mycket för den här propositionen som jag håller i min hand. Det mesta är nog dåligt, låter det som när man lyssnar på henne. Det kanske tillhör spelet att det ska vara så. Jag tycker nog, när jag läser reservationerna, att det är en ganska stor samsyn när det gäller hur man ser på forskningspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Reservationerna ger egentligen inget nytt utan är upprepningar av vad som står i propositionen. Ni hade makten i åtta år, men ni gjorde inte mycket åt de problem som du, Betty Malmberg, själv tar upp. Det är först nu, med en ny regering, som vi faktiskt skrider till verket och föreslår förändringar.

Jag ska ta ett exempel. Reservation 15 från de borgerliga partierna handlar om meriteringsanställningar i högskolan. Ni skriver att det finns en otydlighet och en osäkerhet beträffande vissa meriteringsanställningar i högskolan. Ni vill ha en tydligare struktur. Ni skriver att Sverige saknar ett sammanhållet system för meritering av unga forskare tidigt i karriären och att ni vill att regeringen nu ska ge rätt till prövning för tillsvidareanställning och överväga ett enhetligt system för meriteringsanställningar.

Ja, det är ju jättebra. Tänk, det drev vi i många år i opposition. Ni satt i åtta år i regeringsställning och gjorde inget åt detta. Varför står ni här nu och låtsas som att de åtta åren är bortsuddade? Ni hade ju chans att förändra det här. Nu säger regeringen att man ska ta tag i detta med meriteringsanställningar och göra ett bättre system. Varför gjorde ni inget själva?

Herr talman! Det är ett ganska känt retoriskt grepp att skylla sina egna brister på tidigare regeringar. Inte minst nyttjade Thomas Strand detta grepp när vi senast debatterade rymdstrategin. Det förvånar mig alltså inte att det är där vi nu landar.

Saken är, Thomas Strand, att vi, och då menar jag allianspartierna och du själv, som faktiskt drev frågan om meriteringsanställningar hårt - och det vill jag ge dig äran för - i princip var överens om att vi skulle ändra systemet. Men nu, Thomas Strand, har frågan försvunnit. Vad står det egentligen i propositionen? Jo, det står att regeringen har för avsikt att stärka uppföljningen. Fine. Jättebra. Men det står inte att man kommer att se över det hela.

Du nämnde tidigare att utbildningsbidragen skulle bort och att det också är en fråga som du har drivit. Det är mycket bra, men saken är den att de flesta redan har fasats ut, så det kan vi liksom bara bocka av. Men jag vill inte riktigt koppla bort det här med meriteringsanställningar. För vart tog frågan vägen, Thomas Strand? God forskning kräver nyfikna forskare och tydliga karriärvägar. Vi riskerar annars att många unga lämnar akademin. Därför har vi i Alliansen samfällt skrivit just detta. Jag skulle vilja ställa frågan tillbaka till Thomas Strand: Vart tog frågan vägen?

Sedan vill jag återkomma med andra saker som jag saknar i propositionen och som alliansregeringen gjorde utredningar om men där sittande regering inte vidtar åtgärder. Det förvånar, men det ska jag återkomma till i nästa replik.

Herr talman! År 2012 klampade den borgerliga regeringen rätt in i kollektivavtalsförhandlingen mellan parterna om en ny reglering för meriteringsanställning. Då beslutade man ganska frankt att så här ska det vara, och det ska inte ge rätt till någon möjlighet att prövas för en tillsvidareanställning. Det gjorde den borgerliga regeringen 2012. Sedan dess har vi argumenterat för en förändring av den här regleringen, och jag drev detta ganska hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Våren 2014 stod jag här i kammarens talarstol och debatterade frågan med Jan Björklund. Det roliga var att den morgonen, innan vår debatt, gick Jan Björklund ut och sa att nu har vi ändrat oss och ska införa en bestämmelse om att det ska finnas en rätt till att prövas för tillsvidareanställning. Men sedan hände ingenting innan valet 2014.

Den här frågan är inte glömd av regeringen. Den här frågan är levande. Det står till och med i propositionen att regeringen avser att återkomma i frågan utifrån det förslag som har lagts fram i en utredning. Jag är alltså ganska lugn när det gäller att regeringen kommer att lösa den här frågan.

Alliansens och Betty Malmbergs argumentation känns igen från många av de reservationer som finns i det här betänkandet. Jag tycker inte att ni gjorde så mycket själva för att förbättra saker och ting, men när nu regeringen kommer med goda förslag till förbättringar kommer ni inte ihåg att ni själva satt vid makten i åtta år utan upprepar samma sak likt en papegoja.

Herr talman! Det finns som sagt mycket som vi saknar. Det kanske är det som Thomas Strand tycker att vi upprepar som papegojor i reservationerna. Det stämmer inte, men vi saknar åtgärder som vi vidtog och färdiga utredningar som ligger på regeringens bord. Det som står i detta betänkande är nämligen: saken "bereds inom Regeringskansliet".

Thomas Strand frågar vad vi saknar. Vi saknar en rymdstrategi. Det är en fråga som har stark koppling till dagens samhällsutmaningar. Det är ett svenskt styrkeområde, och det är en framtidsfråga. Vet ni att två av tio instrument som skickas med på en mission till Jupiter är gjorda i Sverige?

Vi saknar en ledningsutredning. OECD betonar att våra lärosäten behöver ett mer strategiskt ledarskap. Den frågan är under beredning.

Vi undrar vart utredningen Högre utbildning under tjugo år har tagit vägen. Här talas om arbetsmarknadsanknytning, om att lärosätena måste bli bättre på att föra dialog med arbetsmarknaden om vad som behövs.

Vi saknar en OECD-analys. Vi saknar en analys om MOOC, som väl är en föredömlig väg för livslångt lärande.

Saken är den, Thomas Strand, att världen inte väntar. Vi förstår att det inte finns någon quick fix. Men det behövs en quick start. Någonting måste hända med alla dessa utredningar som bara bereds. Man kan inte gömma allt i nya utredningar.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 40 och 58.

I regeringens forskningsproposition står det att karriärvägar för forskare måste bli bättre och säkrare. Vi håller med om en hel del i regeringens forskningsproposition, även om den innehåller få konkreta förslag. När det gäller karriärvägarna håller vi med om att de måste bli säkrare och tryggare. Däremot måste forskarna inte tvunget bli fler än i dag. De bäst lämpade människorna måste forska på det de är bäst lämpade för. Det innebär inte att vi måste öka volymerna hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Regeringen nämner också kvalitet i sin proposition, inte speciellt ofta men i alla fall. Det är lovvärt. Det har under flera decennier satsats på kvantitet, både inom högskolan och forskningen. Det kanske har varit bra. Det kanske har varit en riktig strategi. Men nu har vi kommit till en brytpunkt där vi måste börja tänka på kvalitet i stället.

Talet om att stärka grundforskningen är också lovvärt. Dock måste något annat stryka på foten om vi verkligen ska stärka grundforskningen. Resurserna är begränsade, och vi kan inte satsa på precis allt. Om vi gör tankeexperimentet att vi i stället lägger alla pengar som nu går till de strategiska forskningsområdena på basanslag, hur mycket mindre forskning skulle det då bli på dessa strategiska områden? Det kanske inte skulle bli någon minskning alls. Vi anser att man borde banta ned de strategiska forskningsområdena - tvärtemot vad Thomas Strand sa - och i stället satsa de pengarna på ökade basanslag.

Vi delar regeringens uppfattning om att en för omfattande extern finansiering medför problem på olika sätt. Det nämns i forskningspropositionen. Det givna förslaget är väl att minska kraven på extern finansiering från olika statliga institutioner som delar ut forskningsmedel. Men jag kan inte läsa i propositionen att något sådant skarpt förslag ligger för handen.

Herr talman! Regeringens skrivning om samverkan har varit en omdebatterad punkt, även offentligt. Det har förekommit stark kritik. Vi har i ärlighetens namn också tryckt på för det här med samverkan tidigare. Men regeringen går för långt i sin proposition. Samverkan ska ske för att man ska uppnå resultat; samverkan ska inte vara ett mål i sig. Om samverkan görs till en anslagsgrundande parameter kommer det osvikligt att driva fram samverkan in absurdum. Man kommer att samverka när man egentligen ska sitta vid provrören, eller vad man nu sysslar med.

Vi anser däremot att lärosäten ska samverka administrativt och på annat sätt i högre grad än i dag. Det har vi också framfört i flera motioner. Det finns stora vinster att göra genom sådan samverkan, såväl ekonomiska som profileringsmässiga och kunskapsmässiga.

Vi är definitivt emot könskvotering av forskningsanslag. Jag vet inte om texten i propositionen kan vara föremål för tolkning. Men jag tolkade i alla fall texten som att regeringen är för ren könskvotering av forskningsanslagen. Det skulle vara mycket destruktivt, anser vi. Då skulle fler män kunna könskvoteras in på högskoleutbildningarna; det finns en övervikt av kvinnor på våra lärosäten. Jag tror att alla här i kammaren förstår hur fel, rent av vansinnigt, det skulle vara.

I forskningspropositionen står det att Vetenskapsrådets redan pågående forskning om rasism kan ingå i ett större projekt om migration. Men den nämnda forskningen bedrivs av sådana som Tobias Hübinette, Mattias Gardell och hans hustru Edda Manga. Gardells projekt heter Arga vita män. Ska den forskningen tas på allvar? Och ska den vila på vetenskaplig grund? Det här är helt enkelt inte seriöst. De personerna har utmärkt sig för att vara allt annat än objektiva.

I betänkandet står det mycket om kampen mot våldsbejakande extremism. Det är inte den verksamheten vi vänder oss emot, tvärtom. Vi applåderar den. Vi kritiserar just det vi säger att vi kritiserar, ingenting annat.

Herr talman! Det känns lite apart att tala om Blasieholmen och Nobelstiftelsens planerade anläggning när vi diskuterar forskningspropositionen. Men regeringen nämnde det i sin proposition. Därför plockar vi upp den handsken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vi har självklart ingenting emot att Nobelstiftelsen bygger en anläggning för sin verksamhet. Men placeringen och byggnadens storlek gör att vi är emot planerna. Man planerar att bygga en modernistisk mastodontbyggnad, omgiven av 1800-talsarkitektur. Den kommer att förstöra Stockholms skyline. Dessutom kommer ett gammalt tullhus att rivas i samband med byggnationen. Vi vänder oss starkt emot det och föreslår att Nobelstiftelsen bygger sin anläggning i till exempel Vinterviken, där Nobel faktiskt var verksam. Det kanske inte är lika flashigt, men det blir absolut lika funktionellt.

Vi vill också att forskningsanslagen för konstnärliga högskolor ska slås ihop med grundbidraget. Många lärosäten har uttryckt önskemål om ett helhetsanslag i stället för två anslag där det ena öronmärks för forskning. Vi vill att man börjar med en försöksverksamhet på de konstnärliga lärosätena. Vi skulle då ge ett enda anslag. Märk väl att detta inte innebär att vi ger dessa lärosäten mindre pengar, utan respektive lärosäte får större frihet att fördela pengarna.

När det gäller högskolornas styrelse är det såklart en stor fråga. Vi kommer att på sikt presentera ett eget förslag där inflytandet delas mellan näringsliv, högskola och akademiker från externa högskolor. Det här är en svår balansfråga. Lärosätenas autonomi och frihet ska balanseras med statens inflytande och insyn. Vi har ett bra förslag på området som borde testas. Vi tänker lägga fram det framöver.

Till sist, herr talman, måste vi utveckla en politik för att främja forskningen, inte bara på våra lärosäten - som vi har diskuterat till 90 procent här i kammaren - utan även för företag och enskilda forskare. Enskilda forskare är en särskilt eftersatt grupp som vi borde göra mycket mer för politiskt. Det gäller möjligheterna att hjälpa forskare att realisera sina uppfinningar och överleva i en tuff värld där främmande nationer och storföretag försöker snappa åt sig, eller rentav döda nya uppfinningar. Det är uppfinningar som kan vara till godo för hela mänskligheten.

Herr talman! Tack, Robert Stenkvist, för ditt anförande!

Jag noterar att vi till och med har lite samsyn i vissa av frågeställningarna. Det gäller bland annat det här med att man åtminstone ska pröva att tilldela resurser för högre utbildning och forskning i ett anslag.

Jag ser också likheter med det du säger i ditt anförande om hur samverkan ska värderas. Det är någonting som vi för fram i reservation 10.

Jag tänkte fråga Robert Stenkvist angående regeringens mål. Ni från Sverigedemokraterna står bakom dem. Thomas Strand sa tidigare att de nu skärper målet. Man ska inte bara vara framgångsrik, utan man ska till och med bli ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Det här svulstiga låter väldigt bra och ser väldigt bra ut när man läser det. Samtidigt vet vi att svenska företag har minskat och flyttat ut en hel del av sin forskning och utveckling. Det handlar om 1 procent av bnp, det vill säga numerärt 35 miljarder årligen som går Sverige förbi.

Jag har då en fråga till Robert Stenkvist. Regeringen säger att vi ska bli världsbäst och att vi ska stärka vår konkurrenskraft. Men vad i propositionen är det som får er att tro att den här utvecklingen ska vända?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande finns det en hel del i regeringens proposition som vi håller med om när det gäller målsättning. Men som jag också sa innehåller den få konkreta förslag. En politik som gör att vi stärks internationellt måste ju utgå från konkreta förslag. Det är den skarpaste kritiken som kan riktas mot forskningspropositionen, att den innehåller en form av linjetal där man pekar ut en linje, men det finns väldigt få konkreta förslag. Vi är inte emot målsättningen i sig, men vi efterlyser mer konkreta förslag.

Vi har också noterat att företagsforskningen har minskat - jag kommer inte ihåg siffrorna, men Betty Malmberg kanske gör det. Vi måste göra någonting för att vända trenden så att företagen satsar mer på forskning. Samtidigt blir det också problem om det blir för stor andel av medfinansiering.

Utvecklingen måste absolut vändas. Kanske måste man se över skatteregler eller någonting annat. Vi håller på att titta på det. Men jag håller med till fullo, den utvecklingen måste vi vända.

Herr talman! Jag noterar att Robert Stenkvist och Sverigedemokraterna håller med om det som regeringen skriver, men att man konkret inte vet vare sig hur, varför eller på vilket sätt. Det är olyckligt. Det är det som är faran med den här typen av propositioner.

Jag ska läsa ur en blogg från en rektor vid ett av våra lärosäten. Hon skrev:

Högskoleministern har sagt att i propositioner är det många frågor som man ska återkomma till. Det här är mycket medvetna skrivningar för att man enligt ministern inte vill binda sig i riksdagen.

Det här kan ju ministern själv berätta om och utveckla sedan.

Det som är olyckligt är om det är så att man vill runda riksdagen och därför lägger fram otydliga förslag. Precis som jag har sagt tidigare finns det många frågor, men det ges få konkreta svar.

Det finns ett annat spörsmål som gäller en av Alliansens reservationer. Vi vill gärna vara med och tycka till om hur resursfördelningen ska ske inför 2018 och 2019. Det vill regeringen naturligtvis inte. Man säger ingenting om hur det ska gå till, och det är olyckligt. Det handlar om mycket pengar och om principer, och vi tycker att fler partier borde uppmärksamma det.

Jag har en annan fråga till Robert Stenkvist. Den gäller genus, och det tycker ni ju inte om. Men när det kommer till Malmö högskola säger ni att den forskningen inte håller måttet.

Herr talman! Malmö högskola har väl egentligen inget med genus att göra. Vi tycker att en del genusforskning inte håller måttet medan en del håller måttet.

Både jag och våra politiska sekreterare har varit inne och tittat på forskningen vid Malmö högskola. Det är lite av vårt jobb att kolla de enskilda forskningsprojekten, och jag tycker inte att den uppfyller de krav som kan ställas för att kallas universitet. Det är det första.

Det andra är att Lunds universitet ligger väldigt nära Malmö högskola. Varför inte samverka? Vi har väckt en massa motioner om samverkan mellan olika lärosäten. Här skulle man kunna ha ett fruktbart samarbete mellan Lunds universitet och Malmö högskola, där Lund är universitet och Malmö är högskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Hade lärosätena legat tio mil längre ifrån varandra då hade det varit en faktor som talade för att utnämna Malmö högskola till universitet. Jag vet inte om jag hade ställt mig bakom det i alla fall, men det hade varit något lättare. Malmö och Lund ligger fyra fem mil från varandra.

När det gäller resurstilldelning var vi för något år sedan inbjudna till Rosenbad för att diskutera det. Varför var vi det om vi inte skulle få vara med att tycka? Jag tog för givet att det var så. Annars hade vi kunnat skippa den middagen.

Målsättningen är svepande, men målsättningen i sig har vi ingenting emot. Sverige ska bli en världsledande forskningsnation. Nej, vi tycker inte tvärtom.

Herr talman! Ett samhälle som ska utvecklas behöver hjälp med att navigera. Ett av verktygen är utbildning och forskning.

I dag debatterar vi regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan. Den innehåller en långsiktig forskningsstrategi som ska ge Sverige en plats bland de framstående forskningsnationerna.

För att nå dit behöver universitet och högskolor samverka med det omgivande samhället: skolor, näringsliv och det civila samhället. Därför är det betydelsefullt att stärka forskningsresurserna även vid de mindre högskolorna och vid vissa enskilda utbildningsanordnare - detta för att säkerställa utbildningens anknytning till forskning och för att göra det möjligt för hela landet att leva och utvecklas.

Att ha en högskola i en region har stor påverkan på möjligheterna för människor att lära och utvecklas under hela livet. Det ger också en region betydligt bättre förutsättningar att rekrytera medarbetare och därmed skapa förutsättningar för att hela regionen ska kunna dra nytta av detta.

De nationella forskningsprogrammen är bland andra: klimatprogrammet, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning, och arbetslivsforskning. För att säkra långsiktigheten för forskningen är programmen tioåriga. Programmen byggs upp successivt 2017-2020 och tillförs 420 miljoner när de är fullt utbyggda 2020.

Genom dessa nationella forskningsprogram ska det skapas goda förutsättningar för forskningens medverkan att lösa samhällsutmaningar och för tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan men också för att stärka samverkan mellan forskning och utbildning.

Forskningen om utbildning behöver stärkas. Regeringen ger därför universiteten i Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad i uppdrag att tillsammans med kommuner och friskolor initiera forskningssamarbeten som kommer att bedrivas på skolor och i klassrum. Universiteten ska tillsammans med övriga medverkande sprida resultaten av försöksverksamheten och de olika samverkansmodeller som används.

År 2017 satsar regeringen 15 miljoner kronor för ändamålet. År 2018 beräknar man att 20 miljoner satsas, och därefter blir det 30 miljoner kronor per år. Uppdraget ska delredovisas till Utbildningsdepartementet årligen, men senast den 1 mars, under perioden 2018-2021. Sedan ska det hela slutredovisas den 1 mars 2022. Programmen ska bidra till att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Regeringen har dessutom tillsatt en utredning för att föreslå hur lärosäten som bedriver lärar- och förskollärarutbildningar kan skapa en långsiktig samverkan för praktiknära forskning tillsammans med kommuner och friskolor. Utredarna ska även redogöra för befintlig samverkan vad gäller praktiknära forskning samt redovisa vad som utgör hinder för samverkan och sedan presentera förslag på olika modeller för att främja praktiknära skolforskning.

Cecilia Christersson, vicerektor på Malmö högskola, är utsedd till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017. Utredarens arbete ska ske i nära anknytning till de universitet som ansvarar för försöksverksamheten.

Herr talman! Klimatutmaningen är stor. Därför har regeringen gjort den största klimatforskningsinsatsen någonsin. Sverige har stor potential att vara en ledande nation för forskning och innovationer relaterat till klimatutmaningen. Därigenom kan vi samtidigt bidra till nya företag och jobbskapande. Sverige leder klimatomställningen och tar nu nya steg genom en strategisk satsning på forskning och innovation. Vi ska exportera lösningar, inte utsläpp.

Miljö- och ekoinnovationer är innovationer som bidrar till både förbättrad miljö och ett bra ekonomiskt utbyte. Miljöinnovationer kombinerar miljö och möjligheten att göra den affärsmässigt intressant. En framgångsrik miljöinnovation är en innovation som har en hög miljöeffektivitet, ger en stor förbättringsfaktor och har en god marknads- och lönsamhetspotential.

Att satsa på att utveckla system som bidrar till ett hållbart samhälle är en del av ambitionen i våra satsningar. En annan del är att ge universitet och högskolor möjlighet att bidra till utvecklingen till ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Fler och fler länder arbetar målmedvetet med att förbättra sitt miljöarbete men även sin omställning till förnybar energi. Under föregående helg hade jag möjligheten att träffa många personer från flera länder runt om i världen när jag deltog i Global Greens and European Greens Congress i Liverpool. Miljö och klimat var en röd tråd i alla de samtal jag deltog i.

Många talar om förnybar energi och om hur vi ska kunna ersätta det energibortfall som sker när länder börjar avveckla kärnkraften efter den senaste olyckan, som inträffade i Fukushima. Detta innebär ett utökat behov av forskning, och här ska vi vara med.

Herr talman! Kunskap i samverkan är ett stort och viktigt betänkande. Det är omöjligt att täcka in allt på några minuter i en talarstol. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för anförandet!

Några av de frågeställningar som Elisabet Knutsson nämner tog jag upp i mitt anförande. Jag tänker bland annat på den praxisnära skolforskningen. Jag ser dock inte att Elisabet Knutsson har tagit del av den kritik som finns mot förslaget. Det finns kritik från Skolforskningsinstitutet, eftersom de känner sig överkörda, och även från flera lärosäten, som också känner sig överkörda. De undrar varför regeringen har handplockat vissa lärosäten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Till saken hör att många andra högskolor jobbar fantastiskt bra med den viktiga frågan om hur vi ska få in mer forskning i klassrummen. En av dem är Högskolan i Halmstad. Jag har varit där och lyssnat på hur de jobbar vidare i sitt regionala perspektiv och hur de driver forskning och ett aktivt lärande i skolsalarna. Detta finns även i Högskolan Dalarna och på många andra ställen. Av detta skäl ställer sig många frågande till att regeringen har ryckt ut och "pinpointat" exakt vilka lärosäten som ska få denna möjlighet i stället för att låta forskning i konkurrens vara vägledande.

Herr talman! Jag känner till att Elisabet Knutsson liksom jag är lärare. Som lärare vill jag ställa en fråga om digitalisering av den högre utbildningen, vilket är något vi saknar. Staten begär att lärarna ska vara aktiva och duktiga pedagoger även på detta område. Varför har regeringen inte levererat här?

Herr talman! Jag tycker att vi pratar väldigt mycket om digitaliseringen, inte minst gör vi det i samband av utbyggnaden av den. Vi pratar om att skolan ska vara en del av den.

Det är kanske inte regeringens plikt att precis tala om hur skolan ska jobba med detta. Vad regeringen och vi ska göra är att ge möjligheter att bygga ut nät. Även Skolverket talar mycket om digitalisering. Det finns med i helheten.

Det frågas varför just dessa universitet har blivit utsedda. Många universitet och högskolor har goda insikter i denna forskning och i lärarutbildningen. Oavsett vilka universitet man hade valt måste man ändå bestämma sig för några. Men det är inte förbjudet för övriga att hänga med på tåget. Vi talar om samverkan, och jag utgår från att samverkan kommer att ske här.

Herr talman! Det som skiljer dessa lärosäten från andra som ska följa med är att de här fick en pengapott, särskilt öronmärkt för detta ändamål. Den möjligheten får inte de andra.

Jag tycker att digitalisering är en väsentlig fråga i vårt samhälle. Elisabet Knutsson säger att vi pratar mycket. Ja, herr talman, vi pratar oändligt mycket om detta i samhället. Men jag önskar att vi även kunde se något av det i den proposition som ligger på bordet.

Det handlar om att digitalisera kunskapsmiljöer. Jag såg en fantastisk sak på nätet om hur man jobbar med lärarprogrammet i Singapore. Lärare hade möjlighet att didaktiskt och pedagogiskt lära sig hur man kan använda datorn i utbildningen.

