Frågestund - 2017-02-23

Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Hellmark Knutsson.

Bristen på behöriga lärare runt om i Sverige börjar bli ordentligt kännbar för Sveriges kommuner och andra huvudmän. Rekryteringsbehovet är stort inom i stort sett alla lärarkategorier, men det gäller kanske framför allt lärare i matematik och svenska som andraspråk. Inte minst i våra utanförskapsområden - där otryggheten nu biter sig fast, vilket vi har fått se exempel på de senaste dagarna - börjar det bli allt svårare att rekrytera duktiga lärare.

Moderaterna vill gå vidare med satsningar på KPU, vill utveckla Teach for Sweden och har lagt fram förslag om fristående lärarutbildning. Men än så länge är det tyst från regeringen. Vi har också föreslagit en särskild satsning på förstelärare i utanförskapsområden. Det behövs nämligen inte bara fler poliser i utanförskapsområdena utan också fler duktiga lärare.

Min fråga till statsrådet är därför: När och hur tänker ni agera för att säkerställa kompetensförsörjningen av lärare?

Fru talman! Jag vill tacka Erik Bengtzboe för att Moderaterna nu har uppmärksammat att det är lärarbrist i Sverige. Det gjorde vi redan i samband med valet och har därför jobbat med frågan sedan första dagen vi tillträdde.

Vi ärvde två saker från alliansregeringen när det gäller skolan. Det ena var sjunkande kunskapsresultat, och det andra var en stor annalkande lärarbrist.

Det är ändå glädjande att söktrycket till lärarutbildningen nu ökar. Därför kan vi bygga ut lärarutbildningen, med sammanlagt 10 000 nya platser under de kommande fyra åren. Vi satsar också redan på KPU och Teach for Sweden. Allt det finns med i våra budgetpropositioner. Det är synd att Erik Bengtzboe inte har läst och tagit del av dem.

Självklart tittar vi också på hur vi kan öka läraryrkets attraktivitet. Det ökar attraktiviteten med Lärarlönelyftet som ger lönepåslag till ungefär 60 000 lärare. Vi ska också utveckla karriärtjänstreformen, som ligger i en utredning i dag.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret.

Statsrådet vet att jag är läskunnig. Jag vet att statsrådet också är läskunnig. Statsrådet vet att söktrycket till lärarutbildningen ökade under alliansåren. Det har faktiskt stått still sedan dess.

Vi vet att de platser som regeringen föreslår ska byggas ut är platser som redan är tomma. Vi har föreslagit en rad åtgärder, bland annat KPU och Teach for Sweden. Där går vi längre, eftersom det leder till fler platser och fler utbildade lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför säger regeringen nej till den utbyggnaden? Och varför säger regeringen nej till fler förstelärare i utanförskapsområden?

Fru talman! Söktrycket fortsätter att öka. Men det är ojämnt mellan de olika lärarutbildningarna. Vi ser till att bygga ut i en sådan takt att vi kan göra det med bibehållen kvalitet.

Vi har som sagt en stor lärarbrist. Och det kommer vi att ha under många år. Det var ett av de arv som ni lämnade efter er, Erik Bengtzboe. Men jag är helt säker på att vi, med de åtgärder som vi vidtar och de åtgärder som vi kommer att föreslå framöver, kommer att kunna möta lärarbristen, skapa ett attraktivt läraryrke och se till att alla barn får möta en behörig lärare.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Regeringen verkar bli förvånad över varje våg av brinnande bilar och varje attack mot blåljuspersonal. Förvånad var i alla fall det ord som statsministern valde som kommentar till att Donald Trump pekade ut Sverige som ett exempel på ett land där invandringen har gått över styr och skapar stora problem. Men Sverigedemokraterna är inte förvånade. Vi pekade ut de problemen långt innan de blev verklighet.

Ni ville ha mer invandring, Isabella Lövin. Ni fick mer invandring. Och nu sitter ni med ett gigantiskt utanförskap som ni har förlorat kontrollen över totalt.

Det är väl ändå dags att sluta vara förvånad. Över halva mandatperioden har gått. Tänker ni fortsätta låta Dan Eliasson baka bullar hela nätterna för att kunna bjuda busarna på fika? Är det inte dags för fler utbildade poliser i yttre tjänst, utökade polisiära befogenheter, ordentliga straff som innebär att de som förtjänar det buras in men framför allt straff som innebär att de utlänningar som inte längre förtjänar att vara kvar i vårt land utvisas?

Fru talman! Jag vill tacka för denna fråga.

All brottslighet är givetvis helt oacceptabel. Regeringen ser med mycket stort allvar på de upplopp, kravaller och liknande händelser som har skett den senaste tiden.

Vi har tillfört 2,7 miljarder till polisen mellan 2017 och 2020.

När det gäller hårdare straff har regeringen inte hittat någon universallösning. Vi har däremot sett till att straffskärpningar har genomförts när det gäller resor i terrorismsyfte, grova narkotikabrott och penningförfalskning. Det har också blivit höjda minimistraff för allvarliga våldsbrott. Vi har tillsatt en utredning om bättre skydd för blåljuspersonal. Vi ser också över högre straffpåföljder för en lång rad våldsbrott.

Det är inte fråga om att vi stillatigande ska titta på. Men vi måste också vidta sociala åtgärder, så att de områdena ska fungera bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag är väl medveten om det arbete som pågår inom regeringen. Över 70 propositioner har hanterats under inrikesminister Ygeman. Det är helt fantastiskt. Det är ett ganska bra tempo. Ni har ett bra driv, Isabella Lövin. Men jag är ledsen att behöva säga det: Det är inget kuddkrig vi rustar för.

Era 70 propositioner till trots har buset fortfarande fritt spelrum i våra förorter. Sverigedemokraternas förslag har legat på bordet sedan dag ett. Släpp prestigen och börja titta på dem! Jag tror att även ni kommer att förstå till slut att det är vad som krävs.

Fru talman! Det pågår ett mycket omfattande och seriöst arbete för att komma åt den ökade brottsligheten, i de fall den har ökat.

Vi har också satt igång ett mycket omfattande arbete för att Sverige ska hålla ihop. Det handlar om att vi ska ta hand om våra ungdomar innan de faller in i brottslighet. Det handlar också om att satsa på skolan och välfärden, på ett Sverige som håller ihop - även på landsbygden.

Vi har en lång rad seriösa förslag som vi nu genomför.

Fru talman! Med anledning av den kraftigt ökande psykiska ohälsan hos ensamkommande flyktingbarn kallade socialutskottet förra veckan ett antal myndigheter. Statsrådet Wikström och statssekreterare från Socialdepartementet närvarade också.

Vid mötet framkom att de ensamkommande barn som har tagit sina liv, som har stor risk för suicid eller som har allvarligt självskadebeteende inte har fått eller får lika bra stöd och hjälp som andra barn med liknande behov. Det finns brister. Myndigheterna redovisade ett antal åtgärder som vidtas för att kartlägga vilka behov som finns och vilken hjälp som ges.

Min fråga till statsrådet är: Vad gör regeringen nu, akut, för att minska risken för att ytterligare barn ska ta sina liv och för att hjälpa de barn som mår allvarligt psykiskt dåligt?

Fru talman! Tack för frågan, Emma Henriksson!

Det här är ett allvarligt problem. Jag tror att alla vi här i kammaren kan åtminstone försöka föreställa oss hur det är att vara 16, 17 eller 18 år gammal och komma till ett nytt land väldigt långt hemifrån och gå en osäker framtid till mötes.

