Interpellationssvar - 2016-02-02

Svar på interpellationer

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig om det är min bedömning att arbetsmarknadsutbildningarna leder till att fler kommer i jobb.

Arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt verktyg för att utrusta de arbetssökande med de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Insatsen ska bestå av korta, yrkesinriktade utbildningar med ett branschanpassat innehåll. Det är viktigt att de som deltar i utbildningen är motiverade och har förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Arbetsmarknadsutbildningen uppvisade bra effekter under 2000-talet fram till 2007. Den förra regeringens ensidiga styrning mot grupper som stod långt från arbetsmarknaden innebar dock begränsade möjligheter för Arbetsförmedlingen att erbjuda de arbetssökande ett individuellt anpassat stöd. Bland annat fanns det när regeringen tillträdde en utgiftsram för hur mycket medel som fick användas för tidiga insatser. Arbetsmarknadsutbildningen kunde då användas som en aktiveringsåtgärd för långtidsarbetslösa, och det är inte en effektiv användning av insatsen.

Min bedömning är därför att om arbetsmarknadsutbildningen används på rätt sätt, det vill säga som ett verktyg för att matcha de arbetssökande till lediga jobb och för rätt målgrupp, kan det vara en effektiv insats som leder till att fler kommer i jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill som sig bör tacka arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för svaret på min interpellation. Svaret är tyvärr inte jättetydligt, men däremot hyggligt förutsägbart. Man får faktiskt samma svar på de flesta interpellationer man ställer till de flesta socialdemokratiska ministrar, nämligen att det är den förra regeringens fel. Jag tror inte att den analysen är helt korrekt.

Jag ställde min interpellation då jag tycker att det är helt rimligt att man ifrågasätter effekter och eventuellt uteblivna effekter av kostsamma insatser. Frågan om jobben är för oss moderater en av de i särklass viktigaste frågorna, och då är det viktigt att vi också gör rätt.

Arbetsmarknadsutbildningarna är dyra och leder inte till att fler kommer i jobb. År 2014 köpte Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsutbildningar för 1,8 miljarder kronor. Enligt myndighetens egna utvärderingar har åtgärden i dag ingen som helst effekt på möjligheten att få jobb. När man ställer frågan till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, verkar de inte heller ha någon annan uppfattning än att Arbetsförmedlingens slutsatser stämmer. Jag har inte heller hört om någon annan instans som visat på arbetsmarknadsutbildningarnas positiva effekter.

Ändå väljer regeringen att inte omfördela medel från den ineffektiva åtgärden. Man hänvisar i stället till att Arbetsförmedlingen inlett ett förändringsarbete.

Fru talman! I svaret på en skriftlig fråga skriver arbetsmarknadsministern den 22 december 2015: "Det är Arbetsförmedlingen som är bäst lämpad att fördela medel till de insatser som bedöms vara mest effektiva och ändamålsenliga för den enskilde arbetssökande."

Dagen innan fick Arbetsförmedlingen kritik av Riksrevisionen för att utbildningarna inte är anpassade till de olika regionala och lokala behov som finns. Enligt Riksrevisionen är upp till en tredjedel av utbildningarna i vissa län upphandlade för yrkesområden där det inte finns någon efterfrågan på arbetsmarknaden.

Regeringen har tidigare aviserat att alla politiska beslut ska fattas mot bakgrund av om de leder till fler jobb eller inte. Arbetsmarknadsutbildningarna leder inte till jobb. Ändå fortsätter regeringen att satsa på åtgärden.

Tycker arbetsmarknadsministern, givet detta, att det här är rimligt och att det är ett effektivt användande av våra skattemedel?

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har ett ganska kort perspektiv. Låt oss ändå påminna oss om att drygt 70 procent av dem som deltog i arbetsmarknadsutbildningar fram till 2007 gick direkt vidare till arbete. Då hade vi en god effekt av arbetsmarknadsutbildningarna.

Den borgerliga regeringen lade dock om politiken. Det var inte längre så att Arbetsförmedlingen skulle fördela insatserna till de arbetslösa utifrån vad som ansågs kunna ha bäst effekt. Man skulle inte få ge tidiga insatser. Dyra insatser, som arbetsmarknadsutbildning - vilket är en dyr insats - skulle enbart ges till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen ändrade karaktär från att vara färdigutbildning till ett arbete till att vara en sysselsättningsåtgärd för dem som står längst från arbetsmarknaden. Då föll dramatiskt flödet från utbildning till arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skulle man fortsätta styra på det sättet vore det helt meningslöst att fortsätta med arbetsmarknadsutbildning. Jag kan ge Christian Holm Barenfeld rätt i det. Men om vi går tillbaka till det vi hade tidigare, att arbetsmarknadsutbildning faktiskt ger den kompetens som gör att individen får jobbet och att arbetsgivaren får den kompetens som man har brist på eller svårt att få tag i, är det i förhållande till kostnaden ändå en effektiv åtgärd. Det handlar helt om att det här kommer till rätt personer vid rätt tillfälle. Att döma ut hela insatsen arbetsmarknadsutbildning baserat på de erfarenheter som gjordes under den gamla regeringen är missriktat. Skulle man fortsätta med den styrningen kan jag hålla med om att det inte vore värt att fortsätta med arbetsmarknadsutbildning. Men det har jag inga planer på att göra.

Jag vill också säga att det för den här regeringens del inte handlar om omfördelningar mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning. Vi gör mycket stora satsningar på reguljär utbildning, till skillnad från den gamla regeringen. Det är fråga om oerhört stora satsningar på reguljär vuxenutbildning, yrkesvux, folkhögskola, yrkesutbildning inom folkhögskola, yrkeshögskola samt högskola. Det finns inte någon motsatsställning mellan att å ena sidan satsa stort på reguljär utbildning, både för dem som inte är arbetslösa och för dem som är arbetslösa, och att å andra sidan använda insatsen arbetsmarknadsutbildning för de individer den är effektiv för. Där den inte är effektiv ska den inte användas.

Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern.

Arbetsmarknadsministern kommer tillbaka till att det var den förra regeringens fel, att det som den förra regeringen gjorde inte var effektivt och inte ledde till jobb. Sedan kan vi kolla på statistiken och se att det förvisso ledde till jobb, men jag antar att detta helt enkelt är den enklaste slutsatsen att dra. Även om så vore fallet hade det dock inte löst problemet.

Det var bra att Ylva Johansson tog upp faktumet att alliansregeringen styrde om arbetsmarknadsutbildningarna till dem som stod längre från arbetsmarknaden. Hon tog även upp 70-procentsmålet innan och att man nu skulle styra tillbaka dit. Jag nämnde också tidigare att Riksrevisionen riktat kritik mot arbetsmarknadsutbildningarna och Arbetsförmedlingen.

Vi hade förmånen att förra veckan ha Riksrevisionen på besök i arbetsmarknadsutskottet. Jag hade då möjlighet att ställa lite fler konkretiserade frågor till ansvarig tjänsteman om detta. En av de frågor jag ställde var huruvida det är mer effektivt att rikta arbetsmarknadsutbildningarna mot de grupper som står långt från arbetsmarknaden och om inte de som befinner sig närmare arbetsmarknaden vanligtvis får jobb ändå.

Svaret var väldigt tydligt. Jo, så är fallet. De som står närmast arbetsmarknaden får jobb oavsett arbetsmarknadsutbildningar eller ej. Det mest effektiva torde vara att rikta dem mot grupper som står längre från arbetsmarknaden. Han sa att de möjligtvis skulle riktas till grupper som står något mindre långt från arbetsmarknaden än vad som var fallet tidigare. Men att rikta dem mot dem som stod nära arbetsmarknaden ansågs inte vara effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den omsvängning som Ylva Johansson i sitt tidigare inlägg sa att man vill göra, och det man gjorde före alliansregeringen, bedömdes vara mer ineffektivt än tidigare. Givet det vi själva gjorde såg vi ändå att det var för ineffektivt. Vi tror att det är rätt att rikta mer insatser mot dem som står långt från arbetsmarknaden. Men man kan förändra och förbättra.

Fru talman! Min grundfråga i interpellationsdebatten är om arbetsmarknadsministern bedömer att arbetsmarknadsutbildningar leder till att fler kommer i jobb. Arbetsmarknadsministern talar lite runt frågan men avslutar med att säga: Arbetsmarknadsutbildning kan - som det heter i svaret - leda till att fler kommer i jobb om den används på rätt sätt.

Enligt Riksrevisionen, som ändå har granskat, var det inte att använda på rätt sätt att gå tillbaka till det som var förut och som regeringen nu föreslår. Jag tolkar det som att arbetsmarknadsministerns bedömning i nuläget är att arbetsmarknadsutbildningen inte leder till fler jobb som det är i dag. Är det korrekt uppfattat?

Fru talman! Christian Holm Barenfeld säger att man inte ska titta på statistiken. Tittar man på statistiken ser man ett tydligt ras. Det kommer vid förändringen 2007 när den gamla regeringen ändrar reglerna för vem som får tillgång till arbetsmarknadsutbildning. Då rasar det från att 70-75 procent tidigare har gått vidare till arbete ned till drygt 20 procent. Då är det i princip ingen effekt av arbetsmarknadsutbildning.

Svaret på frågan är: Om man hade behållit den styrning som den gamla regeringen införde för arbetsmarknadsutbildningen är det inte en effektiv åtgärd som leder till arbete. Däremot kan utbildningen, och det vet vi historiskt, vara en mycket effektiv åtgärd om den går till rätt personer vid rätt tillfälle.

Det är självklart inte så att motsättningen står mellan om arbetsmarknadsutbildningar ska satsas på dem som står nära arbetsmarknaden som får jobb ändå eller om de ska satsas på dem som står långt från arbetsmarknaden. Så har konflikten aldrig sett ut.

Jag har heller inte uttryckt mig så att de ska gå till dem som står nära arbetsmarknaden. Man kan titta i protokollet senare. Jag uttrycker mig så här: Arbetsmarknadsutbildning ska satsas på de individer som har chans att få jobb efter en sådan insats som arbetsmarknadsutbildning. Det är grejen.

Man ska använda en effektiv insats för den individen vid det tillfälle då det leder till och är den extra insats som gör att den kommer i arbete. Det handlar om att det finns en arbetsgivare som efterfrågar just den kompetensen och inte får tag i den på annat sätt. Det är då det är en effektiv åtgärd. Det är så vi nu håller på att styra om politiken.

Fru talman! Jag får väl kolla i protokollet senare. Jag tror ändå att arbetsmarknadsministern möjligtvis misstolkade eller gör en annan bedömning av vad jag sa. Jag tror ändå att jag uppfattade att arbetsmarknadsministern sa att det var bra innan alliansregeringen styrde om, sedan blev det inte bra, och nu avser arbetsmarknadsministern att styra tillbaka.

Riksrevisionen och andra som utvärderat svarade i varje fall på de frågor jag ställde: Det var inte bra före alliansregeringen, eftersom de som då fick stödet hade fått jobb ändå. Då kan man vara positiv och mäta: Vi ger arbetsmarknadsutbildningar, och personerna får jobb. Men man kan också mäta: Vi ger inte arbetsmarknadsutbildningar, och personerna får jobb ändå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att om man ger personerna som får jobb ändå kostsamma arbetsmarknadsutbildningar för att de ska få jobb känns det inte som effektivt utnyttjade resurser. Samtidigt är det självklart så att om man ger arbetsmarknadsutbildningarna till dem som står allra längst ifrån blir det mycket svårare och tar längre tid för de personerna att komma i arbete.

Man bör därför se över och se: Hur ska man göra på bästa sätt för att den som står långt från arbetsmarknaden ska komma in? Vi vet att den som står närmare arbetsmarknaden har mycket lättare att på eget bevåg utan kostsamma arbetsmarknadsutbildningar komma i sysselsättning.

Min avslutande fråga till arbetsmarknadsministern blir: Missuppfattade jag det faktum att ministern tidigare sa att det var bra före alliansregeringen, att det inte var bra under alliansregeringen och att man nu styr tillbaka som det var innan? Det var ändå så jag tolkade det arbetsmarknadsministern sa. Enligt de svar jag har fått tidigare om detta innebär det i så fall att man styr om till någonting som uppenbarligen är än mindre effektivt.

Fru talman! Det är självklart så att den som får jobb ändå inte ska ha en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Om man jämför den nuvarande regeringen med den gamla regeringen ser man att väldigt många just nu får jobb ändå. Det är väldigt många som får arbete utan att passera via Arbetsförmedlingen.

Det går nämligen väldigt bra på svensk arbetsmarknad. Ingen är gladare för det än jag. Det betyder att färre personer behöver arbetsmarknadspolitiska insatser, och det är bra. Jag välkomnar det. Under den förra regeringen hade man färre som fick jobb ändå. De som fick insatser fick inte heller jobb. Det är ett ganska dåligt utfall, får man ju säga.

Nej, vi ska inte tillbaka till det som gällde innan. Arbetsmarknadsutbildning ska satsas på de personer där det blir avgörande, de som annars inte får jobb men som med en arbetsmarknadsutbildning får jobb. Det ska ligga ett jobb i potten. Det ska vara möjligt att få ett jobb efter utbildningen. Annars ska man inte satsa på utbildningen. Annars är det nästan att förslösa resurserna.

Det fokus som jag och regeringen har, till skillnad från den gamla regeringen, är arbetsgivarnas behov. Det är ganska vanligt att en arbetsgivare säger: Jag behöver anställa så här många CNC-operatörer, till exempel. Om det då inte finns arbetslösa personer med den kompetensen, och inte heller andra som söker de jobben, tycker jag att det är väl använda pengar att satsa utbildningsresurser på individer för att de ska kunna ta de jobben. Men det ska satsas på de individer som efter utbildning verkligen kan få jobb.

Därför måste man ha ett nära samarbete med arbetsgivarna i urvalet av vem man ska satsa en dyr arbetsmarknadsutbildning på så att det finns en hög sannolikhet att den individen går till arbete. Självklart ska man inte göra det om personen redan är CNC-operatör. Då får den jobb ändå. Det handlar om att vara bryggan däremellan. Där kan arbetsmarknadsutbildning vara ett mycket bra verktyg. Jag tänker inte kasta ut det med badvattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Katarina Brännström har, mot bakgrund av att Sverige står inför stora integrationsutmaningar, ställt två frågor till mig. Den första är hur jag ser på Finanspolitiska rådets förslag om att tillsätta en expertkommission som får i uppdrag att ta fram förslag för att främja integrationen på arbetsmarknaden. Den andra frågan är vilken uppfattning jag och regeringen har om det behövs fler enkla jobb på svensk arbetsmarknad.

Fredrik Schulte har frågat finansministern om hon delar uppfattningen att det behövs fler enkla jobb, vilka typer av reformer hon i så fall ser framför sig för att öka antalet enkla jobb och slutligen vilken förklaring hon har till att Sverige har så få enkla jobb. Frågorna är överlämnade till mig att besvara.

Regeringen har och kommer att behöva vidta en rad åtgärder på utbildningsområdet och på bostads- och arbetsmarknaderna för att effektivisera nyanländas etablering. Jag har med stort intresse tagit del av Riksrevisionens granskningar och OECD:s rekommendationer för bättre arbetsmarknadsetablering. Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering bidrar med viktig kunskap i sammanhanget.

Regeringen bedömer att antalet jobb med lägre kvalifikationskrav behöver bli högre, men det är inte den enda lösningen. Det är viktigt att ta till vara den kompetens som finns hos dem som kommer till Sverige. Snabbspår för nyanlända till bristyrken och ökade valideringsinsatser är exempel på åtgärder som har stöd i forskningen. Det är också betydelsefullt med kompetenshöjande insatser. En slutsats i senaste långtidsutredningen är att det finns starka samband mellan utbildning och färdigheter i form av läsning, räkning och problemlösning och sysselsättning.

För att antalet arbetade timmar ska öka krävs därför framför allt insatser för att förse individer med goda färdigheter, eftersom dessa färdigheter är centrala för att både träda in och bli kvar på arbetsmarknaden. Regeringens satsningar på bland annat Kunskapslyftet innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och åtgärder som syftar till högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Målgrupper kan vara såväl nyanlända och unga vuxna som har avbrutit gymnasiestudierna som individer som behöver utbilda sig i en omställningsfas eller fortbilda sig.

I uppgörelsen som regeringen har med de borgerliga partierna ingår förslaget att RUT-avdraget vidgas till att inkludera ytterligare trädgårdstjänster och flytt- och it-tjänster i hemmet. Under våren kommer regeringen att gå vidare med att utveckla nya åtgärder för att uppmuntra entreprenörskap bland nyanlända och för att få fram fler jobb med lägre utbildningskrav. Regeringen kommer till exempel att titta på ytterligare skattefrågor för tjänstesektorn.

Det är av största vikt att nyanlända ges de bästa förutsättningarna för att få fotfäste på arbetsmarknaden, vilket kan vara ett argument för en expertkommission. Å andra sidan finns stor erfarenhet av flyktinginvandring i Sverige. Med dagens situation har regeringen inte heller tid att invänta en kommissions förslag på insatser för etablering på arbetsmarknaden. Sverige har både erfarenhet och aktuell forskning att luta sig mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Satsning på utbildning, vilket regeringen nu gör, är också nödvändigt för att personer med möjlighet att ta mer kvalificerade jobb inte ska fastna i låglönejobb och tränga undan dem med kort utbildning. Alla jobb kommer att behövas.

Tredje vice talmannen meddelade att Fredrik Schulte, som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att delta i debatten.

Fru talman! Katarina Brännström har, mot bakgrund av att Sverige står inför stora integrationsutmaningar, ställt två frågor till mig. Den första är hur jag ser på Finanspolitiska rådets förslag om att tillsätta en expertkommission som får i uppdrag att ta fram förslag för att främja integrationen på arbetsmarknaden. Den andra frågan är vilken uppfattning jag och regeringen har om det behövs fler enkla jobb på svensk arbetsmarknad.

Fredrik Schulte har frågat finansministern om hon delar uppfattningen att det behövs fler enkla jobb, vilka typer av reformer hon i så fall ser framför sig för att öka antalet enkla jobb och slutligen vilken förklaring hon har till att Sverige har så få enkla jobb. Frågorna är överlämnade till mig att besvara.

Regeringen har och kommer att behöva vidta en rad åtgärder på utbildningsområdet och på bostads- och arbetsmarknaderna för att effektivisera nyanländas etablering. Jag har med stort intresse tagit del av Riksrevisionens granskningar och OECD:s rekommendationer för bättre arbetsmarknadsetablering. Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering bidrar med viktig kunskap i sammanhanget.

Regeringen bedömer att antalet jobb med lägre kvalifikationskrav behöver bli högre, men det är inte den enda lösningen. Det är viktigt att ta till vara den kompetens som finns hos dem som kommer till Sverige. Snabbspår för nyanlända till bristyrken och ökade valideringsinsatser är exempel på åtgärder som har stöd i forskningen. Det är också betydelsefullt med kompetenshöjande insatser. En slutsats i senaste långtidsutredningen är att det finns starka samband mellan utbildning och färdigheter i form av läsning, räkning och problemlösning och sysselsättning.

För att antalet arbetade timmar ska öka krävs därför framför allt insatser för att förse individer med goda färdigheter, eftersom dessa färdigheter är centrala för att både träda in och bli kvar på arbetsmarknaden. Regeringens satsningar på bland annat Kunskapslyftet innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och åtgärder som syftar till högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Målgrupper kan vara såväl nyanlända och unga vuxna som har avbrutit gymnasiestudierna som individer som behöver utbilda sig i en omställningsfas eller fortbilda sig.

I uppgörelsen som regeringen har med de borgerliga partierna ingår förslaget att RUT-avdraget vidgas till att inkludera ytterligare trädgårdstjänster och flytt- och it-tjänster i hemmet. Under våren kommer regeringen att gå vidare med att utveckla nya åtgärder för att uppmuntra entreprenörskap bland nyanlända och för att få fram fler jobb med lägre utbildningskrav. Regeringen kommer till exempel att titta på ytterligare skattefrågor för tjänstesektorn.

Det är av största vikt att nyanlända ges de bästa förutsättningarna för att få fotfäste på arbetsmarknaden, vilket kan vara ett argument för en expertkommission. Å andra sidan finns stor erfarenhet av flyktinginvandring i Sverige. Med dagens situation har regeringen inte heller tid att invänta en kommissions förslag på insatser för etablering på arbetsmarknaden. Sverige har både erfarenhet och aktuell forskning att luta sig mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Satsning på utbildning, vilket regeringen nu gör, är också nödvändigt för att personer med möjlighet att ta mer kvalificerade jobb inte ska fastna i låglönejobb och tränga undan dem med kort utbildning. Alla jobb kommer att behövas.

Tredje vice talmannen meddelade att Fredrik Schulte, som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att delta i debatten.

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Vi kan vara helt eniga om att Sverige står inför enorma integrationsutmaningar framöver. De närmaste två tre åren kommer att vara en riktigt stor utmaning. Nästa år räknar Arbetsförmedlingen med att tre av fyra arbetslösa kommer att stå långt bort ifrån arbetsmarknaden. Det skapas nya jobb i Sverige, men de går inte till denna grupp människor.

Arbetsförmedlingen har också rapporterat att deras resurser inte räcker till för denna stora utmaning. De säger också att det behövs fler enkla jobb. Dessutom dömer Arbetsförmedlingen ut regeringens mål om den lägsta arbetslösheten. Det visar ändå på en klarsynthet från myndigheten.

Nu är det snart bara regeringen som inte inser att integrationen kräver helt nya och andra lösningar än de gamla traditionella som vi har haft tidigare. Tvärtom har Ylva Johansson med viss lätthet lovat att alla ska få jobb inom två år. Nu är det visserligen korrigerat till att fler ska kunna få jobb eller utbildning, och det är ändå en tillnyktring. Men vad regeringen har föreslagit för att detta ska bli verklighet är ännu oklart.

Arbetslösheten är snart fyra gånger högre hos utrikes födda än hos inrikes födda. Där pekas Sverige ut som landet med den största klyftan mellan dessa två olika grupper. Det sker en ökad tudelning hela tiden, och snart är nära 60 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen utrikes födda. Detta är en oroande utveckling. Så många som 90 000 fler utrikes födda riskerar arbetslöshet med regeringens nuvarande politik om ingenting kraftfullt görs. Det krävs rejäla och robusta reformer, det krävs nytänkande och det krävs mod. Vi har inte sett det ännu hos regeringen.

Riksrevisionen rapporterar i sin senaste rapport att Arbetsförmedlingen har misslyckats med sina åtgärder och att man har ett omodernt arbetssätt. Jag hoppas verkligen att regeringen tar itu med detta. Bland annat kritiserar Riksrevisionen de dåliga individuella bedömningarna och att det hela är ineffektivt. Man upphandlar, och det blir långa ledtider. Flexibiliteten är nästan obefintlig. Man köper in utbildningar till jobb där det inte ens finns jobb. Däremot har man inga utbildningar inom bristyrken, vilket är en total missmatchning när det gäller att hjälpa dessa människor. Bilmekaniker är ett tydligt och bra exempel. Det finns nästan inga utbildningar till det, men det skriks på marknaden efter bilmekaniker.

Det finns mycket som talar för att det kommer att vara stora svårigheter både för regeringen och för alla dessa människor som har kommit till Sverige i hopp om ett bättre liv.

Frågorna kvarstår: Vad gör regeringen för att stimulera till fler jobb? Vad gör regeringen för att arbetsgivare ska vilja anställa fler ur den här gruppen människor? Vad gör regeringen för att fler företag ska startas och etablera sig i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi menar att det tvärtom har blivit både svårare och dyrare att anställa. Det har också blivit svårare och dyrare att driva företag. Vi efterlyser en riktig jobbpolitik för denna enorma utmaning. Moderaterna har själva föreslagit en lång lista, och vi känner det som att vi för regeringen framför oss på det här svåra området. Vi skulle önska att regeringen tog detta på stort allvar och att det inte ska ta sju åtta år innan hälften i denna grupp har kommit i arbete. Det har skett en fördubbling av antalet människor med den här bakgrunden, och sedan 2011 är det tre gånger så många människor som står i kön. Det är alltså ganska bråttom att komma med tuffa besked.

Min fråga kvarstår: Vad gör regeringen för ökad integration?

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Vi kan vara helt eniga om att Sverige står inför enorma integrationsutmaningar framöver. De närmaste två tre åren kommer att vara en riktigt stor utmaning. Nästa år räknar Arbetsförmedlingen med att tre av fyra arbetslösa kommer att stå långt bort ifrån arbetsmarknaden. Det skapas nya jobb i Sverige, men de går inte till denna grupp människor.

Arbetsförmedlingen har också rapporterat att deras resurser inte räcker till för denna stora utmaning. De säger också att det behövs fler enkla jobb. Dessutom dömer Arbetsförmedlingen ut regeringens mål om den lägsta arbetslösheten. Det visar ändå på en klarsynthet från myndigheten.

Nu är det snart bara regeringen som inte inser att integrationen kräver helt nya och andra lösningar än de gamla traditionella som vi har haft tidigare. Tvärtom har Ylva Johansson med viss lätthet lovat att alla ska få jobb inom två år. Nu är det visserligen korrigerat till att fler ska kunna få jobb eller utbildning, och det är ändå en tillnyktring. Men vad regeringen har föreslagit för att detta ska bli verklighet är ännu oklart.

