Interpellationssvar - 2016-11-10

Herr talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig på vilket sätt höjda marginalskatter på vanliga yrkesgruppers löner kan bidra till att öka antalet arbetade timmar i Sverige. Hon har även frågat mig om jag kommer att arbeta för att återställa beräkningssättet för statlig skatt.

Efter den förra regeringens mandatperioder såg vi en situation med stora underskott i statens finanser, en arbetslöshet som hade bitit sig fast på höga nivåer och sjunkande resultat i grundskolan. För att genomföra angelägna satsningar som bland annat bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet krävs att skatten höjs. Högre skatt för dem som har relativt höga inkomster ger både nödvändiga skatteintäkter och en god fördelningsprofil.

Vidare är det inte bara skatter som påverkar antalet arbetade timmar. Sverige har nu den högsta sysselsättningsgraden i EU. En viktig förutsättning för detta är tillgången till barn- och äldreomsorg. Fortsatta investeringar i välfärden är nödvändiga för att både kvinnor och män ska få möjlighet att arbeta heltid, vilket ökar den ekonomiska jämställdheten. En bättre äldreomsorg och högre kvalitet i barnomsorgen är inte bara en fråga om en trygg ålderdom respektive barndom, utan det kan även minska antalet personer som slutar arbeta eller går ned i arbetstid för att ta hand om närstående. Även satsningar på till exempel ökat bostadsbyggande och infrastruktur bidrar till ökad sysselsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har för närvarande inga ytterligare förslag på inkomstskatteområdet än dem som presenterats i samband med budgetpropositionen för 2017.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Regeringens mål är som bekant att ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. För att nå detta mål krävs självklart en politik som bygger på att företagen har goda förutsättningar så att jobben kan växa fram. Men det måste också löna sig att arbeta, och det måste löna sig att utbilda sig, att utveckla sig och att ta ansvar i sin yrkesroll.

Genom jobbskatteavdraget gjorde vi det mer lönsamt att arbeta. Jobbskatteavdraget gjorde mest skillnad för dem med låga inkomster. Och det fick effekt. Hur skattepolitiken ser ut påverkar nämligen hur arbetsmarknaden fungerar, och den påverkar hur många jobb som skapas.

I stället för att göra det mer lönsamt att arbeta och att utbilda sig har S och MP-regeringen valt att göra precis tvärtom. Trots vallöftet om att inte höja skatterna för vanliga löntagare höjer regeringen skatten för just dessa människor.

Redan i dag betalar 1,3 miljoner personer statlig inkomstskatt. Det motsvarar ungefär var tredje arbetande person. Genom att regeringen ändrar beräkningssättet för brytpunkten för statlig skatt kommer nu ytterligare 40 000 personer att betala statlig skatt nästa år. Och det drabbar helt vanligt folk: Poliser, lärare och barnmorskor kommer att få höjd skatt. Det rimmar illa med regeringens tal om att Sverige ska konkurrera med kunskap i stället för med låga löner. Om regeringen verkligen menade allvar med påståendet att vi ska konkurrera med kunskap skulle regeringen inte straffbeskatta utbildning i stället för att premiera den. Det rimmar illa med regeringens löfte om att inte höja skatten för vanligt folk. Det är ett sant svek mot hårt arbetande människor med helt vanliga jobb.

I ett läge där det behövs fler arbetade timmar för att möta det nya växande utanförskapet väljer regeringen att föra en politik där det lönar sig allt sämre att utbilda sig. Drivkrafterna för att jobba extra eller att ta ett nytt uppdrag på sin arbetsplats minskar också. Det här är bakgrunden till mina frågor till finansministern.

På vilket sätt kan höjda marginalskatter på vanliga yrkesgruppers löner bidra till att öka antalet arbetade timmar?

Min andra fråga rör trixandet med brytpunkterna. Kommer finansministern att arbeta för att återställa beräkningssättet för statlig skatt så att inte ytterligare yrkesarbetande med normala löner behöver betala statlig inkomstskatt?

