Frågestund - 2017-01-19

Herr talman! Ett barn har skjutits ihjäl en torsdagskväll på busshållplatsen nära sitt hem i Malmö. Ännu ett liv har släckts på grund av det meningslösa våldet på Malmös gator. Ahmed Obaid är död.

En av Ahmeds bekanta, Mohammad, Modda, skrev efter mordet följande på sin Facebooksida:

Min mage gör ont, kan inte andas. Kan inte fatta precis vad jag har hört, kan inte fatta varför. Människor dör! Vad gör polisen? Vad gör folket? Vad gör jag? Vad gör du?

Han har givetvis rätt; vi har alla ett ansvar. Modda sitter här på läktaren i dag. Han och alla andra som oroas över otryggheten har också rätt att få veta hur ansvarig minister kommer att agera.

Vad nytt kommer Anders Ygeman att ta upp med rikspolischefen Dan Eliasson vid ert möte i morgon? Kommer Malmöborna att kunna känna sig tryggare framöver?

Herr talman! Först vill jag tacka Sofia Damm för frågan. Det finns naturligtvis inget värre än när ett barn slits bort - för de anhöriga, för Malmö och för Sverige.

Regeringen har vidtagit ett antal kraftfulla åtgärder för att slå mot den organiserade brottsligheten och den grova våldsbrottsligheten. Vi har skärpt vapenlagarna. Vi inför nu obligatorisk häktning och två års minimistraff för vapeninnehav. Vi har gjort det möjligt att straffa ledaren för en kriminell organisation för att inte ha hindrat brottslighet som han eller hon känner till. Vi har kraftigt höjt polisens budget och satsar nu över 2 miljarder extra på polisen.

Allt detta görs för att skärpa samhällets motståndskraft och slå tillbaka mot den grova brottsligheten. Även polisen i Region Syd och i Malmö har fått ökade resurser. Och det är naturligtvis min, liksom din, förhoppning att detta ska leda till att mördaren grips.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Inrikesministern har sagt att polisens resultat måste vända före årsskiftet. Nu är det nytt år, och flera nya mord har begåtts.

Kommer inrikesministern att svara upp mot de krav som Malmöborna ställde vid manifestationen mot våldet i måndags? Jag förutsätter att inrikesministern har fått information om vad som framfördes.

Herr talman! Svaret på Sofia Damms fråga är ja. Även detta regeringssvar framförde justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, som deltog på den välbesökta manifestationen i Malmö. Vår förhoppning är naturligtvis att det ska leda till att den skyldiga, eller de skyldiga, hamnar bakom lås och bom.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Nu är processen med att uppfylla tillkännagivandet från denna kammare om att utreda hur den framtida finansieringen av public service ska ske på gång. Det är bra och välkommet.

Samtidigt närmar sig nu en ny tillståndsperiod för public service-bolagen. Jag förutsätter att det just nu sker en avstämning. Dessutom ska ett nytt arbete med att ta fram ett avtal för en ny tillståndsperiod ske.

Dessa delar är intimt förknippade med finansieringen. Min fråga är: Hur tänker kultur- och demokratiministern när det gäller att foga samman dessa tre processer till en?

Herr talman! Public service står inför att ett nytt sändningstillstånd ska utredas. Det är en grannlaga uppgift att utreda sändningstillståndet för public service men också att få det på plats, eftersom det sätter ramarna för public services oerhört viktiga verksamhet. Det är en verksamhet som behöver vara starkt finansierad men också ge utrymme för den viktiga granskning och det viktiga utbud som public service står för.

Regeringen beslutade den 16 december att tillsätta en parlamentarisk kommitté som bland annat ska utreda ett nytt system för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Uppdraget går helt i linje med riksdagens tillkännagivande. Dessutom ska hela det stora sändningstillståndet utredas.

Nu tar vi alltså först tag i finansieringen, och därefter kommer vi att ta tag i att utreda ramarna för hela sändningstillståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar kultur- och demokratiministern för svaret.

Dessa tre processer är intimt förknippade med varandra. Min följdfråga blir då:

Kommer riksdagen och riksdagens partier att involveras även i tillståndsprocessen för att foga samman dessa tre processer, nu när vi har en parlamentarisk utredning på gång om finansieringen?

Herr talman! Självklart är förutsättningarna för public service, såväl finansieringen som hela verksamhetens grund, någonting som riksdagens partier måste diskutera och känna att de står bakom.

Denna långsiktighet som skapar förutsättningar för oberoende är själva basen. Om ett sådant inte finns är det inte mycket till ramar eller förutsättningar.

Bengt Eliasson ska därför räkna med att riksdagens partier självklart ska vara delaktiga i dessa diskussioner.

Herr talman! Den 11-12 februari besöker statsminister Stefan Löfven Iran på inbjudan av president Rohani. Med på resan finns också en näringslivsdelegation med representanter för ett stort antal svenska företag och myndigheter ledd av handelsminister Ann Linde.

Målsättningen med resan är att främja och öka svensk närvaro på den iranska marknaden, som historiskt sett har varit en av Sveriges viktigaste exportmarknader i Mellanöstern.

I sitt pressmeddelande skriver regeringen: Iran och Sverige har nära band också genom den stora iranska diasporan i Sverige.

Detta är både lite komiskt och skrämmande, eftersom en stor del av den diaspora som vi har i Sverige består av människor som har flytt från den iranska regimens terror.

Därför undrar jag om och hur statsrådet Linde tänker lyfta fram mänskliga rättigheter under resan, och framför allt om handelsministern anser att Iran är en diktatur.

Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

Självklart kommer vi att lyfta fram frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet när statsministern och jag leder en delegation till Iran.

Sverige är ett litet och exportberoende land. Hälften av vår bnp kommer från export, och 1,4 miljoner svenskar har jobb att gå till tack vare exporten. Därför satsar vi väldigt mycket på handelsfrämjande delegationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Iran är också en viktig politisk och ekonomisk aktör. Det påverkar oss mycket, och det påverkar hela regionen i Mellanöstern mycket. Det är nu mycket viktigt med Irans ställning när vi sitter i FN:s säkerhetsråd.

I denna delegation kommer en rad myndigheter att ingå. Det är alltså inte bara företag utan även myndigheter och facklig representant.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Vänsterpartiet anser att demokratier ska prioriteras framför diktaturer som handelspartner för Sverige. Därför kan man undra om några civilsamhällesorganisationer kommer att ingå i den delegation statsministern och statsrådet Linde kommer att ha i Iran, så att det finns möjlighet att föra fram dem som har mest kunskap om de mänskliga rättigheterna och inskränkningarna av dem.

Jag vill även gå tillbaka till den fråga jag ställde. Anser statsrådet att Iran är en diktatur?

