Herr talman! År 2007 drabbades Syrien av den värsta torka regionen hade upplevt. Den varade i tre år, och när kriget bröt ut var är redan 1 ½ miljon människor på flykt. I den till synes bortglömda konflikten i Sudan är 2 miljoner människor på flykt. 300 000 har dödats. I sin rapport om läget i Darfur konstaterar FN att miljöproblem, resursbrist och torka ger delförklaringar också här. I Östafrika räknade Sida tidigare med en allvarlig svältkatastrof varje årtionde. I dag inträffar torkan vartannat år. Det är likadant i Palestina, Libanon och på hela Afrikas horn. Torkan är inte ensam krigsorsak, men där inget annat längre kan gro har extremism, motsättningar och krig desto lättare att slå rot.
Klimatförändringarna är inte något avlägset hot i framtiden. Det handlar inte bara om våra barn - det handlar om oss. Men mänskligheten står inte handlingsförlamad. Vi vet vad som kan göras. I de delar av Somalia där bland annat svenskt bistånd nått fram behöver inte längre torka betyda svält. Den svenska regeringens bidrag till FN:s gröna klimatfond ger styrka till det internationella klimatarbetet. Och detta är viktiga signaler inför klimatmötet i Paris.
Sverige bygger broar mellan rika och fattiga länder. När vi förmår leva upp till de löften som getts växer förtroende, som ger hopp om att ett fungerande och accepterat klimatavtal kan komma på plats. För vi kan minska de globala utsläppen, men det går bara om varje enskilt land gör sitt. Utsläppens konsekvenser är globala, men varje utsläpp är lokalt.
Vi gör nu de nödvändiga investeringarna för att Sverige ska nå upp till sina klimat- och miljömål. Vi ska binda samman Sverige med snabb järnväg. Vi investerar i tåg som kan gå i tid, i bättre kollektivtrafik och i smart infrastruktur. Bilar som går på biogas eller el ska inte vara high-tech för miljönörden utan vara tillgängliga för alla.
Klimatsmarta små, billiga hyresrätter ska byggas, och miljonprogrammets bostadsområden och skolor ska rustas upp. Ett till 100 procent förnybart energisystem ska bli verklighet genom investeringar i solenergi, vindkraft, energieffektivisering och smarta elnät. Bönder ska få stöd att producera biogas till våra bilar, och efterfrågan på ekologisk mat ska mötas.
Skatteväxling ska genomföras, så att det som är bra för miljön blir billigare och det som är dåligt för miljön blir dyrare. Detta är en politik som ger jobb, teknikutveckling och företagande här och nu. Det är också en politik som tar klimatansvar för framtiden.
Herr talman! Jag tycker mig se konturerna av en renässans. Stämningsläget i världen förändras. Att lösa den globala miljö- och klimatkrisen är inte längre en fråga om uppoffring. Hållbarhet är vägen till mer attraktiv, coolare, teknologiskt mer avancerad, hälsosam och demokratisk framtid när vi äntligen förstår att vår framgång beror på vår förmåga att sköta vårt hem - jorden.
Planeten vilar på en egg. Vart ska vi titta - mot en återvändsgränd eller mot en hållbar framtid? Så uttryckte miljöprofessor Johan Rockström det i årets populäraste sommarprogram. Han beskriver hur det vi gör i dag och det vi inte gör har effekter långt in i framtiden. Det är en insikt att ha med sig när man arbetar med politik, och den gäller inte bara miljöpolitik.
Inom det område som jag ansvarar för i regeringen, skolpolitiken, blir det särskilt tydligt. En nedskärning nu får sina största konsekvenser när dagens barn lämnar skolan och inte har möjlighet att bygga sin framtid, skaffa ett jobb och saknar makt över sitt liv. Det är likadant med en investering i skolan. I dag kan den tyckas vara en kostnad i budgettabellen, men när våra barn får den tid de behöver med sina lärare, blir mötta och lyssnade till, får känna respekt och lära sig respektera andra, lära sig saker, börja tro på sig själva och kan växa till att bli de vuxna de vill vara, betalar den sig om och om igen, mänskligt och samhällsekonomiskt.