Den typ av infrastruktur som fanns i den film jag såg finns inte någonstans i Sverige, skulle jag vilja hävda. Den finns inte på våra lärosäten. När jag har varit runt och pratat med dem har det i mångt och mycket sett ut som vilken föreläsningssal som helst. Självklart är det lärosätena som måste ta greppet, men regeringen borde ge incitament till att tillskapa ett slags forskningsinfrastruktur, en lärandeinfrastruktur som möter det digitala samhället. Det saknar vi i dag, och det saknar jag i regeringens forskningsproposition. Sverige och vi moderater tycker att vi ska vara en modern och innovativ kunskapsnation. Då kan vi inte missa digitaliseringståget, för det tutar och kör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Fru talman! Det finns lite andra delar i det här. Digitaliseringen kanske är en del av det. Det resoneras ju om digitaliseringen på andra ställen än just i forskningspropositionen. Ansvaret för infrastrukturen för digitaliseringen ligger på Peter Eriksson, men också på många andra ställen.

Bara för att det inte är konkret nämnt i propositionen vid namn, så att säga, är det inte så att de här samverkansprogrammen och forskningsprogrammen inte har digitaliseringen inbyggd i sig. Det är ju någonting som måste finnas. Det är ingen som kan jobba på ett konstruktivt och bra sätt utan att ha en struktur och en infrastruktur för digitalisering.

Angående det här med "som vilken föreläsningssal som helst" är det klart att lärosätena bestämmer var de ska lägga sina pengar. De måste bestämma hur de ska göra med sin digitalisering.

Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Alliansens reservationer nr 2 och 10 samt Centerpartiets reservation nr 72.

Vi ska nu diskutera frågor gällande högre utbildning och forskning. Regeringen gjorde inför den här forskningspropositionen ett stort nummer av att den skulle beröra högre utbildning, forskning och innovationer. Vi var många som hade höga förväntningar på vad den här forskningspropositionen skulle innebära, nu när den också tog ett grepp om högre utbildning. Jag kommer att återkomma till att det inte blev så mycket.

Det är viktigt att ha med sig att Sverige i dag är ett land i framkant när det gäller högre utbildning, forskning och innovationer. Vi har väldigt goda förutsättningar. Tack vare de här förutsättningarna har vi också skapat nya möjligheter. Det har blivit nya upptäckter som ökar förståelsen. Det bidrar till bättre hälsa och bättre kunskap och leder till jobb och företagande, mer tillväxt och därmed också större skatteintäkter.

Under Alliansens tid ökade anslagen till historiska nivåer. Mellan 2009 och 2016 ökade anslagen till forskningen med 9 miljarder. Det var en ökning med 30 procent. Jag kan bara konstatera att regeringen har sänkt investeringstakten jämfört med Alliansens tid. Det här är en tid då de privata investeringarna i forskning och utveckling minskar i Sverige. Det är en tid då Sverige får hem mindre EU-medel än tidigare. Detta är en oroande utveckling.

Fru talman! De privata investeringarna i forskning och utveckling är den allra största delen. Det är därför bekymmersamt att regeringen i så liten utsträckning lyfter fram hur vi ska få mer av privata investeringar i forskning och utveckling i Sverige. Samtidigt som de privata investeringarna i forskning och utveckling minskar i Sverige ökar de i 18 av 22 jämförbara länder. Det minskar svensk konkurrenskraft och svensk innovationsförmåga jämfört med de andra länderna. Det är en oroande utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

För att vända det här behöver man skapa attraktiva forskningsmiljöer och innovationsmiljöer. Men det måste också bli bättre villkor för att driva företag och investera i forskning och utveckling i Sverige. Då är det två delar som saknas i propositionen men också i regeringens sammanhållna politik på hela området.

Den första delen handlar om regelverken. För att fler ska vilja investera i Sverige måste vi ha regelverk som är tillåtande. Vi måste vara bättre på att ha en lagstiftning som är öppen för nya innovationer i ett tidigt skede, så att vi kan vara testland för nya och spännande forskningsresultat och innovationer.

Den andra delen handlar om det mest kraftfulla instrumentet: skatteverktyget. En bra och attraktiv skattepolitik leder till att fler vill och vågar investera i Sverige, både företag och andra, och att fler kan söka sig till Sverige. Där ser vi att Sverige tappar. Med den nya regeringen har man också höjt skatterna kraftigt på jobb och företagande. Kopplat till forskning och innovationer är detta oroande.

Fru talman! Sverige blir allt sämre på att få hem EU-medel. Det är därför också viktigt att poängtera det som Alliansen lyfter fram: att vi måste ha en målsättning att få hem mer pengar från Horizon-programmet. Sedan förra ramprogrammet har vi tappat ganska kraftigt i att få hem medel. Det är ett tecken på att vi har en lång resa framåt. Genom de stora programmen kan vi också göra mer nytta i Sverige på olika sätt.

När man pratar om forskning och innovationer i det här sammanhanget är det också viktigt att lyfta fram att Sverige behöver göra ännu mer för att nyttja alla de data vi har i Sverige. Vi har en historia av att vara ett land med mycket byråkrati och myndighetsutövande. Vi har samlat in väldigt mycket statistik som måste offentliggöras för att möjliggöra för både forskning och innovationer. Från Centerpartiets sida ser vi det som en del i forskningspolitiken att de anslag som är offentligt finansierade också bör ha krav på att ha öppna data. Det leder till innovationer, men det leder också till minskat forskningsfusk och ökad och snabbare utveckling på området för att nå målet.

Fru talman! Regeringen har gjort ett väldigt stort nummer av att den här forskningspropositionens stora fokus är samverkan. Det krävs lång tid för att räkna antalet gånger det nämns i forskningspropositionen. Det som man däremot inte lyckas nämna i hela forskningspropositionen är hur begreppet ska tolkas. Det är ganska olyckligt. Om samverkan ska få ett väldigt stort inflytande när det gäller hur medel ska fördelas gäller det också att det finns en tydligare definition av detta. Vi i Alliansen har en gemensam reservation som lyfter fram att det bör komma en definition men också att detta ska gå till riksdagen för att diskuteras vidare.

Samverkan är ett medel för att nå bättre resultat. Det är inte ett mål i sig. Då krävs det en tydlighet. Det krävs också att vi inte fokuserar på samverkan på bekostnad av vetenskaplig eller konstnärlig kvalitet och excellens. Det hoppas jag är regeringens intention. Men utifrån det vi kan läsa i forskningspropositionen är det svårt att veta.

Fru talman! Den högre utbildningen, som var den nya delen i forskningspropositionen den här gången från den rödgröna regeringen, lyser med sin frånvaro. Regeringen har presenterat att man kommer att göra en utredning av resursfördelningssystemet. Det är väldigt välkommet. Centerpartiet har varit pådrivande för det och tycker att det är nödvändigt för att få ett nytt sätt att se på hur vi ska fördela resurserna till den högre utbildningen och till forskningen i Sverige. Tillsammans med Alliansen öppnar vi för att man kan göra ett gemensamt anslag, men vi har också pekat ut ett antal områden som vi tycker måste stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Bland annat tycker vi att kopplingen till arbetslivet måste stärkas i det kommande resursfördelningssystemet. Man måste se till att satsa på ökad genomströmning för de studenter som påbörjar en utbildning, så att de får rätt förutsättningar att också avsluta den på ett snabbt och bra sätt. Men framför allt behövs satsningar på att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Vi har hög kvalitet i svensk högre utbildning, men den kan bli ännu bättre. Det är därför olyckligt att det första som regeringen gjorde när det gällde högskolepolitiken var att ta bort de medel som Alliansen hade tillsatt för att premiera kvalitet. Jag hoppas att det kommer att vara en parameter nu när det här utreds. Det är svårt att veta, eftersom det ännu inte har presenterats vad regeringen kommer att göra när det gäller utredningen om resursfördelningssystemet.

Den andra delen handlar om internationalisering. Nu har regeringen sedan propositionen lagts fram presenterat en utredning om just internationaliseringen. Det som kan konstateras är att man skjuter frågan långt på framtiden trots att vi i dag har väldigt stora problem att få internationella toppstudenter och toppforskare till Sverige. Det gällde särskilt under förra hösten, när vi hade ett problem där hundratals studenter inte kunde påbörja sina studier på grund av långa handläggningstider och byråkrati i Sverige.

Dessutom presenterar regeringen ständigt nya förslag om att höja inkomstbeskattningen. Det gör det mindre attraktivt för människor att söka sig till Sverige. Det gäller både forskare och studenter men också till det privata näringslivet, där vi ser att investeringarna minskar. Det är oerhört olyckligt och riskerar att göra att investeringarna i Sverige fortsätter att minska.

Fru talman! För Centerpartiets del ser vi det som oerhört viktigt att man stärker autonomin bland lärosätena. Det vi kan se från regeringens arbete hittills är att autonomi inte har varit en vägledande princip, med tanke på dess agerande vad gäller till exempel Högskolan Dalarna.

Vi tycker att autonomin bör stärkas. Man bör ge professionen större inflytande. Den statliga rollen ska vara mer av uppföljning, kvalitetsuppföljning med mera, och att se till att premiera och utveckla de lärosäten som gör det allra bästa både för studenter och för forskningen. Det handlar också om att fokusera på var vi ska göra detaljregleringar och inte. Där tycker jag att regeringen inte har hittat en bra balans i det som den hittills har gjort.

Vi vill också se en ökad profilering. När man diskuterar frågan om forskning och högre utbildning med olika lärosäten ser man att de i större utsträckning vill profilera sig inom de områden de är starka. Det tror jag är en viktig del att ta in när det gäller resursfördelningssystemet men också i den högskolepolitiska debatten framöver. Hur kan vi stärka profileringen för de olika lärosätena?

Fru talman! Vi har ett tillkännagivande till regeringen i dagens debatt som handlar om arbetslivskopplingen. Jag reagerade när Thomas Strand i sitt anförande ansåg att tillkännagivandet var ett slag i luften. Tillkännagivandet bygger på att vi från Alliansen har lagt fram ett förslag om att stärka kopplingen mellan arbetsliv och högskola. Vi tycker att regeringen bör ta initiativ till en bättre dialog mellan arbetsgivare och lärosäten tillsammans med branschorganisationer och dylikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Thomas Strand kallar detta ett slag i luften. Det är lite anmärkningsvärt med tanke på att om man frågar studenterna själva, som man har gjort i vissa undersökningar, uppger hälften att det är dålig arbetsmarknadsanknytning på deras utbildningar. Är det någonting vi behöver är det bättre arbetsmarknadsanknytningar. De flesta studenter väljer att läsa en högre utbildning av två skäl. Det ena är att för att få ett specifikt jobb, det andra är för att få ett jobb över huvud taget. Då måste arbetsmarknadsanknytningen bli ännu bättre.

Det finns väldigt mycket mer att säga och lyfta fram från Centerpartiets förslag när det gäller forskningen och forskningsfrågorna. Jag rekommenderar dem som är mer intresserade att läsa Centerpartiets motion och tackar därmed för ordet.

(Applåder)

Fru talman! Detta är inte någon skattepolitisk debatt. Men jag kan inte låta bli att kommentera det Fredrik Christensson säger. Vi tar inte ut skatter för att göra livet besvärligare för folk. Vi tar ut skatter för att bygga välfärden, stärka högre utbildning, stärka forskning och stärka innovation. Det är så vi har byggt Sverige under många år. Jag tror att svenska folket har en ganska stor förståelse för att våra skatter ska användas för att göra samhället bra.

Ni satsade mycket pengar under era år vid makten. Det ska ni ha kredd för, för det är viktigt. Nu får vi kanske fortsätta fyra år till med en progressiv utveckling vad gäller stöd till universitet, högskolor och forskning. Kanske kom det för mycket pengar. Vid den senaste mätningen jag såg låg det 17 miljarder kronor oförbrukade medel ute på lärosätena. Man kan också fundera på hur pengarna används. Det är inte bara pengar det handlar om.

Vi kritiserade den borgerliga regeringen för att missgynna de unga universiteten och landets högskolor vid fördelning av forskningsresurser. Jag vet att Centern ofta brukar värna alla högskolor i hela landet. Jag vill ställa några frågor till Fredrik Christensson när jag nu har möjlighet. Stöder ni regeringens signal om att vi ska en mer rättvis fördelning av forskningsresurser? Kan vi enas om den frågan framöver? Stöder ni att även övriga enskilda utbildningsanordnare ska få en basresurs för forskning som de förvägrades av den borgerliga regeringen?

Fru talman! Jag vill börja med inledningen. Jag delar Thomas Strands uppfattning att det inte bara handlar om pengar. Det handlar mycket om regelverk och liknande. Det var också det som jag lyfte fram i mitt anförande. Vi måste se till att det blir bättre förutsättningar för forskning och innovation i Sverige. Där är regelverken en viktig förutsättning. När det gäller lagstiftningen tror jag att vi i framtiden kommer att behöva vara ännu mer snabbfotade och förändra lagstiftningen för att möjliggöra för nya innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

När det gäller skatterna kan jag bara konstatera att Alliansen under sina år lyckades sänka skatterna för många människor. Samtidigt fick vi mer pengar till statskassan att fördela. Vi lade bland annat mer pengar på forskning och innovation än vad regeringen gör nu trots att man har höjt skatten på jobb och företagande med över 30 miljarder.

Det är bra att vår politik när det gäller högre utbildning har gått fram och att det delas av Socialdemokraterna att det ska finnas i hela landet. Det är en oerhört viktig fråga för oss i Centerpartiet. Det är det av flera skäl. Det är det för utbildningens del. De högskoleorter vi i dag har är oftast också bra centrum lokalt för att driva på tillväxten. Då är det självklart viktigt att det finns forskning kopplat till det.

Högskolan bygger på forskningsanknytningen. Det är en senare debatt. Vi kan diskutera om det ska läggas mer resurser på högskola eller på till exempel yrkeshögskola, som har mer fokus på arbete och mindre på forskningsanknytningen. Vi vill se bra forskning även där.

Jag lyfte även i mitt anförande fram profileringsfrågan. Det tror jag är helt avgörande för framför allt de mindre lärosätena. Många av de mindre lärosätena på vissa ställen är extremt duktiga inom vissa områden. Där vill de utvecklas. Vi måste skapa förutsättningar för dem så att de ska kunna utvecklas på de områdena och få lägga mer av sina resurser där de är väldigt bra så att de får bli ännu bättre.

Fru talman! Jag hoppas att Centerpartiet vill vara med i arbetet för att skapa ett mer rättvist system för tilldelning av resurser. Vi ska inte brandskatta de stora starka. Men vi ska ha ett rättvist system som gynnar forskning i hela landet och på alla våra lärosäten.

När det gäller kvalitet glömde Fredrik Christensson att nämna att vi tillför 900 miljoner kronor under mandatperioden som kvalitetspengar. Det är inte så att vi tog bort massor med pengar. Vi tillför väldigt mycket för att stärka kvaliteten.

Jag har en liten fråga som jag har funderat på och som gjort mig lite förbryllad. Det gäller reservation 13, som Centern har skrivit till propositionen, om villkoren för doktorander. Där säger Centern att avskaffandet av utbildningsbidraget och eventuell begränsning av stipendier för forskarutbildning kan innebära att doktorander blir dyra.

Ni skriver också att ni anser att externt finansierade stipendier bör uppmuntras. Sedan har ni en liten brasklapp: Samtidigt anser vi att doktorandernas villkor bör förbättras. Jag har funderat lite. Hur ska man tolka reservationen? Ska vi förbättra doktorandernas situation och även för dem med stipendier? Eller finns det en gräns för detta förbättringsarbete? Är det enligt Centerpartiet acceptabelt att av kostnadsskäl tumma på doktorandernas arbetsvillkor?

Fru talman! Tack för frågan! Det är synd att jag bara har en replik för att svara Thomas Strand. Frågan om doktoranderna är en viktig fråga att lyfta fram och diskutera.

Det finns ju en problematik, och som vi skriver i vår reservation fungerar det så, oavsett yrkeskategori eller annat, att med högre kostnader måste man se till att nyttja pengarna på ett klokt sätt. Det vi lyfter upp som en risk med att förbjuda extern finansiering eller utbildningsbidraget, som detta gäller, är att det kommer att bli färre doktorander. Det handlar också om internationell konkurrenskraft. Vi måste kunna locka studenter hit, och då kan villkoren vara en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Propositionen i sin helhet pekar på några olika inriktningar, till exempel externfinansierade stipendier. Vi vill peka på att det är en bra grej i grunden. Det är inte något självändamål vare sig att lärosätena själva ska betala samtliga doktorander eller att staten ska finansiera det. Det är väl jättebra att det kommer privata investeringar.

Som jag lyfte fram i mitt anförande: Privata investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskar, och därför är det här ett bra sätt. Det kan dock behövas justeringar och förbättringar av villkoren, till exempel genom att ge goda förutsättningar om man skulle bli sjuk eller behöva vara föräldraledig och så vidare. Sådant måste vi verkligen se över, förbättra och stärka.

Det är samtidigt viktigt att vara medveten om att doktorandstudier är en utbildningsform och alltså inte som vilken anställning som helst.

Fru talman! Vänsterpartiet vill att forskarsamhället ska ha frihet att självt formulera och söka svar på sina vetenskapliga frågeställningar. Detta är faktiskt en av de absolut viktigaste principerna för forskningspolitiken.

Akademin är fri. Ingen får röra den utan samtycke.

Både forskningens kvalitet och nytta är beroende av att vi klåfingriga politiker inte styr ämnesområde, inriktning, avgränsning eller metod. Den politiska styrningen får därför bara röra sig på ett övergripande plan. Ibland behöver det dock pumpas in lite mer pengar inom vissa områden för att forskningen och samhället ska kunna gå lite mer hand i hand över daggstänkta berg, fallera.

Därför är vi i Vänsterpartiet är extra glada över att regeringen har lyssnat på oss och satsar på välfärdsforskning, arbetslivsforskning samt klimat- och miljöforskning. Vår ambition är också att industriforskningen ska stå i fokus.

Lika viktigt är det att ha en tydlig skilsmässa och bodelning mellan forskning och kommersiella intressen. Den samverkan som högskolan är skyldig att ha med det omgivande samhället, däribland näringslivet, får inte leda till att forskare frånsäger sig rätten att formulera problem, ställa frågor, välja metoder och publicera forskningsresultat. Donationer och uppdragsforskning får inte ersätta statliga anslag, som är den grundläggande förutsättningen för en oberoende forskning. Forskaren får gärna vara entreprenör, men det innebär inte att det är näringslivet som bestämmer vad det ska forskas om.

Vänsterpartiet ser två stora problem på lärosätena i dag som tas upp i propositionen. Det är för övrigt en väldigt bra proposition; vi är väldigt positiva till den. Det handlar dels om frågan om anställningsprocessen, dels om fördelningen av forskningsmedel.

Delegationen för jämställdhet i högskolan menar att bilden av akademin är nedslående. Det är en organisation präglad av normer och värderingar som bekräftar män som överordnade och där olika villkor råder för kvinnors och mäns meritering och karriärutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Det finns mycket att göra för att åtgärda ojämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmönster. Professorer är till största delen män och har lättare att avancera på positioner. Forskningsmedel tilldelas mäns excellenscentrum. Av strategiska forskningsmedel är det 87,3 procent som tilldelas män, medan kvinnor får 12,7 procent. Olika universitets och högskolors jämställdhetsarbete ser också väldigt olika ut. Vissa arbetsplatser är framsynta och ambitiösa, andra ser jämställdhet som en icke-fråga.

Som nämns i propositionen har även Statskontoret undersökt hur det ser ut med jämställdheten inom forskningen. I deras rapport framkommer det att inte bara de strategiska forskningsmedlen utan även basanslagen är väldigt ojämställt fördelade. Män tilldelas 61 procent av anslagen men utgör bara 58 procent av forskarna. Det är alltså bara 3 procentenheter som skiljer, vilket kan låta som yttepyttepengar, men så är det inte. Det motsvarar drygt 80 miljoner kronor.

En stor del av förklaringen till detta är att basanslagen ofta används för att finansiera löner till professorer, där män är klart överrepresenterade.

Universitet och högskolor måste komma till rätta med den snedfördelade anslagstilldelningen. Forskning kan inte längre vara en mansdominerad värld. Regeringen föreslår i sin proposition ett antal viktiga åtgärder för att komma till rätta med allvarliga jämställdhetsproblem, bland annat konkreta mål för nyrekryteringen av kvinnliga professorer och skarpa krav på en jämställd fördelning av forskningsmedel.

Vänsterpartiet, så som vi ofta resonerar, vill lite mer. Vi vill skärpa kraven ytterligare. Vi vill att regeringen utreder införandet av ett mål om att av samtliga statligt finansierade forskningsanslag ska inte mer än hälften gå till män som forskar.

En forskares arbete blir lidande om personen i fråga måste oroa sig för sin egen ekonomiska situation. På en arbetsplats med många professioner blir arbetsmiljön inte bra om vissa ständigt går omkring och oroar sig över sin tjänst. Vänsterpartiet vill att Sveriges högskolor och universitet erbjuder doktorander och forskare trygga och fasta anställningar.

Vi har därför länge drivit att utbildningsbidraget för doktorander ska slopas till förmån för tryggare anställningsformer. Det är därför glädjande att regeringen i sin proposition nu föreslår att bidraget ska tas bort. Det är ett viktigt steg för bättre anställningstrygghet för doktorander, och det är helt rätt väg att gå.

Möjligheterna ser i dag mycket olika ut för olika människor när det kommer till att arbeta inom akademin. Bakgrund, ekonomiska faktorer, kön och inte minst eventuella funktionsnedsättningar spelar in. Eventuella yttre hinder för människor att arbeta med vad de önskar ska motverkas. I dag är kunskaperna om tillgängligheten för forskare för dåliga. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som granskar förutsättningarna för forskare med funktionsnedsättning inom universitet och högskolor samt vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten.

Jag yrkar bifall till reservation 55.

Fru talman! Linda Snecker uppehåller sig mycket vid jämställdhet, och det hade jag också förväntat mig. Men det är ju inte bara Vänsterpartiet som har patent på den frågan. Också vi moderater driver självklart frågan om jämställda villkor. Jag ser också att vi i två reservationer faktiskt ligger väldigt nära varandra. Det gäller inte minst det medicinska området, där vi självklart konstaterar att kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar och att det därför är viktigt att den forskning som bedrivs anpassas i förhållande till kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Även jag ser mycket som är bra. Jag tycker att det är bra att regeringen uppmärksammar jämställdhet. Jag tycker att det är bra att regeringen uppmärksammar tvärvetenskap, och jag tycker att det är bra att man jobbar för öppna rekryteringsprocesser.

När vi talar om öppna rekryteringsprocesser kommer ändå denna fråga, som jag vill ställa till Linda Snecker. Ni vill ta radikala grepp om jämställdhet och jämställdhetsbonus. Linda Snecker nämnde i sitt anförande att 50 procent av forskaranslagen ska gå till det ena eller det andra könet. Det finns en princip om att det är den mest kompetenta eller meriterade forskaren som bör komma i fråga. I det här läget måste bedömningen vara blind, så att man faktiskt ser till den mest meriterade. Jag undrar om Linda Snecker kan utveckla hur Vänsterpartiet ser på att gå framåt på området utan att för den skull drabbas av diskrimineringslagen.

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för din fråga! Det är alltid kul när Moderaterna och Vänsterpartiet slår ett slag för jämställdheten. Inför en debatt som ska hållas senare har ni gjort nästan ett tillkännagivande om samtyckeslagstiftning. Det är mycket bra, men ni kan vara lite skarpare.

Inom universitet och högskolor är fördelningen bland studenter sådan att det finns oerhört många kvinnor. Där finns en övervikt av kvinnor. När det kommer till doktorander är det ungefär fifty-fifty - det är kanske lite fler kvinnor nu.

Men högre upp i hierarkierna är det som i resten av samhället, speciellt i det privata näringslivet. Där är det män, män, män. Mäns kompetens är liksom lite bättre än kvinnors, och när det gäller forskningsmedel tilldelas de så otroligt mycket lättare medel än kvinnor. Kan det vara så att kvinnor på något sätt är sämre än män på att forska? Nej! Jag är övertygad om att så inte är fallet. Det är helt andra samhällsstrukturer som ser mäns kompetens som betydligt viktigare än kvinnors.

