Frågestund - 2016-10-27

Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en allmänpolitisk fråga till näringsminister Damberg.

Under besöket i Saudiarabien gjorde statsministern ett uttalande angående kvinnors deltagande på arbetsmarknaden där han i princip likställde problemen kvinnor möter i Sverige med problemen i Saudiarabien.

Enligt UD:s rapport om mänskliga rättigheter är kvinnor i Saudiarabien utsatta för omfattande socialt institutionaliserad och rättsligt sanktionerad diskriminering. Kvinnor lever under ett manligt förmyndarskap som begränsar deras frihet, och kvinnor är utsatta på arbetsmarknaden, eftersom det krävs tillstånd från den manliga förmyndaren för att en anställning ska medges.

Min fråga är därför: Är det den feministiska regeringens officiella hållning att situationen för kvinnor i Saudiarabien är jämförbar och går att likställa med situationen för kvinnor i Sverige?

Herr talman! Ja, det är en feministisk utrikespolitik att bidra till kvinnors utveckling i alla länder på hela planeten, och Saudiarabien har en väldigt lång väg att gå innan man uppnår jämställdhet.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder och kan därför inte jämföras med Saudiarabien när det gäller utveckling.

Detta var inte heller statsministerns kommentar, utan han diskuterade att vi har jämställdhetsutmaningar i Sverige, precis som Saudiarabien jobbar med jämställdhetsfrågor från en helt annan nivå och i en helt annan kulturell och historisk kontext. Man måste dock se att det även i Saudiarabien sker vissa framsteg när det gäller just jämställdhet, eftersom kvinnor sedan ett par år tillbaka har rätt att jobba i butiker. Det märks inte minst i HM:s butik i Saudiarabien, där kvinnor jobbar och har en egen inkomst för första gången.

Sådant bidrar till frihet och mer jämställda samhällen. Men Saudiarabien har en ofantligt lång väg att gå innan man uppnår jämställdhet.

Herr talman! Tack för svaret! Jag förstår att statsministern senare har tagit tillbaka det och att han inte gjorde en jämförelse mellan länderna. Men uttalandet har väckt stora frågetecken, och att ändå göra den här jämförelsen mellan Sverige och ett land där kvinnor lever under förmyndarskap och inte får köra bil förminskar ju kvinnors kamp i Saudiarabien.

Därför är min följdfråga: Är det regeringens avsikt att även fortsättningsvis göra liknande jämförelser?

Herr talman! Trevligt att Moderaterna vill tala jämställdhet också internationellt! Det vore spännande om vi hade mer av jämställdhetsdebatt också i Sverige. Moderaternas historia i vårt land är ju inte avantgarde för jämställdhetspolitiska reformer. Historiskt sett har i princip alla stora jämställdhetsreformer i Sverige tyvärr gjorts i politisk konflikt med Moderaterna.

Vi kommer att fortsätta att bedriva jämställdhetspolitik i Sverige. Vi kommer att fortsätta bedriva jämställdhetspolitik internationellt. Vi är världens första feministiska regering, och det är vi stolta över!

(Applåder)

Herr talman! Det finns i dag många oseriösa aktörer inom transportbranschen som är med och konkurrerar inom den offentliga upphandlingen. Det här har lett till flera uppmärksammade fall runt om i landet, där löner och arbetsvillkor har dumpats för att vinna upphandlingar.

Det finns ett antal uppseendeväckande exempel inom både åkeri- och taxinäringen. Det är inte rimligt att det ska gå att konkurrera med villkor som innebär att företag premieras om de ger sina anställda dåliga villkor på skattebetalarnas bekostnad.

Regeringen tar förstås det här på största allvar och lägger nu fram ett förslag till ny upphandlingslag. Den bygger på två EU-direktiv, men regeringen vill gå längre. Varför? Kan civilminister Ardalan Shekarabi kort förklara varför regeringen inte nöjer sig med att bara implementera de här två EU-direktiven utan väljer att gå ännu längre? Vad blir den egentligen skillnaden för transportsektorn?

Herr talman! Tack för frågan! För två dagar sedan besökte jag taxiremoten på Arlanda och träffade taxichaufförer. När man hör om deras verklighet, när de beskriver löner på 27 kronor i timmen, vilket bekräftades av Sveriges Radio förra året i samband med färdtjänstupphandlingar, inser man att vi har en alternativ arbetsmarknad som folk betalar ett väldigt högt pris för. Det här är människor som jobbar tolv tretton timmar per dag. De kör för det offentliga, i tjänster som bekostas med våra skattemedel.

Vi har alltså lagt fram ett förslag som ska hanteras av denna kammare den 30 november, och där föreslår vi det rimliga: När det offentliga, det vill säga stat, kommuner och landsting, köper tjänster och byggentreprenader ska man också ställa krav på att svenska villkor enligt svenska kollektivavtal ska respekteras i jobbkontrakten.

Det är rimligt. Det görs i andra länder, och vi bör också säkerställa att våra skattepengar inte används till att sänka lönerna för svenska löntagare.

Herr talman! Det är klara besked från civilministern: Det är aldrig rimligt att skattemedel ska gå till offentliga kontrakt som orsakar social dumpning och osjysta villkor. Tack för tydliga besked!

Herr talman! Min fråga går till finansministern.

Ett välfärdssamhälle bygger på vår tillit till varandra. Som medborgare betalar man skatt och får då tillgång till skola, vård och omsorg. I ett land som Sverige med ett av världens högsta skattetryck förväntas man därför få tillgång till välfärd i världsklass. Får man inte det man betalar för bryts samhällskontraktet, och medborgarna förlorar förtroendet för det allmänna.

Enligt Pensionärernas Riksorganisation, PRO, har vi i dag drygt 230 000 äldre i vårt land som lever på en inkomst som är lägre än vad EU betraktar som fattigdomsgränsen. Det här är människor som inte har råd att köpa mat eller hämta ut sin medicin. Det är gamla som tvingas förlita sig på ideella hjälporganisationer för att inte svälta.

Det här är generationer som har byggt landet för mig och för dig. Min fråga är: Varför ser det ut som det gör?

Herr talman! Det är oerhört viktigt att den skatt som vi beslutar om här i Sveriges riksdag sedan betalas in av dem som är skyldiga att betala skatt. Här behöver vi arbeta mer från regeringens sida, nationellt via Skatteverket och via vår lagstiftning och våra regler men också internationellt både via EU och OECD. Här är regeringen också väldigt aktiv.

Därför är det väldigt tråkigt att Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade emot nya regler i EU för att kunna bekämpa skattefusket mer effektivt på EU-nivå. Det visar ju att Sverigedemokraterna inte är intresserade av att bekämpa skattefusket effektivt, och det är väldigt tråkigt.

Herr talman! Vi lägger fram en budget där vi höjer garantipensionerna och avskaffar hela pensionärsskatten. Kommer Socialdemokraterna att rösta för detta?