Arbetslösheten är snart fyra gånger högre hos utrikes födda än hos inrikes födda. Där pekas Sverige ut som landet med den största klyftan mellan dessa två olika grupper. Det sker en ökad tudelning hela tiden, och snart är nära 60 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen utrikes födda. Detta är en oroande utveckling. Så många som 90 000 fler utrikes födda riskerar arbetslöshet med regeringens nuvarande politik om ingenting kraftfullt görs. Det krävs rejäla och robusta reformer, det krävs nytänkande och det krävs mod. Vi har inte sett det ännu hos regeringen.

Riksrevisionen rapporterar i sin senaste rapport att Arbetsförmedlingen har misslyckats med sina åtgärder och att man har ett omodernt arbetssätt. Jag hoppas verkligen att regeringen tar itu med detta. Bland annat kritiserar Riksrevisionen de dåliga individuella bedömningarna och att det hela är ineffektivt. Man upphandlar, och det blir långa ledtider. Flexibiliteten är nästan obefintlig. Man köper in utbildningar till jobb där det inte ens finns jobb. Däremot har man inga utbildningar inom bristyrken, vilket är en total missmatchning när det gäller att hjälpa dessa människor. Bilmekaniker är ett tydligt och bra exempel. Det finns nästan inga utbildningar till det, men det skriks på marknaden efter bilmekaniker.

Det finns mycket som talar för att det kommer att vara stora svårigheter både för regeringen och för alla dessa människor som har kommit till Sverige i hopp om ett bättre liv.

Frågorna kvarstår: Vad gör regeringen för att stimulera till fler jobb? Vad gör regeringen för att arbetsgivare ska vilja anställa fler ur den här gruppen människor? Vad gör regeringen för att fler företag ska startas och etablera sig i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi menar att det tvärtom har blivit både svårare och dyrare att anställa. Det har också blivit svårare och dyrare att driva företag. Vi efterlyser en riktig jobbpolitik för denna enorma utmaning. Moderaterna har själva föreslagit en lång lista, och vi känner det som att vi för regeringen framför oss på det här svåra området. Vi skulle önska att regeringen tog detta på stort allvar och att det inte ska ta sju åtta år innan hälften i denna grupp har kommit i arbete. Det har skett en fördubbling av antalet människor med den här bakgrunden, och sedan 2011 är det tre gånger så många människor som står i kön. Det är alltså ganska bråttom att komma med tuffa besked.

Min fråga kvarstår: Vad gör regeringen för ökad integration?

Fru talman! Det är en enorm utmaning som vi har framför oss när det gäller integrationen. Samtidigt tror jag att det är viktigt att man inte drabbas av något slags hopplöshet i den här situationen.

Man kan till exempel titta på dem som kom från före detta Jugoslavien när det var krig där. Det var inte lika många människor på lika kort tid som när det gäller dem som har kommit hit från bland annat Syrien, men det var ändock inte långt ifrån. Det var väldigt många människor som kom på väldigt kort tid.

När man tittar på den gruppen i dag ser man att det inte är så stora skillnader mellan dem som har kommit hit och dem som är födda i Sverige. De flesta har kommit i arbete. När man ser på barnen till dem som kom från före detta Jugoslavien hittar man ingen skillnad mellan dem och barn med helt svensk bakgrund och med föräldrar födda i Sverige.

Jag är helt övertygad om att vi kan klara utmaningen. Ylva Johansson har redovisat flera viktiga områden som vi nu satsar på. Jag tror att det är viktigt att poängtera det som arbetsmarknadsministern nämner när det gäller kvalifikationer för olika jobb. Det kan vara en lätt lösning att ta fram enorma mängder så kallade enkla jobb. Det är klart att det ska finnas arbete både för dem som har högre utbildning och för dem som inte har det. Men vi har redan i dag ett problem med människor med invandrarbakgrund som kör taxi och som kan ha kvalificerade utbildningar och erfarenheter från sina hemländer. Vi vill inte att detta problem ska bli mycket större än det är redan i dag. Tvärtom måste vi bli bättre på att ta vara på den kompetens som finns.

Det finns positiva exempel. Ett sådant är hotellprojektet i Malmö, som jag har besökt. Man har vänt sig till relativt nyanlända, de flesta flyktingar. Det handlar om människor som antingen har jobbat på hotell eller som vill jobba på hotell. De flesta har erfarenhet från sitt hemland av att jobba på hotell. Man har utformat sfi utifrån att jobba på hotell så att eleverna lärde sig de ord som de framför allt behöver kunna till exempel om de står i receptionen eller köket. Detta gjorde att de hade mycket lättare att lära sig svenska, för de hade både motivationen av att chansen att få jobb är stor och erfarenhet från sitt hemland av de här orden. De kom snabbare i arbete, och de kunde använda hela den vokabulär och det ordförråd som man behöver. Nästan alla fick jobb, och de fick praktik på hotell. Många hade också nytta av sin dubbelspråkighet. Om det till exempel kommer ryska gäster och man har någon som kan ryska på hotellet får denna person hjälpa till, vilket är värdefullt. Projektet har nu utökats så att man gör detta inom fler områden. Jag tror att det är en framgångsväg som man skulle kunna göra både för så kallade lågkvalificerade jobb och för jobb med krav på högre utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett sätt att tillvarata den kompetens som finns och se till så att alla inte behöver köra taxi. Det är såklart ett bra och viktigt jobb att köra taxi, men vi behöver ta till vara kompetensen hos dem som har en annan utbildning. Det är många jobb i dag som aldrig tillsätts därför att de arbetslösa inte har den kompetens som efterfrågas. Om vi då kan ta till vara invandrarnas kompetens - det gäller både dem som har bott här länge och de nyanlända - tror jag att vi kan såväl få ned arbetslösheten som öka integrationen och minska arbetskraftsbristen.

Fru talman! Det är en enorm utmaning som vi har framför oss när det gäller integrationen. Samtidigt tror jag att det är viktigt att man inte drabbas av något slags hopplöshet i den här situationen.

Man kan till exempel titta på dem som kom från före detta Jugoslavien när det var krig där. Det var inte lika många människor på lika kort tid som när det gäller dem som har kommit hit från bland annat Syrien, men det var ändock inte långt ifrån. Det var väldigt många människor som kom på väldigt kort tid.

När man tittar på den gruppen i dag ser man att det inte är så stora skillnader mellan dem som har kommit hit och dem som är födda i Sverige. De flesta har kommit i arbete. När man ser på barnen till dem som kom från före detta Jugoslavien hittar man ingen skillnad mellan dem och barn med helt svensk bakgrund och med föräldrar födda i Sverige.

Jag är helt övertygad om att vi kan klara utmaningen. Ylva Johansson har redovisat flera viktiga områden som vi nu satsar på. Jag tror att det är viktigt att poängtera det som arbetsmarknadsministern nämner när det gäller kvalifikationer för olika jobb. Det kan vara en lätt lösning att ta fram enorma mängder så kallade enkla jobb. Det är klart att det ska finnas arbete både för dem som har högre utbildning och för dem som inte har det. Men vi har redan i dag ett problem med människor med invandrarbakgrund som kör taxi och som kan ha kvalificerade utbildningar och erfarenheter från sina hemländer. Vi vill inte att detta problem ska bli mycket större än det är redan i dag. Tvärtom måste vi bli bättre på att ta vara på den kompetens som finns.

Det finns positiva exempel. Ett sådant är hotellprojektet i Malmö, som jag har besökt. Man har vänt sig till relativt nyanlända, de flesta flyktingar. Det handlar om människor som antingen har jobbat på hotell eller som vill jobba på hotell. De flesta har erfarenhet från sitt hemland av att jobba på hotell. Man har utformat sfi utifrån att jobba på hotell så att eleverna lärde sig de ord som de framför allt behöver kunna till exempel om de står i receptionen eller köket. Detta gjorde att de hade mycket lättare att lära sig svenska, för de hade både motivationen av att chansen att få jobb är stor och erfarenhet från sitt hemland av de här orden. De kom snabbare i arbete, och de kunde använda hela den vokabulär och det ordförråd som man behöver. Nästan alla fick jobb, och de fick praktik på hotell. Många hade också nytta av sin dubbelspråkighet. Om det till exempel kommer ryska gäster och man har någon som kan ryska på hotellet får denna person hjälpa till, vilket är värdefullt. Projektet har nu utökats så att man gör detta inom fler områden. Jag tror att det är en framgångsväg som man skulle kunna göra både för så kallade lågkvalificerade jobb och för jobb med krav på högre utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett sätt att tillvarata den kompetens som finns och se till så att alla inte behöver köra taxi. Det är såklart ett bra och viktigt jobb att köra taxi, men vi behöver ta till vara kompetensen hos dem som har en annan utbildning. Det är många jobb i dag som aldrig tillsätts därför att de arbetslösa inte har den kompetens som efterfrågas. Om vi då kan ta till vara invandrarnas kompetens - det gäller både dem som har bott här länge och de nyanlända - tror jag att vi kan såväl få ned arbetslösheten som öka integrationen och minska arbetskraftsbristen.

Fru talman! Jag tror att man ska ta sig lite tid och fundera på vad det är Katarina Brännström menar när hon pratar om att hon önskar nytänkande från regeringen. Det hon önskar är att regeringen ska föra den politik som den gamla regeringen förde. Resultatet av den var att arbetslösheten ökade. Resultatet av den politiken var att det tog sju år innan hälften av de utrikes födda kom i arbete. Resultatet av den politiken var att vi hade en så hög ungdomsarbetslöshet att vi fick EU-stöd för att hantera den.

Nu har vi en annan utveckling. Just nu vill många arbetsgivare anställa. Nu skriker man efter arbetskraft. Vi har aldrig någonsin tidigare haft så många lediga jobb som vi har just nu i Sverige. Den vanligaste propån jag möter när jag är ute kommer från arbetsgivare som är i desperat behov av att hitta personer att anställa med rätt kompetens.

En arbetsmarknadspolitik måste alltid vara pragmatisk och utgå från det läge som råder, och det läge vi nu har att möta handlar mycket om att rusta personer för att kunna ta de lediga jobben.

Katarina Brännström dömer ut den gamla regeringens utbildningspolitik och ändrade styrning av arbetsmarknadsutbildningen. Jag delar den åsikten, och jag hänvisar till de inlägg jag hade i den tidigare interpellationsdebatten om detta.

Just nu stiger sysselsättningsgraden i hela befolkningen, men allra mest stiger den bland utrikesfödda kvinnor. Det är den grupp som har legat sämst till på svensk arbetsmarknad, men det är nu en mycket tydlig ökning av sysselsättningsgraden för den gruppen.

Låt mig påminna om alla de goda råd som Moderaterna har delat ut tidigare, när de till exempel sa att om man återställer arbetsgivaravgiften för ungdomar kommer ungdomsarbetslösheten att öka och om man har en anständig arbetslöshetsförsäkring kommer arbetslösheten att öka. Nu har vi det, och vad är resultatet? Arbetslösheten sjunker, och tydligast sjunker ungdomsarbetslösheten. Statistiska centralbyrån kom nyligen med siffrorna från sista kvartalet 2015, och de visade att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med nästan 4 procentenheter.

Jag säger inte att vi inte har utmaningar på svensk arbetsmarknad, för det har vi. Vi står inför stora utmaningar; det är sant. Men det är också viktigt att se att det just precis nu är en stark efterfrågan från massor av arbetsgivare som vill anställa.

Var växer då antalet jobb mest? Jo, det är bland jobb med låga kvalifikationskrav och med höga kvalifikationskrav. Grupperna mitt emellan är de som inte har så stark tillväxt av nya jobb. Det sker en tillväxt av jobben som Katarina Brännström vurmar för, alltså de med låga kvalifikationskrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som däremot är bekymmersamt är att bland dem som har jobb med låga kvalifikationskrav ökar andelen som har väsentligt högre kompetens än vad som krävs. Det betyder att de jobben ockuperas av personer med väsentligt högre kompetens. De skulle kunna ta andra jobb med högre kvalifikationskrav men har i stället ockuperat jobben med låga kvalifikationskrav och tränger därmed ut, kan man säga, dem som kanske inte kan konkurrera om jobben med högre krav.

Det här är ett tydligt exempel på missmatchningen på arbetsmarknaden som var ett slående inslag som vi har ärvt från den gamla regeringen och som vi arbetar hårt med att förändra. Ett viktigt sätt för att komma till rätta med detta är snabbspåren. Genom dem behöver nyanlända med kompetens som efterfrågas inte förslösa den genom att ta jobb med väsentligt lägre kvalifikationskrav när det finns en efterfrågan på lärare, läkare, styckare, kockar och många andra yrken. Man ska se till att de kommer i rätt jobb, och det gör regeringen.

Fru talman! Jag tror att man ska ta sig lite tid och fundera på vad det är Katarina Brännström menar när hon pratar om att hon önskar nytänkande från regeringen. Det hon önskar är att regeringen ska föra den politik som den gamla regeringen förde. Resultatet av den var att arbetslösheten ökade. Resultatet av den politiken var att det tog sju år innan hälften av de utrikes födda kom i arbete. Resultatet av den politiken var att vi hade en så hög ungdomsarbetslöshet att vi fick EU-stöd för att hantera den.

Nu har vi en annan utveckling. Just nu vill många arbetsgivare anställa. Nu skriker man efter arbetskraft. Vi har aldrig någonsin tidigare haft så många lediga jobb som vi har just nu i Sverige. Den vanligaste propån jag möter när jag är ute kommer från arbetsgivare som är i desperat behov av att hitta personer att anställa med rätt kompetens.

En arbetsmarknadspolitik måste alltid vara pragmatisk och utgå från det läge som råder, och det läge vi nu har att möta handlar mycket om att rusta personer för att kunna ta de lediga jobben.

Katarina Brännström dömer ut den gamla regeringens utbildningspolitik och ändrade styrning av arbetsmarknadsutbildningen. Jag delar den åsikten, och jag hänvisar till de inlägg jag hade i den tidigare interpellationsdebatten om detta.

Just nu stiger sysselsättningsgraden i hela befolkningen, men allra mest stiger den bland utrikesfödda kvinnor. Det är den grupp som har legat sämst till på svensk arbetsmarknad, men det är nu en mycket tydlig ökning av sysselsättningsgraden för den gruppen.

Låt mig påminna om alla de goda råd som Moderaterna har delat ut tidigare, när de till exempel sa att om man återställer arbetsgivaravgiften för ungdomar kommer ungdomsarbetslösheten att öka och om man har en anständig arbetslöshetsförsäkring kommer arbetslösheten att öka. Nu har vi det, och vad är resultatet? Arbetslösheten sjunker, och tydligast sjunker ungdomsarbetslösheten. Statistiska centralbyrån kom nyligen med siffrorna från sista kvartalet 2015, och de visade att ungdomsarbetslösheten har sjunkit med nästan 4 procentenheter.

Jag säger inte att vi inte har utmaningar på svensk arbetsmarknad, för det har vi. Vi står inför stora utmaningar; det är sant. Men det är också viktigt att se att det just precis nu är en stark efterfrågan från massor av arbetsgivare som vill anställa.

Var växer då antalet jobb mest? Jo, det är bland jobb med låga kvalifikationskrav och med höga kvalifikationskrav. Grupperna mitt emellan är de som inte har så stark tillväxt av nya jobb. Det sker en tillväxt av jobben som Katarina Brännström vurmar för, alltså de med låga kvalifikationskrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som däremot är bekymmersamt är att bland dem som har jobb med låga kvalifikationskrav ökar andelen som har väsentligt högre kompetens än vad som krävs. Det betyder att de jobben ockuperas av personer med väsentligt högre kompetens. De skulle kunna ta andra jobb med högre kvalifikationskrav men har i stället ockuperat jobben med låga kvalifikationskrav och tränger därmed ut, kan man säga, dem som kanske inte kan konkurrera om jobben med högre krav.

Det här är ett tydligt exempel på missmatchningen på arbetsmarknaden som var ett slående inslag som vi har ärvt från den gamla regeringen och som vi arbetar hårt med att förändra. Ett viktigt sätt för att komma till rätta med detta är snabbspåren. Genom dem behöver nyanlända med kompetens som efterfrågas inte förslösa den genom att ta jobb med väsentligt lägre kvalifikationskrav när det finns en efterfrågan på lärare, läkare, styckare, kockar och många andra yrken. Man ska se till att de kommer i rätt jobb, och det gör regeringen.

Fru talman! Det är ganska intressant att lyssna på Ylva Johansson. Hon ägnar mycket av sin tid åt att skylla på alliansregeringen. Jag tycker att det blir lite pinsamt när man säger att arbetslösheten ökade och blundar för allt annat. Det var faktiskt en av de djupaste ekonomiska kriserna under 2008 och flera år därefter, men det skapades ändå 350 000 nya jobb. Det är pinsamt att ministern står och beskriver en verklighet som faktiskt inte stämmer med hur det var.

Nu sjunker arbetslösheten, säger ministern och verkar väldigt nöjd. Ja, det kan ju ha något att göra med att det är Alliansens budget som har gällt ända fram till nyår. Det har inte kommit några som helst förslag från den här regeringen, så det kan man inte ta åt sig äran för.

Det kommer massor av nya jobb. Det är jättebra att det gör det, och det är vi väl alla glada över. Men tyvärr kommer de inte att gå till den grupp som jag lyfter upp här i dag, alltså de som står långt från arbetsmarknaden, de nyanlända. Arbetsförmedlingen säger i sina rapporter att man räknar med att tre av fyra kommer att stå väldigt långt bort nästa år. Det är en oerhört stor andel. Man menar att det för den gruppen krävs extraordinära åtgärder, och man har talat om enkla jobb och naturligtvis om utbildningar. Man talar också om snabbspår. Det finns många sätt att lösa detta på, men det är en ganska raljant ton från regeringens sida. Man säger att alla ska få jobb och utbildning inom två år, men det är ju faktiskt inte de riktiga jobben som de här människorna kommer att få.

Jag tycker också att regeringen gör mycket för att försvåra för vårt näringsliv. Man kräver kollektivavtal av alla småföretag som ska anställa människor med subventionerade löner. Det är att krångla till det. 60 procent av de här mindre företagen har inte kollektivavtal, men de har goda villkor ändå och är just de som skulle kunna erbjuda många av de här enkla jobben. Man bygger hinder i stället för att riva dem.

Det har ännu inte kommit ett enda förslag på hur vi skulle kunna få fler jobb. Ministern säger i sitt svar till mig att man nog ska kunna titta på skattefrågan också. Det låter jätteintressant. Ta gärna efter den idé som vi började med som kallas för RUT. Det var ett mycket bra förslag där många människor som var långtidsarbetslösa eller på annat sätt stod långt ifrån jobb faktiskt fick jobb. Det skapades många nya företag. Det är en metod som vi tror skulle kunna skapa tusentals fler jobb. Titta alltså gärna på den modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kunskapslyft tror jag att det är jättebra, men det tar otroligt lång tid. Det tar alldeles för lång tid. Jag träffade en person som genom Arbetsförmedlingen hade fått gå en utbildning för att bli städare. Sju år senare är personen anställd som tandsköterska. Det är så långa tider vi får räkna med om man ska utbilda alla de här människorna som ju naturligtvis också behövs inom de här områdena.

Vi behöver ha många nya jobb och många nya tjänster i Sverige. Vi är det största gör-det-själv-landet i hela världen, och vi vet skälet till det. Det är alldeles för dyrt att köpa tjänster. Vi snickrar, vi mekar med bilar och vi gör allt möjligt själva, därför att vi inte har råd att köpa tjänsterna. Här finns en enorm sektor att skapa nya jobb i om man bara vågar ta lite nya reformer i anspråk.

Fru talman! Det är ganska intressant att lyssna på Ylva Johansson. Hon ägnar mycket av sin tid åt att skylla på alliansregeringen. Jag tycker att det blir lite pinsamt när man säger att arbetslösheten ökade och blundar för allt annat. Det var faktiskt en av de djupaste ekonomiska kriserna under 2008 och flera år därefter, men det skapades ändå 350 000 nya jobb. Det är pinsamt att ministern står och beskriver en verklighet som faktiskt inte stämmer med hur det var.

Nu sjunker arbetslösheten, säger ministern och verkar väldigt nöjd. Ja, det kan ju ha något att göra med att det är Alliansens budget som har gällt ända fram till nyår. Det har inte kommit några som helst förslag från den här regeringen, så det kan man inte ta åt sig äran för.

Det kommer massor av nya jobb. Det är jättebra att det gör det, och det är vi väl alla glada över. Men tyvärr kommer de inte att gå till den grupp som jag lyfter upp här i dag, alltså de som står långt från arbetsmarknaden, de nyanlända. Arbetsförmedlingen säger i sina rapporter att man räknar med att tre av fyra kommer att stå väldigt långt bort nästa år. Det är en oerhört stor andel. Man menar att det för den gruppen krävs extraordinära åtgärder, och man har talat om enkla jobb och naturligtvis om utbildningar. Man talar också om snabbspår. Det finns många sätt att lösa detta på, men det är en ganska raljant ton från regeringens sida. Man säger att alla ska få jobb och utbildning inom två år, men det är ju faktiskt inte de riktiga jobben som de här människorna kommer att få.

Jag tycker också att regeringen gör mycket för att försvåra för vårt näringsliv. Man kräver kollektivavtal av alla småföretag som ska anställa människor med subventionerade löner. Det är att krångla till det. 60 procent av de här mindre företagen har inte kollektivavtal, men de har goda villkor ändå och är just de som skulle kunna erbjuda många av de här enkla jobben. Man bygger hinder i stället för att riva dem.

Det har ännu inte kommit ett enda förslag på hur vi skulle kunna få fler jobb. Ministern säger i sitt svar till mig att man nog ska kunna titta på skattefrågan också. Det låter jätteintressant. Ta gärna efter den idé som vi började med som kallas för RUT. Det var ett mycket bra förslag där många människor som var långtidsarbetslösa eller på annat sätt stod långt ifrån jobb faktiskt fick jobb. Det skapades många nya företag. Det är en metod som vi tror skulle kunna skapa tusentals fler jobb. Titta alltså gärna på den modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kunskapslyft tror jag att det är jättebra, men det tar otroligt lång tid. Det tar alldeles för lång tid. Jag träffade en person som genom Arbetsförmedlingen hade fått gå en utbildning för att bli städare. Sju år senare är personen anställd som tandsköterska. Det är så långa tider vi får räkna med om man ska utbilda alla de här människorna som ju naturligtvis också behövs inom de här områdena.

Vi behöver ha många nya jobb och många nya tjänster i Sverige. Vi är det största gör-det-själv-landet i hela världen, och vi vet skälet till det. Det är alldeles för dyrt att köpa tjänster. Vi snickrar, vi mekar med bilar och vi gör allt möjligt själva, därför att vi inte har råd att köpa tjänsterna. Här finns en enorm sektor att skapa nya jobb i om man bara vågar ta lite nya reformer i anspråk.

Fru talman! Det är svårt att inte nämna de åtta år som vi har haft en borgerlig regering och den tid som vi har haft en borgerlig budget efter valet. Man kan räkna på olika sätt. Man kan tala om antalet jobb som skapades, men man kan också tala om arbetslöshet, och det är ändå det vanligaste begreppet man brukar använda. Arbetslösheten ökade. Det var en större andel i den arbetsföra befolkningen än tidigare som inte hade jobb, och det tycker jag är den mest intressanta siffran.

Nu handlar det om att vända den här utvecklingen. Man kan förenkla och tala om att vi ska skapa nya jobb, men det vore minst lika intressant att titta på de jobb som redan finns men som inte tillsätts. Det är det som är det största problemet i dag. Det finns många obesatta tjänster. Antalet nya jobb ökar nu, men det är svårt att få personal till de här jobben. Därför är det viktigt att se till att människor kan ta de här jobben och att man kan ge dem som redan har kompetens vidareutbildning eller validering så att till exempel invandrare skulle kunna ta de här jobben snabbare. Det kan i sig leda till lägre arbetslöshet och också mindre arbetskraftsbrist. Det är precis det som arbetsmarknadsministern talar om. Det är det vi satsar på nu.

Jag vet inte riktigt vilka av insatserna regeringen gör som man tycker är fel. Är det fel med kompetenshöjande insatser, är det fel med validering och är det fel med snabbspår för nyanlända? Jag tycker att det talas mer om det vi inte gör och det den borgerliga regeringen har gjort tidigare som inte har gett resultat och som tyvärr har lett till ökad arbetslöshet och samtidigt ökad arbetskraftsbrist.

Jag tycker att ministern är tydlig med att det nu krävs ett nytt spår som bygger på beprövad forskning och erfarenhet.

Fru talman! Det är svårt att inte nämna de åtta år som vi har haft en borgerlig regering och den tid som vi har haft en borgerlig budget efter valet. Man kan räkna på olika sätt. Man kan tala om antalet jobb som skapades, men man kan också tala om arbetslöshet, och det är ändå det vanligaste begreppet man brukar använda. Arbetslösheten ökade. Det var en större andel i den arbetsföra befolkningen än tidigare som inte hade jobb, och det tycker jag är den mest intressanta siffran.

