Återrapportering - 2016-10-27

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Europeiska rådet sammanträdde förra torsdagen och fredagen. På dagordningen stod flera för Sverige viktiga frågor. Slutsatser antogs om migration, handel, globala och ekonomiska frågor samt om Syrien. Därutöver diskuterades också EU:s förhållande till Ryssland.

Detta var första gången som Storbritanniens premiärminister Theresa May deltog. Hon underströk att Storbritannien fortsatt är en fullvärdig medlem i EU och avser att delta i arbetet fram till den dag man träder ur unionen. Ingen diskussion ägde rum om detta.

Låt mig börja med att säga några ord om migration. Vi diskuterade den senaste tidens utveckling med fokus på den externa dimensionen. Här kunde vi konstatera att arbetet förs framåt. De framsteg som har gjorts med skräddarsydda landpaket är en viktig del för att komma vidare i arbetet med en positiv utveckling i EU:s närområde. Avtalet som slöts med Afghanistan häromveckan, för att få ett ordnat återvändande, är ytterligare en välkommen pusselbit.

Samarbetet måste nu fortsätta med fler länder, både kring utveckling och återvändande. Federica Mogherini, EU:s höga representant, redogjorde för det samarbete EU nu utvecklar med flera länder i Afrika. Målet är att färre människor ska tvingas på flykt.

Samarbetet mellan EU och Turkiet är viktigt, och det ger resultat. Samtidigt måste båda parter naturligtvis genomföra sina delar av överenskommelsen. Turkiet måste fokusera på de kvarstående utmaningar som kommissionen har identifierat för att turkiska medborgare ska kunna bli föremål för viseringsfrihet i EU.

EU:s yttre gräns måste fungera. Därför är det viktigt och bra att den europeiska kust- och gränsbevakningen är igång. Ett antal medlemsstater förespråkade på mötet en fullständig återgång till Schengenreglerna, det vill säga att de inre gränskontroller som några länder - däribland Sverige - har infört ska tas bort. Jag och andra poängterade att möjligheten till inre gränskontroller borde finnas kvar, och så blev det också - slutsatserna möjliggör fortsatta gränskontroller.

Trots de steg som har tagits är utmaningarna även fortsättningsvis stora inom EU. Genomförandet av fattade beslut måste framför allt bli mycket bättre, vilket jag också poängterade vid mötet. Vi behöver ett hållbart och trovärdigt gemensamt asylsystem i EU, men det är lång väg kvar innan vi är i mål. Förhandlingarna måste därför prioriteras, och det är bra att stats- och regeringscheferna kommer att återkomma till frågan om det gemensamma asylsystemet vid Europeiska rådets möte i december.

Herr talman! Handelsfrågorna hamnade i fokus under detta toppmöte. Förhoppningen var att Europeiska rådet skulle kunna välkomna att EU nu var redo att underteckna ett handelsavtal med Kanada. Tyvärr kan vi konstatera att så inte blev fallet. Detta är självklart mycket olyckligt - avtalet är av både ekonomisk och politisk betydelse. Den information vi har i dag är att arbetet ändå pågår med att få till ett undertecknande.

Vi diskuterade även handelspolitiska instrument såsom skyddstullar. Vi ser just nu tendenser bland flera medlemsstater att i ökande grad vilja skydda inhemsk ekonomisk verksamhet genom skadliga handelspolitiska åtgärder. Det är inte rätt väg att gå, vilket jag också var tydlig med. Handelspolitiska skyddsåtgärder kan behövas, men de måste utformas på ett balanserat sätt som även väger in intressen hos importörer och konsumenter.

Jag fick stöd av flera stats- och regeringschefer för den linjen, men det var också många som förespråkade en mer protektionistisk hållning. Vi enades till slut om att ge handelsministrarna i uppdrag att före årets slut finna en långsiktig lösning.

Jag menar att en progressiv handelspolitik bidrar till hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och en mer konkurrenskraftig europeisk ekonomi. Det är därför viktigt att balansera denna handelspolitiska debatt och även visa på fördelar med en öppen och global handel.

Herr talman! Under middagen hölls en bred och strategisk diskussion om Ryssland. Trots medlemsstaternas olika utgångspunkter står EU fortsatt enat i sin politik gentemot Ryssland. Återigen påpekade jag, tillsammans med flera andra stats- och regeringschefer, att vi inte ser några möjligheter att lätta på sanktionerna mot Ryssland så länge Minsköverenskommelsen inte har uppfyllts. Som bekant fattas beslut i denna fråga först i december, men jag upplever ändå att vi nu har berett marken för en förlängning av dessa viktiga sanktioner.

Jag tog upp frågan om att hantera Nord Stream 2 i ett europeiskt perspektiv. För detta fick jag stöd av några kollegor, men vi vet också att alla aktörer inte har samma uppfattning.

Vi hade en lång diskussion om kriget i Syrien. En övervägande majoritet av medlemsstaterna fördömde starkt de ryska bombningarna av Aleppo. Diskussionerna kom också att handla om möjligheten att rikta sanktioner både mot den syriska regimen och mot ryska aktörer. Jag var tydlig med att detta är något som Sverige skulle stödja, men trots att flera länder hade en likartad syn gick det inte att nå enighet i just den delen. Vi enades kring en text om att EU ska överväga alla tillgängliga alternativ.

Den fruktansvärda situationen i Syrien måste få ett slut, och det kräver handlingskraft. Vi måste få slut på våldsamheterna och det mänskliga lidandet, och de som är skyldiga måste ställas till svars.

Herr talman! I slutsatstexterna lyfts också några globala och ekonomiska frågor upp. EU:s ratificering av Parisavtalet välkomnas, och tidigare slutsatser om vikten av genomförandet av den inre marknaden upprepas. Dessa frågor är viktiga, och det är viktigt att EU också levererar resultat till medborgarna.

Kommissionens nya förslag om den europeiska fonden för investeringar nämns i slutsatserna, men inga beslut fattades. Vi slog också fast att vi måste arbeta vidare med att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Detta, herr talman, var återrapporteringen från Europeiska rådets möte.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för redogörelsen från Europeiska rådet. Väldigt många stora och viktiga frågor står på dagordningen - EU saknar inte precis utmaningar just nu.

Migrationen var självklart uppe till diskussion. Som statsministern sa var inriktningen mest på den yttre gränsen. Man har ju tagit ett antal steg, och det är viktigt att det arbetet fortsätter. Utan en väl fungerande yttre gräns blir man tvungen att ha gränskontroller inom EU, vilket ju är någonting som vi vill komma ifrån. Jag hoppas därför att vi kommer att driva denna fråga väldigt hårt framöver.

Omfördelning ska väl tas upp på kommande möten, men det borde vara självklart att alla delar på ansvaret att ta emot flyktingar i Europa. Lika viktigt är det att vi är solidariska inom Sverige och att alla kommuner tar emot flyktingar.

Ryssland diskuterades, och jag tycker att det är bra att regeringen och statsministern har varit drivande i frågan om sanktioner. Från början handlade det om Ukraina och Krim, och nu gäller det också de fruktansvärda händelserna i Syrien. Som statsministern säger är det väldigt viktigt att EU är enigt. Det finns bara en som vinner på att man slår in kilar i enigheten, och det är Ryssland.