Jag får lov att säga att finansministern är anmärkningsvärt nöjd med tanke på att fattigpensionärerna inte får en enda krona i regeringens budget - inte ett öre får de! Det skulle kosta 4,5 miljarder kronor per år, herr talman, att lyfta denna grupp över fattigdomsgränsen, enligt Pensionsmyndigheten. Ställ detta i proportion till de 112 miljarder kronor som regeringen satsar på nyanländas etablering. Varför prioriterar regeringen bort landets kanske mest utsatta grupp?

Herr talman! Det första regeringen gjorde när vi tillträdde och fick möjlighet att lägga en budget på riksdagens bord var att sänka skatten just för de pensionärer som har den allra lägsta pensionen. Vi gjorde en riktad skattesänkning mot den gruppen just i syfte att förbättra deras ekonomiska villkor.

Vad gjorde Sverigedemokraterna då? Jo, de stoppade den skattesänkningen. Så ser Sverigedemokraternas politik ut gentemot fattigpensionärerna. Det är sanningen.

(Applåder)

Herr talman! Den 21 september arrangerade Centerpartiet ett seminarium i riksdagen om lagstiftning mot sexistisk reklam. Det var ett intressant seminarium där en rapport presenterades där lagstiftningen i olika nordiska länder jämfördes. Det som blev tydligt var att för att få en effektiv lagstiftning mot sexistisk, könsdiskriminerande reklam måste det finnas en tydlig lagstiftning med sanktioner och ett engagemang hos näringslivet självt med självsaneringsmekanismer.

Deltog gjorde också jämställdhetsministerns statssekreterare Pernilla Baralt, som talade sig varm för engagemanget i frågan. Hon sa att om det inte räcker med parternas egna engagemang kommer regeringen att återkomma.

Därför undrar jag, finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund, vad regeringen kommer att vidta för åtgärder för att stoppa den sexistiska reklamen.

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för en mycket viktig fråga!

Det är ett samhällsproblem att vi hela tiden bemöts av sexistiska budskap och av marknadsföringsbudskap som faktiskt målar in oss i könsroller och som vi vet påverkar kvinnors och mäns självkänsla. Vi vet också att särskilt unga kvinnor i dag har en utsatt position. Det bidrar bland annat till den psykiska ohälsa som ökar hos unga kvinnor. Det är ett samhällsproblem där regeringen är angelägen att vidta åtgärder.

Regeringen har börjat med en dialog med aktörerna för att se hur de ser på utvecklingen och vilken möjlighet det finns till självsanering inom branschen. Vi kommer att fortsätta med det och ska ha ett möte i början av november med aktörerna.

Regeringen är också beredd att gå fram med lagstiftning för att skapa ett offentligt samhälle där vi inte behöver mötas av den typen av budskap som kan ge problem för många medborgare.

Herr talman! Det var glada besked. Utifrån det engagemang som visades i riksdagen, inte minst den dagen, från Centerpartiet och Kristdemokraternas Caroline Szyber - ordförande i ansvarigt utskott - bedömer jag att detta är en fråga som är angelägen för hela samhället och där det finns ett brett stöd i riksdagen.

Vi är trötta på bilder av fyraåringar som poserar i bikini och på porrbussarna som åker runt i staden. Jag hoppas att vi får se något inom kort.

Herr talman! Jag är också otålig att frågan faktiskt kan få en lösning och att vi kan få se en utveckling där vi inte behöver mötas av den typen av ofta stötande reklambudskap. Jag vet att det är något som det finns ett starkt engagemang för i samhället. Där vill regeringen - världens första feministiska regering - också vara i framkant och tillsammans med branschen agera så att de dåliga exemplen på reklam, som vilseleder och skapar dålig självkänsla hos stora grupper i samhället, faktiskt kan försvinna.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Damberg.

Den senaste veckan har Vallonien i Belgien hamnat i politikens centrum. De har motsatt sig handels- och investeringsavtalet CETA mellan EU och Kanada. Nu verkar det dock som om parterna är överens.

CETA-avtalet innebär att storföretag kan stämma stater med hjälp av tvistlösningsmekanismen ICS, tidigare kallat ISDS. Det kan innebära stora effekter för Sverige. Den kanadensiska gruvindustrin har gjort sig känd för att vara den mest hårdföra och aktiva i att stämma stater när krav har ställts på skydd av miljö och ursprungsbefolkning.

Gruv-, olje- och gasindustrin står redan i dag för en tredjedel av alla stämningar mot stater, men med CETA riskerar Sverige att få flera stämningar mot sig. Det kan handla om att vi ställer högre krav på gruvbrytningen i Norra Kärr utanför Jönköping eller om att vi höjer mineralavgiften.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att motverka att Sverige blir stämt av kanadensisk gruvindustri?

Herr talman! För lite mer än två timmar sedan kom information från de belgiska regionerna om att de nu kan stödja CETA-avtalet. Från den svenska regeringens sida välkomnar vi det. Det innebär att vi kan ta steg framåt och förhoppningsvis fullfölja det avtal som har förhandlats fram mellan Europeiska unionen och Kanada.

Det är det mest moderna handelsavtalet som Europa har tecknat och slutit med någon avtalspart i världen. Det är mycket glädjande. Det kan bidra till både tillväxt och jobb i Sverige och i Europa.

Det som är spännande med avtalet är att det också har moderniserat investeringspolitiken. Det är det mest moderna avtalet när det handlar om att stå upp för skyddet av miljö, människors och djurs hälsa samt arbetstagares rättigheter.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tycker nog att det är mer modernt att inte ha den typen av tvistlösningsmekanism.

Herr talman! Sverige är en rättsstat där även utländska företag har rätt att vara säkra på att bli sjyst och rättvist behandlade. Flera storföretag stämmer numera stater med hjälp av både nationell lagstiftning och ISDS. Vad anser ministern om detta? Är det rimligt att företag åtminstone först uttömmer möjligheten till den rätten genom den nationella lagstiftningen innan man använder CETA-avtalets International Court System, ICS?

Herr talman! Tack för frågan!

Sverige har ett antal handelsavtal i dag där den gamla typen av mekanism har funnits. Sverige har aldrig blivit stämt inom ramen för handelsavtal. Att tro att det modernaste avtalet som ännu mer skyddar konsumenter, miljö, människors och djurs hälsa samt arbetstagares rättigheter skulle komma just med det kanadensiska avtalet tror jag Vänsterpartiet är ensamt om. Det är klart att vi kommer att gå igenom avtalet ordentligt inför att ett förslag ska läggas på riksdagens bord. Men som vi ser det är detta det mest moderna avtalet hittills som vi har tecknat.

Herr talman! Jag har en fråga riktad till civilminister Ardalan Shekarabi. Det är en fråga som rör storregionerna, och det är en fråga som är mer aktuell än någonsin när 21 län förväntas ombildas till sex regioner.

Det här är en fråga som Sverigedemokraterna har varit kritiskt till under lång tid, framför allt med bakgrunden att landstingen har funnits ända sedan 1600-talet. Frågan om storregionerna har utretts under mycket lång tid.

Frågan har också fått kritik från civilministerns eget parti och bland befolkningen i stort. 40 000 namnunderskrifter har samlats in bara i Norrland. Där menar man på att detta är fel väg att gå. Trots det verkar regeringen ändå gå vidare. Man kan fråga sig om det inte har blivit ett prestigeprojekt.