Det är klart att det gör att risken för att hamna i psykisk ohälsa och att må riktigt dåligt ökar. Det är med den utgångspunkten vi nu måste se över vilka åtgärder samhället ska vidta för att hjälpa dessa barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi hade ett möte i tisdags då vi hade kallat samman representanter för både civilsamhället och myndigheterna. En sak som kom fram där och som vi nu tar fasta på är att stärka de vuxna som befinner sig runt de här barnen. Det handlar om bättre kunskap och bättre verktyg för att kunna möta den psykiska ohälsan och hjälpa barnen.

Fru talman! Det är viktigt. Varje liten insats som görs och varje stöd som ges till dem som finns runt omkring är viktigt. Men jag finner ändå en oro för att det inte riktigt finns en tillräcklig krismedvetenhet om hur akut behovet är. På lång sikt kan vi göra ytterligare saker för att förstärka detta, men vad görs nu akut från regeringen? Det finns en överhängande risk för de här barnen varje dag som går då vi inte når dem tillräckligt med den hjälp och det stöd de behöver.

Fru talman! Jag tycker nog ändå att vi har en stark krismedvetenhet, och det är därför regeringen har agerat så snabbt och resolut med att samla de berörda aktörerna, få upp eventuella förslag på bordet och sedan börja verkställa dem.

Mycket av det arbete som nu behöver göras ligger på kommuner och landsting. Jag är glad över att SKL själva har pekat på uppgifter man kan ta på sig, till exempel bättre utbildning och bättre stöd till dem som arbetar och befinner sig närmast de här barnen. SKL har ett bra track record på hur man har jobbat under förra hösten, och jag tror att man kan göra samma sak igen.

Fru talman! Min fråga går till vice statsminister Isabella Lövin.

Vi kan kalla honom Ali. Han älskade att rita och måla och att spela fotboll. För drygt två veckor sedan tog han sitt liv. Ali blev 17 år. Ali är tyvärr inte ensam; sex barn har tagit sitt liv det senaste halvåret. Det är sex barn som kämpade med matteläxan, var kära och funderade på framtiden.

När regeringen införde den tillfälliga lagen sa man att lagen skulle få färre människor i behov av skydd att söka sig hit. Familjesplittring, tillfälliga uppehållstillstånd och slopad skyddsgrund för humanitära skäl skulle verka avskräckande. Men saken är den att det även sätter skräck i människor som är här. Det påverkar deras liv. Det är det vi ser hos ensamkommande i dag - konsekvensen av politiska beslut.

Därför undrar jag hur vice statsminister Isabella Lövin ser på regeringens ansvar för barn som Ali.

Fru talman! Tack, Christina Höj Larsen, för att också du uppmärksammar en viktig fråga och en tragedi som pågår i vårt land just nu med många ensamkommande flyktingbarn som mår väldigt dåligt!

Regeringen fattade beslut om den tillfälliga lagen därför att vi ser att vi måste ha en situation där vi kan ta emot dem som är i behov av asyl, och då måste vi kunna göra en rättssäker prövning av alla dem som kommer. Det blev en situation där handläggningstiderna blev oerhört långa för Migrationsverket, och det fanns ingen förberedelse för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det viktiga nu är att vi värnar ett system där de som har asylskäl ska kunna få sina ansökningar behandlade, bli omhändertagna inom rimlig tid och få den asyl som man har rätt till om man flyr.

Det har blivit många människor som har hamnat i kläm under den här tiden, och min kollega har just redogjort för vad vi gör när det gäller detta.

Fru talman! Det är bra och välbehövligt att regeringen gör en del saker och sätter lite plåster på såren. Men jag träffar dagligen lärare, socialsekreterare och andra människor som är i nära kontakt med ensamkommande. Jag ska träffa Ensamkommandes förbund i morgon. Alla säger samma sak: Det är den tillfälliga lagen som måste ändras. Det hjälper inte att sätta plåster på såren.

Frågan är: När kommer regeringen att förstå att det är just den tillfälliga lagen, återtagandeavtalet med Afghanistan och att stoppa utvisningarna som det handlar om?

Fru talman! Jag tror att det är oerhört viktigt att vi har en rättssäker prövning för dem som söker asyl i Sverige.

Talartiden tillät inte det jag försökte att säga tidigare, men jag vill framhålla att Annika Strandhäll och Gabriel Wikström har bjudit in myndigheter och organisationer för att diskutera vad regeringen kan göra för att stärka kommuners och landstings arbete med psykisk ohälsa i denna grupp.

Naturligtvis är varje fall av psykisk ohälsa och ångest ett misslyckande, men vi måste också värna asylrätten. Och den här regeringen gör det.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

I går öppnade anmälan till sommarkurser i Sverige. Trots stor efterfrågan är 2017 inget undantag. Antalet sommarkurser fortsätter att minska i Sverige. Bara under den rödgröna regeringens tid har antalet sommarkurser minskat med ungefär 17 procent, från omkring 400 till omkring 330. Det är det antal sommarkurser som erbjuds i år.

Det är olyckligt, framför allt därför att det skapar undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. Men det förlänger också studenters utbildningstid.

I valrörelsen 2014 lovade det blivande regeringspartiet Socialdemokraterna att man skulle starta stort på just sommarkurser. Men nu när man har kommit i regeringsställning lyser uppfyllandet av löftena med sin frånvaro. I den senaste budgeten nämner man inte ens sommarkurser med ett ord.

Min fråga till statsrådet är därför: Tycker inte ministern att sommarkurser är viktiga längre, och varför ser vi inga reformer på området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson, för en angelägen fråga! Det gäller inte bara sommarkurser, utan också enstaka kurser och fristående kurser har minskat i antal under en lång tid av år. Det finns tydliga kopplingar till det resurs- och styrsystem som vi har och som högskolan har haft sedan 1993.

Den förra regeringen gjorde ingenting åt detta. Nu har vi aviserat att det blir en utredning för att få ett mer tidsenligt resurssystem som gör det möjligt att läsa flexibelt. Det gäller såväl sommarkurser som att få till ett livslångt lärande där man kan läsa också senare i livet, till exempel genom fristående kurser.

Fru talman! Min fråga gällde inte vad den förra regeringen inte gjorde utan vad den här regeringen ämnar göra. Det är välkommet med en utredning när det gäller resursfördelningssystemet, men det hjälper inte dem som vill läsa sommarkurser nu eller dem som vill läsa sin utbildning snabbare.

I valrörelsen 2014 var Socialdemokraterna väldigt tydliga med att man ville möjliggöra fler sommarkurser. Men trots att man nu har styrt i regeringsställning under två och ett halvt år fortsätter antalet sommarkurser att minska.

Kan vi förvänta oss att regeringen gör någonting innan utredningen om resursfördelningssystemet kommer, eller får studenterna vänta till dess?

Fru talman! Det skulle ta alldeles för lång tid att rabbla upp allt som den förra regeringen inte gjorde på mitt område.

Därför säger jag att det vi gör är att vi bygger ut med 18 000 nya högskoleplatser. Det ger en möjlighet för våra högskolor och universitet att erbjuda både fler sommarkurser och fler fristående kurser.

Fru talman! Min fråga går till folkhälsominister Gabriel Wikström.

I dag kan anställda i Sverige få friskvårdsbidrag för att spela ishockey, gå på gym, curla, bada örtbad och bedriva andra hälsosamma aktiviteter - men inte för att rida.

Redan för nio år sedan sa riksdagen ja till att göra ridning avdragsgillt som friskvård. Men beslutet skickades av något skäl aldrig till Skatteverket, och reglerna har sedan dess inte ändrats. Inför valet 2014 sa alla partier utom Vänsterpartiet ja till ridning som friskvård. Regeringen har lovat en beredning under denna mandatperiod, men nu tycks frågan åter sitta fast någonstans på vägen.