Betty Malmberg och jag har lyckats bli riksdagsledamöter. Det är det vackraste uppdraget man kan ha. Men jag kan lova Betty Malmberg att både hon och jag för att komma dit där vi är i dag har fått vara dubbelt så pålästa, dubbelt så högljudda och gått på dubbelt så många möten som många av våra manliga kollegor har gjort. Vår kompetens ses oftast som lite sämre. Det måste vi åtgärda inom universiteten och högskolorna. Dagens kvinnliga doktorander måste kunna bli professorer på jämställda villkor. Så ser det inte ut i dag. Det måste åtgärdas. Ja, då får vi ta till lite drastiska metoder. Vi kan inte backa in i framtiden. Vi kan inte stå här om 20 år och det är fortfarande en mansvärld inom akademin.

Fru talman! På vilka grunder Linda Snecker och jag har blivit invalda vet jag inte. Linda Sneckers analys få stå för henne själv. Jag anser självklart att vi måste komma längre. Mångfald berikar, och det är där som vi måste få in mer och bättre kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag hörde däremot en analys som jag tror mer på. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har konstaterat att många kvinnor efter sin disputation försvinner och tar många administrativa uppgifter, och därmed kommer de inte i fråga för forskning och kan därmed inte heller meritera sig vidare. Det hade varit en intressantare analys att fördjupa sig i.

Jag konstaterar också att när utbildningsutskottet tittade på forskarskolor för lärare visade det sig att många av de lärare som fick chansen i stället för att gå tillbaka till klassrummen valde att stanna kvar på lärosätena. Då kan man undra om det var så smart. Det är klart att vi gärna vill ha in mer och ännu vassare kompetens i klassrummen. Men detta visar att det finns få disputerade på bland annat lärarutbildningarna, och därför har det funnits ett behov av att fler kvinnor stannar kvar. Eftersom vi känner till hur dominansen ser ut på området är det viktigt med ett lyft också där.

Jag vill ställa ytterligare en fråga. Linda Snecker bor i en storstad, i Norrköping, och jag bor på landet utanför Ödeshög. Jag vill lyfta upp frågan om livslångt lärande. På vilket sätt får mina kommuninvånare tillgång till och möjlighet till högre utbildning kontra dem som är campusberoende? Det är helt enkelt fråga om digitalisering.

Fru talman! Betty Malmberg och jag är från Östergötland. Det är den bästa valkretsen!

Jag är övertygad om att Ödeshögsborna är nöjda med Linköpings universitet. Det är ett otroligt bra universitet i Sverige där jag, som av en händelse, är tjänstledig från min tjänst som forskningsadministratör.

Självklart behöver digitaliseringen bli bättre. Det har Betty Malmberg tagit upp i repliker till Miljöpartiet. Det är dock inte det som propositionen handlar om. Den handlar inte om digitalisering, utan den handlar om ett tioårigt perspektiv. Självklart finns det många förbättringar som kan göras på det området.

Låt oss gå tillbaka till vad propositionen faktiskt handlar om, det vill säga vilka som ska forska och hur forskningen ska bedrivas. Jag håller med om att disputerade kvinnor inte fortsätter inom akademin. Det är för att anställningsvillkoren, när man väl har disputerat och har klarat hela doktorandtjänsten, är mycket dåliga. Det ges för lite hjälp inom humaniora och samhällsvetenskapliga områden i fråga om att komma vidare, till exempel att ansöka om en post doc- eller lektorstjänst. Det ges för lite handledning för att gå vidare i arbetslivet, vilket gör att det finns arbetslösa, disputerade kvinnor som söker administrativa tjänster. De kan vilja vara kvar inom universitetets ram, inom akademin, eftersom det är spännande och utvecklande att arbeta där, men att en disputerad ska bli administratör är ett så otroligt samhällsslöseri när denne egentligen borde gå vidare till en bättre forskningstjänst eller undervisa och använda hela sitt kunskapskapital. Det är därför Vänsterpartiet ständigt kämpar, och kommer att fortsätta att göra så, för bra anställningar överallt och särskilt på universitet och högskolor.

Fru talman! Liberalerna vill inledningsvis föra till protokollet att vi ställer oss bakom samtliga våra reservationer, men vi yrkar bifall endast till reservation 11, Beslut om principer för resursfördelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Det mesta som har debatterats känns igen. Socialdemokraternas Thomas Strand hänvisar till sin tid i opposition, och han har glömt bort att hans parti har suttit i regeringen i två och ett halvt år. Det kanske speglar avsaknaden av inriktning och den försvagade forskningspolitiska plattform som vi nu debatterar i riksdagen. Vi liberaler är förvånade över avsaknaden av konkreta förslag för högre utbildning. Det gäller frågor om social snedrekrytering, jämställdhet, kompletta utbildningsmiljöer, karriärsystem, profilering och internationalisering. Det här är ett på många sätt ofullständigt dokument.

Liberalerna kommer främst att kommentera några delar av detta betänkande, fru talman, bland annat resurstilldelningssystemet. En viktig punkt som vi har drivit och tycker är viktig är att det ska vara transparent och enkelt att använda en modell för att premiera vetenskaplig kvalitet och resultat i form av forskningsgenombrott och samverkan med omgivande samhälle.

Liberalerna har också följt Vinnovas arbete. De har haft ett långt uppdrag sedan 2014 att utreda hur den så kallade samverkansindikatorn ska användas för att fördela pengar. Vi är dock inte beredda, som vi har skrivit i vår motion och i vårt yttrande i betänkandet, att i dag sätta ned foten och säga att precis så ska det vara. Inte minst vill vi varna för, och är kritiska mot, att regeringen är på väg att vikta samverkansindikatorn precis som citeringar och publiceringar - andra tunga kvalitetsindikatorer som har funnits många år inom högskole- och forskningspolitiken. Regeringen väljer en oansvarig väg.

Det framgår inte av de rödgröna företrädarnas anföranden något mer konkret vad samverkan är. I betänkandet hänvisas till Vinnova, men även Vinnova pekar på farhågor, bland annat ett antal avgränsade pilotstudier. Om detta ska omfatta hela lärosäten rakt av och dessutom i större ekonomisk omfattning tycker jag att man skulle ha inväntat det övriga resurstilldelningssystemet i stället för att hafsa fram denna tilldelningsnyckel redan nu. Det tycker Liberalerna är oroande.

Några avslutande kommentarer: Socialdemokraterna sa själva i sitt anförande här att Sverige tappar mark. Men man vill ge en signal till lärosätena att man ska satsa på forskning, och man pratar om den fria tanken och autonomi. Det stannar tyvärr vid tomt prat. Det har återgetts flera exempel här på att Socialdemokraterna och regeringen aktivt har gått in i lärosäten och styrt med hela handen.

Vi har också sett, både i forskningspropositionen och i tidningen Universitetsläraren, att man varnar för en formulering där regeringen säger att man i princip ska gå in för att få ökat genomslag för sin högskole och forskningspolitik. Det är inte ett sätt att värna den autonoma friheten och den så kallade fria tanken, som vi i Liberalerna vill.

Dessutom vill jag ställa en fråga till Socialdemokraterna. Ni har suttit i regering i två och ett halvt år. Det viktigaste beskedet och på något sätt villkoren och förutsättningarna för forskningspolitiken är trots allt ekonomin. Och budskapet till forskarsamhället är: Det blir inga höjda basanslag. Ända fram till 2020 kommer de att ligga på i princip exakt samma nivå som i dag. På Thomas Strand låter det som att nu kommer den stora ekonomiska prioriteringen på basanslaget. Men ni lägger inte en krona extra. Sett till andelar kommer det inte att göra någon skillnad för forskarsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Dessutom ger ni en beställning, en lång lista, på vad lärosätena ska göra. Det kommer inte att täckas av de finansieringskostnader och de resurser vi tror att ni har aviserat.

Socialdemokraterna och Thomas Strand! Hur kommer det sig att ni, trots detta angrepp på den borgerliga oppositionen, efter två och ett halvt år inte levererar ökade basanslag till forskning och högskola? Det tycker jag är värt att kommentera.

De direkta anslagen ligger i dag på 43 procent. Bedömningen som jag har tagit del av när det gäller underlag är att de kommer att ligga kvar på 43 procent ända fram till 2020.

Det andra huvudnumret, nämligen bättre tilldelning av resurser, lägger ni i en utredning som ska jobba och återkomma tidigast 2020. Det vill säga att Thomas Strand, som i opposition har kritiserat oss och nu är inne på tredje året i regeringen, inte kommer att kunna leverera ett enda nytt förslag. Det tycker jag är allvarligt. Det leder inte till ökad forskning. Det leder definitivt inte till ökad kvalitet. Vi har sett hur ni har använt de regionala lärosätena. Vi har sett hur ni har använt lärarutbildningen. Kvantitet har gått före kvalitet.

(Applåder)

Fru talman! Roger Haddad tar också till brösttoner och pukor och trumpeter.

Jag skulle vilja säga så här: Ni hade makten i åtta år. Frågan om resursfördelningssystem utreddes då, men ni förmådde inte att göra någonting.

De pengar som har gällt gällde till utgången av 2016, så det är först 2017 vi har möjlighet att göra förändringar. Nu kommer vi med förändringar. Det här året tillförs 390 miljoner till forskning och innovation. Det stegas upp till 2020 med drygt 2,8 miljarder. Lärosätena får pengar framför allt från 2018 och framåt och kommer då att få 1,3 miljarder.

Det är faktiskt inte så dåligt att få 1,3 miljarder. Under er period vid makten var det, om jag inte kommer ihåg helt fel, 2,1 miljarder som tillfördes lärosätena i basanslag för 2009-2016.

Vi har ju precis fått börja, så det blir ett lite ihåligt argument att vi har suttit i två och ett halvt år. Jag sitter för övrigt inte i regeringen, som Roger påstod i början, men jag sitter i riksdagen och får vara med och påverka.

En sak som Roger tar upp och som jag tycker att han tar upp på ett lite konstigt sätt är samverkan. Dels säger han att det är viktigt; dels kritiserar han oss för att vi liksom lyfter samverkan för högt och att det kommer att ta udden av den vetenskapliga kvaliteten.

Vi säger precis tvärtom: Samverkan kan förstärka den vetenskapliga kvaliteten när det gäller just arbete mellan akademi och näringsliv.

Fru talman! Det var ju vi i den borgerliga regeringen som började avsätta pengar till samverkanspotten - 200 miljoner till två olika studier för att så att säga bereda väg om denna indikator kan användas bredare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Ni ska fortfarande utreda, avvakta och utvärdera. Men i stället för att avvakta och kanske baka in det i en större utredning väljer ni att föregå, snedda, just på samverkanspunkten. Trots oklarheter och frågetecken från Vinnova säger ni att det ska få lika hög vikt vid fördelning som till exempel citeringar. Det är helt oansvarigt och grundar sig inte på kvalitetspolitik utan på kvantitetspolitik och lotteri.

När det gäller resursanslag ökade vi resurserna till forskning och innovation med 9 miljarder - plus 30 procent. Jag frågar Thomas Strand eftersom han företräder ett parti som innehar inte bara regeringsmakten utan även ministerposten för detta område: Kommer ni att kunna avsätta mer pengar än vad Liberalerna och Alliansen gjorde? Det är min fråga.

Fru talman! Jag ska ta upp tråden jag hade i mitt förra inlägg. Jag hann inte fullborda det.

När det gäller just samverkan har KK-stiftelsen gjort ett jätteintressant projekt under några år, där man tillsammans med olika högskolor kopplat ihop samverkan mellan näringsliv och högre utbildning. Den rapporten visar att när man gör denna samverkan mellan akademi och näringsliv ökar den vetenskapliga produktionen. Samverkan är alltså väldigt bra.

Samverkan har utretts på både längden och tvären, vill jag påstå, under många år. Ni försökte införa det men gav upp, och då blev det ingen indikator. Nu säger vi att vi ska försöka införa indikatorn. Det ska vara en resurspott och styr och resursfördelningssystem. Man ska titta på den frågan i utredningen. Även Vinnova har underlag för hur man skulle kunna börja använda detta när nya anslag tilldelas.

Jag skulle också vilja säga det jag tänkte på när jag lyssnade på Roger Haddads anförande. Det är inte mycket som är bra i den här propositionen, om jag förstod Roger rätt. Jag funderar på om Roger Haddad verkligen har läst den några gånger från början till slut och funderat på vad som står där. Jag tycker faktiskt att den är matnyttig och har ett rikt innehåll som öppnar upp perspektiv som kommer att stärka både forskning och innovation i Sverige.

Det som var typiskt för Liberalerna i regeringsställning var att man gynnade de äldre och stora universiteten i Sverige. De yngre universiteten och landets högskolor fick inte samma tilldelning av nya forskningsresurser. Jag tror att ungefär 90 procent av forskningsresurserna går till de stora, etablerade universiteten. Sedan får de fyra unga universiteten och landets högskolor dela på resten.

Tycker Roger Haddad fortfarande att det är ett bra system att inte alla får stärkta resurser?

Fru talman! Samverkansindikatorn ska i så fall utredas. Thomas Strand säger själv att man ska "försöka" använda den. Ni verkar inte ens själva vara fullständigt övertygade. Varför då leka med denna viktiga indikator i ett resursfördelningssystem? Stoppa i stället in den i den större utredningen! Men ni vägrar göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Återigen: Det var vi som avsatte de första medlen till samverkansindikatorn, inte Socialdemokraterna och inte Thomas Strand.

När det gäller högskolor och universitet generellt är det den stora skillnaden mellan oss. Vi vill inte smeta ut. Ni skriver till och med själva i betänkandet att fördelningen ska vara jämn. Alla ska syssla med forskning. Men du måste själv erkänna att det är omöjligt att upprätthålla en bas och så kallad excellens i hela landet. Till och med landstingen och sjukvården diskuterar i de termerna: Vi måste fokusera och satsa på till exempel ett antal sjukhus för att uppnå en viss kvalitet när det gäller forskning och erfarenhet. Precis samma sak gäller regionala högskolor.

Avslutningsvis - och detta vill Thomas Strand inte kommentera, trots alla inlägg - avsätter ni inte mer pengar till basanslaget som kommer att innebära höjningar utöver de 43 procenten, utan det kommer att vara detsamma fram till 2020.

Fru talman! Jag ska börja med att tala om att vi givetvis ställer oss bakom våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till alliansreservationerna 2 och 10.

Thomas Strand var väldigt tydlig med vilket mål regeringen har med den nya propositionen. Regeringens nya mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Regeringens ambition, det vill säga att Sverige ska vara en av de främsta kunskapsnationerna, är givetvis väldigt bra. Sveriges framtid ligger i att vara en kunskapsnation, där innovationer inte bara skapar en bättre värld utan hjälper oss att skapa fler och nya företag och nya arbetstillfällen.

För att detta ska kunna uppnås behöver hela politiken hänga ihop, inte bara denna proposition utan även andra delar i politiken - allt från forskning och utveckling till hur vi hanterar våra företagare när det gäller skatter, krav och understöd för att utveckla. Här menar jag till exempel det företagsklimat vi skapar i Sverige: vilken avdragsrätt man har för forskning och utveckling och för investeringar, arbetskraftskostnader, företagsbeskattning och arbetskraftstillgång.

Vi behöver fler företag som startas, utvecklas och stannar i Sverige. Samverkan mellan samhälle och näringsliv ger ökad möjlighet att se till att fler nya företag startas genom innovationer.

Sverige behöver en långsiktigt hållbar strategi för forskning och innovation för att bibehålla en stark position i den internationella konkurrensen. Det kräver tydliga mål, som kan följas upp, och ett starkt ledarskap. Vi kan alla konstatera att man inte blir bäst på något genom att skriva det i ett dokument. Medel behöver tillföras, mål behöver följas upp, och man måste hela tiden se till att man är på rätt väg.

Regeringens ambition är hög och ska vara det, men ett ledarskap som styr mot målet måste innefatta kontrollstationer och tydliga mål så att man ser om man är på rätt väg. Det behövs inte bara övergripande mål utan även delmål som kan stämmas av allteftersom. Alliansen kräver därför att man ska föra in delmål, som är mätbara. Ett av förslagen på mätbara mål är att Sveriges andel av beviljade medel från EU:s forsknings- och partnerskapsprogram ska vara minst 4,2 procent 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vi menar att det är ganska tydliga mål. Man måste hela tiden kunna se om man är på rätt väg. Ett övergripande mål som sträcker sig över ganska lång tid kan nås om man inte har kontrollstationer väldigt långt ifrån.

Jag menar också att Sverige är beroende av att vi skapar nya företag och nya arbetstillfällen. Många av de företag som skapas kan bygga på innovationer. Däremot är vi vid en internationell jämförelse väldigt dåliga på att kommersialisera innovationerna. Samverkan mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv bör stärkas, och nya gemensamma forskningsprogram bör inrättas, som återspeglar näringslivets behov. Där bör staten delta som en betydande finansiär.

Innovationssystemet omsätter totalt sett mycket offentliga medel, och det behövs en genomgång av aktörer på alla nivåer för att göra systemet lättillgängligt. Det finns exempel ute i världen som visar att andra länder är mycket bättre på detta. Jag tror att man skulle kunna lära sig av dem och faktiskt få hjälp som nation.

Om man klarar målen och delmålen och har en uppföljning av resultaten som innebär att man kan göra förändringar allteftersom för att möta målet att vara en av världens främsta forsknings- och kunskapsnationer är det själva pudelns kärna som är kvar, det vill säga hur framtida forskningsmedel ska fördelas.

I propositionen presenterar regeringen inte någon färdig modell för fördelningen av framtida forskningsmedel. Man definierar inte heller, som flera talare har nämnt, indikatorn samverkan, men man vill ge den indikatorn samma vikt som de nu gällande indikatorerna: externa anslag samt citeringar och publiceringar. Regeringen behöver tydliggöra hur den avser att definiera samverkan och varför denna indikator ska tillskrivas samma vikt som övriga indikatorer. Samverkan får inte ske på bekostnad av vetenskaplig och konstnärlig kvalitet och excellens.

Vi menar att fördelningen av medlen är av yttersta vikt för resultaten. En färdig modell bör vara att föredra för alla inblandade, om inte nu så i alla fall så snart som möjligt.

Är alla dessa frågor viktiga för oss som nation? Ja, helt klart. Vår framtida möjlighet till samhällsservice bygger på att vi kan starta, driva och utveckla företag, och det som kommer ur detta är de framtida storföretagen.

Många områden behöver statligt stöd, men jag skulle vilja lyfta fram ett. Svensk vård och omsorg har behov av att dra nytta av forskning och utveckling. Läkare och sjuksköterskor bör uppmuntras att delta i såväl kliniska studier som verksamhetsutveckling. Men även här är ett område speciellt: geriatriken. Ett statligt stöd bör gå till upprättande av geriatriska centrum i tre regioner. Uppgiften för dessa centrum bör vara att ge förutsättningar för klinisk forskning, utbildning, vård och rehabilitering samt samarbete mellan kommun, primärvård och slutenvård.

Vi får inte glömma att mycket av forskningen inte bara kan ge oss nya företag utan även ett bättre samhälle, och det är väl det vi alla vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

(Applåder)

Fru talman! En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken, för såväl regeringen som oppositionspartierna, är att värna den fria forskningen. Där finns en grundläggande samsyn. Den går igen i att universitetens och högskolornas långsiktiga strategiska planering behöver stärkas genom ökade så kallade basanslag och att forskningspolitiken måste svara mot de globala och nationella samhällsutmaningarna. Det handlar om utmaningar som klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering och ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle, samt att med forskningens hjälp nå förbättrade kunskapsresultat i hela det svenska skol- och utbildningssystemet.

Forskningspolitiken vinner på långsiktighet och politisk samsyn. Den som läser utbildningsutskottets betänkande kan å ena sedan se att det förvisso finns ett stort antal reservationer. Men den noggranna läsaren kan å andra sidan snabbt konstatera att det, även om det skiljer i enskildheter och nyanser, i grund och botten finns en enighet om den övergripande inriktningen för politiken. Det är bra.

Forskningspolitiken är illa lämpad som ideologiskt slagfält för demokratiska partier. Vad det ytterst handlar om är att värna det vetenskapliga fundamentet i vårt gemensamma samhällsbygge. Detta fundament har oerhört stor betydelse för demokratins funktionssätt.

Det handlar om att utan politiska avsikter försöka styra eller påverka vad som är fakta och vad som är påhitt och att, oavsett vilka värderingar som ligger till grund för den politik man vill driva, ändå förlita sig på det vetenskapliga kunskapsinhämtandets metodik för att beskriva verkligheten så sanningsenligt som möjligt. Det handlar om att skilja på fakta och åsikt och att skilja mellan det vi faktiskt vet och det vi kanske för stunden känner och upplever.

I den dagsaktuella debatten talas allt oftare om faktaresistens och de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen åter öppnat för onyanserad propaganda, en propaganda där lögnen regelmässigt används som vapen. Men vi ska minnas att detta inte är nytt för just vår tid. Historien visar oss många exempel där utvecklingen tagit en förödande riktning i strid mot förnuft och bättre vetande.

Jag hoppas innerligt att den fristad som vetenskapen funnit i världens demokratier de senaste 100 åren inte är en tillfällig parentes i mänsklighetens historia, utan i stället ett arv som kommer att föras vidare och steg för steg vinna framgång i världens alla hörn, liksom att våra kunskapssamhällen inte övergår till rena känslosamhällen.

Det bådar gott att vi här i Sveriges riksdag har en grundläggande samsyn över block- och partigränser både om vikten av fri och oberoende forskning och om vikten av att med vetenskapens hjälp ta oss an samhällets utmaningar.

Herr talman! Sverige har en globalt sett stor andel högciterade publikationer. Andelen har ökat något under de senaste åren, men flera andra länder har haft större ökningar. Sverige har dessutom, som vi har hört i debatten, kraftigt ökat sina offentliga medel för forskning och utveckling genom de två närmast föregående forskningspolitiska propositionerna. Syftet med den här propositionen är att försäkra oss om att de stora offentliga medel som tillförs forskningen också används på ett sätt som gör att vi långsiktigt ökar kvaliteten på svensk forskning, innovation och högre utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Ökade så kallade basanslag till våra lärosäten är viktigt och önskvärt. Dessa medel ska ges i enlighet med de principer som gäller för den fria forskningen och inte styras till sin inriktning. Regeringen kommer dock att ha förväntningar på lärosätena om vad som ska utvecklas och bli bättre, och vi kommer att följa upp det. Det gäller bland annat ökad jämställdhet inom forskningen, attraktiva karriärvägar, ökad mobilitet och öppen konkurrens om tjänster, ökad forskningsanknytning i de högre utbildningarna, lärosätenas ansvar för forskningsutvärderingssystem som kan kopplas till en nationell utvärdering av forskningen, ökad samverkan med det omgivande samhället inom forskningen och sist men inte minst ökad kvalitet i forskningen.

Det är följaktligen viktigt att dessa förväntningar också följs upp och utvärderas på ett tydligt sätt. Förutom den kontinuerliga myndighetsstyrningen bör det finnas nationella uppföljnings- och utvärderingssystem.

Regeringen har stort förtroende för lärosätenas förmåga att själva ta ansvar för sitt kvalitetsarbete. Men för att nå en ökad kvalitet i hela systemet behöver svensk forskning följas upp och utvärderas på nationell nivå. Regeringen föreslår därför att UKÄ, Universitetskanslersämbetet, ges ett nytt uppdrag. Universitetskanslersämbetet är i dag ansvarigt för kvalitetssäkring av den högre utbildningen och för tillsyn och uppföljning av högskolans verksamhet. För att få ett mer sammanhållet system avser regeringen att ge myndigheten i uppgift att ansvara för kvalitetssäkring även när det gäller forskningen. Ett mer sammanhållet system för kvalitetssäkring, som inkluderar högskolans hela verksamhet, bidrar till en ökad koppling mellan forskning och utbildning, till exempel genom att hela kunskapsmiljöer granskas samlat.

