Frågestund - 2016-10-20

Herr talman! Jag avser att ställa en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

När vi startade arbetet i Energikommissionen var vi moderater väldigt tydliga med att vissa skadliga energiskatter behövde sänkas eller slopas. Vi är självklart nöjda med att skatten på kärnkraft nu ska tas bort och att fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas.

Tyvärr finns det andra energiskatter som regeringen inte har lämnat några besked om. Förra årets hattighet från regeringen gällande skatt på miljöbränslen är ett mardrömsexempel. Först höjdes skatten med förklaringen att EU krävde det. Sedan sänktes skatten med förklaringen att EU inte krävde någon sådan skattehöjning.

Sverige har i dag ett undantag från EU:s statsstödsregler på förnybara bränslen, men det löper bara till och med 2018. Vad händer sedan? Det ges inga besked. De som producerar biobränslen kan inte planera, och hushållen reagerar på att det fattas beslut som det senare backas ifrån.

Min fråga till Ibrahim Baylan är: Vad avser regeringen att göra för att ge både producenter och konsumenter av biobränslen tydliga och långsiktiga spelregler?

Herr talman! Tack, Cecilie Tenfjord-Toftby, för en viktig fråga!

Om vi ska kunna lämna det fossila bakom oss och ställa om i transportsektorn krävs det naturligtvis att vi kan utveckla de alternativa bränslena. Biobränsle och biodrivmedel är då väldigt viktiga.

En huvudanledning till att vi befinner oss där vi gör är att den förra regeringen drev igenom en lag i riksdagen som inte fick godkänt i EU. Man var därför tvungen att dra tillbaka den.

Ända sedan vi tillträdde har vi bedrivit ett intensivt arbete gentemot EU för att förankra ett nytt förslag. Under tiden har vi begärt - precis som ledamoten säger - dispens och lyckats få det. Vi jobbar på att lägga fram ett förslag allra senast den 1 januari 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det här är sätt att förhålla sig som inte gynnar dem som producerar, och det gynnar inte hushållen.

Jag har tyvärr noterat en viss frustration från de människor som berörs över att den här rödgröna regeringen fattar beslut på tveksamma underlag och som man senare backar ifrån.

Hur ska vi kunna lita på att regeringen, när den fattar framtida beslut inom till exempel skatteområdet, faktiskt har ett korrekt underlag så att den inte senare behöver backa ifrån sina beslut?

Herr talman! Jag anser att ledamoten är väldigt modig. Det är nämligen exakt det som har satt oss i det här läget. Den förra regeringen genomförde en lag, fick riksdagens stöd, men fick den inte godkänd av EU. Man var tvungen att dra tillbaka lagen. Det är det som har skapat denna osäkerhet.

Nu har vi steg för steg bearbetat Europeiska kommissionen. Vi kommer att presentera ett förslag som vi på förhand vet kommer att få godkänt. Det är att ta ansvar och ge långsiktiga förutsättningar.

Herr talman! Min fråga går till migrationsministern.

Sedan många år har Sverige som bekant bedrivit en ansvarslös och ohållbar migrationspolitik, vilket har orsakat problem för närapå varje samhällsområde. Följden har blivit att regeringen lite motvilligt har genomfört flera av Sverigedemokraternas förslag rörande gränskontroller och asylinvandring. Man har även berört anhöriginvandringen.

Vi har hittills sett positiva effekter av dessa åtgärder, även om det på intet sätt kan anses vara tillräckligt. I den offentliga debatten låter det nästan som att det inte kommer så många invandrare till Sverige i dag, men så är ju inte riktigt fallet.

Min fråga till migrationsministern är om han anser att antalet anhöriginvandrare som kan komma till Sverige kommer att vara ett problem.

Herr talman! Jag delar sannerligen inte uppfattningen när det gäller talet om ansvarslöshet och annat.

Vi som land har tagit större ansvar än något annat land har gjort när det gäller den globala flyktingkrisen. Vi har kanske tagit ett större ansvar än vad vi hade räknat med. Vi hade hoppats att fler länder skulle ha gjort det.

Vi ser nu bomberna falla i Aleppo eller krisen i Mosul där det är hundratusentals människor på flykt. Vi har sedan 2011, då kriget bröt ut, tagit ansvar för 138 000 syriska flyktingar och gett dem skydd. Dessa människor hade annars mycket väl kunnat gå under i någon av bombkrevaderna. Det känner jag en mycket stor stolthet över.

Sedan ska vi se till att de som får stanna här får ett bra mottagande. De som nu får bifall kommer att gå ut på den starkaste arbetsmarknad som vi har haft på många år. Jag är säker på att det kommer att gå väldigt bra för alla syrier som har kommit till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Om vi bortser från att migrationsministern inte alls berörde frågan vore det nog bra om han besökte flyktingläger och såg var människor faktiskt behöver hjälp.

Men jag ska återgå till det som det handlar om. Under flera år har anhöriginvandrarna till Sverige varit den invandrargrupp som har varit störst, och jag ser inte att den saken kommer att ändras.

Därför skulle jag vilja veta om ministern anser att det krävs ytterligare skärpningar för att minska gruppen anhöriginvandrare.

Herr talman! Markus Wiechel behöver inte undervisa mig om hur situationen är i flyktinglägren. Jag har varit i flyktingläger i Jordanien och Libanon. Jag vet hur situationen ser ut. Sverige är ett av de länder som bidrar allra mest för att hjälpa de människor som finns kvar i flyktinglägren. Som du vet ökar vi också antalet kvotflyktingar, det vill säga flyktingar som kan komma direkt från flyktinglägren.

När det gäller anhöriginvandringen är det mycket som hänger på dels arbetsmarknad, dels bostadsmarknad. Jag är därför väldigt glad att kunna konstatera att det nu byggs fler bostäder än vad det har gjorts på mycket länge i Sverige.

Herr talman! Det är känt att Centerpartiet har en annan syn på migrationspolitiken än regeringen. Men vi står fast vid den överenskommelse som vi träffade tillsammans då vi alla fick ge och ta.

Min fråga handlar mer om den andra stora överenskommelse som slöts mellan Alliansen och regeringspartierna, nämligen den om hur vi hanterar terrorhot.

I den överenskommelsen finns ett par viktiga punkter om hur krigsbrottslingar och terrorister ska kunna lagföras. Jag blev glad när såg att regeringen levererar på en eller ett par av dessa punkter i betänkandet om straffrättsliga åtgärder mot deltagande i väpnad konflikt. Även själva samröret med en terrororganisation kan i någon mån sägas omfattas, något som vi från Centerpartiet har ansett angeläget.

Vad som inte gjorde mig så glad var när jag såg tidsplanen för detta. Den 1 juli 2017 föreslås lagarna träda i kraft. Vi behöver dessa lagar på plats så fort som möjligt.

Min fråga till migrationsministern är helt enkelt: Vad är det som tar så lång tid?

Herr talman! Den frågan kan jag nästan bolla tillbaka direkt till Johan Hedin. När vi tillträdde för två år sedan fanns det inte ett enda papper skrivet om hur man skulle sätta fart på kriminaliseringen av terrorresorna. Den förra regeringen hade inte gjort någonting för att inleda en lagstiftningsprocess. Det fick vi göra från början, trots att ni hade lovat det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då tog vi det första steget, vilket för övrigt var ett av de första beslut som jag fattade på Justitiedepartementet, genom att inleda en sådan lagstiftningsprocess. Vi har tagit det första steget. Vi har beslutat om en kriminalisering av en del av problematiken, vilket är en del av förklaringen till att det nu nästan inte är några som reser ut för att kriga. Det finns andra orsaker också. Men att vi från statens och myndigheternas sida är tydliga med att detta är ett brott har nog varit väldigt viktigt.

Herr talman! Jag känner inte att jag fick något riktigt svar på varför det tar så lång tid. Varför behöver det ta ett år för att få detta på plats? Vi har stiftat andra lagar då det har gått oerhört fort.

När regeringen förra året kom på att vi ska ha id-kontroller och gränskontroller för människor som pendlar över Öresundsbron gick det på några dagar. Vad är det som skiljer? Vid det tillfället var vi dessutom inte ens överens. Nu har vi en bred överenskommelse. Vi från Alliansen är beredda att ställa upp för att skynda på processen i utskottet så mycket som möjligt.

