Frågestund - 2017-01-26

Herr talman! Jag vill vända mig till Karolina Skog, vår miljöminister. Frågan gäller hur miljöministern ser på brytning av mineraler i alunskiffer.

Jag ställer frågan med anledning av att det i jämtländska Storsjöbygden under flera år har prospekterats väldigt intensivt efter uran. Nu har det dock skett en förändring. Inriktningen är inte längre uran, utan vanadin. Jag tror att anledningen är dels den starka lokala opinionen, dels att de berörda kommunerna har aviserat att det kommunala vetot skulle nyttjas vid en eventuell brytning.

Många i miljörörelsen tror att det här är en skenmanöver för att slippa det kommunala vetot. Hur som helst är det väldigt oroande. Miljökonsekvenserna är desamma, och det är en gammal fin kulturbygd vi pratar om.

Herr talman! Jag vill inleda med att kommentera den näraliggande frågan om brytning av uran. Regeringen har tagit ställning. Vi anser inte att detta ska äga rum i Sverige.

Jag kan som miljöminister däremot inte kommentera enskilda brytningar. Det fattas beslut i laga ordning av Bergsstaten. Jag kan inte kommentera enskilda ärenden på det sättet.

Det finns ett antal frågor som vi behöver utreda vad gäller gruvbrytning i Sverige. Vissa frågor bereds nu inom Regeringskansliet. Det är väldigt viktigt att vi kombinerar möjligheten till en aktiv och lönsam gruvnäring i Sverige med starka miljöhänsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag ställde frågan generellt just därför att jag är väl medveten om att statsrådet varken har möjlighet eller sakkunskap att gå in i en specifik fråga. I det här fallet exemplifierade jag med jämtländska Storsjöbygden.

Det allvarliga är att det är annat ljud i skällan nu. Tidigare pratade prospektörerna och de presumtiva exploatörerna om uran. Nu är det vanadin. Hur ser statsrådet på den frågeställningen?

Herr talman! Man måste utgå från att de uppgifter som en näringsidkare lämnar till Bergsstaten vid ansökan om gruvtillstånd är korrekta. Misstankar om att det egentligen handlar om andra verksamheter kan inte vara utgångspunkten. Självklart utgår vi från att den information som lämnas är korrekt och att de beslut som tas följer lagstiftningen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

I dagarna kunde vi läsa att minister Gabriel Wikström inte avser att göra det som en majoritet av riksdagen vill, nämligen att utöka antalet idrottstimmar från 500 till 600. För mig som idrottslärare och gymnastiktränare sedan 25 år tillbaka är det här som ett slag i ansiktet.

Jag roade mig med att gå in och titta på minister Gabriels cv. Han har faktiskt arbetat några timmar som timvikarie år 2005 i en centralskola i Skinnskatteberg. Det är alltså verkligen en gigant bland giganterna som uttalar sig i frågan.

Men all forskning visar att barn som rör sig mår bättre. Vi kan ta Bunkeflomodellen med Ingegerd Ericsson som ett exempel. Där bjöd man in lokala idrottsföreningar och fick då också avlastning för lärarkollegiet. Av de berörda eleverna var det 96 procent som klarade sin gymnasiebehörighet. Normalt är det 85 procent.

Jag förstår att statsrådet inte kan tala illa om en kollega, men instämmer hon verkligen i Gabriels analys?

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Vi är nog alla överens om att rörelse är en väldigt viktig sak. Rörelse ska också vara en naturlig del av skoldagen.

Hur ser vi då till att barn och elever rör sig mycket i skolan? Dels sker det genom undervisning i ämnet idrott och hälsa, dels sker det genom andra typer av fysisk aktivitet och motorisk träning.

En viktig åtgärd för att främja elevers lärande är att eleverna ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet. För att betona detta anges det i läroplanen Lgr 11 under avsnittet om skolans värdegrund att "skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen". Skälet till att det står så i läroplanen är att rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen och att rörelse kan ske inom ramen för ämnet idrott och hälsa men också inom ramen för mycket annan undervisning och många andra aktiviteter inom skolans utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi är överens i grundfrågan. Vi vet om att dålig motorik oftast leder till dåligt självförtroende, dålig motivation och dålig koncentration. Framför allt blir kanske de barn som har läs- och skrivsvårigheter extra drabbade av detta. Kortfattat kan man säga att barn som mår bra presterar bra.

Man har gjort en liten undersökning och kommit fram till att det är en samhällsvinst vi pratar om. Vad gäller Bunkeflomodellsbarnen blev resultatet 38 000 kronor per elev. Det är pengar som jag tror att vi kan använda på ett bättre sätt, om inte statsrådet tycker något annat.

Herr talman! Som jag sa är det redan nu stadgat i läroplanen att skolan ska sträva efter att barn och elever ska få daglig fysisk aktivitet. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen. Detta arbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet samt den kunskap som finns inom myndigheter och organisationer.

Vi är helt överens om att daglig fysisk aktivitet är något väldigt viktigt. Regeringen kommer att bevaka den här frågan väldigt noga.

Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Anna Ekström.

Fler och fler människor behöver yrkesutbildning i vuxen ålder. Men i dag ska yrkesvalet göras redan i 14-årsåldern, när man väljer till gymnasiet. Många väljer bort yrkesutbildningar till förmån för teoretiska utbildningar. Senare i livet kommer man på att man vill utbilda sig till ett yrke. Hur avser statsrådet att arbeta med att ge fler möjligheter till yrkesutbildning för vuxna?

Herr talman! Jag tackar Lena Emilsson för frågan, som är väldigt viktig. I det samhälle vi lever i har vi, precis som Lena Emilsson säger, ett stort problem med att många barn och ungdomar får en dålig start i sitt arbetsliv genom att de går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg eller går ut gymnasieskolan med en utbildning som inte leder dem dit de hade tänkt sig.

För att säkerställa att det finns ett livslångt lärande och stora möjligheter att utbilda sig hela livet har regeringen beslutat att inrätta något som kallas för regionalt yrkesvux. Regionalt yrkesvux finns i förra årets budgetproposition, är beslutat av riksdagen och kommer att innebära att det finns goda möjligheter för många unga och äldre människor att inom ramen för vuxenutbildningen skaffa sig sammanhållna utbildningar som leder mot yrken. Genom ett gott samarbete med det regionala näringslivet är vår övertygelse att det här kommer att leda till goda möjligheter för många unga människor och äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! SCB beskriver att det år 2025 kommer att saknas 34 000 gymnasieutbildade inom teknik och tillverkning och 74 000 inom vård och omsorg.

Vore det då inte bra ur arbetsmarknadsperspektiv att göra block med yrkeskunskaper och ge det som vuxenutbildning?

Herr talman! Det är precis som Lena Emilsson säger: Samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter yrkesutbildade inom de här branscherna har vi stora rekryteringsproblem till de utbildningar som leder till just dessa yrken.

Av det skälet är det viktigt att vi inom vuxenutbildningen säkerställer att det finns goda möjligheter hela livet att skaffa sig ett yrke. De möjligheterna kommer att öka dramatiskt med de förändringar som har gjorts med anledning av årets budgetproposition och med ordentliga förstärkningar på studiestödssidan.