Vad gäller CETA-avtalet var det tråkigt att man inte kom fram till något beslut. Utifrån vad som står att läsa i nyheterna i dag finns det dock en ljusning, vilket jag välkomnar. Jag är nämligen övertygad om att de som förlorar allra mest på protektionism är de som står allra längst ned på samhällsstegen. Jag skulle vilja fråga statsministern om han har något nytt positivt att säga om CETA-förhandlingarna.

Herr talman! Det är viktiga frågor som Marie Granlund nämner. När det gäller migration är det dessvärre en lång väg bara att få till den omfördelning som redan är beslutad. Det borde gå snabbt att verkställa det vi är överens om. Tyvärr ser det inte riktigt ut så. Vi ska dock komma ihåg, som jag också sa i EU-nämnden i förra veckan, att det ändå finns länder som vill bidra och gör pragmatiska försök. Men vi är långt från något riktigt bra resultat, och det väcker också frågor om framtida system. Som Marie Granlund påpekar måste, på samma sätt som vi i Sverige säger att alla kommuner ska ta sitt ansvar, även alla länder ta sitt ansvar. Den frågan ligger alltså kvar.

När det gäller Ryssland delar jag helt uppfattningen att enighet är viktigt, och det är också det vi eftersträvar.

När det gäller CETA har jag ingen mer information än den som ni säkert också har tagit del av, nämligen att fortsatta förhandlingar pågår. Det är ju bara väl att Kanada har sådant tålamod, visar sådan storsinthet och är berett att fortsätta diskussionen. Så långt jag är informerad ser toppmötet tyvärr ut att bli uppskjutet - en nog så negativ signal.

Men att arbetet fortsätter är oerhört viktigt, och det visar också betydelsen av att vi faktiskt driver handelsfrågor. För oss som litet land är detta mycket viktigt, och det är klart att det skulle vara en stor tillgång att få till ett sådant handelsavtal med Kanada. Arbetet fortsätter!

Herr talman! Tack för svaret på mina frågor! Statsministern nämnde också att Theresa May var på sitt första sammanträde och nu hade för avsikt att jobba som fullvärdig medlem i Europeiska rådet. Jag vet att toppmötet egentligen inte handlade explicit om det, men jag skulle vilja fråga statsministern om det finns några nyheter vad gäller frågan om brexit, någon ny tidtabell eller något sådant. Eller tror man fortfarande att man kommer att notifiera i mars månad?

Herr talman! Det blev ingen diskussion om ärendet. Ordförande Tusk var mycket noga med att det inte skulle vara någon diskussion eftersom det lätt skulle kunna uppfattas som att förhandlingar påbörjats fast notifieringen inte har skett. Theresa May informerade inte om några andra planer än dem som redan redovisats, så hon bekräftade den tidtabell som man tidigare talat om.

Herr talman! Ryssland bryter systematiskt mot internationell rätt, såväl i Ukraina som i Syrien, och det måste få konsekvenser, både politiskt och ekonomiskt. Statsministern sa i förra veckans samråd inför toppmötet att sanktionerna inte skulle komma upp på mötet. Nu var ju frågan om Ryssland uppe, så jag undrar varför statsministern gav ett annat besked vid samrådet inför mötet och därmed gick miste om tillfället att driva sanktionsfrågan på mötet.

Från Moderaternas sida har vi under en längre tid varit tydliga med att vi tycker att det är viktigt att man driver frågan om förstärkta sanktioner och att regeringen gör det. Vi tycker att Sverige måste vara pådrivande för förstärkta sanktioner mot Ryssland och att EU inte bara i ord utan också i handling måste visa hur oacceptabelt Rysslands agerande de facto är. Det gör man bäst genom förstärkta sanktioner. Då duger det inte att tala om att man ska förlänga de nuvarande eller att man eventuellt skulle ge sitt stöd om frågan kom upp och att man stöder en diskussion, utan här handlar det om att visa ledarskap och aktivt driva på.

Jag vill därför upprepa min fråga: Varför har statsministern inte tagit tillfället i akt att aktivt driva på för förstärkta sanktioner mot Ryssland?

Herr talman! Det är en direkt felaktig beskrivning. För det första var frågan uppe i EU-nämnden, och jag sa att det säkert skulle bli diskussion men att jag inte trodde på enighet i frågan. Frågan var uppe, och jag har i min inledning just sagt att Sverige ställer sig bakom i det fall enighet skulle nås. Men enigheten som sådan är viktig, och den gick inte att uppnå. Det är detta som krävs, och det går inte - om man tror det - att bara åka ned till Bryssel och säga hur saker och ting ska vara. Det fungerar inte så där. Nu nåddes dessvärre ingen enighet.

Däremot blev det, som jag också sa i min inledning, så att EU får överväga alla tillgängliga alternativ, och det får man borra vidare i. Men det är ingen tvekan om att Rysslands agerande ska fördömas, vilket också sker. Eventuella brott måste naturligtvis också utredas och de skyldiga ställas till svars. Frågan om sanktionerna får vi fortsätta att driva. Det gäller också att få en enighet om dem, och just nu föreligger inte detta.

Herr talman! Inför toppmötet hade vi ett samråd med statsministern, och han sa då att han skulle välkomna en diskussion. Det är väldigt stor skillnad mellan att välkomna en diskussion och att vara drivande för att man vill se resultat. Vi vill se resultat i form av stärkta sanktioner mot Ryssland för dess agerande i Ukraina och Syrien. Så jag undrar igen: Varför tog statsministern inte tillfället i akt att ansluta sig till Storbritannien och Frankrike och aktivt driva på för förstärkta sanktioner mot Ryssland?

Herr talman! Jag vet inte hur jag ska förklara detta tydligare. Jag gjorde det. Vi var flera länder som tog upp precis den frågan: att sanktioner gentemot Ryssland också måste övervägas vad gäller hanteringen i Syrien. Det var undertecknad och ett flertal andra länder. Men det uppnåddes ingen enighet, och då blir det inget beslut. Jag kan inte besluta över vad andra länder ska ha för uppfattning. Det är inte så det fungerar i EU och inte någon annanstans heller. Så dessvärre är situationen den att det inte finns någon enighet, men Sverige driver frågan. Vi har gett uttryck för det, och det tänker vi fortsätta med.

Herr talman och statsministern! När det gäller gemensam migrationspolitik har Sverigedemokraterna varit tydliga. Vi anser att varje medlemsland ska ha rätt att själv bestämma, och att tvinga medlemsstater är inte någon bra väg när man har ett samarbete. Att sedan enskilda stater ska tvingas till böter på uppemot 250 000 euro per flykting är inte statsmannamässig politik. Ungern och flera andra medlemsstater kommer inte att ta emot dessa flyktingar, och det är tveksamt om de kommer att godta böterna.