Herr talman! Vi tog detta i två steg. I det första handlar det om att kunna uppfylla den FN-resolution som lades fram under hösten 2014. Det var viktigt att få den på plats. Vi ville dessutom sända en signal till dem som tänkte åka iväg och kriga för att de skulle veta att när de kommer tillbaka kommer de att kunna lagföras och hamna i fängelse.

Det andra steget var att utvidga detta ytterligare, till exempel vad gäller olika servicefunktioner. Det är mycket svårare att göra en avgränsning där. I detta måste vi dessutom ta in Lagrådets uppfattning.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Morgan Johansson. Den 16 september hade vi en debatt i kammaren om problemet med våld mot kvinnor och om behovet av att skärpa straffen för grov kvinnofridskränkning. På en punkt var jag överens med statsrådet, nämligen att vi ska verka förebyggande parallellt med att vi ser över lagstiftningen.

Vad gäller brott som begås i Sverige kommer det mesta faktiskt aldrig fram till polisen på grund av att man inte anmäler. Detsamma gäller vid hedersrelaterade brott, då ytterst få anmälningar går till åtal.

Vad tycker statsrådet om att det är så pass många ärenden som aldrig når rättsväsendet och går till åtal, inte minst när det gäller de hedersrelaterade brotten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Detta är ett av regeringens allra mest prioriterade områden. Det är bland annat därför vi har sett till att stärka stödet till brottsoffren på ett sätt som faktiskt ingen regering har gjort tidigare. Kvinnojourerna och brottsofferjourerna har nu mer pengar att röra sig med än de någonsin har haft tidigare. För kvinnojourerna rör det sig om 100 miljoner kronor ytterligare.

Därutöver måste vi bli mycket bättre på att i ett tidigt skede stödja dem som anmäler. Det handlar bland annat om att komma in med målsägandebiträden så fort som möjligt.

Som Roger Haddad kanske har sett i betänkandet om sexualbrotten, i vilket vi vill gå fram med väsentliga skärpningar, finns också ett förslag om att gå in med målsägandebiträden redan när själva brottet anmäls. Detta är otroligt viktigt för att man ska orka stå distansen ut, det vill säga genom förundersökning och rättegång. Då kan fler lagföras och dömas.

Herr talman! Jag fick inget direkt svar. Det finns forskning och flera studier som Brottsförebyggande rådet gjort, där folk i undersökningar kryssat i att det är meningslöst att anmäla till polisen för den kan ändå ingenting göra. Detta är det alternativ som fått flest svar på frågan om varför man inte anmäler. Det här är ett stort problem för rättsväsendet.

I september hade vi en debatt om vikten av att förebygga, och detta är viktigt. Vi tog upp det tragiska mordet på Lotta, 41 år, och nu har vi fallet Walaa i Hedemora. Trots dokumenterade skador lägger polisen ned ärendet. Vad tycker statsrådet om detta?

Herr talman! I likhet med den diskussion vi hade förut kan jag inte uttala mig om enskilda fall, vilket Roger Haddad mycket väl vet. Jag kan dock säga att för såväl regeringen som polis och åklagare är dessa våldsbrott mycket högt prioriterade. Vi kommer naturligtvis att göra allt vi kan för att se till att man får det stöd man behöver och att dessa frågor och utredningar tas på allra största allvar av både polis och åklagare.

Vi har dessutom en utvidgad möjlighet vid kontaktförbud genom att man också kan komplettera med fotboja.

Herr talman! Personlig assistans är en av de mest grundläggande reformer som har gjorts för människor i vårt land som är väldigt utsatta och som har ett stort behov av stöd från samhället. Under det senaste året har en enorm oro spridits. Vi hör berättelser om personer som får sin assistans neddragen eller helt blir av med sin assistansersättning.

Under hela hösten har vi hört uttalanden från regeringen och inte minst Magdalena Andersson om att vi måste få ned kostnaden för assistansersättningen. Senast förra veckan sa Stefan Löfven att pengarna inte ska gå till jurister och konsulter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Regnér är: Utesluter statsrådet att dessa uttalanden tillsammans med regleringsbrevet och utredningsdirektiven faktiskt påverkar besluten?

Herr talman! Tack, Emma Henriksson! Jag håller helt med om att detta är en oerhört viktig reform. Det är en frihets- och självständighetsreform som vi i regeringen verkligen vill värna.

Vi har dock fått mycket information om att kostnaderna under en tioårsperiod har stigit från 15 till 30 miljarder per år trots att antalet personer bara har ökat med 2 000 - från 14 000 till 16 000 personer. Däremot har antalet timmar ökat. Vi vet också att åtminstone fem tunga instanser har kartlagt att medlen inte alltid används till assistanstimmar, till riktig assistans. De används till jurister, konsulter och marknadsföring - alltså till andra saker än just den här frihetsreformen. Då måste vi göra olika saker.

Vi har därför tillsatt en utredning där en översyn ska göras av domar som har fallit. Vi har även skrivit ett regleringsbrev och har sett över schablonen.

Herr talman! De insatser som regeringen har gjort, de uttalanden som man har gjort, de utredningsdirektiv som man har gett och det uppdrag som Försäkringskassan har fått är just det som skapar oron. Min fråga, som statsrådet inte besvarade, var: Utesluter statsrådet att vad regeringen säger och vad regeringen ger direktiv om påverkar de beslut som tas i ärendena?

Herr talman! Försäkringskassan har i uppdrag att bidra till att bryta timutvecklingen, som har varit väldigt dramatisk under senare år. Vi vet dessutom att medlen inte används rätt. Försäkringskassan ska självklart göra detta inom ramen för lagen. Den ska även se till att det blir likvärdiga bedömningar i hela landet och att handläggningen har hög kvalitet.

Jag anser att det är mitt ansvar som statsråd att se till att medlen används som det var tänkt. Det är rättighetsbärarnas och skattebetalarnas pengar. Detta är mitt ansvar.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Åsa Regnér.

Sverige lyfts ofta fram som ett föregångsland i fråga om jämställdhet, men vi har fortfarande mycket kvar att göra. Det gäller inte minst styrelserummen där det fortfarande är hopplöst ojämställt, även om utvecklingen går långsamt framåt efter påtryckningar från både nuvarande regering och den föregående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen skickade nyligen ut ett lagförslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser på remiss. Vilka effekter hoppas statsrådet att en sådan lag får för jämställdheten i ett större perspektiv, förutom att den givetvis tvingar bolagen att föreslå fler kvinnor till styrelserna?

Herr talman! Tack för frågan, Johanna Haraldsson!

Vi har sedan länge delmål för jämställdhetspolitiken. De handlar om representation, jämn makt och inflytande. Detta är förstås en oerhört viktig fråga jämte de andra delmålen om ekonomisk jämställdhet, minskat våld mot kvinnor och så vidare.

Frågan om kvinnors närvaro i börsnoterade bolagsstyrelser har diskuterats i åtminstone 15 år. Näringslivet har haft mycket lång tid på sig att förändra sammansättningen i bolagsstyrelserna, där det fattas väldigt viktiga beslut som går över dem som sitter i dessa rum.

Kvinnor har betydligt högre utbildning än män och har också nästan lika stor chefserfarenhet som män, om man ser generellt på arbetsmarknaden. Det är hög tid att använda denna kompetens. Detta är en viktig jämställdhetsfråga, vilket även många andra länder ser. Exempelvis var jag i Tyskland i går. I Berlin har man nyligen lagt fram ett liknande förslag.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Men om man lyssnar på företrädare för de borgerliga partierna kan man dra slutsatsen att det här förslaget kanske blir svårt att få igenom i Sveriges riksdag. Vilka andra åtgärder tror ministern att man ska kunna vidta för att öka jämställdheten inom näringslivet?

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vidta många olika åtgärder, framför allt från näringslivets sida. Jag träffar förstås ofta företrädare för näringslivet. De är medvetna om den här frågan. De är också medvetna om att män rekryterar män. Det är inte fel på kvinnor generellt sett, utan det handlar om rekryteringsprocesserna. Man behöver en dialog om det. Men jag vet att både debatten om lagstiftningen och förslaget sätter ytterligare fart på diskussionen. Jag vet också att många svenska företag har jämställdhet som varumärke.