Min fråga är helt enkelt: Vad händer i denna viktiga fråga?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Precis som Bengt Eliasson säger är detta en viktig fråga. Det är oerhört många, hundratusentals människor, som rider och som gör det varje vecka. Det är märkligt att detta inte ingår i friskvårdsavdraget.

Både jag och finansministern har tidigare sagt just det som Bengt Eliasson påpekar: Detta behöver utredas, och vi behöver förmodligen se över hela avdragsrätten när det gäller friskvård. Tidigare besked gäller, det vill säga att det ska ske under mandatperioden. Tyvärr kan jag inte vara mer precis än så här i dag.

Fru talman! Tack, folkhälsoministern, för svaret! Ja, ridsporten har också en närliggande och viktig funktion, nämligen som rehabilitering och habilitering för personer som vill komma tillbaka efter skador eller sjukdomstillstånd och för personer med funktionsnedsättningar. Att göra ridsporten till friskvård skulle även stärka denna del. Sannolikt skulle utbudet och möjligheten att kunna ta del av detta öka för många.

Avser ministern att bredda friskvårdssatsningen till även dessa personer?

Fru talman! Jag hoppas som sagt att en utredning kan ge svar på fler frågor än bara huruvida ridning ska ingå i avdragsrätten eller inte. Staten lägger varje år ned ganska mycket pengar på friskvård via denna avdragsrätt. Dessa borde förmodligen kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Fru talman! Även jag har en fråga till statsrådet Wikström. Allt som oftast hör vi talas om överbeläggningar på sjukhusen runt om i landet. Många gånger beror det på att patienter ligger kvar efter att de har fått den sjukvård som de behöver på sjukhuset. Det beror i sin tur ofta på att de insatser av vård och omsorg som man behöver från kommunen inte riktigt finns på plats.

Som vi alla känner till är det inte så hälsosamt att ligga på sjukhus. Man får inte alla gånger den vård och omsorg och de insatser som man behöver. Det kan till och med vara riskfyllt. Dessutom skapar det överbeläggningar och staser, och det är svårt att komma in på akuten.

Många är över 65 år. Det handlar om gamla och sköra människor. Vi vet att man i snitt får vänta fyra dagar på att få komma hem sedan man har blivit färdigbehandlad.

Min fråga till statsrådet är: Vad gör regeringen för att förbättra vården och omhändertagandet för dessa patienter som bedöms vara utskrivningsklara?

Fru talman! Detta är en väldigt angelägen fråga eftersom det, precis som Anna-Lena Sörenson påpekar, innebär en stor risk för den enskilda patienten att ligga kvar på sjukhus onödigt länge. Det innebär också att man tar upp en vårdplats som skulle kunna gå till någon annan. Konsekvensen av detta har vi bland annat sett på landets akutmottagningar, där patienter har tvingats ligga kvar i stället för att komma till rätt vårdavdelning. Det har många gånger skett på grund av att platsen upptas av en färdigbehandlad patient.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har nyligen presenterat ett lagförslag som sätter större press på kommunerna och landstingen att komma överens om dessa patienter. I korthet går det ut på att redan när en patient skrivs in ska vården inom 24 timmar skicka ett meddelande till berörda aktörer om att man har en patient inskriven som kommer att skrivas ut inom en viss förmodad tid och att mottagaren ska förbereda sig på att ta emot patienten.

På detta sätt ska vi kunna snabba upp det hela. Vi skärper även konsekvenserna för om man inte sluter ett sådant avtal.

Fru talman! Det känns tryggt att vi får ett bättre omhändertagande av denna grupp, för dessa personer och sjukvården förtjänar verkligen det.

Men vi vet också att det finns stora brister i kommunikationen mellan kommuner och landsting när det gäller detta. Ytterligare insatser behöver faktiskt göras för att patienterna ska få rätt vård i tid. På vilket sätt svarar statsrådet och regeringen på dessa bekymmer och utmaningar?

Fru talman! Vi svarar på det sätt som jag precis redogjorde för. Vi skärper kraven på kommuner och landsting att komma överens. Det gör vi bland annat genom att sätta en tidsgräns som innebär att man inom 24 timmar ska meddela berörda aktörer att man har en patient som är inskriven och som förmodligen kommer att behöva vård och omsorg inom en snar framtid. Vi skärper även tidsgränsen för när betalningsansvaret för kommunen börjar träda in.

Vi jobbar alltså både med skärpta krav och med skärpta konsekvenser.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Isabella Lövin. Den gäller den kommande havskonferensen som Sverige tillsammans med Fiji står värd för. Där kommer SDG:erna, det vill säga Agenda 2030 och hållbarhetsmålen, att beröras.

Statsrådet brukar själv tala engagerat om dessa frågor och berätta om att ungefär 3 miljarder människor är beroende av protein från havet och att med den takt vi nu håller på att förorena havet kommer vi att ha mer plast än fisk år 2050.

Hur, menar statsrådet, kommer den här konferensen att ge praktiska och faktiska resultat så att det inte bara blir prat?

Fru talman! Jag är väldigt glad över vi tillsammans med Fiji har lyckats få med oss FN:s alla medlemsstater att stå bakom en konferens om hur vi ska genomföra alla de åtaganden som världen har skrivit under sedan många år tillbaka. Vi har dock ännu inte lyckats genomföra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar om hur vi ska stödja utvecklingsländer i deras sophantering så att mängden plastskräp minskar. Det handlar också om hur vi kan stödja fattigare länder och hjälpa varandra med övervakning och kontroll av illegalt fiske, som i dag står för ungefär 25 procent av all fisk som tas ut ur våra hav. Det handlar vidare om hur vi faktiskt ska kunna förverkliga de löften som vi avgav i Nagoya om att skydda 10 procent av världshaven, inklusive det som är internationellt vatten.

Vi har inga instrument för att komma överens på den globala nivån, och det måste vi göra för haven hänger ihop. De som förstör havet på en plats förstör havet för alla. Här måste vi alltså hjälpas åt.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Av de 16 olika mål som finns i Agenda 2030 är det bara mål 14 om havet som har en negativ trend. Där går det inte så bra. Även på hemmaplan har vi målet om levande kust och hav som inte heller går så bra.

Hur tänker ministern att arbetet med mål 14 också ska avspeglas här hemma? Vad kommer vi att göra?

Fru talman! Agenda 2030 berör oss alla, lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Sverige kommer att göra ett antal åtaganden inför konferensen. Vi är fullt medvetna om att allt vad vi har gjort när det gäller våra hav inte är goda exempel som kan spridas, för vi har enormt stora problem.

Vi måste öka ambitionstakten även här hemma. Statsrådet Skog och inte minst statsrådet Bucht är djupt involverade i arbetet med en nationell agenda. Jag ansvarar för den internationella delen för att stödja andra länder.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Anna Ekström. Ända sedan valet har hotet mot valfriheten legat som en våt filt över alla friskolor. Det drabbar ytterst eleverna. 40 procent av alla gymnasieelever i Stockholm går i dag i en friskola. Det säger sig självt att det minst sagt vore ett otroligt stort problem om dessa lades ned.

Därtill har elevantalet ökat kraftigt de senaste åren. Vi behöver motsatsen till förbud och nedläggningar. Vi behöver fler skolor och skolor som vågar växa.

Jag undrar därför hur regeringen och ministern har tänkt möta detta behov. Hur kommer man att göra när friskolorna försvinner?