Tanken var nämligen att skiktgränsen hela tiden ska räknas upp, för om man inte gör det får till slut varenda människa betala statlig inkomstskatt. Kanske är det precis det som finansministern och regeringen eftersträvar. Men det innebär i så fall att de inte tror att skatter spelar roll för människors val. Det innebär att de förnekar de drivkrafter som finns i att få mer pengar i plånboken och att få bestämma mer själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Höjda skatter påverkar naturligtvis motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta blir särskilt allvarligt eftersom skatterna kombineras med kraftigt utbyggda bidragssystem som minskar drivkrafterna att gå från bidrag till jobb. Enligt Konjunkturinstitutet leder regeringens reformer till färre jobb. Enligt Finanspolitiska rådet för regeringen en politik som riskerar att leda till en underfinansierad budget. Det förklarar man genom att regeringen räknar med skatteintäkter som inte kommer att komma eftersom det lönar sig mindre att jobba. Därför måste jag också fråga: Var går egentligen finansministerns gräns för skattehöjningarna?

Herr talman! Efter två år ser vi nu effekterna av regeringens politik. Vi har hört Moderaterna i två år tala om hur dåligt det kommer att vara för jobb och företagande. Det som har hänt är att vi har fått 120 000 nya jobb sedan regeringen tillträdde. Vi ser hur arbetslösheten sjunker. Långtidsarbetslösheten sjunker, och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Vi ser också ett blomstrande näringsliv.

Det beror på att det inte bara handlar om vilken skatt man tar ut utan också vad man använder skatterna till. Vi ser inte att det är de länder som har det lägsta skatteuttaget som har den högsta sysselsättningen eller den högsta tillväxten. Det handlar om en kombination av väl avvägt skatteuttag och förnuftiga utgiftsreformer, det vill säga till exempel fungerande skola, vård och omsorg. Det är någonting som kan stärka både tillväxten och sysselsättningen, och det är precis det som regeringens politik går ut på.

Jag har två frågor till Maria Malmer Stenergard. Om Moderaterna nu tycker att det är så dåligt med de skatteförändringar regeringen har gjort - varför har ni då med dem i er budgetmotion? De brytpunktsförändringar som infördes den 1 januari det här året har Moderaterna accepterat i sin budgetmotion. Den avtrappning av jobbskatteavdraget som Moderaterna har stått i talarstolen och sagt inte kommer att ge några skatteintäkter finns med i Moderaternas budgetmotion. Om jag läser rätt accepterar ni också den minskade uppräkningen av den nedre brytpunkten för 2017.

Maria Malmer Stenergard säger att vi höjer skatten för löntagare. Då måste jag fråga Maria Malmer Stenergard: Kommer hon att i januari 2017 betala högre skatt än hon gör i december 2016? Kommer hon efter årsskiftet att betala högre skatt än före årsskiftet?

Herr talman! I sitt svar till mig har finansministern synpunkter på hur alliansregeringen hanterade de offentliga finanserna. Det är intressant. Vi lyckades behålla en internationellt sett stark ekonomi i lågkonjunktur och extremt tuffa ekonomiska tider.

Nu befinner vi oss i högkonjunktur. Vi har precis i en utredning skakat hand på att vi ska ha ett överskottsmål sett över en konjunkturcykel. Det bygger på att man sparar i goda tider för att ha lite över i tuffa tider. Trots det väljer finansministern och regeringen att i dessa goda tider lägga fram en budget som går med kraftiga underskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är svårt att kalla det för en ansvarsfull ekonomisk politik. När vi lånar i de bästa av tider - vilka verktyg ska vi då ta till när vi är i de sämsta av ekonomiska tider? Det är en ekonomisk politik som skickar vidare ansvaret till kommande generationer.

Finansministerns svar på interpellationen bygger på att alla hennes skattehöjningar leder till ökade skatteintäkter. Tänk om det vore så enkelt! I stället är det ansvarslöst att ytterligare höja skatterna för hårt arbetande vanligt folk. Det minskar incitamenten, och det minskar antalet arbetade timmar. Det leder i sin tur till minskade resurser till vår trygghet och till förskolorna, skolorna och sjukvården.

Därom är alla experter överens. Regeringen riskerar en underfinansierad budget eftersom man har en överdriven tilltro till sina egna skattehöjningar, menar Finanspolitiska rådet.

Ser inte finansministern en fara i att höjda skatter leder till minskade skatteintäkter och mindre resurser till välfärden?

Jag kan inte låta bli att notera att finansministern i en tidigare interpellationsdebatt i dag avfärdade Lafferkurvan som någonting som bara mycket högerinriktade republikaner hänvisar till. Jag vet inte om både ECB och Finanspolitiska rådet bör räknas till den kategorin.

Herr talman! Om Maria Malmer Stenergard tror på vad hon själv säger nu borde hon naturligtvis ta bort den nedsättning av brytpunkten som regeringen genomförde i sin budget, men det gör inte Maria Malmer Stenergard.