Herr talman! Nyligen presenterade Sexualbrottsutredningen äntligen - tredje gången gillt - ett förslag om en samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning. Det rådde politisk enighet i kommittén. Mina frågor till justitieministern är: Kommer det att beslutas om en sådan här lagstiftning? Kommer den lagstiftningen i så fall även att innehålla ett förslag om ett oaktsamhetsbrott? På så sätt höjs kraven på var och en att ta ansvar för att den man inleder sexuella relationer med deltar frivilligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det korta svaret på den frågan är: Ja, vi kommer att lägga fram en proposition under den här mandatperioden. Det kommer att ske nästa år. Det blir en av de stora straffrättsliga reformer som vi genomför. Jag tog som sagt emot utredningen förra veckan. Det är klart att det är en väldig styrka att vi har alla partier bakom detta. Det skulle innebära en stor förändring i straffrätten att ändra princip här.

Samtidigt ska jag inte gå händelserna alltför långt i förväg. Som frågeställaren vet är utredningen ute på remiss, och jag måste ha respekt för remissomgången. Men jag skulle gärna vilja ta fasta på en del av huvudförslagen i utredningen. Det handlar om att gå över till en princip som säger att utgångspunkten för lagstiftningen ska vara att det som inte är frivilligt är ett övergrepp. Då slipper man laborera med begrepp som hot, våld, tvång, utsatta situationer och hjälplöst tillstånd, vilka har varit väldigt svåra att hantera.

Herr talman! Ett ytterligare förslag i det här betänkandet är att domarkåren ska stärkas för att agera mot kränkande och ovidkommande frågor. För att personer som har blivit utsatta ska känna att det är värt att gå igenom en tuff rättegång är det otroligt viktigt att vi får bukt med att det fortfarande ställs massor med frågor om färgen på trosorna, historiska sexualvanor etcetera. Vilka ytterligare åtgärder anser justitieministern behövs där?

Herr talman! Jag tror att det alltid behövs en löpande kompetensutveckling av alla aktörer i rättsväsendet i de här frågorna. Domarna är säkert en del av det, men det gäller också åklagare och försvarsadvokater. Det behövs hela tiden kompetensutveckling.

Men betänkandet innehåller också ett nytt förslag om att man ska få ett målsägandebiträde tidigt i processen, redan från början. Jag tror att det har väldigt stor betydelse för att man ska kunna klara den här processen hela vägen ut och därmed också kunna klara upp fler brott.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Johansson.

För ett år sedan gick Anton Lundin Pettersson in på skolan Kronan i Trollhättan. Tre personer mördades. Anton drevs av högerextrema åsikter och ansåg att invandrare och flyktingar var det största hotet.

Under 2014 utsattes 1,4 procent av Sveriges befolkning för främlingsfientliga hatbrott. År 2015 blev rekordåret, med flest polisanmälda hatbrott någonsin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hatbrott är inte en brottsrubricering utan ett samlingsnamn på flera olika brott där motivet är hat och fördomar mot en grupp människor. Det kan vara fråga om ett hakkors på en synagoga eller en kvinna som blir bespottad för att hon bär slöja. Tyvärr ökar hatbrotten, och rasistiska miljöer uppmanar sina anhängare att gå från ord till handling.

Vad avser regeringen att göra för att minska antalet hatbrott?

Herr talman! Jag tror att det till mycket stor del handlar om att vi måste bli bättre på förebyggande arbete. Jag tycker att både skolan och resten av vuxenvärlden har ett enormt stort ansvar. Jag tycker också att vi som politiska företrädare har ett väldigt stort ansvar.

Det handlar till exempel om vilken ton vi har när vi debatterar sådant här med varandra, men också vilken ton vi använder på nätet. Det är så otroligt lätt att trissa upp nivåerna efter hand i sociala medier, och då kan man dra med sig en del individer som plötsligt kan betrakta det som något naturligt att hålla på på det sättet. Det här tror jag är oerhört viktigt.

Bland annat förbereder vi nu en proposition som handlar om näthat och ska ge bättre lagstiftningsmöjligheter för att komma till rätta med de typer av kränkningar som kan finnas och som förpestar det politiska samtalet.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Johansson för svaret.

Brottsförebyggande rådet har under längre tid påpekat att det behövs en enhetlighet om hatbrotten genom hela rättskedjan och att det behövs en sammanställning av hur domstolar dömer, vilken polis och åklagare ska kunna ta del av för att på rätt sätt kunna utreda hatbrotten.

Vad avser regeringen att göra för att hatbrott ska få en enhetlig definition inom hela rättskedjan?

Herr talman! Jag tror framför allt att vi måste bli bättre på kompetensutveckling för både åklagare och de poliser som får in anmälningarna. Jag tror också att den nya polisorganisationen kan vara en positiv del i en sådan utveckling. Den har nämligen fört med sig att vi får lättare att styra hela organisationen. Nu vet vi att det är många saker som ska på plats innan den fungerar som den ska, men jag tror att det är en viktig pusselbit.

Herr talman! Statsrådet Ibrahim Baylan är samordningsminister i regeringen och har fått ett särskilt ansvar för att samordna regeringens insatser i utanförskapsområden. Det här är en viktig och grannlaga uppgift, kanske regeringens svåraste, enligt Lena Mellin i Aftonbladet.

I Sverige har vi 53 områden som av polisen är klassade som utsatta områden. 15 av dem är särskilt utsatta och har väldigt stora bekymmer. Vid det här laget vet väl hela kammaren vad det handlar om: låg socioekonomisk status, kriminell påverkan på samhällsstrukturen, svårigheter för polis och räddningstjänst att fullfölja sina uppdrag och så vidare. Det behövs insatser. Jag var väldigt glad över att man nu skulle samordna detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan har jag tittat på hemsidan och försökt följa vad regeringen har gjort. Jag hittade ingenting.

Vad har statsrådet konkret gjort för att öka samordningen och för att bekämpa de svårigheter vi ser i utsatta områden runt om i Sverige?

Herr talman! Jag tackar Beatrice Ask för en väldigt viktig fråga. Det är sant att polisen har pekat ut ett antal områden, som Beatrice Ask säger. Jag är själv uppvuxen i ett av dessa 15 områden och kan vidimera en del av de utmaningar som finns.

Det här är tyvärr ingenting nytt utan har pågått under en tid. Jag tror att det är viktigt att vi på kort sikt ser till att stärka polisen och lagstiftningen. Det gör att vi kan vidta åtgärder och lagföra dem som begår brott, oavsett om det handlar om att bränna bilar eller andra typer av grövre brott. Men vi har också en rad andra åtgärder, som att stärka skolan, stärka arbetsmarknaden, stärka civilsamhället och stärka samhällsservicen.

Beatrice Ask har letat, och det är bra. Men hon hade faktiskt inte behövt leta särskilt länge. Redan i somras presenterade jag tillsammans med statsministern en rad åtgärder. De åtgärderna återkommer i den budget som regeringen har lagt fram och som ska behandlas här i riksdagen. Det handlar helt enkelt om ett långsiktigt arbete för att bryta den här utvecklingen.

Herr talman! Jo då, jag har läst de allmänna skrivningar som finns i budgeten och annat. Men min fråga var: Vilka konkreta insatser har samordningsministern gjort för att vi nu ska ha ett samordnat arbete i varje område?

Under lång tid har många lokala myndigheter och nationella myndigheter gjort både det ena och det andra. Men det har inte varit tillräckligt. Jag är helt övertygad om att man behöver ett strukturerat, långsiktigt och målmedvetet arbete fokuserat på varje område. Jag vill veta vad som görs.

Herr talman! Jag håller helt och hållet med Beatrice Ask om att det till att börja med måste vara långsiktigt. Under tiden som budgeten behandlas håller vi med de resurser som avsatts på att tillsätta en delegation. Den ska jobba och sluta avtal med alla dessa kommuner och områden.