Herr talman! Som ledamoten säkert vet sätter vi inte etiketter på länder. Iran är en viktig politisk aktör i en viktig och konfliktfylld region. Det påverkar oss hemma i Sverige, och det är viktigt att vi talar med Iran. Självklart kommer vi dock, vilket jag sa redan i början, att ta upp såväl mänskliga rättigheter som demokrati under resans gång. Vi har också förberedelsemöten med bland annat människorättsorganisationer för att få full information om vad det är som pågår.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

I måndags var jag i Malmö. Det är en stad där otryggheten har eskalerat till en oacceptabel nivå. Vi träffade bland annat polisen för att få en aktuell lägesbild, och den är inte särskilt ljus. Förra året ägde 156 kriminella skjutningar rum. Sju av dem fick dödlig utgång. Enligt polisens egna metoddokument ska så kallade spaningsmord utredas av en ganska stor grupp människor; 25-30 personer ska ingå. På papperet ska Malmö ha tre sådana grupper, så kallade PUG-grupper. Så är dock inte fallet, utan Malmö har 13 personer som kan jobba med sådana här utredningar.

Vore det inte klokt att tidigarelägga de satsningar regeringen har aviserat? Vi i Centerpartiet vill redan under detta år satsa 520 miljoner, medan regeringen vill satsa 100 miljoner.

Herr talman! Svaret på Johan Hedins fråga är nej. Skälet till det är att det tar två och ett halvt år att utbilda en polis. Oavsett hur mycket mer regeringen skulle satsa på polisen i år skulle det alltså inte ge en enda ytterligare polis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sveriges regering har kraftfullt höjt budgeten för svensk polis - över 2 miljarder ytterligare satsas. Vi har dessutom gjort det möjligt att anställa ett stort antal civila utredare; jag tror att vi är uppe i storleksordningen 800. Det gör det naturligtvis möjligt att öka utredningskapaciteten väldigt mycket. Sedan vill jag möjligtvis, lite på marginalen, varna för Johan Hedins beskrivning av PUG-metodiken och PUG-grupper. PUG-grupper och PUG-metodiken är olika stora i olika faser av utredningen. Framför allt är det ett metodstöd för utredarna att använda.

Herr talman! Jag är rädd att inrikesministern bara ser den ena sidan av personalproblemet. Det är en sak att få in nya poliser i organisationen, och det är en annan sak att se till att de som redan jobbar där inte slutar. Jag tror att det kommer att krävas stora satsningar på deras arbetsmiljö och arbetsvillkor för att få dem att stanna kvar. Denna fråga lär vi alltså få diskutera länge och väl även framöver.

Herr talman! Jag vill försäkra Johan Hedin om att vi ser båda sidor. Vi ser också att poliser som har slutat återvänder till yrket, och det är positivt. En anledning till att regeringen har valt att skjuta till så mycket extra till polisen är just att det ska gå att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor. En del av arbetsmiljön och arbetsvillkoren handlar dock om att få på plats fler polisanställda och fler poliser, för att underlätta arbetsmiljön för dem som är poliser. Därför är det glädjande att vi nu har fler polisanställda i Sverige än vi någonsin tidigare har haft.

Herr talman! Den nationella trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet utför presenterades i förra veckan. Den visar att otryggheten, särskilt bland kvinnor, ökar. Fler unga kvinnor uppger också att de har utsatts för sexualbrott, vilket är mycket allvarligt.

Detta är inget nytt, herr talman. Vi har år efter år sett att det finns en större otrygghet bland kvinnor. Därför vill jag fråga inrikesminister Anders Ygeman, som är statsråd i en feministisk regering, vilka åtgärder regeringen vidtar för att öka tryggheten bland kvinnor - både utifrån den bild vi redan har haft och, särskilt, utifrån den bild som den senaste undersökningen visar.

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen Falk för frågan. Det är en fråga som har besjälat regeringen från dag ett. Det är bakgrunden till att vi i dag har fler polisanställda än vi någonsin tidigare har haft och till att vi satsar flera miljarder extra på polisen. Det är också bakgrunden till att vi gör ett stort trygghetsskapande arbete, där vi börjar med det brottsförebyggande arbetet. Det är nämligen viktigt att varje människa i vårt samhälle, man eller kvinna, ska känna sig trygg utomhus och i sitt hem.

Det finns en betydande otrygghetsklyfta mellan män och kvinnor, och därför måste vi satsa extra resurser och extra kraft på att få kvinnor att känna sig trygga i det offentliga rummet. Det kan vara sådant som att ha fler poliser i lokalsamhället, mer kameraövervakning, bättre belysning och bättre brottsförebyggande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Med risk för att detta inte faller inom just inrikesministerns område vill jag säga att det även finns en tydlig klyfta mellan dem som begår sexualbrott och dem som är offer. Det vi ser är att nästan samtliga sexualbrott begås av män. Jag tror att samhället måste arbeta mer mot de destruktiva maskulinitetsnormer som sannolikt ligger bakom detta. Därför undrar jag vad regeringen gör på detta område.

Herr talman! Vi har ett brett arbete på det området, under ledning av jämställdhetsminister Åsa Regnér. På justitie- och migrationsministerns område har vi också precis tagit emot Sexualbrottsutredningens betänkande, där det finns en rad förslag för att stärka sexualbrottslagstiftningen och tydliggöra att den ska bygga på ömsesidighet.

Herr talman! För att förstå samhällsutvecklingen och kunna tolka olika trender är ofta fakta och statistik ganska bra underlag för exempelvis oss beslutsfattare. Den rödgröna regeringen, Moderaterna och några till har dock sagt nej till att ge Brottsförebyggande rådet ett förnyat uppdrag att ta fram statistik över invandrares brottslighet.

Sådan statistik skulle kunna användas för att analysera effekten av den enorma invandring som har skett till Sverige under 2000-talet. Sannolikt skulle sådan statistik kunna visa att Alliansens och de rödgrönas invandrings- och integrationspolitik resulterat i ökad kriminalitet bland utrikesfödda. Det skulle också kunna visa på olika brottstrender med kulturella eller rasistiska motiv, exempelvis när det kommer till sexualbrott.

Vi vill veta vad er invandringspolitik har gjort med vårt land, Anders Ygeman. Varför vill inte ni veta det?

Herr talman! Tack för frågan, Adam Marttinen! Du förefaller inte alls vilja veta, utan du förefaller redan ha svaret. Du läser ju upp vad du tror är uttrycket för det. Det är en väldigt konstig syn på forskning och statistik - att först begära forskning och sedan berätta vad den ska komma fram till. Det var ju något man sysslade med i gamla Sovjetländer.

Låt mig också påminna Adam Marttinen om vilken regering det var som tog fram den statistik han hänvisar till. Det var den tidigare socialdemokratiska regeringen. Forskningssamhället säger att det inte finns någon anledning att ta fram ytterligare statistik eftersom de slutsatser som kom från den forskningen fortfarande gäller. Jag tror också att det finns 14 olika studier som tyder på samma sak, nämligen att det finns en överrepresentation av invandrare i brottslighet, och att den är ganska stor. Det har dock först och främst sociala orsaker - precis på samma sätt som att svenskar var överrepresenterade i brottslighet när vi utvandrade till Danmark eller att italienare och irländare var det när de utvandrade till USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Anders Ygeman inte riktigt lyssnade på vad jag sa. Jag sa att det sannolikt skulle kunna vara så att resultatet visade ungefär det vi har sett tidigare. Vi har dock haft en invandring till Sverige under 2000-talet som till och med har fått Miljöpartiet att vilja införa gränskontroller, och det gör givetvis att detta är aktuellt i dag igen.

