Partiledardebatt - 2016-06-15

Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med några ord från dramatikern Lin-Manuel Miranda som han läste upp efter dådet i Orlando.

We chase the melodies that seem to find usuntil they''re finished songs and start to play.When senseless acts of tragedies remind usthat nothing here is promised - not one day.

Den våldsbejakande extremismen drivs av ett oförsonligt hat. Det är ett hat mot hbtq-personer, hat mot kvinnor och mot människors frihet. Det är regeringens och hela samhällets ansvar att bekämpa terrorismen och extremismen med fasthet. Det är en uppgift vi aldrig viker från. Vi bär också alla en plikt att inte göda hatet med hets eller med hot utan alltid försvara våra demokratiska värderingar.

I sommar kommer jag att delta i Stockholm Pride för att hylla kärleken och för att hylla det öppna samhället. Jag hoppas att alla goda krafter i Sverige kommer med oss.

(Applåder)

Sverige måste nu fortsätta att agera i en orolig omvärld präglad av flyktingkrisen, av Rysslands illegala annektering av Krim och av folkomröstningen i Storbritannien om medlemskapet i EU. Samtidigt möter vi arbetslösheten, segregationen och bristerna i skolan här hemma. Men, herr talman, Sverige har aldrig backat inför utmaningarna. Vi står starka i en orolig tid.

Sverige har nu bland de högsta tillväxttakterna i EU. Sverige har högre tillväxt än USA och våra nordiska grannländer. 110 000 fler människor går nu till jobbet sedan valet, och Arbetsförmedlingen har presenterat den mest positiva prognosen sedan de mätningarna började för tio år sedan. Andelen unga som jobbar är den högsta på 15 år, och Sverige har inte haft så hög sysselsättning i åldrarna 20-64 år sedan Carl Bildt körde den enda vägens politik i diket och Birgit Friggebo ville sjunga We shall overcome. För de unga åhörarna vill jag påminna om att det var 1992.

Det här är en otrolig ekonomisk kraft som det gäller att använda. Vi behöver den för att fortsätta att pressa tillbaka arbetslösheten både på landsbygden och i städerna. Vi ska investera i Sverige. Regeringen satsar nu 8 miljarder kronor extra årligen på Sveriges skolor. Det ger tusentals fler lärare. Det ger högre lärarlöner, minskade grupper i både förskola och på fritis, fler tidiga insatser och ett större statligt ansvar för en jämlik skola. Det är inte skattesänkningar utan samhällsbygge.

(Applåder)

Vi satsar nu 10 välfärdsmiljarder som tillsammans med våra tidigare satsningar motsvarar kostnaden för minst 30 000 nya kollegor i vården, i omsorgen och inte minst i den slitande socialtjänsten. Det är inte skattesänkningar. Det är samhällsbygge.

Det här är viktigt. Vi som samhälle kan aldrig någonsin acceptera att våldsverkare och extremister försöker ta makten över någon annans liv eller hindra poliser, ambulanspersonal eller brandmän i sin yrkesutövning. Ja, polisernas resurser ska stärkas, och det ska göras på kort sikt. Stenkastarna ska stoppas. Allas rätt till jämställdhet, individuell frihet och trygg hemmiljö ska försvaras. Om detta finns det en bred enighet här i Sveriges riksdag. Den kampen ska vi ta tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men det krävs något mycket större, något bredare. Det krävs en strukturell kamp mot den segregation som göder hopplösheten, kriminaliteten och extremismen. Den kan inte lösas genom ett sjätte jobbskatteavdrag eller lägre löner. Den kräver en utvecklad svensk modell som omfattar alla. Därför kommer regeringen att starta ett brett och gediget reformprogram för att lyfta utsatta områden i vårt land. Det arbetet ska bygga på forskning och evidens och vad det är som kan bryta segregationens mekanismer. Det arbetet kommer att pågå inom fem områden.

Vi ska knäcka brottsligheten.

Vi ska bryta långtidsarbetslösheten.

Vi ska lyfta skolorna och elevernas resultat.

Vi ska stärka samhällsservicen och bekämpa trångboddheten.

Vi ska stödja civilsamhället och arbetet för våra demokratiska värderingar.

Vi kommer att göra arbetet tillsammans med myndigheter, med kommuner och med föreningslivet. Det ska inte vara något kortsiktigt, glättigt projekt, utan det ska vara ett långvarigt reformarbete för att Sverige ska hålla ihop. Det är helt enkelt samhällsbygge.

(Applåder)

Slutligen vill jag vända mig till alla er som tog ansvar för att Sverige nu äntligen har den långsiktiga energiöverenskommelse som näringslivet och hushållen har efterfrågat. Tack!

Blockpolitiken är och förblir en bromskloss för Sverige. Det finns ingen motsats mellan att attackera varandras politik, ha en hård politisk debatt, och samtidigt kunna samarbeta för att lösa konkreta sakfrågor och föra landet framåt. Min uppmaning till riksdagen kvarstår. Begrav blockpolitiken. Låt oss ta landet framåt tillsammans!

(Applåder)

(Applåder)

Herr talman! Jag älskar dig! Så stod det i ett sms som 30-årige Eddie Justice skickade till sin mamma några minuter efter klockan två i söndags natt inifrån nattklubben The Pulse i Orlando. Kanske hade han just sagt eller känt att han älskade en annan kille, tidigare samma kväll. Det får vi aldrig veta. När hans mamma skrev "Jag älskar dig" i ett sms till sin son knappt en timme senare fick hon inget svar.

Dagen därpå bekräftades att Eddie Justice var ett av de 49 dödsoffren i den värsta masskjutningen i USA:s moderna historia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Massakern i Orlando var en hat- och terrorattack mot oskyldiga människor, mot hbtq-rörelsen, mot hela vårt öppna samhälle, mot vårt sätt att leva, mot rätten att vara sig själv, mot våra värderingar, mot oss alla. Attacken i Orlando visar hur det öppna samhällets värderingar, våra värderingar, aldrig någonsin kan tas för givna och alltid måste försvaras.

(Applåder)

Herr talman! När det ofattbara händer känns det ibland lite enkelt att gå tillbaka till vardagen, men tryggheten i vårt svenska samhälle ger oss styrka när vi som bäst behöver den. Nu här hemma har sommarlovet precis börjat. Morgonstressen har bytts mot sovmorgnar för elever. Föräldrar räknar dagarna till semestern. Många som har kommit hit, nya under hösten och vintern, får nu möjlighet att upptäcka Sverige utan mörker och kyla.

Sverige är ett mycket bra land att leva i för många, men inte för alla.

Det finns de som visserligen slutade skolan nu men som inte klarade att få de resultat de skulle behöva. Det finns de som är lediga nu men som inte kommer att gå tillbaka till jobbet, för de har inget jobb att gå till. Det finns de som såg fram emot att se sin favoritartist på en festival men som stannar hemma av rädsla för kränkningar och övergrepp. Sveriges riksdag har snart sommaruppehåll, men Sveriges utmaningar tar inte semester.

(Applåder)

Därför har vi moderater en plan för ett starkare Sverige. Den tar sin utgångspunkt i den svenskaste av värderingar, nämligen den som handlar om att göra rätt för sig. Här gör vi rätt för oss. Vi bidrar efter bästa förmåga, och vi får ett starkt samhälle som håller ihop. Vår plan har fem viktiga delar som avgör hur Sverige ska kunna vara starkt i framtiden: stark ekonomi, nolltolerans mot dåliga skolor, fler i arbete, tillväxt i hela landet och en trygghet man kan lita på.

Vår plan för ett starkare Sverige börjar med en stark ekonomi. Ansvar för ekonomin kräver minskade bidragskostnader. Skattepengar måste användas effektivt och rätt. Den som kan bidra men ändå tar sig rätten att leva på andra sviker samhället.

Den andra delen i vår plan stärker skolan genom mer undervisning och mer utrymme för duktiga lärare och genom att Sverige inför nolltolerans mot dåliga skolor. Alla elever har rätt till bra kunskap, men ingen har rätt att utsätta elever för en dålig skola.

Den tredje delen i en plan för ett starkare Sverige bryter utanförskapet. För att fler ska få sitt första jobb måste fler få möjlighet att lära sig jobbet på jobbet. Därför behövs första-jobbet-anställningen. Arbete och ansträngning ska dessutom alltid löna sig, och därför behövs första-jobbet-avdraget.

Den fjärde delen i en plan för ett starkare Sverige ger möjlighet till bättre tillväxt i hela landet. Det kräver fler bostäder, bättre transporter och trygg energiförsörjning. Nu avskaffas den skadliga effektskatten. Det är viktigt för jobben, inte minst i industrin. Sverige har inte råd att förtidspensionera kärnkraften.

Den femte delen i vår plan för ett starkare Sverige handlar om att tryggheten måste finnas överallt. Det kräver poliser, skärpta straff och att samhället reagerar med full kraft mot den som angriper någon som försöker få tryggheten att fungera. Sverige måste vara ett starkt samhälle för alla, och det ska gälla överallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Vill man leda Sverige framåt måste man ha en plan. Det har inte Stefan Löfven, och han blundar för Sveriges utmaningar. Snart lever 1 miljon människor i Sverige i utanförskap. År 2020 närmar sig kostnaderna för sjukförsäkringen dubbla nivåer jämfört med 2014, och vi har inte blivit dubbelt så sjuka. Nästa år lånar regeringen 85 miljoner kronor per dag och minskar arbetskraftsdeltagandet - i högkonjunktur. Stefan Löfven håller på att tappa greppet om svensk ekonomi. Så tar man inte ansvar för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! En utmanande omvärld kräver samarbete. Exempelvis kan kampen mot terrorismen inte föras utan, bara tillsammans med, andra. Nästa vecka röstar det brittiska folket om sitt EU-medlemskap. Resultatet är viktigt inte bara för dem utan även för oss. Vi behöver ett aktivt EU-samarbete, mer nu än på mycket länge.

Vi behöver se den möjlighet ett medlemskap i Nato ger i fråga om att bygga säkerhet tillsammans. Medan vi står här inne och debatterar övar svenska män och kvinnor tillsammans med kollegor från Natoländer i Östersjöområdet. Det är viktigt. En plan för ett starkare Sverige står inte i motsats till, utan blir stärkt av, samarbete med andra.

Herr talman! Den här debatten handlar om hur Sverige kan stå starkt och möta utmaningar. Det kräver en plan. Det har vi moderater. Fyra partier i Alliansen söker väljarnas förtroende tillsammans för att leda Sverige framåt utifrån gemensamma värderingar, som att det alltid måste löna sig att jobba. Vi vet att man måste jobba för att nå politiska resultat. Det jobbet är vi beredda - och ser fram emot - att göra.

(Applåder)

(Applåder)

Herr talman! Världen har skakats av ytterligare islamistiska terrordåd de senaste dagarna. Händelserna i Paris och inte minst Orlando är nya exempel på att det råder krigstillstånd i världen. Det är ett krig som angår också oss här i Sverige, även om vi ännu inte räknar några islamistiska terrordödsoffer på svensk mark - åtminstone inga oskyldiga sådana.

Dessa dåd är attacker på vårt samhälle och vårt sätt att leva. Det är attacker på demokratin, öppenheten och friheten. Vi befinner oss i krig, och det är ett krig vi måste utkämpa tillsammans med andra länder i vår del av världen men också tillsammans med den del av den muslimska världen som drabbas av mördande förtryck, fördrivning av minoriteter och så vidare.

Vi ska utkämpa detta krig både militärt och humanitärt. Vi ska möjliggöra för förtryckta minoriteter att stanna kvar i närområdet och därmed motverka terrorsekternas försök att fördriva dem. Det gör vi genom att upprätta säkra zoner, och vi gör det genom att delta i fredsbevarande insatser och genom att öka vårt humanitära bistånd.

Vi har dock ett ansvar att ta även på hemmaplan, herr talman. Jag är oerhört bekymrad över vad de senaste decenniernas ansvarslösa, slappa invandringspolitik har fört med sig i form av terrorister och extremister. Vi har egentligen inte haft en aning om vilka som har tagit sig in i vårt land, och den splittring och segregation som följt av den ansvarslösa politiken göder och föder polarisering, hat och motsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi ser människor som har vuxit upp i Sverige men som inte hör till - människor som fysiskt befinner sig här i Sverige men som på ett mentalt plan är i en helt annan del av världen. Det är människor som aldrig har fått en chans att höra till. De har inte förväntats höra till den svenska gemenskapen, utan de har lämnats och förväntats bygga sin identitet utifrån sin egen eller sina föräldrars bakgrund.

Det är ett oerhört svek, herr talman. Det är ett oerhört svek som kommer att kosta och redan har kostat i form av ekonomiska resurser och sociala problem. Jag vill påstå att det är sju partier i den här församlingen som tillsammans ska skämmas över detta - skämmas över sitt svek.

(Applåder)

Det vi måste fokusera på nu är att hålla ihop landet. Hur mycket det än lockar att säga "Vad var det vi sa?" gäller det att blicka framåt och försöka hitta ett sätt att återuppbygga sammanhållning och samhörighet. Vi behöver vara tydligare med att slå ned på dem som missköter sig och som är här för att förstöra och utnyttja.

Samtidigt måste vi stärka vägen till samhörigheten för dem som har en uppriktig vilja och ambition att bli en del av det svenska samhället, leva här permanent och anpassa sig till vårt samhälle. Vi måste stärka vägen till samhörigheten genom både krav och incitament.

Det ska bygga på idén att man alltid gör sin plikt innan man kräver sin rätt. Det ska bygga på respekt för den svenska kulturen och för de människor som levde här före oss och som har byggt det här landet. Vi måste skapa ett uppvärderat medborgarskap, ökad respekt för vårt gemensamma arv och en stärkt medborgaranda.

Vi ska ha ett tydligt försvar för de normer och värderingar som bygger och har byggt vårt land, och vi ska ha en starkare koppling mellan det svenska medborgarskapet och den välfärd och offentliga service som erbjuds. Vi ska få bort etnisk särbehandling och särlösningar. I stället ska vi ha fokus på riktiga jobb - riktiga jobb inom industrin och välfärden och på landsbygden.

Herr talman! Det talas mycket om samhällsbygge och integration i debatten. Det kommer att talas om det även i dag, gissar jag, och med all rätt. Men det räcker inte att bara prata. Det duger inte att bara hitta på nya namn

spå gammal politik som aldrig har fungerat. Sverige behöver i stället en riktig sammanhållningspolitik, fri från skönmålning och skygglappar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Paula Bieler, Runar Filper och Per Klarberg (alla SD).

(Applåder)

Herr talman! "76 miljoner turkar håller på att gå med i EU." Med de orden tryckta i svart jämte smutsiga fotavtryck på väg in genom en vidöppen dörr kampanjar nu brexitförespråkarna för att Storbritannien ska lämna EU.

Jag tänker tala om den farliga populismen. Den politiska paradoxen för vår tid är slående. Aldrig tidigare har befolkningen varit så välutbildad, haft tillgång till så mycket information och kunnat veta så mycket om sin omvärld. Ändå tycks det aldrig ha varit lättare att omsätta enkel populism i röster. Det är som om vi vet alltmer men orkar förstå allt mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sociologen Zygmunt Bauman var nyligen i Sverige, och han beskrev då det offentliga samtalet som en spegelsal och en ekokammare. Inte minst i de digitala rummen tror vi oss möta andra människor men presenteras för kopior av oss själva. Vi ropar ut åsikter bara för att höra samma åsikter ropas lite högre tillbaka.

De digitala rum där vi i dag formar så mycket av vår bild av världen är själva formade för att vi ska möta en så friktionsfri omvärld som möjligt. Dina likes avgör vilka nya åsikter du möter. Dina vänner sorteras utifrån vem som redan tycker som du. I en miljö av likasinnade kan vi sedan kasta ut åsikter och mötas av hav av gillande utan att ens behöva argumentera eller underbygga med fakta. På så vis bygger vi vår identitet på alltmer tvärsäkerhet.