Fru talman! Sverige är unikt på många sätt. Ett av de många sätt som vi i Sverige är unika på är vår kombination av en i det närmaste fri etableringsrätt för fristående skolor, ett skolval som är uppbyggt så att det inte stärker likvärdigheten och en möjlighet att ta ut vinst. Dessutom har vi en skolpeng som i kombination med förbud att ta ut avgifter leder till att vi har ett helt unikt system i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I många andra länder finns en rik mångfald av fristående skolor. Såvitt jag vet finns det ingen diskussion eller debatt inom något av regeringspartierna som handlar om att man inte tycker om fristående skolor.

Vi ser dock problem med ett marknadsstyrt system som leder till ökande segregation och som inte stärker förutsättningarna för att ge alla elever en riktigt god utbildning. Vi vill se en skola som styr mot kunskap och bildning, inte mot vinster. Jag är övertygad om att det går att finna sådana vägar samtidigt som vi ser till att bevara ett system med fristående skolor i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Många andra länder har inte verkställt just Reepalus förslag. Detta har regeringen utrett och föreslår.

Är det inte dags att regeringen och ministern kallar en spade för en spade? Kammarrätten, Riksrevisionen, Konkurrensverket och flertalet socialdemokratiskt styrda kommuner vet och säger det. Dessutom vet alla vi här och regeringen att detta kommer att leda till att just friskolor läggs ned.

Jag undrar: Vart är vi på väg?

Fru talman! Förutom att skolan ska vara ett tempel för kunskap och bildning, inte för vinstjakt, är det viktigt att komma ihåg att det bortom riskkapitalbolag och börsdirektörer finns fantastiska rektorer och lärare som arbetar i fristående skolor. Det är viktigt att se till att vi har ett system med många skolor och en mångfald av olika skolvarianter. Jag är övertygad om att det går att skapa ett system som förenar valfrihet för föräldrar och elever med en förekomst av fristående skolor utan att ha vår stenhårt styrda marknadsskola i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till Gabriel Wikström.

Facktidningen Sjukhusläkaren har gjort en undersökning där man gått igenom 55 lex Maria-dödsfall på sjukhus under 2016. Man har funnit att 13 av dessa delvis kan förklaras med platsbrist, personalbrist eller extrem arbetsbelastning. Tyvärr är detta inte förvånande, eftersom vi ständigt får rapporter från våra landsting om att köerna till såväl akutmottagningar som operationer och behandlingar konstant ökar. Nu senast på nyheterna i morse fick vi höra om vissa ställen som till och med behövde vakter på vårdcentralerna till följd av de långa köerna.

Det är fruktansvärt att patienter ska drabbas och till och med avlida på grund av brister i vården som kunde ha åtgärdats. Min fråga är, kort och enkelt: Vilka omedelbara åtgärder kommer att vidtas för att komma till rätta med dessa problem?

Fru talman! Tillgängligheten i vården är en av de absolut största utmaningarna. Precis som Carina Herrstedt påpekar är den nära sammankopplad med personalbristen på många håll. Därför har regeringens största prioritering varit att underlätta för landsting och andra vårdgivare att få tag i personal att anställa. Vi har utökat antalet utbildningsplatser. Vi har anslagit en särskild professionsmiljard till landstinget som ska gå till att jobba med personalförsörjningsfrågor. Nu senast har vi också inom ramen för professionsmiljarden vikt 300 miljoner kronor som ska kunna gå till studielön för de sjuksköterskor som väljer att utbilda sig. Det är några exempel på vad regeringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men samtidigt ska man komma ihåg att de som har huvudansvaret och störst möjlighet att göra någonting i det akuta läget är landsting och andra vårdgivare. Där förväntar jag mig att man gör mer än vad man gör i dag.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Att så många landsting rapporterar om samma problem kan inte innebära att det är problem på alla landsting. Det måste ju vara ett systemfel någonstans.

Jag tycker att det är jättebra med de åtgärder som man säger sig ha vidtagit eller hålla på att vidta. Men det är på lång sikt, och människor dör nu. Vad avser man att göra på kortare sikt för att åtgärda de problem som vi har nu?

Fru talman! Jag vill ändå påpeka att det ser olika ut över landet. I vissa landsting klarar man vårdgarantin väldigt väl och har personal både på akutmottagningar och i andra delar av hälso- och sjukvården. Men i flera landsting är det bekymmer, och det är många gånger kopplat just till personalsituationen. Det är klart att det hänger ihop. Läkare, sjuksköterskor och andra anställda inom vården flyttar över landet. Det här är en fråga som vi måste lösa gemensamt mellan regeringen och landstingen.

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Wikström.

Primärvården är basen i den svenska sjukvården. Där har vi riktigt stora problem. Det är bristande tillgänglighet. Allt färre svenskar har en fast vårdkontakt. Ännu färre har en fast läkarkontakt. Stafettläkare bemannar allt fler av våra vårdcentraler.

Men så ser det inte ut överallt. Jag besökte Söderhamnsfjärdens vårdcentral för några veckor sedan. Där är det fullbemannat. Det är nöjda patienter och en extremt hög tillgänglighet. De nyanlända som vill kommer till hälsocentralen samma dag. Men man var ändå ledsen, för man höll på att förbereda planen för hur man väldigt snabbt skulle kunna stänga ned på tre månaders sikt.

Min fråga är: Varför lägger regeringen ned så mycket kraft på Reepaluutredningen, som direkt är riktad mot de privata hälsocentralerna, vilka är välfungerande, i stället för att lägga ned energin på hur vi ska lösa de stora utmaningar som primärvården står inför, med stafettläkare och bristande tillgänglighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den första delen av Anders W Jonssons anförande beskriver en bild som jag till stor del delar. Det finns stora problem inom primärvården. Vi behöver göra mer för att både satsa resurser och se till att personal vill arbeta i primärvården, för det är själva basen för både dagens och framtidens hälso- och sjukvård.

Däremot är jag mer tveksam till den andra delen. Jag ser inget motsatsförhållande. Regeringen vill reglera den flora av olika regelverk som har vuxit fram de senaste 25 åren och se till att vi får bättre ordning och reda i välfärden, så att man kan vara säker på vilka spelregler som gäller, oavsett om man är offentlig eller privat vårdgivare. Därmed är regeringens ambition också tydlig. Vi ska reglera detta på ett bättre sätt, men vi vill behålla en mångfald av olika aktörer.

Fru talman! Och här ligger utmaningen. Vi har en primärvård med en oerhört stor utmaning. Regeringen lägger då ned energi på att med precision ge sig på de privata hälsocentraler och vårdcentraler som fungerar. Det jag skulle önska att ministern gjorde är att i stället fokusera på de enheter där vi faktiskt har stora problem. Hur ska vi se till att få in fler läkare i primärvården? Hur ska vi se till att få en ny tillgänglighet? Där skulle vi kunna mötas mellan Alliansen och regeringen i att försöka skapa förutsättningar för en bättre primärvård. Men börja i så fall med att lägga Reepaluutredningen i papperskorgen!

Fru talman! Mitt fokus är just att öka tillgängligheten i hela vården. Där är jag alldeles övertygad om att regeringen och Centerpartiet kan mötas på olika sätt.

Men att skapa ordning och reda i välfärden tror jag är en ambition som inte kan vänta. Vi har under 25-30 års tid haft en situation där vi har experimenterat ganska mycket i svensk välfärd och ändrat på regelverken. Vi har en flora av olika regelverk och aktörer. Detta måste regleras upp.

Fru talman! Låt mig börja med att citera ur en intervju med Helene Hellmark Knutsson i Populär Astronomi: "Bara idén att vi ska vara på Mars får en att stretcha tanken. Jag tror att vi behöver sätta upp den typen av mål . Jag tror det inspirerar alla."