Jag förstår varför Ygeman inte vill delge folket sanningen om de senaste effekterna av den invandringspolitik vi har haft, men jag vill ge ett tips i all välmening: Du kan ju slipa lite på argumenten, Anders Ygeman.

Herr talman! Jag tackar Adam Marttinen för den uppmaningen. Låt mig dock vara tydlig med att jag inte har något problem med att sådan forskning görs. Den har gjorts, och den kommer att göras igen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen var den som beställde den forskningsrapport som Adam Marttinen själv redovisar.

Men om vi tror - vilket även Adam Marttinen förefaller göra - att den forskning som bedrivs i dag skulle ge samma resultat som den tidigare forskningen verkar det finnas bättre saker att satsa forskningsresurser på.

Herr talman! I torsdags, för en vecka sedan, skedde ett nytt mord i Malmö. En 16-årig pojke sköts ned på en busshållplats på Amiralsgatan i Rosengård. Klockan var strax före sju på kvällen, och det var gott om folk i närheten - människor på väg hem från jobb och skola eller på väg till restauranger, bibliotek och träning. Detta är en ögonblicksbild från min valkrets, där våldet håller på att bli en del av vardagen.

Vi moderater vill se fler poliser, högre löner för de duktiga män och kvinnor som arbetar med att skydda oss alla samt förstärkt kamp mot den organiserade brottsligheten. I dag pekar alla siffror åt fel håll vad gäller polisens brist på resurser och avhopp från polisyrket. De främsta förlorarna är de som bor i landets utanförskapsområden.

Vad ämnar inrikesministern göra för att bryta denna trend och för att stoppa våldet, stoppa dödandet och skydda medborgarna i Malmö?

Herr talman! Jag tackar Tobias Billström för frågan.

Låt mig först välkomna att Tobias Billström och Moderaterna stöder regeringens politik i detta avseende - fler poliser och tuffare lagstiftning. Jag välkomnar detta. Det behöver inte råda något tvivel om att detta är den riktning som Sverige ska gå i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Däremot blir jag lite tveksam när Tobias Billström säger att alla siffror pekar åt fel håll. Jag skulle vilja att Tobias Billström utvecklar detta.

Vi har fått fler poliser i de utsatta områdena - fler poliser än vad som fanns där under den tid som Moderaterna och Tobias Billström satt i Rosenbad. Vi har fler polisanställda än vi någonsin tidigare haft - fler än när Tobias Billström satt i Rosenbad. Vi satsar också mer pengar på polisen nu än någonsin tidigare - mer än när Tobias Billström satt i Rosenbad.

Jag tror att man gör det för enkelt för sig om man säger att allting pekar åt fel håll. Utmaningen i Malmö är nog så allvarlig ändå, utan att man svartmålar eller försöker plocka enkla politiska poäng på den.

Herr talman! Samma morgon som nyheten om det senaste mordet - det femtonde mordet på rad - kom fick Malmöborna beskedet om omfattande neddragningar av polisverksamheten i Region Syd, med ett sparbeting på upp till 90 miljoner kronor för år 2017. Enligt polisens egna uppgifter kommer 90 procent av dessa besparingar att göras via sänkta personalkostnader.

Detta sker samtidigt som den nationella trygghetsundersökningen, som kom i dag, visar på en ökad andel människor som känner sig otrygga - samtidigt som förtroendet för polisen i Skåne faller.

Herr talman! Det gläder mig att kunna säga till Tobias Billström att de siffror som han nämner helt enkelt inte är sanna. Polisen i Region Syd kommer att få ett tillskott om 147 miljoner kronor. Det kommer inte att göras nedskärningar av personal i Region Syd, och Region Syd kommer att få hjälp för att klara att utreda de många mord som man har drabbats av.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Vårt främsta redskap för att bekämpa arbetslösheten är utbildning. Därför är det bra att regeringen satsar på ett rejält kunskapslyft, en effektivare validering och snabbspår för nyanlända.

Tyvärr har invandrare svårare att få jobb. Samtidigt har många nyanlända gedigen utbildning från sitt hemland, och därför är just satsningen på snabbspår mycket välkommen.

Många snabbspår fungerar mycket bra, medan andra snabbspår har försenats. Detta beror bland annat på att upphandlingar har fått göras om och att Arbetsförmedlingen har haft brister i sin kartläggning av nyanländas kompetens.

Vad avser ministern att göra för att komma till rätta med att flera snabbspårs potential ännu inte har förverkligats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Thomas Strand för att han tar upp en fråga som är väldigt viktig. De allra första snabbspåren har nu varit igång under ett års tid, och vi startar hela tiden nya snabbspår.

Vi har i dag ungefär 2 800 personer som deltar i snabbspår - personer med yrkeserfarenhet och/eller utbildning inom bristyrken, som får en snabbare väg in till sitt yrke.

Det är riktigt att några av snabbspåren har haft problem. Jag har redan vidtagit åtgärder. Jag har säkerställt att Arbetsförmedlingen nu jobbar med hög prioritet på detta och har avsatt särskilda personer som ansvarar för snabbspåren för att få ordning på upphandlingarna. Min statssekreterare har träffat parterna inom de snabbspår där det har funnits någon form av problem, för att underlätta detta. Vi kan nu se att det här fungerar allt bättre.

Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som deltar i snabbspåren, vilket är något som vi behöver vara uppmärksamma på framöver. Vi vet nämligen att nyanlända kvinnor har svårare än nyanlända män att få arbete.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag noterar med tillfredsställelse att ministern har vidtagit åtgärder för att vi ska få igång så många snabbspår som möjligt, för dessa åtgärder är väldigt viktiga.

Vi behöver fler som arbetar, både för att möta det skriande behov av arbetskraft som finns i många branscher och för att vara rustade för kommande stora pensionsavgångar.

Jag tackar än en gång för svaret och uppmanar regeringen att fortsätta att arbeta hårt för bra snabbspår.

Herr talman! Det kan jag lova Thomas Strand att vi kommer att göra. Jag deltog själv, i december, vid avslutet av det allra första snabbspåret för lärare och förskollärare. De här personerna hade gått ungefär ett halvår i detta snabbspår.

Detta betyder inte att alla har sin legitimation klar, utan därefter kommer bedömningar. Några är redo att prövas för legitimationskravet - andra behöver kompletterande språkutbildningar eller annat för att man ska nå upp till de högt ställda kvalitetskrav som vi har.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Anders Ygeman.

Nyligen höll Folk och Försvar sin årliga konferens i Sälen. Det kom en hel del reaktioner efter statsrådets tal där. Reaktionerna gällde uttalandet om att man vill prioritera it-hoten och att statsrådet uttryckte att det inte är aktuellt att återgå till lager av mat och andra livsmedel.