Maria Malmer Stenergard menar att det är gratis att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna. Varför gör inte Moderaterna det då i sin budgetmotion? Och varför gjorde ni inte det under de åtta år som ni satt i regeringen och sänkte skatten med 140 miljarder? Varför sänkte ni inte då marginalskatten om ni på allvar tror att det är gratis? Och framför allt: Varför vill ni ha kvar den jobbskatteavdragsavtrappning som vi har genomfört och som ni menar inte ger några skatteintäkter? Och varför återställer ni inte de brytpunktsförändringar som vi har gjort och som ni har sagt här i talarstolen är så dåliga? De finns ju med i era budgetmotioner.

Jag fick heller inte svar på frågan om Maria Malmer Stenergard får höjd skatt, sänkt skatt eller samma skatt efter årsskiftet i och med att hon hävdar att vi genomför en skattehöjning.

Vad gäller de offentliga finanserna har den här regeringen drivit den stramaste finanspolitiken sedan budgetsaneringen. Det beror på att Maria Malmer Stenergards Moderaterna lämnade efter sig det största budgetunderskottet som vi har haft sedan budgetsaneringen - ett budgetunderskott som var större än under själva finanskrisen. Så kan man inte driva ekonomisk politik.

Här får vi också ett tydligt stöd från internationella organ som menar att regeringen för en väl avvägd ekonomisk politik. Om man tittar på IMF:s, Internationella valutafonden, senaste rapport om den svenska ekonomin ser man att det finns ett tydligt stöd för regeringens ekonomiska politik.

Tittar man på World Economic Forums granskning av konkurrenskraften mellan länder ser man att Sverige har hoppat tre placeringar. Vi hoppade allra mest gällande den ekonomiska politiken där vi hoppade upp 30 placeringar efter regeringsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I vår budget lägger vi fram en rad skattesänkningar som framför allt riktar sig mot dem med lägre inkomster. I Moderaternas politik är det grundläggande att det ska löna sig att arbeta. Det ska löna sig att anstränga sig.

Centralt i regeringens politik tycks i stället vara att höja skatten, kosta vad det kosta vill. Det bekymrar mig, men det som gör mig riktigt oroad är att man trots vad alla ekonomiska experter är överens om inte tycks tro att skatterna spelar roll för människors vilja att jobba och att anstränga sig. Den avsaknaden av insikt hos regeringen är ett stort hot mot vår framtida välfärd.

Före valet lovade regeringen att inte höja inkomstskatten för vanligt folk. Det är ju om vanligt folk vi talar i den här interpellationsdebatten. Varken jag eller finansministern kan nog anses vara representativa för befolkningen och för vanligt folk när det gäller nivån på våra inkomster.

När regeringen nu har lagt sin tredje budget framstår det nästan som att ett av regeringens främsta mål är att just höja skatten för helt vanligt folk. Man genomför en rad skattehöjningar som vi inte gör. Man höjer bensinskatten, man försämrar RUT och man vill införa en skatt på avstånd, för att nämna några förändringar. Och nu kommer också den höjda inkomstskatten.

Det här är höjningar som drabbar helt vanligt folk. Det slår mot människor som utbildar sig, och det i ett läge då det redan lönar sig alltför lite att utbilda sig. Det slår mot den som anstränger sig och får ta större ansvar på jobbet. Det slår mot den som ställer upp för kollegorna och tar ett extra jourpass.

Är det verkligen en politik för jobb och strävsamhet? Är det en politik för stärkta offentliga finanser? Svaret är nej.

Jag kan inte undvika att undra: Var finns egentligen det så kallade vanliga folk som finansministern lovade att inte höja skatten för?

Herr talman! Det vanliga folket som inte får en skattehöjning finns naturligtvis bland alla de människor som inte får en skattehöjning vid årsskiftet. Precis som Maria Malmer Stenergard kommer sjuksköterskan eller polisen inte att betala högre skatt i januari än vad de gjorde i december - om de inte får en kommunalskattehöjning, men den statliga skatten kommer att vara lägre. Sedan kallar Maria Malmer Stenergard det för en skattehöjning, men det får stå för henne.

Maria Malmer Stenergard säger att Moderaterna sänker skatten mest för dem med lägre inkomster. Det är inte korrekt. Ni kallar det för ett första-jobbet-avdrag, men det är ett sjätte jobbskatteavdrag. Sanningen är att jag och Maria Malmer Stenergard kommer att få en mycket större skattesänkning än ungdomarna som sitter här uppe på läktaren. När de får sitt första jobb är deras skattesänkning mycket mindre än din och min. Det är symtomatiskt för Moderaternas politik.