Herr talman! En del av de höjda basanslagen förväntas gå till att finansiera forskningens infrastruktur. Både Vetenskapsrådet och lärosätena behöver framöver göra tydliga prioriteringar av vilka satsningar som är mest angelägna.

De tidigare satsningarna på ESS och Max IV är långsiktiga och kvarstår. Det är regeringens målsättning att Sverige ska få en högre utväxling på dessa omfattande investeringar.

För att öka och främja svenska forskares och svenskt näringslivs användning av våra storskaliga infrastrukturer som ESS, Max IV och Sci Life Lab ges särskilda medel till Vetenskapsrådet. Etableringen av ESS innebär att Sverige står värd för en av de största satsningarna på europeisk forskningsinfrastruktur. Som ett led i att utveckla det svenska värdskapet har Utbildningsdepartement tillsatt en samordnare att bistå Regeringskansliet i arbetet med bättre koordinering av insatserna kring ESS.

Herr talman! Det är ibland lätt att vi fastnar i diskussioner om systemen och forskningens infrastruktur. Men vi får inte glömma individerna. Det är hos dem som idéerna och drivkrafterna finns. Det är de som är våra kunskapsutvecklare och kunskapsbärare.

En ung forskare kan i dag gå många år utan att ha en säker anställning. Efter doktorsexamen är det många gånger avgörande att det finns attraktiva och tydliga karriärvägar för att framstående unga forskare ska välja en fortsatt karriär inom högskolan. Det finns annars en risk för att många, inte minst kvinnor, väljer bort en karriär inom akademin. Det är därför angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning. Samtidigt är det viktigt att mobiliteten bland högskolans undervisande och forskande personal ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

För att skapa en tydligare karriärstruktur och samtidigt främja mobiliteten behöver meriteringsanställningen bli mer enhetligt nationellt reglerad och utlysas i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Regeringens ambition är att se över högskoleförordningen så att meriteringsanställning ska kunna leda vidare till en rätt till att bli prövad för tillsvidareanställning.

Trots att andelen kvinnor under lång tid har varit större än andelen män inom högre utbildning och att andelen kvinnor är nära hälften bland lektorerna så är i dag 2017 endast 26 procent av professorerna kvinnor. Regeringens slutsats är att det för målperioden 2017-2019 behövs ambitiösa mål för att öka andelen kvinnor som blir professorer. Regeringen anser att 50 procent av de nyrekryterade professorerna bör vara kvinnor senast 2030.

Vidare ges alla statliga myndigheter som finansierar forskning och utveckling i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid fördelning av forskningsmedel. Vikten av jämställd fördelning av forskningsmedel ska lyftas fram i lärosätenas befintliga uppdrag om jämställdhetsintegrering.

Herr talman! Malmö högskola ges status som universitet från den 1 januari 2018. Det nya universitetet tillförs ökade basanslag för att stärka lärosätets forskningsmiljö och ge goda förutsättningar att utvecklas som universitet.

För att Malmö högskola ska kunna benämnas universitet anser regeringen att högskolan behöver tillföras ökade basanslag för forskning. Detta bör göras utifrån en samlad bedömning. Därför ser vi det inte som ändamålsenligt att förespegla att det räcker med några fastställda kriterier för att kvala in som universitet.

Herr talman! Till sist vill jag understryka att begreppet samverkan löper som en röd tråd genom den här propositionen, vilket också förklarar propositionens titel.

För regeringen är det högt prioriterat att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället utvecklas. Ökad samverkan har potentialen att dels verka kvalitetsutvecklande för både utbildning och forskning, dels bidra till tillväxt inom näringslivet liksom att utveckla offentlig sektor och det civila samhället.

Att låta premiering av samverkan påverka tilldelningen av ökade basanslag är ett av flera styrningsverktyg som regeringen avser att använda. En vägledande insikt är att ett litet, exportberoende land som Sverige behöver ha ett fungerande och väl utvecklat strategiskt samarbete mellan alla aktörer, som kan bidra till att Sverige blir framgångsrikt i den internationella konkurrensen som ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Tack, statsrådet, för ditt anförande! Jag blev lite tagen. I princip skulle jag och Moderaterna kunna skriva under på det mesta som statsrådet säger. Det är kanske inte just i fråga om forskning som den stora skiljelinjen går mellan partier. Men samtidigt vet jag att vad vi säger i teorin är en sak. Det handlar sedan om hur det förs ut i praktiken. Då har vi vissa erfarenheter som gör att jag vill fråga om det som statsrådet säger.

En sak handlar om långsiktighet och att regeringen strävar efter långsiktighet. Vi saknar en del av det. Vi saknar de långsiktiga strategierna och menar att de strategiska forskningsområdena också hade denna ambition. Problemet var bara att regeringen valde att inte följa det arbete som alliansregeringen hade lagt upp, bland annat när det gällde utvärderingar och att i handling agera enligt de utvärderingarna. Nu nämner statsrådet att det är viktigt att vi följer upp och att det är viktigt att vi gör utvärderingar. Men det som också är viktigt, statsrådet, är att vi agerar i enlighet med detta eller på något vis åtminstone motiverar varför vi agerar eller inte gör detsamma.

Jag kommenterade tidigare att basanslagen ska räcka till oändligt mycket mer än vad som tidigare har gällt. Nu nämner statsrådet forskningens infrastruktur. Det är här det finns många stora orosmoment. Hur ska ett land som Sverige klara detta?

Jag har en fråga. Det handlar om välfärden och att vi ska bli en världsledande nation. Hur tänker statsrådet att denna proposition kommer att bidra till att vi får fler privata företag att våga investera i forskning och utveckling i Sverige?

Herr talman! Betty Malmberg! Som sagt: Jag tror att det är både viktigt och riktigt att vi har en stor samsyn i riksdagen och mellan partierna kring forskningspolitiken. Det är en del av långsiktigheten. Därför har vi också behållit de SFO:er som har klarat utvärderingen. Jag delar helt uppfattningen att vi utifrån de utvärderingar och uppföljningar vi gör måste göra tuffa prioriteringar. Det gäller inte bara regeringen. Det gäller också de enskilda lärosätena och forskningsfinansiärerna.

Sedan gäller det regeringens tillskott till basanslaget på 1,3 miljarder. Det är inte bara det som ska räcka till det som vi förväntar oss av våra universitet och högskolor. De ska självklart kunna använda hela sitt anslag, och som vi har hört har det ökat väsentligt i de tidigare forskningspropositionerna. Detta är också en väldigt omfattande verksamhet, som totalt omsätter 67 miljarder kronor.

Sedan gäller det hur de privata investeringarna ska kunna öka igen. Det är helt riktigt att de minskade under den förra regeringens tid. Det är life science-sektorns FoU-investeringar som har minskat mest. Därför är vi väldigt noga med vad vi tror behövs för att öka de privata investeringarna. Det handlar om världsledande forskning på vissa områden. Det handlar just om det som både jag och Thomas Strand har betonat: stärkt samverkan. Det handlar om test- och demonstrationsanläggningar där man kan pröva ny kunskap i praktiken. Det handlar om forskningsinfrastruktur av högsta klass, där vi kan skapa de ledande och attraktiva kunskapsmiljöerna, och möjligheten att nyttja till exempel data, som Centerpartiet tog upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Ja, att vi vill vara en världsledande forskningsnation kan vi allihop skriva under på. Men samtidigt ser vi att vi inte når riktigt den framgång som vi tror att vi ska nå. Med den inriktning som regeringen presenterar har jag också svårt att se var excellensen kommer att lysa. Vi kan konstatera att vi tappar resurser. Vi kan se till EU och vilka medel vi rekvirerar från Horizon 2020, till exempel. Det är just i excellensprogrammen som vi tappar resurser. Vi ser också att universitet och högskolor inte lyckas. Därför har vi en lång väg att gå för att hela tiden våga ta orden excellens och framgångsrik forskning i vår mun.

Jag vill också kommentera internationalisering. Det är ett avsnitt som lyser med sin frånvaro i betänkandet. Jag vet att en utredning har tillsatts. Men när jag tittade på direktiven till utredningen såg jag att det handlar en hel del om studieavgifterna och att det handlar om anmälningsavgifter. Men det vi framför allt behöver göra i dagsläget, för att kunna vara en internationell organisation som kan tävla på den globala marknaden, är att se på handläggningstiderna på Migrationsverket, som är oförsvarligt långa. Hur ska Jönköpings högskola kunna försvara att de helt plötsligt ska betala tillbaka studieavgifter till 100 gäststudenter för att vår byråkrati inte mäktar med systemet?

Detta är inte att leda vare sig företag eller forskning och utveckling till en internationell nivå. Jag vill gärna ha en kommentar från statsrådet om det.

Herr talman! Betty Malmberg! Som sagt: Regeringen har tillsatt en utredning kring internationaliseringen. Man ska ge förslag om en samlad strategi - det gäller både den högre utbildningen och forskningen. Men man ska också ge ett samlat förslag kring hela antagnings- och ansökningsprocessen för våra internationella studenter i syfte att Sverige ska bli en mer attraktiv nation för internationella studenter också utanför EU.

Detta är väldigt viktigt. Jag tror att det är viktigt att vi gör det noggrant den här gången och att vi inte gör den typ av hafsverk som den förra regeringen gjorde när det handlade om att avgiftsbelägga tredjelandsstudenter utan någon konsekvensanalys. Jag får också säga att regeringen väldigt resolut bestämde att till exempel anmälningsavgiften skulle vara 500 kronor, varken mer eller mindre. Det säger jag apropå autonomidiskussionen.

Det är klart att vi också vill höja den andel av forskningsmedel som vi kan få tillsammans med andra inom EU:s olika forskningsprogram. Nu jobbar vi med nästa ramprogram och har redan haft en första hearing kring detta för att höra hur aktörerna ser på det. Det är en målsättning för oss att öka den andel som Sverige tar hem i dessa forskningsprogram, men det är ett arbete som måste göras tillsammans med lärosätena.

Här skulle jag vilja understryka att jämställdheten inom forskningen är en viktig del i att öka detta. Tyvärr ser vi att det är färre kvinnliga forskare som söker. Men bland annat i utvärderingen av ansökningar till ERC visade det sig att de höll betydligt högre kvalitet än deras manliga motsvarigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Jag lyfte i mitt anförande upp att de privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat de senaste åren. Det är väldigt olyckligt, med tanke på att det just är privata investeringar i forskning och utveckling som är den stora andelen. De statliga resurserna är viktiga, men det är faktiskt en mindre del. Det är viktigt att komma ihåg i en sådan här diskussion och debatt.

Man kan titta på en internationell jämförelse mellan 22 jämförbara länder. 18 andra länder har ökat sina investeringar i forskning och utveckling, medan Sverige är ett av de länder som har minskat dem. Det försämrar våra möjligheter och vår konkurrenskraft.

I det tidigare replikskiftet lyfte statsrådet upp forskningsmiljöer, öppna data, attraktiva miljöer och innovationsklimat. Det är viktiga saker. Det är delar där vi står nära varandra. Men företags vilja att investera i Sverige påverkas också av andra delar. Denna regering har under sin korta tid lyckats höja skatterna på jobb och företagande med över 30 miljarder. Jag skulle vilja veta vad regeringen är beredd att göra vad gäller skatter och regleringar för att skapa bättre forsknings- och innovationsmiljöer i Sverige och för att öka investeringarna i forskning och utveckling i Sverige.

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för de här frågorna, som faktiskt ligger på finansministerns bord och inte är frågor för denna forskningsproposition. De frågor som vi tar upp här handlar om hur man ska skapa attraktiva forsknings- och kunskapsmiljöer tillsammans med de innovationssatsningar som görs.

Detta är också det som vi har identifierat som det viktiga på det här området, just för att få fler privata FoU-investeringar. Det ingår också i regeringens målbild. Vi vill att detta ska öka, för det är det privata näringslivet som står för den största andelen av finansieringen av forskning och innovation, precis som Fredrik Christensson säger.

I Sverige har vi en stark tradition av att locka privata investeringar. Som jag sa i mitt tidigare inlägg har detta minskat inom life science. Vi har tillsatt en samordnare för att se hur det ska kunna öka igen, och vi märker nu att investeringarna ökar. Detsamma gäller de kliniska prövningarna, som har minskat under en lång rad år men som har ökat igen sedan förra året och som nu har stabiliserats på en något högre nivå.

Vi är inte nöjda med detta, men om den positiva trenden med privata FoU-investeringar ska fortsätta, inte minst inom life science, är det de saker som vi har pekat ut som är de allra viktigaste. Det gäller att ha världsledande forskning på vissa områden, att ha en stark samverkan och en stark internationalisering samt viktiga kunskapsmiljöer kopplade till forskningsinfrastruktur och till test- och demonstrationsanläggningar.

Herr talman! Jag tackar för replikskiftet. Det bekräftar den bild jag hade - att förändrade skatteregler och regelverk inte är en prioriterad fråga för regeringen. Trots att man lyfter fram att det borde tas ett helhetsgrepp verkar det inte vara en fråga som man diskuterar över departementsgränserna på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

När jag läste propositionen var det några saker som jag lade märke till. En av dessa saker var målsättningarna, där vi från Alliansens sida har föreslagit ytterligare skärpningar.

Det man kan konstatera är att regeringen har satt som mål att vi bör överstiga EU:s målsättning på 3 procent av bnp. I dag är investeringen i svensk forskning och utveckling 3,3 procent. Jag skulle gärna höra ministern kommentera huruvida regeringen skulle vara nöjd om vi bara når EU:s gräns på 3 procent och därmed minskar vår investering i forskning och utveckling under den period som nu väntar.

Jag skulle också gärna höra statsrådet utveckla det som hon lyfte upp i sitt anförande. Flera av allianspartierna - Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna - har lagt fram ett förslag om regelverk för universitetsstatus. Statsrådet snuddade vid den frågan i sitt anförande och menade att det inte skulle behövas något regelverk.

Planeras universitetsstatus på fler håll? Och varför skulle man inte ta fram ett regelverk som pekar ut förutsättningarna för att förändra så att fler högskolor får bli universitet? Varför är regeringen inte beredd att gå vidare med detta förslag?

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att en målsättning som formuleras som andel av bnp är ett relativt mått. Vi får en kraftig tillväxt i bnp om vi, som nu, för en klok och ansvarsfull finanspolitik. Då minskar andelen, trots att vi inte minskar investeringarna utan tvärtom ökar dem.

Fredrik Christensson gjorde själv jämförelsen med andra länder. Det finns länder som i dag är duktigare på att attrahera privata forskningsmedel, men de utgår också från lägre nivåer än Sverige. Vi ska ha höga ambitioner, och dessa ambitioner bygger på att vi redan ligger högt.

Vi har vid flera tillfällen påpekat att den förra regeringen ökade de offentliga investeringarna i forskning och utveckling väldigt kraftfullt. Vi har dock inte sett att detta i sig har lett till ökade privata investeringar. När vi nu ytterligare ökar anslagen till forskning och innovation handlar det om att göra smarta saker, så att detta också leder till ökade privata investeringar.

När det gäller universitetsstatus var det faktiskt den förra regeringen som ändrade i det hela och sa att det är ett beslut som regeringen ska fatta. Där ska det göras en samlad bedömning. Regering har gjort en samlad bedömning när det gäller Malmö högskola.

Det som skiljer oss från tidigare regeringar - både socialdemokratiska och borgerliga sådana - är att vi anser att basanslagen måste öka för att man ska kunna bli ett universitet med framstående forskning. Det var därför vi förra året gjorde en omprioritering och omfördelning av de tillkommande basanslagen, så att de nya universiteten fick stärkta basanslag - något som de inte hade fått under den förra regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande 12. Följdriktigt yrkar jag även avslag på reservationerna. Jag vill också särskilt uppmärksamma den tonvikt som i propositionen läggs på stärkt konkurrenskraft och på samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

I näringsutskottet har vi haft möjlighet att yttra oss om ärendet. Även om de lagändringar som föreslås i själva propositionen ligger utanför utskottets beredningsområde är den inriktning som föreslås värd att ta fasta på.

Vi har tidigare i dagens debatt berört den vikande trend i Sverige vad gäller innovationskraft som har uppmärksammats. Även om vi fortfarande ligger långt framme i världen är det tydligt att konkurrensen från omvärlden är knivskarp, vilket triggar oss att ytterligare förstärka oss på detta område.

Målet i denna proposition är att Sverige även fortsättningsvis ska vara en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till utveckling, både nationellt och globalt.

Tre uppföljningsbara delmål pekas ut. Det första är att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Såväl de offentliga som de privata investeringarna ska på sikt överskrida EU:s mål.

Det andra målet handlar om att en övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och att jämställdheten ska öka.

Det tredje målet är att samverkan och samhällspåverkan ska stimuleras. Det ligger i samhällets och svenska folkets intresse att vi samarbetar inom landet för att gemensamt stärka vår konkurrenskraft.

Herr talman! Ett av de första initiativ som regeringen aviserade när man tillträdde 2014 var att inrätta Nationella innovationsrådet, med statsministern som ordförande och med företrädare från såväl akademi och näringsliv som från det offentliga samhället. Av detta har fem strategiska programpunkter tagits fram, och dessa fem punkter har blivit vägledande i innovationspolitiken.

Punkterna handlar om nästa generations resor och transporter, om smarta städer, om cirkulär och biobaserad ekonomi, om life science - vilket, som vi har hört här, särskilt behöver lyftas fram i Sverige - samt om uppkopplad industri och nya material. Kring dessa viktiga utmaningar kretsar en stor del av innovationsarbetet.

Herr talman! Det talas om begreppet Testbädd Sverige, om att stödja tillkomsten av test- och demoanläggningar för utveckling av produkter. Industriforskningsinstitutens roll är viktig i detta arbete. Av propositionen framgår att två tredjedelar av den svenska institutsektorn i dag ingår i den så kallade Risegruppen. Rise, Research Institutes of Sweden, har en viktig roll i arbetet. Viktiga roller har också - vilket nämnts här tidigare - Verket för innovationssystem, Vinnova, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Almi och andra stödgivande funktioner.

I arbetet framhålls vikten av satsningar på små och medelstora företag och på så kallade inkubatorer. Det är lokalt, nära de potentiella företagarna, som mycket av kunskapen om enskilda projekt finns.

Det kan nämnas att de strategiska innovationsområdena är en insats som har pågått sedan 2012. Detta är ett centralt verktyg för att förverkliga de samverkansprogram som redan är igång och som ska stimuleras ytterligare.

Herr talman! De samtal och möten som jag för egen del har haft med berörda inom företag, universitet och högskolor ger uttryck för att det här är en väl förankrad proposition som det finns en god uppslutning runt bland en rad aktörer. Det finns stora förväntningar och ett stort engagemang. Detta är ett viktigt steg för att bygga vidare på Sveriges konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

(Applåder)

Herr talman! Jag begär ordet och vill bland annat hänvisa till det tidigare replikskiftet mellan statsrådet och Fredrik Christensson.

Det finns en fara i forsknings- och innovationspolitik. Även om vi skriver de fina målen och säger att näringslivets konkurrenskraft ska öka, visar det tidigare replikskiftet att det finns stuprör inom Regeringskansliet, väggfasta stuprör. Man saknar helhetssyn. Man ser inte att det handlar om en hel utbildningskedja, där den lille telningen hos oss i förskolan också ska vara med och kunna vara drivande i företag och kanske till och med bli entreprenör och drivande för att verkligen sätta Sverige på kartan. Detta är olyckligt.

Vad det här handlar om är en helhet. Då handlar det också om finanspolitiken. Jag vet att jag delar ett intresse med Per-Arne Håkansson för bland annat de stora forskningsmiljöerna ESS och Max IV i Lund. Det vi där kan se är att det måste finnas en strategi för hur vi tar emot och är attraktiva för att ta emot experter, externa företag eller framgångsrika forskare så att de ska vilja verka här. Då handlar det om tillgång på bostäder, om kompetensen hos svensken i gemen, om att få internationella skolor på plats och att vi har ett skattesystem som kanske också kan matcha den expertskatt som bland andra Danmark har infört. Och det handlar om ekonomiska villkor - det kan vara flygskatt. Allt detta är parametrar som kommer att visa på hur vi lyckas bli attraktiva som forskningsnation.

Jag skulle gärna vilja höra lite hur Per-Arne Håkansson ser på dessa frågeställningar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Betty Malmberg tar ett helhetsgrepp kring frågan, för det är just helheten som är det viktiga för att vi ska nå framåt. Det hänger också ihop med att vi har en stark välfärd, ett starkt socialt trygghetssystem, en väl utbyggd infrastruktur och en möjlighet att få människor att växa, som Betty Malmberg beskrev, redan från förskolan. Det är ett konkurrensmedel för Sverige.

När jag är ute och pratar med företagare säger de: Det viktigaste ni kan göra för oss är att satsa på en bra skola, så att människor kan växa. Därvidlag är jag helt inne på att det är viktigt att vi har ett helhetstänkande.

Det kräver också att vi kan finansiera ett sådant system. Då kommer man givetvis in på skattefrågor och den typen av diskussion. Nu är ju skattefrågorna föremål för kommande utredningsarbete, och det finns kanske ingen anledning att föregripa det. Men att allting hänger ihop, att det är viktigt med ett starkt välfärdssystem och ett väl fungerande samhälle, ser jag som viktigt i utvecklingsarbetet.

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för svaret! Det gläder mig att vi kan vara överens i en så pass viktig fråga, för det handlar faktiskt inte bara om långsiktighet när det kommer till kunskapsmiljöer och forskning, utan det handlar också om långsiktighet för att man ska våga driva företag. Vi måste därför se till att det är här i Sverige våra växande företag, som Spotify, vill växa i stället för att de beger sig till New York och växer med tusen anställda där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag har en annan fråga till Per-Arne Håkansson, och den gäller den analys som regeringen beställde av OECD för att få en bild av vad man ska göra i forsknings- och innovationspropositionen. Det jag då läser om deras analyser internationellt är bland annat att man måste bli mycket duktigare på att stärka institutsektorn. De säger också att det är viktigt att man blir duktigare på ledarskap och på strategiskt tänk, och då syftar de på högskolor och annat. De säger också att det är mycket viktigt att vi börjar prioritera och håller fast vid de prioriteringar vi väljer att göra.

Det är lite olyckligt att regeringen i sin proposition inte med ett ord berör detta. Går man ut och frågar bör man åtminstone kommentera någonstans vad OECD har tyckt om de olika förslagen. Man kan tycka att svaren är dåliga, men man bör i alla fall ge en respons.

Vi har bland andra agerat i handling. Jag säger det nu, och det ska Hans Rothenberg återkomma till: Vi tillför pengar till Rise, bland annat för att stärka forskningsinstituten. Jag vill höra varför regeringen inte gör det.

Herr talman! Det tillförs ju pengar för forskning och innovationer. Det har också tagits, såvitt jag har förstått, hänsyn till en hel del av de synpunkter som OECD har lämnat. Jag var på ett möte som arrangerades här i Riksdagshuset för ett tag sedan just kring detta område, och en del av det som nämndes där finns också med.

Det här är ju en långsiktig satsning på tio års tid, och jag ser nog att de krafttag som tas kommer att stärka svensk konkurrenskraft och leda framåt i utvecklings- och innovationsarbetet.

Herr talman! Kunskap ger bildning. Bildning ger nytta och framsteg. Nytta och framsteg ger jobb och tillväxt.

Genom alla tider har nya upptäckter varit till gagn för mänskligheten, och nyttiggörare av dessa har förändrat vårt samhälle i grunden åtskilliga gånger.

Att innovatörer och entreprenörer tar idéer och för ut dem brett i samhället har varit avgörande för utvecklingen av en god välfärd, tillväxt och företagsamhet. Entreprenören och innovatören utgör därför den avgörande länk mellan forskningsvärlden och samhället som krävs för att många idéer ska få genomslag i vår vardag.

Svensk forskning och innovationskraft kan spela en viktig roll för att möta de globala samhällsutmaningarna. Sverige måste då vara internationellt attraktivt för investeringar i forskning och utveckling. Då måste också nyttiggörandet av svensk forskning få rätt förutsättningar.