Samma dag som det numret kom ut skrev jag ihop med bland andra Christer Fuglesang att vi borde sätta upp som ett mål för svensk rymdpolitik att vi ska ha en svensk på Mars senast på 2030-talet. Man tänkte direkt: Här kan vi komma överens - i rymden finns det inga partigränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men där hade jag fel, för omedelbart vände rymdministern och tyckte att det inte alls var någon bra idé att sätta upp ett mål om att ta sig till Mars. Vi ska ha en jordnära rymdpolitik i stället. Det var fyndigt. Men varför var det rätt när du sa det och fel när jag sa det? Är det bara för att jag är liberal, eller vad beror det på?

Fru talman! Jag tackar Mathias Sundin för dessa frågor. Som sagt tror jag att rymdpolitiken är just av den här karaktären. Den får oss alla att fundera på de stora frågorna och vår existens. Därför är det spännande med till exempel upptäckter av nya planeter i ett annat solsystem. Det är också spännande att tänka sig tanken att människor ska kunna åka till Mars. Om det ska vara det viktigaste målet för svensk rymdpolitik är jag dock lite mer tveksam till. Jag ser gärna fler svenska astronauter efter Christer Fuglesang. Men jag anser att vi framför allt måste se till att den rymdpolitik vi har kan leda till både jobb och tillväxt här hemma.

Fru talman! Jag tror att rymdpolitik per definition är bra för oss på jorden. Den är till för oss på jorden. Men vi här på jorden har alltid gjort utforskningar, alltid sökt oss vidare. Mars är vårt nästa stora mål att utforska. Jag tycker att Sverige ska vara en del av detta. Jag tror också att det kommer att skapa jobb och tillväxt. Men utforskandet är bra i sig.

Jag vill faktiskt inte ha en rymdminister som säger att hon står med båda fötterna på marken.

Fru talman! Tack, Mathias Sundin! Nej, jag förstår. Jag tror inte att du vill ha en socialdemokratisk rymdminister utan kanske en liberal rymdminister.

Jag tycker att det är viktigt att se att vi kan göra både och.

Det var väldigt mycket under 2000-talet som handlade om bemannade rymdfärder och samarbete om den internationella rymdstationen. Rymdpolitiken utvecklas nu. Det handlar nu väldigt mycket om det som kallas för New Space och hur vi kan använda rymdteknik för att förbättra våra livsbetingelser här på jorden.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna Ekström.

I dag sprids falska nyheter och desinformation runt om i världen. Det sker i USA, Ryssland, Europa och här i Sverige. Det skadar i förlängningen tilliten till varandra och det öppna samhället och därmed demokratin och yttrandefriheten. Vår förmåga att värdera olika informationskällor och kunna ta ställning är en viktig del av vårt samhällsbygge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är: Hur ser statsrådet på folkbildningens roll och möjligheter som motkraft till det som nu sker med så kallade fake news?

Fru talman! Man blir alldeles mörkrädd. Ingen människa blir oberörd av den diskussion som nu har brutit ut över hela världen. Vi ser en framväxt av så kallade alternativa fakta eller fake news i debatten. Vi ser också att det är ett sätt att agera och debattera som ibland tycks vinna framgång.

Politik och samhällsfrågor måste grunda sig i verkligheten. Jag tror att vi alla fasar inför en samhällsutveckling där de beslut som politiker eller tjänstemän i statens och kommunens tjänst grundar sig på annat än ett solitt faktaunderlag.

Detta är enormt viktiga frågor för skolan och oss alla men inte minst för folkbildningen. Sedan folkbildningen startade i mitten på 1800-talet har den brutit mark för demokratins framväxt men också för en folkbildning i ordets sanna bemärkelse. Det är en frigörelse av människan som aldrig har varit viktigare än nu.

Fru talman! Jag är glad över att statsrådet nämner allt detta med folkrörelse och folkbildning. Sverige är ett land där vi har en rik historia. Det vore tråkigt och trist om vi inte lyfter frågorna ännu starkare. Det gäller att inte bara tala om skola utan att även tala om folkrörelse och folkbildning. Det är då vi kan göra förändringarna ända längst in vid köksbordet och in i den demokratiska själen. Jag tackar för detta och hoppas att vi kan jobba tillsammans.

Fru talman! Vi talar ofta om behovet av källkritik. Visst, behovet av källkritik är enormt i dessa dagar. Men det finns också ett behov av en källkritik som är kombinerad med solid faktagrund. Det är enormt viktiga frågor.

Vi har i dag studiecirklar i alla Sveriges kommuner. Det arbete som bedrivs inom ramen för folkbildningen med ideella krafter och medmänniskor som ställer upp för varandra är oerhört viktigt för att stärka just insikten att vi behöver ett samhälle som bygger på fakta och källkritik.

Fru talman! Jag har en fråga till biståndsminister Isabella Lövin.

I oktober hade ministern och jag en interpellationsdebatt om biståndet till de västsahariska flyktinglägren. Då lovade ministern att biståndet till de västsahariska flyktinglägren skulle ligga fast. Det är mot den bakgrunden väldigt förvånande och oroväckande att det budgeterade biståndet för år 2017 är kraftigt minskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För 2017 har budgeten dragits ned till 5 miljoner som ska gå via UNHCR till de västsahariska flyktingarna. Det innebär nästan en halvering av det bistånd som tidigare har gått till flyktinglägren som varit i snitt 9 miljoner.

Det humanitära biståndet till de västsahariska lägren är fortfarande stort. Om det minskar riskerar det att få allvarliga konsekvenser för lägren i form av försämrat hälsotillstånd för framför allt barn och kvinnor, men det kommer också att öka den stora frustrationen i lägren.

Jag vill fråga ministern: Vad är anledningen till det minskade biståndet?

Fru talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för att du återigen uppmärksammar de västsahariska flyktingarnas väldigt hopplösa situation sedan många årtionden.

Vi kanaliserar vårt stöd via vår biståndsmyndighet Sida. Regeringen har inte fattat något beslut om att dra ned stödet. Det är Sidas befogenheter att sköta utbetalningarna och också svara på de appeller och behov som finns av humanitär hjälp runt om i världen.

Jag kan notera att förra året ökade det stöd som kanaliserades och gick just till de västsahariska flyktinglägren i Tindouf avsevärt. Vi har än så länge inte sett vad Sida kommer att slutligen göra eller vilken organisation man ska samarbeta med i år.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Enligt Sida kommer man att betala ut 5 miljoner under nästa år. Det är nästan en halvering av det bistånd som har gått ut under många år. Det är väldigt oroväckande.

Det finns en stor risk för att frustrationen ökar i lägren. Det kan ge ny energi till dem som vill ta upp den väpnade kampen igen. Det är inte vad vi behöver. Detta bistånd är fruktansvärt viktigt.

Fru talman! Tack återigen, Lotta Johnsson Fornarve, för att du lyfter fram den här frågan! Den är väldigt viktig. Jag får bara betona att det är Sida som biståndsmyndighet som bedömer de organisationer som vi ska samarbeta med och kanalisera vårt stöd via. Ytterst är beslutet biståndsmyndighetens. Från regeringens sida har vi inte på något sätt fattat beslut att minska stödet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

I en ny kartläggning där Socialstyrelsen har intervjuat 51 kommuner om ensamkommande ungdomar och självmord kom det fram att de haft kännedom om tre självmord och ytterligare 68 försök till självmord under åren 2016-2017. Utöver detta svarade drygt hälften av de tillfrågade kommunerna att de känner till att det finns självmordsplaner bland de ensamkommande i dessa kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under 2016 skrevs mer än dubbelt så många asylsökande barn och ungdomar in på den landstingsägda delen av barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm jämfört med året innan. Statistiken visar att ungefär 40 procent av dem haft självmordstankar. Läget är nu akut.