Detta är naturligtvis inte en liten fråga. I vår grundlag står det att all makt utgår från folket. Vilken makt anser civilministern att folket ska ha i frågan om bildandet av nya storregioner?

Herr talman! Tack, Jonas Millard, för frågan!

Regeringen uppvaktades direkt efter maktskiftet av en enig styrelse i Sveriges Kommuner och Landsting - där för övrigt Sverigedemokraterna förespråkar en regionreform och står upp för detta i de remissvar som senast lämnades till regeringen. Sveriges Kommuner och Landsting påtalade att vi har en allvarlig situation i våra landsting med ökade klyftor inom sjukvården och en regional klyvning som hotar sammanhållningen i vårt land. Vi uppmanades att sätta igång en process där vi i dialog med de berörda landstingen och kommunerna tar fram en väg framåt för att säkerställa likvärdighet i sjukvården och likvärdig tillväxt och utveckling i hela vårt land.

Vi har haft två förhandlingspersoner som har tagit fram ett förslag, och nu ligger förslaget på bordet. Nu måste vi föra en dialog med alla berörda parter och hitta en lösning för att hålla ihop vårt land och säkerställa likvärdig välfärd och sjukvård i hela vårt land. Det kommer att kräva förändringar. Om exakt detta är lösningen får vi diskutera.

Herr talman! Min fråga rörde egentligen hur man tänkte från regeringens sida när det gällde att beakta folkets vilja i frågan. Jag refererade till själva portalparagrafen i regeringsformen, som säger att all makt ska utgå från folket. Den skulle man såklart kunna hänvisa till i många frågor, men det här är inte en liten fråga. Här måste man enligt vårt sätt att se på saken faktiskt lyssna in vad folket vill.

Motståndet växer. Det växer hos befolkningen i stort. Det växer också i civilministerns eget parti. Vår syn på detta är att man måste beakta folket. Det upplever inte jag att regeringen vill, men Ardalan Shekarabi får naturligtvis svara.

Herr talman! Det är otroligt viktigt att vi för en dialog med alla berörda aktörer - med lokalbefolkningen och med representanterna för de kommuner och landsting som är berörda.

Det var också precis den metoden som regeringen valde. Det var därför vi utsåg två förhandlingspersoner, som nu har genomfört ett brett förankringsarbete och tagit fram det här förslaget utifrån en dialog som de har haft med de berörda landstingen.

Till skillnad från i Danmark, där man ritade den nya kartan på finansdepartementet, har vi här en process där vi har involverat alla aktörer. Nu är det riksdagen som har möjlighet att delta i debatten.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till finansminister Magdalena Andersson.

Vårt samhälle och den svenska modellen bygger på allas deltagande och allas ansvar för att betala in skatter till vårt samhälle som vi kan använda för att bygga den framtid som vi vill ha för oss allihop i det här landet. För att det ska fungera krävs det att alla tar sitt ansvar, att ingen smiter undan utan att alla betalar in de pengar som vi här i kammaren beslutar att man ska.

Min fråga rör tiopunktsprogrammet som regeringen har tagit fram för att förhindra skatteflykt. Hur lång tid kommer det att ta för det här programmet att få effekt, och hur ser vi på fortsättningen och framtiden?

Herr talman! Jag delar Patrik Lundqvists uppfattning att det är en central del av den svenska modellen att människor betalar skatt och gör rätt för sig. Det är bara så vi kan finansiera vår välfärd. Det är också så vi skapar det kitt som håller ihop samhället.

Därför har vi i regeringen från dag ett när vi klev in på Regeringskansliet arbetat aktivt med att bekämpa alla former av skatteflykt och skatteundandragande. Det har gjort att vi har kunnat ta fram det här tiopunktsprogrammet.

Vi ser redan nu att åtgärder kommer att träda i kraft. Bland annat har vi varit framgångsrika internationellt, där EU har drivit på arbetet för att öka det automatiska informationsutbytet. Det är oerhört viktigt. Nationellt har vi ökat resurserna till Skatteverket, och det kommer ytterligare resurser från den 1 januari.

Därutöver kommer nu månadsredovisning av arbetsgivaravgifterna. Bedömningen är att det kommer att öka skatteintäkterna med uppemot 2 miljarder kronor varje år.

Herr talman! Det är alldeles utomordentligt bra att vi får de här åtgärderna på plats.

På senare tid har vi också hört från Skatteverket att man vill utöka systemet med personalliggare - som vi ju har inom restaurangbranschen och nu senast byggbranschen - till bilverkstäder, partihandel med livsmedel, kropps- och skönhetsvård och sådant. Hur långt kommer vi med det, och när tror Magdalena Andersson att det skulle kunna påbörjas ett jobb med att få in det?

Herr talman! Arbetet med personalliggare har varit väldigt framgångsrikt. Inte minst kombinationen av personalliggare och nu månadsredovisning av arbetsgivaravgifter, de två instrumenten tillsammans, kommer att drastiskt minska möjligheterna till svartarbete inom de branscher som har personalliggare. Det är viktigt också för att stärka möjligheter till riktiga löner för vanliga löntagare.

Att utvidga systemet med personalliggare är ett intressant förslag som vi kommer att titta närmare på.

Herr talman! Min fråga tänker jag ställa till näringsministern.

Under året har Sverige tyvärr slagit bottenrekordet när det gäller antal mjölkföretag i vårt land. Antalet mjölkföretag är nu under 4 000. Tyvärr slutar det sju mjölkbönder varje vecka, och vi ser ingen ände på detta.

Jag tror tyvärr inte att vi politiker eller konsumenter riktigt förstår hur allvarliga konsekvenser det här kommer att få för vårt land. Det handlar om tusentals arbetstillfällen på landsbygden. Vi talar om ängar och hagmarker som växer igen. Framför allt talar vi om att Sverige blir ännu mer sårbart när det gäller självförsörjningen, som redan nu är nere under 50 procent.

Min fråga tänker jag ställa till dig, Mikael Damberg. Vad kan svenska mjölkbönder räkna med att regeringen kommer att hjälpa dem med framöver?

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för en viktig fråga!

Det här är en bransch som är väldigt utsatt av ett kostnadstryck men framför allt på grund av en förändrad marknad, särskilt efter de sanktioner i Europa som har pressat den här sektorn ännu mer.

Vi har Sven-Erik Bucht som minister i regeringen. Han har ett enormt stort engagemang för de här frågorna och jobbar inte bara med de kortsiktiga åtgärderna utan också med de långsiktiga såsom det nya livsmedelsprogrammet för att se hur man kan stärka hela livsmedelsproduktionen från primärproduktion hela vägen till export och ut i världen.

Regeringen har gjort en del insatser redan nu. Det är nationella åtgärder, rådgivningsinsatser, en del medfinansiering från det tidigare krisstödet och förenklade regelverk. Sverige har drivit förslaget om förskottsutbetalningar, som nu blir verklighet inom EU. Vi har alltså gjort en rad insatser, men jag är helt säker på att jordbruksministern vill fortsätta följa den här frågan med stort intresse.