Herr talman! Om jag finge önska något skulle jag önska en större samsyn mellan de politiska blocken. Det vore till gagn. Många av de åtgärder som har vidtagits tidigare har varit av projektkaraktär och för korta. Även om de har varit bra har de försvunnit. Här skulle jag önska ett större samarbete över blockgränserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Anna Johansson.

I morse hölls ett seminarium i riksdagen om en bro över Gullmarn där företrädare från Lysekils kommun och näringsliv var med. Detta är ett projekt som statsrådet väl känner till efter sitt besök i Lysekil tidigare i år.

Det handlar om att ersätta Sveriges näst mest trafikerade färjelinje med en bro i stället och en fast förbindelse. Det skulle korta restider, stärka och utveckla arbetsmarknadsregionen och också möjliggöra för företag att kunna klara den kompetensförsörjning som krävs. Ett exempel i Lysekil just nu är en stor expansion för Preem där de planerar att anställa många människor. Då behövs det en större arbetsmarknadsregion.

Tidigare infrastrukturministern Åsa Torstensson från Centerpartiet lyckades få med två vad man kallade för omöjliga broprojekt i den nationella åtgärdsplanen genom att tillämpa ett kreativt tankesätt och avgiftsfinansiering. Min fråga till statsrådet är därför: Kan vi förvänta oss att detta broprojekt kommer med i den nationella åtgärdsplanen?

Herr talman! Tack för frågan, Fredrik Christensson!

Regeringen lade för ungefär en vecka sedan fram en infrastrukturproposition till riksdagen med inriktning och ramar för nästkommande planperiod. Det är en väsentligt höjd ambitionsnivå jämfört med gällande plan. Det ger naturligtvis ökade förutsättningar för både alldeles nödvändigt underhåll på framför allt järnvägen och möjligheten till nya investeringar som vi också behöver i transportinfrastruktursystemet.

Vilka enskilda objekt som kommer att prioriteras i den nationella planen kommer däremot regeringen att återkomma med 2018 efter att Trafikverket har gjort sedvanlig åtgärdsplanering där man väger olika samhällsnyttor mot varandra. Det är en oerhört viktig process som inte bör föregripas.

Herr talman! Som ministern mycket väl är medveten om handlar projektet i Lysekil inte om ytterligare pengar eller nya medel. Det handlar om att få använda de medel som i dag används för drift och underhåll av färjorna och kunna skjuta över dem till att finansiera ett broprojekt.

I Sverige har vi ett regelverk som säger att man endast får använda 20-25 års driftsmedel medan man till exempel i vårt grannland Norge har den dubbla tiden. Det är klart att det möjliggör helt nya projekt. Min följdfråga är: Är regeringen beredd att ändra i regleringsbrevet till Trafikverket i den här frågan?

Herr talman! Det är inte någonting som vi har tagit ställning till i det här skedet. Det är fortfarande så att de investeringar som ska göras måste vägas samhällsekonomiskt mot varandra. Även om det handlar om driftsmedel som i så fall skulle föras över till en investering är det inte riktigt samma typ av budgetteknik. Det går inte att hantera den frågan riktigt så enkelt. De investeringar vi gör ska vara väl avvägda ur skattebetalarnas synpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Åsa Regnér.

Socialtjänstlagen ska i dag utgöra en tydlig ramlag. Det har genomförts ett drygt sjuttiotal omfattande förändringar av lagen genom åren. Det har medfört att lagen har blivit mer svåröverskådlig och därtill detaljstyrande. Utöver det har det tillkommit ca 180 föreskrifter och genomförandeplaner staplade på varandra. Detta skapar otydlighet och osäkerhet vid tillämpningen av lagen.

Min fråga är: Kommer ministern att verka för en total översyn av socialtjänstlagen?

Herr talman! Tack för frågan! Mitt svar är ja. Det vill jag absolut göra av de skäl som du nämner här. Det är viktigt att ha en modern socialtjänstlag som tjänar medborgarna i utsatta lägen och gör det på ett så effektivt sätt som möjligt. Därför kommer jag att återkomma med utredningsdirektiv.

Herr talman! Det var ett positivt svar av Åsa Regnér. Jag har inte hört det innan. Man har diskuterat detta och uttalat sig den 1 december i någon tidning och sagt att diskussion fortfarande pågår. Det är positivt att man börjar titta på detta så fort som möjligt. Osäkerheten ställer till väldigt mycket för socialsekreterarna och även för klienterna. Jag ser positivt på det.

Herr talman! Det tar lång tid därför att det är en omfattande lagstiftning. Men det är viktigt att göra det för att den ska fungera så bra som möjligt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna Johansson.

Under många år har Stockholmsregionen haft problem med sina pendeltåg. En av orsakerna är trängsel, en annan är en längre tids bristande underhåll. I regionen är behoven av en fungerande arbetspendling stora och växande inte minst på grund av befolkningsökningen. Detta är dessutom inte bara ett Stockholmsproblem. Länsstyrelsen har konstaterat stora pendlingsströmmar från både Uppsala län och Södermanlands län.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet: I vilken mån kommer infrastrukturpropositionen att bidra till att lösa problemen i Stockholmsregionen?

Herr talman! Tack, Mathias Tegnér, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Järnvägsunderhållet är en av de mest prioriterade frågor som vi arbetar med under mandatperioden av väldigt uppenbara skäl. Vi har redan nu tillfört 1,34 miljarder per år till järnvägsunderhållet. En stor andel av de pengarna används i storstadsområden eftersom det är där som de verkliga flaskhalsarna och de stora problemen till stor del finns.

Med den infrastrukturproposition som regeringen nu har lagt fram till riksdagen kommer underhållsmedlen att öka ytterligare med 47 procent jämfört med gällande ram. Det innebär ett väsentligt tillskott, och en betydande andel av det kommer med stor sannolikhet att landa i storstadsområdena och Stockholmsområdet.

Herr talman! Jag har inga följdfrågor. Jag är nöjd och glad över det kloka svaret och hoppas på att pendeltågen kommer att gå bättre.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag göra ett litet klargörande. När lagen om gränskontroller infördes var det endast Sverigedemokraterna som stöttade regeringens förslag. Sverigedemokraterna hade å sin sida tuffare förslag än regeringen. På den andra sidan fanns det partier som ville ha mildare förslag eller inga gränskontroller alls.

Bland de partier som ville ha mildare lagstöd för gränskontroller fanns bland annat Moderaterna, som föreslog att Sverige skulle öppna sina gränser igen redan från och med den 21 juni i somras. Detta går att läsa i reservation 5 i betänkande 2015/16:JuU24. Nuläget i vår omvärld och i Europa ser inte ut att ge några garantier för att en öppna-era-hjärtan-och-öppna-gränser-politik inte skulle upprepa det kaos som inträffade förra hösten.

Kommer regeringen att fortsätta med våra inre gränskontroller, Morgan Johansson? Om EU-kommissionen inte vill att vi ska det, kommer regeringen då att vika sig för EU och öppna våra gränser med risk för fortsatt massinvandring?

Herr talman! Den svenska regeringen har under gårdagen skrivit under det brev som gick till kommissionen där vi begärde en möjlighet att kunna förlänga de gränskontroller som i dag är i funktion. Vi återkommer till frågan om hur vi sedan ska göra med den eventuella möjlighet som då uppkommer. Det är ett par saker som vi måste titta på.

Det ena är situationen i Tyskland och hur många oregistrerade asylsökande som är kvar där. Det andra är situationen i Öresundsområdet. Vi vet att gränskontrollerna och id-kontrollerna har lett till en del problem i Öresundsområdet. Den beredningen och den analysen fortsätter.

Jag kan försäkra Adam Marttinen och också alla andra om att vi från vår sida tänker se till att vi tar ansvar för alla de 163 000 som kom förra året. För att vi ska kunna göra det kan vi inte igen hamna i ett läge där det skulle komma 8 000-10 000 i veckan. Det går inte. Då måste vi ha de nivåer vi kan klara av också fortsättningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Morgan Johansson! När det gäller gränskontroller ska regeringen veta att det finns ett stöd från Sverigedemokraterna i samtliga steg som leder mot en mer reglerad inriktning. Jag hoppas att regeringen inte bara gör vad den upplever är nödvändigt utan gör vad som krävs för att trygga den allmänna ordningen och den inre säkerheten i vårt land, och det även om det skulle innebära att vi gör oss till ovänner med exempelvis EU-kommissionen.