Vi bekräftas, möter minsta möjliga motstånd, slösurfar lite till - och plattformen kan sälja mer reklam. Sådan är marknadslogiken, och det är inget fel i det så länge det finns andra arenor som bryter den kommersiella logiken med det liberala idealet. I dessa växer vi genom att möta olika perspektiv, och vi formar våra uppfattningar i öppen och kritisk debatt. Där innebär rätt åsikter att man har bäst argument, oavsett vem som för fram dem, och inte att man är den med flest likes.

Grunden för detta läggs i en skola där vi inte servas som kunder utan utmanas som lärande individer. Bildning är det enda motgift vi känner mot myter. Därför får skolan aldrig bli en spegelsal fylld av reflektioner av oss själva. Skolan ska vara en mötesplats av elever med olika bakgrund, erfarenheter och åsikter. I den bästa skolan möts villabarn och hyreshusbarn på samma skolgård. Där läser nyanlända och gammalanlända matte tillsammans. Skolsegregationen ska brytas.

Detta är regeringens skolpolitik i reformer som Samverkan för bästa skola, möjlighet för friskolor att ta emot nyanlända och riktade investeringar till skolor som har det tuffast.

Skolan ska ge oss de verktyg vi behöver för att förstå världen och inte bara upprepa vår egen bild av den. Alla ska kunna se skillnad på sant och falskt, fakta och propaganda och nyhetssajt och hatsajt.

Vi investerar i utbildning i källkritik och medie- och informationskunnighet. En it-strategi för skolan tas fram. Insatser görs för att stärka kritiskt tänkande som förebygger rasism, sexism och våldsbejakande extremism. Det är en del av arbetet för att förebygga hat och extremism. Under hela denna debatt går våra tankar till hbtq-personer över hela världen, i USA och till offren för det fruktansvärda attentatet i Orlando.

Skolbiblioteken ska bemannas. I dag är det inte antalet böcker i hyllan som utgör ett bibliotek utan kompetensen att ge kunskap om hur man navigerar genom en oändlig mängd information och åsikter.

Herr talman! Populismen är alltid granne med det auktoritära. Den vill få oss att sluta tänka och att skylla våra problem på någon annan. Den har aldrig tid för det svåra och ger aldrig utrymme för det komplexa. I Europa skärps nu medielagar, och landvunna rättigheter hotas. Klimatförändringarna förnekas. I populismens värld är det varmare klimatet inte ett resultat av koldioxidutsläpp utan någon konspiration, någon annans fel och någon annans ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är detta som gör populismen så farlig. Ni vet hur det sägs: Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan stoppa klimatförändringarna. Då har vi inte tid att kasta bort vårt förtroende på dem som saluför enkla lösningar.

Det är därför jag försvarar den grå kompromissen. Ibland är den det mest färgstarka som finns. Den är inte enkel. Den kräver tålamod, verklighetsförankring och att man klarar att behålla visionerna i det realpolitiska hantverket. Men det är bara så här ett samhällsbygge blir verklighet: steg för steg och genom hårt politiskt arbete med ögonen på målet om det fossilfria välfärdssamhället, 100 procent förnybar energiproduktion och en skola där varje barn får växa till att bli den vuxen hen vill vara. Det är detta vi kallar att vara visionära realister.

(Applåder)

(Applåder)

Herr talman! På ett ögonblick kan världen på olika sätt förändras. Det blev extra tydligt i helgen, då Orlando drabbades av ett fruktansvärt hat- och terrordåd - ett dåd som drabbade familjer skoningslöst, ett terrordåd som ger eko världen över.

Så var det också i november förra året i Paris och så var det i mars i år i Bryssel när terrorn återigen visade Europa sitt ansikte. På några sekunder hade familjer slitits isär. Sorg och smärta följde i spåren av terroristernas fruktansvärda handlingar.

Så är det för de unga kvinnor som utsätts för övergrepp på asylboenden, för dem som vaknar med hjärtklappning och rädsla varje morgon. Så är det för alla dem som utsätts för ett brott, för dem vars villa genomsökts eller vandaliserats.

Det finns ett före och ett efter Orlando, Paris och Bryssel. Det finns även ett före och ett efter att ha blivit utsatt för övergrepp och brott. Det finns också en tydlig slutsats: Med tryggheten och om alla människors lika rätt och värde kan vi aldrig kompromissa.

Mot dem som begår brott måste samhällets svar vara tydligt och resolut. Straffen måste vara kännbara. Polisen måste prioriteras. Ett tydligare fokus måste läggas på att brottsoffer ska få upprättelse.

Centerpartiet har därför föreslagit att polisen ska få mer resurser, så att de kan få fler kollegor och högre lön, så att de kan klara upp fler brott och genomföra sitt förebyggande arbete, finnas till hands och synas.

Samhället måste också ta ett större ansvar. Vi måste se till att unga kvinnor inte utsätts för övergrepp medan de väntar på besked om de får stanna i Sverige. Myndigheter ska inte få ducka i ansvarsfrågan.

Brott på landsbygden ska inte få läggas på hög, och ligor inte få härja fritt utan rättslig påföljd. Rättsstaten måste finnas i hela landet. Det är en av statens absoluta kärnuppgifter. Tryggheten måste säkras, och den måste vara till för alla.

Herr talman! På ett ögonblick kan också världen förändras till det bättre, i det stora såväl som i det lilla, genom ett positivt besked. Det kan vara en order för småföretaget så att månadens räkningar kan betalas, ett handslag om klimatavtal som får betydelse för hela planeten eller ett telefonsamtal som innebär erbjudande om sommarjobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Just jobben är fortfarande en av de största utmaningar som Sverige har. Enligt regeringens egen prognos går vi mot 1 miljon i utanförskap på bara några år. Vi går mot allt fler som är arbetslösa och befinner sig allt längre från arbetsmarknaden. Detta är människor som inte har hört från en arbetsgivare på flera år, människor som har kommit nya till Sverige och som saknar såväl språkkunskaper som utbildning.

Mot denna bakgrund är risken uppenbar att Sverige klyvs mellan dem som har jobb och dem inte har det. Klyftan riskerar att bli både djupare och bredare än vad vi någonsin tidigare sett.

Herr talman! Centerpartiet står för en riktning framåt, för nya jobb i hela landet, för trygghet, för miljöresultat, för en bra skola och minskade klyftor. Vi vägrar att stå vid sidan om och se på när en ny social underklass växer fram. Vi vägrar att neka de mest utsatta grupperna att få jobb.

I svåra tider måste vi politiker ta ansvar, visa handlingskraft, rulla upp ärmarna och visa att vi inte bara ser problemen, utan att vi också presenterar konkreta lösningar för en väg ut ur utanförskap, en väg bort från passivitet.

För att nå dit krävs konkreta reformer för fler företag och fler jobb. Centerpartiet har därför föreslagit ett sommarjobbsavdrag. Vi hjälper unga som saknar erfarenhet till första jobbet genom att ta bort arbetsgivaravgiften helt för arbetsgivaren när hen erbjuder någon under 18 år ett extra jobb. Så kan den första viktiga raden i cv:et skrivas. Så river vi hinder på riktigt.

Därför har vi lagt fram förslag om ingångsjobb. Nyanlända ska kunna anställas till en lägre ingångslön och gå från låga bidrag till en högre inkomst. Man får mer pengar i plånboken, får in en fot och kan börja klättra uppåt på lönestegen.

Vi har lagt fram förslag om ingångsföretag där allt som behövs för att starta ett företag är en idé och en app i mobilen. Delningsekonomin är här för att stanna. Vi behöver satsa på startups, techföretag och fler små företag i hela landet.

Herr talman! Nyckeln till utanförskapets lösning stavas jobb, och att satsa på företagen är att satsa på jobben. Svårare än så är inte matematiken.

(Applåder)

Herr talman och ledamöter! Denna debatt markerar slutet på ett ovanligt händelserikt riksdagsår. Vi har sett framgångar och tunga bakslag. Vi har sett vidriga terrordåd som det som drabbade hbtq-personer i Orlando bara häromdagen. Vi ser miljoner människor på flykt.

En del av dem har försökt att ta sig till Europa under denna tid. Nu möts de av stängda gränser. De möts av ett Turkiet som är betalt för att vara vår gränspolis. Vi hör nästan dagligen om nya dödliga olyckor i Medelhavet.

Med flyktingkrisen kom också en värderingskris. Vi ser hur retoriken har förskjutits mot det rasistiska och hur politiken har förskjutits åt samma håll. Snart ska kammaren fatta beslut om att förhindra familjer att få leva ihop och ersätta permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga. Det gör livet ännu svårare för många människor på flykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Samtidigt som detta sker är jag glad över Vänsterpartiets inflytande i svensk politik. Vi har kunnat genomföra viktiga välfärdsreformer via statsbudgeten i samarbete med regeringen. Det är fina reformer: avgiftsfri medicin för alla barn, avgiftsfri tandvård för unga, avgiftsfri mammografi, avgiftsfria besök i öppenvården för de allra äldsta och avgiftsfria preventivmedel för unga. Vi fogar nya stenar till välfärdsbygget.

Jag är också glad över att vi tillsammans med regeringen äntligen börjar göra något åt bostadsbristen. De närmaste åren storsatsar vi på både renovering och nybyggnation av lägenheter som man faktiskt har råd med. Det är en bra början, men mer kommer att behövas. Allra mest nöjd är jag med de 10 vänstermiljarderna som kommer att skapa både bättre välfärd och fler arbetstillfällen.

Faktum är att Vänsterpartiet knappast har haft så här mycket inflytande över svensk politik tidigare som vi har i dag.

Ändå finns det väldigt mycket kvar att göra. När det gäller att få regeringen att ändra den grundläggande politiken, skattepolitiken och fördelningen har vi ännu inte lyckats. Socialdemokraterna talade en hel valrörelse om hur högerns skattesänkningar har drabbat välfärden och slitit isär Sverige. Men nu när de har chansen gör de inte mycket för att ändra på det.

Vi har ett skattesystem i Sverige som i grunden är riggat för dem som har det allra bäst. På papperet har vi en progressiv inkomstbeskattning, men med de generösa ränteavdragen och RUT- och ROT-avdragen ser det annorlunda ut i praktiken. Det handlar om enorma summor. Det är de som har det bäst som kan använda avdragen.

På papperet har vi en bolagsskatt som ska vara lika för små och stora företag. Men i praktiken är det så att de riktigt stora företagen kan välja att betala bolagsskatt. Den är i praktiken frivillig - så generösa är avdragsmöjligheterna.

Det var ett slående tv-reportage på Sveriges Television nyligen om att Ullas blomsterhandel betalar mer bolagsskatt än SKF, Electrolux och Volvo gör. Det är inte ett sjyst skattesystem.

Det är dags att göra något åt detta om man menar allvar med att högerpolitiken ökade klyftorna. Då kan vi inte ha ett skattesystem som är riggat för dem som har det allra bäst.

Den nya bankskatten som vi har fått igenom med regeringen är ett steg i rätt riktning, men det är en lång väg kvar till ett skattesystem som gör att vi bidrar efter förmåga. Då måste man våga begränsa avdragen för de rikaste, största och mest välmående företagen.

Det är snart halvtid i denna mandatperiod. Nu är det upp till bevis för regeringen om man menade allvar med att utjämna klyftorna i Sverige, om man menade allvar med att vi ska betala skatt efter bärkraft och om man menade allvar med att den borgerliga politiken var orättvis.

Vi är beredda att göra något åt dessa orättvisor. Vi hoppas att regeringen också är det.

(Applåder)

Herr talman! Frihet är att få älska vem man vill. Det var denna frihet som terroristen i Orlando ville ta ifrån sina offer. Vi viker inte för terrorism. Friheten ska försvaras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Sveriges största utmaning under överskådlig tid är integrationen av alla de nyanlända som har kommit och kommer till Sverige. Låt mig vara tydlig: De reformer och det omtänkande vi nu måste göra är mer omfattande än det vi har gjort förut.

Integrationen börjar med första jobbet. Men LO och Socialdemokraterna stoppar de lösningar som krävs. Trösklarna är för höga, och startlönerna för lågutbildade nyanlända är för höga för att huvuddelen av dem ska få jobb. Detta säger alla experter som granskar Sverige: IMF, OECD och EU-kommissionen, men också våra egna exportorgan Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet.

Liberalerna vill se enkla startjobb för nyanlända. Startlönen för de nyanlända är lägre, men poängen är att människor går från bidrag till jobb.

Statsministern talar om den svenska modellen men försvarar när det kommer till kritan bara ett högt bidragsberoende. Jobb, statsministern, är bättre än bidrag. Arbetslinjen är bättre än bidragslinjen.

(Applåder)

Många nyanlända kommer från länder som har en helt annan syn på jämställdhet än vad vi i Sverige och västvärlden har. Vi har gått igenom hundra år av jämställdhetskamp, vilket många länder i Mellanöstern inte har gjort. Att många flickor och kvinnor lever i hedersförtryck i Sverige i dag är vår generations största jämställdhetsutmaning.

Integration handlar om mycket. Det handlar om jobb, bostäder, värderingar, jämställdhet och skola. Skolan är samhällets grundfundament. Skolpolitikens utmaning blir nu dubbel. Det första är att klara av att ta emot alla nyanlända barn och lyfta in dem i Sverige. Det andra är att samtidigt klara av att lyfta skolresultaten i internationella undersökningar, där resultatet har sjunkit i 25 år.

För detta krävs en kraftfull skolpolitik med kunskapsfokus och studiedisciplin i centrum. Vi ska ha en skola där lärarna har befogenhet att upprätthålla ordning i klassrummet. Vi ska ha en skola där vi behåller de nationella proven och inte går på regeringens utredarförslag att avskaffa dem. Vi vet att prov, uppföljning och kunskapstester är viktiga för att ge eleverna hjälp och utmaningar.

De rödgrönas beröringsångest för allt vad som heter prov och betyg måste upphöra. Ordning och reda i kombination med kunskapsuppföljning är de svagaste elevernas bästa vän.

Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke, och det måste behandlas därefter.

Herr talman! Sverige behöver mer liberala lösningar också på det ekonomiska fältet. Arbetsmarknaden är reglerad efter LO:s kravkatalog. Köerna på bostadsmarknaden påminner närmast om brödköerna i DDR. Systemen värnas framför marknaden. Bostadsmarknaden är dopad av subventioner. Arbetsmarknaden är dopad av bidrag.

Planekonomin gör erövringar också på energimarknaden. Fem partier är eniga om att trycka ut massiva subventioner, minst 40 miljarder och sannolikt upp mot 100 miljarder, till att bygga nya, olönsamma vindkraftverk. Eftersom Sverige redan har ett överskott av elektricitet är det svårbegripligt varför vi ska bygga nya kraftverk. Det finns bara ett enda syfte, och det är att hårdsubventionerade vindkraftverk ska priskonkurrera ut kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sverige behöver både kärnkraft och vindkraft, men Sverige behöver inga luftslott.

Ni socialdemokrater tror att subventioner, bidrag och regleringar är lösningen på alla framtida utmaningar, att människor och marknader inte klarar något själva och att det krävs politiska beslut för att människors liv ska lyftas framåt.

Vi liberaler tror i stället på människan. Sverige behöver mindre av vänsterlösningar och mer av liberalism.

(Applåder)

(Applåder)

Herr talman! Dådet var kallsinnigt planerat. Terroristen slog till på natten på en plats där många var samlade, på en plats där många av dem han hatade fanns: en nattklubb för hbtq-personer i Orlando. Terroristen ringde till polisen, förmodligen för att klargöra sina motiv, och svor sin trohet till IS.

Minst 49 människor dog den natten när friheten och öppenheten attackerades. Vi sörjer med offrens familjer och med hela den amerikanska nationen. I detta gemensamma sorgearbete stärks våra band, och ur det som ondskans krafter tror har varit en seger kommer vi att komma ut starkare.

IS hyllar Omar Mateen och kallar honom en krigare för kalifatet, någon som följt deras uppmaning att i ensamhet slå mot väst. Det är inte klart om mördaren haft någon direktkontakt med IS - förmodligen inte - men det som står klart är att han delade deras värderingar och konsumerade deras propaganda. Kampen mot IS är inte en geografisk strid. Det är en strid om värden.

