Frågestund - 2016-05-19

Herr talman! Jag har en fråga till finansministern.

I dag går drygt 4 ½ miljon människor till jobbet, men fler vill göra det. Alla behöver bidra för att göra rätt för sig efter sin förmåga. De allra flesta vill också det men får inte chansen ännu.

På läktaren sitter delar av Sveriges framtid - unga studerande som drömmer om sitt första jobb. Jag har samtalat med dem i dag, och de har många idéer. Men de ser också en annan del av Sverige. Ungefär 1 miljon människor kommer att hamna i utanförskap om några år.

Dessa sociologistuderande har i sin forskning försökt binda samman orosfaktorer som att var fjärde äldre människa dör ensam och att vi har hög ungdomsarbetslöshet. De vill skapa aktiviteter för de äldre som motprestation mot att unga får till exempel aktivitets- eller försörjningsstöd. Det skulle både ge jobb åt unga och förbättra äldres hälsa.

Vad vill regeringen och finansministern göra för att fler unga snabbare ska komma i jobb och för att sänka fler trösklar och kraftfullt minska utanförskapet?

Herr talman! Ingen ung människa i Sverige ska behöva börja sitt vuxna liv med långa perioder av arbetslöshet. Det är inte acceptabelt. Därför vill regeringen se en 90-dagarsgaranti som innebär att ingen ung människa ska gå arbetslös mer än 90 dagar.

Därför har regeringen infört utbildningskontrakt som går till de ungdomar som har högst risk för arbetslöshet, nämligen de som inte har fullständig gymnasieutbildning. Dessa ungdomar ska kunna kombinera arbete och utbildning för att både bli klara med sin gymnasieutbildning och få arbetslivserfarenhet med sig i bagaget.

För dem som har gymnasieutbildning vill vi se traineejobb i välfärden, där man ska kunna kombinera yrkesutbildning med att arbeta i välfärden. På så sätt får även de ungdomarna med sig en relevant yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet.

Det är två konkreta åtgärder som den här regeringen vidtar. Vi tycker att det är viktigt att ungdomar får möjlighet att starta sitt vuxna liv inte i arbetslöshet utan i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är viktigt att regeringens besked inte förblir bara vackra ord. Dessa människor upplever ett växande utanförskap där unga ställs utanför.

Regeringen får kritik från EU-kommissionen, från Finanspolitiska rådet och även från Riksrevisionen. När kommer regeringen att ta den här kritiken till sig för att tydligt lägga fram åtgärder som ger konkreta förbättringar för unga människor så att utanförskapet minskar, inte ökar?

Herr talman! Med den politik som regeringen för ser vi att arbetslösheten bland ungdomar minskar. Det är faktiskt den del av arbetslösheten som minskar allra snabbast, så uppenbarligen har regeringens konkreta åtgärder haft effekt.

(Applåder)

Vi sätter oss naturligtvis inte och är nöjda med hur situationen är nu, utan vi kommer att fortsätta arbeta för att fler ungdomar ska få möjlighet att komma i arbete. Regeringen kommer aldrig att ge upp om arbetslösheten.

(Applåder)

Herr talman! Efter Förintelsen sa världen: Aldrig mer! Men det har kunnat hända igen, och det händer just nu på grund av att det saknas politisk vilja.

I Irak och Syrien pågår en ofattbar utrensning av utpekade människor med det uttalade målet att utplåna grupper från regionen. Yazidiska kvinnor säljs som sexslavar. Kristna får sina hus märkta med det arabiska tecknet för kristen för att man ska kunna mörda dem. Hbtq-personer kastas kallblodigt ut från hustak.

Det är ett svek att Sveriges regering inte vill benämna det som nu sker som ett folkmord utan skjuter frågan ifrån sig.

Därför vill jag ställa frågan till utrikesminister Margot Wallström: Vad gör regeringen för att säkerhetsrådet ska visa politisk vilja och för att de som nu gör sig skyldiga till folkmord ska ställas inför internationell rätt?

Herr talman! Tack för frågan, Sofia Damm! Det här är en av de allra viktigaste uppgifterna vi har just nu.

Vi arbetar politiskt för att få lösningar i både Irak och Syrien. Vi arbetar humanitärt; vi är som känt det femte största landet i världen när det gäller humanitärt bistånd. Vi gör också militära insatser för att se till att ändra på situationen i framför allt Irak och Syrien. Förföljelserna av olika minoritetsgrupper eller kristna grupper är absolut inte acceptabla.

Under de åtta år som alliansregeringen fanns använde inte heller ni ordet folkmord eftersom det är en juridisk och rättslig term som det är för domstolarna att använda. Men ordet kommer till oss därför att vi ibland inte har tillräckligt många ord för att beskriva det fasansfulla som sker i termer av övergrepp.

Det finns ingen hierarki bland de begrepp som betecknar den här sortens krigsbrott. Därför är handling det viktigaste, och vi fortsätter att handla.

Herr talman! Vi politiker får aldrig gömma oss bakom juridiska teknikaliteter. Utan politisk handlingskraft sker ingen juridisk prövning. Internationella rättsliga instanser kan inte göra mer än vad deras medlemsstater och FN visar i vilja och handling.

Också den humanitära rätten är helt satt ur spel i Syrien. Sjukhus och flyktingläger bombas medvetet på ett sätt som världen inte tidigare har sett.

Sveriges regering måste stå upp för att folkrätten inte bara värnas. Den ska betyda något. Blir detta en prioritering om Sverige får platsen i säkerhetsrådet?

Herr talman! Det är redan en prioritering. Vi har ständigt verkat för detta. Vi gör det genom EU, och vi har förstås begärt att även säkerhetsrådet ska agera och lyfta de här frågorna till Internationella brottmålsdomstolen.

Gör inte heller den här frågan konstigare genom att säga att det bara handlar om rättslig prövning! Det är politiskt agerande som är det viktiga, och det är det vi ägnar oss åt. Det är inte bara en debatt om hur man ska beteckna det. Vi vill ändra situationen på marken för dessa människor och skydda dem bättre.

Herr talman! Min fråga är riktad till finansministern.

De senaste dagarna har det riktats synnerligen allvarlig kritik mot regeringens ekonomiska politik från olika myndigheter. Finanspolitiska rådet konstaterar följande om regeringen:

Man för en synnerligen expansiv politik trots det rådande konjunkturläget.

Man uppvisar en betydande avvikelse från överskottsmålet avseende nivån på det finansiella sparandet.

Man har över huvud taget ingen plan eller ens princip för att uppnå överskott ens på längre sikt.

Man har manipulerat utgiftstaket på ett sätt som riskerar att allvarligt skada trovärdigheten för det.

Det finns i nuläget en parlamentarisk kommitté som utreder frågan om överskottsmålet. På vilket sätt tycker finansministern att det är lämpligt att ensidigt avskaffa detta mål innan kommittén ens har färdigställt sitt slutbetänkande?

Herr talman! När vi tog över regeringsmakten för ett och ett halvt år sedan ärvde vi de största underskott vi haft i statsfinanserna sedan budgetsaneringen. Detta på grund av att man hade fortsatt att låna till stora skattesänkningar trots att vi var i en uppåtgående konjunktur.

När vi tog över lade vi om finanspolitiken i en stramare riktning, vilket Finanspolitiska rådet också noterar. Det gjorde att vi lyckades minska underskotten kraftigt. Förra året hade vi balans, och vi är på väg mot både överskott och balans de kommande åren.

Däremot lyckades vi inte ta klivet hela vägen upp till överskottsmålet i ett svep, utan det tar lite tid. Naturligtvis förlängs den tiden något av att vi har fått ökade kostnader för migration, något som Finanspolitiska rådet tycker att vi ska hantera på precis det sätt som vi har hanterat det på.

Den här regeringen för alltså en mycket stram politik. Vi har inte avskaffat överskottsmålet utan går nu mot överskott.

Herr talman! Minst lika allvarlig kritik riktas mot regeringens skattehöjningar på just arbete. Man räknar ju kallt med en så kallad statisk modell och bortser helt från det som kallas dynamiska förändringar, det vill säga de beteendeförändringar som uppstår när man höjer olika skatter. Rådet skriver: När hänsyn tas till dynamiska effekter leder reformerna inte till någon förstärkning av de offentliga finanserna över huvud taget. Hur i hela friden kan det vara en vettig skattepolitik?