Herr talman! Det är väldigt mycket som skiljer regeringen och Sverigedemokraterna åt. En sak är hela ingången i frågan. Vi vill från vår sida ta ett så stort ansvar som vi kan för den globala flyktingkrisen.

Sverigedemokraterna har aldrig velat göra det. Ni har aldrig velat ta emot några invandrare, och dem som finns i Sverige sprider ni ofta både fördomar och felaktiga uppfattningar om. Ni ägnar er åt en propaganda som jag tycker djupt illa om. Vi tar ansvar för Sverige och för att klara detta.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Baylan. Den har lite av samma tema som Beatrice Asks fråga tidigare.

I Folkbladet kunde vi i förra veckan läsa om en händelse där en polisman i Navestad utanför Norrköping övermannades av ett ungdomsgäng som hade låst fast polismannens armar och kastat glödande cigarettfimpar mot honom. Polisen medger att polismannen mycket väl skulle kunna ha utsatts för grövre våld eller till och med ha kunnat bli berövad sitt tjänstevapen under incidenten. Ändå väljer polisen att inte upprätta någon anmälan eftersom man anser att straffvärdet på det misstänkta brottet förgripelse mot tjänsteman är för lågt.

Detta är dessvärre en alltför vanlig bild av situationen för så kallad blåljuspersonal i våra förorter. Vi har under en tid sett hur brandkår och ambulanspersonal trakasseras. Nu verkar polisen gå samma öde till mötes. Vi kristdemokrater har krävt att lagstiftningen på detta område skärps och att straffvärdet för brott mot blåljuspersonal höjs.

Vad tänker regeringen göra för att freda blåljuspersonalen och se till att även mindre allvarliga brott följs upp och lagförs?

Herr talman! Jag svarar på frågan eftersom just det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal är lagstiftning som jag ansvarar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan glädja Stefan Svanström med att vi just nu håller på att processa fram ett utredningsdirektiv för att se över det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal. Det finns kanske även ytterligare några personalkategorier som kan komma i fråga. Det kan handla om dem som arbetar i socialtjänsten och ytterligare typer av personal.

Vi är inte riktigt färdiga än, men vi är på god väg med ett sådant utredningsdirektiv. En sådan översyn kommer alltså i närtid.

Herr talman! Det var ett glädjande besked. Vi ser fram mot förslaget när det väl läggs på riksdagens bord.

Tyvärr är inte detta en unik händelse. Detta följer ett mönster där polisen blir allt mindre benägen att beivra brott av ringa art. I medierna har det under lång tid rapporterats om så kallade vardagsbrott som rutinmässigt läggs ned. Polisens tider för att handlägga även grövre brott blir allt längre. Samtidigt vet vi genom forskning att nästan all grov brottslighet har föregåtts av småbrott. Om vi inte beivrar de små brotten kommer det helt enkelt fler grova brottslingar med tiden, och fler brottsoffer.

Vad tänker regeringen göra för att vi ska få nolltolerans mot brott mot blåljuspersonal och att varje brott, litet som stort, beivras på det sätt som vi har bestämt här i Sveriges riksdag?

Herr talman! I samband med de uppmärksammade bilbränderna i slutet av sommaren presenterade jag och inrikesministern en rad åtgärder för att komma till rätta med detta. En översyn av den nämnda lagstiftningen var en del av det, men vi tänker också gå fram med förslag när det gäller nya påföljder för unga.

Jag tror även att vi behöver bättre brottsförebyggande arbete i många av de områden som vi talar om, och vi kommer med en ny handlingsplan för hela detta förebyggande arbete under hösten.

Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan. Den handlar om de småskaliga vattenkraftverken. Många av dem hotas nu av nedläggning på grund av både dyra och krångliga tillståndsprövningar.

Riksdagen har gjort ett tillkännagivande om att vi ska underlätta tillståndsprövningarna. I energiöverenskommelsen står klart och tydligt att vi ska förenkla dem. Ordagrant står det: "Reglerna för omprövning av vattenverksamhet som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt."

Många av de småskaliga vattenkraftverken hotas nu. En del av dem är över 200 år gamla. Det är olika verksamheter - kvarnar, elverk och annat - som hotas av nedläggning på grund av detta.

Min fråga till statsrådet är: Tänker statsrådet se över detta, och när kommer de nya tillståndsprövningarna att verkligen komma till stånd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är precis som Sten Bergheden säger: Detta är en del av den energiuppgörelse som regeringen har träffat med tre av riksdagens partier, däribland Moderaterna. Grunden för hela problematiken är en kammarrättsdom från 2012, som dessutom följdes av att den förra, borgerliga, regeringen gav i uppdrag till länsstyrelsen att följa upp den.

Det visade sig att många av de mindre vattenkraftverken saknade moderna tillstånd. Detta har naturligtvis ställt till det, och det har blivit betungande i relation till den el som kraftverken producerar. Det var därför vi hade detta uppe i energiförhandlingarna, och det är också därför vi har kommit överens om att försöka hitta ett regelverk som innebär att man förenklar det hela men samtidigt klarar av de moderna miljökrav som vi måste möta.

Regeringen kommer med stöd av energiuppgörelsen att presentera ett förslag under nästa år där vi så långt som det är möjligt försöker underlätta samtidigt som vi ställer moderna miljökrav.

Herr talman! Anledningen är helt enkelt att både riksdagen och energiöverenskommelsen har sett att detta inte fungerar. Därför vill man få till en enklare tillståndsprövning, och det är upp till regeringen att ta tag i frågan.

Mina frågor är: När kommer detta? Kommer regeringen att ge nya regleringsbrev till länsstyrelsen om att det kommer att komma ett nytt direktiv i den här delen? Eller kommer man att vänta tills de småskaliga vattenkraftverken är helt nedlagda i Sverige?

Herr talman! Det gläder mig att Sten Bergheden engagerar sig. Men man kan ju undra vad du gjorde under den tid ni satt i regeringsställning, för detta är ingen ny utmaning. Det här har pågått i tre år, och vi har tagit tag i det.

Jag tror inte att det är möjligt för mig som statsråd att gå in och kvälja dom, som det heter, det vill säga att lägga mig i en dom. Däremot har vi gjort tydligt i energiuppgörelsen att vi ämnar återkomma med ny lagstiftning som förhåller sig till såväl EU-rätt som moderna miljökrav och som gör det hela så lite betungande som möjligt administrativt och ekonomiskt. Det kommer vi att återkomma till nästa år.

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson. Den gäller straffrabatten för 18-21-åringar.

Varje dag läser vi om ungdomsgäng som begår grova brott. Senast för ett par dagar sedan blev en 85-årig man attackerad av tre unga män som slog ned honom och sparkade på honom. Detta är förfärligt.

I måndags var vi på studiebesök i Malmö och talade med polisen där. De som bränner bilar och kastar stenar på poliser är oftast mellan 17 och 21 år. Regeringen har aviserat att man ska skärpa straffen för attacker mot blåljuspersonal, som ministern sa här. Samtidigt ger man 50 procents rabatt till unga yrkeskriminella personer. Detta är dubbla signaler. Vi moderater vill ta bort straffrabatten. Vi tycker att detta är helt fel. Vi tycker att myndiga ska dömas som vuxna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anser statsrådet att det är rimligt att en 18-årig myndig yrkeskriminell person ska få 50 procents rabatt när han gör sig skyldig till grova våldsbrott?

Herr talman! Om Moderaterna nu tycker detta är det någonting som de har kommit på alldeles på sistone. Ni satt trots allt på Justitiedepartementet i åtta år och gjorde ingenting i frågan - inte ens det som vi gör nu.

Vi går nämligen fram med nya påföljder för unga, som jag nämnde i mitt tidigare inlägg. Det gäller till exempel dem som inte kan dömas till ungdomstjänst men där inte heller böter skulle fungera. Vi säger att vi är beredda att gå fram med det man kallar för helgavskiljning, det vill säga att man får en övervakning under helger och på kvällar. Det är en mellanpåföljd som inte har funnits tidigare. Kontaktskyldighet gentemot en kontaktperson är en annan sådan påföljd som vi vidare planerar.