Herr talman! Tack, ministern, för ditt svar! Jag blir glad för att du berättar att ni verkligen vill göra mer.

I tisdags träffade jag mjölkbönder i Alunda. Deras budskap var tydligt: mindre snack och mer verkstad!

Min fråga går direkt till dig nu. EU-parlamentet har diskuterat mjölkkrisen och vill öka stödet till mjölkbönderna. Detta ska förhandlas i ministerrådet. Min fråga är: Kan Sveriges mjölkbönder räkna med att regeringen hjälper till och säger ja till det här förslaget?

Herr talman! Jag ska ärligt säga att jag inte vet exakt vilket förslag på det här området som har diskuterats i EU-parlamentet. Jag kan alltså inte säga om regeringen kommer att säga ja till ett förslag som jag inte vet exakt hur det ser ut, men jag kan lova att vi har en jordbruksminister som fortsatt är väldigt engagerad i frågan och kommer att driva den framåt.

Precis som frågeställaren är inne på är det också viktigt att framhålla att vi som konsumenter kan göra val. Det är viktigt att stå upp för den svenska produktionen, och vi kan faktiskt välja att köpa svensk mjölk och se till att våra bönder får betalt för det arbete de utför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga är till näringsminister Mikael Damberg och gäller vad man i EU-sammanhang kallar gold-plating, det vill säga överimplementering av EU-direktiv.

I går beslutade den här kammaren om en tvingande lag om hållbarhetsrapportering från civilutskottet. Här försöker regeringen vara bäst i klassen, men i stället sätter man den inre marknaden ur spel. Svenska företag får sämre spelregler än andra företag i Europa. Exempelvis kommer Tyskland och Finland att införa direktivet rakt av medan vi i Sverige tvingar dubbelt så många företag att hållbarhetsrapportera som Tyskland - och Tyskland har 90 miljoner invånare.

Som vänner av EU tror vi starkt på den inre marknaden, men vi tror att den inre marknaden bygger på likvärdig konkurrens. Jag skulle därför vilja fråga Mikael Damberg hur den svenska konkurrenskraften stärks av att vi tvingar svenska företag till 16 gånger fler pålagor än man gör i våra grannländer Tyskland och Finland och hur det blir fler jobb av det här förslaget. Stefan Löfven gav ju faktiskt ett löfte att fråga varje minister hur många jobb det blir av ett förslag.

Herr talman! Tack, Said Abdu, för frågan! Det är viktigt att vi har en inre marknad i EU, men det är också viktigt att vi i Sverige har möjlighet att gå före. Det har Sverige gjort historiskt, inte minst på miljöområdet. I efterhand har det visat sig vara en framgångsrik politik, inte minst kopplat till företags möjlighet att ställa om sin produktion och ligga i framkant.

Nu, efter Parisavtalet, kommer trycket att öka på våra ekonomier och på våra samhällen i Europas länder att ställa om. De företag och länder som ligger i framkant i den hållbara utvecklingen kommer att ha en fördel.

Vår uppfattning är att det är ett bra steg att öka informationen om hållbarhetsredovisning för företag i Sverige. Det är bra för företagen själva att ha koll på de här frågorna, för det minskar riskerna och gör att man ser möjligheterna, men det är också bra för investerare att veta att de företag som finns på börsen har gjort kloka genomgångar av hållbarhetsrisker. Vi ser det här som ett uttryck för vår politik för att driva Sverige framåt i hållbar riktning.

Herr talman! Vi är helt överens om att hållbarhetsrapportering är viktigt och att vi bör ligga i framkant som nation. Det gör våra svenska företag. Tre av fyra företag hållbarhetsrapporterar redan i dag.

Många av våra företag har de senaste två åren gjort en enorm resa. Min fråga är dock varför vi gång på gång överimplementerar EU-direktiv och snedvrider konkurrensen för våra svenska företag i förhållande till de företag som finns i Europa.

Herr talman! Det är lite förvånande att Liberalerna här kommer med argumentet att vi snedvrider konkurrensen genom att ställa krav på hållbarhet. Jag trodde att hållbarhet faktiskt var ett sätt att klara konkurrensen i framtiden - att se till att företagen är redo inför den omställning som vi står inför och att investerare och andra ska ha kunskaper.

Man får bestämma sig: Antingen är hållbarhetsredovisning bra, och då är det något vi ska stimulera och driva fram, eller så är det något dåligt, och då ska man stoppa det och skylla på EU för att inte genomföra det.

Sverige måste ha en balans när det gäller åtgärder, men vi ska framåt på det här området.

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

De nya reglerna för F-skattsedel som trädde i kraft den 1 januari 2009 kanske inte behövdes och var rätt ogenomtänkta. Rapporter från olika branscher har kommit om att löntagare tvingas bli företagare för att få behålla eller få ett jobb. Inom många fackförbund finns en stor oro för att dagens F-skatteregler används av oseriösa arbetsgivare för att tvinga arbetstagare att bli skenbara företagare.

Min fråga är om lagstiftningen ändå inte behöver ses över.

Herr talman! Det är en viktig fråga som tas upp. För de människor som vill driva företag ska det vara lätt att starta och driva företag, men vi vill självklart inte ha det så att de som helst skulle vilja vara anställda tvingas av oseriösa arbetsgivare att driva företag. Så vill vi inte att det ska fungera. Det är alltid en balansgång mellan att göra det lätt och enkelt att starta företag och att ingen ska tvingas att göra det.

Det som är viktigt är att det finns en noggrann kontroll från Skatteverkets sida att man har en seriös uppdragsgivare också om man har en Fskattsedel. Självklart kan man alltid diskutera hur balansen ska se ut, men det är också viktigt att det finns en god dialog mellan fackföreningsrörelsen och arbetsgivare för att människor inte ska tvingas ut i egenföretagande om de inte vill det.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag behöver inget kompletterande svar. Du är så tydlig.

Herr talman! Jag ställer min fråga till näringsminister Mikael Damberg.

Jag och Centerpartiet tycker att drönare fyller en viktig funktion i samhället. I dag sysselsätts ungefär 8 000 personer i den verksamheten. Det är viktiga jobb och verksamheter. Många ungdomar får också jobb där. Det gäller inspektioner, mäklartjänster och medier. Inte minst räddar Missing People många tack vare drönare.

Men nu menar justitieministern på grund av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen att man ska vänta på en utredning som kommer att ta ungefär ett halvår, och sedan ska man ha en remisstid. Vi vet att det inte kommer något beslut i den här frågan före valet 2018.

Detta drabbar alltså 8 000 arbeten. Det är skandal när 3 000 blir arbetslösa från Ericsson. Vad tänker ministern göra åt detta med drönare?

Herr talman! Tack, Solveig Zander, för frågan! Vi var nog ganska många som blev lite förvånade över Högsta förvaltningsdomstolens dom. Jag trodde nog inte att de skulle dra gränsen exakt där. Det var i alla fall inte de förväntningar jag hade.

Nu handlar ju detta om en ganska ny lagstiftning, 2013 års kameraövervakningslag. Det var den borgerliga regeringen som föreslog den lagstiftning som domstolarna nu har prövat, med det här utfallet.