Herr talman och biståndsminister Isabella Lövin! I lördags samlades miljontals människor världen över för att marschera för kvinnors rättigheter i Women''s March. Jag hoppas att detta är början på en enorm global rörelse för kvinnors rättigheter.

Men anledningen till att det här drogs igång är mindre rolig. Det har att göra med att Trump har tagit makten och att han har deklarerat att han går emot kvinnors och barns rättigheter. Bland annat går han emot rätten till abort och vill nu dra ned på de pengar som ska gå till internationella organisationer för att stödja rätten till abort.

Min fråga till Isabella Lövin är: Vad kommer du att göra för att stötta organisationerna i denna svåra tid?

Herr talman! Det är riktigt. USA har under president Obamas tid varit en mycket stor givare till organisationer som stöder kvinnors rätt till information om sexuell och reproduktiv hälsa och rätten till abort. Detta är någonting som har hjälpt till att minska mödradödligheten och barnadödligheten i utvecklingsländer på ett mycket positivt sätt under den här tiden. Det är absolut ett hot mot kvinnor att USA drar sig tillbaka.

Sverige och jag har tagit initiativ till flera saker: Vi ska ta kontakt med vårt riksdagsnätverk. Vi ska ta kontakt med likasinnade inom EU-kretsen. Vi ska också ta kontakt med likasinnade länder i världen för att vi tillsammans ska kunna gå till organisationer och lugna dem och säga att vi fortsatt kommer att stödja verksamheten, för den är livsavgörande för kvinnor och för utvecklingen i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det var mycket bra. Jag har en fråga till. Jag har hört att Nederländerna har tagit initiativ till att starta en Trust Fund som en motreaktion på det USA nu gör.

Ligger det i Sveriges intresse att delta i arbetet, och har ni haft kontakt med holländarna om detta?

Herr talman! Vi har redan kontakt med Nederländerna om initiativet. Det är också viktigt att vi nu behåller kallsinnet och verkligen analyserar situationen. Var kan vi göra bäst nytta - genom att stötta de organisationer som utför arbetet eller genom att starta nya fonder?

Det viktiga är att vi som är progressiva länder och som står upp för kvinnors rättigheter och rätten till abort inte nu på något sätt kompromissar med det och att organisationerna får finansiering.

Herr talman! Avsaknad av regeringsförslag i bostadskrisen slår hårt inte bara mot de delar av Sverige som har stark inflyttning, det vill säga våra storstäder. Det slår hårt även mot de delar av Sverige, exempelvis mitt hemlän Jönköpings län, som har det största behovet inte bara när det gäller nya invånare utan också för att behålla de befintliga.

Det handlar om överlevnad för Sveriges landsbygder och glesbygder. Vi som bor där vet att man framför allt kan konkurrera med ett attraktivt boende i förhållande till storstadens utbud. I denna fråga är ett förändrat och uppluckrat strandskydd avgörande för Sveriges kommuner och landsting, vilket Landsbygdskommittén nu konstaterar.

Jag skulle vilja fråga miljöminister Karolina Skog: När avser regeringen att överge sin tidigare mycket passiva inställning och börja förändringen av strandskyddet för att möjliggöra boende i Sveriges landsbygder, glesbygder och skärgårdar?

Herr talman! När vi talar om bostadsfrågan är det värt att alltid komma ihåg att det initiativ som regeringen tog, och som var det viktigaste, var att bjuda in till breda partipolitiska diskussioner om detta, bland annat för att kunna diskutera strandskyddet. Oppositionen var inte med på det, och jag beklagar verkligen att detta inte gick att få till stånd.

Det har självklart inte gjort att vi från regeringens sida är passiva, utan vi har presenterat 22 punkter som vi kommer att gå fram med. En av dem är att se över LIS-systemet, som vi får konstatera inte har lyckats. Det når inte de intentioner som låg bakom systemet. Det handlar om att möjliggöra ökat bostadsbyggande, framför allt i landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är anmärkningsvärt att i den värsta bostadskrisen på 50 år har ingen regering sedan 1970-talet levererat så få förslag för att öka möjligheterna till boende och bostadsbyggandet i Sverige som den nuvarande.

De minimala förändringar som Karolina Skog presenterar vad gäller LIS-områden kommer enligt alla experter att ha en marginell påverkan på bostadsbyggandet i Sverige. Det krävs större och mer genomgripande förändringar. När ska regeringen leverera dem?

Herr talman! Vi kan vara överens om en sak: Förändringen av strandskyddet är inte det som i stor utsträckning kommer att avgöra hur bostadsbyggandet sker i Sverige. Men vi kan konstatera att bostadsbyggandet aldrig har varit så högt som det är nu och att vi har en regering som levererar en lång rad tydliga förslag, bland annat på områden där tidigare regeringar har misslyckats. Jag tänker exempelvis på bubblor.

När det gäller strandskyddet ska vi börja där problemen är som störst så att vi gör verklig nytta. Det innebär att var och en fokuserar på LIS-områdena.

Herr talman! Jag lyssnade på Ekots lördagsintervju med statsrådet Baylan i lördags. En av de viktigaste punkter som programmet handlade om var de frågor jag jobbar mycket med, nämligen brottsligheten och att bekämpa den. Det ligger högst upp på den lista över saker som Ibrahim Baylan ska samordna i den kommande delegationen men också i regeringen i det uppdrag han har som minister med ansvar för segregerade områden.

Ett uttalande som jag reagerade på var att regeringen har ökat stödet till polisen med 2 miljarder kronor. Eftersom jag sitter i justitieutskottet tittade jag i budgeten och såg att huvuddelen av dessa resurser ligger 2019 och 2020.

Jag har just varit i Malmö, där polisen lever under besparingshot, och träffat polischefen. Vad säger Ibrahim Baylan till polisen när de hamnar i denna situation?

Herr talman! Att situationen är allvarlig i många delar av landet kan vi nog vara överens om. Lika överens måste vi vara om att detta inte är acceptabelt och att samhället måste vara tydligt med det.

Roger Haddad frågar vad vi säger. Det viktigaste är kanske inte vad vi säger utan vad vi faktiskt gör. Denna regering har stärkt stödet till polisen i varenda budget vi har lagt fram. Så är det. Det har vi gjort just därför att vi vill stärka Polismyndigheten, och vi vill att det ska vara tydligt att polisen ska vara ute där det sker flest brott. Det är det ena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det andra är att vi förändrar lagar i snabb takt för att tydligt markera att detta inte är acceptabelt.

Så visst kan man prata, särskilt om man är i opposition. Men om man jämför de två år som denna regering har suttit med de åtta år som Roger Haddads parti satt i regeringsställning ser man att det händer betydligt mer nu än vad det gjorde då.

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet! Regeringen kommer aldrig att komma upp till de nivåer vi lägger och kommer att lägga på polisen. Ni lägger 100 miljoner i år, och vi lägger 975 miljoner.