Vi har nyligen enats om målen i en livsmedelsstrategi. Där ingår en ökad inhemsk produktion, vilket är bra, men för detta krävs en strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle vilja fråga om det stämmer att statsrådet anser att livsmedelsförsörjningen vid en kris är en icke-fråga. För att förtydliga regeringens inställning i denna fråga: Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta?

Herr talman! Jag vill tacka Gunilla Nordgren för frågan. Svaret är enkelt: nej. Det är naturligtvis av största vikt att civilbefolkningen vid en kris, vid förhöjd beredskap eller - i värsta fall - vid krig kan ha tillgång till livsmedel i form av mat och vatten.

Vad jag gav uttryck för vid Folk och Försvar var att försörjningsbalansen inte är ett bra mått på förmågan att ge civilbefolkningen mat och vatten. Skälet till detta är att det är så många andra saker än basalt nödvändiga livsmedel som ingår i försörjningsbalansen.

Vårt konsumtionsmönster har helt enkelt ändrats så att vi dricker vin och äter ananas och andra produkter som inte är relevanta för vår konsumtion vid krig. Den konsumtionen handlar framför allt om tillgång till rent vatten och basföda och kanske också om tillgången till drivmedel för att kunna hålla en fungerande distributionsapparat igång.

Herr talman! Tack för svaret! Det är riktigt, och därför tycker jag att vi ska satsa på biodrivmedel så att vi inte blir beroende av utlandet.

Vatten är, helt rätt, vårt viktigaste livsmedel. Jag var inte själv på konferensen, men jag har läst talet och lyssnat på konferensen i efterhand - nästa år kanske jag åker dit. Det uppfattades faktiskt som att man ansåg att it, el och energi är viktigt men att livsmedel inte är så viktigt. Det blev en lite tråkig reaktion, och det är därför som jag skulle vilja ha ett förtydligande.

Herr talman! Jag delar uppfattningen, framför allt om rapporteringen från frågestunden. Därför är jag tacksam för att Gunilla Nordgren i dag i kammaren har ställt den här frågan, så att jag har haft möjlighet att rätta till felaktigheterna.

Herr talman! Min fråga går till minister Ylva Johansson.

Som bekant råder det stabsläge på sjukhus runt om i landet. Planerade behandlingar ställs in, patienter skickas till andra sjukhus och i värsta fall skickas svårt sjuka patienter hem. Senast var det ett litet spädbarn i Stockholm som skickades hem, och som tyvärr senare avled.

Det talas mycket om vårdplatsbristen. Men det handlar inte alltid om vårdplatsbrist, brist på sängar och brist på platser, utan allt oftare handlar det om brist på personal. Sjuksköterskor flyr just nu landstingen på grund av dålig arbetsmiljö och på grund av arbetsbelastningen. Det är oroväckande att vården nu dräneras på både kunskap och erfarenhet. Massuppsägningarna riskerar vår patientsäkerhet, och fler vårdskador och dödsfall kommer förmodligen att ske framöver om detta får fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad tänker ministern göra för att förbättra arbetsmiljön för sjuksköterskor, så att de väljer att stanna kvar i landstingen?

Herr talman! Vi vänder en utveckling som under många års tid har gått i fel riktning. Nu är det slut på besparingar och skattesänkningar. Nu satsar vi stort på välfärdens kärnverksamheter, dit definitivt sjukvården hör.

Regeringen har satsat stora, nya resurser till landstingen, men mer kommer att behövas. Vi gör stora satsningar på arbetsmiljön, både på Arbetsmiljöverket med en ny arbetsmiljöstrategi och på forskningen inom arbetsmiljöarbetet.

Min kollega Gabriel Wikström har förstås en nära dialog med sjukvårdens huvudmän inom landstingen.

Det är en viktig fråga hur personalen ska få tillräckligt stort utrymme att agera professionellt. Många känner i dag att man är alltför hårt pressad av att resurserna inte räcker till men också av en styrning och ledning med så kallad new public management, som har tagit udden av möjligheten att få använda sin profession fullt ut. Det här är en utveckling som regeringen jobbar för att vända.

Herr talman! Tack för svaret! Det är jättebra att man gör satsningar. Satsningarna kommer dock att ta tid. Frågan är snarare vad man gör på kort sikt.

Det är som sagt en massuppsägning för tillfället. Vi har över 10 000 sjuksköterskor som är utbildade men som har valt att jobba någon annanstans på grund av bland annat dålig arbetsmiljö. Vad gör vi för att få tillbaka dem just här och nu, och hur stoppar vi nu att fler flyr landstingen? Det är en jätteviktig säkerhetsfråga.

Herr talman! Det är riktigt att man inte bara kan vänta på att alla nya resurser ger effekt. Det är också viktigt att varje landsting tar sitt fulla ansvar.

Det landsting som ledamoten själv tar upp, Stockholms läns landsting, är ju ett landsting med relativt god ekonomi och goda förutsättningar. Trots det har man stora problem att behålla personalen. Det handlar om vilka prioriteringar man gör. Där har varje landsting ett ansvar att prioritera så att personalen vill stanna och utvecklas i yrket och att fler kan lockas att välja yrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Hot, hat, trakasserier, förtal och spridning av integritetskänsliga bilder, som ibland förstör livet för många enskilda människor, börjar bli vardag.

Utifrån detta undrar jag: Vilka initiativ tar regeringen och demokratiministern för att förebygga den mörka vågen av hot och hat som sveper fram över nätet?

Herr talman! Ja, hatet och hoten är ett enormt problem. Det är ett problem som inte har uppkommit under de senaste åren, utan det har sakta men säkert vuxit och blivit ett hot inte enbart mot de enskilda individer som drabbas, varav många är unga tjejer, bloggare, utan också mot kulturarbetare, konstnärer, som praktiserar sina friheter. Det är också ett hot mot journalister som ska granska makten och som arbetar i demokratins tjänst. Och politiker, inte minst lokalpolitiker, är utsatta - förtroendevalda som fått medborgares röster att driva deras frågor.

För första gången kommer vi under året att lansera en handlingsplan, där vi har identifierat de mest utsatta grupperna och också åtgärder för att stävja hoten och hatet.

Herr talman! Tack, demokratiministern!

Falska nyheter sprids också på nätet. Vi har en mängd invånare som ibland inte kan skilja på vad som är riktiga och falska nyheter. Hur kan vi förebygga detta?

Herr talman! Det finns förstås mycket som vi behöver göra.

Min främsta uppgift när det handlar om att få oss människor att verkligen ta till oss de sanna nyheterna är att stärka journalistikens förutsättningar i vårt land. Därför var den första utredningen som jag tillsatte en medieutredning.

Vi behöver ett nytt stöd till den fria, oberoende pressen så att den fortsatt kan vara där och granska makthavare, som jag, men också människors liv i det lokalsamhälle som vi lever i.