Vad finns det då för globala utmaningar? En forsknings- och innovationsproposition kanske inte kan ge svaren på hotet från supervulkaner eller en supernova, men det finns andra utmaningar som vi har att hantera i vår tillvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Att nyttiggöra forskning av världsklass kommer att vara avgörande för att möta de stora samhällsutmaningarna med en växande befolkning. Behoven kommer därmed att vara stora av en hållbar livsmedelsförsörjning, god hälsa och hög medicinsk kompetens. Om ungefär 35-40 år kommer jordens befolkning att vara ungefär 11 miljarder invånare. Det är 4 miljarder fler än i dag. När jag föddes fanns det 4 miljarder på jordklotet. Det är en snabb acceleration. Det här är samhällsutmaningar som vi som är politiker i dag måste ha siktet inställt på.

För att kunna ha en hållbar livsmedelsförsörjning och se till att människor, oavsett om vi är 4 miljarder fler eller inte, ska ha en god hälsa med alla de utmaningar som det innebär, då behövs också tillförlitlig energi. Vi behöver effektiva kommunikationer och en tillförlitlig säkerhet såväl globalt som i närsamhället. Om vi klarar dessa globala samhällsutmaningar kommer vi också att klara av klimatet och miljöutmaningarna.

Herr talman! I en tid då anslagen till forskning och innovation minskar som andel av bnp blir det än mer angeläget att pengarna används effektivt för att möta vår tids stora samhällsutmaningar. Det är miljön, klimatet, konkurrenskraften och den säkrare välfärden som måste vara utgångspunkten för all offentlig forsknings- och innovationsverksamhet.

Många stora och viktiga kunskapsintensiva företag avvecklar verksamhet i Sverige eller investerar utomlands. Ca 70 procent av de samlade innovationerna kommer fram utanför den akademiska sektorn. Därför är det särskilt oroande att regeringen inte tar dessa signaler på allvar och presenterar aktiva insatser för att förbättra näringsvillkoren för nyttiggörande, till exempel att bolagsskatten ska ligga på en nivå som är långsiktigt konkurrenskraftig och avgörande för såväl etablerade innovativa företag som nya och växande sådana.

I tidiga skeden av företagsutveckling är det också viktigt att inte kväva innovations- och entreprenörsskapslustan med hårdare så kallade 3:12regler. Dessa slår ofta hårt mot unga, mindre och nystartade företag.

Vi behöver också ha bättre villkor i form av attraktiva och relevanta optionsprogram. Det är avgörande för att locka den skarpaste spetskompetensen till Sverige och svenska innovativa företag.

Tidigare i debatten har det talats om arbetskraftsinvandring. Här har vi en nyckel till hur ett land med 10 miljoner invånare ska kunna fortsätta att vara i topp i rankningarna vad gäller innovationskraft i världen. Vi måste ha ett flexibelt och rationellt sätt att se på hur utländska experter och talanger ska kunna söka sig till Sverige, såväl genom förmånliga villkor som snabb hantering. Det är oacceptabelt att Sverige går miste om världsledande ingenjörer och forskare på grund av byråkratiska hinder såsom långa handläggningstider.

Därför vill vi moderater att en korrekt ansökan bör ta maximalt 30 dagar att hantera, så att företagen inte tappar fart eller att vi riskerar att man söker sig någon annanstans.

För tillresta forskare är det också viktigt att internationella skolor för medföljande familjemedlemmar är i toppklass och attraktiva. Vi tänker kanske inte alltid på detta eftersom vi siktar in oss på den enskilde forskaren eller specialisten. Men det följer ofta med en familj, och kanske har man fått tre eller fyra erbjudanden om att etablera sig på olika platser i världen. Då spelar det roll vilka skattevillkor man har, vilken excellent forskningsmiljö man är i och vilken social infrastruktur det finns för familjen. Även bostadsmarknaden är viktig i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Herr talman! Vi moderater ser behoven av strategiska innovationsprogram och de industriella behovens tillgång till testbäddar. Dessa kan vara avgörande för att forskningsresultat ska leda till innovationer som kan kommersialiseras.

För att svensk forskning och innovationskraft ska ta ett steg framåt är det klokt att förhålla sig till den problemanalys och de rekommendationer som OECD har givit. Vi är oroade över att de problem OECD har pekat på lär kvarstå då helhetsgreppet saknas i regeringens forsknings- och innovationsproposition.

Liksom OECD vill vi att Sverige ska utveckla en forsknings- och innovationspolitik där prioriteringar, styrkeområden och samhällsutmaningar sätts i fokus.

Då behövs ett sammantaget grepp där det svenska FOI-systemet tar större hänsyn till internationell forskning och rekommendationer.

Riseinstituten kan ta en större roll i arbetet med dessa samhällsutmaningar. Man kan också involvera SME-företag i detta arbete, men då behövs en större basfinansiering för detta.

Vi satsar 390 miljoner kronor, nästan en fjärdedel mer än regeringen, över perioden och skjuter till medel redan nästa år då regeringen satsar anmärkningsvärda noll kronor.

De privata investeringarna i forskning och innovation har minskat den senaste tiden. Med tanke på att 70 procent av de samlade innovationerna kommer fram utanför den akademiska sektorn är det särskilt oroande att regeringen inte tar dessa signaler på allvar och presenterar aktiva insatser för att förbättra näringsvillkoren för nyttiggörande. Det är viktigt att fokusera på kvalitet.

Här vill vi sätta särskilt fokus på inkubatorerna, som kan säkerställa ett effektivt flöde av idéer. De behöver stabila förutsättningar som över tid kan tillgodose behovet av samverkan mellan akademiska strukturer och innovatörer som verkar utanför desamma. Vi vill lägga ytterligare resurser på inkubatorerna, 120 miljoner kronor. Det är 40 miljoner mer än regeringen på denna viktiga verksamhet över perioden.

Herr talman! Näringslivets behov måste få styra mer för att nå ökad kommersialisering. Sverige behöver mer av högskolenära öppen innovation, där investerares behov bättre matchas upp av startup-företagens förmågor och möjligheter. En tredjedel av fristående startup-företag kommer i dag in i inkubatorer, men de kan bli fler.

Vi moderater vill som sagt ge institut, inkubatorer och science parks större roll i detta innovationssystem. Därför satsar vi när regeringen inte gör det.

Sveriges innovationsförmåga rankas ständigt högt och hör till världens främsta, men det gör inte att vi kan slå oss till ro. Sverige måste utnyttja alla resurser och mer därtill för att möta de nationella och globala samhällsutmaningarna.

Här ser vi att varje länk i den sammanhållna kedjan måste vara stark som härdat stål, från excellent forskning och kvalificerad innovation till konkurrenskraftiga näringsvillkor som ger en globalt öppen handel. Då krävs öppenhet, tolerans, nyfikenhet och att man har ambitioner. Då kommer vi att klara utmaningen om en öppen, säker värld med hållbar livsmedelshushållning, god hälsa och tillförlitlig energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Då blir världen bättre - och den blir ännu bättre med reservationerna 2, 10 och 67, som jag härmed yrkar bifall till.

(Applåder)

Herr talman! Den här diskussionen hör mer hemma i en säkerhetspolitisk debatt, men eftersom Valter Mutts och min motion om att inrätta ett fredsinstitut på Gotland behandlas, och tyvärr avstyrks, i det betänkande som nu debatteras får vi ta den nu.

Varför behövs ett fredsinstitut, och varför på just Gotland?

En bra regel i alla sammanhang är att tänka efter vilket problem man vill lösa och därefter fundera på lämpliga lösningar. Men så verkar tyvärr inte vara fallet alltför ofta när det gäller just säkerhetspolitik. Så snart mänsklig säkerhet kommer på tal tycks ryggmärgsreflexen hos alltför många vara att ropa på militär upprustning och mer vapen, oavsett vilket säkerhetsproblem som ska tacklas. Det må vara klimatförändringar eller cyberhot, hackerattacker och liknande.

Låt mig ta ett exempel på alla de stora säkerhetsproblem som världen och Sverige står inför. Medierna har de senaste dagarna rapporterat om bristen på grundvatten, som tyvärr verkar bli allt värre och kommer att förvärras ännu mer i och med klimatförändringarna.

De flesta av oss i Sverige, med undantag av dem som på Öland och Gotland, har varit gynnade, ja, rent av bortskämda med riklig tillgång på rent vatten. Många av oss har tagit det för givet medan torka och vattenbrist länge har plågat människor i stora delar av världen.

Men hur i all sin dar skulle vi någonsin kunna få mer dricksvatten med militära medel?

Ibland blir det rent kontraproduktivt och, ursäkta, till och med dumt. Åter vattenexemplet: Hur kan någon ens tänka tanken att tillåta skjutövningar i Vättern, en av landets viktigaste dricksvattentäkter, eller för den delen ett jättelikt dagbrott, en gruva, i dess omedelbara närhet? Men mer skjutövningar ropas det efter från sina håll när världen är osäker.

En förklaring till fixeringen vid militär upprustning är förstås de mäktiga särintressen som har stora pengar att tjäna på militär upprustning. Redan Dwight D Eisenhower varnade i sitt avskedstal som amerikansk president 1961 för det militärindustriella komplexet, det vill säga det nära, symbiotiska samarbetet mellan vapenindustrin, militären och den politiska ledningen, i USA:s fall kongressen - ett slags kartell som verkar mot allmänintresset med ekonomisk vinning som motivation.

Men vi folkvalda i riksdagen har en skyldighet att tänka själva och lyssna brett. Vi har ingen som helst ursäkt att hemfalla åt någon form av funktionell dumhet - ett begrepp myntat av forskaren Mats Alvesson i Lund. Det handlar om frånvaro av kritisk reflektion, ett tillstånd präglat av enhet och konsensus som får medarbetarna i en organisation att undvika att ifrågasätta beslut, strukturer och visioner.

Vi behöver helt enkelt mycket mer forskning och kunskapsspridning om icke-våldsmetoder och fredlig konfliktlösning för att skapa och behålla fred och för att lösa konflikter.

Lite längre norrut i Östersjön finns ett gott exempel att inspireras av, nämligen Ålands fredsinstitut. Där jobbar man både praktiskt och med forskning rörande freds- och konfliktfrågor i vid bemärkelse och med utgångspunkt i Ålands särställning som demilitariserat område. Institutet fokuserar på självstyrelseformer, minoritetsfrågor, demilitarisering och konflikthantering. Jag rekommenderar varmt att ni googlar och läser lite mer om vad man gör där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

En annan förebild för ett fredsinstitut på Gotland är Albert Einstein Institution i Boston i USA, som grundades av doktor Gene Sharp 1983.

Doktor Sharp har kallats icke-våldskrigföringens Clausewitz. Han har under många år forskat om, utvecklat och formulerat icke-våldsmetoder och strategier i kampen mot diktaturer, krig, folkmord och förtryck, för fred och demokrati. Hans böcker och skrifter har fått stor spridning och har kommit till stor nytta i frihetskamper i vitt skilda länder.

Doktor Sharps idéer och kunskap har med rätta fått stor uppmärksamhet, och intresset ökar. Bara under 2015 har organisationen genomfört utbildning och konsultationer med grupper från fler än 13 länder, däribland Turkiet, Vietnam, Burundi, Venezuela, Eritrea och Etiopien. Man har träffat såväl aktivister som makthavare, och därtill kommer översättningar av skrifter till sex nya språk och omfattande aktivitet på sociala medier.

Inte minst rapporteringen om icke-våldsaktioner är viktig, då dessa alltför ofta inte tas upp i medierna. Doktor Sharp belönades för sitt långvariga arbete för fred och demokrati med Right Livelihood Award 2012 här i riksdagen. Det rekommenderas varmt att ni googlar när vi är klara här i dag.

Icke-våldsmetoder har visat sig betydligt mer effektiva än våldsamma metoder i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Ni ska få ett lästips till, det tredje. Det är två amerikanska forskare, Erica Chenoweth och Maria J. Stephan, som har studerat 323 större politiska uppror mellan 1900 och 2006. De har kommit fram till att de som byggt på icke-våld har varit ungefär dubbelt så framgångsrika som de som inbegripit våld.

De anser att detta kan förklaras bland annat med att långt fler människor är beredda att göra motstånd med icke-våldsmetoder än genom att ta till våld. Givetvis är det också mindre risk att icke-våldsaktioner framkallar våldsamma motreaktioner från en överlägsen våldsapparat. En icke-våldsrörelse bygger också en mer stabil ideologisk och organisatorisk grund för framtida demokratisk utveckling än en våldsam rörelse, som riskerar att leda till att en förtryckande regim bara ersätts med en annan.

Mot bakgrund av detta framstår det som inte bara moraliskt utan också ekonomiskt orimligt att så lite satsas på konfliktlösning och fredsskapande med icke-våldsmetoder medan enorma summor anslås till militär upprustning. Detta gäller globalt, men det gäller också i Sverige.

Det görs ett bra arbete. Vi har Sipri, fredsdiplomaterna, Sida och många aktörer som gör bra saker i Sverige, men det är småpengar jämfört med vad som satsas på vapen. Det är farligt i världen, mer vapen, upprusta! Det räcker inte - det duger inte. Vi kan inte hålla på så, utan vi måste tänka själva.

Ett sätt att rätta till denna obalans - att freden är så skamligt underfinansierad medan kriget är lika skamligt överfinansierat - vore att bifalla Valter Mutts och min motion om att inrätta ett fredsinstitut på Gotland och därmed stärka Östersjön som ett fredens hav. Det skulle också ha ett stort symbolvärde.

Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag hoppas att det blir bifall vid ett annat tillfälle. Jag yrkar inte bifall nu, men jag har framfört budskapet.

(Applåder)

(forts. § 11)

Herr talman! Jag ville bara säga några saker om den motion ni har väckt angående detta, Annika Lillemets.

Det är väl känt att Campus Gotland nuförtiden är en del av Uppsala universitet, och det framgår tydligt i regleringsbrevet att Uppsala universitet ska ha campus på Gotland. Det tror jag inte är något ingrepp i autonomin. Vi har detta på ett annat ställe också - på Högskolan Dalarna, som ska ha ett campus även i Borlänge.

Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Detta är dock en verksamhet som ska erbjuda en akademisk miljö som har både fullvärdig utbildning och forskning. Uppsala universitet har framstående forskning när det gäller just freds- och konfliktkunskap. Det är faktiskt fullt möjligt för Uppsala universitet att förlägga delar av den utbildningen till just Gotland, eller på distans eller annat sätt. Vi ser också att den akademiska verksamheten har ökat på Gotland efter att Uppsala universitet och Gotland blev ett.

Jag ville egentligen bara framföra att detta är fullt möjligt inom ramen i dag. Vi tycker dock att det är viktigt att det inte är toppstyrt utan någonting som universitetet självt tar initiativ till om man önskar sprida den kunskap man redan har inom Uppsala universitet. Jag kan väl också nämna att det efter beslutet om att göra Ojnareskogen på Gotland till ett naturskyddsområde pågår ett arbete, som Peter Larsson leder, för att se hur vi ska kunna stärka Gotland på flera områden.

Det var bara det jag ville framföra med anledning av er motion och yrkandet.

Herr talman! Tack för informationen, statsrådet! Det är bra att alla får höra detta.

Det pågår mycket bra och viktigt arbete, vilket jag också nämnde. Det är bara det att det naturligtvis behövs ännu mer. Det finns egentligen en säkerhetspolitisk dimension i det hela. Var hamnar en motion? Nu ligger den i ett utbildningsbetänkande. Visst kan man invända att vi inte ska toppstyra, men jag tycker att det finns en viktig säkerhetspolitisk dimension i att ha just ett fredsinstitut - och just på Gotland, för att stärka axeln med Åland.

Det ska väldigt uttalat vara just ett fredsinstitut. Det handlar om att få ett gränssnitt mellan akademi och aktivism. Vi ska helt enkelt förstärka och göra mer, för det är tyvärr ett faktum att fredsforskning och fredlig konfliktlösning behandlas väldigt styvmoderligt jämfört med vad som anslås till militär konfliktlösning. I värsta fall förvärrar man naturligtvis saker och ting när det blir vapenskrammel.

Det låter som att vi är ense i mångt och mycket, men som sagt: Mer, mer - och just på Gotland!

Herr talman! Jag delar synen på att vi behöver öka vår kunskap om freds- och konfliktforskning, Annika Lillemets. Jag ser det som en av våra identifierade samhällsutmaningar. Det handlar om hur vi ska kunna bygga hållbara säkra samhällen som stärker demokratin. Det pågår som sagt mycket sådan forskning även när det gäller det civila försvaret. Försvarshögskolan gör mycket men även, som jag nämnde, Uppsala universitet.

Som en röd tråd i forskningspropositionen går samverkansbegreppet. Min uppmaning är egentligen att det är viktigt att föra dialogen med de forskare och de miljöer som finns redan i dag. Jag hoppas absolut att vi ska kunna bli stärkta på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Jag vill dock inte i det här specifika fallet peka ut exakt var det hela ska bedrivas. Det är en fråga som till exempel Uppsala universitet skulle kunna ta initiativ till. Det finns möjlighet att just samverka och föra dialog med dem om hur denna verksamhet utvecklas bäst och kommer fler till del.

Herr talman! Det görs som sagt mycket bra, och det finns duktiga forskare. Det finns också duktiga aktivister. Men de är för få, och ofta är medlen alldeles otillräckliga jämfört med vad som oreflekterat satsas på vapen och militär upprustning.

Jag upprepar att det vore en mycket stor poäng att uttalat säga från oss här i riksdagen att det ska vara ett fredsinstitut just på Gotland med tanke på dess strategiska läge och den vikt man tillmäter det militärt. Tänk så vackert det vore om vi hade denna fredsaxel genom Östersjön med Åland och Gotland! Jag tror att det skulle vara en väldigt viktig sak. Platsen har betydelse. Verksamheten i sig har betydelse; den kan säkert bedrivas var som helst. Men platsen har en väldigt stor symbolisk betydelse.

Herr talman! Jag kan bara beklaga att utbildningsutskottet föreslår avslag på Annika Lillemets och min motion om att inrätta ett fredsinstitut på Gotland. Men vi har i alla fall sått några tankefrön, som förhoppningsvis kommer att gro och spira och en dag blomma ut till en vacker insikt om att en annan värld är möjlig och faktiskt också helt nödvändig.

Om vi reellt, och inte bara retoriskt, ska åstadkomma avgörande framgångar i kampen mot klimatförändringarna - vår tids absolut största säkerhetshot - har mänskligheten inte råd att fortsätta att årligen slänga bort mer än tusen dollarmiljarder på produktion av dödens verktyg och upprätthållandet av en militär logik från svunna tider.

Det militärindustriella komplexet måste steg för steg omvandlas till ett fredsindustriellt komplex som i stället för stridskraft ger oss solkraft och i stället för nya leksaker åt den fem- och fyrstjärniga delen av mänskligheten ger mat på bordet åt den miljard av oss som svälter.

Jag är fullt medveten om att det här låter utopiskt och kanske till och med världsfrånvänt i mångas öron, men vad jag försöker beskriva är den nödvändiga förändringens riktning. Jag är på det klara med att djupgående systemförändringar tar tid. Men också en tusenmilavandring börjar faktiskt med ett steg, som ett gammalt kinesiskt ordspråk framhåller. Om vår tid inte ska bli till de nya krigens tid behövs röster som pekar på andra vägar att vandra än att ständigt höja försvarsanslagen och fördjupa Natosamarbetet.

Herr talman! Sverige har en stolt tradition av fredsforskning och fredsmedling och är en betydande bidragsgivare till Förenta nationerna. Ett fredsinstitut på Gotland, beläget mitt i den Östersjöregion där spänningarna nu stiger, skulle på ett naturligt sätt komplettera det fredsarbete som vårt land sedan länge är djupt engagerat i.

Att spänningarna stiger beror i inte ringa grad på att den militära övningsverksamheten på båda sidor ständigt utökas. Växande militärutgifter i öst som väst leder oss allt djupare in i det klassiska säkerhetsdilemmats upprustningsspiral, där vi i stället för att bygga gemensam säkerhet får ömsesidig misstro och osäkerhet. Då är det viktigare än någonsin att det finns röster och aktörer som visar hur en helt annan utveckling skulle kunna bli möjlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vi talar om ett gotländskt fredsinstitut på gränsen mellan öst och väst och i gränssnittet mellan akademi och civilsamhälle. Jag vill gärna betona att när det gäller gränssnittet mellan akademi och civilsamhälle delar jag statsrådets höga värdering av de insatser som redan görs av Uppsala universitet på Gotland. Men nu gäller det att dra in civilsamhället och Folkrörelsesverige i arbetet.

Vi som har skrivit motionen tror att ett fredsinstitut har en specifik och kompletterande roll att spela i anslutning till den akademiska forskningen. Det skulle kunna bli till en fruktbärande arena för möten mellan medborgare och makthavare från hela Östersjöområdet. Tillsammans med Ålands fredsinstitut, som kloka finska och åländska politiker inrättade 1992, skulle detta kunna bli till en fredsaxel genom vårt gemensamma innanhav. Det kan bli en fredsaxel som för fram en annan berättelse om vår framtid och visar på alternativa vägval, vilket ju är själva nyckeln till och grundbulten i en demokrati: Det ska finnas någonting att välja mellan.

Egentligen tror jag inte att tanken på ett fredsinstitut mitt i Östersjön är särskilt kontroversiell, utan när idén väl har fått mogna och sjunka in i samhällsdebatten tror jag att den kommer att förverkligas.

Herr talman! Hängrännor är bättre än stuprörstänkande i politiken. Med det menas att man förespråkar en vidare framför en alltför inskränkt syn i politiken.

Tyvärr måste jag i dag ge exempel på hur en inskränkt syn har gjort sig gällande när det gäller finansiering av svensk forskning, till uppenbart men för forskningen. Jag har under en lång rad av år motionerat om att avveckla Akademiska Hus i dess nuvarande form i linje med tankarna i Daniel Tarschys så kallade autonomiutredning, vilka tyvärr inte har hörsammats av någon regering än så länge.

Mitt förslag innebär inte att man ska sälja statliga Akademiska Hus AB, utan att man ska överlåta fastigheterna och lokalerna till lärosätena själva. Vad är då anledningen? Jo, när man granskar bolagets balansräkning finner man att statliga Akademiska Hus har ett sysselsatt kapital på 13 procent, att jämföra med andra bolag inom fastighetsbranschen där genomsnittet ligger på ca 7 procent. Akademiska Hus har alltså nära nog fördubblat avkastningen på eget kapital jämfört med vad som är normalt i branschen. Dessutom har man en gynnad monopollik ställning visavi lärosätena som hyresvärd, vilket uppenbarligen har lett till detta överuttag av hyror av lärosätena.

Med mitt förslag kan en sund förvaltning inom lärosätena själva leda till mindre krav på kostsamma forskningspropositioner från regeringen. I till exempel USA har detta förhållande visat sig vara både hållbart och framgångsrikt, och det har gjort att lärosätena är mindre beroende av staten och vice versa - av godo för alla.

Om denna motion, 2016/17:1101 Mindre statligt ägande för friare universitet, hade behandlats i detta betänkande hade det blivit uppenbart att den stora avsättning som görs i en forskningsproposition från statsbudgeten till stor del äts upp av staten själv genom de närmast ockerliknande hyror som Finansdepartementet väljer att tynga lärosätena med genom Akademiska Hus. Men nu behandlades motionen inte här, utan i finansutskottets betänkande 25 förra månaden. Den avslogs då med följande häpnadsväckande motivering: "Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att staten ska avveckla sitt ägande i Akademiska Hus med hänvisning till att bolaget genom sitt uppdrag bidrar till målet om att stärka Sverige som kunskapsnation."

Kunskap i samverkan - för samhällets utma-ningar och stärkt konkurrenskraft

Vidare hänvisar man i sitt avslag till att i regeringen skrivelse om 2016 års redogörelse för företag med statligt ägande framhålls att bolaget genom att utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. En viktig grund för bolagets verksamhet är att agera hållbart, affärsmässigt - jo, jag tackar, jag - och på marknadsmässiga villkor.

Herr talman! Jag undrar om det är någon i denna kammare, och i denna debatt, som har hört ett mer falskklingande resonemang än detta om det verkligen är forskningen regeringen vill stärka med Akademiska Hus struktur. Man ger med ena handen i en forskningsproposition för att med den andra med råge ta tillbaka det som ska gynna själva forskningen genom en oproportionellt hög hyressättning där den ska bedrivas.