Herr talman! Denna strid förs även här i Sverige. För ett par veckor sedan vittnade Eskilstunapolitikern Abshir Osman om att det finns delar av hans stad där det är lättare att uttrycka stöd för än opposition mot IS. Om vi inte hade bevis i form av hundratals jihadister som åkt till Syrien hade detta varit svårt att tro och omöjligt att ta in.

Vi måste förstärka Sveriges arbete mot terrorismen och den radikala islamismen. Vi kristdemokrater har föreslagit ett antiterrorpaket om en kvarts miljard för att utöka vår beredskap och förebygga terror på ett bättre sätt, till exempel genom en kraftfull satsning på Forum för levande historia.

Herr talman! Den radikala islamismens spridning är dock bara ett exempel på den värderingskris som Sverige står mitt uppe i. Under generationer byggde vi upp ett gemensamt kapital av goda värderingar. Tillsammans vävde vi en tät väv av värden som har burit oss över orostider och varpå vi har byggt välstånd och välfärd för alla: frihet, jämställdhet, människovärde, eget ansvar och medmänsklighet. I dag utmanas de, och värderingskapitalet töms snabbare än vad det fylls på.

Herr talman! Vad är då Stefan Löfvens svar på värderingskrisen, hans svar på framväxten av parallellsamhällen där svenska lagar inte råder, hans svar på stenkastningen i förorterna, hans svar på de sexuella trakasserierna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Stefan Löfven påstår, när han pressas, att han inte accepterar detta, men sanningen är att han står passiv inför utvecklingen. Hans ovilja att agera säger mer än hans flöde av fina ord. För det saknas inte fina ord. Löfven säger mycket och fint om ett samhällsbygge och om investeringar, men han har glömt den bit som möjliggör alla lyckade byggnationer, nämligen en stadig grund. Utan en stabil värdegrund kommer Stefan Löfvens projekt att falla ihop som ett fuskbygge.

Herr talman! I höstas vände sig Sveriges Radio direkt till de boende i förorten Tensta utanför Stockholm för att få deras vittnesmål om våldsspiralen. En mamma sa uppgivet att hon kan stå ut med mycket men inte med skjutningarna - att ett skott i en kriminell uppgörelse hade gått igenom hennes oskyldiga grannes fönster. Det fick henne att tänka på Somalia och på det krig som hon hade flytt ifrån.

Vi behöver socialt och ideellt engagemang i utanförskapsområdena. Den tysta majoriteten i dessa områden måste få möjlighet att själva bygga upp sina liv. Småföretagare måste kunna erbjudas service utan att utsättas för utpressning. Kvinnor måste kunna välja själva om de vill bära slöja eller inte utan att utsättas för trakasserier. Hantverkaren måste kunna veta att hans bil står redo att ta honom till jobbet nästa dag. Detta är majoriteten i våra förorter, och för att de ska kunna verka behövs ordning och reda. De behöver fler poliser som står vid deras sida och skyddar våra gemensamma värden.

Vi kristdemokrater har föreslagit 2 600 fler poliser som är synliga, och vi har finansierat det i vår budget. Vi har föreslagit utökade befogenheter så att polisen kan göra sitt jobb. Det gör vi för att värderingskrisen inte får fördjupas och för att de värden som byggt Sverige starkt ska fortsätta att bygga Sverige - alla delar av Sverige. Men för att detta ska gå krävs nya lösningar - kristdemokratiska lösningar - inte mer av passivitetens politik.

(Applåder)

Herr talman! Nu har oppositionen talat. Plötsligt - jag har hört det här någon gång och i andra sammanhang på senare tid - börjar de använda ord som svenska värderingar, hålla ihop Sverige och till och med jämlikhet. Men de vackra orden skorrar lite falskt i mötet med den borgerliga politiken.

Oppositionen beskriver rätt bra de problem och utmaningar som vi har i Sverige i dag. Jag håller med - Sverige har alldeles för hög arbetslöshet, och vi har problem med bristande jämlikhet, skolresultaten, bristande trygghet och bristande sammanhållning. Dessa problem har vi. Men de är resultatet och bokslutet av åtta år med borgerlig politik.

Det är bra att de borgerliga äntligen ser vart deras politik faktiskt bär, men i det ljuset ter sig förslagen framåt minst sagt märkliga. För vad blir det när vi summerar dem? Jo, ytterligare skattesänkningar på sammanlagt 64 miljarder kronor. Alla förstår vad det kommer att innebära.

För att släcka elden vill de borgerliga hälla på bensin. Det kommer att ge ökade klyftor, ökad otrygghet och sämre skolresultat. Och så lägger de till förslaget om sänkta löner och försvaret för vinster i välfärden. Då har vi en komplett plan för avveckling av den svenska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men när något går sönder ska man laga det. Man ska passa på att bygga bättre och starkare inför framtiden, och det är därför regeringen har bytt inriktning för politiken för Sverige. Nu gäller inte längre nedskärningar och skattesänkningar, utan nu gäller samhällsbygge.

Anna Kinberg Batra! Vad tror du att er politik för ökade klyftor gör för sammanhållningen i vårt land Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Statsministern har haft snart två år på sig och två minuter nu här i kammaren att ta Sveriges utmaningar på allvar. I stället står han här och pratar om mig och mina kollegor.

Jag vill fråga statsministern, som redan har kallat svenska folket för surrealistiskt och som senast vi hade partiledardebatt frågade varför vi inte var nöjda, varför och hur han kan vara så nöjd. Det stämmer att svensk ekonomi är stark, men nu håller Stefan Löfven på att tappa greppet om den.

Jag vill fråga statsministern hur han kan vara så nöjd och ha så högt tonläge när snart 1 miljon, enligt regeringens egna prognoser, är i utanförskap och möts av stora, hätska ord och hittills sammanlagt 135 traineejobb.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har problem. Det är för hög arbetslöshet, för mycket segregation och för lite jämlikhet. Detta är problem som vi nu måste ta oss an. Frågan är bara hur man gör det.

Efter era åtta år i regeringsställning, Anna Kinberg Batra, fick vi de resultat som vi lever med i dag. Ni måste rimligen inse att om man sänker skatter och skär ned välfärden griper det in i människors trygghet. Det bästa vi kan göra för människor är att åter få dem i arbete.

Det är glädjande att se att arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar. Vi ökar antalet människor i arbetskraften, och ändå ökar sysselsättningsgraden. Det är ett styrkebesked.

Nu ska vi fortsätta. Vi ska inte tillbaka. Jag hör att ni pratar om en plan; det gjorde Jönssonligan också.

När det gäller en stark ekonomi fick vi överta ett stort budgetunderskott levererat av er, fast ni ärvde ett budgetöverskott. Det är ingen bra politik, Anna Kinberg Batra.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern får bestämma sig för hur han ska beskriva svensk ekonomi. De flesta bedömare är eniga om att den är stark, och statsministern brukar ju hålla med om att jobben är fler nu efter de senaste årens reformer.

Det låter nästan i retoriken som att statsministern tar avstånd från de reformer som har gett Sverige en så stark ekonomi och fler jobb. Det låter nästan som att han är emot reformerna som har gett vanliga löntagare ungefär 2 000 kronor mer i månaden att leva på och som hans parti hittills har ställt sig bakom. Jag tycker att det är viktigt i en sådan här debatt att man är tydlig och ärlig med sin politik, och nu har statsministern chans att ge besked. Menar han på allvar att han vill riva upp de här besluten och ta flera tusen kronor ur löntagarnas plånböcker varje månad? Säg det då rakt ut, annars står du bara här och hycklar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Vi byter politik - ja. Ni sänkte skatterna med 140 miljarder. Vi har investeringar på 60 miljarder per år. Det är en väsensstor skillnad. Vi kommer att fortsätta, för vi vet att ett land inte bara byggs med att ta bort skatteintäkter och därmed skära ned på välfärden. Ett land byggs med arbete.

Ni måste väl rimligen se att arbetslösheten sjunker nu. Sysselsättningen ökar fast arbetskraften växer. Vad beror det på? Jo, det beror på tillit och framtidstro. Det beror på att alla nu ser att vi exempelvis investerar i bostäder. Nu ökar bostadsbyggandet, och när bostadsbyggandet ökar gör också byggjobben det. Och då ökar också jobben i företagen som levererar, inte minst ett av mina absoluta favoritföretag, nämligen spikfabriken i Gunnebo. För dem går det bra nu.

Låt oss fortsätta på den vägen och låt oss fortsätta investera. Vi ska inte tillbaka till den avveckling av den svenska modellen som ni höll på med.

(Applåder)

Herr talman! Nästa vecka händer någonting stort i Europa. Det brittiska folket får möjlighet att säga sitt om den utveckling som vi har sett för det europeiska så kallade samarbetet under de senaste decennierna. Det är ett samarbete som har utvecklats till någonting helt annat. Det är mer av en statsbildning där alltmer makt successivt flyttas från de enskilda länderna till centralmakten, federalisterna i Bryssel.

Storbritannien har redan, alldeles oavsett hur det går i den här omröstningen, lyckats förhandla till sig väsentligt bättre villkor för sitt EU-medlemskap än vad till exempel vi här i Sverige har lyckats med.

Herr talman! Min fråga till statsministern är: Är Stefan Löfven beredd att också ta initiativ till att omförhandla det svenska EU-medlemskapet?

(Applåder)

Herr talman! Sverige behöver nog ett starkt EU mer än någonsin. Titta på hur det ser ut i omvärlden. Titta på Rysslands agerande med bland annat en illegal annektering av Krim och ett ganska aggressivt beteende. Talar det för att vi ska börja splittra EU?

Titta på hur den globala ekonomin fungerar med USA som en stor spelare och med Kina, Indien och kommande stora länder som Indonesien och andra. Talar det för att EU ska börja spräckas upp? Nej, det talar inte för det. Det talar för att EU behöver stärkas. Vi behöver ha en stark kontinent med länder som samarbetar och samverkar för att länderna själva ska få så bra möjligheter som det någonsin går.

Det är direkt farligt, enligt min uppfattning, att börja prata om ett EU som ska spricka upp. Vi behöver ett starkt EU men ett EU som är mycket tydligare med att det ska leverera till ländernas medborgare och inte i första hand till marknaden. Där är jag beredd att ta fajten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jag tolkar det som att svaret på min fråga är nej.

Det skrämmer mig lite när Stefan Löfven inte bara säger att vi behöver ett starkt EU utan till och med att EU behöver stärkas. Vad betyder det i praktiken, Stefan Löfven? Vad betyder det att stärka EU ytterligare? Betyder det att vi ska flytta ännu mer makt från oss folkvalda här till andra länders politiker och byråkrater som vi inte kan välja, som vi inte kan avsätta och som styr en stor del av de beslut som vi fattar här i den här kammaren? Är det vad Stefan Löfven menar med att EU måste stärkas ytterligare? Jag hoppas verkligen inte det.

För mig är samarbete i Europa självklart, särskilt i den oroliga tid som råder globalt i dag. Det är självklart, men det betyder inte att vi ska se en federalistisk statsbildning i Europa, och det är det som Storbritannien nu tar fajten mot. Jag hade önskat att även vår svenska statsminister hade varit beredd att ta samma fajt.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade önskat att Sverigedemokraterna förstod vad de egentligen säger. Tror Sverigedemokraterna att det skulle förstärka EU:s möjlighet att verka i en global ekonomi om alla 28 medlemsländer nu skulle gå in i en omförhandling om sina villkor? Det är precis tvärtom. Det är inte där vi ska lägga krutet. Vi ska lägga krutet på att EU blir starkare så att EU:s länders medborgare ser att den här organisationen bidrar till deras egen framgång och till framtidstro.

Det är därför jag lägger tyngdpunkten på ett socialt Europa som är tydligt med att det är människorna som är viktigast här. Det är därför vi ska ha en arbetsmarknad som fungerar på ett sådant sätt att vi i Sverige exempelvis kan ta vara på de kollektivavtalsreglerade förhållandena. Det är därför jag tar fajten för ett bra utstationeringsdirektiv.

Det är på så sätt man jobbar - ser till att reglerna i EU blir sådana att vi kan det göra det bästa möjliga i Sverige. Så ska vi fortsätta jobba. Vi ska inte splittra EU - nej.

(Applåder)

Herr talman! Enkla jobb. Förr tog inte statsministern de orden i sin mun, men nu är retoriken en annan från Stefan Löfven. Men det räcker inte att uttala orden "enkla jobb". De måste också fyllas med ett konkret innehåll.

Besöksnäring och handel skapar redan i dag tusentals enklare jobb. Man står redo att skapa än fler jobb men hämmas av regeringens skattehöjariver. Utmaningen är på riktigt. Vi behöver skapa fler enkla jobb, och vi behöver dem nu. Regeringens svar är att erbjuda ½ procent av dem i utanförskap att kopiera papper eller märka ut vandringsleder - statliga beredskapsjobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag vill fråga Stefan Löfven: Vad ska resterande 99 ½ procent göra?

Herr talman! Ja, det är viktigt att vi gör det enklare för människor att få arbete. Några har så låga kvalifikationer att vi också måste titta på vilka arbetsuppgifter de ska ha. Jag tycker att det är en bra start att staten går före och säger: För vår del kan vi se till att skapa 5 000 moderna beredskapsarbeten. Det är den delen. Men det förutsätter också en diskussion med Svenskt Näringsliv och andra aktörer som kommuner och landsting om vad de kan göra.

Skiljelinjen går inte mellan huruvida människor som har låga kvalifikationer ska arbeta eller inte, utan skiljelinjen går mellan att ni är så ideologiskt fastlåsta vid att människor dessutom ska ha dåliga löner och att jag inte accepterar det. Vi ska inte ha en arbetsmarknad där lönerna blir sämre, utan vi ska ha en arbetsmarknad där människor är i arbete. Ja, det är din plikt, men du ska också ha ett arbete där du kan leva på din lön. Det är den viktiga principen, och den kommer jag att stå upp för.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig påminna Stefan Löfven om att han är den enda som har sänkt löner. Han gjorde det som en del av den svenska modellen för att rädda jobb. På det sättet utvecklade Stefan Löfven den svenska modellen som fackföreningsordförande.

Centerpartiet har inget förslag om lägre lön. Däremot uppmanar vi arbetsmarknadens parter att ta ansvar för att fler nyanlända faktiskt ska få ett arbete och gå från låga bidrag till en högre inkomst.

För att den svenska modellen inte ska avvecklas måste den fortsätta att utvecklas. Jag vill att fler människor ska få en lön och arbetskollegor och kunna lämna beroende av låga bidrag och i stället få en högre inkomst.

Varför är det viktigt för dig, Stefan Löfven, att se en social underklass växa fram? Man är bidragsberoende och portas från den svenska arbetsmarknaden.

För Stefan Löfven är låga bidrag och bidragsberoende viktigare än riktiga jobb.

(Applåder)

Herr talman! Jag sa just att alla människor, också de som har låga kvalifikationer, ska in i arbete. Skillnaden mellan oss, Annie Lööf, är att ni är ideologiskt övertygade om att det måste innebära låga löner. Jag säger att det inte måste göra det. Jag säger att vi kan stötta arbetsgivare när det gäller att anställa också människor som har låga kvalifikationer. Då kommer de i arbete, för det ska de göra. Men de ska ha sjysta löner. Man ska ha ett arbete, och man ska kunna leva på sin lön.

Ja, jag gjorde något ovanligt som IF Metalls förbundsordförande. Det gjorde jag av den enkla anledningen att den borgerliga regeringen satt med armarna i kors och såg på när 70 000-80 000 industrijobb försvann från Sverige. Vi var tvungna att agera. Det gjorde vi enligt den svenska modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Om parterna kommer på ett sätt för att få in fler i arbetskraften är det bra. Men gå inte fram med något lagstiftningsförslag och försök sätta löner här i Sveriges riksdag. Jag avråder från det.