Herr talman! Det beror helt på hur man bedömer arbetsutbudselasticiteten av olika skatteförändringar. Där kan vi göra olika bedömningar. Där gör regeringen en annan bedömning än Finanspolitiska rådet.

Det är viktigt att vi får in skatter. Därför är jag väldigt förvånad över att Sverigedemokraterna i dag i skatteutskottet i riksdagen har drivit en politik där man vill att Sverige ska vara det land i EU som stoppar arbetet mot skatteflykt i EU. Detta ska svenska folket känna till! Sverigedemokraterna är ett parti för skattesmitare.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Aida Hadzialic. Stockholmsregionen har en stark tillväxt, men arbetsmarknaden här är i hög grad segregerad efter utbildningsnivå, vilket har blivit särskilt tydligt under de senaste årens ekonomiska kriser. En grupp med förhållandevis svag ställning på regionens arbetsmarknad är unga människor. För många unga skulle yrkesutbildningar innebära stora möjligheter till jobb.

Tidigare satsningar på yrkesvuxutbildningar har gett positivt utfall då detta fångar upp personer som står utanför arbetsmarknaden, men trots positiva resultat är det fortsatt lågt söktryck på dessa utbildningar i Stockholmsregionen. Branscherna måste jobba med attraktiviteten, och politiken måste tillföra resurser till dessa utbildningar. Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet: Vad vill statsrådet göra för att stärka yrkesutbildningarnas attraktionskraft?

Herr talman! Den här regeringen jobbar mycket aktivt med att stärka yrkesutbildningarnas status och attraktivitet. Vi vet att yrkesutbildningar leder till jobb, framför allt för unga människor. Det är ett viktigt sätt att knäcka arbetslösheten, och vi vet att yrkesutbildningar är en viktig del av kompetensförsörjningen för vår arbetsmarknad, då många branscher skriker efter att nyanställa sådana som är yrkesutbildade. Det handlar om byggbranschen, vården och omsorgen med mera.

Jag tror att några av de viktigaste saker vi kan göra är att tala väl om yrkesutbildningar, att anställa fler lärare och att bygga ut kapaciteten för yrkesutbildningarna - från gymnasiet genom vuxenutbildningen till yrkeshögskolan.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är precis som statsrådet säger. Samtidigt som det finns många lågutbildade som saknar arbete finns det många företag som inte kan rekrytera den kompetens som behövs. Just i Stockholmsregionen finns det väldigt många bristyrken. Bland dem finns byggnadsingenjörer, specialistsjuksköterskor, kockar, bagare och systemutvecklare. Skulle statsrådet kunna utveckla hur vi kan ställa om utbildningarna efter arbetsmarknadens behov?

Herr talman! Man kan i mångt och mycket säga att yrkesutbildningar i själva verket är bristyrkesutbildningar. Vi vet att nio av tio som går igenom en så kallad YH-utbildning får jobb efteråt.

Den här regeringen byggde ut yrkeshögskolan med 20 procent förra året, och vi ska göra ännu mer. I mångt och mycket handlar det om kapacitetsutbyggnad för att arbetsmarknaden ska få den kompetensförsörjning den behöver.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Sedan tio månader tillbaka är flera kurdiska städer under beskjutning, och flera stadsdelar har jämnats med marken. Här har jag en bild från en av dessa städer, delar av Diyarbakır. En kollega frågade om det var Beirut 1975. Här har jag en bild av en annan stad, Cizre. Så kan man se stad efter stad.

Min fråga till utrikesministern är om hon är beredd att fördöma denna statsterrorism som Erdogans regim gör sig skyldig till?

Herr talman! Jabar Amin brukar ha med sig bilder. Det är bilder av förtvivlan och av de fruktansvärda scener som nu utspelar sig. Här är det klart att framför allt EU har en viktig roll just nu. Som alla vet följer förhandlingarna och överläggningarna med Turkiet flera spår. I den uppgörelse vi har diskuterar man migrationsströmmarna och EU-närmandet, och sedan har vi förstås våra normala diplomatiska och politiska kontakter, som har blivit allt svårare, för vi uppmanar parterna till fred och till att återgå till förhandlingar.

Turkiet har rätt att försvara sig mot terrorism, men insatserna måste ske så att civila skyddas. Vi är lika bekymrade som Jabar Amin och andra över det som just nu sker när det gäller kurdernas situation.

Herr talman! Tack, utrikesministern! Jag frågade om vi kan få höra ett fördömande av denna statsterrorism. Då säger utrikesministern: Vi är bekymrade.

Jag tror att alla är bekymrade, även Erdogan. Här krävs mer än att vara bekymrad. Här krävs ett fördömande. Jag hoppas att vi kan få ett fördömande av denna statsterrorism.

Herr talman! Vi fördömer alla angrepp på civila. När civilbefolkningen, kurderna, drabbas på det sätt som vi har sett på sistone är det självklart att vi fördömer det. Vi gör det i EU-sammanhang, i FN-sammanhang och i bilaterala överläggningar med Turkiet. Det som just nu är väldigt viktigt är hur vi framför våra värderingsbaserade åsikter gentemot Turkiet i de överläggningar på olika spår som sker framöver. Detta är en mycket viktig debatt som måste fortsätta.

Herr talman! Riksbanken eldar på för att uppnå ett till synes ouppnåeligt inflationsmål. Finansministern eldar på för att uppnå ett till synes ouppnåeligt arbetslöshetsmål. Ingen av dem verkar längre bekymra sig över finansiell stabilitet.

Regeringen får också omfattande kritik från Finanspolitiska rådet, och även om finansministern och rådet har helt disparata uppfattningar om vad som är expansiv finanspolitik måste frågan ändå ställas: Finns det någon oro från finansministerns sida för att obalanser byggs upp i ekonomin?

Herr talman! Jag vill påminna Jörgen Andersson om att vi för en betydligt stramare politik än den som alliansregeringen förde i slutet av sina mandatperioder. Då var det strukturella sparandet, alltså det sparande som tar hänsyn till konjunkturutvecklingen, mycket sämre än det är nu, när det är socialdemokratisk regering. Trots de ökade kostnaderna för migrationen är underskotten betydligt mindre och det strukturella sparandet betydligt bättre. Det beror på att vi har vänt den utveckling vi såg under Moderaterna, med ständigt ökande underskott.

Givet tonläget skulle man kunna tro att Moderaterna hade förslag på betydligt stramare ekonomisk politik. Så är det dock inte. I år har ni inga andra förslag än regeringens. Exempelvis accepterar ni allt i vårändringsbudgeten.

Däremot är det naturligtvis bekymmersamt med hushållens skuldsättning. Där för vi samtal med de borgerliga partierna om amorteringskraven och om hur vi ska kunna få upp bostadsbyggandet. Det är en viktig fråga att ha ögonen på.

Herr talman! Det bekymrar mig och förvånar mig att finansministern ägnar mer tid åt att beskriva en historia i stället för att bekymra sig om framtiden. Jag hade önskat ett större allvar i svaret.

I det här sammanhanget vill jag ställa frågan: Förs det några resonemang i regeringen om hur diskussionerna bör föras i stabilitetsrådet? Skulle finansministern i så fall vilja vara vänlig och redogöra för detta?

Herr talman! Nu vet jag inte om Jörgen Andersson i huvudsak hänvisar till finanspolitiken eller till, så att säga, stabiliseringen vad gäller finansmarknaden och finanssektorn.

Som jag påpekade är det bekymmersamt med hushållens skuldsättning. De flesta bedömare menar att det inte är en risk för den finansiella stabiliteten. Däremot kan hushållens höga skuldsättning vara någonting som påverkar den makroekonomiska utvecklingen. Därför är det viktigt att vidta åtgärder för att få ned hushållens skuldsättning. Det har regeringen också gjort, i samarbete med bland annat Moderaterna.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesminister Margot Wallström.