Herr talman! Detta är inget annat än politiskt hyckleri i den högre skolan från regeringens sida.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 6 april.)

Herr talman! Kammaren ska nu debattera CU12. Det är ett betänkande som handlar om motioner om konsumenträtten från allmänna motionstiden. Två saker sticker ut lite extra. Det finns nämligen två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden, dels om snabblån, dels om lagregler vid köp av levande djur.

När det handlar om motionsyrkandet om köp av levande djur kommer allianskollegor att vara mer utförliga, och därför kommer jag inte att nämna så mycket mer om det. Däremot vill jag stanna lite grann vid snabblånemarknaden och de problem som finns där, för det finns fortfarande problem. Konsumentverkets granskningar av branschen visar på brister, både vad gäller kreditprövningen och marknadsföringen. Även hos konsumentkreditgivare inom handeln har det framkommit allvarliga brister, och det är inte acceptabelt.

Även om flera lagstiftningsåtgärder har vidtagits under senare år bör regeringen enligt utskottets mening vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Vi menar att åtgärderna särskilt bör riktas mot brister vid kreditprövningen och vid marknadsföringen av krediter. För att säkerställa att Konsumentverkets sanktionsmöjligheter för att garantera att god kreditgivningssed upprätthålls menar vi att Konsumentverkets allmänna råd om kreditprövningen enligt konsumentkreditlagen ska ses över. Det ger vi regeringen till känna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Utredningen om vissa konsumentkrediter har haft i uppdrag att överväga åtgärder för att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för konsumentkrediter. Utredningen överlämnade nyligen sitt betänkande. Dessa förslag bör övervägas vid den fortsatta beredningen av utredningsbetänkandet. När det gäller utredningens förslag om att det ska införas ett räntetak och ett kostnadstak för högkostnadskrediter bör regeringen enligt utskottets mening överväga effekterna av sådana bestämmelser.

Detta är något som Kristdemokraterna har lyft fram i motioner. Vi menar att det är viktigt med ett räntetak, precis som utredningen har nämnt, och det delade tillsynsansansvaret som Konsumentverket och Finansinspektionen har enligt konsumentkreditlagen bör utvärderas.

Jag går vidare till punkt 2 och reservation 5, och, herr talman, jag yrkar bifall till den.

Den handlar om bluffakturor. Förekomsten av bedrägerier med blufffakturor har under senare år blivit ett samhällsproblem som drabbar många, både privatpersoner och företag. Det är mycket allvarligt att antalet anmälda fakturabedrägerier fortfarande är högt. Många branschorganisationer lämnar på sina webbplatser information om hur man ska gå till väga om man får en bluffaktura. Aktörer i näringslivet har också upprättat så kallade varningslistor över företag som bedriver verksamhet med blufffakturor eller liknande.

Det är klart att vi välkomnar detta informationsarbete från branschens sida, men samtidigt anser vi att mycket mer måste göras i kampen mot bluffakturorna.

Regeringen har nyligen överlämnat en proposition med förslag på skärpta straffrättsliga regler när det gäller systematiska bedrägerier med bluffakturor. I likhet med majoriteten, som alltså utgörs av regeringspartierna plus Vänstern och Sverigedemokraterna, anser vi dock att det är angeläget att även överväga åtgärder vid sidan av de straffrättsliga och polisiära områdena.

Alliansregeringen gav i februari 2014 en särskild utredare i uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av problemen med fakturabedrägerier. I uppdraget ingick att med beaktande av kartläggningen överväga behovet av förändringar i framför allt civilrättslig, näringsrättslig och civilprocessrättslig lagstiftning. Utredningen överlämnade i september 2015 betänkandet Fakturabedrägerier. Vi har inhämtat information om att det här betänkandet fortfarande bereds inom Regeringskansliet.

Vi, de tre partierna Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna, vill att regeringen skyndar på beredningen av betänkandet och återkommer med förslag på åtgärder mot bluffakturor som omfattar de områden som jag nämnde.

Herr talman! Kristdemokraterna har motionerat mot könsdiskriminerande reklam. Reklam som förmedlar en könsstereotyp bild är inte önskvärd i ett samhälle som strävar efter ökad jämställdhet och alla människors lika värde. Utskottet och dess majoritet, där Kristdemokraterna nu ingår, anser att branschen har ett stort ansvar när det gäller att motverka könsdiskriminerande reklam. Vi ser positivt på att den branschfinansierade stiftelsen Reklamombudsmannen har inrättats. Förutom att granska reklam har Reklamombudsmannen också en viktig uppgift i att informera och utbilda branschen i marknadsföringsetiska frågor. Enligt utskottets majoritet är det vidare positivt att regeringen har inlett en dialog med aktörerna i branschen och uttryckt beredskap att gå fram med lagstiftning vid behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Vi har kommit fram till att utskottet i nuläget inte är berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av denna och andra motioner, men utskottet förväntar sig att regeringen snarast återkommer med förslag om lagstiftning.

Det skulle man, herr talman, kunna kalla ett fall framåt, en positiv skrivning.

Herr talman! Vi ska i dag behandla civilutskottets betänkande 12 som handlar om konsumenträtt. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 9 och i övrigt bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Att vara konsument är svårt - det tror jag att alla kan hålla med om - och det ser man inte minst på detta betänkande som handlar om allt från telefonförsäljning och hantverkstjänster till finansiell rådgivning, snabblån, köp av levande djur med mera. Det handlar alltså om frågor som berör konsumenter i vardagen på ett eller annat sätt.

Problemet med telefonförsäljning har varit ett populärt ämne här i riksdagen i såväl motioner som skriftliga frågor och interpellationsdebatter. Jag kommer att hålla mig till detta ämne under dagens anförande.

Jag tror att vi alla här i kammaren i likhet med motionärerna ser allvarligt på de problem som uppmärksammats i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster. Det här har varit ett problem under en längre tid, och många har farit illa och känt sig lurade och kränkta av telefonförsäljare. Medierna har bekräftat det och beskrivit många olyckliga fall som ibland inneburit stora kostnader för den enskilde som blivit drabbad.

Nu ska vi också komma ihåg att de seriösa telefonförsäljarna oftast hamnar i skuggan av de oseriösa försäljarna. Men det är inte lätt för den enskilde att när man blir uppringd av ett företag som påstås ringa på uppdrag av ett annat företag veta vem det egentligen är man sluter avtal med. Detta gäller inte minst inom telefonbranschen.

Konsumentverket har fått många anmälningar och många frågor om just telefonförsäljning till upplysningstjänsten Hallå konsument. I marknadsföringslagen och i distansavtalslagen finns bestämmelser för vad som gäller vid telefonförsäljning och försäljning utanför affärslokaler. Men det som står i den lagstiftningen är inte tillfyllest.

I oktober 2013 fick en särskild utredare ett regeringsuppdrag att överväga och bedöma om konsumentskyddet i samband med telefonförsäljning behöver stärkas och att vid behov föreslå åtgärder. Utredningen, som antog namnet Utredningen om konsumentskydd vid telefonförsäljning, överlämnade den 17 juni 2015 betänkandet Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning.

Utredningen bedömer dock att konsumentproblem med telefonförsäljning sammantaget är av sådan omfattning och karaktär att åtgärder behöver vidtas, just för att stärka konsumentskyddet. Enligt utredningens bedömning är det angeläget att Konsumentverket vid sin tillsyn prioriterar överträdelser med anknytning till telefonförsäljning och att myndigheten utarbetar rutiner för att möta särskilda svårigheter som kan förekomma i dessa fall. Utredningen föreslår också att ett skriftligt krav ska införas vid telefonförsäljning riktad till konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Under resans gång tillkom också en lagändring den 1 oktober 2016. Den innebar att sanktionsmöjligheter stärktes för Konsumentombudsmannen som nu i vissa fall direkt kan förbjuda näringsidkare att fortsätta med en viss marknadsföringsåtgärd. Det är positivt, men mer behöver göras.

En sak som vi alla trodde skulle avhjälpa problemet med oönskad telefonförsäljning till privatpersoner var Nixregistret. Man trodde att det skulle vara lösningen för att slippa oönskade försäljare. Men det har visat sig att det inte hjälper. Konsumentverket har i en skrivelse till regeringen tidigare i år sagt att det skydd mot oönskad telefonförsäljning som Nixregistret varit avsett att ge har blivit alltmer urholkat. Konsumentverket har nu sagt upp branschöverenskommelsen om regler för registret och gör bedömningen att problem med telefonförsäljning är av sådan art och omfattning att det krävs andra åtgärder.

Konsumentverket menar att den skriftliga bekräftelse som utredningen också föreslår skulle säkerställa att konsumenten ges bättre möjlighet att veta vad man gör innan man binder sig vid ett avtal. Krav på skriftlig bekräftelse skulle i princip undanröja risken för att konsumenter hamnar i bindande avtal som de inte har avsett att ingå. Förutom att en sådan ordning skulle stärka konsumentskyddet i hög grad skulle det öka konsumenternas förtroende för försäljningskanalen som sådan.

Alla som har tagit del av skriftliga avtal när man köper varor vet att de kan vara både långa och svårlästa. Det vilar alltså ett ansvar även på konsumenten att verkligen ta del av avtalet, så att man vet vad det är man skriver på.

Herr talman! Vi är många här inne som vill att det blir ordning och reda vad gäller telefonförsäljning. Alla har inte kuraget eller modet att så att säga slänga luren i örat på någon som ringer och vill sälja en produkt. Det är viktigt att problemet tas på allvar, eftersom man ser att det växer.

Förhoppningen är att ett lagförslag om telefonförsäljning ska kunna lämnas till riksdagen inom kort. Det har konsumentministern också gett uttryck för i tidigare debatter här i riksdagen. Frågan bereds för närvarande på departementet. Jag med flera ser fram emot ett förslag som vi har att ta ställning till här i riksdagen inom kort.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi konsumenträtt här i kammaren. Vi kommer att debattera konsumenträtt och konsumentpolitik. Det finns skillnader mellan Moderaterna och bland annat Socialdemokraterna när det gäller synen på konsumenten, vilket jag ska återkomma till.

Utskottet föreslår att riksdagen ska fatta beslut om att rikta två tillkännagivanden till regeringen. Det första handlar om att regeringen behöver vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning till konsumenter rörande snabblån, och det andra rör lagreglerna vid köp av levande djur. Min kollega, tillika superexpert på hästar, Mats Green kommer att återkomma senare i debatten till varför den senare frågan är så viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jag kommer enbart att fokusera på de köp av tjänster och produkter som vi konsumenter gör av privata företag. På ett område är konsumentskyddet i Sverige faktiskt ganska svagt i förhållande till vad som gäller vid köp från privata företag. Det är när vi som konsumenter köper tjänster av den offentliga sektorn. Vilket konsumentskydd har vi när vi köper tjänsten förskola eller skola till våra barn? Vilket konsumentskydd har vi när det gäller köp av tjänsten sjukvård eller äldreomsorg? Där saknar vi till stor del rättigheter som gäller i andra fall. Det är någonting som vi kan reflektera över. Vi kan fundera på om inte konsumentskyddet i den delen kan behöva stärkas.

Alliansregeringens mål för konsumentpolitiken var att konsumenter ska ha makt och möjlighet att göra aktiva och medvetna val. Målet utgick från konsumentens kapacitet att göra egna val och från behovet av ett regelverk som underlättar för konsumenterna att göra just medvetna och informerade val. Det målet bör återinföras, herr talman.

En viktig utgångspunkt för Moderaternas konsumentpolitik är att konsumenter ska kunna tillgodogöra sig tillförlitlig information om produkternas pris och egenskaper, produktionsmetoder, säkerhetsaspekter och vilken påverkan konsumtionen har på människor, miljö och klimat. Genom att vara påläst äger konsumenten möjligheten att själv besvara frågeställningar som uppstår i samband med konsumtion.

Herr talman! Den nuvarande regeringen verkar ha som mål att uppfostra eller försöka styra svenska folket att konsumera och agera efter diverse politiska önskemål. Det är tyvärr socialism i sin sämsta form. Vi moderater tror på människan och människans förmåga att fatta egna kloka beslut, men det ska självklart finnas en lagstiftning som värnar konsumenten i det fall det krävs.

Eftersom detta är mitt första anförande om just konsumentfrågor vill jag kort berätta om hur jag ser på de här frågorna. Jag och Moderaterna tror på marknadsekonomi. Kunder och säljare kan göra affärer med varandra utan politisk inblandning eller påverkan.

Konsumtion är bra. Det finns partier och rörelser i samhället som gärna vill skuldbelägga oss konsumenter. Det tycker jag är fel. I stället är det bra att vi konsumerar. Det skapar ekonomisk tillväxt och leder i slutänden till ett bättre samhälle då fler får jobb, och vi konsumenter får nya spännande produkter eller tjänster att köpa. Teknisk utveckling är bra och leder ofta till mindre miljöpåverkan.

Krediter är bra och behövs i en ekonomi. Det möjliggör för vanliga konsumenter att köpa bostad eller bil och göra andra angelägna investeringar. Ibland behövs även ett litet kortfristigt lån för att hushållet ska klara en oförutsedd utgift. Tyvärr är det för många hushåll som har för litet sparat kapital i dag för att klara just en sådan situation. Man ska väl inte utesluta att det beror på höga skatter i Sverige.

Till och med telefonförsäljning är bra, om det sker på rätt sätt. Jag har i många år blivit uppringd av Svenska Polisidrottsförbundet varje höst och har då köpt Nordisk Kriminalkrönika. Det är en bra bok, och man stöder polisens idrottsförbund. Om de inte hade ringt hade jag inte kunna köpa boken.

Även reklam är bra. Utan reklam skulle vi inte ha en fungerande press eller ett stort utbud av tv och radiokanaler. Reklam hjälper till att förmedla information mellan oss konsumenter och säljare. En bra reklam med Zlatan hjälper Volvo att sälja fler bilar, och på det sättet skapas det fler jobb i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Herr talman! Varje dag sker miljontals affärer mellan säljare och köpare i Sverige. De allra flesta konsumenter och säljare är seriösa och kräver inte inblandning av någon, vare sig av Konsumentverket, kommunala konsumentvägledningen, Allmänna reklamationsnämnden, Reklamombudsmannen eller ytterst domstol. Det är för väl att det är på det sättet.

Är då allt frid och fröjd? Nej, det är det naturligtvis inte. Och det är avarterna som vi i riksdagen ska hantera genom vår möjlighet att stifta lagar. Det är regeringens ansvar att lägga fram förslag för en fungerande lagstiftning. När regeringen inte gör det har vi i riksdagen möjlighet att göra tillkännagivanden. I det här betänkandet lämnar utskottet förslag om tillkännagivanden på två områden, vilket Tuve förklarade för oss på ett väldigt bra sätt.

Jag sa att krediter är bra. Det gäller för de allra flesta och i de flesta fallen. Men när det gäller oseriös kreditgivning, via exempelvis snabblån, ser vi moderater tillsammans med majoriteten i utskottet att det krävs fler åtgärder från regeringen. Vi har sett avarter som måste rättas till, och vi vill att ytterligare åtgärder vidtas för att rätta till brister vid kreditprövning och den del av marknadsföringen som är för aggressiv.

Det är en oroande ökning av antalet ansökningar hos Kronofogdemyndigheten på grund av snabblån, och den utvecklingen måste brytas. Jag vill dock uppmärksamma riksdagen på att Kronofogdemyndigheten tyvärr har slutat leverera statistik över snabblån. Den senaste statistik som finns visar på en kraftig ökning. Men sedan säger Kronofogdemyndigheten tyvärr att man inte kan mäta det. Det tycker jag är synd. Jag skulle gärna se att Kronofogdemyndigheten redovisade sådan statistik.

En av de viktigaste åtgärderna som regeringen kan vidta är att se till att tillsynen över kreditmarknaden skärps, genom att ge Finansinspektionen ansvar för att göra en samlad kontroll i stället för att det som i dag är ett delat ansvar mellan Konsumentverket och Finansinspektionen.

Tillgång till krediter stärker möjligheten att planera sin ekonomi och anpassa sin konsumtion över tid. Men när människor inte kan betala sina skulder och blir överskuldsatta blir följderna negativa. Det gäller för den som är överskuldsatt, men även för samhället i stort och borgenärerna.

Att fler ska kunna lyfta sig ur en tillvaro som evighetsgäldenär - långtidsskuldsatt - är viktigt.

Regeringen kan genom en ansvarsfull ekonomisk politik och skattepolitik bidra till att människor inte hamnar i skuldfällor. Höga skatter är en bidragande orsak till att en del hamnar i ett ekonomiskt utanförskap.

Särskilt den med låga inkomster skulle tjäna på att skatterna sänks så att den disponibla inkomsten ökar efter skatt. Då skulle också risken för en ekonomisk utsatthet minska.

Herr talman! Tyvärr har vi i stället sett hur regeringen under de senaste åren har höjt skatterna kraftigt, vilket minskar nettolönen och den disponibla inkomsten efter skatt. I går gick till och med LO:s ordförande ut i Svenska Dagbladet och krävde ett stopp för kommunala skattehöjningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

När det gäller de kommunala konsumentvägledare som finns tycker vi moderater att det är bra att kommunerna har sådana själva eller i samverkan med andra. Den kanske enskilt viktigaste faktorn för att en individ ska kunna planera sin ekonomi är just kunskap.

Både Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket gör värdefulla insatser för att stärka ungas kunskap om ekonomi, och tv-programmet Lyxfällan i TV3 har säkert också bidragit till kunskap om ekonomi och om överskuldsättning. Som alla vet finansieras TV3 av reklam, så reklam är viktigt i ett samhälle.

För den som inte har tillgång till en kommunal skuldrådgivning så är Hallå konsument viktigt. Det är Konsumentverket som efter ett beslut av Alliansen driver den viktiga verksamheten, och har man tillgång till sociala medier så finns Hallå konsument där med snabba svar på frågor som ställs. Det är en verksamhet som gärna får utvecklas än mer.

Herr talman! Utskottets majoritet vill att regeringen ska ta fram en lagstiftning mot sexistisk reklam. Här finns det all anledning att vara försiktig, enligt min mening.

Vi som konsumenter är den bästa garanten mot dålig reklam. Tycker vi inte om reklamen, så väljer vi helt enkelt bort produkten eller tjänsten. Det ekonomiska straffet för de företag som gör sexistisk reklam i Sverige är mycket högt.

Det system som finns i dag med Reklamombudsmannen fungerar tillfredställande och kan i många fall leda till snabbare och skarpare åtgärder än vad som skulle kunna vara fallet med en lagstiftning. Ett skäl till detta är ju att Reklamombudsmannen kan fatta beslut som leder till ett mer önskvärt resultat än vad en domstol skulle kunna göra.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag tycker mig se en trend från regeringen om att man vill styra både konsumtionsmönster och agerande hos svenska folket via politisk påverkan från statliga myndigheter.

Ett exempel är det uppdrag som Konsumentverket har fått att arbeta för en mer miljösmart konsumtion. Ett modeord som konsumentministern använder är nudging. Det är ett ord som nog de allra flesta svenskar utanför Södermalm aldrig har hört talas om.

Det tycker jag är en oroande utveckling. Jag tycker att vi som konsumenter själva ska få styra våra liv utan att få pekpinnar om än det ena och än det andra. Att upplysa är en sak, men att försöka påverka är en annan sak. Jag hoppas att riksdagens majoritet är vaksam över åtgärder från regeringen som syftar till just påverkan och att vi tillsammans försöker stoppa det.

Vi står självklart bakom alla moderata reservationer i betänkandet och våra tillkännagivanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 5.

Herr talman! Vad är det för likhet mellan en cykel och en häst? Inte mycket skulle nog de flesta svara, men ändå är det samma regler som gäller om man köper en cykel i en affär som det är när man köper en häst av en lantbrukare. Det är givetvis stor skillnad mellan att köpa en levande häst och att köpa ett dött ting, som en bil eller cykel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

EU-byråkrater har dock svårt att förstå de skillnader som finns mellan att ett stort industriföretag som säljer en produkt som producerats för den europeiska marknaden och att en häst byter ägare från en gård till en annan.

Konsumentköplagen med sina regler om felfri vara och rätt till ersättning är helt enkelt inte anpassad för svenska förhållanden där ett levande djur byter ägare. Om säljaren av hästen råkar vara företagare och hästen ingår i verksamheten, vilket är vanligt då även hästar används som betesdjur i det svenska landskapet, får köparen ett mycket starkt skydd medan säljaren i praktiken bara får skyldigheter och inga rättigheter.

Konsumentköplagen säger till exempel att ett fel som visar sig inom sex månader antas ha funnits där från början om inte företaget kan bevisa att felet inte är ursprungligt. Hur ska man bevisa att en häst var felfri när den såldes? Även om djuret veterinärbesiktigas är det givetvis ingen hundraprocentig garanti för att inga så kallade fel finns.

Även uppenbara hanteringsfel blir svåra för ett litet företag att bevisa att de förekommit. Då kan plötsligt säljaren drabbas av ersättningskrav som är mycket högre än vad försäljningspriset för hästen var.

Om ett djur behöver vård på djursjukhus så kan detta snabbt bli stora belopp och den tidigare ägaren kan omöjligt skydda sig från dessa kostnader. Detta hämmar marknaden och gör att många mindre företag på landsbygden undviker att sälja till privatpersoner av rädsla för vad det kan leda till. Det är också omöjligt att friskriva sig från dessa regler. Även om man skulle försöka genom att skriva ett avtal där man säljer hästen i befintligt skick gäller inte detta avtal.

Sverigedemokraterna är medvetna om att försäljning av levande djur inte kan hanteras som försäljning av andra varor och därmed är det ett problem som behöver lösas. Därför ställer vi oss bakom ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att konsumentköplagen på det området bör bli mer ändamålsenlig.

Herr talman! Bedrägerier och bluffakturor har kommit att bli ett stort samhällsproblem som drabbar såväl privatpersoner som företag.

Oseriöst företagande är en tacksam marknad för kriminella, inte minst då det knappt finns några straff att tala om på området, åtminstone inte i praktiken då ytterst få personer lagförs.

Sverigedemokraterna har föreslagit en varningslista över oseriösa företag, medan övriga partier nöjer sig med de varningslistor som finns från privata aktörer. Vi ser dock ett behov av en lista som har ett tydligt regelverk och som våra myndigheter kan ha till grund för att till exempel vägra oseriösa företag att använda sig av Kronofogdemyndigheten för indrivning.

I dag förekommer det att oseriösa företag vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att driva in skulder som med största sannolikhet inte tillkommit på ett sjyst sätt, men där den som ska betala inte protesterar mot skulden. Om det fanns en seriös varningslista med klara kriterier för vad som gällde så skulle den kunna vara grund för att Kronofogdemyndigheten nekar indrivning.

Vi säger inte vilken myndighet som ska hantera listan men det borde vara mer prioriterat och mer intressant ur ett allmänt perspektiv än att driva en sida som till exempel moneyfromsweden.se som Konsumentverket driver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jämför man en sida som tipsar om billiga sätt att skicka pengar utomlands med en sida som hjälper människor att veta vilka företag som är direkt oseriösa, så tycker i alla fall jag att information om oseriösa företag är viktigare.

Sedan ska givetvis inte oseriösa företag få fortsätta sin verksamhet ostört, utan när de upptäcks och kan identifieras ska de lagföras så snart det är möjligt. Sådant kan dock ibland ta tid och då det dessutom ofta är fråga om företag verksamma i andra länder kan sidan fungera som en hjälp till dess att företagen fått stänga ned sin verksamhet.

Fru talman! När jag ändå är inne på oseriös verksamhet så vill jag även lyfta frågan om marknadsföring riktad mot barn, vilket givetvis bör stramas åt så mycket som det går. Barn är ofta lättare att påverka än vuxna, och alla som har barn vet hur svårt det kan vara att stå emot när ens barn vill ha något som man kanske som vuxen inte anser är helt lämpligt.