(Applåder)

Herr talman! När Vänsterpartiet och regeringen gör upp om budgeten gynnar det kvinnor och lågavlönade. Vi har med våra initiativ gjort livet enklare för ensamstående föräldrar genom flera reformer. Vi har sänkt skatten, höjt bostadstillägget och tagit bort avgifter för de allra äldsta. Det har gjort livet lättare för pensionärer med låga pensioner. Så blir det när man samarbetar med oss.

Det blir dock lite annorlunda när regeringen samarbetar med de borgerliga, vilket ni gör när det gäller pensionerna, Stefan Löfven. Vi är helt utestängda från de förhandlingarna.

Pensionssystemet missgynnar konsekvent kvinnor och lågavlönade i dag. Fler än hälften av alla kvinnliga pensionärer är beroende av garantipension. Sju av tio kvinnor som är tidigare kommunalare är beroende av garantipensionen.

När ska det orättvisa pensionssystemet göras om? När ska kvinnor och lågavlönade få de pensioner som de förtjänar?

Herr talman! Jag tycker också att vi har ett bra samarbete vad gäller budgeten. Vi har påbörjat ett samhällsbygge som ger mer pengar till välfärden. Det är endast så det kan fortsätta. Vi måste titta både på inkomstsidan och på utgiftssidan. Nu har vi har investeringsprogram på 60 miljarder kronor årligen. Det är en rejäl skillnad jämfört med förut. Och det ska vi fortsätta med.

När det gäller kvinnors pensioner ser Pensionsgruppen just nu över bristen på jämställdhet vad gäller pensioner. Den översynen ska avslutas ganska snart. Det är inte konstigt att översynen sköts av de partier som kom överens om pensionerna. Det är ganska naturligt. Och Vänstern var dessvärre inte med i den överenskommelsen.

Jag hörde nyss ett inlägg om skatter. Vänstern var inte med i den överenskommelsen heller. Det är klart att det blir svårt att vara med senare, i steg två, om man aldrig är med i någon överenskommelse.

Det är ingen tvekan om att kvinnors pensioner är ett stort problem. Jag vill påstå att det kanske allra viktigaste att göra är att se till att fler kvinnor kan gå från att arbeta deltid till att arbeta heltid. Det arbetet är nu påbörjat.

(Applåder)

Herr talman! Stefan Löfven och jag är helt överens när det gäller heltid och deltid. Gör det gärna över hela arbetsmarknaden också!

Varför var vi inte med i överenskommelsen om pensionssystemet? Jo, därför att vi såg att kvinnor och lågavlönade skulle få betala priset för det här pensionssystemet. Det är precis så det är. Och nu ger ni Moderaterna vetorätt över de lågavlönade kvinnornas pensioner. Det är inte rättvist. Många har arbetat hela sina liv, och sedan öppnar de det orange kuvertet med en klump i magen. Och de kommer på att de kommer att få svårt att köpa presenter till sina barnbarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi behöver inte utvärdera det här. Vi ser hur det här är. Vi vet att de är värda en bättre pension.

Frågan kvarstår: När ska pensionssystemet göras om, så att de här arbetarna och kvinnorna får de pensioner som de är värda?

Herr talman! Jonas Sjöstedt och jag ser exakt samma problem när det gäller bristen på jämställdhet, också vad gäller pensioner. Det är precis därför Pensionsgruppen ser över vad det är som brister och hur det möjligtvis ska kunna åtgärdas.

Det går dock inte att komma ifrån att bottenplattan i det är arbete. Det kan bara åtgärdas genom att fler människor är i arbete, genom att man kommer ut tidigare i arbetslivet, genom att vi har högre förvärvsgrad bland kvinnor, genom högre förvärvsgrad bland de som har kommit till oss, genom att man kan arbeta hela sitt arbetsliv och inte behöver gå i pension vid 60-62 års ålder. Det är det som är grundplattan för högre pensioner. Därför ska vi fokusera på det.

Jag gjorde ett mycket tydligt uttalande i valrörelsen om att vi ska se till att kvinnor i den offentliga sektorn ska kunna gå från att arbeta deltid till att arbeta heltid. Nu har det slutits ett sådant avtal mellan SKL och Kommunal. Det är en bra början. Det kommer att ge fler kvinnor mycket bättre pension. Vi ska se över jämställdheten på alla områden, icke minst på pensionsområdet.

(Applåder)

Herr talman! Jag träffade Ing-Britt senast jag var i Växjö. Hon berättade om sin son Henrik. Han är 32 år. Men utvecklingsmässigt är Henrik som en fyraåring. Han har diagnoserna adhd, autism och utvecklingsstörning. För att klara av livet måste han ha personlig assistans dygnet runt. Mamma Ing-Britt berättade att om ingen ser till Henrik kan han till exempel plötsligt få för sig att ställa sig mitt i gatan, eftersom han inte förstår att det är farligt.

Nu hotas den personliga assistansen - som är en följd av LSS-reformen - av massiva neddragningar som regeringen har beordrat Försäkringskassan att göra. Hjälpen till Henrik hotas till exempel. Mamman är förtvivlad.

Min fråga till Stefan Löfven är: Om det nu går så bra för svensk ekonomi som du säger, varför drar ni då ned på LSS? Varför sparar ni på samhällets allra mest utsatta människor?

(Applåder)

Herr talman! Inom ramen för LSS är det kostnaderna för assistansersättningen som ökar dramatiskt nu. De ökar inte för att fler personer får assistans. Det beror på någonting annat. Och det vill vi se över.

Det är solklart att människor med funktionsnedsättning som behöver assistans ska ha det - för att få ett värdigt liv, ett liv i frihet. Där kommer vi inte att vika oss.

Vi måste dock se över om det är på det sättet som vi befarar, att vi har omotiverade kostnadsökningar i systemet. Då vet vi åtminstone om det är brukarna, som får stödet, som får pengarna eller om pengarna går till något annat. Det har vi en skyldighet att se över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ja, vi står upp för assistansen. Den ska de människor ha som behöver den. Men om kostnaderna drar iväg har vi också en skyldighet att se över vad det beror på.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern svarade inte på frågan. Jag är medveten om att regeringen har tillsatt en LSS-utredning, för att titta på vad kostnadsökningarna beror på. Utredningen ska komma med ett betänkande om ett par år. Det är fine. Titta gärna på det! Men ni har samtidigt gett Försäkringskassan order att omedelbart skära ned på kostnadsersättningarna. Det är där problemet ligger. Det är därför hjälpen hotas att dras in för många personer med funktionshinder i Sverige.

Se gärna över det, men kom fram till ett resultat av översynen innan ni beordrar nedskärningar, som ni har gjort nu.

Henriks mamma Ing-Britt grät vid vårt möte i Växjö, när hon skulle beskriva sin sons situation och vad hon nu är rädd för.

Ni talar om den svenska modellen. Men när det kommer till kritan beskär ni friheten för dem som behöver den sociala välfärden allra mest. Nedskärningarna i LSS gör att ni borde skämmas, statsministern.

(Applåder)

Herr talman! Vi står upp för assistansersättningen. Den ska gälla, så att folk kan få den hjälp de behöver. Men vi har också sett, för inte särskilt länge sedan, att det finns en del misstänkt brottslig verksamhet i den här viktiga verksamheten. Det finns en risk för att pengarna, skattebetalarnas pengar, inte går till brukarna utan till något annat.

Jag menar att vi har en skyldighet att se till att människor får assistansersättning och att den går till brukarna och inte till något annat. Det borde vara en naturlig reflex också för en liberal. Där tycker jag att vi kan vara överens, Jan Björklund.

Det är dessutom på det sättet att med vår politik tillförs det mer. Vi investerar nu 60 miljarder kronor i det samhällsbygge som vi har framför oss. Ni ska, med er politik, dra bort 64 miljarder. Det kommer aldrig att gå ihop med att också kunna ge bra assistansersättning eller annan social trygghet.

(Applåder)

Herr talman! Kristdemokraterna har föreslagit en äldreboendegaranti. Den är enkel och rak. Den innebär att alla över 85 år själva ska få bestämma när det dags att flytta till ett anpassat boende. För oss är detta en fråga om värdighet och om tillit.

I förra veckan kunde man läsa en artikel i Expressen där Amelia Adamo berättar om sin mamma. Hon lyfter fram den problematik som vi kristdemokrater länge har sett och som är lätt att beröras av. Jag är glad över att hon gjorde fler uppmärksamma på att äldre förlorat egenmakt och trygghet. Jag vill påstå att äldre förminskas i vårt land och att respekten för deras egen förmåga att formulera sina behov nonchaleras. Det leder till att tilliten till samhället skadas, Stefan Löfven, och jag vill fråga: Är du beredd att ge alla över 85 år rätt att flytta in på äldreboende när de själva känner att det är dags och ge dem egenmakten tillbaka?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att Kristdemokraterna ställer frågan till en socialdemokratisk statsminister, för den frågan kommer aldrig upp på dagordningen med en moderat statsminister.

Ni har stöttat en politik som innebär neddragningar i välfärden också för de äldre, Andreas Carlson. Vi har sett till att sänka skatten för pensionärerna. Vi har sett till att höja bostadstillägget. Vi avsätter mer pengar till äldreomsorgen därför att man ska kunna ha fler omkring sig - en varm hand som betyder så mycket för de äldre.

Ja, jag kan mycket väl tänka mig att se över en sådan möjlighet för dem som är över 85 år, det kan jag mycket väl göra. Men det måste naturligtvis också föregås av de utredningar som alltid ska göras i den här typen av ärenden. Det är klart att vi ska erbjuda de äldre den trygghet som de behöver. Men då behöver vi inte skattesänkningar med 64 miljarder som ni vill genomföra tillsammans med de tre andra borgerliga partierna. Då behövs det investeringar i vårt samhälle, och det är därför som regeringen investerar så mycket som den gör.

(Applåder)

Herr talman! Jag hör att statsministern säger att han vill satsa på de äldre. Det har vi kristdemokrater också gjort, även med en moderat statsminister. Vi har infört värdighetsgaranti, lagen om valfrihet och parboendegaranti. Man behöver satsa mer, men det handlar inte bara om kronor och ören, Stefan Löfven. Det handlar om ett perspektiv och om hur vi ser på de äldres egenmakt. Jag är glad över att Stefan Löfven nu öppnar för att gå på Kristdemokraternas linje. Ni kan titta i vår budget. Vi har ett finansierat förslag till hur vi skulle kunna införa en äldreboendegaranti som handlar om att ge makt till dem över 85 år att själva bestämma när de ska flytta in på ett anpassat boende.

Jag tolkar det som ett ja från statsministern, herr talman! Då förväntar jag mig att regeringen återkommer. När kan vi få en äldreboendegaranti på plats? När kan de som är över 85 år få välja själva? När kan vi säga till

Amelia Adamo och andra som är oroliga att det nu är dags att ge de äldre egenmakten tillbaka?

(Applåder)

Herr talman! Jag tror inte att Andreas Carlson är riktigt allvarlig när han säger att han förväntar sig ett datum. Jag säger att vi måste utreda kostnaden tillsammans med alla andra utgifter som vi har. Men jag ser ett behov av att de äldre behöver mer trygghet, ja, det är helt uppenbart. Många får inte möjlighet att komma in på ett äldreboende när de behöver det, men de ska ha den rätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag ser också att framgången för en sådan politik förutsätter att vi investerar mer i Sverige. Vi måste investera också i välfärden. Då kan man inte dra bort ytterligare 64 miljarder kronor i intäkter för då blir det mycket svårare. Det är därför som Kristdemokraternas politik inte går ihop. Den går inte heller ihop när ni i ena stunden i regeringsställning ser till att pen-sionärerna får en relativt högre skatt än andra. Hur hjälper ni pensionärer på det sättet?

Vi ser till att sänka skatten för pensionärer. Vi ser till att det finns utrymme för en bra äldreomsorg. Vi har redan tillfört medel till äldreomsorgen. De äldre ska känna sig trygga.

(Applåder)

Herr talman! Vi är nu ungefär halvvägs in i den här debatten, om jag förstår det rätt. Vi är ungefär halvvägs också i denna mandatperiod. Det börjar tydligt synas hur skillnaden mellan regeringsalternativen ser ut.

Det är några - närmare bestämt fyra partier - som kommer med konkreta förslag som bryter utanförskapet för att få fler i arbete. Sedan är det en som står här efter snart två år som statsminister och är uppseendeväckande nöjd, för det är ju Stefan Löfven.

Stefan Löfven är nöjd trots att flyktingkrisen inte är över. Man är naiv om man tror det. Han är nöjd trots att utanförskapet närmar sig 1 miljon. Han är nöjd trots att det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av niorna får tillräckliga kunskaper. Han är nöjd när det finns områden där man inte törs ringa efter ambulans eller polis. Han verkar väldigt nöjd, men han kan ju inte vara stolt med sådana resultat efter sina första två år som statsminister.

Visst är svensk ekonomi stark - konstigt vore det väl annars efter nio alliansbudgetar. Men nu börjar det synas om man har en plan för att röra sig framåt. Det saknar Stefan Löfven. Nu har han stått här och talat i högt tonläge, men utan att ta Sveriges utmaningar på allvar. I stället förs det en ekonomisk politik där man kallar det för investeringar när man hittills för varje krona som har satsats på jobbskapande förslag har tagit 50 kronor från skapandet av jobb i det här landet. Stefan Löfven för en politik som fördjupar problemen och som tappar greppet om Sveriges hittills starka offentliga finanser.

Därför vill jag fråga Stefan Löfven varför han är så nöjd, varför han blundar för Sveriges utmaningar och framför allt: Hur blir Sverige starkare av att man tappar greppet om vår starka ekonomi?

(Applåder)

Herr talman! Låt oss först konstatera att ni övertog ett stort budgetöverskott, ni lämnade efter er ett budgetunderskott som vi började med att halvera. Ni lämnade efter er en högre arbetslöshet än när ni tillträdde. Det är bokslutet i en kort sammanfattning.

I övrigt har det inte hänt så mycket. Ska man sammanfatta Moderaternas politik kan man väl säga så. I slutänden ska exempelvis företag på skolmarknaden fortsätta att kunna plocka ut vinster ur skolorna. Om det inte fungerar tänker sig Moderaterna att det allmänna, skattebetalarna, ska gå in och ta ansvar när företagen har misslyckats och plockat ut vinster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Alla förstår att det där inte fungerar. Vi kan inte ha det på det sättet. Vi måste se till att ta tag i vinstjakten i det svenska utbildningsväsendet. Därutöver behöver Sverige fler investeringar, inte mer gammeldags borgerliga nedskärningar. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Vad tänker ni göra åt vinstjakten?

Herr talman! Svensk arbetsmarknad är stark. Svensk ekonomi är stark, men vi har framför oss år där utgifterna för migration och sjukförsäkring ökar med 77 miljarder. Det är sådant som gör att svensk ekonomi riskerar att försvagas.

Jag är glad över att statsministern tar upp skolan. Vi moderater vill nämligen att Sverige inför nolltolerans mot dåliga skolor. Det finns skolor med olika huvudmän som utsätter elever för otillräckliga kunskaper, och det måste stoppas.

Det som prövas här i denna debatt och så småningom i valrörelsen är då vad man konkret gör åt problemet. Jag kan passa på att fråga statsministern: Står han här och bara ordar, eller är han beredd att stödja mitt förslag om att Sverige ska införa nolltolerans mot dåliga skolor med ett kunskapskontrakt och med åtgärder där staten är beredd att ta över tills resultaten vänder? Svara ja eller nej, Stefan Löfven, och gör det konkret, inte bara i retorik utan i handling!

(Applåder)

Herr talman! Till att börja med konstaterar jag att det inte blev något svar om budgetunderskott och arbetslöshet. Det talar sitt tydliga språk. Det är ert bokslut.