Man ska hålla tungan rätt i mun när det gäller saker och ting. Jag tror att man måste se till att ju yngre en person är, desto mer kan man trappa upp påföljden om personen fortsätter att begå brott.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Alliansregeringen gjorde mycket under sina åtta år, men vi hann inte med allting. Tyvärr hann vi inte med detta. Morgan Johansson säger ofta att vi inte gjorde någonting. Men nu är det faktiskt Morgan Johansson som är justitieminister, och det har han varit i över två år.

Min fråga är: Tycker Johansson att det är rimligt att en 18-årig yrkeskriminell ska få 50 procents rabatt på straff?

Herr talman! Varje straffmätning, och ytterst är det ju domstolarna som gör dem, ska naturligtvis ta hänsyn till hur grovt brottet är. Sedan måste man också se vad som är mest lämpligt för den individ som det handlar om. För en del av de här individerna kan andra påföljder vara bäst. Det handlar till syvende och sist om att se till att de kommer ur brottsligheten och sin kriminella livsstil. Då tror jag att man behöver sociala insatser men ibland också frihetsberövande insatser.

De förslag vi lägger fram handlar precis om det.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Åsa Regnér.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Svensk äldreomsorg fungerar ofta mycket bra, och de flesta äldre är nöjda med de insatser de får. Det visar inte minst den brukarundersökning som kom från Socialstyrelsen i förra veckan.

Samtidigt finns det många delar som vi måste fortsätta att arbeta med om vår svenska modell ska fortsätta att utvecklas. Sedan 90-talet har kommuner, inte minst min egen hemstad Linköping, utvecklat modeller för så kallad förenklad biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Det har visat sig att det blir lättare att få hjälp, man får större inflytande och det frigör resurser för socialsekreterarna.

Men IVO har visat att modeller som finns runt om i landet är olagliga. Jag vet att statsrådet har jobbat mycket med det här och tycker att det är en viktig fråga i regeringen. Jag undrar hur arbetet med detta fortskrider och om regeringen planerar för några förändringar för att möjliggöra för kommunerna att ge så kallad förenklad biståndsbedömning.

Herr talman! Tack för frågan, Anna-Lena Sörenson!

Det här är verkligen en prioriterad fråga för regeringen, och därför har vi avsatt mycket resurser till den här sektorn: 2 miljarder till bemanning i äldreomsorgen och 10 miljarder till kommunerna som naturligtvis kan använda medel även till äldreomsorgen inom ramen för detta. I år har vi också en satsning på kompetensutveckling på 200 miljoner till bland annat den här sektorn. Skälet till det är att man förstås ska ha äldres behov i centrum och kunna stödja äldre kvinnor och män där de befinner sig och i det de behöver.

Jag håller med om att modellen med förenklade biståndsbedömningar är intressant. Det förefaller finnas mycket goda erfarenheter av den, men rättsläget är oklart. Därför har jag tagit initiativ till två olika spår, och vi kommer att få förslag om detta tidigt i vår.

Herr talman! Det låter positivt. Förenklad biståndsbedömning ger människor möjlighet att få tillgång till stödinsatser utan biståndsbeslut och dessutom att själva få påverka de här besluten, vilket är A och O i utvecklingen av äldreomsorgen.

Det är bra att utredningen ska titta på den här frågan. Jag uppfattar det som att statsrådet är angelägen om att kunna gå framåt i den här frågan redan under 2017. Vi är många i den här kammaren som tycker att frågan är angelägen, och vi prioriterar den.

Herr talman! Jag håller med och återkommer med förslag på området.

(Applåder)

Herr talman! I förra veckan presenterade regeringen sin infrastrukturproposition där man säger att man vill bygga nya stambanor för höghastighetståg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Projektet är mycket samhällsekonomiskt olönsamt, saknar större klimatnyttor och kostar 230 miljarder kronor. Det har fått Moderaterna att dra i bromsen och konstatera att det här inte är ett ansvarsfullt projekt. Men regeringen ska sätta spaden i backen kosta vad det kosta vill. Och höghastighetsbanor kostar. Det är ungefär dubbelt så dyrt som vanlig järnväg, vilket innebär att otaliga miljarder kronor kommer att behöva tas från andra projekt runt om i Sverige där det redan är trångt och slitet.

Därför undrar jag: Vilka investeringar och vilket underhåll vill infrastrukturministern välja bort i den kommande planperioden för att ha råd att satsa på höghastighetståg som är dubbelt så dyra?

Herr talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för frågan!

Så som det står i propositionen pekar regeringen ut en ambition att vi har för avsikt att bygga höghastighetsbanor i Sverige av det enkla skälet att vi tror att det är hög tid att vi tar steget in i framtidens transportinfrastruktur i det här landet. Korta restider skapar nya möjligheter till förstorade arbetsmarknadsregioner, och vi binder in orter som i dag inte har tillgång till järnvägsnätet och gör järnvägen mer attraktiv samtidigt som vi tillför ny och helt nödvändig kapacitet.

I propositionen står det också mycket tydligt uttryckt att detta ska göras i den takt som ekonomin tillåter och på ett sätt så att man inte tränger ut andra angelägna objekt, det vill säga att prioriteringen av den här utbyggnaden ska ske inom samma ram för åtgärdsplanering som andra objekt.

Med det är vi både framåtsyftande och samtidigt ansvarstagande när det gäller de medel som vi har till vårt förfogande.

Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att Sveriges riksdag eller för den delen alla människor runt om i Sverige inte kan få ett seriöst förslag från regeringen om hur man vill finansiera en investering på 230 miljarder. Det krävs inte så väldigt mycket matematikkunskap för att inse att saker och ting måste gå ihop, det vill säga andra behov måste rimligen trängas undan om man bestämmer sig för att göra den här investeringen. Eller är infrastrukturministerns svar att det inte blir några nya höghastighetsbanor under den kommande planperioden?

Herr talman! Jag tror att de flesta är överens om att det inte kommer att färdigställas några nya höghastighetsbanor under nästa planperiod. Inte ens de allra mest ambitiösa och optimistiska bedömarna tror det.

Det vi står inför är att vi behöver ny kapacitet till järnvägen. Då kan vi välja att bygga den med ny, modern teknik med nya sträckningar, vilket tillför många nya nyttor, eller med gammal teknik i befintliga sträckor och betydligt färre nyttor. Vi föreslår det förra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till barn, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Inom kort kommer man att presentera den framtida jämställdhetspolitiken. Vad jag förstår kommer det att vara ett tydligt och ökat fokus på det förebyggande arbetet samt på mäns och pojkars ansvar och delaktighet.

Hur tänker statsrådet säkerställa att detta verkligen sker? Historiskt har jämställdhetsarbetet i huvudsak drivits av enskilda kvinnor och kvinnoorganisationer och förbund.

När det gäller området mäns våld mot kvinnor har vi i huvudsak på samhällets nivå ägnat oss åt att omhänderta konsekvenserna av mäns våld, vilket är självklart i den svenska modellen, och vi ger till exempel ökat stöd för kvinnojourerna.

Men åter till min fråga. Vad är det som nu kommer att göra skillnad?

Herr talman! Tack för frågan, Patrik Engström!

Det här är jag väldigt angelägen om, det vill säga att ha ett ökat fokus på att förebygga våld mot kvinnor och att i största allmänhet i jämställdhetspolitiken fokusera på mäns och pojkars roll i jämställdhetsarbetet och också skapa ett samtal och en dialog där män och pojkar känner att de har en roll och känner sig inbjudna till det här samtalet.

Det här är för övrigt en fråga som man pratar om i hela världen. Jag var i Luxemburg i måndags på ett EU-möte där man diskuterade det här, framför allt män och omvårdnad och omsorg.

I den skrivelse som jag kommer att presentera om tre fyra veckor kommer jag att ha som ambition att använda de goda kunskaper som vi redan har i Sverige när det gäller att jobba med män och pojkar och jämställdhetsarbete och att förebygga våld. Att binda ihop de här projekten till mer av ett nationellt program är helt nödvändigt för att ta nästa steg i jämställdhetspolitiken.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Kan Regnér ge något exempel på åtgärder som man har för avsikt att vidta?