Nu handlar det om att vända den här utvecklingen. Man kan förenkla och tala om att vi ska skapa nya jobb, men det vore minst lika intressant att titta på de jobb som redan finns men som inte tillsätts. Det är det som är det största problemet i dag. Det finns många obesatta tjänster. Antalet nya jobb ökar nu, men det är svårt att få personal till de här jobben. Därför är det viktigt att se till att människor kan ta de här jobben och att man kan ge dem som redan har kompetens vidareutbildning eller validering så att till exempel invandrare skulle kunna ta de här jobben snabbare. Det kan i sig leda till lägre arbetslöshet och också mindre arbetskraftsbrist. Det är precis det som arbetsmarknadsministern talar om. Det är det vi satsar på nu.

Jag vet inte riktigt vilka av insatserna regeringen gör som man tycker är fel. Är det fel med kompetenshöjande insatser, är det fel med validering och är det fel med snabbspår för nyanlända? Jag tycker att det talas mer om det vi inte gör och det den borgerliga regeringen har gjort tidigare som inte har gett resultat och som tyvärr har lett till ökad arbetslöshet och samtidigt ökad arbetskraftsbrist.

Jag tycker att ministern är tydlig med att det nu krävs ett nytt spår som bygger på beprövad forskning och erfarenhet.

Fru talman! Det här är en intressant diskussion. Det är intressant att lyssna på arbetsmarknadsministern. Och det är inte helt ovanligt att Hillevi Larsson håller med arbetsmarknadsministern. Det är väl som sig bör, inom ett och samma parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som diskuteras är enkla jobb. Av någon anledning kommer diskussionen in på taxichaufförer och att det är välutbildade personer som kör taxi. Det är vi i och för sig glada för. Men det är bra om den som kör taxi har rätt utbildning. Den som kör taxi och har en annan utbildning får gärna arbeta med det man är utbildad för. Men detta handlar inte om bristen på enkla jobb. Det handlar i stället om bristen på funktionell och effektiv validering och är en helt annan fråga. Vi behöver alltså bli bättre på att validera och på att ta vara på dem som har goda utbildningar och rätt kompetens för arbeten där det finns brist och där man kan jobba. Sedan ska den som önskar köra taxi, eller göra något annat, kunna göra det.

Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb. Ylva Johansson frågar om vi önskar att den nya regeringen ska bedriva den tidigare regeringens politik. Ja, det hade varit en fröjd. Det hade varit bra för Sverige, för svensk politik och för våra jobb och företag. Den tidigare regeringen såg till att Sverige hade EU:s högsta sysselsättning. Som min kollega Katarina Brännström sa kom omkring 350 000 nya jobb till i Sverige under den tidigare regeringen. Färre blev förtidspensionerade, och färre blev långtidssjukskrivna. Vi stuvade inte heller undan arbetslösa i åtgärder som egentligen syftar till att de ska hamna utanför arbetsmarknadsstatistiken.

Vi hade en god ekonomi. På den tiden hade vi också en finansminister som prisades såväl nationellt som internationellt. Utan att gå in på detaljer kan vi väl konstatera att så kanske inte riktigt är fallet i dag.

Vad är utmaningen? Det som lite slarvigt uttryckt kallas enkla jobb innebär inte att jobben alltid är enkla utan att man behöver något mindre utbildning för att utföra dem. När det gäller det tog Katarina Brännström upp RUT- och ROT-avdragen, inte minst att många nya företag startades i och med RUT-reformen. Många personer som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden fick därigenom sina första jobb, oavsett om de var nya i Sverige eller ungdomar som var nya på arbetsmarknaden. Väldigt många av de personerna var dessutom kvinnor, inte minst de som valde att starta företag.

Jag hörde en glädjande del i arbetsmarknadsministerns första inlägg. Det var att man under våren ska titta på just möjligheten att kolla över skattefrågorna i tjänstesektorn. Det kanske är en total omsvängning. Man kanske har insett att Alliansens politik och åtgärder ledde till att fler kom i arbete, att den som stod långt från arbetsmarknaden och hade något lägre utbildning hade möjlighet att få jobb. Man kanske har insett att det då är Alliansens politik som krävs.

Är det så det ska uppfattas, arbetsmarknadsministern?

Fru talman! Det här är en intressant diskussion. Det är intressant att lyssna på arbetsmarknadsministern. Och det är inte helt ovanligt att Hillevi Larsson håller med arbetsmarknadsministern. Det är väl som sig bör, inom ett och samma parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som diskuteras är enkla jobb. Av någon anledning kommer diskussionen in på taxichaufförer och att det är välutbildade personer som kör taxi. Det är vi i och för sig glada för. Men det är bra om den som kör taxi har rätt utbildning. Den som kör taxi och har en annan utbildning får gärna arbeta med det man är utbildad för. Men detta handlar inte om bristen på enkla jobb. Det handlar i stället om bristen på funktionell och effektiv validering och är en helt annan fråga. Vi behöver alltså bli bättre på att validera och på att ta vara på dem som har goda utbildningar och rätt kompetens för arbeten där det finns brist och där man kan jobba. Sedan ska den som önskar köra taxi, eller göra något annat, kunna göra det.

Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb. Ylva Johansson frågar om vi önskar att den nya regeringen ska bedriva den tidigare regeringens politik. Ja, det hade varit en fröjd. Det hade varit bra för Sverige, för svensk politik och för våra jobb och företag. Den tidigare regeringen såg till att Sverige hade EU:s högsta sysselsättning. Som min kollega Katarina Brännström sa kom omkring 350 000 nya jobb till i Sverige under den tidigare regeringen. Färre blev förtidspensionerade, och färre blev långtidssjukskrivna. Vi stuvade inte heller undan arbetslösa i åtgärder som egentligen syftar till att de ska hamna utanför arbetsmarknadsstatistiken.

Vi hade en god ekonomi. På den tiden hade vi också en finansminister som prisades såväl nationellt som internationellt. Utan att gå in på detaljer kan vi väl konstatera att så kanske inte riktigt är fallet i dag.

Vad är utmaningen? Det som lite slarvigt uttryckt kallas enkla jobb innebär inte att jobben alltid är enkla utan att man behöver något mindre utbildning för att utföra dem. När det gäller det tog Katarina Brännström upp RUT- och ROT-avdragen, inte minst att många nya företag startades i och med RUT-reformen. Många personer som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden fick därigenom sina första jobb, oavsett om de var nya i Sverige eller ungdomar som var nya på arbetsmarknaden. Väldigt många av de personerna var dessutom kvinnor, inte minst de som valde att starta företag.

Jag hörde en glädjande del i arbetsmarknadsministerns första inlägg. Det var att man under våren ska titta på just möjligheten att kolla över skattefrågorna i tjänstesektorn. Det kanske är en total omsvängning. Man kanske har insett att Alliansens politik och åtgärder ledde till att fler kom i arbete, att den som stod långt från arbetsmarknaden och hade något lägre utbildning hade möjlighet att få jobb. Man kanske har insett att det då är Alliansens politik som krävs.

Är det så det ska uppfattas, arbetsmarknadsministern?

Fru talman! Christian Holm Barenfeld säger att Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb. Det är ett påstående som jag inte kan vare sig bekräfta eller förneka. Men om vi tar Christian Holm Barenfeld på allvar och utgår från att han har varit en seriös talare i Sveriges riksdag som har kontrollerat sina uppgifter innan han sprider dem och att de i så fall är sanna, då återstår frågan om Christian Holm Barenfeld tycker att det är ett problem eller om han tycker att det är positivt.

Om det är på det sättet att Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb finns det säkert något land som har västvärldens högsta andel enkla jobb. Är det den tävlingen Christian Holm Barenfeld vill delta i? Ska Sverige bli det land i världen som har den högsta andelen enkla jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Christian Holm Barenfeld efterfrågar en förändring av det faktum att vi har den lägsta andelen enkla jobb kan man underförstått tolka det som att han rimligen är ute efter att vi ska ställa oss i andra änden av skalan. Då är det inte konstigt om den politik han företräder leder till att produktiviteten sjunker. Det som skedde under de åtta åren med en moderatledd regering var nämligen inte bara att arbetslösheten ökade. Det var inte bara att svensk ekonomi stagnerade. Det var faktiskt på det sättet att produktiviteten sjönk.

Man får hålla i minnet att Sverige, på sin resa under hundra år, har gått från att vara ett av världens mest underutvecklade och fattiga länder till att bli ett av världens rikaste länder genom att utbildningsnivån i landet har höjts och kompetensen på arbetskraften har höjts. Man har skapat en miljö där framgångsrika exportföretag har kunnat växa och anställa högt kvalificerad arbetskraft.

Fru talman! Det är det som är framtidsvisionen, den moderna politiken. Det är den politiken som vi socialdemokrater alltid har stått för och alltid kommer att stå för.

Att, liksom Christian Holm Barenfeld, sträva efter att Sverige ska höra till de länder i västvärlden som har den högsta andelen enkla jobb är för mig en fullständigt bisarr tanke. Men det må väl vara hänt att en konservativ högerman som Christian Holm Barenfeld har den typen av ambitioner. Det beror på att man egentligen inte vill gå in i framtiden framlänges. Man vill inte moderniseras.

Man vill ha ett helt annat samhälle. Det ska inte vara ett samhälle där det är bnp, utveckling och produktivitet som räknas. Det ska vara ett samhälle där det som räknas är klassklyftor och möjligheten för Christian Holm Barenfeld och hans klasskamrater - i social bemärkelse, inte i fråga om utbildning - att anställa människor i sin tjänst för en billig penning. Det är den typen av samhällsanalys och visioner som Christian Holm Barenfeld står för.

Sverige kanske har västvärldens lägsta andel enkla jobb - jag vet inte om det stämmer. Men Sverige har också, i ett europeiskt perspektiv, en sysselsättningsgrad för utlandsfödda som är högre än snittet för EU. Sverige är alltså ett framgångsrikt land.

Fru talman! Christian Holm Barenfeld säger att Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb. Det är ett påstående som jag inte kan vare sig bekräfta eller förneka. Men om vi tar Christian Holm Barenfeld på allvar och utgår från att han har varit en seriös talare i Sveriges riksdag som har kontrollerat sina uppgifter innan han sprider dem och att de i så fall är sanna, då återstår frågan om Christian Holm Barenfeld tycker att det är ett problem eller om han tycker att det är positivt.

Om det är på det sättet att Sverige har västvärldens lägsta andel enkla jobb finns det säkert något land som har västvärldens högsta andel enkla jobb. Är det den tävlingen Christian Holm Barenfeld vill delta i? Ska Sverige bli det land i världen som har den högsta andelen enkla jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Christian Holm Barenfeld efterfrågar en förändring av det faktum att vi har den lägsta andelen enkla jobb kan man underförstått tolka det som att han rimligen är ute efter att vi ska ställa oss i andra änden av skalan. Då är det inte konstigt om den politik han företräder leder till att produktiviteten sjunker. Det som skedde under de åtta åren med en moderatledd regering var nämligen inte bara att arbetslösheten ökade. Det var inte bara att svensk ekonomi stagnerade. Det var faktiskt på det sättet att produktiviteten sjönk.

Man får hålla i minnet att Sverige, på sin resa under hundra år, har gått från att vara ett av världens mest underutvecklade och fattiga länder till att bli ett av världens rikaste länder genom att utbildningsnivån i landet har höjts och kompetensen på arbetskraften har höjts. Man har skapat en miljö där framgångsrika exportföretag har kunnat växa och anställa högt kvalificerad arbetskraft.

Fru talman! Det är det som är framtidsvisionen, den moderna politiken. Det är den politiken som vi socialdemokrater alltid har stått för och alltid kommer att stå för.

Att, liksom Christian Holm Barenfeld, sträva efter att Sverige ska höra till de länder i västvärlden som har den högsta andelen enkla jobb är för mig en fullständigt bisarr tanke. Men det må väl vara hänt att en konservativ högerman som Christian Holm Barenfeld har den typen av ambitioner. Det beror på att man egentligen inte vill gå in i framtiden framlänges. Man vill inte moderniseras.

Man vill ha ett helt annat samhälle. Det ska inte vara ett samhälle där det är bnp, utveckling och produktivitet som räknas. Det ska vara ett samhälle där det som räknas är klassklyftor och möjligheten för Christian Holm Barenfeld och hans klasskamrater - i social bemärkelse, inte i fråga om utbildning - att anställa människor i sin tjänst för en billig penning. Det är den typen av samhällsanalys och visioner som Christian Holm Barenfeld står för.

Sverige kanske har västvärldens lägsta andel enkla jobb - jag vet inte om det stämmer. Men Sverige har också, i ett europeiskt perspektiv, en sysselsättningsgrad för utlandsfödda som är högre än snittet för EU. Sverige är alltså ett framgångsrikt land.

Fru talman! Jag vill först göra några korrigeringar när det gäller det som Katarina Brännström sa. Det är inte korrekt att det krävs kollektivavtal för lönesubventioner. Det är korrekt att det krävs kollektivavtalsenliga villkor. Det är detsamma som gällde också för de flesta lönesubventioner under den tidigare regeringen. Jag tycker att det är självklart att man inte använder skattemedel för att dumpa lönerna på arbetsmarknaden.

Katarina Brännström tror att arbetsmarknadspolitik är lika med skattesänkningar. Om man tror det är man helt fast i budgetförslag. Den nuvarande regeringen fick igenom sin budget först från och med i somras.

Men arbetsmarknadspolitik handlar om mycket mer än så. Den dagen jag tillträdde som arbetsmarknadsminister lade vi om arbetsmarknadspolitiken. Vi sa direkt att unga människor ska kunna få hjälp från dag ett och ska inte behöva ha aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen. Vi avreglerade Arbetsförmedlingen. I det första regleringsbrevet, som utfärdades i december 2014, tog vi bort två tredjedelar av regleringarna för Arbetsförmedlingen. Vi ändrade också i en rad förordningar för att avreglera arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi signalerade direkt att vi önskade se ett samarbete med kommunerna. Jag träffade både arbetsförmedlingar och kommuner, som påbörjade ett helt nytt och efterlängtat samarbete. Vi styrde också om mot arbetsgivarnas behov och inte enbart de långtidsarbetslösas. Den politiken har nu verkat i drygt ett år, och enligt mig har den också haft effekt.

När arbetslösheten faller och det finns en stark efterfrågan på arbetskraft - som vi har just nu - kommer det med stor sannolikhet att bli så att för dem som är kvar i arbetslöshet kommer andelen som står långt från arbetsmarknaden att öka. Det är det som vanligen sker när arbetslösheten faller, och det är också vad Arbetsförmedlingen förutser. Det hänger ihop med att vi har en stark efterfrågan på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill på intet sätt förringa att vi står inför stora utmaningar; självklart gör vi det. Jag vill understryka att vi behöver lyfta på varje sten. Från regeringen är vi beredda att bedöma varje seriöst jobbförslag med öppet sinne. Så är det.

Vi kommer att behöva ta nya steg och göra nya saker, men vi kommer inte att öppna för att återinföra den politik som Katarina Brännström och Christian Holm Barenfeld här efterfrågar och som den gamla regeringen förde, eftersom den var misslyckad. Skattesänkningar, nedskärningar och nej till utbildning hade förödande konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt. Den vägen kommer vi inte att gå.

Christian Holm Barenfeld säger att man inte stuvade undan människor, men 39 000 personer placerades i fas 3. Jag vet inte vad det ska betraktas som, annat än som att stuva undan människor. Vi tycker att människor ska ha möjlighet till riktiga jobb.

Fru talman! Det är självklart att alla jobb och branscher som står på egna ben och klarar sig på marknaden - arbetsmarknaden är ju en marknad - är mer än välkomna. Vi ser nu att många av dessa jobb och branscher växer. De klarar sig på egna ben på denna marknad.

Jag utesluter inte att man använder skattesubventioner för att påverka arbetsmarknaden och olika branscher, men man måste ha klart för sig att kostnaderna måste övervägas innan man öser skattemedel i lågproduktiva branscher. Man måste överväga konsekvenserna i form av kostnader och vinster i förhållande till detta. Men det är inte alldeles enkelt.

Jag vill inte heller förringa att vi står inför stora utmaningar, men vi är ändå ett av de länder i västvärlden som har högst sysselsättningsgrad, och den ökar.

Fru talman! Jag vill först göra några korrigeringar när det gäller det som Katarina Brännström sa. Det är inte korrekt att det krävs kollektivavtal för lönesubventioner. Det är korrekt att det krävs kollektivavtalsenliga villkor. Det är detsamma som gällde också för de flesta lönesubventioner under den tidigare regeringen. Jag tycker att det är självklart att man inte använder skattemedel för att dumpa lönerna på arbetsmarknaden.

Katarina Brännström tror att arbetsmarknadspolitik är lika med skattesänkningar. Om man tror det är man helt fast i budgetförslag. Den nuvarande regeringen fick igenom sin budget först från och med i somras.

Men arbetsmarknadspolitik handlar om mycket mer än så. Den dagen jag tillträdde som arbetsmarknadsminister lade vi om arbetsmarknadspolitiken. Vi sa direkt att unga människor ska kunna få hjälp från dag ett och ska inte behöva ha aktivitetsförbud på Arbetsförmedlingen. Vi avreglerade Arbetsförmedlingen. I det första regleringsbrevet, som utfärdades i december 2014, tog vi bort två tredjedelar av regleringarna för Arbetsförmedlingen. Vi ändrade också i en rad förordningar för att avreglera arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi signalerade direkt att vi önskade se ett samarbete med kommunerna. Jag träffade både arbetsförmedlingar och kommuner, som påbörjade ett helt nytt och efterlängtat samarbete. Vi styrde också om mot arbetsgivarnas behov och inte enbart de långtidsarbetslösas. Den politiken har nu verkat i drygt ett år, och enligt mig har den också haft effekt.

När arbetslösheten faller och det finns en stark efterfrågan på arbetskraft - som vi har just nu - kommer det med stor sannolikhet att bli så att för dem som är kvar i arbetslöshet kommer andelen som står långt från arbetsmarknaden att öka. Det är det som vanligen sker när arbetslösheten faller, och det är också vad Arbetsförmedlingen förutser. Det hänger ihop med att vi har en stark efterfrågan på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill på intet sätt förringa att vi står inför stora utmaningar; självklart gör vi det. Jag vill understryka att vi behöver lyfta på varje sten. Från regeringen är vi beredda att bedöma varje seriöst jobbförslag med öppet sinne. Så är det.

Vi kommer att behöva ta nya steg och göra nya saker, men vi kommer inte att öppna för att återinföra den politik som Katarina Brännström och Christian Holm Barenfeld här efterfrågar och som den gamla regeringen förde, eftersom den var misslyckad. Skattesänkningar, nedskärningar och nej till utbildning hade förödande konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt. Den vägen kommer vi inte att gå.

Christian Holm Barenfeld säger att man inte stuvade undan människor, men 39 000 personer placerades i fas 3. Jag vet inte vad det ska betraktas som, annat än som att stuva undan människor. Vi tycker att människor ska ha möjlighet till riktiga jobb.

Fru talman! Det är självklart att alla jobb och branscher som står på egna ben och klarar sig på marknaden - arbetsmarknaden är ju en marknad - är mer än välkomna. Vi ser nu att många av dessa jobb och branscher växer. De klarar sig på egna ben på denna marknad.

Jag utesluter inte att man använder skattesubventioner för att påverka arbetsmarknaden och olika branscher, men man måste ha klart för sig att kostnaderna måste övervägas innan man öser skattemedel i lågproduktiva branscher. Man måste överväga konsekvenserna i form av kostnader och vinster i förhållande till detta. Men det är inte alldeles enkelt.

Jag vill inte heller förringa att vi står inför stora utmaningar, men vi är ändå ett av de länder i västvärlden som har högst sysselsättningsgrad, och den ökar.

Fru talman! Det är ganska uppenbart att regeringen saknar en riktig jobbpolitik. Det som hittills har föreslagits är traineeplatser och extratjänster där staten ska betala hela lönen. Dessa anställningar är också tidsbegränsade, men det är inga riktiga jobb och ingen riktig jobbpolitik. Inte ens de förslag som regeringen har lagt fram har blivit verklighet. Hur många är traineejobben? Hur många extratjänster har vi sett? Ja, det är inte många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under sin regeringstid införde Alliansen nystartsjobb, som var en helt ny anställningsform. Vi införde också instegsjobb. I dag är det ungefär 50 000 människor som jobbar på det sättet på arbetsplatser runt om i Sverige, och de anställningarna är inte tidsbegränsade.

Vi vill också sänka skatten på låga inkomster. Det ska löna sig bättre att gå till jobbet.

Vi vill ha lägre arbetsgivaravgifter för de allra yngsta.

Vi har också ett förslag till en ny anställningsform, en första jobbet-anställning för unga och för nyanlända.

Vi vill behålla och utveckla både RUT och ROT.

Vi vill bygga ut yrkesinriktad vuxenutbildning.

Vi vill öka rätten till komvux.

Vi vill också ha en utbildningsplikt motsvarande grundskola.

Vi vill ha en yrkesintroduktion för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Vi vill öka statens ansvar till tre år, eftersom vi inte tror att det som Ylva Johansson föreslår går att genomföra på två år.

Vi har många förslag. Men vi ser väldigt lite från regeringen. Det som vice statsminister Åsa Romson sa är ändå en tröst: Vi ska inte vara rädda för att stimulera till fler enkla jobb.

Jag tror att det kommer fler enkla jobb oavsett hur argumentationen låter här i kammaren i dag. Det är en av de lösningar som kommer att krävas.

Arbetslösheten faller. Ja, men varför, Ylva Johansson? Det beror ju inte på den gamla regeringens misslyckande, utan det är för att vi lyckades med vår arbetsmarknadspolitik trots de svåra tider som rådde under de åren. Det är det ni nu ser, men var inte nöjd för länge med det, för det kan ändra sig.

Tack för debatten!

Fru talman! Det är ganska uppenbart att regeringen saknar en riktig jobbpolitik. Det som hittills har föreslagits är traineeplatser och extratjänster där staten ska betala hela lönen. Dessa anställningar är också tidsbegränsade, men det är inga riktiga jobb och ingen riktig jobbpolitik. Inte ens de förslag som regeringen har lagt fram har blivit verklighet. Hur många är traineejobben? Hur många extratjänster har vi sett? Ja, det är inte många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under sin regeringstid införde Alliansen nystartsjobb, som var en helt ny anställningsform. Vi införde också instegsjobb. I dag är det ungefär 50 000 människor som jobbar på det sättet på arbetsplatser runt om i Sverige, och de anställningarna är inte tidsbegränsade.

Vi vill också sänka skatten på låga inkomster. Det ska löna sig bättre att gå till jobbet.

Vi vill ha lägre arbetsgivaravgifter för de allra yngsta.

Vi har också ett förslag till en ny anställningsform, en första jobbet-anställning för unga och för nyanlända.

Vi vill behålla och utveckla både RUT och ROT.

Vi vill bygga ut yrkesinriktad vuxenutbildning.

Vi vill öka rätten till komvux.

Vi vill också ha en utbildningsplikt motsvarande grundskola.

Vi vill ha en yrkesintroduktion för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Vi vill öka statens ansvar till tre år, eftersom vi inte tror att det som Ylva Johansson föreslår går att genomföra på två år.

Vi har många förslag. Men vi ser väldigt lite från regeringen. Det som vice statsminister Åsa Romson sa är ändå en tröst: Vi ska inte vara rädda för att stimulera till fler enkla jobb.

Jag tror att det kommer fler enkla jobb oavsett hur argumentationen låter här i kammaren i dag. Det är en av de lösningar som kommer att krävas.

Arbetslösheten faller. Ja, men varför, Ylva Johansson? Det beror ju inte på den gamla regeringens misslyckande, utan det är för att vi lyckades med vår arbetsmarknadspolitik trots de svåra tider som rådde under de åren. Det är det ni nu ser, men var inte nöjd för länge med det, för det kan ändra sig.

Tack för debatten!

Fru talman! När man nämner enkla jobb kommer Patrik Björck som ett brev på posten upp i talarstolen och gör ett revolutionärt inlägg och vill dela in oss i olika klasser. Jag brukar inte prata om klasspolitik, och jag brukar inte dela in mig i det. Men om det är några som är mina klasskamrater torde det väl vara Patrik Björck och mina andra kollegor här i riksdagen.

Patrik Björcks uppgift här var korrekt, att sysselsättningsgraden för utlandsfödda är högre i Sverige än genomsnittet i EU. Men det gäller inte bara utlandsfödda, utan Sverige har en hög sysselsättningsgrad. Under alliansregeringen hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Att det var så redan under alliansregeringen har jag svårt att koppla till att det skulle vara den nya regeringens förtjänst.

Det är samma sak med pensionerna. Även de stiger nu. Men det är ju två års eftersläpning. Det som inträffar 2016 är ju sådant som genomfördes 2014 och så vidare. Det är så det fungerar.

Jobben blir fler nu, och jag hoppas att de blir ännu fler även nästa år. Som det ser ut kommer det att bli så. Det som man lägger en grund för levereras ju något senare.

Vi införde sysselsättningsfasen som nu ska avskaffas. Det ska bli intressant att följa, men jag konstaterar att de personer som finns i sysselsättningsfasen är människor av kött och blod. Bara för att arbetsmarknadsministern drar ett streck med pennan över sysselsättningsfasen och säger att den inte finns mer innebär det inte att dessa personer har nya jobb och en strålande framtid framför sig. Vi måste se till att det händer någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har många förslag. Katarina Brännström räknade upp en lång rad förslag till fler jobb. Det jag väntar på nu är att här och även i arbetsmarknadsutskottet se regeringens förslag till fler jobb.