Frågan om hur vi ska få en mer likvärdig skola löses inte med en fin rubrik. Det verkar som att ert förslag går ut på är att företag ska få ta ut vinster ur skolorna. Sedan när det går så dåligt att skolan inte klarar sig, ja, då ska det allmänna rycka in. Sedan är det väl tänkt att skolan ska gå tillbaka till ägaren som ska ta ut vinster när det hela har rett upp sig. Är det planen?

Nej, jag kan säga direkt att jag inte tänker gå med på ett sådant förslag. Det är klart att vi ska ha en skola som drivs av ambitionen att barnen ska ha den bästa kunskapen. Det måste vara bottenplattan, inte i första hand vinster.

Därför avvaktar vi den utredning som kommer i höst och ser vilka förslag som då kommer fram. Sedan ska vi behandla dem och lägga fram våra förslag. Vi måste få bort den ordning som vi har i dag i den svenska skolan. Det är bara vi och Chile som nu är kvar och som inte har åtgärdat detta. Det ska vi göra.

(Applåder)

Herr talman! Sverige var kanske det land som klarade de senaste årens kris bäst i Europa. Vi hade ett av de allra starkaste förloppen och har nu efteråt en av de starkaste ekonomierna. Skillnaden mellan mig och statsministern gäller synen på kris och högkonjunktur. Nu är Sverige snart i högkonjunktur. Då lånar Stefan Löfven 85 miljoner om dagen, ökar underskotten och pressar ut folk från en arbetsmarknad som hittills varit stark. Det är det som är så farligt. Hur ska vi då klara krisen när den kommer igen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag är tacksam för att statsministern är så ärlig om skolan. Han står här och säger nej till nolltolerans mot dåliga skolor. Han står här och låter valrörelseretoriken ta över när jag har ett konkret förslag för att hjälpa till exempel de 14 000 barn som förra året så här års lämnade nian utan tillräckliga kunskaper. Han står här och pratar om Chile och om andra partier. Själv är jag mer fokuserad på elever och kunskap. Det är de som behöver vår hjälp och konkret handling.

(Applåder)

Herr talman! Anna Kinberg Batra konstaterade i sitt andra anförande att halva mandatperioden nu har gått, och det är alldeles riktigt. Hon sa också att det börjar bli tydligt hur de olika regeringsalternativen ser ut. Jaså? Vilka är de då?

Jag lyssnade för inte så länge sedan på Ekots lördagsintervju, där Anna Kinberg Batra sa så här: "Min utgångspunkt är att Moderaterna kommer att rösta nej till Stefan Löfven som statsminister efter valet."

"Min utgångspunkt är" - ett typiskt politikersvar, skulle jag vilja säga. För mig låter det här som att Anna Kinberg Batra kan tänka sig att fälla Stefan Löfven som statsminister efter valet men samtidigt inte utesluter att hon kan ge Stefan Löfven fyra år till.

För att citera Anna Kinberg Batra själv: "Säg det då rakt ut, annars står du bara här och hycklar!" Ja eller nej - kommer Moderaterna att fälla Stefan Löfven som statsminister efter valet?

Herr talman! Det är mycket riktigt mitt i mandatperioden. Det betyder också att det är två år kvar till valet. Då har väljarna möjlighet att ta ställning till om man ska låta Stefan Löfven vara statsminister vad som än händer, vad som än händer med ekonomin och hur hans regeringsunderlag än ser ut, eller om Sverige behöver en bättre regering, som jag vill leda och som bygger på Alliansens fyra olika partiers gemensamma reformer med gemensamma värderingar som bygger Sverige starkare. Den debatten är jag glad att vi börjar föra här och nu.

Skälen till att Jimmie Åkesson inte platsar i ett sådant regeringsunderlag har vi hört i denna kammare många gånger förut. Vi har hört här i budgetdebatterna hur Sverigedemokraterna emellanåt ligger längst till vänster, till exempel vad gäller bidrag till dem som inte jobbar. Deras ekonomiska politik hänger inte ihop. De tar avstånd från Nato i en osäker värld. Och när Europasamarbetet nu ställs på sin absoluta spets här i denna kammare tar Jimmie Åkesson avstånd från det. Det är några skäl till att Sverigedemokraterna bör hållas utanför regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Nu handlar det ju inte om huruvida jag ska sitta i regeringen eller inte utan om huruvida Moderaterna har för avsikt att fälla en socialdemokratisk statsminister efter valet. Det tror jag att inte minst de moderata väljarna vill ha ett svar på. Och det är inte så svårt, tror jag, att svara ja eller nej på den frågan. Men på Anna Kinberg Batra låter det som att det möjligen kan vara så att man tycker att Stefan Löfven ändå har gjort ett bra jobb under fyra år och låter honom sitta kvar. Svaret var mycket märkligt, måste jag säga, men samtidigt på ett sätt lite klargörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Anna Kinberg Batra är väldigt tydlig med att hon vill regera tillsammans med övriga allianspartier. Men om man lyssnar på hur de olika allianspartierna har låtit i debatten det senaste året kan man konstatera att det finns väldigt stora skillnader, inte minst när det gäller invandringspolitiken. Anna Kinberg Batra har tagit stora steg i rätt riktning. Samtidigt tror hon att hon ska kunna få igenom sina förslag tillsammans med övriga allianspartier. Hur tänker sig Anna Kinberg Batra att få igenom sin invandringspolitik i regeringsställning med Centerpartiet?

(Applåder)

Herr talman! Det vidtas nu viktiga åtgärder för att få ordning och reda i det svenska flyktingmottagandet efter överenskommelser mellan alla fyra allianspartier och regeringspartierna. Det är viktigt. Det handlar om att ta ledarskap och ansvar för Sverige, och det är jag beredd att göra i regeringsställning. Då har väljarna också möjlighet och skyldighet att ta ställning till de olika alternativen.

Det är alldeles riktigt att jag vill byta statsminister. Jag vill ta Stefan Löfvens jobb, för jag har en bättre plan för hur Sverige ska kunna bli starkare och kollegor som jag delar värderingar med. Det är så jag vill lägga grunden för nästa regering, naturligtvis så starkt som möjligt och starkare än sist.

Man måste tala om det politiska innehållet. Det är väldigt mycket spel och spekulation, men väljarna förtjänar en seriös debatt om Sveriges framtid och seriösa svar på hur Sverige skulle ledas av en bättre regering. Den regeringen vill jag leda.

(Applåder)

Herr talman! Sedan jag blev språkrör tror jag att jag har hört snart sagt alla andra partiledare, möjligen dock inte Björklund, någon gång uttrycka att de ska företräda ett nytt miljöparti. Det är bra. Miljöfrågan är den absolut största frågan för framtiden. Inget oroar medborgarna mer. Näringslivet kräver att vi har hårda och tuffa miljöregler och utvecklar framtidens lösningar, som också omvärlden vill ha.

Det fanns faktiskt en tid då till och med Moderaterna sa att man ville bli det nya miljöpartiet. Fredrik Reinfeldt åkte världen runt för att berätta hur viktig koldioxidskatten är.

Vart tog det där vägen, Anna Kinberg Batra? Jag har lyssnat till dig. Jag lyssnade till ditt linjetal vid de moderata partidagarna. Jag lyssnade på ditt sommartal på nationaldagen. Och jag har lyssnat på dig här i dag. Inte med ett ord nämnde du den största framtidsfrågan av alla, den som oroar medborgarna mest: miljön och klimatet. Vad hände med att Moderaterna skulle bli ett miljöparti?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Tillväxt är bra för miljön, och fossilfri energi är väldigt bra för miljön. Jag vet inte riktigt var Gustav Fridolin befann sig i fredags, men då kom vi brett överens om att stoppa förtidspensioneringen av kärnkraften och fortsätta vara det land i Europa som satsar allra mest på förnybar energi och har högst andel sådan. Det är sådant som gör att vi till exempel kan få fram fler fossilfria transporter och producera el för jobbens skull utan att orsaka fossila utsläpp. Jag vill gärna passa på att välkomna att det också betyder att Miljöpartiet nu ansluter sig till den lagstiftning som gör att vi verkligen kan bejaka möjligheten att förnya kärnkraftverken - om operatörerna så vill förstås - så att de använder tekniken ännu effektivare samt fossilfritt.

Herr talman! Jag är stolt över den energiuppgörelse som innebär att marknaden får styra mot 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Jag är stolt över att vi har kommit överens om detta.

Det är uppenbarligen lättare för Anna Kinberg Batra att säga vad Moderaterna inte vill göra för klimatet än vad man faktiskt vill göra för klimatet. Det blir tydligt när man läser Moderaternas budgetförslag. Det är en ren slakt av miljöpolitiken. Ni skär bort pengar till solceller och energilagring. Ni skär bort pengar till lokalt klimatarbete och insatser i kommuner och regioner. Ni skär bort pengar till globalt klimatarbete och insatser i världens fattigaste länder.

Var och hur vill Moderaterna lösa klimatproblemen? Det finns faktiskt problem här i världen som inte löses med en ny skattesänkning.

Herr talman! Jag tror inte att jag nämnde skattesänkningar i min förra replik, men jag passar gärna på att välkomna den sänkning av effektskatten som nu genomförs. Den är viktig, inte minst för att minska vårt beroende av fossil energi. Kärnkraften är naturligtvis inte svaret på alla frågor men en viktig del i att fortsätta klara våra ambitiösa klimatmål.

Ekonomisk tillväxt och en stark ekonomi är den andra viktiga delen. Där skiljer vi oss åt, Gustav Fridolin och jag. På de moderata konferenserna brukar vi inte fatta beslut om ett ekonomiskt system utan tillväxt. Det hör mer Miljöpartiet till. Men skadar man jobb och tillväxt på det sätt som Miljöpartiet gör med sina förslag och med den ekonomiska politik man driver blir det svårt att investera i ny teknik och att få fram till exempel fossilfria transporter, som vårt land så otroligt väl behöver om det ska fortsätta vara miljövänligt och dessutom kunna gå före. Och det ska vi göra.

(Applåder)

Herr talman! I ditt anförande, Anna Kinberg Batra, talade du om vikten av att göra rätt för sig. I det ingår också rimligen att man inte smiter från att betala skatt. Tills nyligen hade Moderaterna två riksdagsledamöter som gömde tillgångar utomlands och på så sätt undvek att betala skatt i Sverige. De satt i riksdagens skatteutskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

De kände väl som många andra att det blivit svårare att smita från skatten, och att kontrollen ökar tycker jag är bra. Men det finns en märklig sak i Sverige. Den som självmant erkänner att den gömt pengar utomlands och lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration kan få ett slags straffrihet. Det kallas självrättelse och gör att skattefuskaren kan slippa skattetillägg och åtal för skattebrott. Ett exempel är de två moderata riksdagsledamöterna i skatteutskottet som gjorde en sådan självrättelse.

Det vill vi ändra på. Vi tycker att man ska betala skatt längre för den retroaktiva tiden, och vi vill ha ett skattetillägg, alltså en sorts straffavgift. Är det inte rimligt, Anna Kinberg Batra, att införa ett skattetillägg för skattesmitare?

(Applåder)

Herr talman! Jonas Sjöstedt var nära att anklaga moderata före detta riksdagsledamöter för felaktigheter. Låt mig konstatera att självrättelse är en möjlighet som finns helt lagligt för att få tillfälle att göra rätt för sig. Det tycker jag självklart att alla ska göra. Den som inte gör det sviker samhället. Därför är det bra att den möjligheten finns.

Om Jonas Sjöstedt menar allvar med att göra rätt för sig vill jag apropå det passa på att ställa ett par frågor. Det blir mycket retorik om skatterna. Men vi moderater har föreslagit att den som tar sig rätten att leva på andras bekostnad fast den skulle kunna jobba blir föremål för fler kontroller.

Vi måste skärpa kontrollerna i bidragssystemen så att vi är säkra på att bidragen går till dem som verkligen behöver vår gemensamma hjälp. Är Jonas Sjöstedt beredd att ansluta sig till våra förslag om bättre kontroller så att vi vet att människor inte tar sig rätten att leva på andras bekostnad?

(Applåder)

Herr talman! Det är viktigt att kontrollera att välfärdssystem inte missbrukas. De bygger på förtroende, och det förtroendet måste man ha för dem. Men du smiter från frågan.

Detta handlar om att bryta mot lagen, att undanhålla skattepengar och göra sådant som inte är legalt. Du viftar undan det med: Det är bara att göra en självrättelse, och sedan är det okej. Vilka andra brott är det som man ska ge en sorts straffeftergift åt? Varför är det just de som smiter från skatten som du inte tycker ska behöva betala ett ordentligt tillägg och inte ska få en straffavgift?

Det gäller till exempel dina egna två ledamöter i skatteutskottet som satt och bestämde om skattereglerna. Varför ska de få förmånen att behandlas på det sättet? Är ni ett parti för skattesmitare? Det är ju det man undrar i och med att ni inte vill att människor ska få göra rätt för sig, som du talade om i ditt inledningsanförande.

Min andra fråga är: Är det lämpligt att ha ledamöter i skatteutskottet som själva undanhåller medel från beskattning?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Detta var väntade inlägg från Jonas Sjöstedt, men hederliga har de inte blivit. Låt mig först konstatera att frågan avser före detta ledamöter som sist jag kollade inte har gjort sig skyldiga till någonting brottsligt. Stå då inte här och anklaga någon annan för det, Jonas Sjöstedt! Ljug inte i Sveriges riksdag!

Det är viktigt att göra rätt för sig. Det är viktigt att betala skatt. Den som smiter från sitt ansvar sviker samhället. Därför är jag stolt över att det under moderatledd regering tecknades över 60 avtal med andra länder för att förbättra kontrollerna, och att vi började täppa till några av de möjligheter att smita från skatt som öppnades tidigare under vänsterregeringar.

Jag är beredd att noga följa att det ger tillräckliga resultat. Självklart måste vi ställa krav på att alla gör rätt för sig. Vi måste ha ordentliga åtgärder om så inte är fallet. Det vet Jonas Sjöstedt. Du kan nå en betydligt bättre retorisk nivå än den här, som är snudd på ohederlig.

(Applåder)

Herr talman! Som väntat, får man väl ändå säga, präglas stora delar av den här debatten av käbbel mellan det blåa laget och det röda laget. Ni gjorde fel. Nej, det var ni som gjorde fel. Nej, det var ni som gjorde fel. Nej, det var ni som gjorde fel. Vi är mycket bättre är er, och vi är mycket bättre än er. Så låter den politiska debatten.

Herr talman! Jag tror, ärligt talat, att väljarna är otroligt trötta på den typen av politisk debatt. Det är bara en massa prat. Stefan Löfven säger en massa floskler. Vi ska knäcka brottsligheten. Vem tycker inte det? Det intressanta är hur man gör det. Där kan jag konstatera att Stefan Löfven gör oerhört lite för att komma till rätta med brottsligheten och knäcka brottsligheten.

Vi ser en nästan obehaglig skönmålning av hur situationen ser ut i vårt land. Arbetslösheten sjunker, tillväxten ökar och vi satsar i välfärden. Samtidigt ser vi en verklighet där vårt land splittras och segregeras i allt högre grad. Vi ser ansträngda offentliga finanser. Titta på kommunerna i dag!

Herr talman! Vi konstaterar att Sverige inte behöver mer av gammal politik som inte har fungerat. Sverige behöver inte mer av skönmålning. Sverige behöver inte mer av prat. Det Sverige behöver är en riktig sammanhållningspolitik.

Det är en sammanhållningspolitik som bejakar och belönar det konstruktiva och som bekämpar och bestraffar det destruktiva. Det är så vi håller ihop Sverige, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Medan regeringen nu arbetar för högtryck för att se till att vända de alltför dåliga skolresultaten och för till 8 miljarder kronor årligen till den svenska skolan för att få mindre klasser, fler lärare och höjda lärarlöner sitter Sverigedemokraterna och funderar på: Hur mycket kan vi skära ned i välfärden? Summan blev 90 miljarder kronor.