Angående den gemensamma gränsbevakningen är vi emot en gemensam myndighet, för vi tror på ett mellanstatligt samarbete. Ett samarbete med de afrikanska staterna har vi länge förespråkat, och det är något vi anser vara nödvändigt för att stoppa de stora flödena över Medelhavet. Ökad vaksamhet när det gäller alternativa rutter är också en nödvändighet. Även det nya avtalet med Afghanistan är ett steg i rätt riktning.

Med tanke på att antalet migranter enligt EU:s asylstatistik inte ser ut att minska undrar jag om statsministern kommer att förlänga gränskontrollerna. Hur anser statsministern att de medlemsstater som inte tar emot sin del av flyktingarna och inte betalar böter ska bemötas från EU:s sida?

Herr talman! Jag har en annan uppfattning när det gäller en gemensam migrationspolitik; det står väl klart. Jag är helt övertygad om att det är bättre för flyktingarna - vi kommer att kunna hjälpa fler om alla hjälps åt. Det är bättre för Sverige därför att vi får en spridning av ansvaret, och det är bättre för EU om vi lyckas i denna fråga. Där har vi alltså en helt annan uppfattning, och nu pågår ju diskussionen om ett nytt gemensamt system.

När det gäller gränsmyndigheten pågår en utveckling nu, och det är bra. Vi måste vara säkra på den yttre gränsen om den inre rörligheten ska fungera; det är helt nödvändigt. I övrigt noterar jag vad som sagts om Afrika och Afghanistan liksom övriga rutter som också kort beskrivits, den västra Medelhavsrutten exempelvis.

Gränskontroll i Sverige var inte uppe på detta möte. Det är någonting som bereds här hemma, och det arbetet fortsätter.

Herr talman! När jag besökte Afrikanska unionen i februari i år var man väldigt tydlig med att unionen vill och kan klara av de stora flyktingströmmarna från afrikanska länder själv. Man vet att man behöver dessa människor för att bygga en stark kontinent. Man behöver också ekonomiskt stöd från EU:s sida för att klara detta. EU har dock valt att ge unionen kalla handen, trots att den har ambitiösa och kostnadseffektiva åtgärder som skulle kunna gynna Afrika och uppbyggandet.

Enligt oss är det dags att EU börjar ta ansvar och hjälper på riktigt och inte bara kommer med en massa rosa fluff-fluff. Det vore bra om Sverige kunde ta på sig ledartröjan och förverkliga detta.

Herr talman! Inte heller detta stämmer med verkligheten. I fjol träffades EU och ett antal afrikanska stater just för att diskutera hur situationen ska hanteras, och där blev vi överens om att det är viktigt med ett samarbete för att människor inte ska tvingas fly från sina länder eller bli utsatta för både det ena och det andra. Det är det arbetet som pågår. Det är alltså påbörjat.

Det finns just nu ett konkret samarbete med fem länder, och det verkar som att samarbetet med Niger går väldigt bra; man har strypt smuggelvägarna rejält. Detta är ett samarbete som måste fortsätta. Det bygger på att de afrikanska länderna gör sin del, men också på att man får stöd från EU. Det kommer alltså att fortsätta, och jag tror att det kommer att vara framgångsrikt.

Herr talman! Jag välkomnar statsministerns återrapport från det viktiga toppmötet i Europeiska unionen.

Vi känner alla till våldsdåden i kriget, terrorhandlingarna i Syrien och Irak, flygangreppen mot Aleppo och framryckningarna för att frita Mosul från Daish. Det har präglat den internationella dagordningen - med all rätt - och även diskussionerna på detta viktiga EU-toppmöte. Det mänskliga lidandet är ohyggligt. Krigsbrotten, svårigheterna med fredssamtal och utvecklingen med att fler tvingas fly ger en situation där inte minst EU och EU:s medlemsländer måste hjälpas åt för att göra rätt och göra gott.

Rysslands roll i bombningarna av Aleppo och den krigsrelaterade migrationskrisen diskuterades på EU-toppmötet. Jag undrar om statsministern kan säga något mer om hur han för svensk räkning var drivande i att EU måste ha en roll att hjälpa och skapa möjligheter för flyktingar från till exempel Mosul. Det gäller även den återuppbyggnad och de viktiga fredssamtal som måste ta vid den dag kriget får ett slut.

Om delar av den interna migrationsdiskussionen ändå fördes undrar jag också om Sverige och statsministern jobbade och har hittat sätt att föra dialog för att fler EU-länder ska förstå hur viktigt det är för flyktingar som etablerar sig i länder att få stabila förhållanden. De behöver familjeåterförening och långsiktiga uppehållstillstånd för att kunna bidra i samhället genom att arbeta och utbilda sig.

Herr talman! Vi börjar i den sista delen. Det är en diskussion som pågår inom ramen för det nya systemet, så det pågick ingen sådan diskussion under detta möte i Europeiska rådet.

Vad gäller Syrien är det precis rätt, och den diskussionen pågår. Framför allt finns det ett stöd för kommissionen att vara aktiv i detta område. När det gäller Syrien påpekades dock - och även jag underströk - att det är viktigt att det sker med stöd i FN, så att vi inte får olika krafter som drar här. Det vi gör tillsammans ska också ha stöd i FN-arbetet, och det bekräftade även höga representanten Federica Mogherini.

När det gäller Ryssland är vi eniga. Jag menar att det är klart vilka som gör sig skyldiga till bombningarna, och det måste undersökas riktigt. Som Åsa Romson sa måste det utkrävas ansvar, för här finns det stora risker för att det faktiskt är rena krigsbrott.

När det gäller närområdet och hur man hjälper flyktingar där, liksom beredskapen för detta, är det samma sak. Vi har talat om det tidigare - hur stöder vi inne i landet, naturligtvis, men också i närområdet? Om det är andra länder som får fler flyktingar måste EU vara berett att stödja på bästa möjliga sätt för att flyktingar ska ha en så bra tillvaro som möjligt i denna fruktansvärda situation. EU är alltså berett till det, ja.

Herr talman! Jag får tacka statsministern för svaret men ändå betona vikten av att EU upprätthåller de internationella asyllagarna, som ger rätt till asylprövningar också i denna krissituation med nya flyktingar från de irakiska delarna.

Jag vill passa på att ställa en fråga med anledning av det statsministern tog upp. Sverige tog upp frågan om Nord Stream 2 på den europeiska dagordningen - där den med rätta hör hemma med tanke på dess klimatpolitiska implikationer och även på grund av säkerhetspolitiken. Jag skulle vilja höra med statsministern om det fanns något mer att understryka där. Jag har i dagarna förstått att det även finns konkurrensfrågor som ligger på EU:s bord i fråga om den här gasledningen, och inte minst relationen till de baltiska staterna.

Herr talman! På mötet tog jag upp just att detta måste ses i ett europeiskt perspektiv. Det är den kontexten som gäller. Sverige som land har små möjligheter eftersom det inte ligger på vårt territorialvatten. Rören kommer inte att läggas där. Det var alltså jag och andra, till exempel Danmarks statsminister, som framförde samma sak.