Jag tycker att det är felaktigt att i Ekots lördagsintervju säga att ni har lagt 2 miljarder när ni lägger 100 miljoner. Era miljarder kommer senare under mandatperioden. Det refererades till rikspolischefen i intervjun, och han sa: De pratar ofta om det här, men jag ser det inte och jag upplever det inte! Det handlade alltså om satsningar.

Attackerna mot blåljuspersonal ska utredas i tre år. Vad säger du till de poliser och den ambulanspersonal som utsätts för brott?

Herr talman! De här resurserna finns i den budget som riksdagen precis har klubbat och därmed också ställt sig bakom. Det som rikspolischefen efterlyste var sociala insatser, och jag håller med rikspolischefen. Det har under alldeles för lång tid varit mycket snack. Inte minst i den förra regeringen talade man om insatser, och där hade Roger Haddads parti ansvaret för de här frågorna under åtta år. Den enda insats som har fastnat i mitt minne var att man flyttade ut kontoret till Rinkeby under en vecka.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Hur tänker regeringen göra för att försäkra sig om att det finns lärare i nationella minoritetsspråk i framtiden? Gymnasieelever får meritpoäng som uppmuntran för att läsa moderna språk, matematik och engelska, men vill man läsa ett modersmål får man inga sådana poäng. Alldeles för få elever får möjlighet att läsa samiska eller något av de andra nationella minoritetsspråken trots att behovet är stort nu och kommer att vara det i framtiden.

Behöriga lärare i modersmål har heller inte behörighet att undervisa i moderna språk, och det är svårt i dag för lärare i modersmål att komplettera för att få gymnasiebehörighet på samma sätt som lärare i moderna språk kan göra. Det borde inte vara någon skillnad mellan modersmålslärare och lärare i moderna språk, utan samtliga borde ha gymnasiebehörighet.

Min fråga är: Hur tänker regeringen göra för att försäkra sig om detta?

Herr talman! Tack, Eva Lohman, för frågan! Frågan avser lärare i nationella minoritetsspråk men skulle kunna avse en mycket större grupp än så. Vi har i Sverige ett mycket stort problem med att vi har för få behöriga lärare i många ämnen. Det är ett problem som är gemensamt för i princip alla årskurser, och det är en fråga som står mycket högt upp på både regeringens och riksdagens dagordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Eva Lohman lyfter i sin frågeställning fram vilken betydelse det kan ha att en del moderna språk ger extra behörighetspoäng. Det är alldeles riktigt. Den förra regeringens beslut att ändra mycket på reglerna för behörighet till högskolan har påverkat hur elever i gymnasieskolan och grundskolan har valt språk. Den frågan är just nu föremål för en utredning som ligger under Helene Hellmark Knutsson, och vi ser verkligen fram emot att den utredningen kommer fram till ett bra svar.

Herr talman! Det är ju inte de nationella minoriteterna som ska ha ansvar för att det finns kompetent personal och kompetenta lärare i kommuner, landsting, regioner och stat i dag och i framtiden, utan det är statens ansvar. Jag kan också tillägga att det finns ett stort intresse bland modersmålslärare att komplettera sin utbildning till gymnasielärarnivå.

Har regeringen för avsikt att se över högskoleförordningen för att införa meritpoäng i de nationella minoritetsspråken?

Herr talman! Som jag sa är frågan om meritpoäng just nu föremål för en utredning som ligger under Helene Hellmark Knutsson.

Jag vill vidga svaret till att avse hela skolan. Det stora problemet vi har med rekrytering av studenter till lärarutbildningen hänger förstås ihop med läraryrkets status och hur attraktivt läraryrket uppfattas vara. Här har regeringen stora insatser med lärarlönelyft och annat, och förhoppningsvis har de en god effekt på den framtida rekryteringen. Ska läraryrket vara ett framtidsyrke måste det också vara attraktivt.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

Många är rädda och upplever vissa av våra storstäders förorter som laglöst land. Tilltron till samhällskontraktet och det allmänna rasar. Jag menar att rädda människor inte agerar solidariskt och med allas bästa för ögonen.

Socialdemokraterna har inte velat ha någon integrationsminister för att mandat och resurser ska ligga utspridda på alla ministrar. Statsrådet är nu satt att från Statsrådsberedningen samordna olika insatser för att åter skapa ordning och reda, trygghet och stabilitet i de förorter där bilarna brinner. Det är väsentligt att tilltron till myndigheterna återupprättas.

Hur tänker statsrådet kring detta?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga! Det är sant att det är ett ansvar såväl för regeringen i sin helhet som för kommunerna gemensamt. Jag tror att det här måste vila på två ben. Det ena benet är brott och straff. Närvarande poliser behövs, och där satsar, som ledamoten vet, regeringen på att ha en ökad polisiär närvaro. Tydligare lagstiftning behövs också. Det måste bli betydligt snabbare påföljder, och det måste, när det handlar om grova vapenbrott, gå mycket snabbare och man ska dessutom inte komma ut så snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det andra benet är det sociala. Ska vi hamna i ett läge där vi bryter den här utvecklingen räcker det inte bara med de polisiära åtgärderna, utan då måste vi också se till att kapa inflödet i den här kriminella verksamheten. Det är precis det som är fokus för hela regeringens arbete.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Delaktighet och engagemang måste vara ledord för återgången till en vardag i de utsatta förorterna. Samtidigt måste det stå klart vad som kan accepteras i Sverige. En förlegad mansroll, hederskultur och stenkastning mot utryckningsfordon måste upphöra. Det måste vara ordning och reda.

Jag tänker att studieförbunden, Föreningssverige och hela civilsamhället har en oerhört stor roll att spela. Vilka initiativ förordar statsrådet när det gäller inkludering via till exempel folkbildning och studieförbunden?

Herr talman! Jag tror i grunden att om vi ska lyckas med det här långsiktiga arbetet - det kommer tyvärr att ta tid, för vi har haft en utveckling som under en längre tid gått åt fel håll med ökade klyftor och dessutom en politik som under ett decennium också har ökat klyftorna - krävs det att vi tillsammans med det civila samhället, alltså studieförbunden, kommunerna och statens olika myndigheter, gör gemensamma insatser. Jag är övertygad om att det går, men det kräver att vi gör detta gemensamt och att vi fokuserar. Det är därför regeringen gör det samfällt.

Herr talman! Alliansregeringen tillsatte en parlamentarisk utredning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel till diktaturer. Arbetet pågick under tre år, och i juni 2015 lade utredningen fram förslag på lagstiftning som skulle träda i kraft i april 2016.

Förslaget har dragits i långbänk i Regeringskansliet samtidigt som nya ansträngningar har gjorts för att öka exporten till diktaturer, senast genom statsminister Löfvens resa med en delegation, bestående av bland annat företrädare för vapenindustrin, till Saudiarabien. Att regeringen samtidigt också tycks storsatsa i Dutertes Filippinerna väcker ytterligare frågor kring var regeringen står.