Min fråga är: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att få bukt med den psykiska ohälsan bland ensamkommande?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Amir Adan! Precis som jag sa tidigare är detta en mycket angelägen fråga just för att det är allvarligt. Det handlar om barn och barn som är beroende av samhällets omsorg på olika sätt.

Det vi ska komma ihåg och som framkom både vid mötet i socialutskottet i förra veckan och vid det möte som jag och Åsa Regnér bjöd in till den här veckan tillsammans med myndigheter och civilsamhällets organisationer är att en bidragande orsak, förutom det trauma som många av dessa barn har gått igenom, är just osäkerheten som finns runt omkring dem.

Det är klart att den osäkerheten många gånger förstärks av att de inte förstår språket och att det är ett helt nytt land och ett helt nytt system. Det vi behöver göra nu är att skapa ökad lugn och ro kring dessa barn. Det handlar om att kunna stärka de vuxna som finns i barnens närhet, bland annat med kunskap men också med andra verktyg för att möta psykisk ohälsa som sådan och framför allt för att hjälpa och ge bra stöd till barnen.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det är bra att åtgärder vidtas. Men arbetet behöver ske omedelbart med fokus även på korta och snabba insatser här och nu. Det gäller till exempel självmordspreventiva åtgärder såsom informationsinsatser på olika språk för att få ut informationen.

Vi får information om att ensamkommande i slutna forum på internet triggar varandra för att ta sina liv och att man söker upp personer för att begå kollektiva självmord. Detta är ytterst allvarligt. Vad avser statsrådet att göra här och nu?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det som kom fram vid träffen med myndigheter och civilsamhällets organisationer var att alla var rörande överens om att det vi behöver prata om är psykisk ohälsa i vidare bemärkelse.

Det finns absolut exempel på självmord och självmordsförsök. Det tar vi på väldigt stort allvar. Men om vi bara fokuserar på det riskerar vi att tappa alla de barn som vi skulle kunna hjälpa mycket tidigare innan de hamnar i ett så allvarligt läge att de försöker ta sitt liv eller till och med lyckas ta sitt liv. Vi måste se hela vidden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

Enligt OECD har Sverige i dag en av världens högsta konsumtion av antidepressiv medicin. Socialstyrelsen har rapporterat att även utskrivning av antipsykotisk medicin och lugnande medicin har ökat drastiskt, och då särskilt hos barn och unga.

Min fråga är därför: Vad avser regeringen att göra för att vända den här utvecklingen?

Fru talman! Till att börja med vill jag påpeka att läkemedel många gånger är en del i behandlingen av olika psykiska sjukdomar och psykiska tillstånd.

Som Cassandra Sundin antyder finns det emellertid såklart anledning att tro att det finns en viss slagsida åt läkemedelsförskrivning till nackdel för andra behandlingar.

Genom regeringens stora satsning och den överenskommelse som vi har slutit med Sveriges Kommuner och Landsting ska man kunna etablera mer av tidiga insatser inom hälso- och sjukvården och också mer av ett förebyggande arbete.

Ett problem inom hälso- och sjukvården är att det saknas medvetenhet och kunskap inom stora delar av primärvården om hur man ska hantera psykisk ohälsa. Då kan det vara enkelt att använda de verktyg som man känner till, det vill säga läkemedel, medan andra verktyg inte används i lika stor omfattning.

Fru talman! Då får jag tacka statsrådet så mycket för svaret. Min följdfråga blir då: Vad avser regeringen att göra för att patienten ska få mer makt och inflytande i form av olika inriktningar på psykoterapi som erbjuds i många andra länder, exempelvis Finland?

Fru talman! Jag kan fortsätta där jag slutade i det första inlägget.

Genom att stärka de tidiga insatserna i hälso- och sjukvården, se till att medvetenheten ökar och se till att tillgången till olika verktyg ökar för sjukvårdspersonalen ger vi också större möjligheter för patienterna att utöva ett inflytande över sin egen vård och behandling, men framför allt att få vård och behandling i första hand. Det är regeringens främsta prioritet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

De senaste rapporterna visar att de globala utsläppen har planat ut och minskat. Det är mycket glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Sverige har vi framgångsrikt minskat våra utsläpp sedan 1990. Dock blir jag oroad över de senaste rapporteringarna som pekar på att de svenska utsläppen nu ökar, inte minst utsläppen från transporter.

Min fråga är: Vad avser regeringen att göra i närtid för att minska utsläppen i Sverige?

Fru talman! Det är nu väldigt bråttom att nu verkligen ta klimatfrågan på allvar. Regeringen satsar 25 miljarder under mandatperioden på miljö- och klimatåtgärder. Det är historiskt stora satsningar.

Men vi ser nu att utsläppen inte minskar, framför allt i transportsektorn. Här har vi en klimatoffensiv som vi kommer att rulla ut under våren med riktade satsningar för att få fram miljövänligare bilar. Det blir då möjligt för konsumenter att gynna de bilar som släpper ut mindre avgaser jämfört de som är dåliga för miljön. Det ska bli en högre inblandning av förnybara bränslen. Det ska genomföras en el- och laddinfrastruktur för elbilar. Vi satsar på tågen. Vi ska också lägga fram förslag om en flygskatt som gör att också flyget bär sina miljökostnader.

Det är en kombination av åtgärder som behövs.

Fru talman! Tack för svaret som visar att vi kan vända trenden igen och gå före.

Fru talman! Tack för det tacket, Marianne Pettersson! Det här är någonting som vi i Sveriges riksdag tillsammans kan vara stolta över. Det är sju partier som står bakom en klimatlag som vi lägger fram nu med ett klimatpolitiskt ramverk som gör att det blir ordning och reda i klimatpolitiken. Alla partier är nu besjälade och har åtagit sig att utsläppen ska minska.

Sverige kan vara ett föregångsland nu när vi ser att klimatskeptiker åter vinner makt i världen. Vi behöver visa världen att det går.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Gabriel Wikström.

Närmare 900 personer står i dag i kö för organtransplantation. Men i Sverige klarar vi bara av mellan 200 och 250 transplantationer per år - detta trots att donationsviljan är mycket hög i Sverige jämfört med andra länder, 81 procent.

Vår lagstiftning lägger hinder i vägen. Utredning har gjorts som pekar på vad som behöver ändras i lagen. Remissbehandling är genomförd.

Då är min fråga: När kommer en proposition? Väntan för alla som står i kö är ju svår.

Fru talman! Precis som Barbro Westerholm påpekar är det mycket angeläget att öka antalet donationer i Sverige och tillgången på organ som kan doneras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Precis som Barbro Westerholm kan jag konstatera att donationsviljan är väldigt stor bland svenska folket. Vi har också sett att antalet donationer har ökat under de senaste åren. Men det räcker såklart inte. Den utredning Barbro Westerholm hänvisar till utgör ett väldigt bra underlag för att nu gå vidare och kunna förbättra lagstiftningen.

Jag hoppas kunna lägga fram en proposition under hösten där vi kan ta till vara stora delar av utredningens förslag. Anledningen till att det har dröjt och dröjer ytterligare lite till är att det är svåra etiska avvägningar som vi har att göra. Det handlar bland annat om vilka vårdinsatser som man ska ge i livets slutskede och när processen för donation ska påbörjas och inte.

Fru talman! Väntan är svår. I dag är vi beroende av donationsviljan i andra länder som har den lagstiftning som vi ännu inte har.

Jag ser positivt på att vi får en proposition till riksdagen i höst.

Fru talman! Jag kan bara hålla med Barbro Westerholm. Kan vi öka antalet som är villiga att donera inom landets gränser och därmed tillgången på organ gör vi oss mindre beroende av andra länder samtidigt som vi bidrar till att minska den illegala handel med organ som sker globalt.