Vi får helt enkelt utgå ifrån att kommissionen faktiskt gör detta - när det finns något konkret projekt. De ser inget identifierat, tydligt projekt att ta ställning till, men vi kommer att driva att EU faktiskt tar ställning. Det kan gälla konkurrensfrågor men också miljöfrågor, energiförsörjningsfrågor, beroende, Ukrainas situation och så vidare. Det finns alltså flera perspektiv som vi menar att EU måste göra en samlad bedömning av Nord Stream 2 utifrån.

Herr talman! Det var naturligtvis inga nya ämnen som togs upp på Europeiska rådets möte. Vi känner väl alla igen dem, och det känns lite som att man upprepar sig: Ingångna avtal ska hållas och uppfyllas, och vi behöver en gemensam, tydlig asyl- och migrationspolitik som är solidarisk och generös.

Jag har ändå en fråga att ställa i det avsnittet, och den gäller avtalet mellan EU och Afghanistan. Det är bra att vi har avtal om mottagande och återvändande, men Afghanistan är enligt Transparency International världens tredje mest korrupta land. Hur kan vi säkerställa att de som kommer tillbaka faktiskt bemöts enligt de MR-åtaganden vi andra har att leva efter?

När det gäller handelsavtalet var det väl nu i eftermiddags vi fick höra Belgiens okej till CETA, och vi hoppas att de fortsatta förhandlingarna ska gå väl. I ljuset av detta skulle jag vilja fråga hur diskussionen gick om de övriga handelsavtalen. Det gäller bland annat Japan och USA. Tog ni upp dem också, och hur går i så fall diskussionerna?

Jag hoppas att statsministern i alla dessa diskussioner är väldigt tydlig med betydelsen av en ökad handel, så att vi i Sverige - som alltid har byggt vårt välstånd på utbyte över nationens och unionens gränser - står som en tydlig talare för vikten av handelsavtal mellan olika länder. Vi vet att inte ens alla i denna kammare tycker att handelsavtalet är speciellt välkommet. Jag hoppas därför på, och skulle gärna höra, en bekräftelse från statsministern på att detta är en tydlig linje för Sverige åtminstone.

Herr talman! På migrationsområdet intet nytt, kan man väl säga. Det Tina Acketoft säger är alltså korrekt, men vi ska komma ihåg att arbete pågår med det gemensamma systemet. Låt oss därför åtminstone avvakta och se vad som kommer ut av det.

Vad gäller Afghanistan har vi redan regeln för ensamkommande att vi vill veta att det finns någon på andra sidan som tar emot den unga killen eller tjejen. Det är upp till oss att säkerställa att det sker på ett korrekt sätt. När det gäller ensamkommande från Afghanistan får ganska många faktiskt ett ja på sin asylansökan. Det är en minoritet som får nej, och då finns det sakliga skäl för det. Det måste vi stå upp för. De som har asylskäl ska beviljas asyl, och när det inte finns asylskäl måste återvändandet ske i en bra ordning så att framför allt ensamkommande barn faktiskt har någon på andra sidan som tar emot.

När det gäller handelsavtal i övrigt nämns också Japan och USA i slutsatserna. De diskussionerna pågår. Jag tror också att jag sa i EU-nämnden i förra veckan att beträffande USA är det just nu inte så positivt beroende både på det som händer i Europa och på att det är stillestånd på den amerikanska sidan i avvaktan på valet där. Men vi skriver i slutsatserna att vi ser fram emot att kommissionen kommer tillbaka med ett brett och långtgående avtal med USA. Japan borde också klaras av, helst före årsskiftet.

I min inledning underströk jag betydelsen av handel. Det var också därför vi tog upp diskussionen om handelspolitiska skyddsåtgärder. Man kan ibland behöva ta till handelspolitiska skyddsåtgärder, men de måste alltid beslutas med balans. Där har jag definitivt understrukit den svenska positionen.

Herr talman! Tack så mycket för svaret. Det är väldigt viktigt att inte tappa den positiva tonen när det gäller handelsavtal när vi ser att länder runt omkring oss och oss närstående partier börjar använda sig av mer och mer protektionistiska tongångar.

Jag inser att jag under det förra EU-nämndsmötet kanske blev något agiterad. Det var när jag tog upp betydelsen av att statsministern har en hög ton när det gäller Nord Stream 2. Som jag förstår det tog statsministern i alla fall upp ämnet under förhandlingarna. Nu var ju det här mötet slutet, så vi vet inte riktigt vad som har sagts. Men statsministern sa att det som kom ut ur mötet var att EU ska överväga alla tillgängliga alternativ.

Då är frågan: Vad ser statsministern som tillgängliga alternativ? Jag är glad över att frågan nu lyfts till EU-nivå, men det är också en svensk fråga. Ser statsministern att det finns några tillgängliga alternativ i Sverige som statsministern kan ta till när det gäller att stoppa Nord Stream 2?

Herr talman! Vi är helt överens om att man ska ha en positiv ton i handelsfrågor. Det är därför jag också förde den diskussionen där nere. Vi har samma uppfattning där.

När det gäller Nord Stream 2 tror jag att det möjligtvis finns ett missförstånd här angående tillgängliga alternativ. Alla tillgängliga alternativ gällde sanktioner kopplade till händelserna i Syrien. Där fastslog vi att vi vill se alla tillgängliga alternativ. Utifrån den diskussion som tidigare fördes om eventuella sanktioner mot ryska aktörer kunde det inte nås någon enighet, men vi fick in i texten att EU måste vara berett att se över alla tillgängliga alternativ. Det är alltså kopplat till Syrienfrågan.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Rysslands brott mot internationell rätt på Krim, i östra Ukraina och nu också i samband med bombningarna av Aleppo i Syrien måste få en påföljd. Det gäller inte bara att brott utreds och att de skyldiga får sina straff utan också att man från EU är fortsatt tydlig med vilka åtgärder som man vill vidta.

Sanktionerna ska vara kvar när det gäller Ukraina, och tillgängliga möjligheter - eller hur statsministern nu uttryckte det - till ytterligare sanktioner eller annat ska prövas i fråga om Aleppo. Frågan är: Vilka andra alternativ diskuterades vid sidan av sanktioner? Fanns det, som statsministern bedömer det, en majoritet för att vidta andra åtgärder eller kommer man även där att låta den .?

Herr talman! Det är helt rätt om de ryska brotten. Vid diskussionen om eventuella sanktioner fanns det ingen enighet om att man ska omfatta de ryska aktörer som är kopplade till den här konflikten.

Skrivningen blev däremot: Om grymheterna fortsätter överväger EU alla tillgängliga alternativ. Det var viktigt för oss att få med det så att det kommer att finnas kvar på bordet. Det ska finnas en handlingsfrihet, så då måste vi fundera på vilka alternativ det skulle kunna vara. Det kan gälla att se till att de som gör sig skyldiga till brott också ställs till svars och det kan gälla något annat, men det är det som vi behöver fundera på. Framför allt bör vi fundera på någonting som skapar enighet, för det har en speciell betydelse att vi kan fatta eniga beslut.

Herr talman! Det förekom alltså inga alternativa diskussioner om sanktioner från dem som inte var beredda att förstärka insatserna från EU visavi Ryssland? Inga alternativ fördes fram vid bordet, om jag förstår statsministern rätt.