Den här regeringen vill skapa ett rättvist Sverige där våra ungdomar ska få möjlighet att få den utbildning som krävs, sitt första jobb, en första lägenhet och ett gott liv. För att vi ska klara av det måste vi se till att ta ut de skatteintäkter som krävs för att kunna finansiera den riktigt bra skola och de insatser som behövs för att alla ungdomar inte ska vara långtidsarbetslösa utan kunna få ett jobb och för att vi ska kunna ha en bostadspolitik som gör att vi bygger bostäder så att ungdomar får möjligheten att sätta nyckeln i dörren till sitt första egna hem. Därför har regeringen lanserat det största bostadspolitiska paketet på 20 år. Det är Moderaterna emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Anders Åkesson har frågat mig på vilket sätt och med vilket evidensbaserat underlag en avståndsbaserad vägslitageavgift, kilometerskatt, kan införas utan att den blir till skada för svenskt näringsliv.

En utredning arbetar med att ta fram ett förslag till vägslitageskatt. Hur skatten närmare ska utformas ingår i utredningens uppdrag att analysera, liksom vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer och regioner. När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer det att beredas i sedvanlig ordning.

Herr talman! Tack för svaret, finansministern!

I flera av regeringens olika budgetdokument framgår i klartext att regeringen avser att införa en avståndsbaserad skatt för tunga fordon, en kilometerskatt. Vi är många runt om i landet som inser att detta riskerar att bli förödande för den svenska industrin, för jobben, för ambitionerna att hela landet ska vara möjligt att bo och vara verksam i, för svensk åkeribransch och för konkurrenskraften för svenska jobb.

Låt mig vara tydlig, herr talman. Centerpartiet, som jag företräder i den här debatten om kilometerskatt, har ingen avsikt att medverka till att avstånd beskattas och att stora delar av landets förutsättningar för företagande, jobb och till och med att bo kvar därmed minskar i takt med att kostnaderna för dess produktion dramatiskt ökar. Dessutom är detta en skatt som är rätt tekniskt svår att införa.

Regeringen Löfven negligerar dessa farhågor och påstod till exempel i valdebatten 2014 att införandet av en kilometerskatt inte skulle vara någon rocket science. Regeringen tillsatte i maj 2015 en utredning om detta som skulle redovisa sitt uppdrag den 9 december i år. Med statsministerns uttalande om rocket science i bakhuvudet var det därför med viss förvåning vi helt nyligen noterade att utredningen begär förlängd arbetstid med två månader. Det skulle ju vara så enkelt, herr talman. Men uppenbarligen behövs mer än raketforskning för att införa en skatt på avstånd i vårt land.

Är det i så fall likadant med påståendet som statsminister Löfven levererade i tidningen Land den 9 september i år om att en sådan skatt inte ska få skada näringslivet? Detta framfördes vid ett möte i Västernorrland med skogsbolaget Stora Enso som hade räknat fram att en kilometerskatt skulle innebära en kostnadsökning på över 2 miljarder kronor per år för skogsnäringen i vårt land. Det är en kostnad som motsvarar 25 000 jobb och 20 miljarder i missade investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För ett tag sedan träffade jag företagaren Lars Martinsson i Bygdsiljum i Västerbotten. Han driver ett framgångsrikt träföretag. Det skulle drabbas med 26 miljoner kronor. För landsbygdsföretagaren Ralf Johansson i Laduryd hemma i Småland klipper en kilometerskatt, på de nivåer som utredaren diskuterar, till med 150 000 kronor per år.

Herr talman! Varför nämner jag de här exemplen? Jo, Lars och Ralf är exempel på människor som dag efter dag sliter och utvecklar sina företag, för sitt eget och sina anställdas bästa. De har järnkoll på företagens kostnader och intäkter och är noga med att i alla lägen göra rätt för sig. De förhåller sig självklart till den signal som regeringen Löfven och finansministern skickar bara genom att utreda en skatt på avstånd.

Det var mot bakgrund av detta som jag ställde frågan till finansministern. Nu fick vi ett svar som är kirurgiskt rent på inlevelse i de konsekvenser som signalen om att utreda en skatt på avstånd har skapat. Finansministern måste såklart ha reflekterat något lite över vilka signaler man skickar, i synnerhet då hon som departementschef har beslutat om, utformat och gett direktiven till utredningen.