Fru talman! När man nämner enkla jobb kommer Patrik Björck som ett brev på posten upp i talarstolen och gör ett revolutionärt inlägg och vill dela in oss i olika klasser. Jag brukar inte prata om klasspolitik, och jag brukar inte dela in mig i det. Men om det är några som är mina klasskamrater torde det väl vara Patrik Björck och mina andra kollegor här i riksdagen.

Patrik Björcks uppgift här var korrekt, att sysselsättningsgraden för utlandsfödda är högre i Sverige än genomsnittet i EU. Men det gäller inte bara utlandsfödda, utan Sverige har en hög sysselsättningsgrad. Under alliansregeringen hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Att det var så redan under alliansregeringen har jag svårt att koppla till att det skulle vara den nya regeringens förtjänst.

Det är samma sak med pensionerna. Även de stiger nu. Men det är ju två års eftersläpning. Det som inträffar 2016 är ju sådant som genomfördes 2014 och så vidare. Det är så det fungerar.

Jobben blir fler nu, och jag hoppas att de blir ännu fler även nästa år. Som det ser ut kommer det att bli så. Det som man lägger en grund för levereras ju något senare.

Vi införde sysselsättningsfasen som nu ska avskaffas. Det ska bli intressant att följa, men jag konstaterar att de personer som finns i sysselsättningsfasen är människor av kött och blod. Bara för att arbetsmarknadsministern drar ett streck med pennan över sysselsättningsfasen och säger att den inte finns mer innebär det inte att dessa personer har nya jobb och en strålande framtid framför sig. Vi måste se till att det händer någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har många förslag. Katarina Brännström räknade upp en lång rad förslag till fler jobb. Det jag väntar på nu är att här och även i arbetsmarknadsutskottet se regeringens förslag till fler jobb.

Fru talman! Det är bra att vi är överens om det. Christian Holm inser att Sverige med västvärldens lägsta andel enkla jobb har den högsta sysselsättningsgraden. Då har Christian Holm blivit lite klokare under dagens debatt, och det var skönt att få medverka till det. Det bjuder jag på.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden beroende på decennier av socialdemokratisk utbildningspolitik som Christian Holms partikamrater har röstat emot varenda gång. Varenda stor utbildningsreform som har höjt utbildningsnivån i det här landet har Christian Holm och den svenska högern röstat emot. Därför har Sverige den högsta sysselsättningsgraden.

Varenda jämställdhetsreform, fru talman, som socialdemokratiska regeringar har genomfört för att kvinnor ska kunna komma ut på arbetsmarknaden och som gjort att vi har den högsta sysselsättningsgraden har Christian Holm och hans högermän i den här kammaren röstat emot.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vara korrekt med historieskrivningen.

Jag är ändå tacksam och tycker att det är trevligt att jag har fått bidra till att höja bildningsnivån hos Christian Holm. Han har nu sett sambandet mellan att ha västvärldens lägsta andel enkla jobb och västvärldens högsta sysselsättningsgrad.

Fru talman! Det är bra att vi är överens om det. Christian Holm inser att Sverige med västvärldens lägsta andel enkla jobb har den högsta sysselsättningsgraden. Då har Christian Holm blivit lite klokare under dagens debatt, och det var skönt att få medverka till det. Det bjuder jag på.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden beroende på decennier av socialdemokratisk utbildningspolitik som Christian Holms partikamrater har röstat emot varenda gång. Varenda stor utbildningsreform som har höjt utbildningsnivån i det här landet har Christian Holm och den svenska högern röstat emot. Därför har Sverige den högsta sysselsättningsgraden.

Varenda jämställdhetsreform, fru talman, som socialdemokratiska regeringar har genomfört för att kvinnor ska kunna komma ut på arbetsmarknaden och som gjort att vi har den högsta sysselsättningsgraden har Christian Holm och hans högermän i den här kammaren röstat emot.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vara korrekt med historieskrivningen.

Jag är ändå tacksam och tycker att det är trevligt att jag har fått bidra till att höja bildningsnivån hos Christian Holm. Han har nu sett sambandet mellan att ha västvärldens lägsta andel enkla jobb och västvärldens högsta sysselsättningsgrad.

Fru talman! Det är en viktig sak som skiljer sig mellan mig och Katarina Brännström. Jag sätter inte likhetstecken mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jobb. Det viktigaste är alla de jobb som växer fram på arbetsmarknaden ute i företag, i kommuner och i myndigheter och att säkerställa att jobben kan fortsätta att växa och att arbetsgivare kan hitta rätt personer att anställa.

Under den gamla regeringen var det likhetstecken mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jobb, precis det som Katarina Brännström pekade på. Då var det viktigare för Arbetsförmedlingen att ha ett visst antal personer i varje åtgärd än att svara mot arbetsgivarnas behov av rekrytering. Den politiken har vi nu lagt om. Det finns inget egenvärde i att människor är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, om det inte krävs för att komma i arbete. Matchning är den viktigaste uppgiften för Arbetsförmedlingen.

Nu hänvisar Katarina Brännström igen till lägre arbetsgivaravgift för unga. Det är nästan pinsamt. Det är en bevisat dyr och misslyckad åtgärd. För något år sedan kunde vi höra här om vilka förfärliga konsekvenser det skulle bli med en ökad arbetslöshet, om man skulle återställa arbetsgivaravgiften till normala nivåer. Resultatet har blivit det motsatta. Ungdomsarbetslösheten faller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger inte att arbetsgivaravgiften inte har betydelse för sysselsättningen; det har den. Men man måste väga kostnaderna mot effekterna, och det var en bevisat dyr och ineffektiv åtgärd som har fått betalas av andra.

Fru talman! Vi har hört många förslag från Moderaterna. Men vi har inte hört någonting om etableringsreformen, som genomfördes under den tid man hade i regeringsställning, som just skulle hjälpa nyanlända i arbete. Jag förstår varför. Det är en reform som har betydande svagheter.

Nu kommer det en lång rad olika förslag, men vi vet vad som gäller om Moderaterna får möjlighet att regera. Det är skattesänkningar och nedskärningar, och det är inte bra för jobben.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Det är en viktig sak som skiljer sig mellan mig och Katarina Brännström. Jag sätter inte likhetstecken mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jobb. Det viktigaste är alla de jobb som växer fram på arbetsmarknaden ute i företag, i kommuner och i myndigheter och att säkerställa att jobben kan fortsätta att växa och att arbetsgivare kan hitta rätt personer att anställa.

Under den gamla regeringen var det likhetstecken mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jobb, precis det som Katarina Brännström pekade på. Då var det viktigare för Arbetsförmedlingen att ha ett visst antal personer i varje åtgärd än att svara mot arbetsgivarnas behov av rekrytering. Den politiken har vi nu lagt om. Det finns inget egenvärde i att människor är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, om det inte krävs för att komma i arbete. Matchning är den viktigaste uppgiften för Arbetsförmedlingen.

Nu hänvisar Katarina Brännström igen till lägre arbetsgivaravgift för unga. Det är nästan pinsamt. Det är en bevisat dyr och misslyckad åtgärd. För något år sedan kunde vi höra här om vilka förfärliga konsekvenser det skulle bli med en ökad arbetslöshet, om man skulle återställa arbetsgivaravgiften till normala nivåer. Resultatet har blivit det motsatta. Ungdomsarbetslösheten faller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger inte att arbetsgivaravgiften inte har betydelse för sysselsättningen; det har den. Men man måste väga kostnaderna mot effekterna, och det var en bevisat dyr och ineffektiv åtgärd som har fått betalas av andra.

Fru talman! Vi har hört många förslag från Moderaterna. Men vi har inte hört någonting om etableringsreformen, som genomfördes under den tid man hade i regeringsställning, som just skulle hjälpa nyanlända i arbete. Jag förstår varför. Det är en reform som har betydande svagheter.

Nu kommer det en lång rad olika förslag, men vi vet vad som gäller om Moderaterna får möjlighet att regera. Det är skattesänkningar och nedskärningar, och det är inte bra för jobben.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig

om jag är beredd att nu ändra elområdesindelningen för att minska risken för prisskillnader mellan elområdena

om jag är beredd att - enligt det utredningsförslag som tidigare presenterats - nu uppdra åt Svenska kraftnät att garantera minimikapaciteten mellan elområdena för att minska risken för prisskillnader mellan dem

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

om jag är beredd att sänka effektskatten på kärnkraft för att undvika en situation där fler kärnkraftsreaktorer avvecklas i förtid

vilka andra åtgärder jag är beredd att vidta för att dels minska risken för skenande elpriser generellt, dels minska risken för prisskillnader mellan elområdena.

Jag vill börja med att tacka för frågorna kring elmarknaden. Det är viktiga frågor för Sveriges konkurrenskraft, såväl nu som i framtiden.

Vad gäller de inledande frågorna om elområden anser jag, precis som den tidigare energiministern och den tidigare regeringen, att Sydvästlänken först bör sättas i drift, även om den är försenad, och effekterna av denna analyseras innan eventuella marknadsingrepp kan vara aktuella.

Den långsiktigt bästa åtgärden för att eliminera eventuella prisskillnader mellan elområden är att förstärka överföringskapaciteten. Det vore att göra saker i fel ordning att först göra ett ingrepp på marknaden och sedan invänta idrifttagandet av Sydvästlänken.

Jag kan därtill konstatera att vi sedan flera år har generellt låga elpriser i Sverige och att prisskillnaderna mellan elområdena regelmässigt varit små. Mot denna bakgrund avser jag för närvarande att inte vidta några ytterligare åtgärder. Jag kommer dock noggrant att följa utvecklingen för att kunna agera om så bedöms nödvändigt.

Regeringen följer noggrant frågan om kärnkraftens lönsamhet. Regeringen ser behoven av stabil tillgång till el. Denna fråga är viktig i energisamtalen, också mot bakgrund av kärnkraftsägarnas signaler om att fler reaktorer än de fyra aviserade har lönsamhetsproblem.

Det var just mot bakgrund av de stora förändringarna inom energisektorn som regeringen redan i mars 2015 tillsatte en energikommission. I direktiven till Energikommissionen framgår att det ska göras en översyn av energipolitiken som omfattar långsiktiga förutsättningar för produktion, överföring, lagring och användning av energi.

Arbetet tar ett systemperspektiv för att säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av energi. I det arbetet ingår alltifrån att se över förutsättningarna för de enskilda kraftslagen till att genomlysa hela marknadens utformning. Alla de stöd, skatter och regler som hänger samman med energisystemet är uppe för diskussion inom ramen för Energikommissionen.

Vår viktigaste uppgift är att skapa en bred politisk uppgörelse som långsiktigt säkrar Sveriges elförsörjning på ett sätt som gynnar såväl den svenska industrin och svenska hushåll som miljön och klimatet. Regeringen avser att diskutera med övriga partier i Energikommissionen hur detta kan genomföras.

Fru talman! Jag tackar energiministern för svaret.

I den tidigare debatten kom vi in en del på frågor om energibalans kontra effektbalans. Det är intressant eftersom den interpellation som jag har ställt och som berör elområden, som kanske är huvudfrågan, handlar just om effektbalansen och problemen med denna i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett välkänt problem som har funnits länge. Problemet förvärrades dramatiskt när de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck avvecklades 1999 och 2005. Sedan har vi fått den elområdesindelning som gör att priserna nu kan vara olika i olika delar av landet. I den södra delen av Sverige, där det är ont om produktion men där man har en hög konsumtion av el, får man lätt effekten att priserna drar iväg.

Situationen förvärrades tydligt i januari. Vi kunde under några dagar se att prisskillnaden var högst signifikant. I södra Sverige var det under några dagar mer än dubbelt så dyrt som i norra Sverige.

Det är tydligt att det finns ett problem. Att problemet riskerar att förvärras när ytterligare kärnkraftsreaktorer avvecklas står också helt klart. Samtliga kärnkraftverk befinner sig i elområde 3, det vill säga nära elområde 4, som är hårdast utsatt i dag, och det kommer att förvärra problemen.

Energiministern säger i sitt svar att det vore att göra saker i fel ordning att först göra ett ingrepp på marknaden och sedan invänta idrifttagandet av Sydvästlänken - detta som en förklaring till varför han inte vill agera just nu. Därmed får ministern det att låta som om det är en fri och oreglerad marknad där han helst vill undvika att gå in och störa.

Men problemet, fru talman, är att det inte stämmer. Det finns få marknader som är så hårt reglerade och påverkade av politiska beslut som energimarknaden. Det är således politiska beslut som har skapat den bekymmersamma situation vi nu ser i Sydsverige.

Stängningen av de två reaktorerna i Barsebäck, som jag nämnde tidigare, drevs igenom av socialdemokratiska regeringar 1999 och 2005. Det var politiska beslut som förvärrade situationen och den effektbrist som redan fanns i södra Sverige. Det skedde utan att några beslut fattades som kunde lösa problemet, trots att det varit känt i flera decennier.

När energiministern säger att han inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med hänvisning till att han inte vill göra ingrepp på marknaden tycker jag att det är en ganska märklig och bakvänd logik.

Jag ser det så här: Om det hade varit en fri marknad hade jag förstått att ministern vill avvakta och undvika att lägga sig i och störa marknaden, men på en marknad där det är just politiska beslut som har skapat en orimlig situation där hushåll och företag i södra Sverige nu får betala dyrt är det direkt ansvarslöst att inte vara beredd att agera för att åtgärda problemet.

Det är politiska beslut som har skapat problemen, och det krävs politiska beslut för att åtgärda dem. Det finns förslag till lösningar, som jag redogör för i interpellationen. Som jag ser det är det bara för energiministern och regeringen att sätta igång. Det finns färdigutredda förslag, och regeringen skulle om den ville kunna agera omgående för att lösa problemen eller åtminstone minimera dem.

Min direkta följdfråga till energiministern är: Varför vill inte regeringen och energiministern agera för att genom politiska beslut lösa de problem som skapades av politiska beslut i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet?

Fru talman! Låt mig inledningsvis säga att jag håller med Jonas Jacobsson Gjörtler om att det inte är bra att konsumenter möter olika priser, åtminstone inte långsiktigt. Jag, liksom den tidigare moderatledda regeringen, anser att en förstärkning av överföringsförmågan är den bästa lösningen för att jämna ut prisskillnaderna i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jonas Jacobsson Gjörtler säger att det är politiska beslut. Ja, det är det i allra högsta grad. Inte minst är det överstatliga politiska beslut. När prisområdena infördes under den förra regeringens tid var det inte därför att vi politiskt beslutade det i denna riksdag, utan det skedde efter kontakter mellan Svenska kraftnät och EU-kommissionen, som ansåg att man bröt mot den inre marknaden.

Såtillvida är detta ingen ny fråga. Det är heller inte nytt att den diskuteras i denna kammare. Jag har roat mig med att titta igenom hur debatten här har låtit. När vi socialdemokrater var i opposition ställde vi sådana här tuffa interpellationer till den dåvarande regeringen. Även då var Jonas Jacobsson Gjörtler aktiv i debatten. I en interpellation från tisdagen den 29 november 2011 argumenterade han exakt som jag nu har gjort, för det var precis så den förra regeringen argumenterade.

Såtillvida kan vi inte vara hur ansvarslösa som helst, eftersom vi båda har argumenterat på ungefär samma sätt. Det är detta som är det praktiskt rimliga och som vi kan förena med de regler som gäller i Europeiska unionen.

Jag ska citera interpellanten, för jag tycker att det som han sa i interpellationsdebatten var väldigt klokt: "Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man försöker skrämma upp invånarna i södra Sverige genom att överdriva effekterna. Prisskillnaderna kommer inte att vara stora hela året. De kommer kanske inte ens att finnas under hela året."

Det är sant. Jag tycker att det var klokt resonerat då. Jag tror också att det är viktigt att vi nu jobbar gemensamt, inte minst inom Energikommissionen, för att bygga ut överföringskapaciteten så att vi inte behöver ha olika prisområden i vårt land.

Jag tycker att vi i grund och botten långsiktigt ska eftersträva att elektricitet ska flöda över i alla delar av landet så att vi kan ha ett och samma pris för elektricitet. För att detta ska kunna förenas med de politiska beslut som Jonas Jacobsson Gjörtler tar upp krävs att vi gör något åt flaskhalsarna.

En del arbete är igång. Svenska kraftnät har dessutom ökat sina ambitioner när det gäller investeringar i näten. På sikt hoppas jag att vi kommer dithän att både Jonas Jacobsson Gjörtler och jag kan bli glada åt att vi inte har prisskillnader och därmed olika priszoner i vårt land.

Herr talman! Tack, energiministern! Jag får ge energiministern att det är lite fyndigt när man kan leta upp gamla anföranden, ta upp vad som har sagts i tidigare debatter och vända det mot debattören. Man ska väl dock komma ihåg och konstatera det är en hel del som har hänt sedan dess.

Till exempel genomförde alliansregeringen den snabbutredning som jag har nämnt i en motion, och jag har också i interpellationen tagit upp de förslag som presenterades. Alliansregeringen såg alltså de här problemen och gjorde något. Man lät snabbutreda förslag för att man skulle kunna göra något åt dem. Det är det som gör att det nu finns färdiga förslag som den nuvarande regeringen skulle kunna använda för att försöka lösa detta. Men energiministern vill inte det utan säger att det är bättre att avvakta. Jag tycker att det är lite olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan vara helt överens om att det långsiktiga problemet löses bäst genom att man bygger ut överföringskapaciteten; därom är vi helt överens. Frågan handlar inte så mycket om det, om det långsiktiga, utan snarare om problemen på kort sikt. Där ser vi att läget snabbt riskerar att förvärras. Vi har redan sett att prisskillnaderna ökar. Jämfört med hur det har sett ut tidigare verkar det som om det är större känslighet i systemet redan nu. När kärnkraftsreaktorer börjar avvecklas kommer problemet sannolikt att förvärras ytterligare. Vi har dessutom en kabel till Baltikum som tas i drift inom kort. Den kommer sannolikt under en större del av tiden att vara en kabel där vi exporterar el. Den försämrar alltså effektbalansen i södra delarna av Sverige, i område 3 och område 4, där kabeln ansluter.

Detta understryker bara att det är mer angeläget nu än någonsin att göra något åt det här problemet.

Jag vill gärna säga att jag tycker att det var en dålig modell redan från början. Det stämmer inte som energiministern säger att det är överstatliga beslut att göra just på det här viset. Det var så att EU-kommissionen krävde att Sverige skulle göra något annat än det man gjorde då, det vill säga vrida av strömkranen till Danmark när det blev problem - det fick man inte göra av konkurrensskäl. Men EU-kommissionen sa inte att man skulle göra precis så här - dela in Sverige i fyra elområden - utan det var en modell som valdes av Svenska kraftnät.

Jag har hela tiden tyckt att det var en dålig modell, vilket jag också har framfört, bland annat, tror jag, i de debatter som energiministern hänvisar till. Det hade gått att göra på andra sätt, till exempel på det vis som beskrivs i den snabbutredning som jag tidigare har refererat till.

I den utredning som gjordes när man från början diskuterade att alls göra en indelning i elområden sa man att man inte skulle göra en indelning i fyra områden på det sätt som sedan gjordes. Jag har aldrig lyckats få någon bra förklaring från Svenska kraftnät eller från någon annan till att det ändå blev på det viset.

Jag kan hålla med energiministern om att vi inte ska skrämma upp konsumenterna. Det finns ingen anledning att förstora eller förvärra problemen. Men det finns heller inte skäl att göra det motsatta, det vill säga att ignorera dem eller låtsas som om problemen inte finns. Vi ser att elprisskillnaderna mellan de olika områdena verkar öka. Det kostar pengar för hushåll och företag i södra Sverige.

Det finns sätt att lösa detta. Regeringen kan - om man vill. Min fråga till energiministern kvarstår: Varför är regeringen inte beredd att göra något för att lösa de här problemen?

Herr talman! Missförstå mig inte, herr ledamot! Det du sa tog jag inte upp för att använda det emot dig, utan jag håller med dig. Jag håller precis med om det du sa i den debatten. I grunden är detta inte bra. Men vi har dessa elområden just därför att Svenska kraftnät annars hade kunnat åka på rejäla böter. Jag är inte tillräckligt mycket expert för att kunna säga att detta är den mest optimala lösningen. Men det var detta man beslutade i den förra regeringen, och det är det vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den förra regeringens hållning i den debatt som jag läste, den hållning som stöttades av ledamoten, var: Låt oss först bygga ut näten för att därefter bedöma om det behövs något ytterligare. Jag är inte alls främmande för att vidta ytterligare åtgärder. Men precis som den förra moderatledda regeringen skulle jag vilja avvakta att Sydvästlänken kommer på plats och se effekterna av den, för att därefter göra en bedömning, kanske till och med tillsammans, av vad vi behöver göra ytterligare för att minimera de här effekterna.

Det är precis som ledamoten säger: Med de besked som vi har om de äldsta 70-talsreaktorerna riskerar skillnaderna att öka. De beräkningar som finns från Energimarknadsinspektionen visar på att de kan öka från i dag i genomsnitt 1 öre per kilowattimme till 1,7 öre per kilowattimme.

Jag kan försäkra Jonas Jacobsson Gjörtler och dem som lyssnar på debatten att vi tar detta på fullaste allvar. Men precis som den förra regeringen resonerade och precis som Jonas Jacobsson Gjörtler resonerade är det viktigt att ta detta i rätt ordning så att det följer de regler som finns inom Europeiska unionen, som är grunden till att vi har den ordning som vi har i Sverige i dag.

Herr talman! Det gläder mig att energiministern håller med mig om att det i grunden inte är en bra lösning. Jag delar dock inte bilden av att Svenska kraftnät riskerade böter. Det hade man kunnat få om man inte hade gjort något alls. Men det fanns som sagt andra alternativ, och jag tror att man, om man hade valt en annan modell, hade kunnat lösa detta på ett sätt som inte hade skapat dessa stora prisskillnader. Därav följer angelägenheten av att göra något just nu.

Jag är väl medveten om att den tidigare regeringen hade positionen att det var klokt att avvakta utbyggnaden av Sydvästlänken. Det byggde på att vi såg att prisskillnaderna inledningsvis inte alls var särskilt stora. Sedan skulle man göra en bedömning av om det behövde göras något mer. Men jag tror att alla regeringar, oavsett partifärg, behöver vara beredda att göra omprövningar: Om läget i omvärlden förändras drastiskt måste politiken också våga förändras.

Här ser vi avgörande och viktiga förändringar. Vi ser att elpriserna redan drar iväg och prisskillnaderna ökar. Vi ser att kärnkraftsreaktorer är på väg att avvecklas i närtid. Om några år kommer problemet att förvärras genom att vi har ännu mindre elproduktion i södra Sverige. Vi vet också att den kabel som ansluts till Baltikum kommer att göra att mer effekt riskerar att försvinna ut ur landet, och då kommer prisskillnaderna sannolikt att öka - även när Sydvästlänken kopplas in.

Min enkla uppmaning till energiministern är: Se läget för vad det är! Läget har förändrats. Det är annorlunda än vad det var under den förra regeringen. Det gör att det är mer angeläget att agera nu än vad det har varit tidigare. Jag skulle önska att energiministern gick hem och än en gång gick igenom förslagen och en gång till överväger om det kanske inte är lämpligt att agera med det snaraste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Jonas Jacobsson Gjörtler, för en bra diskussion i en fråga där vi principiellt egentligen har samma hållning! Det handlar om att långsiktigt eftersträva att landet är ett enda prisområde och att agera för att bygga bort de flaskhalsar som finns i systemet så att detta kan förverkligas.

Den stora förändringen i dag gentemot när den förra regeringen satt är egentligen att elpriserna är betydligt lägre. Sverige är betydligt större nettoexportör av elektricitet. Visst kommer vi - förutsatt att inga åtgärder vidtas - att se en större skillnad. Enligt Energimarknadsinspektionen blir det i så fall en ökning från i genomsnitt 1 öre per kilowattimme till 1,7 öre per kilowattimme.

Jag kan försäkra ledamoten att jag kommer att följa den här frågan noga. Det gäller både vad som händer på marknaden när Sydvästlänken kommer på plats - den har ju, som ledamoten väl känner till, försenats något - och om det behövs ytterligare åtgärder på kort sikt. I så fall är jag inte alls främmande för att vidta åtgärder. Men låt oss göra saker och ting i rätt ordning. Det är den hållning som denna regering har, och det är samma hållning som den regering som ledamotens parti ledde hade.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Eskil Erlandsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att berättigade stöd kan betalas ut så snart som möjligt och vilka åtgärder för framtiden jag avser att vidta för att säkerställa att ansökningsförfarande och utbetalningar kan ske med klara villkor och tydliga förutsättningar framöver.

Anders Forsberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att 2015 års EU-ersättningar betalas ut till de svenska bönderna så snart som möjligt och om jag kommer att verka för någon form av ersättning för de bönder som tvingas vänta orimligt länge på sina EU-ersättningar.

Anders Forsberg har även frågat mig om jag avser att verka för att tidigarelägga utbetalningarna av förskott för direktstöden och landsbygdsstöden i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, anger.

Låt mig börja med att säga att tydliga villkor för stöden är av mycket stor betydelse för att ansökningar och utbetalningar ska fungera så smidigt som möjligt utan risk för återkrav och sanktioner. Något som också är av stor vikt är att it-system för kontroll och handläggning av de nya stöden finns på plats så att utbetalningarna blir korrekta från början, vilket också minimerar risken för återkrav och sanktioner.