Herr talman! Det finns redan i Sverige kunskap och organisationer som jobbar mycket med de här frågorna. Vi har också gett uppdrag till Skolverket och Barnombudsmannen, vi har en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting och vi har ett paket som riktar sig till ensamkommande och nyanlända, framför allt pojkar och män, om kunskap, om jämställdhet och om delaktighet i jämställdhetsarbete och om hur man kan förebygga våld.

De här uppdragen som vi lade ut redan när vi tillträdde ska tillsammans utgöra grund för ett nationellt program för att stärka det här arbetet. Hur det ska gå till ska vi konkretisera i skrivelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Ibrahim Baylan.

Mellan 2010 och 2016 ökade elpriset med 38 procent för Vattenfall och Ellevio som är två av de största aktörerna. Det ökade inte lika mycket för Eon, och för de övriga ökade det ungefär 16 procent.

Nils Holgersson-rapporten görs varje år för att se hur mycket priset ökar, och det gäller inte bara el utan också vatten, avfall och värme. Det har varit en ökning med 4 procent på bara ett år. Mycket av den ökningen beror på elprisökningen, som har skett under flera år.

Energimarknadsinspektionen ska ha kontroll över elprisstegringarna. Men tyvärr har inte detta fungerat - de ligger nu också i konflikt och har förlorat i rätten. Kan man tänka sig att reglera elpriset på något sätt, så att man på förhand, till exempel från Energimarknadsinspektionen, kan bestämma hur stor elprisökningen får vara?

Herr talman! Bara för tydlighetens skull: Elpriserna har fallit sedan 2010. De har näst intill halverats eller till och med mer. Däremot har elnätspriserna, precis som Hillevi Larsson säger, höjts. Grunden för det är en kammarrättsdom som gav dessa bolag, mot Energimarknadsinspektionen, rätten att höja priserna.

När man har monopol, som dessa företag har, är det klart att det är ett särskilt ansvar. Vi hade en reglering 2011 som reglerade detta. Det var en förordning som i domstol visade sig inte hålla. Den regleringen har gjorts om. Jag har också förklarat att regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att se till att skydda konsumenterna och se till att det finns en balans mellan rimliga avkastningskrav, investeringsbehov och konsumenternas behov av en stabil tillförsel av elektricitet.

Herr talman! Tack för påpekandet! Det är inte allt som har ökat, som tur är. Men det är illa nog att elnätspriset har ökat och att det är en så stor ökning.

Energimarknadsinspektionen hade den bestämda uppfattningen att det var för mycket, men tyvärr förlorade de. Vi kan dock politiskt slå fast vilket regelverk vi vill ha. Jag tror att det är viktigt att se till att det inte är så stora skillnader. Det är alltså 3 300 kronor som en familj betalar mer per år om den har dem som har höjt mest. Det är inte rimligt.

Herr talman! Hillevi Larsson tar upp en väldigt viktig fråga, särskilt som det är ett naturligt monopol vi pratar om. Regelverket har sedermera gjorts om. Nu ska det prövas ytterligare en gång i domstol. Och vi kommer att ge ett uppdrag till Energimarknadsinspektionen att föreslå ytterligare förändringar som ska göra att vi får en bättre balans än den vi har i dag mellan rimlig avkastning, investeringsbehov och när det gäller att vi ser till att elen når konsumenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om man tittar på höjningarna av elnätsavgifterna ser man att de är betydligt högre än den allmänna .

Herr talman! Min fråga riktar sig till båda statsråden Johansson, men jag tror att det blir Anna Johansson som får frågan. Den gäller nämligen inrättande av nya flyglinjer och den eventuella gränskontroll som behöver göras på en flygplats när en ny flyglinje inrättas.

När jag besökte gränspolisen i Malmö i måndags nämnde man att man har haft problem i Region Syd med att det inrättas nya flyglinjer, till exempel från Växjö flygplats ned till Balkan. Där finns det nu ett nytt modus för asylsökande att ta sig till Sverige. Det kan då vara så att polisen inte har möjlighet att inrätta gränskontroll vid de flygplatserna när Luftfartsverket ger tillstånd till en ny flyglinje.

Min fråga till Anna Johansson blir därför om polisen bör ha någon form av vetorätt i samband med att nya flyglinjer startas på olika flygplatser runt om i landet.

Herr talman! Tack för frågan! Den förordning som gäller i dagsläget i fråga om id-kontroller - det handlar då om Öresundsregionen - handlar om båt, tåg och bussar. Det finns i dag inget lagstöd för id-kontroller ombord på flyg eller inför ombordstigning på flyg. Det förbereds inte heller någon sådan förordningstext i Regeringskansliet. Men vi har naturligtvis också nåtts av de rapporter som visar att det finns en ökad aktivitet när det gäller flyg och att ta sig till Sverige med flyg. Hur omfattande den problematiken eventuellt är och kan bli får vi självklart följa noggrant.

Herr talman! Tack så mycket för svaret! Det gäller just kontroller av pass och id-handlingar vid flygplatser där man inrättar nya flyglinjer. Det är alltså inte gränskontroller i den utsträckning som vi kanske ser just i Öresundsregionen. Men det är nya flygvägar in i landet. Man måste tänka på det när nya flygförbindelser godkänns. Polisen bör ha en möjlighet att uttala sig om huruvida de faktiskt kan göra en kontroll av id-handlingar och pass.

Herr talman! Ja, det som ligger under mitt ansvarsområde är det som de företag som utför resorna gör, det vill säga id-kontroller vid ombordstigning. Det finns inget lagstöd i dag för att göra detta på flygplatser. Däremot har en researrangör rätt att kontrollera id-handlingar och att man tar ombord dem som har köpt biljetter. Det finns alltså en sådan möjlighet. Däremot har inte polisen möjlighet med det lagstöd som i dag finns för id-kontroller att genomföra den typen av kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna Johansson. Det handlar om bredband.

Tillgång till stabilt bredband med hög hastighet är en förutsättning för att människor ska kunna driva företag runt om i landet och jobba och studera på distans. Därför satsar Kristdemokraterna 50 miljoner kronor mer än regeringen 2017-2020 på bredbandsutbyggnad. För att Sverige år 2020 ska kunna nå målet att minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på minst 100 megabit per sekund krävs att onödiga hinder tas bort.

Jag har motionerat om möjligheten att låta kommunala stadsnät överskrida kommungränsen med sin verksamhet. Det har fått stöd från Bredbandsutredningen. Min fråga är: Kommer regeringen att presentera ett sådant förslag till förändring och i så fall när?

Herr talman! Ja, det är numera, precis som ledamoten påpekade, ett normalt krav på ett modernt leverne att vi har tillgång till bredband. Det har arbetats med det både under den förra regeringen och under denna regering. Det arbetet har intensifierats. Vi har dessutom kraftigt förstärkt stödet till bredband i den budget som riksdagen har att behandla.

Det kommer ett stort antal förslag. Vi kommer naturligtvis att bereda dem och kommer att återkomma till riksdagen efter sedvanlig beredning.

Herr talman! Många kommuner rundar i dag lokaliseringsprincipen genom att bilda gemensamma bolag. Men lagstiftningen är alltjämt rådande. Många kommuner vill samarbeta med grannkommunen men kan inte och får inte på annat sätt än just genom att bilda bolag. Vore det inte rimligt att stadsnäten på samma sätt som kommunala energibolag undantas från det här hindret att gå över kommungränsen? Det är min fråga.

Herr talman! Tack för en viktig fråga! Det skulle vara enkelt att svara ja på den frågan i det enskilda fallet. Men vi vet att det är mer komplicerat än så. Vi har under ett stort antal år haft en diskussion om hur man använder den egna kommunens resurser, exempelvis när det gäller skolverksamheter. Principen är att man råder över det område som är kommunens. Jag tror att det kan finnas anledning att titta över detta. Precis som du påpekar finns det undantag.