Jag har också en fråga om diskussionerna om migration. Under Europeiska rådet togs frågan upp om hur man hanterar en folkomröstning som i till exempel Ungern och vilka konsekvenser en sådan folkomröstning kan få.

Herr talman! Kerstin Lundgrens beskrivning är korrekt. Vi diskuterade inga detaljer om vilka alternativ som då kan komma i fråga. Det är en sådan sak som utrikesministrarna måste diskutera vidare.

Men det var viktigt att ha kvar på bordet att vi måste hantera alla tillgängliga alternativ för att se vad vi kan hitta som det finns enighet om.

När det gäller migration diskuterade vi inte folkomröstningen i Ungern. Vi har diskuterat den frågan tidigare, och vi har stått upp för att alla måste göra sitt här. Vi diskuterar nu det nya systemet med dem som är tveksamma men pragmatiska, detta för att betona nödvändigheten av att vi hittar en gemensam lösning. Så det koncentrerar vi oss på nu.

Herr talman! Jag vill börja med att fråga statsministern om den så kallade partnerskapsram som EU avser att teckna med, till att börja med, fem afrikanska länder. Statsministern sa att syftet är att färre människor ska vara på flykt.

Jag är rädd för att det kommer att ske en sammanblandning här med biståndsmedel, att EU kommer att använda biståndspengar helt enkelt för att se till att färre människor flyr från afrikanska länder. Det här är precis det som organisationen Aidwatch i dag varnar för.

I morse hörde jag också biståndsminister Isabella Lövin varna för att det finns risk för att EU kommer att använda biståndsmedel som ett påtryckningsmedel för att utvecklingsländer ska se till att människor inte kan fly därifrån. Dessutom ska man underlätta för flyktingar att återvända till sina länder.

Då vill jag fråga statsministern: Kan statsministern garantera att bistånd inte kommer att användas inom ramen för partnerskapsramen för att hålla asylsökande borta?

Min andra fråga rör avtalet med Kanada, CETA, som inte alls är något enkelt handelsavtal. I CETA finns det också ett så kallat investeringsskydd för företag. Det är därför avtalet har blivit så kritiserat. Parlamentet i Vallonien är antagligen det parlament som mest noggrant har studerat de 1 600 sidor som CETA-avtalet omfattar. Man är rädd för att Belgien och andra länder inom EU kan bli stämda av till exempel kanadensiska gruvbolag därför att man vill lagstifta om att skydda miljön. Kan statsministern garantera att sådana stämningar enligt CETA-avtalet inte kommer att ske?

Herr talman! När det gäller partnerskap med de afrikanska länderna tycker jag ändå att det rimligen måste vara bra om vi kan hjälpa människor på plats i deras eget land så att de inte behöver fly. Om man ökar deras sociala trygghet med utbildning och vad det nu kan vara fråga om är väl det bättre än att de tvingas fly. Ibland låter det i debatten som att det viktigaste är att människor ska tvingas fly. Jag kan inte se det så.

De som flyr och har asylskäl ska självfallet få sin sak prövad, och de som har asylskäl ska få stanna och få skydd. De som inte har asylskäl måste återvända till sitt land. Det bäste vore naturligtvis om människor inte behövde fly.

Jag kan inte garantera exakt hur varenda krona i EU-budgeten används. Jag tycker dock inte, som princip, att de ska användas till påtryckning. Men om man hjälper ett land, förbättrar möjligheterna till studier för barn och ungdomar och förbättrar möjligheterna till arbete, bostad och social trygghet tycker jag att det är bra. Då har vi gjort något gott som gör att människor inte behöver fly. Det är mitt svar.

Jag fick även en fråga om CETA och investeringsskydd. Efter att avtalet blev klart skrev Kanada och EU en gemensam deklaration i vilken det ytterligare understryks att skyddet inte innebär att de som investerar i ett EU-land ska räkna med att villkoren alltid kommer att vara precis desamma. Politiska beslut kan komma att fattas. Jag tycker att det framgår tydligt, även i den gemensamma deklarationen.

Jag kan naturligtvis inte garantera att inga företag någon gång kommer att stämma något land. Men avtalet, menar jag, ger inget utrymme för att hävda att det inte går att fatta demokratiska beslut. Det kan man, och det är meningen. Det är viktigt att stå upp för det.

Herr talman! När vi talar om avtalen med de afrikanska länderna är det viktigt att hålla isär två saker. Det ena är biståndet. Där handlar det om att bekämpa fattigdomen i dessa länder. Biståndet ska bedrivas på de fattiga ländernas villkor och utifrån deras behov.

Nu fick vi höra att Sverigedemokraterna och Johan Nissinen tycker att avtalen med de afrikanska länderna är jättebra, för syftet är att hålla människor borta. Samtidigt säger Stefan Löfven att vi inte ska hindra någon från att söka asyl i EU.

Men, Stefan Löfven, vad tjänar det till att sluta avtal med länder om människor inte ens har någon möjlighet att fly från sitt land och söka asyl? Flera av dessa länder är rent ut sagt diktatoriska och repressiva stater, till exempel Etiopen. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Jag tycker att det är viktigt att hålla isär bistånd och flyktingpolitik. Tycker inte statsministern detsamma?

Herr talman! Det var just vad jag sa. Jag tycker inte om principen att ha tvång eller hot kopplat till bistånd. Men vi har bistånd och hjälp som gör det möjligt för fler att få ett bättre liv, en social trygghet, någonstans att bo och utbildning, och allt det är bra. Det är viktigt att fortsätta med detta. Sverige är som vi vet en stor givare i det internationella samfundet. Det ska vi fortsätta att vara.

Jag köper inte riktigt resonemanget att syftet skulle vara att hålla människor borta. Syftet måste rimligen vara att människor ska kunna bo där de vill bo i sina hemländer. Men de som kommer hit och söker asyl ska prövas. Det är, precis som Jens Holm understryker, en mänsklig rättighet. Detta ska vi stå upp för. Det är dock inget självändamål att många ska behöva fly från sina länder, utan det är bra om människor kan leva där de vill.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Jag tänker ansluta till tidigare talare. Frågorna om migration är oerhört viktiga. Carl Bildt brukade säga: En spade är en spade. Det är viktigt att vi vet vad regeringen driver i EU.

I rådsslutsatserna står det att alla relevanta instrument, inklusive biståndet, ska användas - jag tror till och med att ordet "påtryckningar" används - på ursprungsländerna för att stoppa migrationsflödena. I morse sa vice statsministern i Eko-sändningen att Sverige driver frågan att biståndet inte ska villkoras. Detta går i så fall åtminstone i mina öron emot rådsslutsatserna.

Hon sa också att Sverige står upp för att biståndet bara ska användas vid fattigdomsbekämpning och att det ska vara ett obundet och ovillkorat bistånd. Detta driver alltså Sverige i EU.

När jag läser den svenska ståndpunkt som regeringen hade med sig till EU-nämnden står där ingenting om att regeringen driver detta. Statsministern får gärna rätta mig om jag har fel på denna punkt.