Turkiet har under den senaste tiden tagit flera steg bort från demokratins väg. Den kurdiska befolkningen har drabbats särskilt hårt. Hundratals civila har dödats. Städer har raserats. Journalister och aktivister har fängslats. I förrgår togs ett första beslut om att ta bort immuniteten för parlamentariker. Syftet är helt klart. Det handlar om att tysta oppositionen, i första hand det demokratiska vänsterpartiet HDP. Självklart är det rätt att ta bort immuniteten när det gäller olika former av brottslighet. Men här handlar det om att lägga munkavle på oppositionen. Går beslutet igenom riskerar 50 av HDP:s 59 parlamentariker att hamna i fängelse. Går beslutet igenom finns det en stor risk för att våldet ökar ytterligare och att fredsprocessen avstannar.

I morgon kommer det definitiva beslutet att tas om att göra denna grundlagsändring. Det är oerhört viktigt att omvärlden protesterar och agerar här och nu. Jag vill därför fråga utrikesministern vad hon anser om detta och om hon avser att agera.

Herr talman! Först ska jag säga att EU-processen och de kontakter som vi har handlar om att ge stärkta rättigheter för alla i Turkiet. Det är avsikten med alla våra överläggningar. Det är en väldigt oroande utveckling att immuniteten för vissa ledamöter i det turkiska parlamentet kan komma att lyftas. Om det ska ske måste det vara på en icke-diskriminerande grund. Vi uppmärksammar alla de bakslag som sker när det gäller yttrandefriheten och den här typen av inskränkningar. Vi stöder EU-uttalanden som har gjorts när det gäller detta. Vi driver också på i Europarådet och i OSSE. Vi kommer att fortsätta att göra det också bilateralt gentemot Turkiet.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag tror att det behövs någonting mer kraftfullt här och nu, i detta ögonblick, för att stoppa förslaget. Därför måste man, menar jag, agera på en gång.

Jag vill passa på att fråga något. EU har slutit avtal med Turkiet angående flyktingmottagande. Turkiet har under den senaste tiden trappat upp våldet mot sina egna medborgare, fängslat journalister och raserat kurdiska städer. Nu försöker man tysta det enda oppositionspartiet, HDP, genom en grundlagsändring. Anser ministern att ett sådant agerande ska belönas? Är det rätt att ge Turkiet visumlättnader och en förhandling om medlemskap i EU? Och är det rätt att Turkiet får agera gränspolis för EU?

Herr talman! Vi uppmärksammar, som sagt, bakslagen för yttrandefriheten. Vi markerar mycket tydligt när det gäller värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi fortsätter att sköta förhandlingarna, de olika spår som vi har, så att vi förhoppningsvis kan se att utvecklingen vrids i en annan riktning och går en bättre väg. Det är förstås också syftet med de överläggningar som vi har bilateralt med Turkiet.

Herr talman! Min fråga är till finansminister Magdalena Andersson.

Den senaste tiden har vi kunnat läsa Riksrevisionens rapport och granskning. Vi har även hört från Finanspolitiska rådet att man starkt kritiserar regeringens ekonomiska politik. Magdalena Andersson har i praktiken övergett såväl överskottsmålet som principen att man ska finansiera nya utgifter krona för krona. Det är allvarligt och riskerar förtroendet för svensk ekonomi. För att göra illa värre misslyckas regeringen med jobbpolitiken. Prognoserna i budgeten ger vid handen att arbetslösheten kommer att öka samtidigt som sysselsättningsgraden minskar fram till 2020. Med regeringens politik får vi tomma lador men fulla arbetsförmedlingskontor.

Det var länge sedan någon trodde på regeringens jobbmål om EU:s lägsta arbetslöshet. Nu tvivlar allt fler på regeringens grundläggande ekonomiska politik. När kommer regeringen att börja lyssna på sina egna expertmyndigheter?

Herr talman! Jag vill upplysa Annika Qarlsson om att vi är betydligt närmare överskottsmålet nu än när Annika Qarlssons partivänner satt i regeringen. Då var nämligen det strukturella sparandet större än det är i dag. Vi var längre från överskottsmålet.

Sanningen är den att när vi tog över låg vi 75-80 miljarder ifrån överskottsmålet. Nu har vi lyckats hämta hem en bit av detta. Men vi har inte nått ända fram. Det beror på att vi ärvde de största underskotten som har varit i Sverige sedan budgetsaneringen. Det är också därför som den här regeringen har fört den stramaste politiken sedan Göran Perssons tid.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte kan tacka för svaret. Jag fick nämligen inte svar på min fråga. Min fråga rörde den kritik som har kommit från Finanspolitiska rådet när det gäller den politik som Magdalena Andersson för - det handlar inte om vad Alliansen förde för politik.

Det kom kritik häromveckan där man tydligt pekar på att det finns brister. Man oroar sig över den situation som är, hur mycket finansministern än slår sig för bröstet. I prognosen skissar man dessutom på en högre arbetslöshet. Tillsammans blir det bekymmersamt. Min fråga är fortfarande: När tänker regeringen lyssna på sin expertmyndighet?

Herr talman! Jag vill också notera att arbetslösheten är betydligt lägre nu än när Alliansen satt i regeringsställning. Däremot är frågan: Hur snabbt ska vi hämta tillbaka de underskott som vi ärvde av alliansregeringen? Där gör vi och Finanspolitiska rådet olika bedömningar. Finanspolitiska rådet tycker att vi mycket snabbt ska hämta tillbaka Alliansens underskott och att vi nu ska genomföra skattehöjningar på kanske 20, 30, 40 miljarder. Vår bedömning är att man i stället bör kunna vänta ytterligare något eller några år innan man når överskottsmålet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesminister Wallström.

Säkerhetsläget i vårt närområde är kraftigt försämrat. Det är inte bara så att det fortsatt pågår strider i östra Ukraina. Krim är fortfarande ockuperat. Vi ser också allvarliga kränkningar mot vårt svenska luftrum. I det skedet planerar det ryska energibolaget Gazprom att bygga en ny gasledning i Östersjön, Nordstream 2.

Det finns många skäl till att det bör stoppas. Ett är det uppenbart säkerhetspolitiska. Det är ett välkänt faktum att Ryssland använder gasleveranser som påtryckningsmedel för militära syften. Det vore därför huvudlöst att göra EU mer beroende av rysk gas. Ett annat argument handlar om Ukraina. De ledningar som i dag går genom landet är nämligen en väldigt viktig inkomstkälla för Ukraina i och med de transitavgifter som betalas till landet. Detta skulle man helt förlora om det läggs en ny ledning i Östersjön.

Min fråga till utrikesministern är därför: Vad är utrikesministern beredd att göra för att stoppa Nordstream 2?

Herr talman! Tack så mycket, Maria Weimer, för en så kallad ledande fråga! Den här diskussionen pågår för fullt i EU-sammanhang, herr talman. Just nu tittar man på hur detta stämmer med energipolitiken, energiunionen, som vi har i Europa. Det har också säkerhetspolitiska och andra, så att säga, maktpolitiska konsekvenser som man granskar för närvarande. Samtidigt finns det en rättsprocess och ekonomiska intressen som man också måste ta hänsyn till. Allt det vägs samman.

Det pågår en mycket viktig debatt i EU-sammanhang som vi förstås kommer att ta aktiv del i. Framför allt måste vi agera gemensamt, som vi ser det, i EU. Därför kommer vi självklart att inom kort återkomma med en sammanhållen syn på hur vi ska driva de frågorna i EU. Det står högst upp på vår dagordning.

Herr talman! Det är bra att utrikesministern nämner det arbete som pågår. Vi känner också till att sex premiärministrar har skrivit ett brev till kommissionen. Man är väldigt orolig just för gasledningen Nordstream 2.

Sverige är ett av de länder som utan någon större politisk kostnad verkligen kan driva på mot det här projektet. Det finns andra länder som inte har samma möjligheter. Därför är min fråga till utrikesministern: Är utrikesministern beredd att använda sitt inflytande i EU för att göra allt hon kan för att stoppa den nya ledningen?

Herr talman! Vi kommer att använda vårt inflytande i EU för att undersöka alla olika aspekter av detta, inklusive de säkerhetspolitiska. Förhoppningsvis kan vi få med oss så många medlemsländer som möjligt på en linje som tillgodoser vår energipolitik och ser till att vi inte får upprepade hot mot Europas säkerhet.