Sverige har under flera år kunnat betala ut merparten av jordbrukarstöden redan i december månad det innevarande stödåret. Enligt EU:s regelverk kan utbetalning av gårdsstöd ske ända fram till den 30 juni nästkommande år, och för flera miljöersättningar finns ingen tidsgräns för utbetalning av 2015 års stöd. Utbetalningarna av 2015 års stöd sker alltså senare jämfört med tidigare år i Sverige men inte senare än vad EU-reglerna kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har varit stora reformer av jordbruks-, landsbygds- och fiskepolitiken som har införts samtidigt. Det har även varit en utdragen förhandlingsprocess där Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen skulle enas om politiken. Senare i processen behövde Sverige även svara på 333 frågor från EU-kommissionen innan det svenska landsbygdsprogrammet blev godkänt.

Det ingår i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 var ett speciellt år då Jordbruksverkets arbete med de nya it-system som krävs för de nya stödformerna försenades, bland annat på grund av sena besked från EU-kommissionen. Trots detta kunde merparten av gårdsstödet och miljöersättningar för bete och vall betalas ut i december 2015. Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016.

Sverige avser dessutom att påbörja diskussioner med EU-kommissionen och andra medlemsländer om möjligheter och eventuella behov av undantagsregler för att möjliggöra förskott på 2016 års gårdsstöd utifrån samma principer som gäller för miljöersättningarna och kompensationsstödet.

När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå, eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna.

Reformerna har varit omfattande, och det är en stor utmaning för berörda myndigheter att genomföra politiken. Det är därför viktigt att vi tar vara på erfarenheter av de senaste årens arbete i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar nästa gång som nya stöd och regler ska införas i medlemsstaterna. En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer.

Jag vill även understryka att både Jordbruksverket och Näringsdepartementet för kontinuerliga diskussioner med näringen och andra berörda aktörer i syfte att förtydliga lägesbilden och se hur stöden kan förenklas. Dessa diskussioner är viktiga bidrag till myndigheternas arbete. Jordbrukskommissionärens förenklingsinitiativ är också av stor betydelse för en enklare och mer kostnadseffektiv framtida jordbrukspolitik. Regeringen är mycket aktiv i detta arbete i syfte att åstadkomma förenklingar som har betydelse för enskilda lantbrukare. Samtidigt är det viktigt att kommande förändringar genomförs med god framförhållning, vilket bidrar till att bevara en stabilitet i regelverket.

Herr talman! Eskil Erlandsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att berättigade stöd kan betalas ut så snart som möjligt och vilka åtgärder för framtiden jag avser att vidta för att säkerställa att ansökningsförfarande och utbetalningar kan ske med klara villkor och tydliga förutsättningar framöver.

Anders Forsberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att 2015 års EU-ersättningar betalas ut till de svenska bönderna så snart som möjligt och om jag kommer att verka för någon form av ersättning för de bönder som tvingas vänta orimligt länge på sina EU-ersättningar.

Anders Forsberg har även frågat mig om jag avser att verka för att tidigarelägga utbetalningarna av förskott för direktstöden och landsbygdsstöden i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, anger.

Låt mig börja med att säga att tydliga villkor för stöden är av mycket stor betydelse för att ansökningar och utbetalningar ska fungera så smidigt som möjligt utan risk för återkrav och sanktioner. Något som också är av stor vikt är att it-system för kontroll och handläggning av de nya stöden finns på plats så att utbetalningarna blir korrekta från början, vilket också minimerar risken för återkrav och sanktioner.

Sverige har under flera år kunnat betala ut merparten av jordbrukarstöden redan i december månad det innevarande stödåret. Enligt EU:s regelverk kan utbetalning av gårdsstöd ske ända fram till den 30 juni nästkommande år, och för flera miljöersättningar finns ingen tidsgräns för utbetalning av 2015 års stöd. Utbetalningarna av 2015 års stöd sker alltså senare jämfört med tidigare år i Sverige men inte senare än vad EU-reglerna kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har varit stora reformer av jordbruks-, landsbygds- och fiskepolitiken som har införts samtidigt. Det har även varit en utdragen förhandlingsprocess där Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen skulle enas om politiken. Senare i processen behövde Sverige även svara på 333 frågor från EU-kommissionen innan det svenska landsbygdsprogrammet blev godkänt.

Det ingår i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 var ett speciellt år då Jordbruksverkets arbete med de nya it-system som krävs för de nya stödformerna försenades, bland annat på grund av sena besked från EU-kommissionen. Trots detta kunde merparten av gårdsstödet och miljöersättningar för bete och vall betalas ut i december 2015. Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016.

Sverige avser dessutom att påbörja diskussioner med EU-kommissionen och andra medlemsländer om möjligheter och eventuella behov av undantagsregler för att möjliggöra förskott på 2016 års gårdsstöd utifrån samma principer som gäller för miljöersättningarna och kompensationsstödet.

När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå, eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna.

Reformerna har varit omfattande, och det är en stor utmaning för berörda myndigheter att genomföra politiken. Det är därför viktigt att vi tar vara på erfarenheter av de senaste årens arbete i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar nästa gång som nya stöd och regler ska införas i medlemsstaterna. En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer.

Jag vill även understryka att både Jordbruksverket och Näringsdepartementet för kontinuerliga diskussioner med näringen och andra berörda aktörer i syfte att förtydliga lägesbilden och se hur stöden kan förenklas. Dessa diskussioner är viktiga bidrag till myndigheternas arbete. Jordbrukskommissionärens förenklingsinitiativ är också av stor betydelse för en enklare och mer kostnadseffektiv framtida jordbrukspolitik. Regeringen är mycket aktiv i detta arbete i syfte att åstadkomma förenklingar som har betydelse för enskilda lantbrukare. Samtidigt är det viktigt att kommande förändringar genomförs med god framförhållning, vilket bidrar till att bevara en stabilitet i regelverket.

Herr talman! Eskil Erlandsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att berättigade stöd kan betalas ut så snart som möjligt och vilka åtgärder för framtiden jag avser att vidta för att säkerställa att ansökningsförfarande och utbetalningar kan ske med klara villkor och tydliga förutsättningar framöver.

Anders Forsberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att 2015 års EU-ersättningar betalas ut till de svenska bönderna så snart som möjligt och om jag kommer att verka för någon form av ersättning för de bönder som tvingas vänta orimligt länge på sina EU-ersättningar.

Anders Forsberg har även frågat mig om jag avser att verka för att tidigarelägga utbetalningarna av förskott för direktstöden och landsbygdsstöden i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, anger.

Låt mig börja med att säga att tydliga villkor för stöden är av mycket stor betydelse för att ansökningar och utbetalningar ska fungera så smidigt som möjligt utan risk för återkrav och sanktioner. Något som också är av stor vikt är att it-system för kontroll och handläggning av de nya stöden finns på plats så att utbetalningarna blir korrekta från början, vilket också minimerar risken för återkrav och sanktioner.

Sverige har under flera år kunnat betala ut merparten av jordbrukarstöden redan i december månad det innevarande stödåret. Enligt EU:s regelverk kan utbetalning av gårdsstöd ske ända fram till den 30 juni nästkommande år, och för flera miljöersättningar finns ingen tidsgräns för utbetalning av 2015 års stöd. Utbetalningarna av 2015 års stöd sker alltså senare jämfört med tidigare år i Sverige men inte senare än vad EU-reglerna kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har varit stora reformer av jordbruks-, landsbygds- och fiskepolitiken som har införts samtidigt. Det har även varit en utdragen förhandlingsprocess där Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen skulle enas om politiken. Senare i processen behövde Sverige även svara på 333 frågor från EU-kommissionen innan det svenska landsbygdsprogrammet blev godkänt.

Det ingår i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 var ett speciellt år då Jordbruksverkets arbete med de nya it-system som krävs för de nya stödformerna försenades, bland annat på grund av sena besked från EU-kommissionen. Trots detta kunde merparten av gårdsstödet och miljöersättningar för bete och vall betalas ut i december 2015. Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016.

Sverige avser dessutom att påbörja diskussioner med EU-kommissionen och andra medlemsländer om möjligheter och eventuella behov av undantagsregler för att möjliggöra förskott på 2016 års gårdsstöd utifrån samma principer som gäller för miljöersättningarna och kompensationsstödet.

När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå, eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna.

Reformerna har varit omfattande, och det är en stor utmaning för berörda myndigheter att genomföra politiken. Det är därför viktigt att vi tar vara på erfarenheter av de senaste årens arbete i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar nästa gång som nya stöd och regler ska införas i medlemsstaterna. En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer.

Jag vill även understryka att både Jordbruksverket och Näringsdepartementet för kontinuerliga diskussioner med näringen och andra berörda aktörer i syfte att förtydliga lägesbilden och se hur stöden kan förenklas. Dessa diskussioner är viktiga bidrag till myndigheternas arbete. Jordbrukskommissionärens förenklingsinitiativ är också av stor betydelse för en enklare och mer kostnadseffektiv framtida jordbrukspolitik. Regeringen är mycket aktiv i detta arbete i syfte att åstadkomma förenklingar som har betydelse för enskilda lantbrukare. Samtidigt är det viktigt att kommande förändringar genomförs med god framförhållning, vilket bidrar till att bevara en stabilitet i regelverket.

Herr talman! Jag tackar för det svar som jag och mina medinterpellanter har fått på våra interpellationer till statsrådet.

Jag och mitt parti, Centerpartiet, menar att regeringen nu måste säkerställa att de villkor och förutsättningar som gäller och kommer att gälla framöver är klara och tydliga så att företagaren, lantbrukararen, kan planera för sin verksamhet också i framtiden. Dessutom måste vi, för att underlätta den situation som är just nu och som är svår för många företagare, titta på vilka rutiner som finns hos myndigheter och organisationer som har att hantera de stödutbetalningar som bönder är berättigade till och hur man permanent eller tillfälligt kan ändra på saker och ting för att underlätta i den situation som är just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker alltså att statsrådet och regeringen som helhet måste vända på alla stenar och kolla på alla de förslag som finns eller som kan komma för att underlätta för lantbrukaren i den situation som är just nu. Då räcker det inte att sitta still i båten som statsrådet, enligt min uppfattning, gör och hoppas på att saker och ting löser sig, utan man måste ta aktiva steg för att komma till rätta med den situation som är just nu. Statsrådet måste leverera besked så att lantbrukaren kan planera för till exempel det kommande året men också för en lite längre tidsperiod.

Statsrådet säger i svaret: "Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016."

Hur avser statsrådet att säkerställa att så blir fallet? Jag ser inget svar på den frågan i det svar som har kommit.

Statsrådet säger även följande i svaret: "En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer."

Givetvis är det viktigt att långsiktigt dra lärdomar av vad som har skett kring utbetalningarna av stöden för år 2015. Men avser ministern att säkerställa att erfarenhet dras när det gäller hanteringen av det som har varit kring stöden för 2016?

Jag har också en annan fråga som jag vill ställa. Är statsrådet villig och beredd att titta på till exempel de förslag som har diskuterats och som finns i luften? Det gäller till exempel att göra en stor delutbetalning av stödpengarna och i efterhand göra de kontroller som ska och måste göras.

Till sist vill jag fråga följande: Vilken beredskap har statsrådet för att möta den eventuella konsekvensen av ett utslag i Högsta domstolen för att ge lantbruket krediter på de EU-stöd som en lantbrukare kan förvänta sig?

Herr talman! Jag tackar för det svar som jag och mina medinterpellanter har fått på våra interpellationer till statsrådet.

Jag och mitt parti, Centerpartiet, menar att regeringen nu måste säkerställa att de villkor och förutsättningar som gäller och kommer att gälla framöver är klara och tydliga så att företagaren, lantbrukararen, kan planera för sin verksamhet också i framtiden. Dessutom måste vi, för att underlätta den situation som är just nu och som är svår för många företagare, titta på vilka rutiner som finns hos myndigheter och organisationer som har att hantera de stödutbetalningar som bönder är berättigade till och hur man permanent eller tillfälligt kan ändra på saker och ting för att underlätta i den situation som är just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker alltså att statsrådet och regeringen som helhet måste vända på alla stenar och kolla på alla de förslag som finns eller som kan komma för att underlätta för lantbrukaren i den situation som är just nu. Då räcker det inte att sitta still i båten som statsrådet, enligt min uppfattning, gör och hoppas på att saker och ting löser sig, utan man måste ta aktiva steg för att komma till rätta med den situation som är just nu. Statsrådet måste leverera besked så att lantbrukaren kan planera för till exempel det kommande året men också för en lite längre tidsperiod.

Statsrådet säger i svaret: "Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016."

Hur avser statsrådet att säkerställa att så blir fallet? Jag ser inget svar på den frågan i det svar som har kommit.

Statsrådet säger även följande i svaret: "En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer."

Givetvis är det viktigt att långsiktigt dra lärdomar av vad som har skett kring utbetalningarna av stöden för år 2015. Men avser ministern att säkerställa att erfarenhet dras när det gäller hanteringen av det som har varit kring stöden för 2016?

Jag har också en annan fråga som jag vill ställa. Är statsrådet villig och beredd att titta på till exempel de förslag som har diskuterats och som finns i luften? Det gäller till exempel att göra en stor delutbetalning av stödpengarna och i efterhand göra de kontroller som ska och måste göras.

Till sist vill jag fråga följande: Vilken beredskap har statsrådet för att möta den eventuella konsekvensen av ett utslag i Högsta domstolen för att ge lantbruket krediter på de EU-stöd som en lantbrukare kan förvänta sig?

Herr talman! Jag tackar för det svar som jag och mina medinterpellanter har fått på våra interpellationer till statsrådet.

Jag och mitt parti, Centerpartiet, menar att regeringen nu måste säkerställa att de villkor och förutsättningar som gäller och kommer att gälla framöver är klara och tydliga så att företagaren, lantbrukararen, kan planera för sin verksamhet också i framtiden. Dessutom måste vi, för att underlätta den situation som är just nu och som är svår för många företagare, titta på vilka rutiner som finns hos myndigheter och organisationer som har att hantera de stödutbetalningar som bönder är berättigade till och hur man permanent eller tillfälligt kan ändra på saker och ting för att underlätta i den situation som är just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker alltså att statsrådet och regeringen som helhet måste vända på alla stenar och kolla på alla de förslag som finns eller som kan komma för att underlätta för lantbrukaren i den situation som är just nu. Då räcker det inte att sitta still i båten som statsrådet, enligt min uppfattning, gör och hoppas på att saker och ting löser sig, utan man måste ta aktiva steg för att komma till rätta med den situation som är just nu. Statsrådet måste leverera besked så att lantbrukaren kan planera för till exempel det kommande året men också för en lite längre tidsperiod.

Statsrådet säger i svaret: "Jag räknar med att situationen för de stöd som infördes år 2015 kommer att vara tydligare redan under stödåret 2016."

Hur avser statsrådet att säkerställa att så blir fallet? Jag ser inget svar på den frågan i det svar som har kommit.

Statsrådet säger även följande i svaret: "En utvärdering av genomförandet av den nya jordbrukspolitiken genomförs därför inom ramen för Sveriges förberedelser inför kommande jordbruksreformer."

Givetvis är det viktigt att långsiktigt dra lärdomar av vad som har skett kring utbetalningarna av stöden för år 2015. Men avser ministern att säkerställa att erfarenhet dras när det gäller hanteringen av det som har varit kring stöden för 2016?

Jag har också en annan fråga som jag vill ställa. Är statsrådet villig och beredd att titta på till exempel de förslag som har diskuterats och som finns i luften? Det gäller till exempel att göra en stor delutbetalning av stödpengarna och i efterhand göra de kontroller som ska och måste göras.

Till sist vill jag fråga följande: Vilken beredskap har statsrådet för att möta den eventuella konsekvensen av ett utslag i Högsta domstolen för att ge lantbruket krediter på de EU-stöd som en lantbrukare kan förvänta sig?

Herr talman! Jag får tacka för svaret från landsbygdministern.

Svensk livsmedelsproduktion har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Svensk livsmedelsindustri har ett exportvärde som motsvarar ungefär 70 miljarder kronor, och därtill är det till exempel positivt med en svensk livsmedelsstrategi där konkurrenskraften uppmärksammas. Vi från Sverigedemokraterna ser att det är av största vikt att många av Konkurrenskraftsutredningens förslag blir verklighet inom den nationella livsmedelsstrategin.

Insatserna är nämligen höga. Fortsätter den kräftgång för det svenska jordbruket vi hittills har sett sedan EU-inträdet riskerar det att leda till kanske 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och kanske ytterligare 20 000-25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är kopplade till de gröna näringarna.

Vi sverigedemokrater anser att grunden för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk är att svenska bönder tillåts verka på likvärdiga villkor. Då är ambitiösa regler vad gäller djurskydd och miljö givetvis för det mesta positivt, men dagens skatte- och regelsystem leder också till att många bönder tvingas lägga ned sin verksamhet. Det leder endast till en ökad import av livsmedel med betydligt sämre djurvälfärd och miljöprofil. När många lantbrukare dessutom tvingas vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningarna påverkas likviditeten direkt negativt på gårdarna, vilket i sig leder till ytterligare missmod i en redan hårt prövad bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Enligt Jordbruksverkets regleringsbrev för 2015 ska Jordbruksverket styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret, för att säkerställa att direktstödet till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög grad som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Myndigheten ska även undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU:s regelverk. Man kan fråga sig om ministern anser att myndigheten har följt den instruktionen.

Det andra man kan fråga sig är: I vilka förekommande fall kan enskilda företagare skylla på ett it-system när de inte betalar in moms eller sociala avgifter till staten i tid? Om du som lantbrukare till exempel missar att skicka in en ansökan om EU-ersättning i tid dras det omedelbart en procentavgift beroende på förseningsgraden, och du kan till och med bli av med hela stödet från kommande ersättningar - oavsett vilka skälen må vara. När du som lantbrukare i din tur tvingas vänta upp till ett och ett halvt år på EU-ersättning och i många fall tvingas låna för att klara likviditeten finns det dock inga motsvarande åtgärder.

Känner ministern ett ansvar för den likviditetskris statens bristfälliga hantering faktiskt har försatt tusentals lantbrukare i? Känner han ett ansvar för övervältringen av kapitalkostnader på den enskilda svenska bonden?

Herr talman! Jag får tacka för svaret från landsbygdministern.

Svensk livsmedelsproduktion har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Svensk livsmedelsindustri har ett exportvärde som motsvarar ungefär 70 miljarder kronor, och därtill är det till exempel positivt med en svensk livsmedelsstrategi där konkurrenskraften uppmärksammas. Vi från Sverigedemokraterna ser att det är av största vikt att många av Konkurrenskraftsutredningens förslag blir verklighet inom den nationella livsmedelsstrategin.

Insatserna är nämligen höga. Fortsätter den kräftgång för det svenska jordbruket vi hittills har sett sedan EU-inträdet riskerar det att leda till kanske 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och kanske ytterligare 20 000-25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är kopplade till de gröna näringarna.

Vi sverigedemokrater anser att grunden för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk är att svenska bönder tillåts verka på likvärdiga villkor. Då är ambitiösa regler vad gäller djurskydd och miljö givetvis för det mesta positivt, men dagens skatte- och regelsystem leder också till att många bönder tvingas lägga ned sin verksamhet. Det leder endast till en ökad import av livsmedel med betydligt sämre djurvälfärd och miljöprofil. När många lantbrukare dessutom tvingas vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningarna påverkas likviditeten direkt negativt på gårdarna, vilket i sig leder till ytterligare missmod i en redan hårt prövad bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Enligt Jordbruksverkets regleringsbrev för 2015 ska Jordbruksverket styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret, för att säkerställa att direktstödet till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög grad som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Myndigheten ska även undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU:s regelverk. Man kan fråga sig om ministern anser att myndigheten har följt den instruktionen.

Det andra man kan fråga sig är: I vilka förekommande fall kan enskilda företagare skylla på ett it-system när de inte betalar in moms eller sociala avgifter till staten i tid? Om du som lantbrukare till exempel missar att skicka in en ansökan om EU-ersättning i tid dras det omedelbart en procentavgift beroende på förseningsgraden, och du kan till och med bli av med hela stödet från kommande ersättningar - oavsett vilka skälen må vara. När du som lantbrukare i din tur tvingas vänta upp till ett och ett halvt år på EU-ersättning och i många fall tvingas låna för att klara likviditeten finns det dock inga motsvarande åtgärder.

Känner ministern ett ansvar för den likviditetskris statens bristfälliga hantering faktiskt har försatt tusentals lantbrukare i? Känner han ett ansvar för övervältringen av kapitalkostnader på den enskilda svenska bonden?

Herr talman! Jag får tacka för svaret från landsbygdministern.

Svensk livsmedelsproduktion har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Svensk livsmedelsindustri har ett exportvärde som motsvarar ungefär 70 miljarder kronor, och därtill är det till exempel positivt med en svensk livsmedelsstrategi där konkurrenskraften uppmärksammas. Vi från Sverigedemokraterna ser att det är av största vikt att många av Konkurrenskraftsutredningens förslag blir verklighet inom den nationella livsmedelsstrategin.

Insatserna är nämligen höga. Fortsätter den kräftgång för det svenska jordbruket vi hittills har sett sedan EU-inträdet riskerar det att leda till kanske 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och kanske ytterligare 20 000-25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är kopplade till de gröna näringarna.

Vi sverigedemokrater anser att grunden för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk är att svenska bönder tillåts verka på likvärdiga villkor. Då är ambitiösa regler vad gäller djurskydd och miljö givetvis för det mesta positivt, men dagens skatte- och regelsystem leder också till att många bönder tvingas lägga ned sin verksamhet. Det leder endast till en ökad import av livsmedel med betydligt sämre djurvälfärd och miljöprofil. När många lantbrukare dessutom tvingas vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningarna påverkas likviditeten direkt negativt på gårdarna, vilket i sig leder till ytterligare missmod i en redan hårt prövad bransch.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Enligt Jordbruksverkets regleringsbrev för 2015 ska Jordbruksverket styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret, för att säkerställa att direktstödet till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög grad som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Myndigheten ska även undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU:s regelverk. Man kan fråga sig om ministern anser att myndigheten har följt den instruktionen.

Det andra man kan fråga sig är: I vilka förekommande fall kan enskilda företagare skylla på ett it-system när de inte betalar in moms eller sociala avgifter till staten i tid? Om du som lantbrukare till exempel missar att skicka in en ansökan om EU-ersättning i tid dras det omedelbart en procentavgift beroende på förseningsgraden, och du kan till och med bli av med hela stödet från kommande ersättningar - oavsett vilka skälen må vara. När du som lantbrukare i din tur tvingas vänta upp till ett och ett halvt år på EU-ersättning och i många fall tvingas låna för att klara likviditeten finns det dock inga motsvarande åtgärder.

Känner ministern ett ansvar för den likviditetskris statens bristfälliga hantering faktiskt har försatt tusentals lantbrukare i? Känner han ett ansvar för övervältringen av kapitalkostnader på den enskilda svenska bonden?

Herr talman! Detta är en fråga som diskuteras oerhört mycket ute bland svenska jordbrukare. Så sent som i går var jag på ett LRF-möte i Uddevalla, och jag kan förstå den bitterhet som finns och som är väldigt tydlig.

På något vis ställer man väldigt höga krav på våra svenska lantbrukare när det gäller att söka EU-stöden - man ska vara ute i rätt tid, och det faller väldigt snabbt undan om alla krav inte uppfylls. När EU-ersättningarna nu inte betalas ut i tid, som man tycker, är det klart att vi alltid kan säga att det inte bryter mot EU-reglerna. Hur som helst tycker jag dock att statsrådet i sitt svar borde ha vänt lite grann på perspektivet. Det är ett väldigt tydligt myndighetsperspektiv i svaret.

Det är klart att det finns förklaringar; jag känner också till detta med att man har haft svårt med it-systemen och att det krävs kontroll och handläggning på ett bra och rättssäkert sätt. Det är inte tu tal om det, men om du står som lantbrukare i Sverige i dag och vet att du har rätt till en ersättning är detta en väldigt dålig förklaring. Som nämndes tidigare i debatten finns det nästan inget annat sammanhang där man kan säga "Tyvärr hade vi ett it-system som inte uppfyllde kraven". På ett företag skulle den förklaringen när det gäller en löneutbetalning definitivt gå ganska dåligt.

Jag har fått mig en annan sak till del. Det talades här om miljöersättningarna och att de kan ligga ännu senare i systemet. Det blir också en problematik kring dem som jobbar med just miljöersättningar och ersättningar för kollektiva nyttigheter - det kan röra betesmark, mosaikmarker och så vidare. Där har man lovat att stöden ska utbetalas i oktober 2016. Problematiken uppstår när utbetalningar börjar vävas in i varandra. Man kan liksom inte lära av året före om det skett ett misstag, utan man går vidare. Man får aldrig stämma av när allting flyter ihop. Jag vet inte om det är sant eller inte sant, men vi kan se att människor på vissa ställen får ut 2016 års ersättningar innan de får slutbetalningen för 2015. Då blir det naturligtvis helt omöjligt att kontrollera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om myndigheten kan ha sakliga förklaringar - och jag tvivlar inte alls på att man kanske gör sitt bästa för att få ordning på it-systemen - är det trots allt enskilda människor och företagare som har räknat med de här pengarna som drabbas. Det handlar om att se någon som helst långsiktighet i bedrivandet av sådan här verksamhet. Man kan tycka vad man vill om stöden, men nu har vi de stöd vi har. De finns faktiskt långsiktigt med i systemet.