Jag tror inte att Jimmie Åkesson riktigt förstår vad det betyder. Det betyder tusentals färre lärare. Jag måste ställa en fråga. Förklara för mig och alla föräldrar som har barn i skolan: Hur blir den svenska skolan bättre och hur höjer vi elevernas kunskaper med mindre resurser och färre lärare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Detta är ännu ett exempel på en väldigt märklig ohederlig retorik i debatten. Vem som helst som läser vårt förslag till statsbudget kan se att vi satsar väsentligt mer i välfärden än vad Stefan Löfven och hans regering gör.

Det beror på att vi har andra prioriteringar än vad Stefan Löfven och hans regering har. När Stefan Löfven och hans regering prioriterar massinvandring, bidrag och bostäder till människor som flyttar in till vårt land prioriterar vi satsningar i omsorgen, i vården och inte minst i skolan. Det kan vem som helst se.

Vem som helst kan se vad den ansträngda ekonomin i kommun, efter kommun, efter kommun, efter kommun och efter kommun beror på. Det beror inte på vårt budgetförslag, Stefan Löfven. Det beror på att ni för en ansvarslös politik som dränerar kommunernas ekonomiska möjligheter att utveckla och ens upprätthålla välfärden. Det är inte mitt ansvar. Det är ditt ansvar, Stefan Löfven.

(Applåder)

Herr talman! Först och främst är SD:s budget så gott som omöjlig att läsa. Det finns ingen seriös oberoende bedömare som riktigt kan tolka vad den innebär med alla era skattesänkningar och nedskärningar. Men det står minus 90 miljarder för kommunerna. Vi tillförde alldeles nyligen plus 10 miljarder. Ni tar bort 90 miljarder.

Men det är inte nog med det. Ni tänker dessutom låta vinstjakten fortsätta, bara för att du nu lagt dig som en dörrmatta framför Anna Kinberg Batra. Det är inget oberoende block som står någonstans i mitten och kan titta på de två. Ni är ett högerpopulistiskt parti. Det är precis det ni är.

Nu tänker ni fortsätta att låta vinstjakten i skolan pågå när vi ser de problem vi har. Varför är det så viktigt för dig, Jimmie Åkesson, att låta skattebetalarnas pengar gå till Caymanöarna i stället för till barnens skola, fler lärare, bättre böcker och bättre undervisning? Varför?

(Applåder)

Herr talman! Detta blir en lite märklig diskussion. Stefan Löfven säger att det är omöjligt att läsa vårt budgetförslag. Det kan ingen göra, säger han. Ingen begriper vad som står där; allting är bara konstigt. Samtidigt är ni snabba med att kritisera det när vi väl presenterar det. Vad betyder då den kritiken? Hittar ni på den, om ni nu inte förstår vad som står i vårt budgetdokument? Det är märkligt, måste jag säga.

Varje gång statsministern och jag har de här replikskiftena tycker jag att statsministern sänker sig till en låg nivå. Jag tycker att retoriken är ohederlig och ovärdig en svensk statsminister. Höj dig, Stefan Löfven, i debatten! Lyft de stora frågorna i stället för det käbbel som du ägnar dig åt i varenda debatt med tramsargument, överdrifter och annat!

Vi satsar i välfärden. Jag bejakar inte, och jag vill inte se, någon vinstjakt inom skolan - tvärtom. Det tycker jag blir väldigt tydligt med vår politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna brukar tala i stora ord om svenska värderingar och svenska traditioner. Nu står midsommarfirandet för dörren. Man måste få fira midsommar, och jag ser själv mycket fram emot det. Det tror jag att många gör. Runt om i landet pågår nu planeringen och inköpen av sillen och färskpotatisen och kanske också jakten på de första svenska jordgubbarna.

Jag vill fråga Jimmie Åkesson varför han vill straffbeskatta detta. Jag har tagit del av Sverigedemokraternas budgetförslag och ser att de vill höja momsen. Varför blir Sverige starkare av att en vanlig barnfamilj får ungefär 10 000 kronor högre matkostnader per år? Hur blir Sverige starkare av att matkassarna blir dyrare?

Herr talman! Jag har inga förslag om att straffbeskatta midsommarfirandet. Däremot har jag ett förslag om att utreda hur vi kan rensa upp i skatteträsket, hur vi kan göra det mer lönsamt att arbeta och hur vi kan omvandla Moderaternas och de övriga borgerliga partiernas så kallade jobbskatteavdrag till ett riktigt jobbskatteavdrag för arbetsinkomster.

Vi har lagt fram ett förslag i viss ödmjuk anda. Vi säger där att vi inte har alla svar, men vi tror att till exempel ett system där inkomster upp till 100 000-150 000 kronor är skattefria skapar incitament för jobb, i motsats till de förslag som vi hör från borgerligheten om att sänka löner och att det skulle lösa situationen. Jag tror inte på sänkta löner, herr talman. Jag tror i så fall hellre på sänkta skatter på arbete. Det är det som är skillnaden här.

(Applåder)

Herr talman! Det där skulle vara intressant om det hade varit sant. Men om man tittar lite närmare på Sverigedemokraternas ekonomiska politik hittar man inte bara förslagen till högre moms som drabbar vanliga familjer hårt; man hittar också högre bidrag till dem som inte jobbar, med befarade sysselsättningseffekter på minus 27 000, enligt seriösa bedömare. Det är en sak att stå och ropa i retoriken, Jimmie Åkesson, och en annan sak att föra fram en ekonomisk politik som håller ihop och som inte så hårt drabbar familjer och vanligt folk som jobbar som Sverigedemokraternas politik skulle göra.

Högre bidrag till dem som inte jobbar, högre moms på maten och avtrappade ränteavdrag utan andra motförslag skulle drabba stora grupper av löntagare och barnfamiljer hårt. Ni hamnar till vänster om Vänsterpartiet med stora delar av er ekonomiska politik. Så byggs inte Sverige starkare.

(Applåder)

Herr talman! Huruvida Sverige byggs starkare eller inte kan man gissa när det gäller min politik. Men när det gäller Anna Kinberg Batras politik har vi facit. I åtta år hade hennes parti den dominerande ställningen i Sveriges regering. Det gick så där, är min bedömning. Väljarna får avgöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Debatten är intressant. Det har låtit så här ett tag nu. Nyss hörde vi Stefan Löfven med emfas hävda att Sverigedemokraterna är ett högerparti. Nu står Anna Kinberg Batra här och säger att vi står till vänster om Vänsterpartiet. Understryker inte det exakt det som jag säger? Sverigedemokraterna tillhör inget av dessa både käbblande block som bara skyller på varandra och inte gör någonting konstruktivt. Vi står mitt emellan. Ja, det finns inslag från vänster i vår politik. Jag tycker att det är rimligt och självklart att man ska få en trygg omställningsförsäkring om man förlorar sitt arbete. Men samtidigt finns också inslag från ditt håll, Anna Kinberg Batra: Man måste göra vad man kan för att arbeta om man har arbetsförmåga. Det är detta som är det grundläggande här.

(Applåder)

Herr talman! Pridefestivalen är ett "perverst homosexevenemang". "Vad är det som säger att den så kallade normaliseringen slutar med att homo-, bi- och transpersoner skall ''normaliseras''? Varför inte personer som begår tidelag eller pedofili? Dessa sexuella avarter är inte normala."

Jag vet inte vad Jimmie Åkesson tycker om denna världsbild, men jag tycker att den är extrem, hatfull och homofobisk. Den som uttalade det var er talman Björn Söder. Han kan knappast skylla på ungdomligt oförstånd. Detta var 2007, ni förberedde er för att komma in i riksdagen och han var din partisekreterare.

Sverige har de senaste åren genom hårt arbete blivit ett av världens bästa länder att leva i. Vi tillåter hbtq-personer att gifta sig och prövas för adoption på samma villkor som alla andra. Polisen har särskilda resurser för att bekämpa hatbrott. För mig är detta svenska värderingar. Vad tycker Sverigedemokraterna om dessa reformer?

(Applåder)

Herr talman! Jag håller inte med om det som sas allra först. Jag tycker inte att man behöver uttrycka sig så. Samtidigt tycker jag att man har all rätt att rikta kritik mot vilket evenemang man nu vill rikta kritik mot, även Pridefestivalen. Det har jag själv gjort, men kanske på ett annat sätt, i olika sammanhang. Jag tycker att man ska kunna göra det.

Man måste också kunna diskutera de här frågorna samtidigt som man måste kunna ställa dem i relation till vad som just nu sker i vårt land med den värdeförflyttning som vi återigen ser. I vissa fall är det snarare en återgång till värderingar som vi hade här förut men som vi har kommit ifrån. De kommer nu tillbaka till vårt land, inte minst genom invandring från delar av världen där man fortfarande lever i medeltiden i vissa avseenden.

Jag tycker att det är viktigt att lyfta frågorna. Vi såg till exempel vad som nu skedde i Orlando. Jag tycker att vi har all anledning att fundera över hur vi förhåller oss i de här frågorna när det gäller värderingsdiskussionen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag förstår inte. Kommer Björn Söder från något annat land? Jag trodde att han var från Skåne, som var en del av den svenska kartan sist jag kollade.

Detta är inga värderingar som ni kan skylla på någon annan. Det är värderingar som finns i ditt parti, Jimmie Åkesson. Det är värderingar hos en person som du har gjort till talman. Du säger att det är "kritik" mot Pridefestivalen att kalla den för ett perverst homosexevenemang och att du kanske inte skulle uttrycka dig på just detta sätt. För mig är inte det här kritik; för mig är det hatretorik och homofobi.

Jag vet vad du kommer att säga i ditt anförande. Du kommer att kritisera miljöpartister som tycker olika saker. Men alla miljöpartister ska stå för gröna värderingar. Vi accepterar aldrig homofobi eller någon form av extremism. Om någon i mitt parti skulle visa den typen av verksamheter visar vi på dörren. Ni gör dem till talmän. Det är inte att stå upp för det du kallar för svenska värderingar.

(Applåder)

Herr talman! Att kasta sten i glashus, eller vad man nu brukar säga . Den debatt vi har hört de senaste månaderna om antalet extremister i Gustav Fridolins eget parti har varit ganska omfattande. Det är ett otal fall som har uppdagats i den debatt som har följt efter Mehmet Kaplans avgång och de kopplingar som han har haft till extremism.

Herr talman! Skillnaden mellan mig och Gustav Fridolin är att jag inte accepterar extremism i mitt parti. Gustav Fridolin gör för det första sin extremist till minister i Sveriges regering. För det andra tar han inte avstånd från sin minister när denne sedan uppdagas ha extremistiska värderingar, herr talman.

Som sagt: Att kasta sten i glashus är inte att rekommendera.

(Applåder)

Herr talman! Centerpartiet har länge talat om riskerna med Vladimir Putins agerande och den utveckling vi har sett i Ryssland under de senaste åren. Vi har också lyft fram Rysslands påverkan på vårt närområde som en del av vår argumentation för ett svenskt Natomedlemskap.

För oss är det en självklarhet att sluta ett värdlandsavtal med andra demokratiska länder i Nato. Sverigedemokraterna har valt en helt annan riktning. De ger sitt stöd till Vladimir Putin i Europaparlamentet och har under de senaste veckorna motsatt sig ett värdlandsavtal med Nato, ett samarbete som skulle stärka Sveriges säkerhet.

Varför, Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna, har ni lättare att samarbeta med Putin och Ryssland än med demokratier och grannländer i Nato?

(Applåder)

Herr talman! Det börjar nästan bli komiskt med den Putinfetischism som vi ser från Centerpartiets sida. Jag tror att det är den fjärde debatten i rad här i kammaren där man lyfter det här. Varje gång har jag sagt: Ni har fel. Ni har fullständigt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Kan vi inte bara släppa detta nu? Vi tycker inte om Putin. Vi tycker inte om Rysslands agerande - tvärtom. Vi är det parti i den här kammaren som allra längst har varnat för just Putins aggressioner och för just den situation som vi nu ser. Övriga partier har ägnat 25 år av sin verksamhet i kammaren till att montera ned det svenska försvaret för att det inte längre finns något hot. Men när det nu flyger några flygplan från Ryssland över Östersjön blir det plötsligt jätteviktigt med ett försvar.

Tyvärr är det lite sent att tänka på det nu. Då tycker man att vi måste gå med i Nato. Jag håller inte med. Jag håller verkligen inte med. Ni tog inte ansvar. Vi tog ansvar. Nu är vi beredda att stärka den svenska försvarsförmågan. Vi samarbetar gärna med Nato, men vi vill inte ha Natotrupp på svensk mark.

(Applåder)

Herr talman! Att Sverigedemokraterna stöder Ryssland och Vladimir Putin är ingenting som jag bara står här och säger. Det går att titta på voteringslistor i Europaparlamentet. Ta lite ansvar, Jimmie Åkesson! Ta lite ansvar för vad dina Europaparlamentariker gör i Bryssel! Där sitter ni och trycker på knappar för att stödja Ryssland i dess olika ageranden.

Det finns ingen motsättning i att satsa på det svenska försvaret och att samtidigt vilja ha ett värdlandsavtal med Nato.

Jag ställer frågan en gång till, Jimmie Åkesson: Hur kommer det sig att Rysslandsvännerna Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna nu står på samma sida och säger nej till ett värdlandsavtal med Nato samtidigt som ni sitter i Bryssel och trycker på ja-knappar för att stödja Vladimir Putins agerande?

Herr talman! Hur kommer det sig att det Turkietvänliga partiet Centerpartiet ständigt lyfter denna fråga när den bygger på någonting som inte är sant? Voteringslistor i Europaparlamentet, Annie Lööf, är inte speciellt intressanta att titta på. Annie Lööf vet mycket väl vad de voteringslistorna innehåller och vad det innebär att trycka på en knapp i Europaparlamentet. Ibland kan vi tycka att voteringar här är oerhört komplicerade och svåra att i detalj förstå sig på, men det är väsentligt värre i Europaparlamentet.

Vi fördömer, som jag sa, Rysslands agerande. Vi fördömer Putins agerande. Jag tycker att ni borde ta till er det, för nu har jag sagt det många gånger.

Sedan gäller det frågan om värdlandsavtalet. Jag kan förstå att man från borgerligt håll och även från socialdemokratiskt håll vill sluta ett sådant avtal och närma sig ett Natomedlemskap. Jag förstår det, för man har ägnat 25 år åt att montera ned det svenska försvaret. Vi vill stärka den svenska försvarsförmågan, till skillnad från övriga partier. Det tycker jag att vi ska fokusera på.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna vinglar hit och dit i frågan om militär alliansfrihet. För säkerhets skull väckte ni två motioner om värdlandsavtalet, en som var för värdlandsavtalet och en som var emot värdlandsavtalet. Veckan före omröstningen sa ni att det var viktigt att pröva det här och se om det var förenligt med grundlagen. På tisdagen ändrade ni er.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Nu kommer testballongerna när det gäller själva Natomedlemskapet. Nu börjar ledande sverigedemokrater säga: Ja, men vi ska nog gå med i Nato. Andra sverigedemokrater säger: Vi ska nog inte gå med i Nato. Det påminner om när ni har varit på en riktigt blöt lunch med era kompisar i riskkapitalbolagen och vinglar tillbaka till riksdagen. Det är hit och dit, och det är väldigt svårt att veta hur det är.

Men vad är dagsnoteringen, Jimmie Åkesson? Var står Sverigedemokraterna i dag? Är ni för eller emot Nato i dag? Är du för eller emot Natomedlemskap i dag?

(Applåder)

Herr talman! Jag är inte motståndare till Nato. Jag är motståndare till svenskt medlemskap i Nato. Jag tycker att det är viktigt att framhålla den distinktionen när vi diskuterar de här frågorna. Sverige är ett land som alldeles uppenbart redan har ett väldigt djupgående samarbete med Nato. Det är på gott och ont. För det mesta är det bra, för det stärker vår kompetens och vår förmåga på olika sätt - jag tänker på den bristande försvarsförmåga som vi tyvärr har i dag.