Vi måste också undersöka vilka möjligheter vi faktiskt rent rättsligt och juridiskt har för att påverka denna gasledning.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Finland har en större grad av privat finansiering av kulturen än Sverige. Stiftelser och fonder investerar i kultur, och man har ett skattesystem som också uppmuntrar till det.

Kulturministerns satsning ger inte mer kultur, bara mer offentlig finansiering. Jag tänker då på museerna. Kulturministern har valt fri entré medan man i Finland har valt ett museikort, ett årskort för 45 euro som gäller både på privata och statliga museer.

Har kulturministern tittat på Finland, som har lyckats bättre med en breddning av finansieringen? Det skulle vara ett bra tillskott och ge ny näring till både kulturutbud och kulturskapare i Sverige.

Herr talman! Jag tackar Isabella Hökmark för frågan.

För bara två veckor sedan hade jag samtal med min finska kollega om just deras modell för att finansiera och stimulera kulturella och kreativa näringar och kulturen i stort.

De gör ett inspirerande arbete, så självklart har jag en dialog med andra kulturministrar och låter mig inspireras.

Man ska samtidigt komma ihåg att de satsningar i kulturpolitiken som vi gör just nu i Sverige är nästan ett unikum i Europa. Vi satsar och investerar i kulturen i vårt land när många andra länder drar ned.

Herr talman! Det finns kulturarbetare som kan välja bort Sverige. Jag tänker på filmproducenterna. De kan välja att producera i ett annat land, för 17 andra EU-länder har produktionsrabatter för att göra film.

Kan kulturministern tänka sig att driva den frågan så att det produceras film i Sverige också?

Herr talman! När det gäller den svenska filmens förutsättningar gör vi nu en stor omläggning av svensk film, som har gått på knä under långa tider. Filmbranschen har ropat efter bättre förutsättningar. Från och med 2017 kommer den nya filmpolitiken äntligen att få genomslag, och den kommer i sig att skapa bättre förutsättningar.

Jag vill nu ha fokus på den reform vi gör, men jag följer självklart utvecklingen av filmens förutsättningar för att senare kanske återkomma med ännu fler förslag.

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Under den senaste tiden har väl ingen kunnat undgå att höra alltmer högljudda röster presentera olika förslag för att skapa fler låglönejobb för framför allt nyanlända och ungdomar för att de snabbare ska komma i arbete.

Att det tar lång tid att komma i arbete för bland andra de nyanlända är självfallet ett stort problem.

Jag skulle vilja fråga finansministern så här: På vilket sätt tror finansministern att en större låglönesektor skulle gynna svensk ekonomi, konkurrenskraft och fortsatt tillväxt i ett internationellt perspektiv? Är det verkligen fler låglönejobb som är den kloka vägen för att en avancerad ekonomi som den svenska ska lyckas i den globala konkurrensen?

Herr talman! Framför allt är det viktigt att den framtida politiken bygger på det som har varit framgångsrikt i den svenska modellen, nämligen fria och starka parter på arbetsmarknaden. Det är på arbetsmarknaden löner ska sättas, inte här i Sveriges riksdag.

Här går en viktig skiljelinje i svensk politik. Flera av de borgerliga partierna vill att det är i riksdagens kammare lönerna ska sättas. Och det är inte vilka löner som helst man ska sätta - man ska sätta låga löner.

Jag är bekymrad över utvecklingen inom den borgerliga politiken där man vill sänka lönerna och höja hyrorna. Det blir inte lätt för våra ungdomar att ta sig ut i vuxenlivet med den politiken.

Självklart ska det vara billigt att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Det är dock mycket bättre och effektivare att lägga stöd på de individer som har svårt att ta sig in än att vidta mer generella åtgärder som riskerar att drabba stora delar av löntagarkollektivet.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det är glädjande att regeringen gör en radikalt annorlunda analys och en förmodligen också mycket mer lyckosam analys för svensk ekonomis framtid och tillväxtförutsättningar.

Jag vill be finansministern att utveckla lite varför en framväxande låglönesektor i Sverige inte är en framgångsväg enligt regeringen.

Herr talman! Det som Sverige brukar vara bra på att konkurrera med globalt är kunskap och kompetens. Vi vill ligga högt upp i värdekedjan och på så sätt också kunna ha ett högt välstånd. Därför är det viktigt att vi satsar på utbildning, forskning och innovation så att vi kan vara starka där.

Samtidigt är det viktigt att människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden får göra det. Det ska vi se till genom att ha tydliga stöd till de individer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, till exempel om man inte har bott så länge i Sverige.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

I veckan har det läckts delar av en underrättelserapport beställd av Europeiska kommissionen. Rapporten slår fast att visumfriheten för Turkiet innebär ett ökat terrorhot mot Europa. Enligt rapporten förbereder sig terrororganisationer och internationella brottssyndikat genom att på olika sätt komma över turkiska pass.

Avtalet med Turkiet kommer att göra det mycket enkelt för turkiska IS-krigare som rest till Syrien att ta sig in i EU. Terrorister från andra länder kan köpa turkiska id-handlingar och därefter flyga direkt till vilket EUland som helst och i värsta fall begå terrordåd.

En tidigare chef för den brittiska militära underrättelsetjänsten har jämfört visumfriheten med att hälla bensin på öppen eld.

Turkiet uppvisar dessutom allvarliga brister i respekten för demokrati och mänskliga rättigheter.

Varför stöder ni ett avtal som innebär så stora risker och där det mest troliga är att Turkiet kommer att missköta sin del av avtalet och sedan kräva ännu mer av EU?

Herr talman! Viseringsfriheten är en viktig del av den migrationsöverenskommelse som finns mellan EU och Turkiet.

Det är dessutom en del av landets EU-närmande. Viseringsfrihet får man om man uppfyller ett antal kriterier, och de är likadana för alla länder. Det är i den processen vi är just nu. Det är tydliga kriterier och tydliga värderingar.

Det är viktigare än någonsin när vi nu ser den oroande utvecklingen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter och konflikten i sydöst i Turkiet.

Vi vidhåller att Turkiet måste uppfylla kriterierna. Det är det sätt vi har att kontrollera denna process och en vägkarta för att man över huvud taget ska kunna bevilja viseringsfrihet.

Herr talman! Jag tror inte att utrikesministern förstår allvaret i detta. De kriterier som EU sätter upp för Turkiet gör inget som helst för att förhindra risken för att personer som har varit IS-krigare i Syrien kan komma till Europa och begå terrordåd.

De kriterier som berör terrorism och de krav man ställer på Turkiet handlar om att liberalisera terrorlagstiftningen så att Turkiet inte ska missbruka den för att frihetsberöva journalister och regimkritiker. De gör absolut inget åt problemet.

Herr talman! Det är självklart att vi måste samarbeta för att bekämpa terrorismen. Vår plan och vår strategi för att bekämpa terrorismen är vad EU gör och vad hela världssamfundet gör för att bekämpa terrorismen.

Vi måste kunna ha flera tankar och handlingar på gång samtidigt och verka på flera parallella spår.

Att bekämpa terrorismen är en gemensam utmaning för oss. Det gäller både Turkiet och länderna i Europa.

Herr talman! Min fråga går till demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

I måndags besökte jag Borlänge. Det är en av de kommuner som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har pekat ut som pilotkommun. Fokus har med all rätt varit på våldsbejakande extremism och radikalisering men också på vitmaktmiljö. I Borlänge i Dalarna finns stora utmaningar och bekymmer med vit makt och politiskt våldsbejakande vitmaktmiljö.

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att komma åt detta problem? Det får ju inte komma i skymundan av det andra arbetet mot radikalisering.

Herr talman! Tack, Roger Haddad, för ditt engagemang i de här frågorna och för att du ställde frågan.

I slutet av juni avslutas uppdraget som den nationella samordnarens kommitté har bedrivit i två år. Regeringen arbetar just nu med hur vi ska ta detta vidare. Precis som Roger Haddad säger är det de tre identifierade våldsbejakande extremistiska rörelserna som ligger i fokus för arbetet i Sverige. De är mot de tre grupperna vi fortsätter att utveckla arbetet.

Borlänge är en av de kommuner som ingår i ett pilotprojekt med fem andra kommuner där vi förstärker arbetet, utvecklar modeller och sprider det vidare över Sverige. Det är centralt att vi fortsätter att ha fokus på alla tre grupperna, den vänsterextremistiska, jihadismen och högerextremismen. Vi vet att de föder och göder varandra.