Jag tycker alltså att statsrådet kan kommentera detta lite grann. Jag tycker att det Eskil Erlandsson var inne på när det gäller delutbetalningar är en idé. Man kan ju lägga sig inom någon typ av säkerhetsmarginal - om man betalar ut 75 procent lär det väl inte kunna uppkomma ett så himmelens stort fel. Det kan statsrådet gärna också få kommentera.

Herr talman! Detta är en fråga som diskuteras oerhört mycket ute bland svenska jordbrukare. Så sent som i går var jag på ett LRF-möte i Uddevalla, och jag kan förstå den bitterhet som finns och som är väldigt tydlig.

På något vis ställer man väldigt höga krav på våra svenska lantbrukare när det gäller att söka EU-stöden - man ska vara ute i rätt tid, och det faller väldigt snabbt undan om alla krav inte uppfylls. När EU-ersättningarna nu inte betalas ut i tid, som man tycker, är det klart att vi alltid kan säga att det inte bryter mot EU-reglerna. Hur som helst tycker jag dock att statsrådet i sitt svar borde ha vänt lite grann på perspektivet. Det är ett väldigt tydligt myndighetsperspektiv i svaret.

Det är klart att det finns förklaringar; jag känner också till detta med att man har haft svårt med it-systemen och att det krävs kontroll och handläggning på ett bra och rättssäkert sätt. Det är inte tu tal om det, men om du står som lantbrukare i Sverige i dag och vet att du har rätt till en ersättning är detta en väldigt dålig förklaring. Som nämndes tidigare i debatten finns det nästan inget annat sammanhang där man kan säga "Tyvärr hade vi ett it-system som inte uppfyllde kraven". På ett företag skulle den förklaringen när det gäller en löneutbetalning definitivt gå ganska dåligt.

Jag har fått mig en annan sak till del. Det talades här om miljöersättningarna och att de kan ligga ännu senare i systemet. Det blir också en problematik kring dem som jobbar med just miljöersättningar och ersättningar för kollektiva nyttigheter - det kan röra betesmark, mosaikmarker och så vidare. Där har man lovat att stöden ska utbetalas i oktober 2016. Problematiken uppstår när utbetalningar börjar vävas in i varandra. Man kan liksom inte lära av året före om det skett ett misstag, utan man går vidare. Man får aldrig stämma av när allting flyter ihop. Jag vet inte om det är sant eller inte sant, men vi kan se att människor på vissa ställen får ut 2016 års ersättningar innan de får slutbetalningen för 2015. Då blir det naturligtvis helt omöjligt att kontrollera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om myndigheten kan ha sakliga förklaringar - och jag tvivlar inte alls på att man kanske gör sitt bästa för att få ordning på it-systemen - är det trots allt enskilda människor och företagare som har räknat med de här pengarna som drabbas. Det handlar om att se någon som helst långsiktighet i bedrivandet av sådan här verksamhet. Man kan tycka vad man vill om stöden, men nu har vi de stöd vi har. De finns faktiskt långsiktigt med i systemet.

Jag tycker alltså att statsrådet kan kommentera detta lite grann. Jag tycker att det Eskil Erlandsson var inne på när det gäller delutbetalningar är en idé. Man kan ju lägga sig inom någon typ av säkerhetsmarginal - om man betalar ut 75 procent lär det väl inte kunna uppkomma ett så himmelens stort fel. Det kan statsrådet gärna också få kommentera.

Herr talman! Detta är en fråga som diskuteras oerhört mycket ute bland svenska jordbrukare. Så sent som i går var jag på ett LRF-möte i Uddevalla, och jag kan förstå den bitterhet som finns och som är väldigt tydlig.

På något vis ställer man väldigt höga krav på våra svenska lantbrukare när det gäller att söka EU-stöden - man ska vara ute i rätt tid, och det faller väldigt snabbt undan om alla krav inte uppfylls. När EU-ersättningarna nu inte betalas ut i tid, som man tycker, är det klart att vi alltid kan säga att det inte bryter mot EU-reglerna. Hur som helst tycker jag dock att statsrådet i sitt svar borde ha vänt lite grann på perspektivet. Det är ett väldigt tydligt myndighetsperspektiv i svaret.

Det är klart att det finns förklaringar; jag känner också till detta med att man har haft svårt med it-systemen och att det krävs kontroll och handläggning på ett bra och rättssäkert sätt. Det är inte tu tal om det, men om du står som lantbrukare i Sverige i dag och vet att du har rätt till en ersättning är detta en väldigt dålig förklaring. Som nämndes tidigare i debatten finns det nästan inget annat sammanhang där man kan säga "Tyvärr hade vi ett it-system som inte uppfyllde kraven". På ett företag skulle den förklaringen när det gäller en löneutbetalning definitivt gå ganska dåligt.

Jag har fått mig en annan sak till del. Det talades här om miljöersättningarna och att de kan ligga ännu senare i systemet. Det blir också en problematik kring dem som jobbar med just miljöersättningar och ersättningar för kollektiva nyttigheter - det kan röra betesmark, mosaikmarker och så vidare. Där har man lovat att stöden ska utbetalas i oktober 2016. Problematiken uppstår när utbetalningar börjar vävas in i varandra. Man kan liksom inte lära av året före om det skett ett misstag, utan man går vidare. Man får aldrig stämma av när allting flyter ihop. Jag vet inte om det är sant eller inte sant, men vi kan se att människor på vissa ställen får ut 2016 års ersättningar innan de får slutbetalningen för 2015. Då blir det naturligtvis helt omöjligt att kontrollera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om myndigheten kan ha sakliga förklaringar - och jag tvivlar inte alls på att man kanske gör sitt bästa för att få ordning på it-systemen - är det trots allt enskilda människor och företagare som har räknat med de här pengarna som drabbas. Det handlar om att se någon som helst långsiktighet i bedrivandet av sådan här verksamhet. Man kan tycka vad man vill om stöden, men nu har vi de stöd vi har. De finns faktiskt långsiktigt med i systemet.

Jag tycker alltså att statsrådet kan kommentera detta lite grann. Jag tycker att det Eskil Erlandsson var inne på när det gäller delutbetalningar är en idé. Man kan ju lägga sig inom någon typ av säkerhetsmarginal - om man betalar ut 75 procent lär det väl inte kunna uppkomma ett så himmelens stort fel. Det kan statsrådet gärna också få kommentera.

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om att EU-stöden har mycket stor betydelse för våra lantbrukare och särskilt för mjölkbönderna i den speciella situation de är i.

Det gäller att vara förberedd för att kunna betala ut i tid. Så var det inte den här gången. Det gläder mig faktiskt att Centerpartiet och Eskil Erlandsson äntligen har kommit till insikt om att det gäller att vara förberedd för att också jordbruken ska kunna få ut detta i tid. Så var det inte. När vi tog över den 3 oktober 2014 fanns det 333 utestående frågor. Det var inte väl förberett.

När det gäller detta med att betala ut så mycket som möjligt måste jag ändå säga att jag tycker att Jordbruksverket har jobbat oerhört hårt med detta. Man har betalat ut 7 av 9 miljarder i december - 7 av 9. När det gäller kompensationsstödet, som är på 1,2 miljarder, betalas 1 000 miljoner ut i mars och 200 miljoner i november. När det gäller stödet för omställning till ekologisk produktion kommer 85 procent av stödet att betalas ut i mars. Slututbetalningarna för förgrönings- och nötkreatursstöden sker i juni. Man har alltså jobbat oerhört intensivt, och principen har varit att betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Det har man faktiskt lyckats med. Man har redan i december fått ut 7 av 9 miljarder.

När det sedan gäller att man inte har it-system som var anpassade till den nya jordbrukspolitiken - nej, det var en helt ny politik som gjorde att alla it-system måste göras om. Vi har gett extra anslag till Jordbruksverket för att man ska jobba fram detta. Det fanns inte resurser att jobba snabbare. De har gjort ett enormt jobb.

När det gäller att tidigareläggning av utbetalningar för 2016 skulle kunna bli en kompensation är det vissa av stöden man skulle kunna betala ut under oktober månad. Jag följer detta och har en dialog med Jordbruksverkets generaldirektör i de här frågorna, väldigt ofta, för att man ska klara av att betala ut 2016 års stöd tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anders Forsberg tar upp konkurrenskraften, och det är en jätteviktig fråga. En viktig del i konkurrenskraften är att komma igång med arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Det är en långsiktig del, men jag ska ta upp några kortsiktiga saker vi har gjort för att öka konkurrenskraften.

EU gick ut med så kallade nationella kuvert till mjölkbönderna. Sverige finansierade till hundra procent de 152 miljoner som betalades ut för det här.

När det gäller dieselskattereduktionen, som den förra regeringen sänkte från 2,34 till 90 öre, höjer vi den till 1,70. Det är alltså 900 miljoner under en treårsperiod in i lantbruks- och skogsverksamheterna. Vi avsätter 150 miljoner till klövvårdsinsatser, nya pengar, och 10 miljoner till rådgivning. Vi har fördubblat exportgodkännandet till Livsmedelsverket och Jordbruksverket till 10 miljoner årligen för att kunna komma ut på nya exportmarknader. Vi har också permanentat Lantbruksrådet i Peking, som ska jobba med exportfrämjande åtgärder i både Kina och Hongkong. Det är en kostnad på 3 miljoner per år. Och vi har fördubblat metangasstödet till jordbrukarna till 60 miljoner per år.

Det är alltså redan en massa saker gjorda på konkurrenskraftssidan. Det finns säkerligen fler saker att göra, och många av dem diskuteras också i diskussionen om den nationella livsmedelsstrategin.

Regeringen har verkligen handlat snabbt för att få på plats delar av det som Konkurrenskraftsutredningen tar upp.

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om att EU-stöden har mycket stor betydelse för våra lantbrukare och särskilt för mjölkbönderna i den speciella situation de är i.

Det gäller att vara förberedd för att kunna betala ut i tid. Så var det inte den här gången. Det gläder mig faktiskt att Centerpartiet och Eskil Erlandsson äntligen har kommit till insikt om att det gäller att vara förberedd för att också jordbruken ska kunna få ut detta i tid. Så var det inte. När vi tog över den 3 oktober 2014 fanns det 333 utestående frågor. Det var inte väl förberett.

När det gäller detta med att betala ut så mycket som möjligt måste jag ändå säga att jag tycker att Jordbruksverket har jobbat oerhört hårt med detta. Man har betalat ut 7 av 9 miljarder i december - 7 av 9. När det gäller kompensationsstödet, som är på 1,2 miljarder, betalas 1 000 miljoner ut i mars och 200 miljoner i november. När det gäller stödet för omställning till ekologisk produktion kommer 85 procent av stödet att betalas ut i mars. Slututbetalningarna för förgrönings- och nötkreatursstöden sker i juni. Man har alltså jobbat oerhört intensivt, och principen har varit att betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Det har man faktiskt lyckats med. Man har redan i december fått ut 7 av 9 miljarder.

När det sedan gäller att man inte har it-system som var anpassade till den nya jordbrukspolitiken - nej, det var en helt ny politik som gjorde att alla it-system måste göras om. Vi har gett extra anslag till Jordbruksverket för att man ska jobba fram detta. Det fanns inte resurser att jobba snabbare. De har gjort ett enormt jobb.

När det gäller att tidigareläggning av utbetalningar för 2016 skulle kunna bli en kompensation är det vissa av stöden man skulle kunna betala ut under oktober månad. Jag följer detta och har en dialog med Jordbruksverkets generaldirektör i de här frågorna, väldigt ofta, för att man ska klara av att betala ut 2016 års stöd tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anders Forsberg tar upp konkurrenskraften, och det är en jätteviktig fråga. En viktig del i konkurrenskraften är att komma igång med arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Det är en långsiktig del, men jag ska ta upp några kortsiktiga saker vi har gjort för att öka konkurrenskraften.

EU gick ut med så kallade nationella kuvert till mjölkbönderna. Sverige finansierade till hundra procent de 152 miljoner som betalades ut för det här.

När det gäller dieselskattereduktionen, som den förra regeringen sänkte från 2,34 till 90 öre, höjer vi den till 1,70. Det är alltså 900 miljoner under en treårsperiod in i lantbruks- och skogsverksamheterna. Vi avsätter 150 miljoner till klövvårdsinsatser, nya pengar, och 10 miljoner till rådgivning. Vi har fördubblat exportgodkännandet till Livsmedelsverket och Jordbruksverket till 10 miljoner årligen för att kunna komma ut på nya exportmarknader. Vi har också permanentat Lantbruksrådet i Peking, som ska jobba med exportfrämjande åtgärder i både Kina och Hongkong. Det är en kostnad på 3 miljoner per år. Och vi har fördubblat metangasstödet till jordbrukarna till 60 miljoner per år.

Det är alltså redan en massa saker gjorda på konkurrenskraftssidan. Det finns säkerligen fler saker att göra, och många av dem diskuteras också i diskussionen om den nationella livsmedelsstrategin.

Regeringen har verkligen handlat snabbt för att få på plats delar av det som Konkurrenskraftsutredningen tar upp.

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om att EU-stöden har mycket stor betydelse för våra lantbrukare och särskilt för mjölkbönderna i den speciella situation de är i.

Det gäller att vara förberedd för att kunna betala ut i tid. Så var det inte den här gången. Det gläder mig faktiskt att Centerpartiet och Eskil Erlandsson äntligen har kommit till insikt om att det gäller att vara förberedd för att också jordbruken ska kunna få ut detta i tid. Så var det inte. När vi tog över den 3 oktober 2014 fanns det 333 utestående frågor. Det var inte väl förberett.

När det gäller detta med att betala ut så mycket som möjligt måste jag ändå säga att jag tycker att Jordbruksverket har jobbat oerhört hårt med detta. Man har betalat ut 7 av 9 miljarder i december - 7 av 9. När det gäller kompensationsstödet, som är på 1,2 miljarder, betalas 1 000 miljoner ut i mars och 200 miljoner i november. När det gäller stödet för omställning till ekologisk produktion kommer 85 procent av stödet att betalas ut i mars. Slututbetalningarna för förgrönings- och nötkreatursstöden sker i juni. Man har alltså jobbat oerhört intensivt, och principen har varit att betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Det har man faktiskt lyckats med. Man har redan i december fått ut 7 av 9 miljarder.

När det sedan gäller att man inte har it-system som var anpassade till den nya jordbrukspolitiken - nej, det var en helt ny politik som gjorde att alla it-system måste göras om. Vi har gett extra anslag till Jordbruksverket för att man ska jobba fram detta. Det fanns inte resurser att jobba snabbare. De har gjort ett enormt jobb.

När det gäller att tidigareläggning av utbetalningar för 2016 skulle kunna bli en kompensation är det vissa av stöden man skulle kunna betala ut under oktober månad. Jag följer detta och har en dialog med Jordbruksverkets generaldirektör i de här frågorna, väldigt ofta, för att man ska klara av att betala ut 2016 års stöd tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anders Forsberg tar upp konkurrenskraften, och det är en jätteviktig fråga. En viktig del i konkurrenskraften är att komma igång med arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Det är en långsiktig del, men jag ska ta upp några kortsiktiga saker vi har gjort för att öka konkurrenskraften.

EU gick ut med så kallade nationella kuvert till mjölkbönderna. Sverige finansierade till hundra procent de 152 miljoner som betalades ut för det här.

När det gäller dieselskattereduktionen, som den förra regeringen sänkte från 2,34 till 90 öre, höjer vi den till 1,70. Det är alltså 900 miljoner under en treårsperiod in i lantbruks- och skogsverksamheterna. Vi avsätter 150 miljoner till klövvårdsinsatser, nya pengar, och 10 miljoner till rådgivning. Vi har fördubblat exportgodkännandet till Livsmedelsverket och Jordbruksverket till 10 miljoner årligen för att kunna komma ut på nya exportmarknader. Vi har också permanentat Lantbruksrådet i Peking, som ska jobba med exportfrämjande åtgärder i både Kina och Hongkong. Det är en kostnad på 3 miljoner per år. Och vi har fördubblat metangasstödet till jordbrukarna till 60 miljoner per år.

Det är alltså redan en massa saker gjorda på konkurrenskraftssidan. Det finns säkerligen fler saker att göra, och många av dem diskuteras också i diskussionen om den nationella livsmedelsstrategin.

Regeringen har verkligen handlat snabbt för att få på plats delar av det som Konkurrenskraftsutredningen tar upp.

Herr talman! Jag skulle vilja inleda mitt inlägg med två gamla uttryck. Det ena är att tomma tunnor skramlar mest. Det andra är att när argumenten tryter höjer du rösten. Jag tycker inte att vi på något enda sätt fick svar i statsrådets inlägg nyss på en enda av de frågor som framförts från den här talarstolen.

Det är, vill jag dessutom konstatera, statsrådet och regeringen samfällt som har ansvaret för resurstilldelningen till de myndigheter som styr till exempel utbetalningen av stöden.

Jag ställde frågan tidigare: Vad gör regeringen, och hur säkerställer regeringen att statsrådets intentioner om vad som ska ske verkligen kommer att ske? Nu när jag har chansen vill jag dessutom lägga till frågan: När kan ett besked komma om det som statsrådet står här och pratar om blir verklighet eller inte? Eller blir det som med de 500 miljoner som vi för ungefär ett år sedan stod och diskuterade som en lånemöjlighet, det vill säga att det blir intet av statsrådets ord?

Jag vill avsluta med att säga att där har statsrådet en möjlighet. Och jag förutsätter att det var verklighet att de 500 miljonerna fanns och fortfarande finns kvar, för de är ju inte utnyttjade. Skulle man inte kunna tänka sig att statsrådet undersöker möjligheten att förskottera de viktiga stödpengarna till landets jordbruksföretagare genom det lånelöfte som jag förutsätter att statsrådet har fått från finansministern? Är det inte värt att undersöka? Är det inte värt att göra någonting för att underlätta för ett stort antal lantbruksföretagare i vårt land i den ytterst allvarliga situation som de i dag är i?

Herr talman! Jag skulle vilja inleda mitt inlägg med två gamla uttryck. Det ena är att tomma tunnor skramlar mest. Det andra är att när argumenten tryter höjer du rösten. Jag tycker inte att vi på något enda sätt fick svar i statsrådets inlägg nyss på en enda av de frågor som framförts från den här talarstolen.

Det är, vill jag dessutom konstatera, statsrådet och regeringen samfällt som har ansvaret för resurstilldelningen till de myndigheter som styr till exempel utbetalningen av stöden.

Jag ställde frågan tidigare: Vad gör regeringen, och hur säkerställer regeringen att statsrådets intentioner om vad som ska ske verkligen kommer att ske? Nu när jag har chansen vill jag dessutom lägga till frågan: När kan ett besked komma om det som statsrådet står här och pratar om blir verklighet eller inte? Eller blir det som med de 500 miljoner som vi för ungefär ett år sedan stod och diskuterade som en lånemöjlighet, det vill säga att det blir intet av statsrådets ord?

Jag vill avsluta med att säga att där har statsrådet en möjlighet. Och jag förutsätter att det var verklighet att de 500 miljonerna fanns och fortfarande finns kvar, för de är ju inte utnyttjade. Skulle man inte kunna tänka sig att statsrådet undersöker möjligheten att förskottera de viktiga stödpengarna till landets jordbruksföretagare genom det lånelöfte som jag förutsätter att statsrådet har fått från finansministern? Är det inte värt att undersöka? Är det inte värt att göra någonting för att underlätta för ett stort antal lantbruksföretagare i vårt land i den ytterst allvarliga situation som de i dag är i?

Herr talman! Jag skulle vilja inleda mitt inlägg med två gamla uttryck. Det ena är att tomma tunnor skramlar mest. Det andra är att när argumenten tryter höjer du rösten. Jag tycker inte att vi på något enda sätt fick svar i statsrådets inlägg nyss på en enda av de frågor som framförts från den här talarstolen.

Det är, vill jag dessutom konstatera, statsrådet och regeringen samfällt som har ansvaret för resurstilldelningen till de myndigheter som styr till exempel utbetalningen av stöden.

Jag ställde frågan tidigare: Vad gör regeringen, och hur säkerställer regeringen att statsrådets intentioner om vad som ska ske verkligen kommer att ske? Nu när jag har chansen vill jag dessutom lägga till frågan: När kan ett besked komma om det som statsrådet står här och pratar om blir verklighet eller inte? Eller blir det som med de 500 miljoner som vi för ungefär ett år sedan stod och diskuterade som en lånemöjlighet, det vill säga att det blir intet av statsrådets ord?

Jag vill avsluta med att säga att där har statsrådet en möjlighet. Och jag förutsätter att det var verklighet att de 500 miljonerna fanns och fortfarande finns kvar, för de är ju inte utnyttjade. Skulle man inte kunna tänka sig att statsrådet undersöker möjligheten att förskottera de viktiga stödpengarna till landets jordbruksföretagare genom det lånelöfte som jag förutsätter att statsrådet har fått från finansministern? Är det inte värt att undersöka? Är det inte värt att göra någonting för att underlätta för ett stort antal lantbruksföretagare i vårt land i den ytterst allvarliga situation som de i dag är i?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag noterar som sagt landsbygdsministerns ambitioner för jordbruket, och det är nog inte att missta sig på att han har en vilja.

Danmark har betalat ut 97 procent av sina stöd i år fram till i går, medan Sverige har betalat ut 80 eller kanske 85 procent.

Det finns fler saker att göra.

Jag noterar också ministerns stora ambitioner inför 2016 års hantering av stödutbetalningarna. Men med tanke på de nya LFA-områdena och flera nya ersättningsformer, vad talar för att ministerns löfte verkligen går i uppfyllelse?

Jag vill också påminna om att jag i somras i en skriftlig fråga till ministern lyfte fram de farhågor som nu tyvärr har besannats. Då var svaret att Jordbruksverket gör allt de kan för att klara sitt uppdrag. Räckte det? Uppenbarligen inte. Hur kan ministern då vinnlägga sig om att få bekräftat att de kommer att göra det i år?

Landsbygdsministerns svar på frågan om en eventuell kompensation, som man kan läsa i svaret, är tyvärr också missledande, för ministern skriver följande i svaret: "När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år så saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna." Men det som är intressant är ju inte om det krävs en kompensation utan om det är möjligt att utge en kompensation. Jag kan inte överblicka om det finns några hinder för att det skulle kunna ske frivilligt, men jag tycker att det borde kunna ske om det sker med inhemska medel. Allt handlar ju om prioriteringar, att hålla löften och ge stabila ekonomiska förutsättningar för det svenska jordbruket.

Nåväl, nu när regelverken och kontrollsystemen finns på plats för de nya stöden bör det kunna gå att tidigarelägga utbetalningarna jämfört med 2015, då de stora och sena reformerna genomfördes.

Som har nämnts i svaret, och som jag nämnde i min interpellation, kan EU:s medlemsländer, enligt EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, redan från den 16 oktober betala ut ett förskott på 75 procent av landsbygdsstöden och 50 procent av direktstöden. Ministern nämner i svaret men inte mer konkret hur han vill driva på för att man ska kunna tidigarelägga utbetalningarna av förskotten i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen anger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag noterar som sagt landsbygdsministerns ambitioner för jordbruket, och det är nog inte att missta sig på att han har en vilja.

Danmark har betalat ut 97 procent av sina stöd i år fram till i går, medan Sverige har betalat ut 80 eller kanske 85 procent.

Det finns fler saker att göra.

Jag noterar också ministerns stora ambitioner inför 2016 års hantering av stödutbetalningarna. Men med tanke på de nya LFA-områdena och flera nya ersättningsformer, vad talar för att ministerns löfte verkligen går i uppfyllelse?

Jag vill också påminna om att jag i somras i en skriftlig fråga till ministern lyfte fram de farhågor som nu tyvärr har besannats. Då var svaret att Jordbruksverket gör allt de kan för att klara sitt uppdrag. Räckte det? Uppenbarligen inte. Hur kan ministern då vinnlägga sig om att få bekräftat att de kommer att göra det i år?

Landsbygdsministerns svar på frågan om en eventuell kompensation, som man kan läsa i svaret, är tyvärr också missledande, för ministern skriver följande i svaret: "När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år så saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna." Men det som är intressant är ju inte om det krävs en kompensation utan om det är möjligt att utge en kompensation. Jag kan inte överblicka om det finns några hinder för att det skulle kunna ske frivilligt, men jag tycker att det borde kunna ske om det sker med inhemska medel. Allt handlar ju om prioriteringar, att hålla löften och ge stabila ekonomiska förutsättningar för det svenska jordbruket.

Nåväl, nu när regelverken och kontrollsystemen finns på plats för de nya stöden bör det kunna gå att tidigarelägga utbetalningarna jämfört med 2015, då de stora och sena reformerna genomfördes.

Som har nämnts i svaret, och som jag nämnde i min interpellation, kan EU:s medlemsländer, enligt EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, redan från den 16 oktober betala ut ett förskott på 75 procent av landsbygdsstöden och 50 procent av direktstöden. Ministern nämner i svaret men inte mer konkret hur han vill driva på för att man ska kunna tidigarelägga utbetalningarna av förskotten i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen anger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag noterar som sagt landsbygdsministerns ambitioner för jordbruket, och det är nog inte att missta sig på att han har en vilja.