Det finns en stor oro hos oss kristdemokrater men också hos många civilsamhällesorganisationer som är engagerade i frågan. Kommer regeringen att lägga ett förslag i linje med politiken för global utveckling som därmed på allvar skärper vapenexportkontrollen? Min fråga går till Isabella Lövin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Sofia Damm, för frågan!

Jag vill börja med att invända mot beskrivningen att regeringen vill sälja vapen till Saudiarabien genom en handelsdelegation. Det var en delegation som hade för avsikt att främja fredlig handel och ingenting annat.

När det handlar om att skärpa demokratikriteriet för vapenexport har vi en parlamentarisk delegation som har tittat mycket noga på den frågan, och regeringen kommer att lägga fram en ny lagstiftning senare i vår med avsikt att tydliggöra demokratikriteriet som är helt i linje med politiken för global utveckling. Jag vill också betona vikten av att vi har den myndighet som avgör fallen när det gäller export och huruvida det ska vara möjligt att exportera eller inte.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet! Det är positivt att regeringen har för avsikt att presentera ett förslag som skulle innebära att ett demokratikriterium tydliggörs. Frågan är om det är ett verkligt demokratikriterium som regeringen kommer att presentera i sitt förslag. Eller är regeringens tanke att andra skäl, till exempel ekonomiska, kommer att väga tyngre än respekten för människovärdet och demokrati i utvecklingsländer?

Herr talman! Det är en prioritet för den här regeringen med mänskliga rättigheter och demokrati. Det genomsyrar också regeringens näringspolitik. Som ett av de första länderna i världen har Sverige en strategi, som näringsministern har lagt fram, för hur vi ska följa FN:s riktlinjer för mänskliga rättigheter i affärer.

När det gäller vapenexporten är den en grundligt utredd fråga som vi kommer att gå vidare med.

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog.

Sjön Vättern är helt unik. Det är en av Sveriges största sjöar. Det är också norra Europas största dricksvattentäkt som försörjer nästan en halv miljon människor med dricksvatten.

Här vill nu Försvarsmakten kraftigt utöka sina verksamheter. Man vill kunna skjuta 69 000 skott. Varje år ska man avfyra 150 raketer, och man vill utföra 10 000 flygningar årligen.

Karolina Skog, den här frågan har landat på ditt bord. Strax före jul fattade du beslut om att Försvarsmakten inte ska behöva beskriva alternativa platser och metoder. Man behöver inte heller ha någon nollvision, det vill säga att man inte ska ha några verksamheter alls.

Varför ska Försvarsmakten inte behöva göra några alternativa beskrivningar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jens Holm, för att du tar upp den här väldigt viktiga frågan och ger mig en möjlighet att försöka förtydliga det arbete som görs med tillståndsprocesser för Försvarsmaktens verksamheter i närheten av Vättern.

Det finns en rad olika tillstånd varav några har avgjorts och några är på gång. Det är väldigt viktigt att slå fast att ärendena bereds separat och behandlas var för sig.

Precis före jul gjorde vi ett avslut. Det handlade om flygningen och specifikt om att lagstiftningen inkluderar en miljökvalitetsbeskrivning. Det finns möjligheter till undantag. Man behöver inte alltid beskriva ett nollalternativ där det inte är relevant, om det bara blir ett papper som hamnar i en pärm. Det var det beslut som vi fattade före jul.

Alla andra tillståndsfrågor är under beredning. Men man ska inte göra någon sammankoppling. Det är viktigt att veta att tillståndsfrågorna bereds var och en för sig.

Herr talman! Då måste jag få fråga miljöministern: Anser inte miljöministern att ifall Försvarsmakten femdubblar i detta viktiga område - från 2 000 till 10 000 flygningar per år - ska Försvarsmakten då inte åläggas att göra en beskrivning av ett alternativ, av alternativa platser och metoder? Man ska kanske ligga kvar på antalet flygningar som man gör i dag, eller också ska man inte göra några flygningar alls.

Borde inte försvaret ha ansvaret att kunna presentera alternativ?

Herr talman! Det beslut som vi fattade före våren innebar att vi överlämnade tillståndsprövningen till den tillståndsmyndighet som har hand om dessa frågor. Vi prövade bara frågan ifall miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en alternativ plats och gjorde bedömningen att det inte var aktuellt för försvaret. Det finns inga andra platser i Sverige där försvaret skulle kunna bedriva den här verksamheten, och det skulle inte göra miljökonsekvensbeskrivningen bättre. Men resten av tillståndsfrågorna hanteras i sin helhet av ansvarig myndighet.

Herr talman! Speciellt från den socialdemokratiska sidan talas det i debatterna ofta om den svenska modellen - modellen i ental.

I en debattartikel som har publicerats i ett antal tidningar runt om i Sverige, bland annat i Dalarnas Tidningar i min hemtrakt, skriver statsrådet Ekström om den svenska modellen i skolan. Vad är det? Menar statsrådet att det bara finns en modell?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vidare beskrivs i artikeln att det breder ut sig en ojämlikhet i den svenska skolan och att detta är det fria skolvalets och friskolereformens fel. Borde man inte uppmuntra till en mångfald av olika modeller i skolan? När friskolereformen infördes var ju tanken att låta olika pedagogiska inriktningar hjälpa eleverna i deras inlärning. Efter många år i skolan är min uppfattning att elever lär sig på olika vis.

Vill statsrådet strypa mångfalden i skolan till att vara just en modell?

Herr talman! Tack så mycket för frågan!

Vi har i Sverige ett ganska unikt skolsystem som inte har följts av särskilt många länder. Det skolsystemet innefattar det som vi kallar ett fritt skolval, en väldigt fri etableringsrätt för fristående skolor, en skolpeng med ett upplägg och ett uttag av vinster som vi inte ser i andra länder.

Önskemålet och ambitionen när det här systemet infördes på 90-talet var ju att det skulle leda till en större likvärdighet och höjda kunskapsresultat i den svenska skolan. Nu, 25-30 senare, ser vi att de svenska skolresultaten har sjunkit på ett sätt som saknar motstycke, med undantag för den glädjande uppgång som vi såg i PISA, i Timss och Timss Advanced alldeles nyligen. Vi ser också att likvärdigheten har försämrats dramatiskt. Systemet har inte levererat.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det finns många faktorer som har gjort att den svenska skolan har gått utför. Jag har varit med ganska många år - ända sedan 60-talet - i den svenska skolan och har sett hur skolresultaten har sjunkit. Jag tror inte riktigt på att det är detta som är fallet.

Tittar man på det fria skolvalet visar det sig att det är många pedagoger som söker och får tillstånd till etablering av fria skolor utifrån en pedagogisk bakgrund. Är det detta som statsrådet vill strypa?

Herr talman! Jag vill se en ordentlig mångfald i den svenska skolan. Ett stort problem som vi har sett under de senaste åren är att förekomsten av ideellt drivna friskolor som har en pedagogisk idé som grund har minskat. Utvecklingen här har snarare stått stilla jämfört med andra nordiska länder.

Vi har ett stort gemensamt ansvar för att säkerställa att den svenska skolan blir en jämlik kunskapsskola. Höjda kunskapsresultat är viktigt, men de ska komma alla elever till del.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till miljöminister Karolina Skog.