Fru talman! Min fråga går till klimatminister Isabella Lövin.

Förra veckan röstade Europaparlamentet om det nya handelsavtalet med Kanada. Det är ett avtal som bland annat EU- och handelsminister Ann Linde har talat sig varm för.

Trots detta var det ingen av Sveriges parlamentariker i regeringsunderlaget som röstade för det här handelsavtalet. Miljöpartiets parlamentariker röstade till och emot och går nu ut i medierna och säger att man är stolt över det.

Min enkla fråga till Isabella Lövin blir då: Vilken linje är det egentligen som gäller?

Fru talman! Det är inte ovanligt att företrädare för regeringspartier röstar på ett sätt i EU-parlamentet och sedan är med och fattar ett annat beslut i regeringsställning. Så var det även under den förra regeringen på klimatområdet när det gällde att höja priset på utsläppsrätter. Då rösta de moderata parlamentarikerna nej i EU-parlamentet samtidigt som regeringen stod för en helt annan linje.

I det här fallet stämmer det att de miljöpartistiska EU-parlamentarikerna har röstat nej till CETA-avtalet medan vi från regeringen har drivit ett aktivt arbete för att se till att det i CETA ska ingå stärkta klausuler när det gäller miljö, när det handlar om sociala säkerhetsdelar som gör att vi kommer att se till att det här blir ett så bra avtal som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen talar ju ofta om hållbar utveckling, och det är bra. Men att rösta emot handel, emot samarbete och emot utveckling är kanske inte så hållbart.

En följdfråga blir såklart: Om man ser att man inte kan samarbete med till exempel Kanada, vem skulle man då kunna ingå handelsavtal med?

Fru talman! Sverige är ett land som är mycket beroende av en fri och rättvis handel. Betoningen på rättvis är också viktigt för utvecklingen i Sverige. Vi kan inte ha handelsavtal av den typen att det dumpar möjligheterna för svensk industri, svenska arbetstagare eller svensk miljö.

Därför är det viktigt att vi när vi har den här typen av förhandlingar ser till att få rättvisa villkor. Det är den linjen som regeringen driver och vi står bakom.

Fru talman! Statsrådet Wikström! Bristen på intensivvårdsplatser för barn är akut i hela Sverige. I dagsläget fattas tio platser. Det finns 37 platser på fyra sjukhus. I dagsläget finns det bara 27 på grund av rekryteringsproblem och så vidare.

Nya Karolinska skulle ge fler vårdplatser, men det har i stället blivit färre, vilket är typiskt för den här regionen, som är satt under vanstyre, skulle man kunna säga, av de borgerliga politikerna.

Nu måste jag fråga dig, Gabriel Wikström, vad vi kan göra på nationell nivå för att öka antalet platser. Vad ska vi ge för signaler till de landsting som inte fixar att hålla sina intensivvårdsplatser för barn öppna? Vad kan vi göra på nationell nivå? Det frågar jag dig.

Fru talman! När det gäller antalet intensivvårdsplatser ser vi att den stora bristen där i dag handlar om att få tag i personal. Det finns en stark brist på specialistsjuksköterskor men också andra personalkategorier. Det är därför som regeringen från första dagen har varit inriktad på att göra mer när det handlar om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård än vad någon regering har gjort tidigare.

Vi har bland annat tillfört generella statsbidrag. I år är det nästan 3 miljarder som går ut till landstingen och som kan hjälpa till att stärka personalsituationen. Vi satsar en särskild professionsmiljard som går till att förbättra kompetensförsörjningen inom vården, och inom den viker vi 300 miljoner kronor som ska gå till att sjuksköterskor ska kunna välja att utbilda sig till specialistsjuksköterska.

Vi bygger också ut antalet platser till såväl sjuksköterska som specialistsjuksköterska och barnmorska. Det finns alltså en palett av åtgärder som regeringen nu vidtar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Wikström! Jag är medveten om det, och vi är med på det tåget, så att säga. Det här har inte utvecklats under de två år då ni har suttit i regering, utan det här är en lång utveckling som handlar om att välfärden mer eller mindre har eroderat. I Stockholm har man 1 miljard plus i sin budget. Det kanske man kunde lägga på personal, kan jag tycka.

Jag vill avsluta med att säga någonting helt annat. Tack för snabbutredningen om Naloxon!

Fru talman! Tack för det tacket, Karin Rågsjö!

Jag håller helt med om att även om regeringen gör mycket på kompetensförsörjningsområdet och säkert kan göra en hel del till är det till syvende och sist en arbetsgivarfråga. Landstingen bär ett stort ansvar för hur situationen ser ut runt om i landet. Då spelar det roll vem som styr och vilka politiska prioriteringar man gör.

Väljer man att sänka skatten eller hålla skatten låg i stället för att göra investeringar i välfärden får det konsekvenser.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna Ekström. Många företag har i dag svårt att hitta arbetskraft. Samtidigt har vi en grupp människor som står utanför arbetsmarknaden, och av dem är många nyanlända.

Ett smart sätt att kombinera de här behoven är att ordna utbildning i svenska i kombination med bristyrkesutbildning. Haninge kommun har ordnat en sådan utbildning med hjälp av stora egna insatser och statsbidrag via Skolverket. Det handlar om utbildningar till elektriker, målare, svetsare, fordonsmekaniker, barnskötare, elev- och lärarassistenter, personliga assistenter och undersköterskor. Satsningen har varit mycket lyckosam, men det har tagit tid att hitta en utformning som passade med regeringens sätt att organisera stöd till sådana här insatser.

Min fråga är: Hur ser regeringen på de här insatserna som kommunerna gör, och kan ministern säga något som gör att vi kan känna oss trygga med att det kommer att finnas en god finansiering för den här typen av arbete från statligt håll framöver?

Fru talman! Tack för frågan, Åsa Westlund! Ordet utmaning är slitet, men vilken utmaning vi har i Sverige! Vi har en arbetsmarknad som skriker efter utbildad arbetskraft, inte minst den arbetskraft som Åsa Westlund nämner i sin uppräkning av yrken, samtidigt som vi har en mycket stor grupp ungdomar som går ut från gymnasieskolan utan en fullgod gymnasieutbildning och mycket få som söker till yrkesprogrammen som leder fram till de jobb som verkligen behövs på arbetsmarknaden.

Här kan ett yrkesvux få en otroligt stor betydelse, och det är mycket välkommet att Haninge och andra kommuner verkligen satsar resurser på att göra det som arbetsmarknaden och arbetsgivarna behöver och som många unga människor i Sverige behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan försäkra att regeringen kommer att arbeta mycket hårt för att säkerställa att det finns goda möjligheter för kommunerna att fortsätta göra den här typen av satsningar och för att säkerställa att det finns en medfinansiering.

Fru talman! Tack så mycket för det positiva svaret, statsrådet! Jag tror att många som dagligen jobbar med detta känner en stark uppmuntran av ett sådant svar från regeringen och också en trygghet i att planera vidare.

Min följdfråga blir: Hur kan vi se till att det här arbetssättet, där man kombinerar svenskundervisning och bristyrkesutbildning på gymnasienivå, kan spridas till fler kommuner så att den här verksamheten kan skalas upp och komma fler till del? Jag undrar om regeringen har några tankar kring det.

Fru talman! Ett av syftena med den stora reform som regeringen har gjort och som innebär att sfi är en del av komvux är att man ska kunna möjliggöra en kombination av yrkesutbildning och sfi eller språkutbildning samtidigt.