Vi behöver journalistiken. Vi har inte råd med vita fläckar.

Herr talman! Sverige befinner sig i ett läge där det i absoluta tal finns fler utlandsfödda än inrikes födda som är arbetslösa, trots att utlandsfödda utgör endast 17 procent av arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går därför till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson: Vad tänker ministern göra för att fler utlandsfödda ska komma i arbete?

Herr talman! Det Boriana Åberg säger stämmer. Vi har en situation med en väldigt stark arbetsmarknad, och många som tidigare var arbetslösa har fått jobb. Men vi har fortfarande många arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, särskilt många som är nyligen inskrivna.

Det var många personer som kom till Sverige och sökte asyl under 2015. Allteftersom en del av dem får sitt uppehållstillstånd skrivs de in på Arbetsförmedlingen från första dagen. Då blir det naturligtvis en väntad ökning av inskrivna arbetslösa utrikes födda. Det här är en av mina största utmaningar.

De utrikes födda är minst lika olika som vi som är födda i landet. Det betyder att människor måste bemötas olika. Snabbspår fungerar för dem som har med sig yrkeserfarenhet. Vi gör stora satsningar på utbildning för dem som inte har fått chansen till utbildning, på riktade insatser för subventionerade anställningar för andra och på ett partnerskap ihop med arbetsgivarna.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Utbildning är bra och snabbspår är bra, men det är kombinationen av generösa bidrag, höga ingångslöner och stelbenta anställningsregler som håller människor borta från arbetsmarknaden.

Är regeringen beredd att radikalt ompröva sin politik på området och göra ändringar som verkligen påverkar arbetslöshetssiffrorna?

Herr talman! I dag kunde vi läsa i Dagens industri att kreditvärderingsinstitutet Moodys beskriver Sverige som en oas, där vi sticker ut med att göra precis rätt saker för att öka tillväxten.

Nej, jag är inte beredd att vända riktning på Sverige. Vi är på väg åt rätt håll. Men mer behöver göras inom arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken och av parterna för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden för de många utrikes födda som vi behöver på svensk arbetsmarknad.

Herr talman! Civilsamhället gjorde en ovärderlig insats hösten 2015 när den extraordinära situationen med ankommande flyktingar uppstod. I den akuta situationen fördelade regeringen ett extra stöd på 200 miljoner kronor till några utvalda organisationer. För en hel rad organisationer uppstod först 2016 behovet av deras insatser. När den akuta fasen var över behövdes extra mycket scouting, fotboll, körsång med mera för att ge alla nya barn och ungdomar gemenskap och fritidssysselsättning. För detta finns inget nytt stöd, utan samma kaka som tidigare har fördelats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har dessvärre utfallit så att en stor organisation, Scouterna, har fått 2 miljoner mindre i stöd trots att deras verksamhet inte har minskat.

Hur ser statsrådet Alice Bah Kuhnke på detta? Vad tänker statsrådet om den signal detta sänder till Scouterna och till den ideella sektorn?

Herr talman! Stödet till det civila samhället är förstås en helt central funktion i det svenska samhället. Vi har ett civilsamhälle vi ska vara stolta över. Vi har ett föreningsliv som gör mycket av det som kommun och stat inte kan och inte bör göra. Vi behöver ett föreningsliv som blommar.

Därför har vi ett generöst bidragssystem - ett bidragssystem där Scouterna, som är en ungdomsorganisation, faller under stöd till ungdomsorganisationer. Men det finns förstås också en rad projektbidrag.

Vi är en regering som vill se ett ännu starkare civilsamhälle. Därför har vi ökat stödet till det civila samhället i stort.

Men det finns säkert anledning att fortsätta att diskutera att stödet hamnar rätt och att vi inte binder in våra organisationer i ett sätt att räkna sitt medlemsantal för att också få detta stöd. Det är en diskussion som jag gärna för, och jag vet att Anna Ekström, ansvarig för civilsamhällesstöd till ungdomsorganisationer, också gärna diskuterar detta.

Herr talman! Det är en intressant situation eftersom vi nu har ovanligt många nya människor i landet som behöver detta civilsamhälle, som både statsrådet och jag tycker så bra om, dels för den demokratiska skolningen, dels för fritidsaktiviteterna.

Statsrådet säger att det är viktigt att fortsätta diskussionen, men jag undrar ändå om man faktiskt avser att vidta några åtgärder för att stärka civilsamhället.

Herr talman! Ja, självklart! Vi har stärkt civilsamhället som aldrig förr under de senaste två åren. Hundratals fler miljoner har gått till det civila samhället sedan vi tillträdde som regering jämfört med hur det var under den förra regeringen.

Detta beror inte enbart på den situation vi är i och kommer att fortsätta att vara i där väldigt många människor behöver stöd, hjälp och extra ingångar, utan civilsamhällespolitiken är en viktig politik för dagens regering.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fyrverkerier tycker vi nog alla är vackert och festligt, inte minst i samband med nyår, valborg och påsk. Tyvärr byts det fantastiska och vackra numera många gånger ut mot fasa och skräck under flera veckor kring dessa högtider.

I min hemkommun Södertälje beskrivs efter nyår situationen som helt ohållbar, trots lagstiftningens tydlighet om vad som får säljas och till vem och trots att vår kommun, liksom flera andra kommuner, har en mycket restriktiv lokal ordningsstadga för detta.

Mot denna bakgrund är min fråga till inrikesministern: Anser inrikesministern att nuvarande lagstiftning är till fyllest för att komma till rätta med missbruket?

Herr talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz för frågan.

Det enkla svaret är: Ja, det anser jag. Det finns långtgående möjligheter i den kommunala ordningsstadgan för kommuner att begränsa tidpunkt och geografisk omfattning av fyrverkerier.

Det är dock möjligt att vi behöver skärpa tillsynen, både vad gäller när man använder sig av dessa pjäser och hur de säljs.

Jag välkomnar den åtgärdsplan som branschen har tagit fram för att ytterligare begränsa de pjäser som ska säljas.

Då krävs det att vi från samhällets sida också kan skärpa tillsynen så att det är de seriösa, ansvarstagande försäljarna av fyrverkeripjäserna som står för försäljningen i Sverige.

Herr talman! Flera kommuner har likt Södertälje försökt att gå längre än vad man redan har gjort vad gäller att vara tuff i den lokala ordningsstadgan. Bland annat har flera kommuner hos sina länsstyrelser och andra myndigheter begärt att få denna verksamhet tillståndspliktig, det vill säga att man skulle få begära tillstånd av polisen. Men länsstyrelser och kammarrätter har varit ganska avvisande.

Därför frågar jag: Kan regeringen göra något mer för att stötta kommunerna i detta arbete?

Herr talman! Det återstår att se. Det finns en gräns för när denna typ av verksamhet blir tillståndspliktig, nämligen när det rör sig om större och arrangerade tillfällen. Däremot har vi inte den typen av begränsningar för myndiga privatpersoner som använder sig av de pjäser som finns i handeln.