Kemikaliepolitik och förekomsten av farliga ämnen är frågor som har varit aktuella under en rad år och som engagerar och oroar många. Det är en viktig politisk uppgift att se till att vi är försiktiga med vilka ämnen som sprids bland människor och i vår miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Något av det viktigaste som vi har i kemikaliepolitiken är att bevaka att farliga ämnen i produkter och varor byts ut när det finns lika bra ämnen som är mindre skadliga, den så kallade substitutionsprincipen. Det är därför väldigt glädjande att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se på förutsättningarna för att inrätta ett centrum för substitution i Sverige.

Utan att föregripa utredningen vill jag fråga miljöministern vad hon ser för fördelar med ett sådant centrum och vad hon tror att det kan åstadkomma.

Herr talman! Tack för frågan!

Frågan om farliga kemikalier i de produkter som vi har i våra hem engagerar väldigt många medborgare och också många inom näringslivet. Kemikaliepolitiken innehåller olika delar. Vi är väldigt pådrivande från svensk sida när det gäller lagstiftning och ekonomiska styrmedel.

Det är också viktigt att arbeta tillsammans med näringslivet för att hitta bättre alternativ. Det är här som detta centrum kommer in.

Det är i dag svårt, inte minst för mindre och medelstora företag, att hitta de bästa tekniska lösningarna. Det kräver expertis på mycket hög nivå. Ett centrum kan jobba tillsammans med de företag som vill hitta bästa möjliga lösningar för sina produkter så att produkterna blir säkra.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Det råder i dag stor bostadsbrist. Boverket rapporterade 2011 att trångboddheten ökar och att tre av fem svenskar bor i kommuner där det är ont om bostäder.

Bostadsbristen, som främst drabbar unga, gamla och barnfamiljer, är dessutom direkt alarmerande i många delar av landet. Nyligen rapporterade till exempel SVT om att boende på ett äldreboende i Värmdö tvingades att bo i containrar.

Samtidigt har Sverige tagit emot hundratusentals asylsökande under de senaste årtiondena. Vi kan i dag se hur kommuner ger så kallade nyanlända förtur i bostadsköer. Man erbjuder dem hus, bostadsrätter eller dyra hotellrum, samtidigt som andelen hemlösa svenskar ökar. Situationen är djupt orättvis och diskriminerande.

Anser Isabella Lövin att det finns ett direkt samband mellan det mycket stora mottagandet av asylsökande och bristen på bostäder i många kommuner? Vidare undrar jag om Lövin tycker att det är rimligt och rättvist att nyanlända ges förtur i bostadsköer och erbjuds hus, bostadsrätter och hotellrum.

Herr talman! Tack för frågan! Förra året ökade bostadsbyggandet i Sverige med 60 procent. Vi har nu ett bostadsbyggande som inte liknar något vi har sett sedan miljonprogrammets dagar. Vi har alltså ett mycket intensivt arbete för att stödja billiga hyresrätter som också ska vara klimatsmarta. Till detta ändamål avsätter vi 6 miljarder, vilket kommer att göra det möjligt för dem med lite lägre inkomster, ungdomar och andra att få en bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller de nyanlända är det naturligtvis viktigt att de som har beviljats asyl snabbt ska kunna etableras i samhället. Vi har ett aktivt arbete för att se till att det blir en bra etablering. Regeringen kommer här att lägga fram ytterligare åtgärder under våren.

Herr talman! Tack för i varje fall en del av svaret! Jag hävdar dock att det inte hjälper att ha ett begränsat bostadsbyggande samtidigt som man har en politik som tillför en väldigt stor mängd människor varje år. Bostadsbyggandet räcker inte till. Andelen människor som kommer till Sverige är betydligt högre än det.

Jag vill fortfarande ha svar på frågan om statsrådet anser att det finns ett samband mellan den extrema bostadsmarknad som vi har i dag och inflödet av människor, men också om det är rimligt och rättvist att ge nyanlända fördelar som svenska medborgare inte får.

Herr talman! Vi har en dysfunktionell bostadsmarknad, och det beror på en mängd faktorer. Människor sitter kvar i större bostäder på grund av beskattningsregler och så vidare som förhindrar en rotation. Vi har haft ett alltför litet bostadsbyggande.

Jag vill avsluta med att säga att när det handlar om asylrätten och människor som flyr från krig och konflikter har Sverige precis som alla andra länder en förpliktelse att ta emot och ge skydd åt de människor som annars riskerar att dö.

Herr talman! Min fråga går till biståndsminister Isabella Lövin. Sverige har långa och starka band till Afghanistan. Vi har tagit emot många afghanska flyktingar, och vi har både biståndsinsatser och militära insatser på plats för att bistå i arbetet för trygghet och utveckling.

I Afghanistan finns många minoriteter, däribland hazarerna. Vi får nu signaler om att de nästan helt saknar stöd av Sverige. Hur ska biståndsministern se till att det svenska biståndet fördelas rättvist mellan de olika regionerna och att alla minoriteter, även hazarerna, får del av utvecklingssamarbetet?

Herr talman! Afghanistan är Sveriges största biståndsland. Jag har själv varit där och diskuterat med dess regering och på plats sett vilken stor nytta det svenska biståndet gör. Men det finns också enorma utmaningar, inte minst vad gäller säkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ger bistånd till utbildning, sysselsättning, sjukvård, landsbygdsutveckling och ekonomisk integration för att möjliggöra en hållbar utveckling i Afghanistan. Vi vet att diskriminering av etniska minoriteter förekommer, men den är inte sanktionerad av staten. Vi har dock sett fruktansvärda attentat riktade mot just hazarer.

Vår verksamhet gör ingen skillnad mellan olika etniska grupper, utan fokus ligger på de mest marginaliserade. Vi har många kanaler, bland annat Svenska Afghanistankommittén som ger stöd i områden där hazarer bor.

Herr talman! Hazarregionen är som vi vet rik på naturresurser. Människor vill bygga fred och skapa bättre livsmöjligheter. Det förutsätter utbildning, arbete, hälso- och sjukvård och säkerhet. Bistånd är ett sätt att stötta detta.

Hur kan Sveriges bistånd kanaliseras för att hjälpa människor i regionen att hjälpa sig själva?

Herr talman! Vi har fokus på just ekonomisk utveckling och försörjningsmöjligheter för dem som annars kanske inte har någon möjlighet att leva kvar på landsbygden utan söker sig till storstäderna eller till och med vill lämna landet för att de inte kan leva där. Detta är ett stort fokusområde i vår biståndsstrategi. Hälsa, utbildning, mänskliga rättigheter och inte minst kvinnor är våra andra prioriteringar.

Herr talman! Jag har en fråga till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Bakgrunden till frågan är att flera internationella organisationer och undersökningar har visat att den svenska skolan är ojämlik. De visar dessutom att skillnaderna mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Detta är naturligtvis otroligt oroande. Därför undrar jag vad regeringen gör för att skapa en mer jämlik skola.