Herr talman! Vilka tankar och reflektioner har finansministern haft avseende kilometerskattens påverkan på jobb, företag, miljö och människor i vårt land?

Herr talman! Det är just för att kunna reflektera och för att ha bra fakta som grund för de reflektionerna som en utredning görs. Det är bra att man enligt den svenska förvaltningsmodellen ska utreda saker, titta på konsekvenserna och sedan fatta beslut.

Anledningen till att vi har tillsatt en utredning om vägslitageskatt är att miljöpåverkan från transportsektorn är ett stort problem. Vi vet att vi går mot ökad miljöförstöring. Transportsektorn är en viktig del när det gäller att bidra till den ökade klimatpåverkan som vi behöver göra någonting åt. Jag vet att också Centerpartiet tycker att de stora koldioxidutsläpp vi har i dagsläget är problematiska. Det är mot den bakgrunden utredningen är tillsatt.

En vägslitageskatt skulle kunna leda till en förändring i konkurrensvillkoren mellan lastbilstrafiken och järnvägstrafiken. Det skulle kunna vara en poäng med en vägslitageskatt. Men för att det ska fungera måste järnvägen också fungera. Därför gör vi stora investeringar i underhåll av järnväg.

En annan miljöpoäng med en vägslitageskatt skulle kunna vara om den utformas på ett sådant sätt att den blir lägre för mer miljövänliga lastbilar. På så sätt skapas ytterligare drivkraft för lastbilsföretagen och näringslivet att använda mer miljövänliga lastbilar.

Ytterligare en poäng med vägslitageskatt är att en sådan skatt finns i många andra länder. Svenska lastbilar och svenska chaufförer får betala vägslitageskatt i de länderna. Med en vägslitageskatt i Sverige skulle utländska förare också vara med och bidra till den svenska infrastrukturen.

Därutöver skulle det, beroende på utformningen, kunna öka möjligheterna för att kontrollera att utländska förare följer de cabotageregler som finns i dag. Det skulle vara ytterligare en annan viktig poäng.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt finns det nackdelar med skatten. Det går inte att säga annat än att den kommer att betalas av några, av åkerinäringen och näringslivet. Därför måste man väga de här sakerna mot varandra. Det är mot just den bakgrunden vi har tillsatt utredningen.

En annan poäng med vägslitageskatten är vad skatteintäkterna skulle kunna användas till. Vi har stora behov av ökat underhåll av både järnväg och väg under de kommande åren. En vägslitageskatt skulle kunna bidra på ett sådant sätt att det skulle kunna stödja näringslivet. Vi vet att det, inte minst i Norrland, finns problem med transporter på grund av tjälsäkring i dag. Bristande tjälsäkring kostar bolagen mycket pengar i dagsläget.

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för ett mer utvecklat resonemang.

Jag börjar med miljöperspektivet. Problem för miljön är faktiskt ett av de utomordentliga problem som en skatt på avstånd skulle innebära. Transporterna av just de råvaror av vilka vi tar fram ett miljösmart drivmedel skulle beläggas med ökade kostnader. Det är ytterst sällan som järnväg eller sjöfart framstår som ett alternativ i det fallet. De transporterna skulle beläggas med kostnader som skulle innebära att råvarorna inte skulle komma fram till Piteå och andra ställen där Preem och andra kan omvandla dem till smart diesel, som jag, finansministern och andra kan tanka våra fordon med.

Jag delar finansministerns ambitioner när det gäller miljön. Men min uppfattning att det här är ett bakvänt sätt att närma sig det problemet kvarstår.

Finansministern nämner argumentet ordning och reda. I direktiven som finansministern har gett utredningen återkommer man hela tiden till att utredningen ska komma med förslag på hur oegentligheter och konkurrenssnedvridning i relationen mellan svenska och utländska åkerier ska stävjas. Bland annat föreslås en mycket omfattande kontrollapparat. I samband med hearings, som man har haft på Finansdepartementet, har det illustrerats med ett behov av uppemot 400 kameror längs landets vägar. Det är en kontrollapparat som bara den skulle motsvara en kostnad på uppemot 2 kronor per mil i upptaxerad kostnad på fordon som kör på de svenska vägarna.