Vår regering har redan 2015 sett att det sker så stora förändringar att vi tillsatt en utredning för att se hur lagstiftningen ska moderniseras. Alla vet att detta inte är helt enkla frågor. Det krävs en process med utredning, juridisk granskning, remisstid och sedan lagstiftning. Det är på det sättet vi stiftar lag i Sverige. Jag skulle gärna se att det kunde gå snabbare, om det gick, men vi har också ett beredningsansvar.

Herr talman! Självklart har man ett beredningsansvar, och naturligtvis ska man ta hänsyn till den enskilda människan och integriteten. Men det konstiga är att detta bara kommer att gälla svenska företag. Det går alltså bra att etablera sig i ett EU-land eller ett EES-land, till exempel Norge eller något annat av våra grannländer, och då får man utföra verksamhet här. Ska vi gå miste om skatteintäkter för att regeringen inte kan agera snabbt i den här frågan?

Herr talman! Ett alternativt sätt hade varit om den tidigare regeringen inte hade lagt fram ett lagförslag som fått de konsekvenser som vi nu ser. Det var ju inte så länge sedan ni lade fram lagförslaget. Nu ser vi hur lagen har tolkats i domstol. På något sätt var förberedelsearbetet inte riktigt gjort. Nu har vi den lagstiftning som ni beslutade om.

Vi har redan tillsatt en utredning för att förändra detta. Det kommer att ta en del tid, men jag är den första att skriva under på en önskan om att det här ska gå snabbt, för detta är en bransch i tillväxt. Jag hoppas också att länsstyrelserna är smidiga i sin handläggning.

Herr talman! Min fråga går till konsumentminister Per Bolund.

Svensk köttproduktion ligger i topp när det gäller djurskydd och lågt användande av antibiotika. Det är också mer klimatsmart att köpa svenskt kött. Därför är det många konsumenter som föredrar just detta framför att köpa utländskt.

Att göra ett medvetet val i butiken är enkelt eftersom vi har krav på ursprungsmärkning. Men när jag köper lunch eller middag på restaurang behöver man inte berätta för mig var köttet kommer ifrån.

Min fråga är: Har regeringen planer på att fortsätta regleringen när det gäller ursprungsmärkning så att den också omfattar restauranger och så att vi även där kan göra medvetna val?

Herr talman! Tack, Johanna Haraldsson, för en viktig fråga!

Det är uppenbart att konsumenterna vill göra skillnad. När de får verktyg och information är konsumenterna också beredda att agera. Ett tydligt exempel är just ursprungsmärkningen i butiker. Vi ser att det har förändrat människors val. Man väljer ofta mer närproducerat.

Ett problem har varit att man på restauranger och storkök inte har haft den typen av information. Därför skrev jag och landsbygdsministern en artikel där vi sa att detta är ett prioriterat område för regeringen. Vi tycker att konsumenterna ska ha tillgång till denna information oavsett var de handlar sin mat, om det är i butik eller på restaurang, och ställa krav på aktörerna i branschen att ta sitt ansvar och ta initiativ.

Nu har glädjande nog Visita, den stora organisationen för de här företagen, sagt att de ska ta fram en handlingsplan för att deras medlemmar ska kunna ge information om ursprung på maten i storkök. Detta ser vi från regeringens sida väldigt positivt på. Vi hoppas att det kommer att vara lyckosamt.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker också att det är positivt att branschen tar egna initiativ, men alla företag är inte organiserade i till exempel Visita. Då är min fråga: Utesluter detta att regeringen kommer att ta initiativ på området som kan bidra till en ökad efterfrågan som gynnar svenskt jordbruk?

Herr talman! Detta är ett angeläget område. Vi tycker att konsumenterna förtjänar information och kunskap för att kunna agera medvetet som konsumenter. Nu ser vi positivt på att man tar initiativ från branschen. Vi kommer att följa de initiativen och se hur de utvecklar sig. Visar det sig att konsumenterna inte får den informationen på ett lättillgängligt sätt, så att det också ges möjlighet att vara aktiv som konsument, är vi beredda att gå fram med regelförändringar eller lagstiftning. Men vi hoppas nu på att initiativet från branschen kommer att falla väl ut och att vi som konsumenter kommer att känna att vi kan agera medvetet också i restauranger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en allmänpolitisk fråga till statsrådet Damberg. Det gäller den orimliga situation som kommunerna runt Stockholm står inför när de med väldigt kort varsel ska ta emot väldigt många nyanlända. Det finns i princip inga lediga bostäder alls i kommunerna runt Stockholm.

I överenskommelsen om en bättre fördelning av nyanlända fanns det också med en överenskommelse om förenkling, inte minst när det gäller tillfälliga bygglov. Det är något som är helt nödvändigt. Det enda alternativ som egentligen står till buds för kommunerna runt Stockholm är nämligen bostadsmoduler, och det förutsätter att man kan få igenom tillfälliga bygglov. I och med att det är så svårt att få igenom dem i dagsläget är den enda lösning som återstår för kommunerna i princip madrasser på golvet i olika idrottshallar. De ska alltså ta emot ett stort antal nyanlända som i dag bor på fungerande asylboenden, som Migrationsverket planerar att stänga. De ska flytta till Stockholm och bo på madrasser i idrottshallar. Tycker ministern att det är rimligt?

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Vi står inför en situation som kommer att vara ansträngande. Det var därför partierna enades över blockgränsen kring hur ansvaret mellan Sveriges kommuner skulle fördelas på ett annorlunda sätt. Före den överenskommelsen var det ett fåtal kommuner i Sverige som egentligen bar hela ansvaret för mottagandet.

Det är fortfarande så att den stora andelen av de människor som har kommit till Sverige kommer att hamna i kommuner, till exempel med den EBO-lagstiftning som gäller. Men en del av dem som har kommit kommer att fördelas enligt det system som vi har kommit överens om. Då är det väl rimligt att också rika kommuner i Stockholms förortsområden är med och tar det ansvaret och anstränger sig för att bereda plats för boenden för de människor som kommer. Jag kan garantera att det inte är enklare att göra det i Södertälje, Botkyrka eller Malmö.

Herr talman! Vi är absolut överens om att alla kommuner behöver vara med och ta sitt ansvar. Men när det tar tio år från idé till en färdig bostad i Stockholm och det inte finns några lediga bostäder att tillgå är det väldigt svårt för kommuner att ta ansvar.

Det som är rimligt i en sådan här situation är att sätta upp modulboenden. I överenskommelsen fanns det också med en förenkling av tillfälliga bygglov. Den har vi inte sett någonting av än. Det innebär att man ger kommunerna ansvaret för de nyanlända men bakbinder dem när det gäller den enda lösning som är rimlig för att på kort tid få fram boenden för nyanlända.

Herr talman! Det är definitivt en prioriterad fråga att öka tempot i bostadsbyggandet. Det handlar om att titta över regelverk så att det går snabbt, men det handlar också om att kommuner själva gör allt för att få fram mark och snabba på sina egna planprocesser. Det gäller även att länsstyrelser och andra är snabba i processen. Det är en förutsättning för att lyckas med detta, och där har vi ett gemensamt ansvar.