Vi ska givetvis se om vi kan göra något ytterligare för att främja en positiv och restriktiv användning och för att stärka de ansvarstagande delarna av branschen.

Herr talman! Kulturministern känner sig apostroferad bara jag går fram till talarstolen, och min fråga går till kulturministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ett förslag till en ny kulturarvspolitik ligger just nu på Lagrådets bord och är ännu inte framlagt av regeringen. För att förebygga att det debacle uppstår igen som uppstod när vi hade filmpolitiken uppe i riksdagen och vi skickade tillbaka en massa frågor till regeringen vill jag fråga om regeringen tänker införliva FN-konventionen från 2004 om immunitet för statligt ägda föremål i svensk lagstiftning i den kommande propositionen.

Herr talman! Jag tackar Cecilia Magnusson för frågan.

Vi har lagt fram en lagrådsremiss, och där beskrivs vad som kommer att omfattas. Jag ska villigt erkänna att jag inte med säkerhet kan säga att detta omfattas i förslaget. Jag får återkomma med tydligare besked.

Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret.

Detta är oerhört viktigt om svenska museibesökare ska få möjlighet att se utländska utställningar på svensk mark. Till exempel kom en Marc Chagall-utställning inte upp, och det finns flera sådana frågor.

Därför är det viktigt med en beredd fråga som regeringen bara kan lägga in i sin kulturarvsproposition. Kommer detta i propositionen?

Herr talman! Det som finns i lagrådsremissen finns där, och det är det som vi har att förhålla oss till och som sedan kommer att behandlas i riksdagen.

Det som är viktigt är att vi för första gången får förslag om en levande, kraftfull och aktiv kulturarvspolitik. Det är något som vårt land har saknat men som denna regering nu vill sätta på plats.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Förorten lyfts ofta upp som no go-zoner. Mediernas bild och vissa partiers debatt om utsatta områden är skrämmande. Detta synsätt är både felaktigt och farligt.

Det finns en struktur hos de berörda samhällsaktörerna som baseras på ett reaktivt förhållningssätt och inte på ett proaktivt. Man reagerar på problemen när det uppstår i stället för att försöka förebygga dem i förväg.

Regeringen genomför redan insatser för att öka tryggheten, men vi måste bekämpa kriminalitetens grogrund.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet: Hur ser regeringen långsiktigt på att förändra den ekonomiska utsattheten i dessa områden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är en extremt viktig fråga som Arhe Hamednaca tar upp, och den står högt upp på regeringens agenda.

Stora delar av Sverige går åt rätt håll; det är en positiv utveckling. Men det gäller inte för alla i Sverige. En politik som minskar klyftorna och ökar livschanserna för alla är högsta prioritet för denna regering.

Jobben har en nyckelfunktion i detta. Möjligheten att försörja sig själv och sin familj genom eget arbete är inte den enda men den enskilt viktigaste byggstenen för både stärkt självkänsla och att kunna göra sin röst hörd i samhället.

Därför gör vi riktade insatser för att förbättra skolresultaten, som har en direkt koppling till ungdomars möjlighet att få arbete. Jag har också hög prioritering på att ingen ung människa ska gå arbetslös mer än max 90 dagar innan hon får en vettig insats, ett arbete eller en utbildning. Här har vi kommit långt.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är ibland lättare att prata om ungdomar som hamnat snett. Ungdomarna hamnar i ett ingenmansland när det inte funkar i hemmet och samhället kapitulerar. Det är jätteviktigt att man gör långsiktiga satsningar, framför allt i det förebyggande arbetet. Det är lättare att prata om ungdomarna. Problemet är att man inte ser arbetslösheten, de långtidssjukskrivna föräldrarna, hur hemmet mår och hur samhället tar hand om de här ungdomarna. Jag är glad att regeringen gör långsiktiga satsningar.

Herr talman! Det är mycket viktigt att se sambandet. Barns och ungdomars möjligheter att se ljust på framtiden hänger mycket ihop med hur man ser på föräldrarnas och andra nära vuxnas situation. När mamma går till jobbet händer det fler saker än att mamma kan försörja sig, göra sin röst hörd och få egna pengar. Det påverkar hela familjen att föräldrarna kommer i arbete. Vi har just nu dessbättre en mycket stark arbetsmarknad. Nu kommer det också an på en aktiv arbetsmarknadspolitik, och en sådan lovar jag Arhe Hamednaca att jag ska leverera.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har en lång tradition av yttrandefrihet och tryckfrihet. Rätten att uttrycka sig fritt och sprida information är en grundpelare i den svenska demokratin och en förutsättning för ett demokratiskt styrelseskick.

Det pågår i dag en debatt om att åtgärder bör vidtas för att förhindra spridning av så kallade falska nyheter. Enligt vissa debattörer bär sociala nätverkstjänster på internet ett ansvar för att falska nyheter sprids i en allt större omfattning. De sociala nätverkens plattformar möjliggör att plattformens medlemmar kan sprida information till ett stort antal människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Demokratiministern uttryckte i en intervju i Expressen den 1 december 2016 att Facebook har ett stort ansvar för det som publiceras på plattformen och således även för spridningen av falska nyheter. Vidare uttryckte ministern att om inte Facebook börjar ta ansvar för sin produkt och slutar vara en arena för hot, hat och falska nyheter kan det bli aktuellt med tvingande åtgärder.

Min fråga till ministern är därför: Vad tror ministern är skälet till att grundlagen i dag inte har några tvingande åtgärder mot spridning av falska nyheter?

Herr talman! Vår yttrandefrihet, som skyddas i vår grundlag, hör till det absolut viktigaste som vi har att försvara och bevara i tider som dessa. Detta är också något som jag i dag framhöll i konstitutionsutskottet när vi debatterade till exempel AV-direktivet, som är högst aktuellt och som vi diskuterar inom vår union.

Aron Emilsson nämner falska nyheter. Det är självklart så att alla företag har ansvar för att på olika sätt bidra till att de produkter de levererar är bra produkter. Ofta har företagen uppförandekoder.

Svaret på Aron Emilssons fråga, som egentligen handlar om varför jag tror att vår grundlag ser ut som den gör, är helt enkelt att den behövs och behöver försvaras och bevaras. Det som jag syftade på i den intervju som Aron Emilsson hänvisade till var att förslag som handlar om att inkludera även transpersoner i hatbrottslagstiftningen just nu bereds på Justitiedepartementet under justitieministern.