Herr talman! Frågan är väldigt viktig. I den senaste PISA-undersökningen, som vi fick i december, kom ett glädjande resultat. Kunskapsresultaten för de svenska eleverna gick upp. Det var faktiskt första gången på mycket länge som vi har sett stigande kunskapsresultat.

Men vi fick också en kalldusch då vi såg att den bristande jämlikheten blir alltmer tydlig. Detta pekar OECD på, som i den senaste PISA-undersökningen visar att skillnaderna i resultat mellan högpresterande och lågpresterande elever i Sverige är bland de största i hela OECD-området. Vi är vana vid att se ganska små skillnader i Sverige och tycker att det är en stor fördel. OECD visar också hur viktigt det är att höjda kunskapsresultat går hand i hand med en stärkt likvärdighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har tillsatt en skolkommission som har som en av sina viktigaste uppgifter att komma med förslag som ska stärka likvärdigheten. Jag ser verkligen fram emot Skolkommissionens förslag som kommer att lämnas i april. De kommer att bli mycket viktiga.

Herr talman! Jag är ledamot från Stockholmsregionen, och man kan inte komma ifrån att detta är en region som är hårt drabbad av segregation. Det behövs ett antal åtgärder för att komma åt den. Men skolan är en viktig pusselbit, och vi vill naturligtvis inte att skolan förstärker segregationen utan snarare motverkar den.

Vad kan regeringen göra för att skolsituationen i Stockholm ska bli mer jämlik?

Herr talman! Storstockholm har en gymnasiemarknad som präglas av mycket stor ojämlikhet, precis som Mathias Tegnér pekar på. Jag tror att det blir viktigt att titta på vilka regler vi har för exempelvis antagning till gymnasieskolan.

Vi är vana vid att tala om det fria skolvalet. Men det fria skolvalet utgörs i verkligheten av önskemål som elever och föräldrar uttrycker, och vi har regler för hur dessa önskemål ska tillgodoses. Vi ser fram emot att arbeta vidare med dessa bestämmelser.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Karolina Skog. Under 2016 införde regeringen en elbusspremie i syfte att stimulera övergången till fossilbränslefria resor inom kollektivtrafiken. Premien är så utformad att den endast kan sökas av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och inte av bussbolagen som faktiskt äger de bussar som trafikerar kollektivtrafiken.

Enligt uppgifter från Sveriges Bussföretag har hittills endast ett fåtal ansökningar inkommit. Det budgeterade anslaget ser därför inte ut att få önskad effekt.

Min fråga till statsrådet är: Stämmer det att förordningen inte har fått den önskade effekten att stimulera till fler elbussar? Avser regeringen i så fall att ändra regelverket så att det får bättre effekt?

Herr talman! Tack för frågan! Man kan inte säga något annat än att vi än så länge inte är nöjda med utfallet av elbusspremien. Den har till syfte att hjälpa ny teknik att få genomslag i Sverige.

Kollektivtrafik i Sverige beställs av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som sedan gör upphandlingar av privata företag. Upphandlingslagstiftningen hindrar oss från att gå in i sådana upphandlingar och avtalsförehavanden, eftersom det skulle störa denna process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Upphandlingsproceduren gör också att det tar tid att införa en sådan premie. Det är när man gör upphandling för en ny period som detta blir aktuellt.

Vi får goda signaler om att antalet ansökningar kommer att öka under kommande år i takt med att de regionala myndigheterna tar nya beslut. Men vi ser också över ifall vi kan förenkla ansökningsförfarandet för att öka antalet ansökningar.

Herr talman! Ofta försöker Sverige vara bäst i klassen när det gäller att följa EU-regler. Jag har förstått att EU:s statsstödsregler har varit en av de faktorer som gör att reglerna ser ut som de gör. Men andra länder lyckas ju ofta bättre.

EU-kommissionen har nyligen godkänt ett statligt stöd i Portugal som kan sökas av både offentliga och privata bussföretag så länge som de har avtal med en offentlig beställare. Frågan är: Ser regeringen möjligheten att göra på samma sätt?

Herr talman! Ja, vi känner till det beslut som är fattat gällande Portugal, som har fått ett undantag. Det har hittills inte publicerats, så vi har inte kunnat ta del av det och läsa exakt hur Portugal har utformat sitt stöd och vad det är kommissionen har gett undantag för. Självklart kommer vi att ta del av det så fort det har blivit publicerat. Då kommer vi att följa och se om det är något vi kan inspireras av.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Isabella Lövin.

Kvinnlig könsstympning praktiseras i åtminstone 28 länder världen över. Det är mest utspritt i Afrika och delar av Mellanöstern, men det förekommer även i andra länder och i andra delar av världen.

Afrikanska unionen har uppmanat sina medlemsstater att lagstifta mot könsstympning. Min fråga till statsrådet blir då: Hur kan vi genom svenskt bistånd hjälpa AU i dess strävan att bidra till en snabbare avveckling av detta grymma fenomen?

Herr talman! Tack, ledamoten, för att hon uppmärksammar detta viktiga ämne! Afrikanska unionens beslut att förbjuda kvinnlig könsstympning är definitivt ett steg i rätt riktning.

Sverige är en mycket stor givare till organisationer som jobbar mot kvinnlig könsstympning, som FN:s befolkningsfond, WHO, Unicef och UN Women. I dag är en del av finansieringen till dessa organisationer under stor press på grund av det amerikanska beslutet att inte ge medel till organisationer som informerar om aborter eller preventivmedel och som ägnar sig åt preventivmedelsrådgivning. Här blir då vårt stöd ännu viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi för naturligtvis också en dialog med regeringar i de länder där kvinnlig könsstympning är vanlig.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vilka skulle statsrådet säga är de viktigaste åtgärder som Sveriges regering kan vidta för att kvinnlig könsstympning ska upphöra också i länder utanför Afrika?

Herr talman! Det viktigaste är det normgivande arbetet. Vi stöder information och ger också kvinnor en starkare ställning i samhället, så att de faktiskt kan ifrågasätta denna väldigt grymma hantering och behandling av unga flickor. Det handlar också mycket om att rikta sig till kvinnliga ledare och kvinnliga förebilder, som i sin tur kan leda den omställning som behöver göras för att man ska sluta med detta.

Herr talman! Min fråga är också riktad till statsrådet Isabella Lövin.

I går kom Transparency Internationals korruptionsrankning, där Sverige tyvärr tappat föregående års pallplats. Därutöver visar Kalla faktas granskning något som ger intryck av oegentligheter hos Statens fastighetsverk, och Uppdrag granskning kommer med mindre smickrande uppgifter om ledningen av Skatteverket. Rikspolischefen står sedan längre tid under press.

Gällande korruptionsrankningen är det kanske snarast en rubrik: Sverige ligger fortfarande i topp, och vi har tillsammans med våra grannar alltid legat bland toppländerna i förhållande till andra länder när det handlar om upplevd korruption. Det väcks dock en hel del frågor.