Dock blir jag lite förvånad över att det just råkar vara en del moderatstyrda kommuner i Stockholms förortsområden, som historiskt sett inte har byggt särskilt mycket, som nu har störst problem med att bygga när andra kommuner klarar av det.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi. Vi hörde tidigare en fråga om taxibranschen. Vi i Sveriges riksdag har den 30 november möjlighet att fatta beslut om att det ska ställas krav på sjysta villkor i den offentliga upphandlingen, det vill säga att kommuner, landsting och myndigheter ska kunna ställa krav så att vi använder skattebetalarnas pengar på rätt sätt och inte är med och dumpar lönerna.

Nu finns det tyvärr andra krafter i samhället, både i arbetsgivarorganisationer och i den här kammaren. M, C, L, KD och SD stöder förslag som gör att vi inte ska kunna ställa krav på sjysta villkor och arbetsrättsliga krav. Kan ministern beskriva vad det blir för konsekvenser i Sverige om vi inte har sådana bestämmelser som vi nu har möjlighet att fatta beslut om?

Herr talman! Tack, Monica Green, för frågan! Det är enkelt. Det nuvarande läget fortsätter då. Efter den 1 januari 2017 kommer vi alltså att fortsätta att gynna utländska företag som betalar utländska löner under de svenska nivåerna och missgynna svenska seriösa företag som betalar löner enligt svenska kollektivavtal. Det är det som kommer att fortsätta. Vi kommer att fortsätta att ha låga löner i taxibranschen. Det kommer att vara fortsatt låga löner i städbranschen.

Vi har en enorm makt. I taxibranschen kommer 50 procent av inkomsterna från den offentliga sektorn. 50 procent av intäkterna kommer från våra skattemedel. De pengarna används just nu för att gynna de företag som inte betalar löner enligt svenska kollektivavtal. Det är skamligt, herr talman. Det finns inget annat nordiskt land som tillåter detta och som missgynnar sina egna seriösa företag på det sätt som vi gör i Sverige.

Den fråga som ställdes borde ställas till Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna och inte till regeringen.

Herr talman! Ja, det tänker vi också göra på olika ställen och på arbetsplatser fram till den 30 november.

Nu sa ministern att andra länder går före och tänker ställa krav på kollektivavtal och på sjysta villkor. Det kanske är grunden, eftersom det finns ett EU-direktiv som vi behöver följa. Kan vi också få böter om det skulle vara så illa att M, C, L, KD och SD går samman för att fälla det här förslaget?

Herr talman! Vi är i den märkliga situationen att Europeiska kommissionen måste jobba för att tvinga Sverige att införa en lagstiftning som säkerställer att svenska löner och villkor gäller på svensk arbetsmarknad. Jag vet inte om det har hänt tidigare, men det är där vi är nu. Jag uppmanar alla riksdagsledamöter från alla partier att ta sitt ansvar och inte svika svenska löntagare. Det viktiga är inte att vi följer EU-rätten - det är också viktigt. Det viktiga är att vi står upp för våra löntagare.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa en allmänpolitisk fråga till statsrådet Mikael Damberg. De svenska sjuksköterskorna är en kritisk resurs för den svenska sjukvården, och de är viktiga för vår hälsa. På senare tid har det rapporterats om brist på sköterskor på grund av flykt från sjukvården. Orsaken rapporteras huvudsakligen vara brist på kompetensutveckling och brist på ledarskapskapital inom sjukvården när det gäller hur man hanterar denna utomordentligt viktiga resurs.

Min fråga är: Vilka åtgärder anser statsrådet bör vidtas för att denna trend ska stoppas och helst upphöra?

Herr talman! Tack, Sotiris Delis, för en viktig fråga! Sjukvården i Sverige är ansträngd. Vi har en situation där det på många ställen runt om i Sverige finns problem med bemanning. Det är en av anledningarna till att regeringen tillskjuter resurser. Jag tror inte att man bara kan diskutera lednings- och styrningsfrågan. Det handlar också om att inte minst landsting och regioner måste få ekonomiska resurser för att kunna försörja och planera verksamheten på ett bra sätt.

Dessutom kan man säga att den brist på sjuksköterskor, inte minst en del specialistsjuksköterskor, som vi har i dag hade kunnat åtgärdas om man hade bedrivit en mer offensiv utbildningspolitik under ett antal år. Då hade vi haft fler att anställa. Det är detta regeringen också gör. Vi bygger ut utbildningsmöjligheterna för att kunna anställa fler människor i sjukvården framöver. Det är en ledningsfråga, en resursfråga och en utbildningsfråga. Regeringen tar detta på stort allvar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Bakgrunden till min fråga är att jag har haft samtal hemma i Jönköping med en hel del professionella inom branschen. De är angelägna om att frågan lyfts och ventileras och att åtgärder vidtas.

Jag ser fram emot de åtgärder som statsrådet har aviserat, för frågan måste faktiskt lösas snarast möjligt.

Herr talman! Jag ser fram emot en fortsatt diskussion om sjukvården. Jag hoppas också på ett brett stöd i kammaren för de resurstillskott som landstingen behöver. Där har vi fortfarande en del att önska från Moderaterna. Man kan titta på ert budgetförslag och hur det är riktat. Det är inte riktigt lika stora satsningar.

Välfärdsmiljarderna, professionsmiljarden, kompetensförsörjningen och utbyggnaden av utbildningsplatserna på sjuksköterskeutbildningen är förutsättningar för att vända den här trenden och se till att vi klarar kompetensbehovet i sjukvården.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog kring den här frågan, därför att den blir viktig framöver.

Herr talman! I mitten av september kom beskedet att finansieringen av Nya Karolinska i Solna underkänns av Skatteverket eftersom det ansvariga projektbolaget, SHP, använt en så kallad räntesnurra via Luxemburg för att undanhålla mångmiljonbelopp från beskattning i Sverige. För 2013 nekas SHP avdrag med nästan 27 miljoner kronor, men beslutet kan påverka bedömningen av ränteavdrag för lån på sammanlagt 590 miljoner kronor som löper fram till 2043. Ord står nu mot ord i frågan om den moderatledda landstingsledningen var införstådd med detta finansiella upplägg, vilket projektbolaget hävdar.

Finansminister Magdalena Andersson har reagerat starkt på uppgifterna och krävt att Moderaterna nationellt tillsätter en kriskommission för att skapa klarhet i affären. Varför menar finansministern att detta är så angeläget?

Herr talman! Vi har ju sett hur Stockholms läns landsting har misskötts av den moderatledda landstingsledningen. Gång efter annan får vi läsa om den ena skandalen efter den andra, om hur Stockholms skattepengar går till helt fel saker. Att köpa in strumpor för 6 000 kronor paret är bara ett av de många exemplen.

Därutöver har vi nu diskussionerna om det är så att man har bedrivit aggressiv skatteplanering i samband med bygget av Nya Karolinska sjukhuset, som ju har blivit otroligt dyrt för skattebetalarna i Stockholm. Detta behöver redas ut, och det kommer naturligtvis att bli en process kring detta.