Jag är övertygad om att den stora satsning som nu görs på regionala yrkesvuxplatser, där man har en möjlighet att samverka regionalt, är bra. Även en stor kommun som Haninge kan tycka att det är svårt att ordna de här platserna själv, för det är ett stort arbete. Med regionalt samarbete kan det här bli ännu bättre.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Tillämpningen av EU:s vattendirektiv har inte riktigt fungerat som det var tänkt. Här i kammaren har situationen för Sveriges ca 2 000 mindre vattenkraftverk debatterats åtskilliga gånger. Därutöver hotas även ca 10 000 anläggningar som till exempel kvarnar och mindre fördämningar. Länsstyrelserna har nu börjat granska även sådana och kräver tillståndsprövning av dem.

Eftersom processen är så omfattande och dyrbar finns risken att fördämningarna i stället tas bort, vilket kan sätta värdefull jordbruksmark under vatten och förändra landskapet både uppströms och nedströms.

Min fråga är: På vilket sätt arbetar regeringen för att underlätta för de markägare som nu riskerar dyra advokatkostnader eller att behöva ta bort sina anläggningar?

Fru talman! Tack, Roland Gustbée, för att du lyfter denna viktiga fråga! Vattendirektivet är ett av de direktiv som finns på EU-nivå och som ålägger alla medlemsstater att ha god miljöstatus när det handlar om vattenkvalitet. För de kustnära områdena finns det marina direktivet, och luftdirektivet gör att medlemsländer kan kritiseras för att exempelvis inte se till att ha god luft i sina städer. Det här är viktiga instrument för att vi ska ha rättvisa konkurrensvillkor mellan länder, och det är samma typ av krav som gäller för alla länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De specifika frågor som Roland Gustbée tar upp kan min kollega miljöminister Karolina Skog besvara bättre, men i allmänna ordalag kan jag säga att det är viktigt att vi har kulturmiljöer också.

Fru talman! Syftet är gott med vattendirektivet; det är vi helt överens om. Det är viktigt att vi har en god vattenmiljö och att vi vårdar våra naturresurser. Men fokus hamnar ibland på juridik, till exempel om man har sökt rätt tillstånd, i stället för om man har den bästa och lämpligaste anläggningen. Det är inte bra.

Jag undrar om regeringen är beredd att ta fram förslag för att förenkla tillståndsprövningen, för den är för dyrbar och kostsam i dag.

Fru talman! Många vattenkraftverk och dammar har uppförts i en helt annan tid när den här lagstiftningen inte har funnits och det inte heller har gjorts miljöprövningar när de har anlagts. Det är en utmaning och ett problem som vi måste ta tag i.

Jag kan bara konstatera att det kommer att behöva göras ett seriöst arbete så att vi får en god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson.

Vi har varit inne på frågan om lärarbristen, och jag tänkte följa upp det spåret. Tack och lov satsar regeringen på ett attraktivt läraryrke. Lönen höjs, och tid frigörs från uppgifter som inte är kopplade till undervisningen.

Men mycket mer behöver göras, och utvecklingen inom skolan bör vändas genom att vi lockar fler till att utbilda sig till lärare. I mitt hemlän Dalarna har Högskolan Dalarna tillsammans med regionen och de 15 kommunerna diskuterat ett projekt som kallas lärarutbildningskontraktet. En lärarstudent får anställning på en skola och lön under tiden som denne går färdigt sin utbildning. Syftet är att få in fler studenter och stå för den kompetensförsörjning som behövs.

Vad avser regeringen att göra för att öppna fler vägar till läraryrket?

Fru talman! Tack för en bra och relevant fråga!

Precis som vi har diskuterat tidigare i kammaren råder en stor lärarbrist. Vi behöver möta den. Det behöver vi göra med snabba åtgärder och med långsiktigt bra åtgärder som stärker lärarutbildningen och läraryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En av de saker som behöver göras är att öka flexibiliteten så att anställning kan kombineras med behörighetsgivande utbildning. Nu vidtas flera åtgärder. KPU är en sådan åtgärd, det vill säga att vara anställd som lärare i ett bristämne samtidigt som man läser in en kompletterande pedagogisk utbildning.

Exemplet från Dalarna är spännande, och det vill vi ta del av och sprida. Därför har jag bokat in ett möte med dem för att få höra om exemplet. Kommuner och stat behöver jobba tillsammans och inte ägna sig åt blame game.

Fru talman! Tack för svaret!

Det är viktigt att vi visar vår uppskattning för lokala initiativ. Det ska finnas en hög ambitionsnivå, en målmedvetenhet och tydlighet i detta. Vi är alla förtjänta av att få till detta på så många bra sätt som möjligt.

Jag har egentligen ingen följdfråga, men jag kan ändå fråga följande: Kan statsrådet tänka sig fler nya grepp för att öka flexibiliteten och se över systemen?

Fru talman! Ja, absolut! Vi behöver göra fler saker för att möta det behov av lärare som finns. Vi vill att alla barn, oavsett var de bor i landet, ska mötas av en kompetent och behörig lärare. Då behöver vi jobba med flera saker.

Nu gör vi flera saker. Bland annat skapar vi en attraktivare ämneslärarutbildning och ser till att det blir en högre genomströmning i lärarutbildningen - för många hoppar av.

Jag är absolut beredd att ta till mig ytterligare goda exempel.

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Helene Hellmark Knutsson, och den gäller också lärarbristen. Vi är minst tre talare som har lyft upp frågan, och det visar hur viktig den är för svensk skolas framtid. Vi är nog alla överens om att grunden för en bra skola och för att alla elever ska få en bra utbildning är att det finns bra lärare i alla klassrum. Annars är det svårt att få kvalitet.

Den största satsningen regeringen gör för att komma åt lärarbristen är att öka antalet platser på den ordinarie lärarutbildningen. UKÄ har nyligen lagt fram en utvärdering som visar att en sådan satsning i stället för att leda till fler lärare faktiskt leder till fler avhopp. Dessutom tar det lång tid innan de lärarstuderande som börjar på ordinarie lärarutbildning blir verksamma ute i klassrummet.

Hur anser statsrådet att svensk skola ska klara framtidens utmaningar utan behöriga lärare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för att du också engagerar dig i frågan. Vi har länge känt till att vi står inför denna stora lärarbrist, och vi har från dag ett jobbat med åtgärder. En del är att bygga ut lärarutbildningen i takt med att söktrycket ökar. Några utbildningar har för lågt söktryck. Några har också för låg genomströmning. Vi vidtar nu åtgärder mot detta.

Det går inte att dra alla lärarutbildningar över en kam. I till exempel förskollärarutbildningen är det en hög genomströmning och minst två sökande per plats.

I vår satsning ligger också att bygga ut kompletterande pedagogisk utbildning, precis som jag sa i mitt tidigare inlägg, som ett sätt att öppna fler vägar in till läraryrket.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är glädjande att se att regeringen har varit försiktigt positiv till de förslag till förändring av den kompletterande pedagogiska utbildningen som vi moderater har lagt fram. Det är många som kan sakna någon enstaka poäng och ha svårt att komma in. Det är en av de lärarutbildningar som det är allra högst söktryck på och där inte alla som söker tas in.

När får vi se fler förslag från regeringen om att förändra KPU så att det blir större flexibilitet och så att fler kan gå utbildningen?

Fru talman! Vi lägger löpande fram nya förslag - det har vi gjort från dag ett - för att möta den lärarbrist som vi är mitt uppe i. Den kommer att fortsätta att finnas under en lång tid till följd av att det inte gjordes någonting under de åtta år som bland annat Moderaterna satt vid regeringsmakten.

Nu försöker vi göra många av de saker som inte blev gjorda då. Jag ser positivt på förslag som flera partier stöder.