Tyvärr förekommer reklam som förhärligar ohälsosam mat och dryck och som direkt riktar sig mot barn. Här är det viktigt att samhället står upp för föräldrarnas rätt att bestämma över sina barn och begränsar företags möjligheter att rikta reklam om osund kost mot barn. Det finns tyvärr mycket pengar att tjäna på att få barn att vilja ha osund mat och dryck, och det är inte helt lätt att avgöra var gränsen går för när reklam vänder sig till vuxna och när den vänder sig till barn. Det är dock vår mening att regeringen bör göra vad den kan för att så långt det är möjligt förhindra att reklam för osund mat och dryck riktar sig till barn.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi alla är överens om att mer reglering behövs när det gäller snabblån och småkrediter. Jag ser fram emot att få ta del av regeringens proposition på området.

Sverigedemokraterna står bakom alla sina reservationer men yrkar för tids vinnande bifall bara till reservation 6 Bluffakturor, som finns under punkt 2.

Fru talman! Inledningsvis vill jag varna för att jag kommer att dra över min talartid rejält. Dagens motionsbetänkande om konsumenträtt innehåller nämligen mycket intressant och flera glädjande skrivningar. Dessutom måste jag kommentera anförandet från Moderaternas representant.

Till att börja med välkomnar jag att utskottet ställer sig bakom en starkare reglering av snabblån. Detta är en fråga som jag vet ligger den miljöpartistiske finansmarknadsministern Per Bolund mycket varmt om hjärtat. Jag är övertygad om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder här.

Det är viktigt att ytterligare förhindra och försvåra för oseriösa aktörer som härjar runt och lurar konsumenter in i skuldfällor. Dessutom möjliggör de för den som vill finansiera brottslig verksamhet eller till och med en terrorresa till IS att på bara några minuter tillskansa sig stora summor pengar.

Fru talman! Det som gläder mig allra mest i betänkandet är emellertid att utskottet i sin motivering tar ställning för en lagstiftning mot sexistisk reklam, vilket är något som jag och flera andra ledamöter har motionerat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fortfarande förekommer i det offentliga rummet närmast pornografiska bilder på skåpbilar som i snigelfart kör genom Stockholm. Busskurer tapetseras med storbilder på avklädda och objektifierade kvinnor, könsstereotypa skildringar och retuscherade modeller som skapar smalhetshets och sjuka skönhetsideal. Därför behöver vi agera. De bilder av män respektive kvinnor som vi människor möts av formar vår självbild och våra ideal.

I en tid när insikten är stor om vikten av att arbeta mot destruktiva maskulinitetsnormer för en kultur av samtycke och respekt för varje människas människovärde är det viktigt att vi också diskuterar vilka budskap som sänds ut i det offentliga rummet genom reklam. Vi vet att den psykiska ohälsan, särskilt bland unga kvinnor, utvecklas i en alarmerande riktning. Då är det viktigt att överväga vilka skönhetsideal som dagens brist på lagstiftning riskerar att bidra till.

Redan 1979 antogs FN:s kvinnokonvention. Det är en konvention som har som mål att eliminera all form av diskriminering av kvinnor, och den brukar förkortas Cedaw. Enligt artikel 5 ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor.

Granskningskommittén för kvinnokonventionen, som är det oberoende FN-organ som har till uppgift att granska hur konventionen efterlevs, uttryckte vid sin senaste granskning i mars 2016 oro när det gäller att medierna och reklamsektorn fortsätter att förmedla stereotypa och sexualiserade bilder av kvinnor. Den framförde även att frågan inte hanteras i tillräcklig mån genom självreglering. Jag instämmer i och för sig i tanken att självreglering är bra, men den är inte tillräcklig.

Kommittén rekommenderar Sverige att samarbeta med berörda aktörer och använda andra innovativa åtgärder, bland annat genom att vid behov fastställa strängare bestämmelser, för att främja en positiv och icke-stereotyp skildring av kvinnor i medier och reklam.

Reklamombudsmannen gör ett väldigt bra jobb. Dess utslag påverkar seriösa företag som fälls för exempelvis könsdiskriminerande reklam. Samtidigt finns det företag som inte bryr sig ett dugg om att de blir kritiserade av Reklamombudsmannen. Det gör att vi inte med hjälp av den självreglering som finns klarar av att höja lägstanivån.

I en nyligen producerad rapport från Sveriges kvinnolobby konstateras att Sverige dessutom är det enda landet i Norden som inte har någon lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Vi har mycket annat positivt, med ett engagerat civilsamhälle och en välfungerande självreglering. Men båda delar behövs. Jag tycker, fru talman, att vi ska titta på det isländska exemplet.

Hur har det då sett ut i Sverige? År 2006 tillsatte den socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet en utredning med målet att få bort könsdiskriminerande reklam ur det offentliga rummet. Utredningen hade att överväga bland annat om lagstiftning behövdes och om en sådan lagstiftning var en lämplig och möjlig väg att gå. Svaren på dessa frågor var ja.

Efter regeringsskiftet bestämde emellertid den folkpartistiska ministern Nyamko Sabuni 2008 att inte ens skicka ut utredningen på remiss. Det var mycket olyckligt, tycker jag. Vi hade behövt höra flera synpunkter på utredningen, och vi hade behövt få till en lagstiftning. Det gläder mig dock att jag från talarstolen här i kammaren så sent som i höstas fick beskedet att nuvarande regering är beredd att vidta lagstiftningsåtgärder om de samtal som förs med branschen inte visar sig tillräckliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fru talman! Låt mig nu kommentera något av det som utgör Moderaternas syn på konsumentmakt. Bland annat påstods tidigare att konsumenterna minsann kan köpa sig bort från könsdiskriminerande reklam. Jag undrar då om det är barnen som med sin veckopeng ska köpa bort den reklam som sexualiserar kvinnor i underkläder.

Denna syn på konsumentmakt är oroande. Visst stämmer det att konsumenter genom att så att säga rösta med plånboken absolut kan påverka samhällsutvecklingen. Men alla samhällsproblem kan, fru talman, inte lösas genom att den som har råd väljer att köpa sig ifrån dessa problem.

Till att börja med är det ett grundläggande problem att endast den som har en tillräckligt stor plånbok kan utöva denna makt. Det finns dessutom många samhällsproblem, inte minst vad gäller miljön, där enskilda individers beslut aldrig förmår att ta oss tillräckligt långt. Jag kan med min plånbok inte köpa mig till snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Detta är beslut som vi gemensamt måste fatta.

Fru talman! Försök själv att köpa dig bort från flygets klimatpåverkande effekt! Den person som med sina barn vill åka på semester till Spanien och ska köpa sig bort från flyget behöver till att börja med betala flera hotellnätter, eftersom nattågsinfrastrukturen och kommunikationerna genom Europa är så dåliga att det inte går att ta sig dit utan att övernatta på vägen. Det krävs en ganska tjock plånbok för att prioritera ett alternativ som är dyrare, även om det är bättre för miljön.

Det är därför denna regering med ekonomiska styrmedel ser till att föra in miljökostnaden för olika varor, färdmedel och så vidare i prislappen. Även om konsumenter har makt ska de inte behöva lösa alla problem med privatekonomin. Samhället har också ett mycket stort ansvar.

Däremot tycker jag att det är positivt att samhället uppmuntrar och upplyser om vad som är hållbar konsumtion. Jag vet att väldigt många gärna väljer hållbart när det är möjligt ekonomiskt och praktiskt. Det ska vi uppmuntra och underlätta. Men det kan inte vara vår enda lösning på stora samhällsproblem.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till vår reservation och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Det var inte lätt att hänga med i vad du försökte säga, Annika Hirvonen Falk, men jag ska försöka tolka vad du sa. Jag uppfattade att du sa att det är dyrt att åka till Spanien och att ni därför vill införa en flygskatt som gör att det blir ännu dyrare.

Fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att Miljöpartiet misstror konsumentmakten. Jag tror tvärtom att vi som enskilda individer i samhället har en väldigt stor påverkan på företag om vi inte stöder deras agerande.

När det gäller till exempel den könsdiskriminerande reklamen är förklaringen och orsaken till att vi moderater är sunt skeptiska till lagstiftning att vi tycker att dagens system fungerar väl. Det kan till och med vara så att en lagstiftning kommer att göra det svårare att bekämpa sexistisk reklam, vilket alla tycker att man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jag är ny i utskottet, så jag är inte insatt i detalj. Men när jag satt och försökte läsa på inför den här debatten kunde jag till exempel konstatera att det har funnits reklam som frikänts i Norge, där man har sådan lagstiftning, medan Reklamombudsmannen i Sverige fällt den. För mig är det en väldigt stark indikation och signal på att dagens system fungerar bättre. Vi är emot könsdiskriminerande reklam. Där är vi helt överens, Annika Hirvonen Falk. Det är inte det konflikten gäller. Konflikten gäller snarare hur vi ska kunna bekämpa den så effektivt som möjligt. Där kan det alltså vara så att lagstiftning är sämre.

Sedan sa du att det skulle kosta pengar att motverka den här reklamen. Jag förstår inte riktigt vad du menar. Som jag har uppfattat det är det kostnadsfritt att anmäla vad man vill till Reklamombudsmannen enligt gällande system. Men jag kanske har felaktig information.

Det är helt riktigt - jag tror på konsumentmakt. Du har uppfattat det rätt. Det är det effektivaste sättet att bekämpa saker som man är emot.

Fru talman! Det jag reagerade mot - om det inte framgick - var att Lars Beckman i sitt anförande antydde att man skulle köpa sig bort från könsdiskriminerande reklam. Jag menar att detta inte är ett problem som går att lösa enbart med konsumenters val av produkter. Ta till exempel sexualisering av barn i reklam! Det finns reklam där fyraåringar poserar i sexuellt antydande poser i bikinier. Det här är ju ingenting som barn som ser reklamen kan påverka med sin veckopeng, utan här krävs det uppenbarligen att vi vidtar fler åtgärder. Självregleringen har inte varit tillräcklig.

Fru talman! Precis som Lars Beckman tror jag på konsumentmakt. Men jag tror inte att konsumentmakt löser alla problem. Lars Beckman sa däremot i sitt anförande att han inte tycker att vi ska påverka konsumenter att konsumera hållbart. Det här får jag inte ihop. Om det nu är så att vi tror att vi ska lösa miljöproblemen genom våra val som konsumenter måste vi rimligtvis tycka att det är någonting positivt. Varför ska vi då inte uppmuntra det beteendet? Varför ska vi då inte informera och använda oss av olika sätt som gör att fler konsumenter väljer hållbart?

Fru talman! Vad gäller resan till Spanien kan jag säga att vi i Miljöpartiet och de gröna i Europa vill finansiera och bygga ut ett väl fungerande järnvägsnät. Det behöver inte vara så att en solsemester måste innebära klimatförstöring och utsläpp från flyget.

Fru talman! Det betyder alltså att en svensk flygskatt ska finansiera järnvägsnätet i Spanien. Det var ny information för mig. Vi får väl se hur det ska gå till.

Fru talman! Jag förstår över huvud taget inte hur Annika Hirvonen Falk får ihop mina anföranden med en fyraåring i sexistisk reklam. Tvärtom är vi helt överens om att sexistisk reklam och könsdiskriminerande reklam är oacceptabelt. Jag talade i mitt huvudanförande om att vi tror att lagstiftning är sämre. Jag gav sedan i min första replik ett exempel på att reklam frikänts i Norge men fällts i Sverige av Reklamombudsmannen. Du får helt enkelt förklara hur du menar, Annika Hirvonen Falk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Däremot är det uppenbart att den socialistiska regeringen med Miljöpartiet ger uppdrag till statliga myndigheter att försöka påverka oss svenskar. Jag tycker att det är en principiellt stor skillnad mellan att Miljöpartiet som parti eller du som enskild individ står på gator och torg och försöker övertyga människor i er riktning och att man ger statliga myndigheter i uppdrag att påverka svenska folket och lägger värdefulla skattemedel för att få en önskvärd politisk inriktning. Tänk om partier som vi absolut inte delar gemensamma värderingar med kommer att styra och ge statliga myndigheter i uppdrag att opinionsbilda i en samhällsriktning som vi över huvud taget inte vill ha! Jag tror att man ska vara ytterst försiktig med att hamna i sådana situationer där vi ger staten i uppdrag att opinionsbilda till önskvärda värderingar. Sedan må det vara så att syftet kanske är gott i vissa fall, men jag tror att vi ska vara sunt skeptiska till de samhällssystemen och värna vår demokrati i Sverige, fru talman.

Fru talman! En svensk flygskatt ska inte finansiera järnväg i Spanien. Den ska finansiera att fler enmansföretag kan anställa en person i sitt företag. Det är sann grön skatteväxling.

Däremot vill vi finansiera järnväg i Europa genom att styra om de ganska stora summor pengar som EU i dag lägger på att understödja fossildrivna transporter på till exempel motorvägar och i stället satsa mer på järnvägsnätet, som kan knyta ihop de europeiska länderna. Det är egentligen en fråga vid sidan om konsumentdebatten, men min poäng är att det inte är en fråga som kan lösas genom att konsumenter köper en sträcka järnvägsräls i taget. Det krävs politiska beslut.

Fru talman! Till skillnad från Lars Beckman ser jag inte den alarmerande risken med att vi nu har en regering som försöker påverka för mer hållbar konsumtion. Alternativet är ju i och för sig inte särskilt positivt, nämligen en moderatledd regering. Den tidigare moderatledda regeringen förbjöd myndigheterna att informera till exempel om ekologisk mat. Så såg det ut tidigare. Nu ser vi i stället till att myndigheterna får ge konsumenterna sådan information som vi båda är överens om att många konsumenter vill ha, nämligen kunskap om hur de med sin konsumentmakt kan bidra till en hållbar värld. Det är någonting som enbart är positivt.

(Applåder)

Fru talman! Centerpartiet har tre egna reservationer i betänkandet, nämligen om telefonförsäljning, om miljömärkning av kosmetiska produkter och om ersättning vid avbrott i telefoni och bredband. Jag kommer att yrka bifall till den sistnämnda och för tids vinnande avstå från att yrka bifall till de båda övriga. Ett av de två tillkännagivanden vi har handlar om försäljning av djur och härrör från en av Centerpartiets motioner. Jag yrkar fullt bifall till betänkandet, åtminstone i den delen. Sedan har vi en gemensam reservation med Moderaterna och Kristdemokraterna om bluffakturor, reservation 5, som jag också yrkar bifall till. Det finns även en gemensam reservation med Liberalerna och Moderaterna om könsdiskriminerande reklam. Det gäller motiveringen. Den reservationen står jag såklart bakom utan att yrka bifall till den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fru talman! Det är inte första gången vi diskuterar oseriös telefonförsäljning här i kammaren. För många är telefonförsäljning ett sätt att slippa uppsöka en butik eller leta upp ett telefonnummer om man behöver beställa någonting snabbt. När säljaren kontaktar dig direkt kan du lägga på luren, uppta säljarens tid väldigt länge innan du artigt men bestämt tackar nej, som jag gör ibland, eller låta dig övertalas att köpa varan eller tjänsten som erbjuds.

Alla upplever det inte så, tyvärr. Och branschen har inget sätt att själv skilja på vilken av dessa kategorier av presumtiva kunder du utgör när de ringer upp dig. Nya metoder att sälja och köpa utvecklas ständigt, och lagen kan inte alltid vara i takt med det. Den kan inte heller bara anpassas till hur kunderna upplever det, utan den måste också kunna tillåta branscher att växa och utveckla nya metoder att nå sina kunder med nya tjänster.

Telefonförsäljning så som den bedrivs av många i dag upplevs ändå som oseriös och påträngande. Det är därför vi från Centerpartiets sida vill förekomma regeringen genom att beskriva vad vi anser ska krävas för att ett köp ska vara godkänt, nämligen att köparen, kunden i det här fallet, ska kunna formulera sitt svar jakande eller nekande och samtidigt identifiera sig.

För privatpersoner finns det ett skydd och en möjlighet att spärra för inkommande samtal från försäljare, men det saknas för företagare. Centerpartiet menar att skyddet för företagarna är otillräckligt och att det bland dessa inräknas också sådana som äger ett litet stycke mark med ett mer eller mindre aktivt jord- eller skogsbruk. Det är kanske äldre personer som inte kan klara att reda ut vad som menas med de frågor som ställs av säljaren. Det är för deras skull, fru talman, som vi fortsätter att driva frågan.

I reservationstexten vi har beskrivs situationen för företagare som bedriver en verksamhet och som inte förväntas ha tid, kompetens eller resurser att gå in och riva upp avtal som har ingåtts oavsiktligt och å andra sidan för äldre personer har svårt att förhålla sig till telefonsäljare. Vår poäng är, fru talman, att det ofta kan vara en och samma person vi talar om.

Det vore felaktigt att kalla all telefonförsäljning för oseriös och än mindre olaglig. Men att skicka en faktura på en vara eller en tjänst som aldrig har beställts är däremot det. Det är ett växande problem. Det är därför angeläget att regeringen nu skyndar på med beredningen så att det går att komma vidare. Det är här som vi har en gemensam reservation med Moderaterna och Kristdemokraterna som jag har yrkat bifall till.

Det mest oväntade och glädjande ställningstagandet vi kommer att göra här i morgon när vi röstar är att en majoritet har beslutat gå på Centerpartiets linje och undanta levande djur från dagens bestämmelser i konsumentköplagen om sex månaders ångerrätt.

Det är ingen överraskning för många här att det är stor skillnad på en häst, en hund, en brödrost, en bil, eller ett klädesplagg. Var och en borde begripa att det vid köptillfället och tiden därefter inte går att härleda en felaktighet eller en skada på djuret till säljaren på samma sätt som man kan göra med en konsumtionsvara som köps i butik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jag vet att riksdagens beslut i det här fallet kommer att välkomnas av hästnäringen men också av Svenska Kennelklubben. Det handlar både om svensk lagstiftning och om hur vi kan påverka olika EU-direktiv. Det säger sig självt att det är orimligt att en konsument som under sex månader har haft ansvaret för ett djurs skötsel och hälsa ska kunna reklamera köpet så långt efteråt. Jag är säker på att ni i regeringspartierna och även i stödpartiet - om ni hade läst på ordentligt - hade kunnat undvika pinsamheter som er reservation i den här frågan utgör. Men eftersom så inte är fallet skulle det vara intressant att i senare inlägg kanske höra er argumentation. Vad ser ni för likhet mellan en häst och en brödrost i konsumentköplagens mening?

Var tionde häst i landet skapar ett arbetstillfälle. Det innebär 28 000 heltidsjobb. Det är en bransch som växer och en grön näring som också bidrar till att främja åkerbruket och som håller marker öppna. Umgänge med djur gör att människor mår bättre.

Centerpartiet är lyhört för näringens behov. Vi gläder oss särskilt åt att vi äntligen har nått ett genombrott där tryggheten ökar för den som ska sälja ett djur som vid det tillfället är fullt friskt men av olika omständigheter som den person som har sålt inte kan styra över riskerar att reklameras av en köpare som plötsligt har ångrat sig eller som genom oaktsamhet och vanvård på sex månader har lyckats försämra djurets hälsa.

Jag går över till området telefoni, där det också finns en reservation från Centerpartiet. Det yrkande som vi har i dag gäller ersättning vid avbrott eller störningar i telefoni och bredbandstjänster. Informationsteknik över bredbandsnät och telekom är att betrakta som ett femte transportslag. Det är en infrastruktur som behövs för att utveckla hela landet och göra Sverige - hela Sverige! - konkurrenskraftigt.

När det brister i tillförlitligheten sänker detta möjligheterna att driva företag, att bo, verka och utveckla välfärden på landsbygden. Avbrott kan ske var som helst och är alls ingenting som endast drabbar människor på landsbygden. Däremot är känsligheten större där eftersom datakommunikationen ofta är det enda transportslaget som inte påverkas av avstånd utan tvärtom överbryggar ofta stora distanser och gör det möjligt att driva verksamhet och interagera med marknader i omvärlden trots ett stort avstånd.

Fru talman! Det är viktigt att marknadsaktörerna inom telefoni och bredband tar sitt ansvar också ekonomiskt när det sker avbrott och störningar. Att som företagare tappa sin uppkoppling betyder i värsta fall ett inkomstbortfall, nästan oavsett vad man gör eller vad man levererar för tjänster. Så beroende har vi blivit, och så mycket effektivare och säkrare kommunikation får vi med tillförlitliga leveranser till våra kunder via bredbandsnät och telefoni.

Centerpartiet menar att det måste lagstiftas om att införa en avbrottsersättning från leverantörerna av bredband och telefoni till kunder. Det är inte för att ersätta skada och inkomstbortfall, för det går inte. Men det måste finnas ett ekonomiskt incitament för leverantörerna för leveranssäkerhet och för att de inte systematiskt ska förfördela vissa kunder till förmån för andra. Jag yrkar i dag bifall till reservation 11.

Varje dag använder kvinnor i genomsnitt tolv olika kosmetiska produkter i sitt badrumsskåp. De innehåller sammantaget och i genomsnitt 168 olika kemikalier, har jag fått veta. Det är dubbelt så mycket som de flesta män utsätter sig för. Här talar vi om produkter som syftar till att vara verksamma i huden. Huden är, som ni kanske känner till, människans största organ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Det är oerhört viktigt att vi kan lita på de märkningssystem som finns i Europa och som används i Sverige. Här finns tydliga brister inom både marknadsföring och lagstiftning, medan intresset för frågan upplevs som svagt från politiken och framför allt från branschen.

En produkt som har 0,1 procents innehåll som kommer från ekologiska produkter kan i dag marknadsföras som ekologisk trots att den absoluta merparten av dess innehåll inte är det. Det är helt oacceptabelt och ett flagrant exempel på det som man brukar kalla för greenwashing, att få någonting att verka miljövänligt fast det är precis tvärtom.

Det är inte förhållandet när det gäller ekologiska livsmedel. Där finns det redan ett etablerat märkningssystem som upplevs som och är tillförlitligt. Centerpartiet vill se ett gemensamt system inom Europa med miljömärkning av ekologisk och naturlig kosmetika som är rättvisande och rimlig, på det sätt som vi har för andra produkter med blandat innehåll som vi kommer i direktkontakt med.

Fru talman! Med det har jag redovisat en närodlad konsumentpolitik som är både grön och företagsam.

Fru talman! "Snabblån på två minuter." "Sök nu och få pengarna direkt." Ja, så kan det låta i snabblåneföretagens annonsering. Jag kan förstå att det kan verka lockande för en del människor. Men det som många ser som en lösning på ett akut problem kan i stället bli en port in i djupare skuldsättning.

De som tar snabblån är oftast familjer med svag ekonomi och lägre återbetalningsförmåga, något som i sin förlängning kan leda till att familjen hamnar i en skuldfälla och riskerar att fastna i överskuldsättning. Överskuldsättning är i dag en tydlig klassfråga. Vi ser hur låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyrestagare är tydligt överrepresenterade bland de långvarigt överskuldsatta.

Det cyniska är att många snabblåneföretag har som affärsmetod att rikta in sig på konsumenter med svag ekonomi genom att erbjuda snabblån till närmast ockerliknande ränta, lån som alltså blir oerhört dyra. Det är heller inte ovanligt att den som tagit ett snabblån måste ta ett nytt snabblån för att betala det gamla, och så är man fast i en ond cirkel.

Det är bra att lagstiftningen skärps när det gäller snabblån och att företagen nu måste ha tillstånd av Finansinspektionen för att bedriva verksamhet. Jag välkomnar också att Konsumentombudsmannen har fått effektivare sanktionsmöjligheter när näringsidkare bryter mot bestämmelser om marknadsföring och avtalsvillkor i samband med snabblån.

Det här är dock inte tillräckligt, utan mer måste göras för att skydda de mest utsatta konsumenterna. Helst av allt vill vi i Vänsterpartiet få bort snabblånen från marknaden helt och hållet; vi klarade oss utmärkt utan snabblån före 2006. Men vi kan åtminstone börja med att genomföra de förslag som utredningen föreslår om bland annat ett räntetak för snabblånen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Kostnaderna för snabblån är skyhöga jämfört med andra krediter. Någon form av räntetak finns i dag i mer än hälften av EU:s länder och har visat sig vara effektiva. Jag är därför glad att utskottet enats om ett tillkännagivande där vi säger att vi vill ha ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning till konsumenter på snabblånemarknaden.