Danmark har betalat ut 97 procent av sina stöd i år fram till i går, medan Sverige har betalat ut 80 eller kanske 85 procent.

Det finns fler saker att göra.

Jag noterar också ministerns stora ambitioner inför 2016 års hantering av stödutbetalningarna. Men med tanke på de nya LFA-områdena och flera nya ersättningsformer, vad talar för att ministerns löfte verkligen går i uppfyllelse?

Jag vill också påminna om att jag i somras i en skriftlig fråga till ministern lyfte fram de farhågor som nu tyvärr har besannats. Då var svaret att Jordbruksverket gör allt de kan för att klara sitt uppdrag. Räckte det? Uppenbarligen inte. Hur kan ministern då vinnlägga sig om att få bekräftat att de kommer att göra det i år?

Landsbygdsministerns svar på frågan om en eventuell kompensation, som man kan läsa i svaret, är tyvärr också missledande, för ministern skriver följande i svaret: "När det gäller frågan om kompensation till lantbrukarna på grund av att utbetalningarna inte görs vid samma tidpunkt som tidigare år så saknas stöd för att sådan kompensation ska utgå eftersom utbetalningarna genomförs inom de tidsramar som föreskrivs i EU-reglerna." Men det som är intressant är ju inte om det krävs en kompensation utan om det är möjligt att utge en kompensation. Jag kan inte överblicka om det finns några hinder för att det skulle kunna ske frivilligt, men jag tycker att det borde kunna ske om det sker med inhemska medel. Allt handlar ju om prioriteringar, att hålla löften och ge stabila ekonomiska förutsättningar för det svenska jordbruket.

Nåväl, nu när regelverken och kontrollsystemen finns på plats för de nya stöden bör det kunna gå att tidigarelägga utbetalningarna jämfört med 2015, då de stora och sena reformerna genomfördes.

Som har nämnts i svaret, och som jag nämnde i min interpellation, kan EU:s medlemsländer, enligt EU-förordningen 1306/2013, artikel 75, redan från den 16 oktober betala ut ett förskott på 75 procent av landsbygdsstöden och 50 procent av direktstöden. Ministern nämner i svaret men inte mer konkret hur han vill driva på för att man ska kunna tidigarelägga utbetalningarna av förskotten i enlighet med de möjligheter som EU-förordningen anger.

Herr talman! Det här är en av de åtgärder som vi liberaler tyckte kunde vara rimliga när vi började diskutera mjölkkrisen under förra året. Vi ställde oss inte bakom att vi skulle stödköpa mjölkprodukter på EU-nivå. Men det här var ändå något som fanns med i bilden, även om vi i ett större sammanhang kan tycka att detta med EU-stöd kanske är någonting som vi behöver avveckla på sikt.

Ministern pratar här om kortsiktigt och långsiktigt. Det är klart att detta är kortsiktigt, men för den enskilda individen kanske det handlar om att överleva och kunna få nytta av långsiktigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller livsmedelsstrategin, som ministern nämner, tycker vi från Liberalernas sida att det är oerhört viktigt att den kommer fram. Det var med lite förvåning som jag, när jag ställde frågan här för två veckor sedan, fick svaret att den är senarelagd till juni. Det var ingenting som jag trodde när jag ställde frågan, så det blev som en liten nyhet. Så är det inte alltid. Ibland ställer man ju mer eller mindre retoriska frågor, men det här var tydligen en riktig fråga.

Livsmedelsstrategin tycker vi också är viktig. Men den tycker jag inte hör hemma här, för den har fokus på konkurrenskraft, konsumentperspektiv, att ta till vara svenska mervärden och att regelförenkla. Det är på längre sikt, men nu handlar det om de utbetalningar som är aktuella 2015 och 2016.

Det har utbetalats stora summor, och Jordbruksverket har säkert gjort väldigt mycket arbete. Men till syvende och sist handlar det om enskilda lantbruksföretagare. Om de inte får ersättning råkar deras företag i problem. Det är egentligen där problemet ligger.

Herr talman! Det här är en av de åtgärder som vi liberaler tyckte kunde vara rimliga när vi började diskutera mjölkkrisen under förra året. Vi ställde oss inte bakom att vi skulle stödköpa mjölkprodukter på EU-nivå. Men det här var ändå något som fanns med i bilden, även om vi i ett större sammanhang kan tycka att detta med EU-stöd kanske är någonting som vi behöver avveckla på sikt.

Ministern pratar här om kortsiktigt och långsiktigt. Det är klart att detta är kortsiktigt, men för den enskilda individen kanske det handlar om att överleva och kunna få nytta av långsiktigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller livsmedelsstrategin, som ministern nämner, tycker vi från Liberalernas sida att det är oerhört viktigt att den kommer fram. Det var med lite förvåning som jag, när jag ställde frågan här för två veckor sedan, fick svaret att den är senarelagd till juni. Det var ingenting som jag trodde när jag ställde frågan, så det blev som en liten nyhet. Så är det inte alltid. Ibland ställer man ju mer eller mindre retoriska frågor, men det här var tydligen en riktig fråga.

Livsmedelsstrategin tycker vi också är viktig. Men den tycker jag inte hör hemma här, för den har fokus på konkurrenskraft, konsumentperspektiv, att ta till vara svenska mervärden och att regelförenkla. Det är på längre sikt, men nu handlar det om de utbetalningar som är aktuella 2015 och 2016.

Det har utbetalats stora summor, och Jordbruksverket har säkert gjort väldigt mycket arbete. Men till syvende och sist handlar det om enskilda lantbruksföretagare. Om de inte får ersättning råkar deras företag i problem. Det är egentligen där problemet ligger.

Herr talman! Det här är en av de åtgärder som vi liberaler tyckte kunde vara rimliga när vi började diskutera mjölkkrisen under förra året. Vi ställde oss inte bakom att vi skulle stödköpa mjölkprodukter på EU-nivå. Men det här var ändå något som fanns med i bilden, även om vi i ett större sammanhang kan tycka att detta med EU-stöd kanske är någonting som vi behöver avveckla på sikt.

Ministern pratar här om kortsiktigt och långsiktigt. Det är klart att detta är kortsiktigt, men för den enskilda individen kanske det handlar om att överleva och kunna få nytta av långsiktigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller livsmedelsstrategin, som ministern nämner, tycker vi från Liberalernas sida att det är oerhört viktigt att den kommer fram. Det var med lite förvåning som jag, när jag ställde frågan här för två veckor sedan, fick svaret att den är senarelagd till juni. Det var ingenting som jag trodde när jag ställde frågan, så det blev som en liten nyhet. Så är det inte alltid. Ibland ställer man ju mer eller mindre retoriska frågor, men det här var tydligen en riktig fråga.

Livsmedelsstrategin tycker vi också är viktig. Men den tycker jag inte hör hemma här, för den har fokus på konkurrenskraft, konsumentperspektiv, att ta till vara svenska mervärden och att regelförenkla. Det är på längre sikt, men nu handlar det om de utbetalningar som är aktuella 2015 och 2016.

Det har utbetalats stora summor, och Jordbruksverket har säkert gjort väldigt mycket arbete. Men till syvende och sist handlar det om enskilda lantbruksföretagare. Om de inte får ersättning råkar deras företag i problem. Det är egentligen där problemet ligger.

Herr talman! Vi kan konstatera att det definitivt inte är acceptabelt att man ska behöva vänta så länge på sina pengar och sina stödpengar till jordbruket. Som har sagts här flera gånger tidigare i kammaren är det i längsta laget att behöva vänta på sin lön i ett och ett halvt år.

Det är klart att det bästa hade varit om man hade gjort rätt från början. Det är alltid enklast om man gör rätt från början. Om programmet hade varit inlämnat i tid, om det hade varit väl genomarbetat och om man inte hade fått tillbaka de 333 frågorna från EU, som var tvungna att besvaras, hade det varit det allra bästa.

Nu är det inte så. Vi har hört tidigare vad det beror på. Det beror bland annat på att man lämnade in programmet för sent och att man inte hade gjort sin läxa när man lämnade in det.

Det som vi hör nu är till exempel att Eskil Erlandsson säger att Jordbruksverket behövde få mer resurser för att lösa detta. Ja, vi har ju regerat i ett år med en alliansbudget. Alliansen hade inte mer pengar till Jordbruksverket. Det har vi nu i den nya budgeten, så att Jordbruksverket får resurser.

Jordbruksverket kunde inte börja jobba med reformen förrän man visste hur programmet skulle se ut. Innan dess kunde man inte börja med stödsystemsutbetalningarna. Hur skulle de se ut? Det finns alltså många att skuldbelägga i detta, kan man tycka.

Nu berättar Sven-Erik Bucht att vi ska försöka få ut 2016 års pengar mycket tidigare, åtminstone i oktober. Vad jag förstår gör man vad man kan. Och enligt vad jag kan läsa mig till är det fullt möjligt att göra det. Jag är helt övertygad om att vi kommer att kunna betala ut 2016 års medel tidigare.

Men, som sagt, jag tycker inte - och jag vet att landsbygdsministern inte heller tycker det - att det är acceptabelt att man ska vänta så länge på sina pengar. Allra värst har det klart varit för dem som är mjölkbönder. Där gjorde Jordbruksverket en prioritering. Man prioriterade mjölkbönderna först. Och, som landsbygdsministern också sa, man betalade ut mycket pengar så fort som möjligt för att klara detta. Men jag håller med om att vi inte kan ha det så här fortsättningsvis. Det är därför landsbygdsministern och Näringsdepartementet nu har kallat till möten för alla de politiska partierna. Det handlar om att börja arbeta med CAP 2021 för att vi inte ska hamna i denna situation igen. Det tror jag är väldigt viktigt.

Herr talman! Vi kan konstatera att det definitivt inte är acceptabelt att man ska behöva vänta så länge på sina pengar och sina stödpengar till jordbruket. Som har sagts här flera gånger tidigare i kammaren är det i längsta laget att behöva vänta på sin lön i ett och ett halvt år.

Det är klart att det bästa hade varit om man hade gjort rätt från början. Det är alltid enklast om man gör rätt från början. Om programmet hade varit inlämnat i tid, om det hade varit väl genomarbetat och om man inte hade fått tillbaka de 333 frågorna från EU, som var tvungna att besvaras, hade det varit det allra bästa.

Nu är det inte så. Vi har hört tidigare vad det beror på. Det beror bland annat på att man lämnade in programmet för sent och att man inte hade gjort sin läxa när man lämnade in det.

Det som vi hör nu är till exempel att Eskil Erlandsson säger att Jordbruksverket behövde få mer resurser för att lösa detta. Ja, vi har ju regerat i ett år med en alliansbudget. Alliansen hade inte mer pengar till Jordbruksverket. Det har vi nu i den nya budgeten, så att Jordbruksverket får resurser.

Jordbruksverket kunde inte börja jobba med reformen förrän man visste hur programmet skulle se ut. Innan dess kunde man inte börja med stödsystemsutbetalningarna. Hur skulle de se ut? Det finns alltså många att skuldbelägga i detta, kan man tycka.

Nu berättar Sven-Erik Bucht att vi ska försöka få ut 2016 års pengar mycket tidigare, åtminstone i oktober. Vad jag förstår gör man vad man kan. Och enligt vad jag kan läsa mig till är det fullt möjligt att göra det. Jag är helt övertygad om att vi kommer att kunna betala ut 2016 års medel tidigare.

Men, som sagt, jag tycker inte - och jag vet att landsbygdsministern inte heller tycker det - att det är acceptabelt att man ska vänta så länge på sina pengar. Allra värst har det klart varit för dem som är mjölkbönder. Där gjorde Jordbruksverket en prioritering. Man prioriterade mjölkbönderna först. Och, som landsbygdsministern också sa, man betalade ut mycket pengar så fort som möjligt för att klara detta. Men jag håller med om att vi inte kan ha det så här fortsättningsvis. Det är därför landsbygdsministern och Näringsdepartementet nu har kallat till möten för alla de politiska partierna. Det handlar om att börja arbeta med CAP 2021 för att vi inte ska hamna i denna situation igen. Det tror jag är väldigt viktigt.

Herr talman! Vi kan konstatera att det definitivt inte är acceptabelt att man ska behöva vänta så länge på sina pengar och sina stödpengar till jordbruket. Som har sagts här flera gånger tidigare i kammaren är det i längsta laget att behöva vänta på sin lön i ett och ett halvt år.

Det är klart att det bästa hade varit om man hade gjort rätt från början. Det är alltid enklast om man gör rätt från början. Om programmet hade varit inlämnat i tid, om det hade varit väl genomarbetat och om man inte hade fått tillbaka de 333 frågorna från EU, som var tvungna att besvaras, hade det varit det allra bästa.

Nu är det inte så. Vi har hört tidigare vad det beror på. Det beror bland annat på att man lämnade in programmet för sent och att man inte hade gjort sin läxa när man lämnade in det.

Det som vi hör nu är till exempel att Eskil Erlandsson säger att Jordbruksverket behövde få mer resurser för att lösa detta. Ja, vi har ju regerat i ett år med en alliansbudget. Alliansen hade inte mer pengar till Jordbruksverket. Det har vi nu i den nya budgeten, så att Jordbruksverket får resurser.

Jordbruksverket kunde inte börja jobba med reformen förrän man visste hur programmet skulle se ut. Innan dess kunde man inte börja med stödsystemsutbetalningarna. Hur skulle de se ut? Det finns alltså många att skuldbelägga i detta, kan man tycka.

Nu berättar Sven-Erik Bucht att vi ska försöka få ut 2016 års pengar mycket tidigare, åtminstone i oktober. Vad jag förstår gör man vad man kan. Och enligt vad jag kan läsa mig till är det fullt möjligt att göra det. Jag är helt övertygad om att vi kommer att kunna betala ut 2016 års medel tidigare.

Men, som sagt, jag tycker inte - och jag vet att landsbygdsministern inte heller tycker det - att det är acceptabelt att man ska vänta så länge på sina pengar. Allra värst har det klart varit för dem som är mjölkbönder. Där gjorde Jordbruksverket en prioritering. Man prioriterade mjölkbönderna först. Och, som landsbygdsministern också sa, man betalade ut mycket pengar så fort som möjligt för att klara detta. Men jag håller med om att vi inte kan ha det så här fortsättningsvis. Det är därför landsbygdsministern och Näringsdepartementet nu har kallat till möten för alla de politiska partierna. Det handlar om att börja arbeta med CAP 2021 för att vi inte ska hamna i denna situation igen. Det tror jag är väldigt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Eskil Erlandsson tyckte att jag talade högt. Samtidigt säger han att han inte hörde något. Jag har inte förmåga att tala högre än så. Jag ska upprepa vad jag sa.

7 av 9 miljarder betalades ut i december och i början av januari. 1 miljard av kompensationsstödet betalades ut i mars. Det kommer att bli en del slutbetalningar i juni och i november. Vi kommer att se till att man gör extra tidiga utbetalningar av 2016 års stöd. Jag följer den frågan väldigt noga på Jordbruksverket och har också dialog med kommissionärerna kring att man får göra det.

Jag talade också om konkurrenskraft och de insatser som regeringen har gjort för att öka konkurrenskraften. Bland annat handlar det om att återställa. Eskil Erlandsson och den förra regeringen minskade dieselskattereduktionen, som har en jättestor betydelse för lantbruket. Vi höjer den från 90 öre till 1,70. Det är en kostnad på 900 miljoner på tre år.

Jag glömde att säga en sak. Norrlandsstödet, som man inte har utnyttjat fullt ut sedan 1997 eller 1998, tror jag, har också kompenserats fullt ut. Vi har gått in för att göra stora satsningar på export med mera.

Det var ungefär det jag sa.

500 miljoner i kreditgarantier är inga likvida medel. Det är kreditgarantier. Bland annat de solvensregler som finns i dag gjorde att det här inte var något alternativ. Det avfärdades också av näringen och bankerna. Det är ingenting att köra igenom.

Anders Forsberg! Varierar utbetalningarna? Jo, de varierar. Det är 28 länder. Jag vill säga så här: Av de 28 är vi bland dem som ligger bäst till. Vi ligger inte allra bäst till, men det finns många länder som har väldigt stora problem med det här. Vi ligger ganska bra till, men det är inte nog bra. Det är därför vi ska försöka göra extra tidiga utbetalningar 2016. Att kompensera med ränteutbetalningar och sådana saker skulle vara i strid med de statsstödsregler som finns. Det är ingenting som vi ska försätta landet i, att göra utbetalningar som är i strid med de statsstödsregler som finns.

Sedan vänder jag mig till Lars Tysklind. Jag missade att svara på en av dina frågor som du hade i ditt första inlägg. Kontrollresultaten kommuniceras direkt till lantbrukarna. Det som händer i oktober 2016 är att effekterna i avvikelserna beräknas, det vill säga man tar fram hur stora avdrag som ska göras beroende på hur stora felen är.

Sedan gäller det livsmedelsstrategin. Jo, den försenas ett par månader. Det är inte bra. Men jag vill ändå säga att alliansregeringen försenade den nationella livsmedelsstrategin med många år. I den här kammaren väckte mitt parti faktiskt motioner flera år i rad om att vi måste ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det avslogs, avslogs och avslogs. Men jag är väldigt glad över att alla partier nu inser vikten av att vi tar fram en nationell livsmedelsstrategi. Den är så viktig att vi inte ska slarva fram den. Där måste vi ha en nära dialog mellan partierna, så att det inte igen blir partipolitisk prestige. En nationell livsmedelsstrategi är faktiskt värd en samling i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Eskil Erlandsson tyckte att jag talade högt. Samtidigt säger han att han inte hörde något. Jag har inte förmåga att tala högre än så. Jag ska upprepa vad jag sa.

7 av 9 miljarder betalades ut i december och i början av januari. 1 miljard av kompensationsstödet betalades ut i mars. Det kommer att bli en del slutbetalningar i juni och i november. Vi kommer att se till att man gör extra tidiga utbetalningar av 2016 års stöd. Jag följer den frågan väldigt noga på Jordbruksverket och har också dialog med kommissionärerna kring att man får göra det.

Jag talade också om konkurrenskraft och de insatser som regeringen har gjort för att öka konkurrenskraften. Bland annat handlar det om att återställa. Eskil Erlandsson och den förra regeringen minskade dieselskattereduktionen, som har en jättestor betydelse för lantbruket. Vi höjer den från 90 öre till 1,70. Det är en kostnad på 900 miljoner på tre år.

Jag glömde att säga en sak. Norrlandsstödet, som man inte har utnyttjat fullt ut sedan 1997 eller 1998, tror jag, har också kompenserats fullt ut. Vi har gått in för att göra stora satsningar på export med mera.

Det var ungefär det jag sa.

500 miljoner i kreditgarantier är inga likvida medel. Det är kreditgarantier. Bland annat de solvensregler som finns i dag gjorde att det här inte var något alternativ. Det avfärdades också av näringen och bankerna. Det är ingenting att köra igenom.

Anders Forsberg! Varierar utbetalningarna? Jo, de varierar. Det är 28 länder. Jag vill säga så här: Av de 28 är vi bland dem som ligger bäst till. Vi ligger inte allra bäst till, men det finns många länder som har väldigt stora problem med det här. Vi ligger ganska bra till, men det är inte nog bra. Det är därför vi ska försöka göra extra tidiga utbetalningar 2016. Att kompensera med ränteutbetalningar och sådana saker skulle vara i strid med de statsstödsregler som finns. Det är ingenting som vi ska försätta landet i, att göra utbetalningar som är i strid med de statsstödsregler som finns.

Sedan vänder jag mig till Lars Tysklind. Jag missade att svara på en av dina frågor som du hade i ditt första inlägg. Kontrollresultaten kommuniceras direkt till lantbrukarna. Det som händer i oktober 2016 är att effekterna i avvikelserna beräknas, det vill säga man tar fram hur stora avdrag som ska göras beroende på hur stora felen är.

Sedan gäller det livsmedelsstrategin. Jo, den försenas ett par månader. Det är inte bra. Men jag vill ändå säga att alliansregeringen försenade den nationella livsmedelsstrategin med många år. I den här kammaren väckte mitt parti faktiskt motioner flera år i rad om att vi måste ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det avslogs, avslogs och avslogs. Men jag är väldigt glad över att alla partier nu inser vikten av att vi tar fram en nationell livsmedelsstrategi. Den är så viktig att vi inte ska slarva fram den. Där måste vi ha en nära dialog mellan partierna, så att det inte igen blir partipolitisk prestige. En nationell livsmedelsstrategi är faktiskt värd en samling i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Eskil Erlandsson tyckte att jag talade högt. Samtidigt säger han att han inte hörde något. Jag har inte förmåga att tala högre än så. Jag ska upprepa vad jag sa.

7 av 9 miljarder betalades ut i december och i början av januari. 1 miljard av kompensationsstödet betalades ut i mars. Det kommer att bli en del slutbetalningar i juni och i november. Vi kommer att se till att man gör extra tidiga utbetalningar av 2016 års stöd. Jag följer den frågan väldigt noga på Jordbruksverket och har också dialog med kommissionärerna kring att man får göra det.

Jag talade också om konkurrenskraft och de insatser som regeringen har gjort för att öka konkurrenskraften. Bland annat handlar det om att återställa. Eskil Erlandsson och den förra regeringen minskade dieselskattereduktionen, som har en jättestor betydelse för lantbruket. Vi höjer den från 90 öre till 1,70. Det är en kostnad på 900 miljoner på tre år.

Jag glömde att säga en sak. Norrlandsstödet, som man inte har utnyttjat fullt ut sedan 1997 eller 1998, tror jag, har också kompenserats fullt ut. Vi har gått in för att göra stora satsningar på export med mera.

Det var ungefär det jag sa.

500 miljoner i kreditgarantier är inga likvida medel. Det är kreditgarantier. Bland annat de solvensregler som finns i dag gjorde att det här inte var något alternativ. Det avfärdades också av näringen och bankerna. Det är ingenting att köra igenom.

Anders Forsberg! Varierar utbetalningarna? Jo, de varierar. Det är 28 länder. Jag vill säga så här: Av de 28 är vi bland dem som ligger bäst till. Vi ligger inte allra bäst till, men det finns många länder som har väldigt stora problem med det här. Vi ligger ganska bra till, men det är inte nog bra. Det är därför vi ska försöka göra extra tidiga utbetalningar 2016. Att kompensera med ränteutbetalningar och sådana saker skulle vara i strid med de statsstödsregler som finns. Det är ingenting som vi ska försätta landet i, att göra utbetalningar som är i strid med de statsstödsregler som finns.

Sedan vänder jag mig till Lars Tysklind. Jag missade att svara på en av dina frågor som du hade i ditt första inlägg. Kontrollresultaten kommuniceras direkt till lantbrukarna. Det som händer i oktober 2016 är att effekterna i avvikelserna beräknas, det vill säga man tar fram hur stora avdrag som ska göras beroende på hur stora felen är.

Sedan gäller det livsmedelsstrategin. Jo, den försenas ett par månader. Det är inte bra. Men jag vill ändå säga att alliansregeringen försenade den nationella livsmedelsstrategin med många år. I den här kammaren väckte mitt parti faktiskt motioner flera år i rad om att vi måste ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det avslogs, avslogs och avslogs. Men jag är väldigt glad över att alla partier nu inser vikten av att vi tar fram en nationell livsmedelsstrategi. Den är så viktig att vi inte ska slarva fram den. Där måste vi ha en nära dialog mellan partierna, så att det inte igen blir partipolitisk prestige. En nationell livsmedelsstrategi är faktiskt värd en samling i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack ännu en gång för debatten, statsrådet! Jag förutsätter att statsrådet tar debatten på allvar och vänder på alla stenar som finns att vända på för att lösa den synnerligen akuta likviditetssituation som många företagare befinner sig i. Det handlar till exempel om att på allvar titta på frågan om att göra en större delutbetalning innan dessa kontroller är slutförda. Det är alltså en möjlighet att lösa en akut situation för riktigt många företagare som finns just nu.

Till det vill jag lägga, herr talman, att statsrådet var förnämlig på att räkna upp en stor mängd saker som är genomförda. Många av de sakerna genomfördes av den regering som jag var en del av. Andra saker glömde statsrådet att tala om, till exempel att han har varit med om att vid två tillfällen dubbla ungdomsarbetsgivaravgiften, vilket fördyrar för de företagare som har ungdomar i sin verksamhet. Det är många gröna företag som har just ungdomar i sin verksamhet. Det är ungdomar som dessutom behöver och vill ha jobb.

Till det ska läggas att jag inte har fått något svar på min först framställda fråga, nämligen hur statsrådet avser att säkerställa att den tidigareläggning av stöd som statsrådet pratar mycket och länge om blir verklighet och när ett sådant besked kan komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack ännu en gång för debatten, statsrådet! Jag förutsätter att statsrådet tar debatten på allvar och vänder på alla stenar som finns att vända på för att lösa den synnerligen akuta likviditetssituation som många företagare befinner sig i. Det handlar till exempel om att på allvar titta på frågan om att göra en större delutbetalning innan dessa kontroller är slutförda. Det är alltså en möjlighet att lösa en akut situation för riktigt många företagare som finns just nu.