Att stävja fusk, oegentligheter, snedvriden konkurrens och social dumpning är en gemensam ambition som jag och finansministern har. Men skulle man kunna utöva den tillsynen och ha sanktioner mot fusk i åkerinäringen - om det är en ambition - på ett annat sätt än genom att påföra svensk industri betydande kostnader? För skogsindustrin handlar det om 2 miljarder kronor om året, 20 000 jobb och 20 miljarder i uteblivna investeringar.

Skulle man kunna genomföra den tillsynen på ett annat sätt än i form av en avståndsbaserad kilometerskatt? Skulle man till exempel kunna ge polisen och Transportstyrelsen direktiv, resurser och befogenheter att sköta sitt arbete? Det är faktiskt det vi har polisen och Transportstyrelsen till.

Herr talman! I årets budget har regeringen skjutit till extra resurser till polisen, just för att de ska arbeta mot illegalt cabotage. Det är en fråga som står högt på regeringens dagordning. Det skulle inte heller vara huvudsyftet med en vägslitageskatt. En bra bieffekt av vägslitageskatten skulle däremot kunna vara att man kan få bättre koll på de utländska åkarna. Utländska lastbilar står för mellan 20 och 25 procent av trafikarbetet i Sverige. Det skulle såklart vara en stor vinst om vi kan få bättre koll på den verksamheten.

Vad gäller effekterna av skatten är det viktigt att säga att utredningen inte är färdig än. Vi avvaktar för att se vilka de slutgiltiga förslagen blir. Därefter kommer regeringen att skicka förslagen på remiss, och remissinstansernas synpunkter kommer att vara viktiga i den fortsatta beredning som regeringen kommer att göra innan vi tar slutgiltig ställning till förslagen.

Herr talman! Tack, finansministern!

Det fanns tre argument. Det var miljöargumentet, vilket jag möjligtvis punkterade något. Det var argumentet om ordning och reda. Finansministern hänvisade till att man har stärkt resurserna till polisen för att de ska klara sitt uppdrag. Då är frågan vilka argument som kvarstår för att införa en kilometerskatt.

Svar på interpellationer

Finansministern nämnde inledningsvis att det skulle kunna bidra till att förstärka det svenska vägnätet. Jag måste i så fall fråga finansministern: Vilka fler skatter finns det i vårt land där man direktdestinerar en skatteintäkt till ett specifikt ändamål? Det är väl inte riktigt så vi arbetar egentligen.

Herr talman! Som jag tidigare nämnde har regeringen gjort klart att detta med att införa en avståndsbaserad kilometerskatt inte är svårt. Man har tillsatt utredningen. Därför var vi några stycken som med en viss förvåning noterade att utredningen har kommunicerat att man har begärt förlängd utredningstid med två månader. Okej, jag har respekt för svårighetsgraden, men min fråga om detta med direktdestinerade skatteintäkter till finansministern blir då avslutningsvis: Hur har statsrådet och regeringen förhållit sig till denna begäran om förlängd tid? Kommer betänkandet att redovisas den 9 december i år, såsom ursprungligen beslutades, eller kommer det att redovisas den 9 februari 2017? Vi är många som med spänning ser fram emot vad utredningen landar i.

Herr talman! Det finns fyra anledningar till att vi har tillsatt den här utredningen.

Den första anledningen är att vi behöver göra någonting åt klimathotet. Det är viktigt, inte minst efter det historiska klimatavtalet i Paris, att alla länder tar sitt ansvar för att stoppa miljöförstöringen. Självklart ska Sverige ta sitt ansvar. Här kan en vägslitageskatt utgöra en del genom att man styr mot mer miljövänliga lastbilar, men också genom att man kan flytta över en del av trafiken från lastbil till järnväg eller båt.

Den andra orsaken till att utredningen har tillsatts är att 20-25 procent av vägtransporterna sker med utländska lastbilar. Jag tycker att det är rimligt att också utländska lastbilar är med och bidrar till att finansiera vägsystemet i Sverige.

Den tredje anledningen är ordning och reda. Beroende på utformning kommer detta att kunna leda till mer ordning och reda bland de utländska lastbilarna.

Den fjärde anledningen är naturligtvis att vi får ökade intäkter. Sedan har vi givetvis inte specialdestinerade skatter i Sverige. Däremot kommer avgifterna att öka möjligheterna att satsa, inte minst på tjälsäkring, som vi vet är så viktigt bland annat för skogsbranschen.

Om utredningen får förlängd tid eller inte är en fråga som just nu bereds inom Regeringskansliet. Givet vad Anders Åkesson anser om skatten antar jag att han önskar sig en förlängd utredningstid.

Överläggningen var härmed avslutad.