Herr talman! Det är väl ingen som är nöjd med en brist på källkritik och objektivitet i det mediala samhället. Men det är oerhört allvarligt att likställa eller jämställa till exempel falska nyheter och vad det kan tänkas vara med exempelvis hets mot folkgrupp, barnpornografibrott och liknande. Där finns ett skydd i grundlagen. Min följdfråga måste bli: Vilka förändringar i tryckfriheten och yttrandefriheten tänker sig ministern, och hur avser ministern att falska nyheter ska kunna granskas och bedömas?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Här är det viktigt att inte blanda äpplen med päron. Jag föreslår inga förändringar i våra grundlagar, och regeringen tänker inte göra några sådana. Den diskussionen är inte ens aktuell. Däremot förs det en aktuell diskussion om att stärka journalistiken i vårt land och lära unga människor medie- och informationskunnighet, så att vi kan sortera falska nyheter från sanna nyheter. Då är det viktigt med journalistik och ansvariga utgivare. Det är alltså två helt skilda diskussioner, varav den ena inte ens är aktuell. Jag är glad att jag fick tydliggöra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Inrikesministern! I måndags demonstrerade över 1 000 personer i Malmö mot våldet i allmänhet och mordet på 16-årige Ahmed Obaid, som ville bli läkare, i synnerhet. Den 8 december mördades Rami Amin, nyutexaminerad tandläkare. Ingen av dem hade med organiserad brottslighet att göra, enligt polis och anhöriga.

Det är svårt att föreställa sig den sorg som föräldrar upplever när de får begrava sina barn. Sverige kan och ska inte tolerera mord på oskyldiga barn och unga. Tryggheten måste garanteras även i invandrarrika områden.

Vad avser inrikesministern att göra mer i frågor som rör tryggheten för våra barn och unga?

Herr talman! Jag tackar Jamal El-Haj för frågan. Jag instämmer naturligtvis i detta. Vi måste göra vårt yttersta för att både förebygga den här typen av händelser och se till att gärningsmännen hamnar bakom lås och bom. Det är bakgrunden till att vi har valt att satsa över 2 miljarder extra på polisen under de närmaste åren, så att vi har fler polisanställda i Sverige än vad vi någonsin tidigare haft. Vi satsar mer pengar på polisen än vi någonsin tidigare har gjort.

Men det krävs också att vi omfördelar polisresurser, så att de socialt utsatta områdena får fler poliser, för det är där problemen är som störst. Medborgarna i våra förorter och socialt utsatta områden har exakt samma rätt till trygghet som alla andra i samhället. Därför är det glädjande att vi nu har börjat öka polisantalet och den synliga polisnärvaron i de här områdena. Det är en utveckling som måste fortsätta.

Herr talman! Jag tackar inrikesministern. Våldet måste stoppas. Förövare måste gripas. Fängelsestraffen måste skärpas. Vapen måste bort från gatorna. Det behövs fler poliser och fler övervakningskameror i utsatta områden. Framför allt behövs mer resurser. Det är några av de krav som ställdes vid manifestationen i Malmö i måndags. Ställer inrikesministern upp på dessa krav?

Herr talman! Svaret är ja. I flera avseenden har vi redan aviserat de åtgärderna. Vi dubblar minimistraffet för grova vapenbrott till två år. Vi inför häktningspresumtion och obligatorisk häktning efter straff, så att de som går ut på stan med skarpladdat vapen kan se framför sig att de inte kommer att komma hem på minst två år. Vi går vidare med först en dubbling och sedan ett fyrfaldigande av straffen för handgranater för att trycka bort detta. Vi skärper också samarbetet med länderna på Balkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tänkte hålla igång Anders Ygeman.

I Sveriges storstäder finns det väldigt många problem med ensamkommande ungdomar som lever på gatan. De har inte uppehållstillstånd i Sverige. De lever utanför samhället. I Nordstan i Göteborg har det gått så långt att man var tvungen att stänga köpcentret tidigare än beräknat på nyårsaftonen. Enligt polisen är det stora gäng av ensamkommande som drar omkring på köpcentret och begår olika våldsbrott, rån, hot, droghandel, stölder, trakasserier mot flickor med mera. Många människor är rädda för att vistas där. I början av januari 2017 var det en jättestor grupp på drygt 100 personer som omringade en polispatrull. Det var ett så allvarligt läge att polisen var tvungen att kalla på förstärkning.

Det här är helt oacceptabelt. Tryggheten måste återupprättas. Jag undrar vad inrikesministern tänker vidta för åtgärder för att få tillbaka och trygga säkerheten i Nordstan och på alla andra ställen.

Herr talman! Jag tackar Ellen Juntti för frågan, även om det var lite av spridda skurar och svåra glidningar i frågeställningen.

Låt mig börja med problemen i Nordstan. Där har polisen agerat. Vi ser faktiskt hur det steg för steg håller på att bli bättre i Nordstan. Jag vill passa på att tacka Göteborgspolisen för att den både sett problemen och agerat kraftfullt. Vi ska naturligtvis se till att det finns resurser, poliser och lagstiftning för kraftfullt agerande.

När det gäller de ensamkommande som har fått avslag på sin ansökan och ska utvisas men där det är svårt att få utvisningen verkställd på grund av samarbetsproblem med mottagarlandet har vi skapat ett antal nya platser för att kunna hålla dem inlåsta, så att de inte ska kunna driva runt på stan.

Herr talman! Tack för svaret! Det här är ett väldigt stort problem. Dessa ungdomar är väldigt provocerande mot poliserna. De går medvetet nära, de skrattar hånfullt, de snuddar vid uniformer och sådant. Jag har själv varit polis i 30 år, och jag vet att det inte var så förr. Det har blivit mycket värre. Vilka åtgärder, utöver de ministern nämnde, kommer att vidtas för att säkerställa att man kan skicka hem dessa ungdomar, till exempel dra in bistånd som tydligen Finland gör?

Herr talman! Vi har inte någon sämre situation i möjligheten att skicka hem dem än vad Finland eller något annat europeiskt land har. De ansträngningar som regeringen har gjort har tvärtom gjort att vi nu har en bra dialog med de flesta av dessa länder. Vi har återvänt människor till Algeriet, vi har återvänt människor till Tunisien och vi har även återvänt människor till Marocko.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för att vi får ställa våra frågor, även om jag inte får ställa min lysande följdfråga till EU-minister Ann Linde.

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Europa. Den genomförs genom olika struktur- och investeringsfonder. Just nu pågår diskussionerna om hur den framtida sammanhållningspolitiken ska se ut efter 2020.

Senast i januari 2018 ska kommissionen lägga fram förslag på budgetram. Men det är inte bara hur stor ramen blir utan även hur politiken utformas som är enormt viktigt för Sveriges kommuner och regioner. Därför frågar jag statsrådet hur regeringen agerar i frågan och vilka som är regeringens främsta prioriteringar i diskussionerna om den framtida sammanhållningspolitiken.

Herr talman! Tack, Åsa Eriksson, för frågan! Det är en mycket viktig fråga.

Sammanhållningspolitiken utgör i dag cirka en tredjedel av EU:s budget. Möjligheten att fortsätta med insatserna kommer att påverkas av hela budgetens storlek och den påverkan som brexit kommer att ha på budgeten.

Regeringskansliet har påbörjat ett arbete med vilka prioriteringar som ska ligga till grund för den svenska synen på den framtida sammanhållningspolitiken. Hittills har vi främst dragit slutsatser om hur verksamheten fungerar under innevarande period och sett på vilka slutsatser vi kan dra från utvärderingen av den förra perioden.