Till det vill jag lägga, herr talman, att statsrådet var förnämlig på att räkna upp en stor mängd saker som är genomförda. Många av de sakerna genomfördes av den regering som jag var en del av. Andra saker glömde statsrådet att tala om, till exempel att han har varit med om att vid två tillfällen dubbla ungdomsarbetsgivaravgiften, vilket fördyrar för de företagare som har ungdomar i sin verksamhet. Det är många gröna företag som har just ungdomar i sin verksamhet. Det är ungdomar som dessutom behöver och vill ha jobb.

Till det ska läggas att jag inte har fått något svar på min först framställda fråga, nämligen hur statsrådet avser att säkerställa att den tidigareläggning av stöd som statsrådet pratar mycket och länge om blir verklighet och när ett sådant besked kan komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack ännu en gång för debatten, statsrådet! Jag förutsätter att statsrådet tar debatten på allvar och vänder på alla stenar som finns att vända på för att lösa den synnerligen akuta likviditetssituation som många företagare befinner sig i. Det handlar till exempel om att på allvar titta på frågan om att göra en större delutbetalning innan dessa kontroller är slutförda. Det är alltså en möjlighet att lösa en akut situation för riktigt många företagare som finns just nu.

Till det vill jag lägga, herr talman, att statsrådet var förnämlig på att räkna upp en stor mängd saker som är genomförda. Många av de sakerna genomfördes av den regering som jag var en del av. Andra saker glömde statsrådet att tala om, till exempel att han har varit med om att vid två tillfällen dubbla ungdomsarbetsgivaravgiften, vilket fördyrar för de företagare som har ungdomar i sin verksamhet. Det är många gröna företag som har just ungdomar i sin verksamhet. Det är ungdomar som dessutom behöver och vill ha jobb.

Till det ska läggas att jag inte har fått något svar på min först framställda fråga, nämligen hur statsrådet avser att säkerställa att den tidigareläggning av stöd som statsrådet pratar mycket och länge om blir verklighet och när ett sådant besked kan komma.

Herr talman! Det är glädjande att ministern vill snabba på 2016 års utbetalningar, även om vi i dag inte vet hur det ser ut och hur det kan se ut eftersom ministern inte har preciserat mycket mer än det. Jag kan även konstatera att ministern inte är beredd att kompensera de bönder som tvingas vänta orimligt länge på stöden. Det tror jag att vi är ganska klara över i lokalen i dag. Jag tycker att det är synd. Jag tror att det är mer än rimligt att man skulle kunna se över någon form av kompensation i det här fallet.

Här i riksdagen finns vi politiker samlade, män och kvinnor med olika bakgrund och olika värderingar. Vi är folkvalda representanter för det svenska folket genom våra politiska partier. Som folkvalda är det vårt ansvar att arbeta för det vi tror är landets bästa utifrån det handslag som vi har fått från våra väljare när de har lagt sin röst på oss.

Mitt handslag eller Sverigedemokraternas handslag handlar om att ta strid för en vettig landsbygdspolitik, vilket involverar sådant som att verka för öppna och levande landskap, ett livskraftigt svenskt jordbruk och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Med detta sagt måste jag säga att det är skamligt hur vi i Sverige behandlar våra bönder. Svenska bönder konkurrerar i dag med andra europeiska lantbrukare men måste följa ett regelverk med tuffare djurlagstiftning, hårdare miljölagstiftning och högre skatt på diesel och arbete, till exempel. Att de dessutom får vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningar är knappast något som bidrar till framtidstro eller en bättre lönsamhet. Vad som i slutändan sker är att våra bönder lägger ned sina verksamheter och att importen av mat från andra länder med lägre ambitioner vad gäller djurskydd och miljö tyvärr ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte bara naivt. Det är också ytterst idiotiskt. Men det är kanske ett naturligt utslag av de politiska misslyckandena i Sverige och ytterst ett resultat av att många viktiga beslut i dag snarare styrs av aktivister med liten eller ingen verklighetsförankring.

Det vi nu tyvärr ser är en svensk landsbygd stadd i dramatisk förändring, med människor av kött och blod som betalar ett alltför högt pris socialt, psykiskt och ekonomiskt.

Herr talman! Det är glädjande att ministern vill snabba på 2016 års utbetalningar, även om vi i dag inte vet hur det ser ut och hur det kan se ut eftersom ministern inte har preciserat mycket mer än det. Jag kan även konstatera att ministern inte är beredd att kompensera de bönder som tvingas vänta orimligt länge på stöden. Det tror jag att vi är ganska klara över i lokalen i dag. Jag tycker att det är synd. Jag tror att det är mer än rimligt att man skulle kunna se över någon form av kompensation i det här fallet.

Här i riksdagen finns vi politiker samlade, män och kvinnor med olika bakgrund och olika värderingar. Vi är folkvalda representanter för det svenska folket genom våra politiska partier. Som folkvalda är det vårt ansvar att arbeta för det vi tror är landets bästa utifrån det handslag som vi har fått från våra väljare när de har lagt sin röst på oss.

Mitt handslag eller Sverigedemokraternas handslag handlar om att ta strid för en vettig landsbygdspolitik, vilket involverar sådant som att verka för öppna och levande landskap, ett livskraftigt svenskt jordbruk och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Med detta sagt måste jag säga att det är skamligt hur vi i Sverige behandlar våra bönder. Svenska bönder konkurrerar i dag med andra europeiska lantbrukare men måste följa ett regelverk med tuffare djurlagstiftning, hårdare miljölagstiftning och högre skatt på diesel och arbete, till exempel. Att de dessutom får vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningar är knappast något som bidrar till framtidstro eller en bättre lönsamhet. Vad som i slutändan sker är att våra bönder lägger ned sina verksamheter och att importen av mat från andra länder med lägre ambitioner vad gäller djurskydd och miljö tyvärr ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte bara naivt. Det är också ytterst idiotiskt. Men det är kanske ett naturligt utslag av de politiska misslyckandena i Sverige och ytterst ett resultat av att många viktiga beslut i dag snarare styrs av aktivister med liten eller ingen verklighetsförankring.

Det vi nu tyvärr ser är en svensk landsbygd stadd i dramatisk förändring, med människor av kött och blod som betalar ett alltför högt pris socialt, psykiskt och ekonomiskt.

Herr talman! Det är glädjande att ministern vill snabba på 2016 års utbetalningar, även om vi i dag inte vet hur det ser ut och hur det kan se ut eftersom ministern inte har preciserat mycket mer än det. Jag kan även konstatera att ministern inte är beredd att kompensera de bönder som tvingas vänta orimligt länge på stöden. Det tror jag att vi är ganska klara över i lokalen i dag. Jag tycker att det är synd. Jag tror att det är mer än rimligt att man skulle kunna se över någon form av kompensation i det här fallet.

Här i riksdagen finns vi politiker samlade, män och kvinnor med olika bakgrund och olika värderingar. Vi är folkvalda representanter för det svenska folket genom våra politiska partier. Som folkvalda är det vårt ansvar att arbeta för det vi tror är landets bästa utifrån det handslag som vi har fått från våra väljare när de har lagt sin röst på oss.

Mitt handslag eller Sverigedemokraternas handslag handlar om att ta strid för en vettig landsbygdspolitik, vilket involverar sådant som att verka för öppna och levande landskap, ett livskraftigt svenskt jordbruk och en tryggad livsmedelsförsörjning.

Med detta sagt måste jag säga att det är skamligt hur vi i Sverige behandlar våra bönder. Svenska bönder konkurrerar i dag med andra europeiska lantbrukare men måste följa ett regelverk med tuffare djurlagstiftning, hårdare miljölagstiftning och högre skatt på diesel och arbete, till exempel. Att de dessutom får vänta i upp till ett och ett halvt år på att få sin slututbetalning av EU-ersättningar är knappast något som bidrar till framtidstro eller en bättre lönsamhet. Vad som i slutändan sker är att våra bönder lägger ned sina verksamheter och att importen av mat från andra länder med lägre ambitioner vad gäller djurskydd och miljö tyvärr ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte bara naivt. Det är också ytterst idiotiskt. Men det är kanske ett naturligt utslag av de politiska misslyckandena i Sverige och ytterst ett resultat av att många viktiga beslut i dag snarare styrs av aktivister med liten eller ingen verklighetsförankring.

Det vi nu tyvärr ser är en svensk landsbygd stadd i dramatisk förändring, med människor av kött och blod som betalar ett alltför högt pris socialt, psykiskt och ekonomiskt.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att om det är några som tar den här diskussionen och bönderna på allvar så är det Socialdemokraterna, och det tycker jag att vi har visat ganska väl. Vi har fortsatt arbeta med det nationella skogsprogrammet. Vi har börjat jobba med en livsmedelsstrategi som nu alla partier är helt överens om att vi ska ha, vilket vi är mycket glada för.

Precis som landsbygdsministern sa tidigare är det klart att den hade kunnat vara färdig för ett antal år sedan om man hade varit beredd att göra det tidigare. Det är väl inte så att den här krisen uppstår precis i september 2014 när man byter regering. Den här krisen och hur det ser ut för våra bönder i Sverige började längre tillbaka i tiden.

Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att försöka underlätta och se till att våra bönder får vettiga villkor och givetvis också titta på konkurrensför- och nackdelar för Sverige. Men det är klart, vi kommer aldrig att tulla på djurskyddet och sådana viktiga frågor. Där är vi stenhårda. Vi vill ha ett starkt djurskydd i Sverige, och vi tror att det är en konkurrensfördel för Sverige att vi har det.

Som jag sa tidigare: Det är inte acceptabelt att bönderna får vänta i ett och ett halvt år på sin lön. Så kan vi inte ha det. Just därför har vi börjat arbeta med CAP 2021, så att de inte ska råka ut för detta ett år till, och dessutom betalas 2016 års stöd ut tidigare. Det är vi helt övertygade om att vi kommer att lyckas med.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att om det är några som tar den här diskussionen och bönderna på allvar så är det Socialdemokraterna, och det tycker jag att vi har visat ganska väl. Vi har fortsatt arbeta med det nationella skogsprogrammet. Vi har börjat jobba med en livsmedelsstrategi som nu alla partier är helt överens om att vi ska ha, vilket vi är mycket glada för.

Precis som landsbygdsministern sa tidigare är det klart att den hade kunnat vara färdig för ett antal år sedan om man hade varit beredd att göra det tidigare. Det är väl inte så att den här krisen uppstår precis i september 2014 när man byter regering. Den här krisen och hur det ser ut för våra bönder i Sverige började längre tillbaka i tiden.

Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att försöka underlätta och se till att våra bönder får vettiga villkor och givetvis också titta på konkurrensför- och nackdelar för Sverige. Men det är klart, vi kommer aldrig att tulla på djurskyddet och sådana viktiga frågor. Där är vi stenhårda. Vi vill ha ett starkt djurskydd i Sverige, och vi tror att det är en konkurrensfördel för Sverige att vi har det.

Som jag sa tidigare: Det är inte acceptabelt att bönderna får vänta i ett och ett halvt år på sin lön. Så kan vi inte ha det. Just därför har vi börjat arbeta med CAP 2021, så att de inte ska råka ut för detta ett år till, och dessutom betalas 2016 års stöd ut tidigare. Det är vi helt övertygade om att vi kommer att lyckas med.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att om det är några som tar den här diskussionen och bönderna på allvar så är det Socialdemokraterna, och det tycker jag att vi har visat ganska väl. Vi har fortsatt arbeta med det nationella skogsprogrammet. Vi har börjat jobba med en livsmedelsstrategi som nu alla partier är helt överens om att vi ska ha, vilket vi är mycket glada för.

Precis som landsbygdsministern sa tidigare är det klart att den hade kunnat vara färdig för ett antal år sedan om man hade varit beredd att göra det tidigare. Det är väl inte så att den här krisen uppstår precis i september 2014 när man byter regering. Den här krisen och hur det ser ut för våra bönder i Sverige började längre tillbaka i tiden.

Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att försöka underlätta och se till att våra bönder får vettiga villkor och givetvis också titta på konkurrensför- och nackdelar för Sverige. Men det är klart, vi kommer aldrig att tulla på djurskyddet och sådana viktiga frågor. Där är vi stenhårda. Vi vill ha ett starkt djurskydd i Sverige, och vi tror att det är en konkurrensfördel för Sverige att vi har det.

Som jag sa tidigare: Det är inte acceptabelt att bönderna får vänta i ett och ett halvt år på sin lön. Så kan vi inte ha det. Just därför har vi börjat arbeta med CAP 2021, så att de inte ska råka ut för detta ett år till, och dessutom betalas 2016 års stöd ut tidigare. Det är vi helt övertygade om att vi kommer att lyckas med.

Herr talman! Eskil Erlandsson vill att jag vänder på alla stenar. Ja, jag vänder på alla stenar, och jag hoppas också att Eskil Erlandsson kan vara med och vända på stenar kring det här. Givetvis måste vi göra det inom ramen för regelverk som finns för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jag vet att Eskil Erlandsson som är statsråd emeritus hade problem med finanserna. Men det är lite lättare i dag, för i dag har vi faktiskt en finansminister som tror på svenskt produktionsjordbruk. Vi har fått in hundratals miljoner i budgeten för att stärka upp det svenska jordbrukets konkurrenskraft, och jag har räknat upp dem tidigare, både med hög röst och lite lägre röst. Jag hoppas att Eskil Erlandsson har hört något av det, annars är jag beredd att överlämna det skriftligt. Det finns ju också i protokollet därefter.

Avslutningsvis, herr talman, har jag stor förståelse för att lantbrukarna får det besvärligt när inte alla stöd är utbetalda. Men vi ska ändå komma ihåg att 90 procent av lantbrukarna har fått sitt gårdsstöd utbetalt i december, och merparten av den resterande delen av 2015 års stöd kommer att betalas ut löpande under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot finns det en del av kompensationsstödet som betalas ut elva månader senare, alltså i november. Det är inte bra. Alla stöd ska betalas ut så fort som möjligt, och 2016 är ambitionen att göra rekordstora tidiga utbetalningar.

Jag vill ändå säga att det gäller att börja planera en jordbrukspolitik i tid och inte börja sent och slarva, för då blir det problem. Det vill inte jag vara med om, och därför har vi redan nu startat översikten av jordbrukspolitiken efter 2020.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Eskil Erlandsson vill att jag vänder på alla stenar. Ja, jag vänder på alla stenar, och jag hoppas också att Eskil Erlandsson kan vara med och vända på stenar kring det här. Givetvis måste vi göra det inom ramen för regelverk som finns för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jag vet att Eskil Erlandsson som är statsråd emeritus hade problem med finanserna. Men det är lite lättare i dag, för i dag har vi faktiskt en finansminister som tror på svenskt produktionsjordbruk. Vi har fått in hundratals miljoner i budgeten för att stärka upp det svenska jordbrukets konkurrenskraft, och jag har räknat upp dem tidigare, både med hög röst och lite lägre röst. Jag hoppas att Eskil Erlandsson har hört något av det, annars är jag beredd att överlämna det skriftligt. Det finns ju också i protokollet därefter.

Avslutningsvis, herr talman, har jag stor förståelse för att lantbrukarna får det besvärligt när inte alla stöd är utbetalda. Men vi ska ändå komma ihåg att 90 procent av lantbrukarna har fått sitt gårdsstöd utbetalt i december, och merparten av den resterande delen av 2015 års stöd kommer att betalas ut löpande under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot finns det en del av kompensationsstödet som betalas ut elva månader senare, alltså i november. Det är inte bra. Alla stöd ska betalas ut så fort som möjligt, och 2016 är ambitionen att göra rekordstora tidiga utbetalningar.

Jag vill ändå säga att det gäller att börja planera en jordbrukspolitik i tid och inte börja sent och slarva, för då blir det problem. Det vill inte jag vara med om, och därför har vi redan nu startat översikten av jordbrukspolitiken efter 2020.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Eskil Erlandsson vill att jag vänder på alla stenar. Ja, jag vänder på alla stenar, och jag hoppas också att Eskil Erlandsson kan vara med och vända på stenar kring det här. Givetvis måste vi göra det inom ramen för regelverk som finns för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jag vet att Eskil Erlandsson som är statsråd emeritus hade problem med finanserna. Men det är lite lättare i dag, för i dag har vi faktiskt en finansminister som tror på svenskt produktionsjordbruk. Vi har fått in hundratals miljoner i budgeten för att stärka upp det svenska jordbrukets konkurrenskraft, och jag har räknat upp dem tidigare, både med hög röst och lite lägre röst. Jag hoppas att Eskil Erlandsson har hört något av det, annars är jag beredd att överlämna det skriftligt. Det finns ju också i protokollet därefter.

Avslutningsvis, herr talman, har jag stor förståelse för att lantbrukarna får det besvärligt när inte alla stöd är utbetalda. Men vi ska ändå komma ihåg att 90 procent av lantbrukarna har fått sitt gårdsstöd utbetalt i december, och merparten av den resterande delen av 2015 års stöd kommer att betalas ut löpande under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot finns det en del av kompensationsstödet som betalas ut elva månader senare, alltså i november. Det är inte bra. Alla stöd ska betalas ut så fort som möjligt, och 2016 är ambitionen att göra rekordstora tidiga utbetalningar.

Jag vill ändå säga att det gäller att börja planera en jordbrukspolitik i tid och inte börja sent och slarva, för då blir det problem. Det vill inte jag vara med om, och därför har vi redan nu startat översikten av jordbrukspolitiken efter 2020.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har ställt följande frågor till mig:

Varför har regeringen valt att plocka in en tillförordnad generaldirektör utifrån i stället för att använda den ställföreträdande generaldirektör som fanns på plats och som är tänkt att gå in just i en sådan här situation?

Innebär regeringens agerande i den här processen att statsrådet och regeringen förväntar sig att se förändringar i hur Livsmedelsverket arbetar och i så fall på vilket sätt?

Har statsrådet och regeringen på något sätt - till exempel i skriftlig eller muntlig instruktion - ändrat myndighetens uppdrag, inriktning eller arbetssätt och i så fall på vilket sätt?

När det gäller den första frågan kommer regeringen nu att inleda arbetet med att rekrytera en ordinarie generaldirektör för Livsmedelsverket. Under perioden fram till dess att en sådan finns på plats är det angeläget att myndigheten har en ledning som är anpassad för att kunna driva det omfattande arbetet framåt inom livsmedelsområdet. En tillförordnad generaldirektör ger enligt min mening bäst förutsättningar för att detta ska kunna ske.

Regeringen avser inte att göra ändringar i Livsmedelsverkets arbete och har inte heller ändrat myndighetens uppdrag, inriktning eller arbetssätt. Livsmedelsverket har ett viktigt uppdrag, och regeringen har fortsatt förtroende för att myndigheten genomför sitt uppdrag enligt nuvarande instruktion.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Jag vill börja med att säga att det självklart är så att regeringen har utnämningsmakten här, och man kan naturligtvis välja att byta generaldirektör om man vill. Just den delen har jag egentligen inga synpunkter på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag uppfattar som lite avvikande i detta handlar mer om processen, hur det här har gått till och det sätt som man har valt för att hitta en tillfällig lösning tills man får en ny generaldirektör på plats. Det är nämligen så att det finns en ställföreträdande generaldirektör på plats, här som i andra myndigheter, som i normalfallet borde vara den som går in i ett sådant här läge. Men i stället för att använda den personen har regeringen alltså valt att rekrytera en tillförordnad generaldirektör utifrån, i det här fallet från Forum Syd.

Då måste jag ändå fråga statsrådet: Är det vanligt att man gör så här, det vill säga att man plockar in en tillförordnad generaldirektör utifrån i stället för att använda den ställföreträdande generaldirektören som finns på plats? Vad menar statsrådet i så fall är syftet med att över huvud taget ha ställföreträdande generaldirektörer om de ändå inte ska användas för att ersätta en generaldirektör när vederbörande av något skäl inte längre kan fullfölja eller fortsätta sitt uppdrag?

Ministern skriver i sitt svar att regeringen nu kommer att inleda arbetet med att rekrytera en ordinarie generaldirektör för Livsmedelsverket. Det är bra. Jag tror att det är utmärkt. Det är väldigt angeläget att en viktig myndighet som Livsmedelsverket så snabbt som möjligt får en fungerande ordning och en tydlig och långsiktigt inriktad ledning.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsministern: Hur kommer denna rekryteringsprocess att se ut? Kommer det att ske i ett öppet förfarande med möjlighet för flera personer att söka? När tänker landsbygdsministern att tjänsten ska vara tillsatt? Slutligen vill jag fråga vilken profil man söker på den här personen.

(forts.)

Fru talman! Innan kammaren ajournerades ställde Jonas Jacobsson Gjörtler ett antal frågor om rekryteringsprocessen gällande den nya generaldirektören på Livsmedelsverket. Jag ska försöka svara på följdfrågorna.

Den första frågan gällde om processen kommer att vara öppen. Mitt svar på den frågan är ja. Annons kommer att gå ut offentligt, och därefter följer ett ansökningsförfarande som hanteras i sedvanlig ordning av Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan gällde profilen på den nya generaldirektören. Mitt svar på den frågan är att kravprofilen tas fram på Regeringskansliet på sedvanligt sätt. Den kommer också att förankras av berörda på Regeringskansliet.

Den tredje frågan gällde när generaldirektören ska tillsättas. Mitt svar på den frågan är givetvis snarast möjligt efter avslutad process. Dock vet vi att rekrytering av generaldirektörer kan dra ut på tiden. Det har vi erfarenhet av. Men under den tiden har regeringen försökt säkerställa att det finns en väl fungerande ledning på plats och att myndigheten fortsättningsvis driver sin verksamhet enligt gällande instruktion.

Jag hoppas att Jonas Jacobsson Gjörtler med detta har fått svar på frågorna i interpellationen och även på följdfrågorna.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Det låter positivt att det kommer att vara en öppen process och att kravprofilen arbetas fram i vederbörlig ordning. Allt detta låter bra. Jag tolkar det som att utnämningen inte redan är klar, det vill säga att regeringen inte på förhand har bestämt sig för vem som ska tillsättas utan att det verkligen är fråga om en öppen process. Det gläder mig, och jag tackar igen för svaret.

Jag ställde lite tidigare i mitt anförande en fråga som jag inte fick svar på. Min fråga gällde att en tillförordnad generaldirektör plockas in utifrån i stället för att använda ställföreträdaren. Menar landsbygdsministern att det är vanligt att göra så? Vad är i så fall syftet med att alls ha en ställföreträdande generaldirektör, om man ändå inte tänker använda denne i ett sådant läge?

Jag tänkte inte säga något mer om den delen. Det är självklart viktigt vilka som leder våra myndigheter. Men en annan sak som också är viktig är vilket uppdrag myndigheten har. Även här vill jag tacka landsbygdsministern för ett tydligt besked i hans interpellationssvar, nämligen att regeringen inte har ändrat eller avser att ändra Livsmedelsverkets uppdrag, inriktning eller arbetssätt. Det är viktigt att hålla fast vid den linjen, anser jag.

De förändringar som har skett när det gäller Livsmedelsverkets förhållningssätt och arbetsmetod gentemot livsmedelsbranschen i form av mer dialog och en strävan att arbeta mer konstruktivt än tidigare är viktigt. Det finns ett antal bra exempel på hur det har fungerat väl under senare tid, till exempel Förenklingsresan livsmedelsindustrin. Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Tillväxtverket jobbar för att bättre förstå, förenkla och förbättra företagarnas vardag. Syftet är att åstadkomma tillväxt, utveckling och export.

Därför vore det olyckligt om regeringen skulle hamna i ett läge där ett ledningsskifte innebär att myndigheten återgår till en annan ordning med mer hårdför myndighetsaktivism. Vi ska inte behöva hamna där. Det gläder mig mycket att landsbygdsministern därför är tydlig i sitt svar.

Inte minst arbetet med livsmedelsstrategin brukar regeringen lyfta fram som viktigt. Då vore det olyckligt om Livsmedelsverket plötsligt ändrar förhållningssätt och i slutändan kommer att motverka eller i varje fall inte bidra till eller medverka konstruktivt till ökad tillväxt och export inom livsmedelsbranschen. Det är viktigt. Jag uppfattar att även landsbygdsministern tycker att det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill för säkerhets skull fråga landsbygdsministern om han är beredd att lova och på vilket sätt han i så fall är beredd att följa upp och kontrollera att uppdrag, inriktning och arbetssätt för Livsmedelsverket verkligen ligger fast framöver.

Fru talman! Livsmedelsverket har många viktiga uppdrag. Ett av de uppdragen som Jonas Jacobsson Gjörtler berör är hur man agerar gentemot de företag som finns på området. Det arbete som pågår i fråga om förenkling tillsammans med Jordbruksverket och Tillväxtverket är viktigt. Regeringen har inga ambitioner att förändra instruktionerna på det området.

Tillsättningen av en tillförordnad generaldirektör har ingenting att göra med en förändring av uppdraget till myndigheten. Vi kommer att följa upp verksamheten. Regeringen följer kontinuerligt upp myndigheternas verksamhet.

Jag känner mig trygg med den externa rekryteringen. Det är fråga om en person som har åtta år i verket som avdelningschef och därför är väl förtrogen med verksamheten. Jag är övertygad om att den tillfälliga lösningen tills det finns en ordinarie generaldirektör på plats kommer att vara alldeles utmärkt.

Jag tackar för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.