Det är ett arbete och ett angreppssätt som inspirerar inte bara stora delar av Europa utan också USA.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet. När jag är ute och besöker kommunerna är de mer konkreta när det gäller arbetet mot våldsbejakande extremism och islamistisk radikalisering. Det är mycket enklare att närma sig föreningar, föräldrar och så vidare jämfört med vitmaktmiljön. Jag vill ändå veta vilken strategi regeringen har för att komma åt också den frågan, som är ett stort problem.

Det andra är: När kommer regeringen att besluta om ny nationell samordnare? När Mona Sahlin avgick sa statsrådet: Detta skadar arbetet mot extremism.

Herr talman! När det gäller utseendet av den nya nationella samordnaren kommer jag med stor glädje att återkomma inom en snar framtid.

När det gäller fokus på vitmaktrörelsen, det vill säga den högerextrema extremismen, är det ett av den nationella samordnarens uppdrag och fokus. Vi fortsätter att utveckla arbetet mot alla tre. Även om det är jihadismen, den våldsbejakande islamismen, som har tagit mycket av fokus pågår det ett konstant arbete mot vänsterextremismen och högerextremismen.

Herr talman! Jag avser att ställa en fråga till statsrådet Hadzialic.

Den svenska skolan har fantastiska möjligheter. Jag vill verkligen säga det. Runt om i landet är det många elever som trivs och presterar väldigt väl, och det är lärare som med stolthet talar om sitt yrke. Jag kommer precis från Lärarnas Riksförbunds kongressinvigning. Det var inget undantag att man ändå är väldigt stolt över det yrke man har.

Jag vill ta upp det faktum att efter PISA lovade Stefan Löfven att en kommission skulle analysera de fallande kunskapsresultaten. I måndags lämnades under Anna Ekströms ledning ett delbetänkande över till bland annat statsrådet. Det väcker förstås många frågor. Det handlar om ansvarsförhållandet, resursfördelningen och läraryrkets attraktivitet. Man kan tala hur länge som helst om det.

Eftersom jag bara har en minut på mig får jag avsluta med att fråga hur statsrådet bedömer möjligheten att få en bred uppslutning, vilket är helt nödvändigt, men också hur regeringen avser att gå vidare med de förslag och frågor som så här långt har kommit fram.

Herr talman! Tack, Lena Hallengren, för en väldigt viktig fråga.

En av de saker som Skolkommissionen tar upp är vikten av en nationell samling för den svenska skolan. Man menar på att i de länder som har lyckats vända kunskapsresultaten till det bättre har de samverkat över de partigränser som finns, över blockgränser och tillsammans med parterna. Alla har dragit åt samma håll för att skapa en mer jämlik utbildning.

Jag tror att Sverige behöver mer av den ingrediensen för att vi ska kunna få till fler lärare och en mer likvärdig utbildning i den svenska skolan. Vi kommer att försöka föra samtal med oppositionspartierna i riksdagen för att gå vidare bland annat med de förslag som Skolkommissionen kommer med.

Herr talman! Nu tog statsrådet själv upp ordet likvärdighet, vilket gläder mig mycket. Det är en av de viktigaste utmaningarna för den svenska skolan. OECD menade att ojämlikheten ökar och likvärdigheten minskar. Också Skolkommissionen framhåller behovet av att verkligen åstadkomma en aktiv politik för att minska segregationen och den ojämlikhet som råder i det svenska skolsystemet.

Skulle statsrådet på den korta stund som finns kunna utveckla hur hon ser på likvärdigheten i den svenska skolan?

Herr talman! Regeringen vill bygga en jämlik utbildning som håller världsklass. Vi kommer inte att nå jämlikhet eller världsklass om vi kvar den olikvärdighet som i dag finns i den svenska skolan.

Vi måste satsa på bred front. Skolorna med de tuffaste förutsättningarna måste få mer resurser. Vi måste ha fler lärare i skolan som får tid att fokusera på undervisningen och eleverna. Så ska det vara över hela landet. Alla skolor ska vara bra skolor. Det är en enormt viktig devis för regeringen.

Herr talman! Jag har en fråga till finansministern.

Regeringen får kritik på många punkter i Finanspolitiska rådets senaste rapport, bland annat för att man bortser från beteendeförändringar. Att höjda skatter påverkar beteenden är själva anledningen till införande av exempelvis miljöskatter eller skatt på alkohol.

Rimligtvis borde man vara realistisk i sin budget och använda försiktighetsprincipen. Alltså: Inga glädjekalkyler när det pekar åt ett positivt håll. Om negativa effekter är att vänta tar man med dem i beräkningen.

Nuvarande regering räknar med högre skatteintäkter när man höjer skatter på arbete, utan hänsyn tagen till att drivkrafter då skapas för människor att arbeta mindre. Vad värre är: Man spenderar glatt dessa hypotetiska pengar.

Jag undrar hur finansministern ställer sig till den kritiken.

Herr talman! Efter den krasch vi hade för statsfinanserna på 90-talet gjorde man om beräkningskonventionerna på Finansdepartementet. Innan räknade man nämligen med dynamiska effekter av skatteförändringar.

Resultatet blev att den dåvarande borgerliga regeringen räknade med fantastiska dynamiska effekter av sina skattesänkningar. Man trodde att människor skulle arbeta så mycket mer att det skulle ge en massa nya skatteintäkter. Resultatet blev en katastrof som sedan krävde en budgetsanering.

Efter det har vi strikta ramar för beräkningskonventionerna. Det är precis de som vi följer. När man däremot beräknar de långsiktiga effekterna för offentliga finanser tar man hänsyn till beteendeeffekter. När det gäller de offentliga finansernas långsiktighet behöver Anette Åkesson inte känna någon oro.

Herr talman! Socialdemokraterna tog i början av 2000-talet på sig skulden för att 90-talskrisen uppstod. Man stramade inte åt ekonomin när det var nödvändigt. Det ledde bland annat till överhettning, kostnadskris och en kraftigt övervärderad krona.

Jag har en fråga till finansministern. Genom att systematiskt underskatta framtida kostnader, överskatta intäkter samt genomföra reformer som försämrar för jobben, är inte nuvarande regering på väg åt samma håll?

Herr talman! Regeringen har inga överskattade effekter på offentliga finanser av skatteförändringarna. Däremot vill jag varna för en öppning för att vi återigen ska börja räkna och redovisa de dynamiska effekterna av skatteförändringar. Vi vet vad det har lett oss till tidigare.

Det ledde oss till stora underskott och enormt höga räntor på vår statsskuld. Det ledde till en situation där vi var tvungna att genomföra en budgetsanering. Dit ska vi aldrig tillbaka igen. Det står regeringen för.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern.

Enligt Human Rights Watchs rapport har Daish sedan februari 2015 avrättat minst 49 personer i Sète och tiotals i Misrata i Libyen. Dessa personer dödades genom skjutningar eller halshuggningar. De var anklagade för spioneri eller för att tillhöra oppositionen.

Fru minister! Hur ställer ni er till Human Rights Watchs rapport om avrättningar som Daish sysslar med i Libyen och som omvärlden missar på grund av fokus på Syrien och Irak?

Herr talman! Vi har förstås tagit del av rapporten från Human Rights Watch. Vi delar deras bild av de enorma umbäranden som civilbefolkningen har påtvingats av Daish i Sète. Den är en hemsk bild som målas upp. Det är utbrett våld, isolering, brist på mat och medicin.

Det arbete som Human Rights Watch gör för att dokumentera de omfattande brott mot mänskliga rättigheter som begås i Libyen är väldigt viktigt. Därför måste alla parter i konflikten i Libyen vidta åtgärder. Det gäller att se till att man skyddar civilbefolkningen och att det görs helt i enlighet med internationell rätt.

Detta diskuteras också och finns överst på EU:s dagordning och kommer återkommande att vara där tills vi ser att situationen rätas upp.

Herr talman! Fru minister! Tack för svaret!

Det är viktigt att nämna hur människor lider i Daishkontrollerade områden. Förutom att trakassera på gatorna tar man ifrån befolkningen deras resurser och levebröd, bland annat pengar, mat och bränsle, för sina medlemmar.