Det handlar i första hand om vilka områden och typer av insatser som fungerar väl. I Sverige har insatserna bland annat bidragit till bättre innovativa miljöer som skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv i alla regioner.

När det gäller processen förväntas kommissionen presentera ett förslag till inriktning efter 2020 under hösten. Då kommer de långsiktiga prioriteringarna.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Det handlar om barns läsning.

Jag vet att regeringen satsar på barns läsning, och vi är alla ense om att det är oerhört viktigt. Det är viktigt när barnen är små, eftersom det är då som språk och den kulturella identiteten utvecklas. Min fråga till kulturministern handlar om nationella minoriteter och de barn som finns där.

Vi har sedan ett antal år tillbaka en lag som ger finska barn och barn som talar meänkieli eller samiska rätt till förskola helt eller delvis på deras modersmål. Dessa rättigheter är starkare inom förvaltningsområdena.

Min fråga är: Vad tänker ministern göra för att barn med nämnda minoritetsspråk får reell möjlighet till undervisning i kommuner som i dag inte ingår i ett förvaltningsområde? Sverige har förbundit sig där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, och jag förstod fortsättningen.

Vi har förvaltningsområden i Sverige där det råder extra rättigheter, och det ska finnas möjligheter. Just nu utreder vi förvaltningsområdena. Det har visat sig att det råder för stor olikhet mellan dem, och det är inte acceptabelt i vårt land.

Däremot finns ett grundskydd. Det ska gälla överallt, hela tiden och för alla. Men där har vi att göra. Sverige har fått kritik i många år i Europarådet och olika FN-organ, och vi behöver skärpa oss.

Därför har Kulturdepartementet brutit muren mellan Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet för första gången på i varje fall åtta år. Under den borgerliga regeringen talade de knappt med varandra.

Vi har nu en interdepartemental grupp mellan Kulturdepartementets och Utbildningsdepartementets tjänstemän som jobbar för att se: Vad måste vi göra på flera andra områden som i dag inte omfattas av aktiviteter? Vi kommer att leverera politik och göra skillnad.

Herr talman! I slutet på hösten besökte jag ett tiotal medborgar-, samlings- och dialogmöten gällande kriminalitet och skjutningar i Järva i nordvästra Stockholm. Många upplever frustration och sorg över en utveckling där alltför många unga har hamnat i destruktivitet.

På mötena har glädjande nog medborgare och lokala aktörer träffats och funnit vägar till samverkan och samarbete. Vad som kommer upp konstant är behovet av arbetsmarknadsinsatser för unga. Fastän minskad arbetslöshet är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar finns många ungar som varken arbetar eller studerar.

I Rinkeby-Kista var de drygt 802 unga. Det är i dag 62 procent som går ett introduktionsprogram eller har annan aktivitet, men resterande 264 unga är föremål för fortsatt uppsökande verksamhet.

Min fråga till arbetsmarknads- och etableringsministern är: Vad gör regeringen för att nå unga som varken arbetar eller studerar?

Herr talman! Lawen Redar tar upp en extremt viktig fråga.

Det första som regeringen gjorde när den tillträdde var att etablera ett nära samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Jag reste själv runt och träffade nästan alla politiska ledningar i Sveriges kommuner just för att veta att när det gäller de ungdomar som har de största svårigheterna och löper störst risk att hamna i arbetslöshet, och kanske ännu värre i kriminalitet eller sociala problem, måste man samarbeta och jobba uppsökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu är det arbetet i princip igång i alla landets kommuner tillsammans med Arbetsförmedlingen. Vi kan se att trots att vi aktivt arbetar för att allt fler arbetslösa ungdomar ska skrivas in på Arbetsförmedlingen blir det allt färre ungdomar inskrivna.

Det betyder att vi kommer att nå regeringens viktiga löfte att inte lämna en enda ung människa arbetslös längre än absolut max 90 dagar innan han eller hon har ett arbete, utbildning eller en vettig insats. Detta är en av de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige.

Herr talman! Min fråga är till EU-ministern.

De grundläggande värderingarna om demokrati, öppenhet och internationell samverkan som varit den idémässiga basen i EU är hotade. Utvecklingen i Ungern de senaste åren går mot vad som alltmer liknar en enpartistat. Regeringen i Polen har pressat igenom beslut som förefaller att vara rena kopior av den politiken. Hur ser EU-ministern på den utvecklingen i Europa?

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamoten för frågan.

Det är en mycket oroande utveckling i EU. De värden som är grundläggande - frihet, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer - utgör grunden för ett väl fungerande samarbete inom unionen och för att vi ska kunna lita på varandras rättssystem. Att medlemsstaterna respekterar det är en förutsättning för att vi med trovärdighet ska kunna agera för demokrati och mänskliga rättigheter utanför EU.

Därför är det väldigt viktigt att både Ungern och Polen lyssnar på den kritik som redan har framförts av kommissionen, Europarådet, FN och olika organisationer i det civila samhället och följer de rekommendationer som Venedigkommissionen och i Polens fall också EU-kommissionen har gett.

Varje medlemsstat är skyldig att följa men också främja EU:s grundläggande värden. Det måste de fortsätta att göra i framtiden.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Ann Linde. Vi har ungefär 100 000 svenskar som är bosatta i Storbritannien. Nu vittnar de om främlingsfientlighet och diskriminering som de utsätts för efter brexitomröstningen.

Min fråga är: Hur kan vi hjälpa de här människorna? Det handlar om tiden fram till brexit, alltså till dess att Storbritannien lämnar EU. Då gäller likabehandling, och man får inte lov att diskriminera svenska medborgare som befinner sig i Storbritannien. Men det gäller även efter detta datum. Hur kan vi hjälpa dem som är på plats och förhoppningsvis också se till att ungdomar även i framtiden kan åka dit? Det är väldigt populärt, och detta utbyte är bra för båda länderna och för hela Europa. I förlängningen handlar detta om grundvärden i EU - samarbete, frihandel och utbyte av varor, människor och tjänster - och hur vi kan trygga dem i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, Hillevi Larsson! Jag måste säga att detta är ett problem som jag inte riktigt kände till innan jag besökte London i måndags. Då träffade jag flera ungdomar, men också entreprenörer, småföretagare och andra, som berättade att de utsätts för trakasserier. Det gäller verbala sådana, men också fysiska trakasserier har förekommit. Man säger till våra svenska ungdomar och andra: Åk hem! Vi vill inte ha er här längre!

Det här berörde mig ganska starkt, och jag tog upp frågan med brexitministern, David Davis. Han tog seriöst på detta och sa: Detta kan vi inte acceptera i vårt land. Han uppmanade också ambassaden att rapportera om det kommer fler sådana här rapporter. Också ambassaden tar detta på allvar och anordnar nu tillsammans med Svenska kyrkan en särskild informationsdag för alla då man kan komma och ställa frågor om vad man kan göra och så vidare.

Jag håller helt med Hillevi Larsson om att samarbetet mellan våra länder borde fortsätta.