Herr talman! Min fråga handlar om regeringens avsteg från kompetenskrav och kvalitet. Sis, Statens institutionsstyrelse, är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård. Det handlar om vård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Sis tar även emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vänsterregeringen talar ofta om kvalitet i välfärden men agerar tvärtom. Jag kan bara säga att man sparar 541 000 kronor på Statens institutionsstyrelse inom utgiftsområde 9, hälsovård, sjukvård och social omsorg. Man har även ställt sig bakom att man ska göra undantag när det gäller kompetenskrav och kvalitetskrav avseende medarbetare. Detta är väldigt oroande. Vad avser statsrådet att göra för att säkra kvaliteten och inte sänka den?

Herr talman! Tack för frågan! Sis verksamhet är en väldigt viktig sådan för ungdomar i tuffa lägen som behöver vård och omsorg just inom ramen för Sis.

Sis har också självt ett tufft läge, inte minst i och med den stora flyktingkris som även har påverkat Sis verksamhet. Krav på personalens kompetens vid Sis och andra liknande institutioner regleras i Socialstyrelsens föreskrifter, och Sis har i största allmänhet valt att ändå anställa personal med högre kompetens.

Just nu har man ett kapacitetsproblem och har behövt sänka dessa krav för att över huvud taget hitta personal. Det är oroande, och vi följer det här i samtal med Sis. Vi har avsatt 40 miljoner från regeringens sida och kommer .

Herr talman! Det är oroande att man sänker kompetenskraven. Det handlar om människor som arbetar med barn med många behov, barn som dessutom har blivit svikna av samhället på många olika sätt.

Ni ställer er alltså bakom att man sänker kraven på dem som anställs. Ett år framöver gäller att man inte behöver ha någon eftergymnasial utbildning för att jobba i Sis verksamheter. Jag tycker att detta är allvarligt och oroande. Vilka konkreta uppföljningar kommer statsrådet att göra så att det går att mäta och följa detta?

Herr talman! Det här är beslut som myndigheten fattar. Vi följer frågan och har en tät dialog med Sis om detta. Det handlar om ett utsatt område, och hade den förra regeringen satsat mer på den sociala barn- och ungdomsvården och även på det här området hade inte dessa olika instanser befunnit sig i det tuffa läge som de gör.

Nu gäller det att stödja dem, och 40 miljoner till den här verksamheten är ett sådant steg. Vi har också en tät dialog. Naturligtvis ska myndigheter leva upp till de krav som ställs av till exempel Socialstyrelsen.

Herr talman! Regeringen fick i mars i år en fråga om att tillsammans med ett antal EU-länder underteckna ett brev ställt till kommissionen med ett krav på att den planerade gasledningen Nord Stream 2 ska stämma överens med principerna i EU:s energiunion och följa EU-lagstiftningen. Tyvärr ville inte regeringen underteckna det här brevet och missade då chansen att visa handlingskraft och agera mot projektet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ledningarna riskerar att bli ett allvarligt säkerhetshot mot Europa. De gör oss mer beroende av rysk gas, och det riskerar också att vi här i Sverige släpper in ryska staten på känsliga områden.

Regeringen avslog dessutom förfrågan utan att någon beredning skedde med andra relevanta departement såsom Försvars, Utrikes- och Näringsdepartementen.

Min fråga går till samordningsminister Ibrahim Baylan: Borde inte frågan ha beretts med berörda departement innan Statsrådsberedningen sa nej?

Herr talman! I grund och botten handlar detta om den nya gasledningen. Det finns ju redan en gasledning som går där, Nord Stream 1. Ansökan gällande den godkändes av den förra regeringen efter sedvanlig behandling.

Självfallet har vi en diskussion mellan de olika departementen när det gäller detta. Vi har också i samtal med kommissionen, bland annat jag personligen, lyft upp våra farhågor när det gäller just förenligheten med de båda marknadspaket som Europeiska unionen är överens om men också med den energiunion som egentligen var ett initiativ som svar på de problem man har haft med den ryska gasen. Detta var ju ett försök att diversifiera källorna till den europeiska energin. Själva har vi väldigt lite gas i vårt energisystem och är inte lika beroende av den.

Självfallet har vi en pågående dialog med olika departement, och vi har också i samtal med kommissionen framfört de farhågor vi har när det gäller förenligheten med de regler som gäller i EU.

Herr talman! I det här läget räcker det inte med att hysa farhågor. Rysk energipolitik är ett viktigt säkerhetspolitiskt instrument; det är klart uttalat från Ryssland.

Vi har en lång tradition av breda försvarspolitiska överenskommelser här i Sverige, särskilt i frågor av stor utrikespolitisk vikt. Anser inte samordningsministern att detta är en fråga av stor utrikespolitisk vikt som ska förankras såväl inom regeringen som med oppositionen?

Herr talman! Vi behandlar denna fråga på exakt samma sätt som den förra regeringen behandlade den, det vill säga att när vi nu har fått en ansökan från konsortiet kommer vi att behandla den enligt de lagar, förordningar och konventioner som gäller.

Därutöver ser vi att det finns utmaningar och problem med projektet, inte minst när det gäller den energiunion som vi har hållit på att jobba med inom EU i ett par år. Detta har vi framfört till Europeiska unionen på ett flertal sätt. Det handlar inte bara om att skriva brev, utan det går också att framföra i dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Åsa Regnér.

Regeringen har bland annat i regeringsförklaringen sagt att FN:s barnkonvention ska bli till svensk lag. En del remissinstanser är skeptiska, medan andra tycker att detta är rätt väg att gå för att stärka barns rättsliga ställning.

På vilket sätt anser barnminister Åsa Regnér att det kommer att gagna barnen i Sverige att barnkonventionen görs till lag?

Herr talman! Tack för frågan! Vi sammanställer nu de här remissvaren som kom in i helgen. Jag ser fram emot den sammanställningen för att läsa de ofta ambitiösa svar som finns där.

Skälet till att regeringen vill göra det här är förstås att vi sätter barns rättigheter och barns liv i centrum. Det finns en rad väldigt viktiga frågor här - att barn blir behandlade lika, att det inte ska spela någon roll hur föräldrarnas plånbok ser ut och att man också fattar likartade beslut över landet.

Det finns mycket som behöver stärkas när det gäller barns rättigheter. Vi har tittat ganska mycket på det norska exemplet där man har gjort samma sak, fast man har ett annat system. Där ser vi att det dels har blivit så att annan lagstiftning ännu mer speglar barnkonventionen, dels att beslutsfattare och politiska beslut väger in barns rättigheter i mycket större utsträckning än tidigare. Det tycker vi är en önskvärd utveckling.

Herr talman! Tack för svaret! Men krävs det inte mer än lagstiftning för att stärka barns rättigheter, speciellt med tanke på att barnkonventionens formuleringar är ganska vaga och oprecisa?

Herr talman! Ja, det krävs ett gediget arbete runt barns rättigheter för att samlat stärka barns ställning.

Tyvärr är Sverige ett av de länder där klyftorna har ökat mest mellan barnfamiljer under senare år när det gäller den ekonomiska situationen. Sverige har nyligen granskats av FN, och där pekar man bland annat på det men också på andra frågor, till exempel att man bedömer funktionshindrade barns rättigheter olika i olika kommuner och så vidare.

Vi måste alltså jobba med olika sorters insatser, och vi måste också öka kunskapen och informationen.

Herr talman! Häromdagen redogjorde statsrådet Anna Johansson för sin uppfattning att järnvägssträckan Göteborg-Borås inte ska dimensioneras för hastigheter upp till 320 kilometer i timmen och därmed inte bli en fullvärdig höghastighetstågbana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För ungefär 30 minuter sedan svarade statsrådet på en fråga från kollegan Jessica Rosencrantz och sa då att inga höghastighetsbanor kommer att färdigställas under nästa planperiod. Anledningen till att man inte vill köra fullt ut i 320 kilometer i timmen fram till Borås är väl antagligen att man vill spara pengar.

Det finns i dagsläget i nationell plan ett projekt som heter Ostlänken som i nuläget är tänkt att gå i 320 kilometer i timmen och färdigställas under nästkommande planperiod.

Min fråga till statsrådet är: Är hennes besked en öppning för att sänka hastigheten på Ostlänken och därmed, enligt generaldirektören på Trafikverket, sänka kostnaderna med upp till 20 miljarder?