Fru minister! Jag vill avsluta med att säga att det är en katastrofsituation för människor som inte har möjlighet att fly, särskilt kvinnor och barn. Därför vädjar jag, från just den här platsen, till omvärlden att inte tappa fokus på dessa angrepp mot mänskligheten.

Herr talman! Bara för att säga något om vad vi gör: Sverige bidrog under förra året med 23 miljoner kronor i bistånd till Libyen och 12,5 miljoner kronor i stöd för mänskliga rättigheter och demokrati. Vi har också gett mer än 10 miljoner kronor till humanitärt stöd, framför allt genom ICRC.

Vi fortsätter att se till att vi kan arbeta politiskt för att få en lösning på konflikten och för att ändra på det lidande som civilbefolkningen utsätts för och genomgår. Vi kommer att fortsätta att göra allt vi kan för att se till att åtgärda detta.

Herr talman! Min fråga är till Magdalena Andersson.

Med mig på läktaren här i dag har jag Mohammed, som är en flykting till Sverige från Syrien. Han tog kontakt med mig därför att han blev så enormt frustrerad över den passivitet som han i det svenska systemet tvingas in i. Ett exempel är att han har skaffat praktik på egen hand. Men han fick avsluta den efter ett kort tag, eftersom det inte fanns något godkännande, inte fanns rätt papper på plats. Han hade väntat i fyra månader på detta papper, och ingenting hände.

Jag ber såklart inte Magdalena Andersson att kommentera det specifika fallet. Men förslag från den här regeringen för att förenkla och göra det lättare, för att slippa slåss mot systemet när man kommer hit som flykting, lyser med sin frånvaro.

Tänker ni göra något för att Mohammed och andra ska slippa den passiviteten?

Herr talman! Jag vill säga hej till Mohammed. Välkommen till den svenska riksdagen! Det är väldigt roligt att ha dig här. Och så bra att Mohammed har ordnat en praktikplats, men vad tråkigt att det inte har fungerat!

Så är det naturligtvis. Det finns säkert fler fall i dag i Sverige som liknar Mohammeds. Det finns också många människor som sitter på flyktingförläggningar och väntar på att kunna få aktiviteter, att få besked och att i väntan på besked ha möjlighet till någon form av aktivitet.

Det är bara att säga: Mot bakgrund av att fler människor än någonsin sökte asyl i Sverige förra året, 163 000, och att många människor sökte asyl även året innan har det blivit proppar i systemet, och allt fungerar inte på det sätt som man skulle önska. Alldeles för många människor får vänta alltför länge.

Regeringen har dock försökt vidta åtgärder för att underlätta, men alla problem är inte lösta.

Herr talman! Jag tror att det gäller att fokusera på att de människor som kommer hit, Mohammed och andra, inte kommer hit därför att de är passiva eller inte klarar av att ta hand om sig själva, för det är precis vad de klarar av.

Jag har full respekt för att Migrationsverket är överbelastat med arbete och att det tar tid. Men just därför är det så viktigt med regelförenklingar. Det kanske inte behöver skickas något papper. Man kanske kan göra det långt efteråt. Han kanske kan få jobba kvar på sin praktikplats medan pappersarbetet fixas, och om det är något problem ordnar man det i efterhand.

Den typen av förslag efterlyser jag.

Herr talman! Jag tar med mig det konkreta förslaget från Mathias Sundin. Självklart är det viktigt att man arbetar med olika typer av regelförenklingar och också hittar flexibla lösningar i en situation som är extrem. Jag tycker att Sverige hittills har varit bra på att försöka hitta flexibla lösningar i ett läge när så många människor kom.

För oss är det viktigt att se till att öka resurserna till Migrationsverket för att snabba upp handläggningen. Vi har också ökat resurserna till civilsamhället för att bland annat ordna aktiviteter och flyktingguider och se till att vi har aktiviteter på asylboendena.

Herr talman! Jag har en fråga som riktas till statsrådet Aida Hadzialic.

Skollagen är tydlig med att eleverna i gymnasiet har rätt till en viss garanterad undervisningstid. Men i dag saknas helt uppföljning av om eleverna verkligen får den undervisningstid som de är garanterade enligt lag.

I en rapport från Skolverket 2015 finns motsägelsefull information om huruvida gymnasieelever verkligen får den garanterade undervisningstiden. Det finns exempelvis huvudmän och skolor som använder den garanterade undervisningstiden mer som ett riktmärke än en lagstadgad rätt för eleverna.

Jag menar att undervisningstiden i såväl grundskolan som gymnasieskolan behöver kvalitetssäkras. Vad vill statsrådet göra för att se till att den garanterade undervisningstiden på gymnasiet verkligen hålls?

Herr talman! Regeringen tittar nu på frågan om undervisningstid, både om det behövs mer och hur kvaliteten kan bli bättre. Jag vill framför allt uppehålla mig vid det senare, hur kvaliteten i skolan kan bli bättre för att vi ska få en jämlik utbildning över hela landet.

Då handlar det om att lärarna ska få rätt förutsättningar för att lära ut. De ska bli fler. Läraryrkets attraktivitet måste stärkas. Men för att vi ska få ordentlig undervisning och för att den ska bli riktigt bra måste vi också se till att alla skolor har bra förutsättningar för att lära ut, att de med de tuffaste förutsättningarna ska få än mer resurser, att vi sluter det gap som i dag finns mellan kunskap och betyg, så att vi vet att eleverna lär sig på riktigt och inte enbart för en bokstav på ett papper.

Alla de reformerna tillsammans kommer att garantera att skolan blir bättre än den har varit hitintills.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ska försöka vara ännu mer konkret i min fråga.

För att säkra elevers rätt till en viss undervisningstid föreslår vi kristdemokrater att Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska hur skolhuvudmännen lever upp till kravet på garanterad undervisningstid. Hur ställer sig statsrådet till att utöka Skolinspektionens uppdrag, just för att säkerställa att alla gymnasieelever verkligen får den undervisningstid som de har rätt till?

Herr talman! Den här regeringen försöker jobba med ett helhetsgrepp för skolan. Det är därför vi har en skolkommission som ska titta på de stora, strukturella förändringar som behöver komma till. Vi har en gymnasieutredning som ska ta ett helhetsgrepp på de stenar som man behöver vända på där. Frågan om undervisningstid hamnar i den utredningen.

Den kommer i slutet av sommaren med sitt slutbetänkande, så att vi verkligen kan se till att undervisningen i den svenska skolan håller världsklass.

Herr talman! För ett år sedan var jag och kollegan Omanovic i Makedonien och medverkade vid en demonstration med närmare 100 000 personer som demonstrerade mot den då sittande regeringen - pågående korruption, avlyssningsskandaler, jakt på dissidenter och olika former av ickedemokratiska gärningar och handlingar.

Det val som kom till därefter handlade om att ett nyval skulle genomföras i maj i år, alltså den här månaden, för att man skulle kunna skapa ett bättre demokratiskt fundament i Makedonien och skapa bättre förutsättningar för människor att rösta på ett korrekt och vettigt sätt.

Nu har valet skjutits upp igen. Det pågår nya förhandlingar. EU är inblandat. Det är fortfarande oerhört mycket kvar att göra. Det dyker upp nya saker som den förra regeringen har skapat. Man vänder på nya stenar, och nya skandaler kommer fram.

Vad anser regeringen att man bör göra mer för att sätta tryck från EU på den dåvarande makedoniska regeringen?

Herr talman! Tack för frågan! Den är mycket aktuell.

Den politiska situation som vi har just nu är djupt oroande. Även om huvudansvaret framför allt faller på regeringspartierna är det upp till samtliga politiska partier där att ta ansvar för den uppkomna situationen, för landets framtid och även för EU-närmandet.

Det finns inga förutsättningar för att kunna hålla fria och rättvisa val den 5 juni. Därför är det bra att valet har skjutits upp på obestämd framtid. Vad man måste göra är att justera röstlängder, medielagar och annat. Jag tror att det viktigaste vi kan göra från EU:s sida är att hålla trycket uppe, se till att vi håller tummen i ögat på alla parter och alla partier och är mycket konkreta med vad vi kräver att de ska uträtta framöver.