Vi har traditionellt i Sverige en hög grad av tillit, men förtroende raseras snabbt. Vilka åtgärder vidtar regeringen för att komma till rätta med den allvarliga kritik som kommit mot våra statliga verk och myndigheter?

Herr talman! Korruption är något oerhört allvarligt för ett demokratiskt samhälle. Det undergräver medborgarnas tilltro till statens möjlighet att hantera ett bra samhälle, att hantera skattemedel och att se till att inga oegentligheter sker.

Det som nu utreds om missförhållanden på Fastighetsverket är ett enskilt fall som minister Bolund just nu hanterar. Vi får följa det. Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt om de saker som har kommit fram i TV4 är korrekta.

Hur ska vi då angripa korruption? Offentlighetsprincipen, rättsstatens principer och att vi hela tiden är transparenta är det viktigaste sättet att bekämpa korruption och möjligheter till oegentligheter i det offentliga, även i näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.

Offentlighetsprincipen, transparens och så vidare är något vi har sedan länge, men frågan är om det räcker och om ytterligare åtgärder kommer att vidtas. Vi har i Sverige höga skatter som vi förväntar oss ska gå till det som man har beslutat om. Den regering som Isabella Lövin företräder höjer dessutom skatterna på många områden. Det är nödvändigt för legitimiteten i vårt skattesystem att vi har fortsatt förtroende för att pengarna används till rätt saker. Förtroendet för våra statliga verk och myndigheter är en grundbult.

Herr talman! Jag instämmer fullständigt i att transparens är A och O för att vi ska ha ett förtroende för statens verksamhet och de offentliga myndigheternas verksamhet. Den här regeringen har mycket höga ambitioner och har också tagit vidare steg med annan transparens även inom Regeringskansliet. Vi ser med bekymmer på de fall som vi nu har sett, naturligtvis, och kommer att följa detta.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström och handlar om den ökande ojämlikheten i svensk skola som har berörts här i kammaren tidigare i dag. Det är inte minst allvarligt att svensk skola inte tillräckligt klarar utmaningen med många nyanlända elever, som ofta koncentreras till ett fåtal av våra skolor och kommuner. Inte minst handlar det om små kommuner i Bergslagen, som jag själv kommer ifrån.

I dag har LO tillsammans med Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet lämnat förslag på hur vi kan skapa en likvärdig skola. Hur ser statsrådet på behovet av reformer på de områden som fackförbunden pekar ut: skolvalet, finansiering och styrning samt stöd till de skolor som har de tuffaste förutsättningarna?

Herr talman! Tack, Åsa Eriksson, för frågan! Det är alldeles riktigt att vi har problem med en ökande ojämlikhet. För mig är det uppenbart att det behövs reformer.

Jag ser med nyfikenhet och glädje fram emot de förslag som ska komma från Skolkommissionen i april. Jag blev också mycket glad över att LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund tillsammans har tagit fram en rapport där man listar både ett antal problemområden och ett antal vägar framåt. Jag ser det som glädjande och starkt att organisationer som finns på en så bred del av den svenska arbetsmarknaden och som representerar så olika intressen ändå förenas i en oro för den ökande ojämlikheten och ett antal ganska skarpa förslag på området finansiering, etablering av skolor, urval och riktade insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det behöver göras mycket i den svenska skolan för att stärka likvärdigheten, och ska vi klara det måste vi jobba tillsammans, många olika aktörer.

Herr talman! Min fråga går till Sveriges gymnasieminister.

Skolinspektionens tillsynsrapport för gymnasiet första halvåret 2016 påvisar att 87 procent av skolorna med prioriterad tillsyn hade brister. Det område som hade mest brister är förutsättningar för lärande och trygghet, följt av styrning och utveckling samt trygghet, studiero och kränkande behandling. Syftet med skolan är ju att man ska lära sig. Om då 87 procent av gymnasieskolorna i rapporten har stora brister vad gäller förutsättningarna för lärande och trygghet har huvudmannen misslyckats kapitalt med en primär del av sitt uppdrag.

Ingen har rätt att utsätta elever för dålig undervisning. Därför behöver Sverige en nolltolerans mot dåliga skolor. Varför säger regeringen nej till en nolltolerans mot dåliga skolor, och vad avser regeringen att göra för att motverka dessa missförhållanden?

Herr talman! Tack för frågan! Skolinspektionens rapport är verkligen intressant, men det är viktigt att veta när man tar del av de här alarmerande siffrorna att Skolinspektionen har en ny granskningsmodell. Man har helt enkelt mycket större fokus i granskningen på skolor som har problem. Av den här rapporten kan man alltså inte dra slutsatsen att 87 procent av alla skolor uppvisar dessa stora brister.

Med det sagt är det verkligen värt att ta de brister som redovisas på stort allvar. I min värld, och i den svenska skollagens värld, ska alla skolor vara bra skolor. Alla elever i Sverige ska kunna gå till en skola där de lär sig mycket och där de känner en stark trygghet. Alla lärare ska förstås ha så goda förutsättningar för undervisningen som möjligt. I det inbegrips en god studiero.

Det finns ett stort urval av insatser som regeringen gör för att säkerställa att undervisningen kan utvecklas på ett positivt sätt i den svenska skolan. De insatserna behövs; det visar den här undersökningen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Karolina Skog.

Jag tycker att det är väldigt viktigt att de olika trafikslagen jämställs, så att man fritt kan välja hur man vill ta sig fram. Cykling är ett område som jag tycker att vi ska satsa mycket mer på. Fördelarna med cykling känner vi till. Det är bra för hälsan. Det är bra för miljön. Det är bra för ekonomin. Det är ett billigt sätt att ta sig fram. Men det är faktiskt också en fördel för bilisterna. De som verkligen behöver ta bilen får ju mer plats. Det är mindre risk för bilköer när folk väljer till exempel cykel. Det finns många fördelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till regeringen är: Hur kan vi främja cyklingen ännu mer? Vi kan se hur det är när det gäller korta sträckor, till exempel för dem som pendlar till jobbet. Det är många som har en resväg som bara är ett par kilometer. De skulle mycket väl kunna ta cykeln och komma fram nästan lika snabbt som med bil. Hur får vi fler att välja cykeln, och hur satsar vi på att bygga ut cykelinfrastrukturen?

Herr talman! Stort tack, Hillevi, för frågan! Vi vet båda två hur det kan vara i en stad där cykeln prioriteras och får ta plats i vårt gaturum. Det är bra för alla. Det är bra för luftkvaliteten och för hälsan. Inte minst öppnas transportsystemet på ett jämlikt sätt genom att cykling, precis som du säger, är ett billigt sätt att transportera sig.

Den här regeringen tar cykelfrågan på stort allvar. Vi ser det som en strategisk fråga för utveckling av våra städer men också för transportsystemet. En sak har vi redan gjort. Vi beslutade alldeles nyligen att utvidga stadsmiljöavtalen - det är ett bidrag som kommuner kan söka för transportinfrastruktur - till cykelinfrastruktur. Detta är väldigt efterfrågat av kommunerna. Jag ser verkligen fram emot att det kommer att leda till att mycket mer pengar kommer att gå till bra infrastruktur. Det är det som är det viktigaste. Har du bra infrastruktur kommer cyklisterna.