Men nej, Jonas Sjöstedt, jag är inte för en svensk Natoanslutning. Och ja, jag röstade nej till värdlandsavtalet. Däremot var jag inte beredd att stödja det smått långsökta, milt uttryckt, försök till vilandeförklaring som Vänsterpartiet gjorde, av den enkla anledningen att det inte höll konstitutionellt. Det höll inte, Jonas Sjöstedt. Det var bara att obstruera. Man kan som opposition välja. Antingen är man seriös eller så obstruerar man. Vi vill arbeta seriöst och ta ansvar för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Så här talar en opportunist. Så här talar en företrädare för ett parti som motionerar för och emot värdlandsavtalet och som har företrädare som uttalar sig för och emot Natomedlemskap. Det är ett parti som ägnade valrörelsen åt att åka land och rike runt och prata mot vinstplundring i den svenska skolan för att sedan bli kompis med riskkapitalbolagen och vara för det. Så talar ett parti som på valmöten pratade om att ha en bra a-kassa. Sedan röstade man ned en budget som fixade just en bra akassa.

Det här är ett opportunistiskt parti. Det finns bara en konstant. Det är hatet mot människor som kommer från andra länder. I övrigt är allt förhandlingsbart. Allt kan ges upp eller läggas till. Och nu ser vi hur Sverigedemokraterna stegvis anpassar sig för att kunna bli dörrmatta åt Alliansen och gå in i ett högersamarbete framöver. Det är inte vackert, Jimmie Åkesson.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag tycker inte att Jonas Sjöstedts hetsretorik är särskilt vacker. Han pratar om dörrmattor, och det är en massa påhittade historier om hur vi springer runt berusade och vinglar från luncher. Det är inte vackert, Jonas Sjöstedt. Det är ganska illa att man uppför sig så i kammaren. Jag tycker att våra väljare som har satt oss i den här kammaren förtjänar en högre nivå på debatten.

Jag konstaterar att Jonas Sjöstedt inte har röstat för våra förslag om att höja a-kassan. Jonas Sjöstedt har inte röstat för våra förslag om att sänka skatten för pensionärer. Jonas Sjöstedt har inte röstat för våra förslag om att förbättra för småföretagare. Jonas Sjöstedt har inte röstat för alla våra bra förslag. Vi är olika partier. Man röstar inte på varandras förslag i kammaren. Det är så det fungerar. Precis den replik du tog på mig kan jag alltså ta på dig. Men man gör inte så om man är hederlig. Och det är inte Jonas Sjöstedt.

(Applåder)

Herr talman! Jimmie Åkesson får nog finna sig i att vi ställer många frågor om Sverigedemokraternas syn på säkerhetspolitik och europeiskt samarbete. Det är nämligen väldigt märkliga svar ni ger. Det är därför frågorna återkommer. Det går inte att flabba bort dem, som Åkesson försökte göra med Annie Lööf. Frågorna är på riktigt.

Jag noterar dock en ny ton i Åkessons inlägg. Han talar den här gången om mer internationellt militärt samarbete - det handlar om hotet från terrorism och IS i Mellanöstern och allt vad det är. Det samarbetet sker för vår del under FN-mandat och inom ramen för Nato och inom ramen för Europeiska unionen. Åkesson och Sjöstedt hör till de partier som är emot både EU och Nato. Sverige ska gå ur EU, och vi ska inte vara med i Nato. Innebörden i ett Natomedlemskap är att vi själva skulle få hjälp om vi blir angripna. Varför, Jimmie Åkesson, är det en klok politik att Sverige ska hjälpa Nato i Mellanöstern men att vi ska säga nej till att Nato ska hjälpa oss om vi själva blir hotade?

Herr talman! Jag har vad jag vet aldrig sagt nej till hjälp från någon om det är en välkommen hjälp och om det en hjälp som behövs. Om Sverige till exempel skulle bli angripet av en annan makt på något sätt - låt oss hoppas att det inte blir så - är det klart att vi är beredda att ta emot hjälp från Nato, från EU, från FN eller vad det nu må vara för organisation som vill hjälpa oss. Det tycker jag är ganska givet.

Men att utifrån den önskan och insikten dra slutsatsen att vi måste gå med i Nato - där håller jag helt enkelt inte med. Jag noterar samtidigt, herr talman, att vi har sett hur Alliansen och de borgerliga partierna den senaste tiden har gått allt längre.

Hur lång tid har jag på mig, herr talman?

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det har blivit lite fel med klockan här. Tiden är ute, för vi har precis passerat en minut.)

Du har fel, Jan Björklund! Det var det jag ville säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Ja, säger Jimmie Åkesson, vi i Sverige vill gärna ha hjälp, men vi vill inte vara med i Nato. Vem är det som ska hjälpa oss då? Vem är det annars som har militär kapacitet i vårt närområde om vi utsätts för ett hot från Putin och Ryssland? Det är det som är den stora frågan.

Det finns ingen annan än Nato som skulle kunna hjälpa oss. Själva innebörden i ett medlemskap är att man är försäkrad om hjälp. Det är ju inte så att någon kommer hit och hjälper oss om vi inte själva vill det. Hela Nato är uppbyggt så att varje land självt måste påkalla hjälp, och då är innebörden i ett medlemskap att man har rätt till hjälp.

Varför är det klokt att avsäga sig den rätten? Det handlar ju till sist om de gemensamma hoten. För svensk del kan det vara terrorism och IS, och det kan vara Ryssland. Det är de hot som finns. Varför skulle det vara klokt att inte påräkna hjälp från Nato i en sådan situation? Varför är det klokt att utlova, garantera och medverka med hjälp till Nato i Mellanöstern och samtidigt oklokt att Sverige skulle kunna påräkna hjälp från Nato?

Herr talman! Nu befinner vi oss lyckligtvis inte i den situationen att vi är angripna. Det är klart att man kan göra olika analyser, och min analys är den att ett ytterligare närmande till Nato, till exempel genom att vi tillåter Nato att etablera baser på svensk mark, Gotland eller var det nu kan vara, i sin tur kan öka risken för ett angrepp. Det i sin tur kan öka intresset därför att då måste ju den potentiella fienden svara mot detta på något sätt.

Det är klart att Jan Björklund kan stå här och låta ansvarstagande. Men ärligt talat, herr talman, är det så ansvarstagande att försätta Sverige i den situationen? Jag tycker inte att det är det, herr talman. Jag tycker snarare att det är ansvarslöst att spela med vår säkerhetspolitiska situation på det sätt som Jan Björklund och de borgerliga partierna vill göra.

Detta betyder inte att vi inte vill ha hjälp från Nato. Vi samarbetar redan med Nato, men att försätta Sverige i den situation som Jan Björklund vill är jag inte beredd att medverka till.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna påstår sig vara ett parti som värnar om familjen. Därför blir jag förvånad när Jimmie Åkesson i Sverigedemokraternas vårbudget presenterade ett förslag på skattereform som vi har hört om tidigare i debatten, en reform som Åkesson påstod bygger på ett rättviseperspektiv.

Men politiken innebär att en typisk barnfamilj som bor i en villa i en medelstor svensk stad får en ökad beskattning med över 1 500 kronor i månaden. Sverigedemokraterna utsätter svenska barnfamiljer för en skattechock. Anser Jimmie Åkesson att svenska barnfamiljer har det för bra ställt? Är det därför han tycker att det är rättvist att plocka av dem en summa som motsvarar en månadslön på årsbasis för en av föräldrarna?

Varför ska svenska barnfamiljer som Sverigedemokraterna säger sig värna om få denna skattechock av Sverigedemokraterna?

Herr talman! Nu är vi där igen. Den ena sidan anklagar oss för att sänka skatterna för mycket, och nu vill vi plötsligt ha en skattechock - för barnfamiljer dessutom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Andreas Carlson har liksom sina kollegor inom borgerligheten missförstått. Vi har inte lagt fram något skarpt förslag om någonting, så jag förstår inte hur Andreas Carlson har kunnat räkna på det här.

Det vi har gjort är att presentera en idé om hur vi kan göra skattesystemet mer rättvist och skapa fler incitament för arbete genom ett högre jobbskatteavdrag, ett riktigt jobbskatteavdrag till skillnad från den typ av skattereduktion som den borgerliga regeringen införde.

Det är det vi pratar om: Inkomster upp till 150 000 kronor om året ska vara helt befriade från inkomstskatt. Hur kan det vara en skattechock för någon? Det övergår mitt förstånd fullständigt, herr talman, men Andreas Carlson får väldigt gärna förklara för mig hur han tänker.

(Applåder)

Herr talman! Det ska jag väldigt gärna göra. Sverigedemokraterna har lagt ett budgetförslag på riksdagens bord. Det är ingen idéskrift. Det är inget förslag på er kongress. Det är ingenting som ungdomsförbundet diskuterar någon helg någonstans, utan detta har ni lagt på riksdagens bord. Därför kan vi läsa ert förslag.

Vi kan ta del av vad det här får för effekter. Åkesson har öppet bjudit in andra partier för att diskutera denna skattereform, och då utgick jag helt enkelt från att Sverigedemokraterna har koll på effekterna av sin politik.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst beräkna kostnaderna för en typisk svensk barnfamilj som bor i villa i en medelstor svensk stad. Då säger riksdagens utredningstjänst att det här leder till att det blir en skattehöjning motsvarande över 1 500 kronor i månaden. Jag tycker att det är oansvarigt av Sverigedemokraterna att lägga ett budgetförslag på riksdagens bord om man inte känner till effekterna av sin egen politik.

Jag ger Jimmie Åkesson en chans till. Han har bjudit in till diskussion. Låt oss då diskutera detta här och nu i partiledardebatten: Varför ska barnfamiljer få en skattechock av Sverigedemokraterna?

Herr talman! Vi har lagt ett förslag om att utreda ett nytt system med ett höjt avdrag för arbetsinkomster. Det är inte en skattechock.

Däremot är det såklart en fördelningspolitiskt intressant sak, därför att när vi lät riksdagens utredningstjänst räkna - utifrån våra riktiga funderingar och siffror som Kristdemokraterna inte har tillgång till, så jag förstår fortfarande inte vad det är ni har beräknat för någonting - så konstateras det att det här är någonting som i väldigt hög grad gynnar dem med de lägsta inkomsterna.

Därför är detta vårt svar på borgerlighetens förslag om sänkta löner och enkla jobb. Vi vill nämligen inte ha sänkta löner i Sverige. Vi väljer att sänka skatten i stället för att sänka lönerna. Det här är vårt svar på den debatten, och det förvånar mig att man inte tar den diskussionen mer seriöst än vad Andreas Carlson här gör när han beräknar någonting utifrån siffror som han själv har hittat på.

Jag tycker att det är jättekonstigt, herr talman, men det står naturligtvis var och en fritt att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Politik är att vilja, och ofta är det också att välja. Miljön och skolan var Miljöpartiets viktigaste prioriteringar i valet. Det handlar om prioriteringen att barnens framtid för oss alltid går före skattesänkningar.

När vi tillträdde hade under den förra regeringen nästan 10 000 medarbetare skurits bort från skolan. Eleverna fick mindre tid med sina lärare. Nu vänder vi trenden. Under Miljöpartiets och Socialdemokraternas första tid i regering har 13 000 nya medarbetare anställts i skolan. Trots att antalet barn blir fler kan barngrupperna i förskolan bli mindre, och vi bryter två decennier av växande elevgrupper på fritids.

Vi har från statens sida gått in och investerat för höjda lärarlöner. Vi minskar den administrativa arbetsbördan. Allt fler söker nu till lärar- och speciallärarutbildningar. Genom samarbetsavtal tar staten ansvar för att vända utvecklingen i skolor som har det särskilt tufft. Vi bygger ut läxhjälp och lovskola. Målet är tydligt: Varje elev ska få den tid hen behöver med en kunnig, engagerad lärare.

På samma sätt arbetar vi med miljön. Vi stärker arbetet med miljömålen, vi har nått en bred partiöverenskommelse om klimatlag och vi skatteväxlar så att det som är bra för miljön blir billigare och det som är dåligt blir dyrare.

Det görs klimatkliv med nya laddstolpar, energieffektivisering och biogasproduktion över hela landet - häng med nu! Vi ökar järnvägsunderhållet, och genom stadsmiljöavtalet stimuleras kollektivtrafik. Vi bygger nya gröna stadsdelar, vi arbetar för 100 procent förnybar elproduktion och vi genomför en historisk satsning på solceller. Vi har skyddat Ojnareskogen och 100 andra viktiga naturområden. Med skatter och lagar rensar vi bort farliga kemikalier i barns vardag.

Det här är en prioritering som står fast i en svår omvärld och i ett svårt parlamentariskt läge. Det är inte alltid lätt, och vi har mycket kvar. Men den som sätter sin tillit till Miljöpartiet ska veta att det är detta vi jobbar för varje dag, på varje politiskt uppdrag.

Miljöpartiet är i politiken för att göra skillnad, och jag är stolt över gröna förändringar som vi kan visa i regering och i de många kommuner och regioner där vi är med och styr.

(Applåder)

Herr talman! Nu har Gustav Fridolin varit utbildningsminister i 621 dagar, 521 fler än han skulle behöva för att fixa skolan. Men låt oss inte stå här och käbbla om det utan titta på vad det konkret har lett till och kan leda till.

Om vi är överens om att skolan behöver ett lyft och om att duktiga lärare behöver tid att vara just det vill jag ha svar på fyra konkreta frågor från landets skolminister.

Är Gustav Fridolin beredd att stödja vårt förslag om att Sveriges lågstadieelever ska få en timme mer i undervisningstid? Är han beredd att stödja våra förslag om mer matte i högstadiet? Är han beredd att stödja våra förslag om fler förstelärare? Och är han beredd att stödja vårt förslag om att Sverige ska införa nolltolerans mot dåliga skolor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! När jag i mitt huvudanförande talade om att Sveriges elever behöver kunskap i källkritik visste jag inte att det också skulle gälla oppositionsledaren. Jag trodde att den som har arbetat i politiken ett tag faktiskt vet vem det är som sätter rubriker i kvällstidningar och inte tycker att kvällstidningsrubriker är den bästa formen av källa för att angripa sina motståndare.

Det är ett hårt arbete att vända utvecklingen i svensk skola. Men det utgår från att man gör skolan till en av de viktigaste prioriteringarna i samhällsbygget. När vi tillträdde som regering jobbade nästan 10 000 färre i svensk skola än när Moderaterna bildade regering 2006, och eleverna fick mindre tid med sina lärare.

Nu, efter snart två år, jobbar 13 000 fler i svensk skola. Eleverna får mer tid med sina lärare. Vi har vänt trenderna, och vi har återanställt dem som Alliansen skar bort.

Det är bra att Moderaterna prioriterar skolan i opposition. Men det hade varit bättre om ni hade gjort det när ni var i regeringsställning också.

Herr talman! Man har bara en minut på sig i dessa replikskiften. Gustav Fridolin använde just en halv till att tala om kvällstidningars uttryck om honom själv. Sedan hade han kunnat använda den andra halvan till att svara konkret på mina frågor.

Vi lämnade över en skola där viktiga reformer hade genomförts och med oförändrad lärartäthet.

Det som jag nu undrade var om skolministern är beredd att stödja vårt förslag om en timme mer i undervisningstid i lågstadiet, vårt förslag om en timme mer i matte i högstadiet, våra förslag om fler förstelärare och vårt konkreta förslag om att Sverige ska införa nolltolerans mot skolor som inte ger tillräckliga resultat. Annars sviker man nämligen eleverna; det har Sverige inte råd med.

Jag ger skolministern en chans till att svara konkret på dessa frågor - inte bara stora ord utan faktiskt handling.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att Moderaterna prioriterar skolan i opposition. Jag tycker att det hade varit bättre om ni hade gjort det också när ni hade möjlighet att styra och prioritera. Då prioriterade ni skattesänkningar i stället och skar bort medarbetare i skolan.