Jag vill också i det här sammanhanget passa på och kommentera vad den moderate ledamoten Lars Beckman sa i sitt anförande angående orsakerna till överskuldsättning. Han menade att det skulle vara de höga skatterna som var en av orsakerna. Jag håller inte alls med om det. Det kan möjligtvis vara en delorsak, men den främsta orsaken är någonting annat, till exempel de försämringar som genomfördes i a-kassan och sjukförsäkringen av den borgerliga regeringen och som har lett till att människor blivit skuldsatta.

Fru talman! Ett annat stort konsumentproblem är det växande missnöjet med telefonförsäljning. Vi känner nog alla igen den irritation som kan uppstå när vi får en efterhängsen telefonförsäljare i luren som det kan vara svårt att stå emot. Utredningen om konsumentskydd vid telefonförsäljning visar att det finns konsumentgrupper som är särskilt utsatta vid telefonförsäljning, bland annat vissa äldre personer, personer som inte behärskar svenska språket så bra och personer med olika funktionsnedsättningar.

Konsumentverket, kommunala konsumentvägledare och Sveriges Konsumenter bekräftar att problemen i samband med telefonförsäljning ökar. Det handlar om allt från stark irritation över att bli störd till rena bedrägerier. Jag vill dock understryka att det självklart finns både seriösa och ansvarsfulla telefonförsäljare.

Ett problem är att många konsumenter har svårt att förstå villkoren för avtal som sluts per telefon. Det kan bero på brister i informationen från försäljaren och på att avtalet ofta ingås väldigt snabbt. Utredningen föreslår därför att vi ska införa ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning.

Jag delar utredningens slutsats. Enligt min mening bör dock ett skriftlighetskrav gälla både konsumenter och mindre företag. Ett skriftligt avtal skulle också vara bra för alla de seriösa telefonsäljare som finns på marknaden.

Det är glädjande att finansmarknads- och konsumentministern förklarat att han vill se ett skriftlighetskrav. Jag anser därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att ett avtal ska bekräftas skriftligen av köparen vid all telefonförsäljning för att vara bindande. Jag anser vidare att Nixregistret behöver ses över eftersom det i dag har så stora brister att det inte ger konsumenterna ett tillräckligt skydd.

Fru talman! Vi konsumenter möts av en stor mängd reklam dagligdags: i tidningar, i tunnelbanan, på tv och internet, på bio och runt om i samhället. Reklamens syfte är naturligtvis i första hand att få oss att konsumera olika varor. Men reklamen gör något mer med oss. Den påverkar vårt medvetande när det gäller frågor som inte har något direkt samband med de utannonserade varorna och tjänsterna.

Vi ser tyvärr fortfarande hur reklamen skapar och upprätthåller stereotypa idealbilder av män och kvinnor. Bilderna är nästan utan undantag retuscherade, vilket leder till att de befäster ett skönhetsideal som inte existerar i verkliga livet, något som kan få framför allt unga tjejer att må psykiskt dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Skönhetsideal och objektifiering i reklam kan skapa en snedvriden kroppsbild och ge ett lägre självförtroende. Reklamen skapar och upprätthåller också den heterosexuella normen. Det är inte heller ovanligt att kvinnor och män reduceras till sexobjekt i reklamen. Kroppar används för att dra uppmärksamhet till en tjänst eller en vara som inte har något direkt med kroppen att göra. Könsdiskriminerande reklam påverkar formandet av människors identitet och motverkar samhällets jämställdhetssträvan.

Fru talman! Även om utskottet anser att branschen har ett stort ansvar när det gäller att motverka könsdiskriminerande reklam och att vi ser positivt på att den branschfinansierade stiftelsen Reklamombudsmannen inrättas är jag glad att utskottets majoritet anser att regeringen snarast bör återkomma med ett förslag om lagstiftning, något som redan finns i de andra nordiska länderna.

Fru talman! Det blir allt svårare att vara konsument i dag. Tekniskt avancerade produkter, fler komplicerade finansiella tjänster och en global marknad innebär många möjligheter men ställer också konsumenten inför stora utmaningar. Marknadsföringen är också ofta mycket aggressiv och vänder sig inte sällan till grupper av konsumenter som redan är ekonomiskt utsatta.

Då är det extra viktigt att det finns en fungerande konsumentvägledning runt om i landets kommuner. Fler konsumenter än någonsin tidigare har behov av stöd och hjälp, menar Konsumentverket, bland annat mot bakgrund av att antalet nyanlända och äldre blir allt fler. Det är grupper som ofta har svårt att orientera sig på en alltmer komplicerad konsumentmarknad.

Samtidigt visar Konsumentverkets statistik att kommunerna drar ned på konsumentvägledning till en rekordlåg nivå. Det här är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Konsumentverket visar också i sin senaste rapport från 2016 att elva kommuner har förlorat sin konsumentvägledning under det senaste året. Detta betyder att 780 000 svenskar nu helt saknar kommunal konsumentvägledning.

Konsumentverket visar även i sin senaste rapport att det kommunala stödet är nere på 107 årsarbetskrafter i Sverige. För tio år sedan var det sammanlagt 151 årsarbetskrafter i kommunerna som arbetade med konsumentvägledning. Konsumentverket konstaterar att detta är en rekordlåg nivå, vilket gör att det finns anledning att känna stor oro.

Tyvärr finns det indikationer på att fler kommuner har tagit inrättandet av Hallå konsument som förevändning för att lägga ned den lokala konsumentvägledningen, vilket självklart inte var tanken. Den nationella vägledningen kan aldrig ersätta det stöd som den kommunala konsumentvägledningen kan ge genom sitt direkta stöd till konsumenterna. Den lokala vägledaren har kunskap om den lokala situationen, ger specialiserat stöd inom en rad områden och känner till den lokala marknaden. De kan sitta ned med konsumenten i lugn och ro och ge personlig vägledning. Den typen av personligt stöd kan inte ges på annat håll.

Mot den bakgrunden anser jag att det är helt nödvändigt att lagstifta om att införa en skyldighet för landets kommuner att tillhandahålla en god konsumentvägledning. På så sätt kan konsumenterna i Sverige garanteras ett likvärdigt konsumentstöd över hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Det finns i dag en skyldighet för kommuner att tillhandahålla skuld- och budgetrådgivning. Det borde därför vara rimligt att även lagstifta om obligatorisk kommunal konsumentvägledning. En sådan åtgärd skulle hela samhället vinna på i det långa loppet.

Med det vill jag yrka bifall till reservationerna 9 och 15 liksom till övriga förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för möjligheten till replik!

Det är ett rätt intressant påstående som Vänsterpartiet gör i talarstolen, nämligen att skatter inte skulle påverka den disponibla nettoinkomsten. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande.

Jag skulle vilja fråga Lotta Johnsson Fornarve om hon har läst gårdagens intervju med LO:s ordförande och om hon delar hans uppfattning att kommunerna borde göra ett tak för kommunalskatten.

LO-ordföranden är mycket tydlig, till skillnad från Vänsterpartiet, om att skatternas nivå påverkar människors möjligheter att leva sina egna liv. Sedan tycker jag att LO har fel i vissa delar. Men själva grundprincipen är intressant, nämligen att LO rasar mot de chockhöjda skatterna.

Jag måste ändå ställa ett par frågor till Vänsterpartiet. Ska en ensamstående person med barn ha råd att tanka sin bil? Har det betydelse om man chockhöjer bensinskatten? Har det betydelse om man chockhöjer fordonsskatten? Har det betydelse för förmågan att åka på semester om man inför en dyr flygskatt? Ser Vänsterpartiet över huvud taget en koppling till en familjs möjlighet att åka på semester om man chockhöjer skatter?

För mig som moderat är det jätteviktigt att människor kommer i jobb, att de har rätt till egen försörjning, att de har en värdig disponibel inkomst efter skatt som gör att de har råd att leva ett eget liv. Där skiljer det sig uppenbarligen mellan Vänsterpartiet och Moderaterna.

Delar Vänsterpartiet LO-ordförandens oro för höga kommunala skatter?

Fru talman! Tack för frågan, Lars Beckman!

Naturligtvis vill vi inte chockhöja några skatter. Det är det inte fråga om. Det handlar om att få ett rättvisare skattesystem, det vill säga att de som tjänar mest, de största inkomsterna, ska bidra mer till samhällets utveckling. Det var precis det som hände när den borgerliga regeringen hade makten, det vill säga ni sänkte skatterna för dem som redan tjänar bäst. På det sättet blev det djupare klyftor i samhället och en större grupp människor som har det allt svårare.

Det är sant att överskuldsättningens orsaker inte i första hand beror på höga skatter. Det som överskuldsättningen i första hand beror på är personliga tragedier som arbetslöshet, sjukdom, skilsmässor och liknande orsaker. Den grupp som är mest skuldsatt är människor med låga inkomster, med sämre utbildningar och som är mer sjuka och arbetslösa och så vidare. Det är den gruppen människor som är mest utsatt.

Om vi däremot höjer skatten för dem som tjänar allra mest skulle vi få ett mer rättvist samhälle där situationen för de ekonomiskt mest utsatta grupperna kan förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fru talman! Jag vill bara upplysa Vänsterpartiet om att det inte finns progressiv bensinskatt i Sverige. Er chockhöjning av bensinskatten och drivmedelsskatten, vilket gör att en ensamstående förälder har sämre möjlighet att tanka sin bil, drabbar naturligtvis den med lägst inkomst värst.

Lotta Johnsson Fornarve svarade inte på frågan, men jag ställer den gärna igen. Delar Vänsterpartiet den oro som LO-ordföranden framförde i Svenska Dagbladet i går? LO rasar nu över att skatterna har höjts för mycket. LO - Landsorganisationen - rasar över att skatterna höjs för mycket. LO säger att det måste finnas ett tak för kommunalskatten i Sverige. Orsakerna har LO naturligtvis rätt i. Vi kan inte ta ifrån människor för mycket disponibel inkomst.

Om jag har en låg inkomst och den här mörkröda regeringen chockhöjer skatterna så till den milda grad att LO går ut och kräver kommunalt skattestopp är det självklart att det påverkar risken för mig att bli överskuldsatt. Det påverkar risken för att pengarna inte räcker till till slutet av månaden. Om ni gör det omkring 1 000 kronor dyrare i månaden att tanka är det klart att det påverkar min ekonomi om jag har låg lön.

Det är en felaktig, skadlig och förskräcklig politik, och alla skattehöjningar drabbar alltid den med lägst inkomst värst.

Fru talman! Jag tror inte heller att det är en bra idé att höja kommunalskatterna alltför mycket. Orsaken till att kommunalskatterna höjs så mycket är att kommunerna har varit tvungna att göra så som ett resultat av att Alliansen har skurit ned på välfärden. Ni sänkte skatterna för dem som tjänar mycket under er tid i regeringen så att kommunerna nu går på knäna, och de har varit tvungna att höja skatterna lokalt för att klara välfärden.

Nu försöker vi återställa obalansen. Chockhöjningen av skatterna handlar om dem som tjänar 38 000 och mer. De får en liten skattehöjning. Det är hårresande att man är så förskräckligt orolig för dem.

Vi måste få in skatter i samhället för att vidta viktiga åtgärder, satsa på välfärden, satsa på utbyggd kollektivtrafik och andra åtgärder.

Fru talman! Jag måste likt Lars Beckman instämma i tacket till Lotta Johnsson Fornarve, som har gett mig möjlighet att ta upp en diskussion som kanske är lite bredare än konsumentpolitiken. Jag ber om ursäkt till ledamöter som inte har hållit sina anföranden än.

Vi har talat om oseriös telefonförsäljning, bluffakturor, könsdiskriminerande reklam som påverkar konsumenter i negativ riktning, stereotyp reklam som riktas till barn, tv-shopping, som kanske inte är så vanligt nu som det var tidigare, kreditkortsskulder, näthandel, spelberoende, missbruk av alkohol och andra kostsamma substanser. Ändå uppfattar jag det som att Lotta Johnsson Fornarve i sitt inlägg skyllde på tidigare alliansregeringar för att människor i dag har blivit skuldsatta. Är det rätt uppfattat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Fru talman! Jag menar att den förra borgerliga regeringen bär ett delansvar för att människor har blivit mer skuldsatta. Det skedde genom att man försämrade a-kassan och försämrade sjukförsäkringen så att människor fick svårare att klara sig. Det är klart att det har bidragit till människors sämre ekonomi. Det kan i sin förlängning leda till överskuldsättning. Detta är inte hela orsaken eller enda förklaringen, men naturligtvis har det bidragit.

Fru talman! Jag kommer inte att utnyttja båda mina två minuter på det eleganta sätt som Lars Beckman gjorde.

Det är häpnadsväckande att i en debatt som handlar om konsumentskydd och olika medel för att komma till rätta med den utsatthet som många konsumenter känner inför de frågor vi har diskuterat står vi i ett läge där vi ska debattera skatter och jobbpolitik. Där finns de faktorer jag nämnde tidigare, det vill säga missbruk, tv-shopping, spelberoende och så vidare.

Jag vill påstå att vi under Alliansens tid såg till att stärka ekonomin för många människor, framför allt genom åtgärder som jobbskatteavdragen, som stimulerar människor att komma i arbete och som stärker människors ekonomi när de är i arbete.

Vi skapade också fler arbetstillfällen genom företag som växer och som tillåts växa i sektorer där det inte har varit tillåtet att växa tidigare, nämligen inom den skattefinansierade välfärdssektorn.

Men vi är inte nöjda med detta. Vi menar att man genom att skapa fler arbeten minskar människors skuldsättning och bidragsberoende. Vi tror på möjligheten att genom fler och enklare jobb skapa lägre trösklar för människor att komma in i arbete och klara en egen försörjning. Det är med en allianspolitik som vi minskar skuldsättningen hos vanligt folk.

Fru talman! Men, snälla Ola Johansson, detta stämmer inte. Vi såg hur arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ökade under alliansregeringens tid. Vi såg hur arbetslösa fick allt svårare att klara sig på sin a-kassa och hur de sjuka fick allt svårare att klara sig på sin sjukersättning. Det är viktiga omställningsförsäkringar som ska göra att människor kan klara sig under en övergångsperiod så att de på sikt kan återkomma i arbete. Att sänka skatter är ingen bra idé för att få fart på samhällets hjul. Tvärtom måste vi få in mer pengar för att få fart på hjulen och snurr på välfärden och andra sådana områden.

Fru talman! När det gäller konsumentpolitik är Liberalernas syn att individen ska ha makt och möjlighet att fatta välgrundade beslut utifrån sina egna önskemål. Inget annat samhällssystem än den fria marknadsekonomin med tydliga spelregler och fungerande konkurrens ger konsumenterna möjlighet till makt.

Om konsumenten ska ha möjlighet att utöva denna makt krävs självklart kunskap och en fri och öppen granskning av de aktörer som finns på marknaden. Vi är också tydliga med att oseriösa företag måste stoppas och hindras från sitt utövande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

För att ha denna möjlighet måste konsumenterna självklart också ha god tillgång till information. Det var därför vi i Liberalerna var med och grundade den nya organisationen Hallå konsument hos Konsumentverket - för att kunna ge information och makt till konsumenterna.

Fru talman! I dag kommer jag att ta upp könsdiskriminerande reklam och förmedlingstjänster. Liberalerna har också reservationer om konsumentvägledning, konsumentlagar i EU och betalningstider i näringslivet, men för tids vinnande tar jag inte upp dem.

Vad gäller reklamaktörer som förmedlar en könsstereotyp bild och sprider könsdiskriminerande annonser är vår bild att de inte hör hemma i ett samhälle som strävar efter ökad jämställdhet och alla människors lika värde. Det är en självklarhet för alla riksdagspartier, gissar jag. Från Liberalernas sida anser vi dock att lagstiftning inte är den lämpligaste vägen att motarbeta könsdiskriminerande reklam.

Det bästa sättet att motarbeta denna typ av reklam är via egenåtgärder. Reklamombudsmannen, som är en egeninstiftad och självfinansierad organisation som gör ett väldigt bra jobb, är den absolut bästa vägen framåt. Reklamombudsmannen har prövat 800 ärenden sedan tillkomsten 2009. Organisationens egen bild är att egenåtgärder är mer effektiva och mer flexibla än lagstiftning, som regeringspartierna nu har börjat hota med. De regler som framtagits av branschen själv bidrar dessutom till större insikt, kännedom och efterlevnad hos branschen.

Från Liberalernas sida anser vi därför att det inte behövs någon lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam.

Vi anser, tvärtemot vad som har påståtts här i kammaren i dag, att lagstiftning skulle vara dyrare eftersom det är skattebetalarna som ska betala den och inte Reklamombudsmannen eller branschen själv.

Vi anser att det kommer att ta längre tid att pröva ärenden eftersom det är en domstol som ska ta upp dem i sina ärendebehandlingar.

Vi anser att praxis i frågan kommer att bli sämre eftersom Arbetsdomstolen, som blir den prövande domstolen, kommer att behöva arbeta fram en praxis under många års tid.

Vi anser att det helt enkelt kommer att bli mindre effektivt. Dessutom - vilket är den absolut viktigaste anledningen till att inte tillåta lagstiftning på området utan tillåta egensanering - skulle det bli mer restriktivt med lagstiftning, det vill säga att man skulle släppa fram reklam i Sverige som man annars hade stoppat.

Branschen i Sverige verkar på hela den nordiska scenen, och inte en enda därifrån har kommit till mig och sagt att det funkar bättre i Norge och Danmark än i Sverige. Tvärtom är alla tydliga med att i Sverige funkar det bäst.

Jag vill också hävda att debatten som vi har i kammaren i dag är lite konstig. Man lever lite grann kvar i 1900-talet. Det som är absolut viktigast att titta på i dag är hur reklam framställs på nätet. Det har ingen här lyft fram på något sätt, och det är den absolut viktigaste frågan.

Därför vill jag gå över till min andra punkt, fru talman, som gäller förmedlingstjänster.

Många konsumenter använder sig i dag av digitala förmedlingstjänster vid inköp av varor och tjänster. Ofta vet inte konsumenterna om vilka näringsidkare de har slutit ett avtal med. Det gäller till exempel när man köper en flygbiljett på en hemsida som samlar alla företag som erbjuder flygbiljetter. I den här branschen kan man väldigt lätt hamna snett om man inte har gjort någon bakgrundskontroll och inte vet vem man kan utkräva ansvar av ifall det går fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jag anser att förmedlingstjänster ger större möjligheter och öppnar upp valfriheten för konsumenterna. Det är alltså en bra utveckling. Men när branscher blir mer efterfrågade medför det också att oseriösa aktörer utnyttjar konsumenter.

Därför måste vi se över lagstiftningen. Konsumentens utsatthet vid användandet av förmedlingstjänster på internet måste tas på större allvar. Jag anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning som ska se över hur man kan motverka oseriösa aktörer inom förmedlingsbranschen och stärka konsumenternas ställning när dessa blir utnyttjade av oseriösa aktörer.

Fru talman! Till sist vill jag uppmärksamma våra två tillkännagivanden i dag.

Det första gäller snabblån. Där är vi glada över att kunna täppa till de hål som finns. Vi införde lagstiftning redan under Alliansens tid, men den har visat sig inte vara tillräcklig.

Det andra gäller köp av levande djur. Jag håller med föregående talare från Centerpartiet om att hästar inte kan jämföras med tvättmaskiner. Därför behöver man se över den lagstiftningen.

Vi förväntar oss från Liberalernas sida att regeringen följer upp de här tillkännagivandena och tillsätter utredningar i frågorna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Robert Hannah, för ett väldigt intressant anförande! Jag tycker att det visar att våra partier delar ett starkt engagemang för konsumenters rättigheter men också deras möjligheter att välja hållbart och medvetet.

Jag tog replik därför att jag har stor sympati för Liberalernas oro och förstår att Liberalerna känner oro för att det goda arbete som Reklamombudsmannen har gjort och gör skulle försvagas om vi gjorde en lagstiftning som inte tillät branschen att fortsätta med aktiv självsanering. Jag utesluter emellertid inte att vi kan hitta en bra lösning där vi kan kombinera det bästa av de här två världarna.

Det som jag är orolig för om vi skulle gå på Liberalernas linje och inte ha någon lagstiftning över huvud taget är att vi helt enkelt kapitulerar inför den verklighet som vi har i dag, nämligen att det fortfarande förekommer ganska allvarlig sexistisk reklam av aktörer som inte låter sig påverkas av Reklamombudsmannens utslag.

Min fråga till Robert Hannah är därför: Är Liberalerna beredda att vidta några åtgärder för att komma åt det som Reklamombudsmannen inte lyckas komma åt, eller måste man med Liberalernas politik helt enkelt nöja sig med att det kommer att fortsätta förekomma pornografiska skåpbilar med mera i våra offentliga rum?

Fru talman! Tack för frågan!

Liberalernas inställning i frågan är: If it ain''t broke, why fix it or try to break it?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Vi vill inte peta på ett system som vi anser fungerar bättre än de våra grannländer har. Vi verkar samtidigt på samma marknad, och folk i branschen säger till mig: Det funkar bättre i Sverige. I Sverige kan man stoppa reklam som man inte kan stoppa i Danmark, Norge eller Finland. Då känner jag en plikt att säga att vi inte behöver förändra lagstiftningen eller systemen vi har eftersom de är fullgoda.

Vad gäller frågan hur man kommer åt dem som inte lyssnar på lagstiftningen är jag inte övertygad om att lagstiftning i frågan på något sätt kommer att få de här aktörerna att sluta ha den här reklamen. Den kommer ändå att finnas.

Det viktiga ur Liberalernas perspektiv är att de absolut största aktörerna på marknaden, till exempel de som säljer reklamplatserna, tar sitt ansvar och gör rätt för sig.

Sedan kan vi inte förhindra att vissa människor, oseriösa företagare, utnyttjar systemen. Konsumentverket har dock tydliga uppdrag att motverka oseriösa företagare generellt sett, och man kan titta på hur man kan stärka det uppdraget i det här hänseendet.

Jag vill också poängtera att jag tror att vi hela tiden tacklar fel fråga när vi debatterar det här. Den absolut viktigaste frågan i dag är hur till exempel ungdomar utsätts för reklam på internet och vilken reklam där som man behöver motarbeta. Den debatten finns över huvud taget inte i den här kammaren. Det är inte något annat parti än Liberalerna som motionerar i det ämnet. Där måste man fråga sig själv vilken lagstiftning vi behöver ha.

Jag tycker att det vore bättre att ha en diskussion om framtiden i stället för att prata om de 15 procent av annonsmarknaden som är ute på gatorna, på allmänna forum.

Fru talman! Jag diskuterar väldigt gärna här i kammaren och i andra sammanhang hur vi kan motverka att människor utsätts för könsstereotyp reklam. Men det vi har att diskutera i dag är just reklamen i det offentliga rummet, och det är också en väldigt viktig fråga.

Av Robert Hannahs repliksvar förstår jag att Liberalerna helt enkelt inte tycker att systemet är trasigt. Samtidigt ger ni uttryck för att ni ser ett problem med att det fortfarande förekommer sexistisk reklam i det offentliga rummet.

Att Sverige är bättre än några grannländer tycker inte jag är ett tillräckligt starkt skäl att inte försöka åtgärda de problem vi ser. Jag tycker att vi ska titta på den isländska modellen, som verkar ha kunnat kombinera det bästa av två världar.

De aktörer jag framför allt talar om är inte de som inte lyssnar på lagstiftning, för någon lagstiftning har vi ju inte i dag. Det vi har är Reklamombudsmannens utslag, och det finns företag som inte bryr sig om dem. Reklamombudsmannen har inga sanktionsmöjligheter. Det handlar om name and shame och att ge tips till de företag som vill ta till sig dem och se till att de företag som bryter mot standarderna hängs ut, och förhoppningsvis väljer kunderna något annat.

Detta är inte tillräckligt effektivt för alla aktörer och påverkar inte alla aktörer. Som jag lyfte i replikskiftet med Moderaterna har konsumentmakten begränsningar. Vi kommer inte åt alla problem med plånboksröstningen, som man kan kalla konsumentmakten, och inte heller med den självsanering som Reklamombudsmannen bidrar till.