Min fråga är därför: Far regeringen med osanning inför EU-nämnden om vilka frågor den driver? I den svenska ståndpunkten står det bara att regeringen betonar vikten av ett gemensamt ägarskap och genuint partnerskap med dessa tredjeländer.

I anknytning till tidigare frågeställare undrar jag dessutom hur den person som ändå vill söka asyl ska kunna göra det efter att dessa avtal har slutits.

Herr talman! Att söka asyl är som jag sa en mänsklig rättighet. Kommer man hit får man söka asyl. Har man asylskäl ska man få stanna, och då ska dessa människor ges bästa möjlighet att etablera sig. Om man inte har asylskäl måste man lämna landet. Det är vårt sätt att stå upp för reglerad invandring, och det är en bra ordning tycker jag. Asylrätten och den mänskliga rättigheten finns alltså.

I slutsatserna står det en hel del om att man erinrar om vikten av återvändande för irreguljära migranter. Vi ska komma ihåg att vi har att göra med en affärsmodell med fullständigt skrupelfria människosmugglare, vilka vi måste få stopp på. I exempelvis Niger kan vi numera se en skillnad där man har tagit tag i detta på ett bra sätt.

Det är alltså inte alla som är flyktingar med asylskäl. En del utnyttjas på ett fruktansvärt sätt, och detta måste vi få stopp på. Då är det viktigt att man tar till de verktyg som finns och som nämns i slutsatserna som nödvändiga påtryckningsmöjligheter.

Regeringen står för, vilket jag även tidigare har sagt, att man inte ska använda biståndet som ett tvång. Det är till för att skapa bättre möjligheter för människor, och det ska vara i samarbete med det land som vi ger biståndet till. Detta står Sverige upp för.

Man kan också behöva hitta andra verktyg. Handeln är ett av dessa.

Herr talman! Smugglarligor är vi nog alla emot. Det frågan nu gällde var om biståndet faktiskt används villkorat, om Sverige säger som det egentligen är och om den svenska regeringen uppger rätt information till EU-nämnden.

Om man kommer hit ska man kunna söka asyl, säger statsministern. Frågan är bara hur man ska kunna komma hit för att söka asyl. Det är något jag fortfarande inte fått svar på.

Jag har ytterligare en fråga, och den gäller viseringsfrihet för Turkiet. Vi ser en oerhört allvarlig utveckling i Turkiet där mänskliga rättigheter verkligen inte står i fokus. Jag har fått uppgifter om att många oppositionella har blivit fråntagna sina pass. Vad tänker statsministern göra? Tänker han kräva att alla ska få tillbaka sina pass innan EU ingår ett visumliberaliseringsavtal med Turkiet?

Herr talman! Vad gäller biståndet ger vi självklart rätt information till EU-nämnden. Regeringen går inte till EU-nämnden och ljuger. Jag hoppas att vi kan hålla åtminstone en sådan nivå att vi tror på det. Vi står upp för den linje som jag precis har redogjort för och som också vice statsministern har gett uttryck för.

Désirée Pethrus frågade hur man ska komma hit. En sak som vi har tagit upp vid ett flertal tillfällen är hur man kan öka antalet kvotflyktingar. Då slipper människor fly över havet, och vi kan ta emot flyktingar på ett mycket värdigare sätt. Därför drev vi tillsammans med USA och andra länder tidigare i höst i New York kravet att öka antalet kvotflyktingar. Beslutet blev att vi skulle kunna fördubbla det från 100 000 till 200 000. Det gäller dock att detta levereras. Om det görs kan vi ta emot flyktingar på ett mycket mer humant sätt, vilket vore ett bra sätt att gå vidare på.

När det gäller viseringsfrågorna och Turkiet sker det enligt en speciell process, och den följer vi också.

Herr talman! Tack, statsministern, för avrapporteringen!

Förra höstens flyktingsituation blev något av en historiskt stor och stark flyktingström. När röken hade lagt sig kunde vi konstatera att Sverige hade fått oproportionerligt många flyktingar medan andra länder hade väldigt få. Om man ska ha ett gemensamt asylsystem är ett av de basala kraven en jämnare fördelning.

Utifrån detta vill jag ställa några frågor till statsministern. Vad anser han om den så kallade kostnadsmodellen där pengar kopplas till hur många man tar emot? Är statsministern villig att i budgetsammanhang aktivt driva att det verkligen ska löna sig att göra rätt och att det ska kosta och straffa sig att göra fel? Det handlar alltså lite om piska och morot.

Jag vill avsluta med något som jag tror att vi kommer att leva med under ganska många år, nämligen den demografiska situationen. Vi är många som värnar välfärden, men man måste förstå att alla äldre personer som finns behöver försörjas av människor som arbetar. Det är ett av skälen till att alliansregeringen den 15 december 2008 införde en liberal arbetskraftsinvandringslagstiftning.

Är statsministern villig att driva att fler länder i EU ska gå Sveriges väg, så att det inte bara blir en diskussion om det så kallade blåkortet?

Herr talman! I den sista delen är det just direktivet om blåkort som diskuteras. Det är det som är på bordet. Låt oss se om det kan komma i mål till att börja med!

När det gäller flyktingsituationen i övrigt står vi upp för en jämn fördelning. Men det finns i dag inga lagliga möjligheter att hantera budgetmedel på detta sätt och säga att någon medlemsstat exempelvis inte ska få vissa medel ur sociala fonden. Det finns det i dag inga regler för. Däremot har jag varit tydlig med att man inte kan gå in i en organisation för att bara ta det lätta, enkla och roliga. Man får faktiskt vara med på båda delarna.

Nu diskuteras ett förslag som kommissionen har lagt fram. Låt oss se hur långt det kommer. På något sätt måste vi se till att alla tar sitt ansvar. En del pratar om så kallat flexibelt ansvar. Det är ingenting som jag stöder, för det kan innebära vad som helst. Jag tycker att alla länder ska ta sitt ansvar för att ta emot. Det är grundhållningen. Sedan får man i slutändan se vilket system vi kan komma fram till. Men om något land säger "nej, vi tar inte emot" kan det inte bara bli så. Vi kan inte ha det så, utan alla måste bidra på något sätt.

Herr talman! Jag får tacka för svaret. Jag tolkar det lite grann som att statsministern ändå är villig att föra in detta i budgetsammanhang för att ha en ekonomisk morot.

Jag har sysslat med migrationsfrågor i tio år. Första gången jag hade ett anförande här tror jag att jag sa att det måste vara skillnad på ett ja och ett nej. Då var jag ganska ensam om det, men nu får jag påstå att det är fler som säger så. Detta är på något sätt den svaga länken. De som har behov av skydd ska få skydd, medan de som inte har det behovet måste lämna landet. Det här är väldigt komplicerat, både för Migrationsverket och inte minst för polisen. Även i ärenden som polisiärt är någorlunda lätta vad gäller att få in identitet och så vidare är det väldigt svårt att genomföra själva utlämnandet till ett annat land. Vi har varit inne på det här med återtagandeavtal lite grann, men jag skulle ändå vilja att statsministern preciserade lite mer hur hårt han vill driva frågan om återtagandeavtal.