Det här är någonting som spiller över på Moderaterna långt utöver Stockholms läns landsting. Moderaterna måste reda ut vad det är som händer i Stockholm och vilket ansvar man tar för detta på nationell nivå. Det är en fråga för Anna Kinberg Batra.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Ja, det är ju en besvärlig situation som har uppstått. Jag undrar därför om statsrådet på något sätt kommer att följa upp den här frågan eller planerar att vidta några åtgärder.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi är många som ställer frågor till Moderaterna om vad det är som sker i Stockholms läns landsting.

Hela grunden för den svenska modellen är att vi tar ansvar för skattebetalarnas pengar och är försiktiga med hur vi använder pengarna, medan vi ser hur Moderaterna i Stockholms läns landsting gång på gång slarvar iväg skattebetalarnas pengar. Det är inte acceptabelt. Därför måste frågan gå till Anna Kinberg Batra hur hon ställer sig till detta.

Herr talman! Min fråga går till Mikael Damberg. Jag hade tänkt att ställa en fråga om digitaliseringen och tillväxten i dag, men jag inser att allt det goda med detta fördunklas av märkliga utfall och offentlig mobbning just i våra digitala mojänger.

Senast i veckan har vi sett hur till och med förtroendevalda här i riksdagen använt sin plats i offentligheten till att förolämpa ett barn. Jag syftar då på SD-företrädarna som gav sig på en ung pojke i en paneldiskussion på TV4 och efterdyningarna av detta.

För mig stämmer inte detta med vanlig mänsklig respekt, och jag har ännu inte noterat regeringens uppfattning. Därför ställer jag frågan till Mikael Damberg hur han som företrädare för regeringen reagerar på detta.

Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för frågan! Jag tror att det är en större fråga än bara huruvida SD på något sätt har hetsat mot en ung kille i sociala medier. Det här handlar om det ansvar som vi som förtroendevalda och politiker har i den offentliga debatten.

Jag tror att många som följer den här sändningen på tv förväntar sig att vi som politiker och högsta företrädare i den här kammaren uttrycker oss väl och inte bidrar till hets eller kampanjer i sociala medier mot människor som i det här fallet dessutom är barn. När det dessutom visar sig att man haft fel och att man har hetsat kan man inte ens be om ursäkt ordentligt, utan det blir lite överslätande att det var, som det hette, sunt förnuft men att det var lite olyckligt.

Jag tycker att man ska vara väldigt tydlig med att så här beter man sig inte som folkvald i Sveriges riksdag. Det här är ju personer som aspirerar på att hamna i en regering framöver. Så kan man inte bete sig i den här kammaren.

Herr talman! Tack för svaret! Jag är nöjd med svaret och med den approach och inställning som ministern har, för jag delar uppfattningen att det fria ordet kräver ansvar.

Digitaliseringen ställer nya krav på oss som använder de digitala medierna i alla sammanhang, varje dag.

Herr talman! Min sista kommentar är att det är klart att vi som är aktiva i politiken kommer att hamna i debatter och diskussioner som ibland blir ganska heta. Jag försöker själv ändå hitta ett respektfullt tilltal i de diskussionerna.

Att man attackerar eller ger sig på barn som inte alls är politiskt aktiva själva och hetsar i sociala medier borde leda till handling också från det partiets partiledning, att man faktiskt vågar agera. Någon diskussion om nolltolerans mot rasism har vi inte sett mycket av i det partiet.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Ardalan Shekarabi.

Det är ett problem i dag att det finns en administrativ börda som belastar personalen inom välfärden. Man ska registrera och återrapportera en massa saker. Vi har framför allt hört talas om det när det gäller lärarna och deras situation, men det gäller även andra grupper, till exempel inom äldreomsorgen.

Det viktiga i det här sammanhanget är att proffsen måste få vara proffs, alltså att man måste ha tillit till att de som ska göra jobbet klarar av det.

Självklart ska vi ha ett kontrollsystem, men det får inte ta över en alltför stor del av arbetstiden, speciellt inte inom grupper där det redan är brist på personal. Där behöver varenda en få utöva sitt yrke.

Min fråga till ministern är: Hur kan vi göra för att minska regelbördan på ett framgångsrikt sätt, så att man får mer tid att utöva sitt yrke men att det samtidigt självklart finns någon form av kontroll?

Herr talman! Tack, Hillevi Larsson, för denna viktiga fråga!

Regeringen har satt igång en bred process som handlar om att minska den administrativa bördan och ge ett större handlingsutrymme till professionerna i den offentliga sektorn. Den processen kallar vi för tillitsreformen. Det innebär att vi har en delegation som jobbar med försöksverksamheter ute i kommuner och landsting. Det är verksamheter som kommer att utvärderas och som har till syfte att minska den administrativa bördan och ta till vara den kompetens och det engagemang som finns hos medarbetarna i offentlig sektor.

Vi jobbar med styrningen av den kommunala sektorn för att minska de administrativa krav som är förenade med regeringens styrning av kommunsektorn. Men vi jobbar också med de statliga myndigheterna, där vi vet att professionerna som står för insatserna i den statliga sektorn måste få bättre förutsättningar och en mindre administrativ börda.

De här processerna är igång, och vi är övertygade om att de är en viktig del i arbetet med att förbättra kvaliteten i de offentliga tjänsterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tror att det som pågår nu är väldigt viktigt och positivt.

Ett exempel är minutmätningen inom äldreomsorgen, som är otroligt stressande både för personal och för brukare. Jag tror att man kan göra väldigt mycket här för att öka rekryteringen, för det är ju svårt att få personal inom vissa yrkesgrupper att arbeta där. De behöver veta att de får utöva sitt yrke och inte ägna sig så mycket åt administration.

Herr talman! Det är intressant att det är flera kommuner som arbetar med alternativa styrmodeller där man avskaffar minutschema och ger bättre förutsättningar för personalen inom äldreomsorgen att anpassa verksamheten till den vilja som brukaren har. Jag vill lyfta fram försöksverksamheten i Sundsvall, och vi har flera exempel från Skåne där kommunerna har bestämt sig för att göra detta. Det är otroligt viktigt att vi sprider denna kunskap inom ramen för tillitsreformens arbete och att vi också utvärderar dessa styrmodeller.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till finansmarknads- och konsumentministern.

Frågan om oseriösa marknadsföringsmetoder av pensionsfonder har tyvärr blivit aktuell. Konsumentskydd är särskilt viktigt på detta område. Eftersom många människor upplever att pensionsfrågor är komplicerade kan felaktiga beslut få mycket allvarliga privatekonomiska konsekvenser.

Enligt uppgifter i medierna om den Maltaregistrerade fonden Falcon Funds riskerar ca 22 000 svenska pensionssparare att tillsammans förlora flera miljarder kronor av sina pensionspengar. Samtidigt verkar det vara nästan omöjligt att få kontakt med fondförvaltaren, till och med för en grävande journalist.

Vilka åtgärder överväger statsrådet att vidta för att motverka oseriösa marknadsföringsmetoder när det gäller pensionsfonder?

Herr talman! Jag tackar Börje Vestlund för en väsentlig fråga.