Herr talman! Presidenten har också benådat ett antal ministrar utifrån de forna skandalerna. Det har förekommit många diskussioner om varför presidenten genomför denna typ av benådningar. Det gör han förmodligen till stor del för att skydda den historia som har varit i Makedonien. Det är ytterst allvarligt att man beter sig på det viset i en så känslig politisk situation.

Vad anser regeringen om detta, och på vilket sätt kan vi påverka ännu mer för att få bort dessa benådningar?

Herr talman! Det pågår just nu diskreta förhandlingar. Kommissionen spelar en roll, och Europaparlamentet har några ledamöter som är där. Jag tror att detta är rätt väg framåt och att det är på det sättet som man kan diskutera vad som måste göras framöver - se till att hela EU-processen och EU-närmandet utgör ramen för vad vi också anser att de måste göra när det gäller att få ett rättssystem som fungerar och se till att få bukt med korruption och allt det som är en mycket dålig politisk kultur. Det är det som vi ger stöd till just nu.

Herr talman! Så bra att kulturministern förstod att hon skulle bli apostroferad. Jag ska följa upp den fråga som min kollega Isabella Hökmark ställde men som hon inte fick svar på och som gäller produktionsincitament för filmproduktion.

I den proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord, och som vi snart kommer att behandla i kammaren, borde det finnas förslag om produktionsincitament. På samma sätt som vi nu inför tonnageskatt för att ha kvar några svenskflaggade fartyg behöver Sverige produktionsincitament. Det är enbart Polen och Sverige som inte har produktionsincitament för inhemsk filmproduktion.

Varför vill regeringen inte utreda möjligheterna att införa produktionsincitament för svensk film?

Herr talman! Svensk film behöver väldigt mycket bättre förutsättningar än vad svensk film har haft. Det finns nog knappast någon i den svenska filmbranschen - det är många olika aktörer - som inte kan bekräfta det. Det som svensk film behöver är framför allt bättre förutsättningar, och det ger regeringen nu svensk film.

Nu lägger vi fram förslag till en ny filmpolitik. Det är förslag på mängder med åtgärder som framför allt fokuserar på två stora saker. Vi ska säkra finansieringen, och vi delar makten - fler kommer att ha inflytande. Det kommer att ge en massa för produktionen också. Det kommer att stimulera svensk films förutsättningar.

Detta betyder inte att vi för evig framtid inte är öppna för att diskutera andra sätt och förslag. Men nu har vi tagit ett stort grepp, och nu skapar vi bättre förutsättningar för svensk film. Låt det först falla ut. Låt oss se vad det faktiskt ger. Jag tror nämligen att det kommer att ge väldigt mycket för den svenska filmen. Vi kommer att få mer svensk film med högre kvalitet.

Herr talman! Men om det inte finns några produktionsbolag i Sverige eller några internationella bolag som vill komma till Sverige för att det är ekonomiskt ofördelaktigt är det precis som med sjöfarten som höll på att förlora alla sina fartyg, svenskflaggade fartyg, för att konkurrensförutsättningarna var helt olika.

Då undrar jag återigen: Tänker regeringen utreda produktionsincitament för filmproduktion i Sverige?

Herr talman! Den stora omläggning som vi nu gör för svensk film är ett enormt produktionsincitament. Vi fördubblar nästan insatserna för svensk film, och förutsättningarna förändras totalt. Det som nu kommer att ske är fantastiskt. Snacka om produktionsincitament!

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Hadzialic och gäller Gymnasieutredningen. Folk som sitter på åhörarläktaren eller som sitter vid tvapparaterna kanske inte vet vad jag talar om just nu, men det handlar om att vi tillsatte en parlamentarisk grupp där alla partier finns representerade för att komma fram till vad vi kan göra för att minska antalet avhopp från gymnasiet. Vi skulle tänka mycket fritt.

Jag som är gammal lärare kom direkt med två konkreta förslag. Ett av dessa förslag tänker jag ta upp i min första fråga. Detta förslag innebär helt enkelt att man ska återgå till den två åriga gymnasieutbildningen från den treåriga gymnasieutbildningen. Om man frågar dessa elever - 25 procent av dem är praktisk/estetiska - säger de att de inte vill läsa längre än nödvändigt. De vill komma ut i arbetslivet. Detta är en av de främsta orsakerna enligt eleverna själva. Ni vet ju att det finns olika utredningar som visar olika saker i fråga om detta.

Jag skulle vilja veta vilka tankegångar som statsrådet har om detta. Det saknas nämligen inte möjligheter att läsa vidare. Både folkhögskolor och komvux kan lätt fånga upp dessa personer senare i livet.

Herr talman! Ett enkelt sätt att få alla att klara av gymnasieskolan och klara av sin skolgång vore att sänka kraven. Om vi sänker kraven till en ganska låg nivå tror jag inte att vi hade problem i den svenska skolan.

Men vi vill ha kvalificerade studenter. Vi vill ha en arbetsmarknad som bygger vidare på Sverige som kunskapsnation. Det fordrar att vi har höga krav i skolan men också att vi hjälper våra elever att klara av de krav som ställs, så att vi verkligen vet att vi i Sverige kommer att ha de allra bästa studenterna med de allra bästa förutsättningarna för att klara av sina studier.

För mig är det detta som symboliserar den jämlika skolan i sin allra vackraste tanke. Det är utifrån dessa parametrar som jag vill öka genomströmningen i den svenska gymnasieskolan.

Herr talman! Tyvärr har vi inte de allra bästa eleverna. Som det ser ut just nu har vi de allra bästa avhoppen. Det är det som är det stora problemet.

Ett annat stort problem är att vi har övergått från ämnesbetyg till kursbetyg. Jag skulle vilja veta vilka tankar statsrådet har om detta. Eleverna i dag väljer nämligen inte de kurser som behövs för att de ska klara av sina högskolestudier eller för att de kanske ska vara kompatibla med arbetslivet utan de väljer de kurser som det är lättast att få högst betyg i. Det innebär att man på högskolan och ute i arbetslivet i princip måste börja med ett basår för dessa elever.

Min fråga till statsrådet är: Finns det några tankar om detta?

Herr talman! Jag delar uppfattningen om att vi bör röra oss från kursbetyg till ämnesbetyg. Jag tror att det skulle kunna ge eleverna möjlighet att fördjupa sina kunskaper, så att de bedöms för helheten och att det speglas i slutbetyget. Jag tror också att det skulle kunna öka motivationen hos många elever, så att de vet vad de ska fokusera på - får jag ett bra betyg kommer jag att komma in på min drömutbildning lite senare.

Gymnasieutredningen har fått i uppgift att titta på detta, och jag hoppas att ni som sitter i den ska kunna leverera ett bra slutbetänkande i oktober.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Alice Bah Kuhnke.

Aldrig förr har källkritik och informationskunnighet varit så viktiga som nu. Vi påverkas av filterbubblor, och vi ser hur myter, hat och hot florerar i sociala medier.

Senast i går ägnade jag en stund åt att granska och titta igenom de mest hatiska sidorna på Facebook.

Herr talman! Jag kommer nu att referera en del av det som jag har läst på Facebook, och jag ber om ursäkt i förväg för det som jag nu kommer att säga i talarstolen.

Jag kunde läsa bland annat följande: Vilket litet kräk. Inavlade parasiter. Hon är en jävla hora. Ska vi använda bilden av henne som måltavla?

Många gånger bottnar kommentarer likt dessa i rädsla och okunskap men inskränker yttrandefriheten på ett sätt som hotar vårt demokratiska samtal.

Min fråga är: Vad avser regeringen att göra för att råda bot på denna utveckling?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en mycket allvarlig utveckling. Regeringen avser att göra mycket, och vi gör redan mycket. Vi har initierat mycket under det ett och ett halvt år som vi har suttit i regeringsställning.

En central myndighet i detta arbete och där vi kanaliserar våra insatser för att försöka stoppa den utveckling som har pågått under en lång tid är Statens medieråd. Denna myndighet har i uppdrag att utrusta barn och unga med medie- och informationskunnighet - MIK. Detta verktyg används när man tar fram utbildningsmaterial riktat till skolan och lärare men också till allmänheten för att vi ska lära våra unga att hantera information och söka källor och vara kritiskt granskande till den information som sköljer över ungdomar.