Jag vill blixtsnabbt säga en sak till. Vad gäller arbetskraftsinvandringen är det väldigt viktigt att det här inte är tvingande, för då blir den svenska lagstiftningen .

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Talartiden är begränsad till en minut.)

Herr talman! Vad gäller budgetfrågorna kan jag som sagt mycket väl tänka mig något sådant inför framtiden. I dag finns dock inget sådant regelverk. Den möjligheten finns inte. Jag tycker att man bör titta på den. Men innan detta är på plats måste vi se vad som kan göras för att alla ska ta sitt ansvar inom ramen för den gemensamma migrationspolitiken och den policyn.

Frågan om ja och nej är viktig. Det diskuterades inte att det skulle kunna fungera på något annat sätt. Man har rätt att söka asyl. Har man asylskäl, skyddsskäl, ska man få stanna. Har man inte det ska man åka tillbaka. Så har det alltid fungerat. Jag tycker att det är viktigt att man står upp för det, för då kan man säga att de människor som faktiskt behöver hjälp ska ha hjälp.

Herr talman! Det var mycket Ryssland på mötet, och det är väl naturligt. Förutom det som just nu sker i Syrien ser vi en ökad rysk aktivitet även nära vår gräns. Det kan vi anta kommer att vara normaltillståndet om till exempel Nord Stream 2 skulle bli verklighet.

Statsministern har tidigare sagt två saker. Det ena är att det här är en fråga som han ser på med oro och som ska lösas på EU-nivå. Det andra syftar på att tio länder gav till känna sin ståndpunkt vad gäller Nord Stream 2; statsministern sa att detta inte står och faller med ett brev, att det inte är där det löses. Jag uppfattar det ändå som att statsministern nog inte heller tror att det är via en informell middagsdiskussion som frågan löses.

Jag skulle vilja fråga statsministern vilka åtgärder han nu vidtar för att fortsätta att föra upp frågan om Nord Stream 2 på bordet. Eftersom tanken är att svenska hamnar ska användas till det här projektet och att rören ska ligga på svensk mark har Sverige ett visst ansvar för att föra upp den här frågan på EU-nivå.

Herr talman! Vi har tagit upp frågan. Vi driver den redan. Vi har sagt till kommissionen att vi vill att det här ska undersökas ur ett europeiskt perspektiv utifrån de frågor som jag nämnde tidigare: energiförsörjning, beroendet, miljöfrågor naturligtvis, konkurrensfrågor, Ukraina och så vidare. Det är alltså redan där. Vad kommissionen behöver är ett projekt att ta ställning till. Det är ungefär dit diskussionen kommit i kommissionen. De ser inte något identifierat projekt ännu. Men detta är vår hållning, som vi har gett väldigt tydligt uttryck för.

Vi måste följa både internationell lag och svensk lag. Rören ska inte dras på svenskt territorialvatten, och därför är våra möjligheter begränsade. Det är därför diskussionen ska föras ur ett europeiskt perspektiv.

Vi kommer sedan själva att hantera våra egna säkerhetsfrågor och vad som händer i våra hamnar. Där är vi dock ännu inte. Vi vet inte exakt hur detta ska genomföras. Men vi kommer naturligtvis att hålla koll på det. Det är inte en fråga som diskuteras i EU, utan det är vår egen fråga.

Herr talman! Jag uppfattar det då som att statsministern anser att han är färdig med att föra upp den här frågan på EU:s agenda. Är det rätt uppfattat? Kommer vi inte att få se några ytterligare initiativ? Det vore till exempel önskvärt om man diskuterade med andra länder som också ser med oro på det här projektet och samordnade sina ståndpunkter för att driva en gemensam linje i EU. Men det låter på statsministern som att han känner sig färdig med att sätta frågan på dagordningen och att det är kommissionen som sedan får lösa ut det här. Detta skulle jag vilja ha klargjort.

Herr talman! Det jag säger är att frågan redan är uppe. När jag får en fråga om huruvida vi tänker ta upp den svarar jag att den redan är uppe på dagordningen och att det är vi med flera andra som har tagit dit den. Sedan måste man naturligtvis ligga på och höra efter vilka bedömningar som görs och hur arbetet förs. Det är vår skyldighet att göra det, och det är precis det som pågår.

Eftersom det inte är på vårt territorialvatten är våra möjligheter begränsade om vi ska följa internationell och svensk lag, vilket vi ska. Då är det viktigt att ha detta EU-perspektiv, och det är därför vi har fört dit frågan.

Herr talman! Som en uppföljning till diskussionen om gasledningen har jag två frågor till statsministern. I beskrivningen är det intressant att veta om det är så att det faktum att frågan förs upp till kommissionen innebär att man hoppas att kommissionen ska lösa frågan. Den första frågan är: Vad fick statsministern för gehör hos andra statsministrar för vår önskan att denna gasledning inte ska bli av? Den andra frågan är: Vilket är nästa steg i vårt förhållande till kommissionen, och vad kommer vi att göra för att få kommissionen att agera?

Herr talman! Det är flera länder som är bekymrade för ledningen. Men det är bara några få länder vars territorialvatten berörs: Ryssland, Danmark och Tyskland. Det är därför alla ser det här behovet. De som inte vill ha detta projekt uttrycker det väldigt tydligt. Vi vill ha den diskussionen i kommissionen. Det ligger där. Men vad kommissionen säger är också att man måste se vad det egentligen är för projekt, och det har de inte framför sig på bordet. Vi tycker ändå att diskussionen ska föras nu, för man kan redan nu börja att diskutera allt från konkurrensfrågor till beroende. Ungefär där ligger det. Vi kommer naturligtvis att följa frågan och ligga på kommissionen för att få en bedömning från dem utifrån de perspektiv som jag tidigare nämnt.

Herr talman! Följdfrågan blir då: Om man ska arbeta framåt för att kunna få stopp på denna ledning, vilka reaktioner har statsministern fått i sina bilaterala överläggningar med Tyskland?

Herr talman! Först måste jag konstatera att det redan ligger rör där. Nord Stream 1 kom till under den förra regeringens period. Då var det okej.

Vi tar upp frågan både bilateralt och multilateralt. Från Tyskland har det betecknats som ett energiprojekt vilket som helst. Det har man också gett uttryck för. Det finns säkert där också en fundering om hur det är kopplat till inte minst energiunionens mål. Det finns lite olika uppfattningar om projektet. Det är därför vi vill att kommissionen ska titta på det i sin helhet.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att instämma med statsministern om behovet av frihandel. Det är avgörande för Sveriges framtida välstånd och välfärd men också för bekämpning av fattigdom världen över. Därför är det oroväckande med den tendens som vi ser globalt mot ökad protektionism.

Den protektionismen är oftast mer subtil än den historiskt har varit. Den är oftast dold i falsarier om att frihandelsavtal skulle begränsa möjligheterna till en offensiv miljölagstiftning eller att det skulle innebära att företag godtyckligt kan stämma nationer för demokratiskt fattade beslut när det i själva verket handlar om ett rimligt regelverk för att den som bryter ingångna avtal måste kompensera. Vi hörde den typen av kritik med dold protektionism från Vänsterpartiets representant här för bara 20 minuter sedan. Det är glädjande att statsministern tar spjärn mot det.