Vi ökar nu undervisningstiden i matematik i den svenska grundskolan. Vi ökar möjligheterna till lovskola och läxhjälp. Vi ser till att fler elever än någonsin tidigare som inte har haft möjlighet att nå kunskapskraven under terminen nu får gå till sommarskola. Vi har infört ett statligt ansvar för att gå in och samverka med huvudmän om just de skolor som Moderaterna när de var i regeringsställning inte brydde sig speciellt mycket om men som Anna Kinberg Batra nu identifierar som de som har det tuffast. Staten går alltså in och jobbar tillsammans med kommunerna för att vända utvecklingen i just dessa skolor. Det är nolltolerans i praktiken och inte bara i retoriken mot skolor som inte ger eleverna rätt kunskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag tänkte att jag skulle fortsätta lite grann där jag och Gustav Fridolin tidigare slutade.

Vi har under den senaste tiden sett en kris, får man väl kalla det, i Miljöpartiet. Det har resultaterat i att man har haft byte på olika positioner och så vidare. Vi har sett bostadsministerns avgång. I kölvattnet av det har vi sett ett stort antal liknande fall med människor med kopplingar till extremism, med miljöpartister som vägrar ta kvinnor i hand, med miljöpartister som gör extremisthälsningar, IS-hälsningar och en lång rad sådana saker. Dessa personer tillåts i hög grad vara kvar i Miljöpartiet som medlemmar och till och med på uppdrag i vissa fall.

Herr talman! Då är min fråga om det inte är dags att Gustav Fridolin följer mitt exempel och inför en nolltolerans mot extremism i sitt parti.

Herr talman! Vi har haft en tid då vi har utsatts för en nödvändig och bra granskning. Så ska det vara för alla partier. Men Jimmie Åkesson står här och hittar på en del. Vi är mycket tydliga med att alla miljöpartister på alla förtroendeuppdrag ska stå för Miljöpartiets värderingar och ingenting annat. Vi accepterar aldrig homofobi eller någon annan form av extremism. När den typen av uppgifter finns om någon visar vi på dörren.

Jimmie Åkesson gör i stället en av de främsta offentliga homofoberna i Sverige till talman. När vi andra här stod och applåderade både statsministerns och Anna Kinberg Batras uppmuntran om att ställa upp för hbtqsamhället i världen efter den fruktansvärda attacken i Orlando satt Sveriges andre vice talman Björn Söder stilla, han som kallat Pridefestivaler för ett perverst homosexevenemang. Är det er nolltolerans - att göra homofober till talmän?

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att Gustav Fridolin inte svarade på min fråga. Frågan var om det är dags att Gustav Fridolin följer mitt exempel och inför en nolltolerans mot extremism i sitt parti. Att jag ställer den frågan beror på det som vi har sett, bland annat det agerande som vi har sett från Gustav Fridolins sida där han försvarar sin bostadsminister trots de extremismkopplingar som har funnits. Det är möjligt att Gustav Fridolin har ändrat sig, men han kan i alla fall svara på denna fråga: Anser Gustav Fridolin i dag att Mehmet Kaplan har miljöpartistiska värderingar? I så fall: Är det också en miljöpartistisk värdering att inte vilja ta kvinnor i hand? Är det en miljöpartistisk värdering att göra IS-tecken? Är det en miljöpartistisk värdering att över huvud taget vara islamist? Jag tycker att det är mycket intressant.

Jag har ett annat exempel. Per Gahrton hävdade till exempel att drevet mot Mehmet Kaplan var en israelisk konspiration. Är det en miljöpartistisk värdering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Både Per Gahrton och Mehmet Kaplan är miljöpartister, och ingen av dem är islamister. Man kan inte vara islamist eller någon annan form av extremist, och inte heller homofob, och miljöpartist samtidigt. Alla våra förtroendevalda ska stå för Miljöpartiets värderingar och ingenting annat. Det är vi extremt tydliga med.

Men jag tycker att det är lite märkligt att Jimmie Åkesson, bara ett par dagar efter det fruktansvärda hatbrottet och terrorattacken mot en klubb i Orlando dit människor hade gått för att dansa, leva och älska, inte vill ta frågan om sin talmans och sin tidigare partisekreterares homofobi i sin mun.

Vad betyder egentligen er nolltolerans om homofober får bli talmän och om människor som säger att Pride är ett perverst homosexevenemang avfärdas som några som varit lite slarviga med hur de uttrycker kritiken - jag tror att det var så du sa? Det där är hatretorik, och sådant hör inte hemma i något svenskt riksdagsparti.

(Applåder)

Herr talman! Varje dag följer tusentals föräldrar sina barn till skolor eller förskolor som de själva valt. Ibland är verksamheten privat, ibland är den kommunal och ibland är den kooperativ. Ett av de företag som gör det möjligt för föräldrar att välja är Academedia. Företaget börsintroduceras i dag. Många är med på detta, inte minst familjeföretag och pensionsfonder, för att skapa just långsiktighet.

Detta beslut fick statsminister Stefan Löfven att hävda att barn är till salu på börsen. Det är ett uttalande som inte bara är direkt felaktigt utan också ovärdigt en statsminister. Det är inte så att sjuka människor är till salu för att läkemedelsföretag finns på börsen.

I sitt inledningsanförande sa Gustav Fridolin att bildning är det enda botemedlet mot myter. Man ska kunna se skillnad på sant och falskt, fakta och propaganda.

Jag vill därför fråga utbildningsminister Gustav Fridolin: Ställer Miljöpartiet sig bakom Stefan Löfvens olämpliga uttalande om att barn är till salu på börsen?

Herr talman! Jag tycker att det var bra att statsministern i den debatten visade på den oro som finns runt det svenska skolsystemet. Vi har haft tillfällen då elever har kommit till skolan på morgonen och i princip mötts av en lapp på dörren där det står: Ledsen, jag har tömt skolan på pengar och konkat bolaget. Lycka till!

Det tycker inte jag är ordning och reda i svensk skola. Det tycker inte jag är att stå upp för en fungerande valfrihet. Det tycker jag är att låta svensk skola i sina delar styras av personer som inte har skolans eller barnens bästa för ögonen.

Därför tror jag att det är viktigt att de som får förtroendet att driva vårt viktigaste välfärdsuppdrag ska driva det för att de vill ge en bra utbildning, inte för att de vill tjäna snabba pengar på det. Jag är orolig om kortsiktig spekulation, vare sig genom riskkapitalister eller på börsen, påverkar de pedagogiska vägvalen för en skola. De ska styras av vad som ger eleverna bäst skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! För mig är det viktiga kvaliteten. För mig är det viktiga att det är samma tillsynskrav, samma kvalitetskrav och samma peng oavsett om det är en privat eller en kommunal utförare av vården eller skolan.

Den friskoleöverenskommelse som sex partier slöt för ett antal år sedan innehöll behovet av långsiktigt ägande, transparens och öppenhet och att vi skulle stå upp för alternativ och valfrihet.

På punkt efter punkt säger nu både Stefan Löfven och Gustav Fridolin nej till detta. Det är beklämmande. Varför sviker ni de långsiktiga spelregler som vi sex partier hade kommit överens om och som var en tydlig signal till branschen?

Skolan behöver arbetsro, Gustav Fridolin. Skolan behöver inte bli ett politiskt slagträ i den svulstiga retorik som man använder från regeringens sida.

Herr talman! Jag tror att Annie Lööf just illustrerade problematiken i den här debatten. Vi behöver tydliga spelregler för branschen, sa Annie Lööf. Så uttrycker även jag mig gärna när det handlar om svensk industri, tillverkning och sådant som är rimligt att det styrs av en marknad.

Men skolan är inte en marknad vilken som helst. Elever och föräldrar ska inte alltid behandlas som kunder som får precis det de vill ha. Skolan finns till därför att vi är medborgare, och i vårt möte med skolan måste skolan kunna säga också det som vi inte vill höra, vare sig vi är elever eller föräldrar.

Just därför tror jag att det är viktigt att titta på hur det svenska friskolesystemet fungerar och säkerställa att alla som är inne i det garanterar god valfrihet - den tror jag på - och gör det för att de vill ge den bästa skolan till alla, inte vara en del av en marknadsbransch där man får ut mesta möjliga pengar.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen överväger att sälja Vattenfalls tyska koltillgångar till det tjeckiska företaget EPH.

EPH tror på en renässans för kolet - det som vi vet att den här planeten inte tål. Man är öppen för att använda de gruvor som Vattenfall i dag inte får öppna på grund av regeringsbeslut. De innehåller 1,2 miljarder ton koldioxid - 24 gånger Sveriges årliga utsläpp.

EPH har ingen miljöpolicy. Man avsätter för lite pengar för återställande i de tyska kolgruvor man redan har. Företaget ägs via skatteparadis. En av ägarna är kopplad till Panama Leaks. Företaget är dömt av EU-kommissionen för att ha försvårat en utredning om korruption.

Gustav Fridolin! Är EPH en rimlig köpare av Vattenfalls kolgruveverksamhet?

Herr talman! Jag noterar att det är första gången i en två och en halv timme lång debatt som Jonas Sjöstedt lyfter fram en miljöfråga. Jag noterar också att det nu höga tonläget kan kontrasteras mot att Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt i valrörelsen sa att det kunde vara en rimlig idé att låta Vattenfall sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland. Det som var rimligt då är ett stort svek nu. Populism, Jonas Sjöstedt, kan uppenbarligen komma också från vänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det här är en stor och viktig fråga. Miljöpartiet arbetar i varje beslut för att så mycket kol som möjligt ska stanna i marken. Det är vår stora överlevnadsfråga. Vi välkomnar att den tyska regeringen sedan valet har fattat viktiga beslut om att börja fasa ut sin kolkraft och bygga ett förnybart energisystem, precis som det vi nu har en uppgörelse om i Sverige.

Nu ska vi pröva det förslag som kommer från Vattenfalls styrelse och se hur det förslaget fungerar med de ägardirektiv som riksdagen har satt och de regler som finns för den här typen av affärer.

Herr talman! Det brukar sägas att anfall är bästa försvar, och inlägget här var väl ett exempel på det. Det var ju inget svar på frågan om EPH är en lämplig ägare eller inte.

Möjlighet att öppna nya gruvor, ingen miljöpolicy, koppling till brevlådeföretag eller direkt ägande av dem, dömt av EU-kommissionen för att ha försvårat en utredning om korruption - det är det företaget ni tänker sälja de här gruvorna till.

Det här är inte vilket beslut som helst. Det är det viktigaste klimatbeslutet ni fattar under mandatperioden. Det är kanske det viktigaste klimatbeslutet du fattar under ditt liv, Gustav Fridolin.

Ja, vi har ändrat oss och blivit grönare ju mer vi har studerat den här frågan. Vi har insett hur förödande det skulle kunna vara att sälja de här gruvorna. Tyvärr befarar jag att ni har gått åt andra hållet, och det kommer att få konsekvenser. Det kommer att bidra till att förstöra klimatet - precis det som vi inte har råd att göra.

Därför hoppas jag att ni fattar rätt beslut och säger: Nej, EPH ska inte äga. Vi ska avveckla kolet.

Herr talman! Jag verkar i alla de beslut som jag har tillgång till för att så mycket kol som möjligt ska stanna i marken.

Jag noterar återigen att Jonas Sjöstedt nu talar om något som det viktigaste klimatbeslutet av alla. Men för två år sedan tyckte Jonas Sjöstedt att det viktigaste klimatbeslutet av alla i förhållande till Vattenfall var att sälja de här gruvorna.

Anledningen till det är förstås att den här frågan inte är alldeles enkel. Det är inte så att Sverige ensamt styr över vilka kraftverk som ska vara igång i Tyskland eller vilka kolgruvor som ska öppnas eller inte. Det är ett beslut som den tyska regeringen har stort inflytande över, oavsett vem som äger gruvorna och tillgångarna. Jag är därför glad över att den tyska regeringen sedan valrörelsen i Sverige har fattat en del kloka beslut om att bygga ett helt förnybart energisystem och fasa ut kolkraften.

Som svar på Jonas Sjöstedts fråga: När vi prövar den här affären prövar vi givetvis hela affären, inklusive dess lämplighet i förhållande till prövning av den tilltänkta köparen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! När OECD granskade de svenska Pisaresultaten slog man fast att en viktig del för Sverige att förbättra handlar om den disciplinära situationen i klassrummen och i våra skolor.

I mars kom en utvärdering från Skolverket som visade att ett av de större problemen - det visste vi kanske innan, men Skolverket har nu slagit fast det - är att elever sitter och surfar på mobiler och Ipadar och tar del av det sociala livet utanför klassrummet i stället för att lyssna på sina lärare.

Detta konstaterades även av en utredning som jag tillsatte. Lärarfackets dåvarande ordförande Metta Fjelkner sa att vi måste öka befogenheterna för lärarna att stoppa mobiler i klassrummen när de stör. Den utredningen är färdig, och det finns ett lagförslag. Jag noterar att Gustav Fridolin inte på de första 100 dagarna eller ens på 600 dagar har haft tid att lägga fram det lagförslaget.

Är det inte så, Gustav Fridolin, att vi behöver öka lärarnas befogenheter att upprätthålla lugn och ro i klassrummet?

Herr talman! Apropå populism: Smäll inte i Sveriges lärare och rektorer att de inte har auktoritet, Jan Björklund! De har statens och både ditt och mitt förtroende att fatta beslut om vilka tekniska hjälpmedel man ska och inte ska använda i klassrummet. Det finns till och med en skyldighet för varje svensk skola att upprätta ordningsregler. Självklart bör ordningsregler på en skola år 2016 innefatta regler om när man ska och inte ska använda mobiltelefoner.

Jag tror att en av anledningarna till att vi har problem med detta - för det har vi - är att det är en fråga som blivit mer politisk än professionell. Jag litar på den svenska lärarprofessionen. Jag litar på Sveriges rektorer. Jag vill ge dem de bästa verktygen att göra sitt jobb med. Därför har de verktyget att upprätta ordningsregler och i dem också reglera när eleverna ska och inte ska använda mobiltelefoner.

Det kan väl inte ha gått Jan Björklund förbi att vi har skolor i Sverige som använder sig av så kallade mobilförbud. Det är uppenbarligen inte förbjudet.

Herr talman! Allt är tillåtet så länge det inte prövas. Det är bara det att om någon anmäler det här kommer man att åka dit. Det vet många rektorer och lärare, och de vill inte bli anmälda och åka dit. Det är därför de struntar i det. En del tar risken ändå.

Det var därför Lärarnas Riksförbunds förra förbundsordförande Metta Fjelkner lade fram det här lagförslaget. Tror du att hon fabulerar fritt ur luften, Gustav Fridolin, eller att hon inte vet vad som bekymrar och oroar lärare ute i klassrummen?

Ni är livrädda för att tala om disciplinära frågor! Ni pratar om vinst i välfärden och allt möjligt allt annat, men vad som pågår i klassrummet är ju det allra viktigaste.

Det är de svagaste eleverna, Gustav Fridolin, som lider mest när det blir stökigt i klassrummet, och det är de elever som behöver koncentrera sig allra mest som inte får lugn och ro när de frestas att i stället sitta och surfa på sin Ipad eller smartphone.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ge lärarna befogenheten! Lita på lärarna, Gustav Fridolin!

Herr talman! Jag tror att den som lyssnade på mig hörde att jag gärna talar om studiero och varför lärare och rektorer ska ha möjligheten att fatta beslut om vad som sker på en skola och i ett klassrum. Problemet är att det inte räcker att prata. Jan Björklund pratade mycket under sina åtta år i regering, men man måste också prioritera.

Vi prioriterar att lärarna har rätt verktyg. De har verktyget att tillsammans på skolan ta fram ordningsregler som också inkluderar regler om mobiltelefoner. Vi prioriterar också att investera i skolan.

Med en elev i klassen som stör de andra är man tacksam om det finns fler som jobbar på skolan så att någon kan jobba med just den eleven en stund. Då kan man med trygghet säga att de får jobba med detta och gruppen kan delas.

Om man skär ned i skolan blir det färre som gör jobbet. Då får lärarna sämre verktyg att jobba med. Under Jan Björklunds tid som utbildningsminister skars nästan 10 000 medarbetare bort i svensk skola. Jag är stolt över att under vår tid har 13 000 återanställts.