Jag var nog inte ensam om att bli upprörd när jag såg nyheten om att en fond på det svenska premiepensionstorget har betett sig så här och riskerar framtida pensionärers pengar.

Det är angeläget att vi vidtar åtgärder, och det gäller att agera snabbt i dessa fall. Pensionsmyndigheten har redan vidtagit åtgärder genom att skärpa till det samarbetsavtal som gäller för de fonder som finns på fondtorget. Nu accepteras inte den typ av beteende som Falcon Funds har haft.

Det är också uppenbart att det finns en brist på EU-nivå. Tillsynsmyndigheterna har inte tagit det ansvar de borde ta för de fonder som är Maltabaserade. Vi behöver arbeta inom EU för att se till att alla följer reglerna oavsett var i Europa man är stationerad.

Vi behöver också jobba i dialog med Pensionsmyndigheten för att se till att de har de verktyg de behöver för att gå vidare.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Finansmarknaden är till stor del en gemensam fråga för hela EU. Det kanske är så att det inte finns tillräckligt mycket regelverk på detta område. Det finns ju många genomarbetade regler för finansmarknaden, men inom just detta område kan jag inte se att det finns tydliga regler.

Är statsrådet villig att ta initiativ i dessa frågor?

Herr talman! Faktum är att vi just nu håller på att implementera en lagstiftning i Sverige som skulle göra stor skillnad i dessa fall.

Det handlar om hur man marknadsför finansiella produkter. Det är ett regelverk som begränsar och säger att man måste ha ett värdepapperstillstånd om man ska kunna sälja till exempel pensionssparande. Om man inte följer reglerna riskerar man att bli av med tillståndet och bli utesluten från att göra denna typ av affärer.

Det skulle göra stor skillnad, inte minst i den typ av försäljning som har föregått Falcon Funds-ärendet.

Herr talman! Min fråga riktar sig till näringsminister Mikael Damberg.

När varsel inom industrin drabbar olika orter är det viktigt att lyfta blicken och ha hela bygden för ögonen. Det finns en uppenbar risk att vi missar vissa orter, och hjälp till dessa, för att det blir ett stort fokus på stora företag och stora orter.

Ett exempel är från min egen hembygd. Vad som händer med Ericsson är centralt för hela Sjuhärad. Underleverantörsföretag riskerar att drabbas, och många pendlar in till jobb från intilliggande kommuner. Många hundra anställda som utgör skatteunderlag i kommuner som inte hyser själva industriföretaget drabbas också.

Samtidigt som framtiden för Ericsson i Borås är oviss har Herrljunga drabbats av två stora industrivarsel. På Fideltronik vet vi att 60 personer blir av med arbetet, och på Starsprings är 64 personer varslade och ytterligare 25 inhyrda berörda. Detta innebär att 149 personer riskerar att bli arbetslösa inom några månader.

Min fråga till Mikael Damberg gäller Näringsdepartementets helhetssyn på de drabbade orterna. Gör ni tillräckligt?

Herr talman! Jag tackar Maria Andersson Willner för frågan.

Vi har väntat på att Ericsson skulle kommunicera vad de skulle göra, och nu har de sagt att tusentals människor kommer att få lämna Ericsson. Även om ingen är varslad än har Ericsson sagt att detta är inriktningen på arbetet. Nu väntar förhandlingar med de fackliga parterna.

Vi i regeringen har sagt att vi vill vara förberedda redan innan, så vi har utsett två förhandlingspersoner. Vårt fokus är att stötta de människor och orter som kan drabbas. Men vi vill också jobba med den positiva sidan. Det handlar om Ericssons 5G-teknikutveckling i Sverige som kan betyda mycket för svensk industris utveckling.

Jag tar definitivt frågan på allvar och ser fram emot att både Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet jobbar nära de kommuner som drabbas av varsel.

Herr talman! Samtidigt som vi har en svår situation i Herrljunga finns det en stor efterfrågan på arbetskraft till industrin i både Herrljunga och närliggande Vårgårda.

Precis som näringsministern påpekar behöver vi se till att det finns omställningskapacitet och omställningsförmåga även på små orter. Vi behöver en aktiv arbetsförmedling, möjlighet till omskolning och vidareutbildning via komvux samt insatser för att öka bostadsbyggandet så att företag kan rekrytera, utvecklas och behålla sin personal.

Herr talman! Det är viktigt att påpeka att de företag som varslar, inte minst Ericsson, har ett stort ansvar. Enligt de fackliga organisationerna har Ericsson vid tidigare varsel tagit ett stort ansvar för att hjälpa personalen vidare. Jag förväntar mig att Ericsson gör det även denna gång.

Precis som sägs ser vi mycket positivt i Västsverige. Volvo Cars rekryterar som aldrig förr. Det gör även Autoliv. Det händer alltså mycket spännande i regionen. Det roliga är att det är industrin som drar utvecklingen i Västra Götaland.

Jag ser fram emot att fortsätta att jobba med dessa frågor.

Herr talman! Infrastruktur är en jätteviktig samhällsfråga. Därför är det glädjande att regeringen i sin proposition investerar 662 miljarder i infrastruktur de kommande tio åren.

Men dagens moderna infrastruktur består av mer. I utskottet i dag fick vi en forskningsrapport som säger att bredbandsutbyggnaden bidrar till landets tillväxt.

Min fråga till näringsminister Mikael Damberg är: Vad gör regeringen för att bredband ska finnas i hela landet och för att hela landet ska få del av den tillväxt som bredband bidrar till?

Herr talman! Jag tackar Jasenko Omanovic för en viktig fråga.

Modern infrastruktur är en basförutsättning för att människor ska kunna leva och bo i hela landet. Det är också en allt viktigare del av näringspolitiken för att företag ska kunna fungera, ta betalt och vara uppkopplade. Det är alltså en enormt viktig fråga.

Regeringen har gjort historiskt stora satsningar och fördubblat stödet till bredbandsutbyggnaden i Sverige.

Vi ser att efterfrågan bara växer. Allt fler människor och byar runt om i Sverige vill vara uppkopplade eftersom de ser att det är en sådan viktig del av utvecklingen.

Sverige är ett långt och stort land. Trots det ligger vi långt fram i utvecklingen av den digitala tekniken.

Jag tror att detta är en grundförutsättning för våra näringspolitiska ambitioner i hela landet, och regeringen tar denna fråga på stort allvar.

Herr talman! Frågan måste tas på allvar. Jag besökte en mjölkbonde som faktiskt inte kunde mjölka sina kor utan bredband. Även när det gäller mjölk gäller just-in-time, och man måste vara uppkopplad i rätt stund. Därför är det viktigt att alla företag får förutsättningar att bidra till tillväxten genom att ha bredband.

Herr talman! Jag vet att Peter Eriksson jobbar med en uppdaterad strategi för dessa frågor.

Bredbandsutbyggnaden är det basala, men vi ser också en enorm teknisk utveckling vad gäller mobil täckning. Här har den tekniska utvecklingen nått långt. Vi vet alla att när vi har bra täckning på mobiltelefonen går det att göra mycket.

Vi måste röra oss framåt. Det är en fråga om regional utveckling, men det handlar också om Sveriges tillväxtförutsättningar framöver.