Vi är överens om inriktningen för ökad frihandel. Under EU-nämndens sammanträde förra veckan kom vi överens om att det fanns vissa tvetydigheter i rådsutkasten inför toppmötet. Man nämnde att regelverket om handelsskyddsinstrumenten måste moderniseras. Tvetydigheten i detta handlar åtminstone från Moderaternas sida om en oro för att detta kommer att leda till ökade inslag av protektionism. Jag skulle egentligen bara vilja fråga statsministern om han anser att han nådde framgång i att förtydliga de rådsslutsatserna.

Herr talman! Vi delar uppfattning där. Jag skulle dock inte vilja vara så entydig. Det finns ibland anledning att ha en debatt om det finns saker i handelsavtal som vi bör förbättra. Jag vill inte påstå att alla handelsavtal är perfekta. Jag tycker inte att man bara ska svepa bort det.

Det finns en oro någonstans här ute i världen. Det är helt uppenbart. Jag tycker att det går för långt i protektionism. Men det kan ändå vara bra att vi har en debatt om handelsavtalen. Jag står upp för CETA som jag tycker är ett väldigt bra handelsavtal. Men det finns nog andra som kanske inte är lika bra.

Vad gäller instrumenten var det precis den diskussionen vi tog upp och som jag initierade. Vi måste ha en skrivning som är balanserad för att vi inte ska få en eskalering av skyddsåtgärder. Då sitter vi å ena sidan och diskuterar frihandelsavtal med Kanada, USA och Japan och å andra sidan diskuterar vi hur vi ska skydda oss mot allt detta. Det blir fel.

Det var därför vi fick bort texten, som jag nu dessvärre inte har i huvudet. Det var den text som bland annat Moderaterna tog upp och som fanns i utkastet till slutsatser. Den är borta. Det är precis av det skälet som jag tog upp diskussionen och fick stöd från flera. Vi tog det initiativet, och vi hade framgång.

Herr talman! Tack så mycket för den insatsen. Det är väldigt positiva besked. Jag vill möjligen komplettera med att det är klart att det alltid finns någonting positivt i att förbättra alla typer av avtal och att det förs en konstruktiv diskussion om det.

Vad jag och flera av oss vänder oss emot är de direkta falsarier som man får höra från till exempel Vänsterpartiets företrädare här för bara 20 minuter sedan och från ganska stora delar av den extrema vänstern runt om i Europa och också från delar av miljörörelsen.

Jag tackar statsministern så mycket för att man nådde positiva resultat i det avseendet. Sverige driver en väldigt frihandelsinriktad linje oavsett om det är en moderat eller socialdemokratisk statsminister.

Herr talman! Där har vi samsyn, och det är bra. Jag ska vara tydlig med, och det har jag sagt där nere, att det kan finnas behov av skyddsåtgärder. Det är inte det att det aldrig finns behov. Det kan finnas behov. Men de måste vara balanserade för att vi inte ska få en eskalering. Det finns tillfällen när det kan behövas, men vi har nog i grunden samma uppfattning bedömer jag det som.

Herr talman! Jag får först säga: Varför ska Fredrik Schulte ta min fråga? Jag får försöka att utveckla det lite grann.

Det är tyvärr så att man väldigt ofta slår vakt om den inre marknaden. Det gör alla länder i EU. De tycker att den inre marknaden är ett av de starkaste skälen för att över huvud taget vara medlem i EU. Det framhävs ofta att man kanske är missnöjd med det ena eller det andra regelverket. Men den inre marknaden vill man ha kvar och slår man vakt om.

Det blir då väldigt konstigt när fler och fler länder vid sammanträdesbordet och också vid sidan av sammanträdesbordet på EU-nivå numera tar upp att de måste skydda sin marknad och ha skyddsåtgärder. Det senaste exemplet som vi här, med undantag för något parti, sa definitivt nej till var att man skulle stödköpa mjölk. Det var någonting vi var överens om, vilket är väldigt bra.

Det är oroväckande. Den här diskussionen förekommer om handelspolitiken både externt och på den fria marknaden, och det vet vi alla. Jag skulle därför vilja fråga statsministern: På vilket sätt för man de här diskussionerna? Jag tycker att de förs på lite olika grunder. Det har blivit opportunt att häva ur sig detta. På vilket sätt förs de här resonemangen på Europeiska rådets möten?

Herr talman! Det finns en tendens hos några medlemsstater att man vill tala mer om skyddsåtgärder för att det blir obehagligt med den fria handeln. Jag gav något exempel.

Det finns exempelvis några ståltullar som är höjda för att man vill skydda sig mot Kinas överkapacitet. Det fick till följd att det blev ökad import från Ryssland. Det kanske inte riktigt var poängen. Det är därför som det är så betydelsefullt att tänka efter så att åtgärderna får rätt verkan.

Det är också en del företag som importerar dessa produkter. Du kan skydda ett visst företag som tillverkar samma produkt. Men andra kanske importerar den. Då blir de drabbade av högre kostnader. Den diskussionen som Börje Vestlund frågar om gäller balansen. Man talar å ena sidan om betydelsen av frihandelsavtal, och å andra sidan finns det tendenser att vilja skydda.

Jag kanske inte ska spekulera för mycket om det. Det finns en oro hos människor. Vad är det som händer i en global ekonomi? Slås vårt företag ut? Försvinner jobben? Det är därför som jag i EU-sammanhang är tydlig med att vi behöver ha ett socialt starkt Europa som hanterar en omställning.

I dag är det så att nio av tio som blir arbetslösa inte får någon utbildning och hjälp tillbaka till ett nytt jobb. Ska man ha den ordningen kommer folk att slå på hälarna. Det är vad jag tror att vi nu ser. Det är oron hos människor som avtecknas hos de politiska företrädarna som vill ha fler skyddsåtgärder.

Det vore bättre att vi ser till att vi har utbildning och socialt skydd som gör att människor klarar en omställning som kan vara helt nödvändig.

Herr talman! Där tror jag att vi är överens, statsministern och jag.

Den förra mandatperioden hade vi solceller som vi höll på att tjata om och som man ville ha skyddstullar - som ju är sanktioner - på från vissa håll. Jag tror att jag en gång var med om att vi hade en sanktion mot ringpärmar, vad nu det hade för betydelse. Men så underligt kan livet te sig i den europeiska kontexten.

Jag skulle vilja ställa någon fråga om CETA. Det är glädjande om nu Belgien kommer att kunna underteckna det eftersom deras tre delstater har sagt ja. Det innebär ändå att det kommer att ta lång tid innan man får det på plats, trots att man visserligen provisoriskt får ha CETA-avtalet för hela Europa. Kommer det att innebära att vi nu omgående kommer att dra igång lagstiftningsprocessen i Sverige?

Herr talman! Vi har ingen anledning att fördröja någonting. När det finns de möjligheter som finns och det är klart vill vi naturligtvis påbörja arbetet så snart som möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.