Herr talman! I går informerades Jönköpingsborna genom medierna om att Elgiganten utlokaliserar sitt kundcenter till Danmark. 150 arbetstillfällen försvinner. Samtliga anställda har naturligtvis erbjudits arbete i Danmark, vilket innebär ett dubbelt slag mot Jönköping.

Min fråga till statsrådet Isabella Lövin är på vilket sätt regeringens högskattepolitik i en stenhård global konkurrens resulterar i att de svenska företagen kan bidra till att verksamheterna stannar här, att investeringarna kommer och att de anställda stannar här och inte lockas att lämna landet.

Herr talman! Tack för frågan! Jag beklagar givetvis att anställda i Jönköping nu ser sina liv förändras på ett väldigt dramatiskt sätt.

Samtidigt är jag väldigt glad över den utveckling av arbetstillfällen som vi ser i Sverige sedan regeringen tillträdde. Det är mer än 120 000 nya jobb. Förra året var det första året på mycket lång tid som det var fler företag som flyttade till Sverige än som lämnade Sverige. Det handlar om investeringsklimatet och om företagsklimatet. Vi toppar Forbes lista över de mest attraktiva länderna i världen att göra affärer i. Vi ligger före Hongkong, Irland och andra länder som anses vara väldigt gynnsamma. Vi har ett mycket bra företagsklimat. Vi är attraktiva. Vi har en stabil ekonomi och bra tillgång till arbetskraft, som drar hit arbetstillfällen. Vi har alltså en mycket positiv utveckling just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Det är uppenbart att den ökade ojämlikheten i den svenska skolan engagerar många socialdemokrater i dag. Även min fråga handlar om just det.

Likvärdigheten monterades ned i en ännu snabbare takt i och med den fria etableringsrätten för friskolor, som ger dem möjligheter att ta ut vinster och som fortsätter att stimulera en överetablering, inte minst i storstadsregionerna. Vi ser effekterna av det i Stockholmsregionen. På kommunnivå konkurrerar skolor om att dra till sig elever för att få del av skolpengen. Det är där den främsta konkurrensen finns i dag när det gäller eleverna.

Min fråga är: Vad avser statsrådet att göra på strukturell nivå för att förändra den rådande ojämlikheten, som också ökar?

Herr talman! Det är verkligen en lycka att vara statsråd för dessa frågor när det finns ett så stort intresse för den bristande likvärdigheten i skolan - jag är väldigt glad över det.

Lawen Redar pekar på någonting väldigt viktigt. Den etableringsmöjlighet som finns i det svenska skolsystemet är en av de bidragande orsakerna till att vi ser att det finns stora svårigheter med planeringen. För gymnasieskolans del är det ett reellt problem. Vi ser att den bristande likvärdigheten också tar sig uttryck i att det för många elever faktiskt inte finns möjlighet att välja det gymnasieprogram de vill gå på grund av att det är svårt att etablera gymnasieprogram i alla delar av Sverige. Det leder till svåra konsekvenser för elever men också för de företag som behöver arbetskraft.

Nej, här behöver det göras stora förändringar på systemnivå. Jag svarar som jag har gjort tidigare: Skolkommissionens förslag kommer att bli väldigt viktiga eftersom vi ser att de länder som har lyckats klara en bra likvärdighet och höjda kunskapsresultat har arbetat i en stark samverkan över hela samhället.

Herr talman! Min fråga går till biståndsminister Isabella Lövin.

I Turkiet ropade nyligen islamistiska fundamentalister: De kristna till Beirut och alawiterna till graven!

Alawiter, armenier och assyrier är några av de utsatta minoriteterna i Turkiet. Alawiterna har blivit utsatta för olika övergrepp genom historien just bara för att de är alawiter. Sedan 1989 har situationen blivit mycket bättre för alawiterna, men fortfarande erkänns de inte som en minoritet i Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

År 2016 gav Sverige 74,1 miljoner kronor i bistånd till Turkiet för offentlig förvaltning, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Min fråga till biståndsministern är: Hur kan svenskt bistånd stödja alawiternas och de andra minoriteternas kamp för lika och mänskliga rättigheter?

Herr talman! Tack, Anders Österberg! Jag vill börja med att säga att jag verkligen delar Anders Österbergs oro för den demokratiska utvecklingen i Turkiet. Det finns många orosmoln, inte minst gällande situationen för oppositionen, för civilsamhället, för medierna och för minoritetsgrupper.

Genom vårt bistånd till Turkiet stöder vi projekt som syftar till att öka respekten för mänskliga rättigheter och motverka antidiskriminering generellt med avsikt att också främja Turkiets kulturella och religiösa mångfald.

Vi ger stöd till ett stort nätverk av icke-statliga organisationer, NGO:er, där alawitiska organisationer är medlemmar. Vi ger stöd till European School of Politics, där alawitiska NGO:er också deltar. Samtidigt är det viktigt att säga att vårt stöd inte är öronmärkt för olika minoriteter utan det går dit där Sida bedömer att det gör bäst verkan.

Herr talman! Min fråga kommer från Tea, som är 17 år. Hon har praoat hos mig i två veckor och sitter på läktaren i dag. Frågan går till gymnasieministern.

Den svenska skolan förutsätter att kunskaps- och demokratiuppdraget ska väga lika tungt. Om vi vill ha ett samhälle som bygger på frihet, jämställdhet och alla människors lika värde måste skolans demokratiuppdrag få lika mycket uppmärksamhet som dess kunskapsuppdrag, oavsett program och elever.

Jag har läst att det ofta är så att de studieförberedande programmen tar demokratiuppdraget på större allvar genom att lärarna lämnar ordet till klassen, har mer öppen diskussion och pratar om vikten av att kunna analysera, medan undervisningen på andra program handlar mer om rätt och fel och mindre om diskussioner. Förväntningarna är också högre på elever på studieförberedande program.

Hur ser gymnasieministern på dessa skillnader?

Herr talman! Tack, Christina Örnebjär, och framför allt tack till Tea för den här väldigt fina frågan! Det är faktiskt första gången som jag får en fråga här i riksdagens talarstol som handlar om skolans viktigaste process, nämligen undervisningen - mötet mellan lärare och elev.

Den svenska skolan vilar på en väldigt trygg grund av ett demokratiuppdrag som är oerhört viktigt. Utan det skulle skolan vara en helt annan skola. Kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget ska förstås gå hand i hand. Funkar demokratiuppdraget, ja, då lär sig eleverna bättre och vice versa.

Den lärare som har fått det stora förtroendet från hela samhället att sköta undervisningen har ett mycket stort ansvar att se eleverna som de individer de är och i sin lärargärning verkligen främja att eleverna får de förutsättningar de ska ha, oavsett om de är pojkar eller flickor och oavsett om de går på ett yrkesförberedande eller ett högskoleförberedande program.

Det här säkerställer regeringen genom en stor satsning på nationella skolutvecklingsprogram som har som sin uppgift just att fokusera på undervisningen.