Statens medieråd är också kärnan - hjärtat - i en stor europeisk kampanj som heter No Hate Speech Movement, där man också arbetar fram material och sprider information i kanaler som når unga.

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Vi ser också att biblioteken och bibliotekarierna spelar en central roll i detta. Biblioteken och bibliotekariernas kompetens är viktiga för att möta dessa utmaningar. Biblioteken själva är villiga att ta ytterligare steg i den här frågan och bidra med medie- och informationskunnighet. Hur kan regeringen stötta biblioteken i detta arbete och bättre nyttja bibliotekens potential?

Herr talman! Biblioteken är en fantastisk kulturell infrastruktur i vårt land. Under de senaste åren har Medierådet utbildat fler än 400 MIK-centraler med utbildad personal som finns runt om på våra bibliotek. Regeringen tänker fortsätta att investera i biblioteken. Vi kommer att stärka dem utifrån det uppdrag som biblioteken redan har. Detta är ett fantastiskt samarbete och en möjlighet att mota hatet i dörren.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Aida Hadzialic.

Antalet tolkar är i dag alldeles för litet. Ett särskilt stort problem är bristen på kontakttolkar som används när nyanlända ska etablera kontakter med svenska myndigheter och organisationer. Detta blev väldigt tydligt när jag för några veckor sedan besökte Migrationsverket, några boenden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Regeringen har avsatt 20 miljoner kronor till ökad utbildning för kontakttolkar. Det verkar dock som att dessa pengar har träffat snett och att inte särskilt många kontakttolkar kommer ut i arbete.

Hur säkerställer ministern att fler kontakttolkar verkligen utbildas?

Herr talman! Det är väldigt viktigt att vi utbildar fler kontakttolkar, framför allt för säkerheten i myndighetsutövandet och givetvis för den enskilda individen. Regeringen har därför jobbat med fler platser vid denna utbildning. Vi har också jobbat med att korta ned den så att fler ska kunna ta sig igenom den och så fort som möjligt få de kunskaper de behöver.

Det finns dock problem, framför allt i fråga om genomströmningen. Vi tittar nu på hur vi kan få fler att stanna kvar och fullfölja sin utbildning så att vi har tillräckligt många kontakttolkar som kan hjälpa de enskilda i deras kontakter med myndigheter.

Herr talman! Folkbildningsrådet administrerar detta. Ett ganska stort antal nya kurser och platser har skapats runt om i landet, särskilt på folkhögskolor. Studieförbunden verkar vara de som har svårast att få till detta på ett bra sätt. Som många av frågeställarna i dag har varit inne på verkar det vara regelförenklingar och kortare tider som krävs. Min fråga kvarstår: Hur jobbar man aktivt med att säkerställa detta?

Herr talman! Det handlar om fler platser och kortare utbildningar. Vi tittar också på hur själva utbildningen kan bli bättre så att genomströmningen ska fungera bättre än i dag. Ett enkelt knep kan exempelvis vara att ha fler provtillfällen än de två gånger per år man har i dag. Det är en sak vi tittar på, men vi försöker att ta ett helhetsgrepp på detta. Vi vill ha ordentliga utbildningar som ger rättssäkerhet, så att både individen och myndigheten tycker att det fungerar tillfredsställande.

Herr talman! Den 1 januari 2017 kan Sverige komma att ta plats bredvid en nyvald generalsekreterare och hålla i ordförandeklubban i FN:s säkerhetsråd. Det förutsätter att vi lyckas få tillräckligt stöd i en omröstning i generalförsamlingen den 28 juni, där vi ställs mot två formidabla konkurrenter i form av våra EU-partner Italien och Nederländerna om de två platserna i vår geografiska grupp för perioden 2017-2018.

En fråga som ställs är varför vi inte kunnat enas om en rotationsordning inom den geografiska grupp som Sverige tillhör. En konsekvens av att vi inte lyckats med detta är att vi nu konkurrerar med två EU-länder. Instämmer utrikesministern i den kritik som går ut på att det var ett misstag att kandidera aktivt utan EU-samordning?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Sverige föreslog att man skulle komma överens om en rotationsordning i EU-kretsen, men fick inte stöd för detta. Det är framför allt stora länder som vill kunna göra anspråk på de här platserna, och de anser sig också ha störst chanser att få plats i FN:s säkerhetsråd.

EU är vår främsta utrikespolitiska plattform. Det är den vi verkar utifrån. Men det är självklart otroligt viktigt att vi också är aktiva i FN. Därför kandiderade vi. Vi var de första som anmälde kandidatur. Då var det en så kallad clean slate. Sedan kom de två andra länderna in. De har båda suttit i säkerhetsrådet både senare och vid fler tillfällen än vad Sverige har gjort. Vi hoppas på det bästa den 28 juni.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Kopplat till detta finns också en kritik mot regeringen om att kandidaturen sker till priset av ett mindre svenskt engagemang i EU, inte minst vad gäller Sveriges engagemang i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Hur ställer sig utrikesministern till påståenden om att utrikesministern och regeringen prioriterar FN på bekostnad av EU-engagemanget? Anser utrikesministern att det finns belägg för detta? Om inte, vad talar för motsatsen?

Herr talman! Som jag sa tidigare är EU vår viktigaste utrikespolitiska arena, och så kommer det att förbli. Vi är djupt involverade i att sätta EU:s dagordning för den gemensamma utrikespolitiken. Det här är också något som mäts. Sverige hamnade i år på andra plats efter Tyskland i tankesmedjan ECFR:s årliga rankning över medlemsstaternas inflytande över EU:s utrikespolitik. För bara någon vecka sedan gjorde tidningen Politico en rankning av EU-ländernas regeringschefer och ambassadörer. Även där hamnade vi i toppskiktet.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Alliansregeringen fastslog i sin proposition Tid för kultur kulturens stora betydelse för en bättre välfärd. Sjukvården och äldreomsorgen ingick. Forskning pekar på att människor som deltar i kulturlivet har en bättre hälsa och lever längre.

Statens kulturråd fick i uppdrag av regeringen att fördela ca 70 miljoner kronor till ett femtiotal fleråriga projekt för att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet. Människans behov av upplevelser, kultur och bildning avtar ju inte med åren - tvärtom stiger det. De positiva resultaten lät inte vänta på sig.

Därför är det förvånande att den nuvarande regeringen har tagit bort den här viktiga satsningen, Kultur för äldre. Min fråga blir: Varför prioriterar inte regeringen en så viktig satsning som Kultur för äldre?

Herr talman! Kulturens påverkan på oss människor är väldigt stor, som Saila Quicklund säger. Tid för kultur och en av de delrapporter som jag har tagit del av från Region Skåne visar på just detta, inte minst på hälsoområdet.

Vi gör hårda prioriteringar när vi nu investerar och satsar på kultur. Men de kunskaper som kommit som ett resultat av det arbete som gjordes finns självklart kvar. Inför mina fortsatta förhandlingar i regeringen och med finansministern hoppas jag att vi kan få återkomma och plocka upp fler av de saker som vi ännu inte hunnit prioritera. Men vi har prioriterat väldigt mycket. Vi gör mer satsningar på kultur än vad man gjorde under borgarnas åtta år vid makten.

Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret.

Det är viktigt med kontinuitet, inte minst när projekten och reformerna är mycket framgångsrika, vilket faktiskt Kultur för äldre var. Nya projekt gör också att man tappar tid och fart. Vi tycker att det är märkligt att regeringen inte har valt att prioritera en så framgångsrik reform. Det finns en oerhört stor frustration över regeringens agerande bland de äldre och bland personalen. Denna frustration förmedlas nu från dem via mig vid denna frågestund.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag har fört flera samtal om detta med olika aktörer. Som alltid när man sitter i regeringsställning är det fråga om hårda prioriteringar.

Men kulturens påverkan på oss människor och effekterna på hälsan är ett faktum, så jag hoppas självfallet att vi kan återkomma med kraft. Jag vill också säga att många andra aktörer bär arbetet vidare - det har inte stannat av - till exempel de olika regionerna, biblioteken och så vidare, som vi också stärker. Det finns alltså en fortsättning i det goda arbetet.