När vi säger "skolan" tänker vi gärna på byggnaden, platsen dit vi gick. Men när tanken för oss vidare minns vi i stället vad vi kände när vi gick dit - vännerna, en lärare som trodde på oss - och i grunden är det just detta som skolan är. Eleven måste känna tillit till läraren och mötas av höga förväntningar som uppfattas som ärliga. Eleven måste våga ta plats i klassrummet, prova, göra fel för att göra om och prova igen, och bara läraren kan bygga en sådan miljö. Det är detta som gör lärarjobbet så utmanande, fantastiskt och unikt.
En sak är sann oavsett vilka barn vi pratar om - små eller stora, barn som kan stava redan i förskoleklassen eller barn som aldrig läst en bok före sin första skoldag, barn som är pojkar och barn som är flickor, barn som är nyanlända och barn som är gammalanlända - det är i relationen mellan lärare och elev som lärandet uppstår. Därför handlar regeringens investeringar så mycket om hur den relationen kan stärkas. Lärare ska ha bra möjligheter att klara sitt uppdrag, och elever ska ha bra möjligheter att göra sitt jobb.
Tänk på dig själv! När du är stressad, är du då som bäst på att se andra, att sätta dig in i en annans situation och förstå hur en annan människa tänker? Nej. Lärare i dag är en av våra mest stressade yrkeskårer, och just de egenskaper som är allra viktigast för läraryrket är bland de första vi tappar när vi blir stressade. Därför investerar regeringen i lärarkåren. Fler ska anställas i de tidiga åren, så att lärarna får mer tid för sitt arbete. En läsa-skriva-räkna-garanti tas fram, så att lärarna får större makt att sätta in särskilt stöd när de ser att en elev behöver det. Två nationella prov har tagits bort, och de kvarvarande digitaliseras, så att lärarna får mer tid för lärandet. Lärares löner höjs. Rektor stärks i sitt pedagogiska ledarskap.
Ska eleverna kunna prestera bra måste de må bra, men den psykiska ohälsan ökar bland unga. Var femte flicka drabbas ofta av ängslan, oro eller ångest. Det är inte något som bara händer, utan det är resultatet av hur samhället förändras. Ett av de vanligaste skälen till att unga känner oro är att de oroar sig för skolresultat och för om de kommer att kunna få ett jobb i framtiden. Den höga ungdomsarbetslösheten fortplantar sig till oro på grundskolorna.
Andra oroar sig över sin familjs ekonomiska situation. När barn växer upp i fattigdom märks det i deras oro, och det märks i skolan. Det är inte lätt att som lärare nå fram till en elev som oroar sig för sina föräldrar. Därför är investeringarna för jämlikhet - för att stärka de familjer som har det tuffast, sluta utförsäkra sjuka föräldrar, ge också arbetslösa eller ensamstående föräldrar möjlighet att ställa upp som de vill för sina barn - också investeringar för att förbättra skolans möjligheter att lyckas med varje elev.
En majoritet av eleverna i Sverige tycker att det är roligt att gå till skolan. De har förtroende för sina lärare. Nio av tio lärare och elever möter varandra med respekt. Men att de allra flesta känner på det sättet räcker inte. Ett barn som utsätts för mobbning är inte en siffra i statistiken, utan det är en ung människa som fråntas sin rätt att växa, utvecklas och känna tillit.
Lärandet och skolmiljön hör ihop. Bryts självkänslan ned blir det inga bra skolresultat. Elever har rätt att få koncentrera sig på sin utbildning. Man ska inte behöva vara rädd för vad som händer på rasten.
Det är sannolikt inte fler som upplever mobbning i dag än tidigare, men för dem som är utsatta finns det inte längre något slut. I skenbart skydd av nätets anonymitet fortsätter kränkningarna på kvällar och helger. Samtidigt tar sig mobbningen nya uttryck. Så kallad bötning, en form av utpressning, sprider sig på högstadieskolor. Många utsatta berättar inte för någon av skam och rädsla för ytterligare kränkningar.
Vi vuxna behöver ta del av den värld som våra unga befinner sig i. Det är det långsiktiga, systematiska och närvarande arbetet som avgör om en skola lyckas. Därför är regeringens investeringar i fler lärare och mer tid för lärarna att göra sitt jobb också en investering i en bättre arbetsmiljö i skolan.
På skolor som lyckas i arbetet mot kränkningar och för studiero är ofta elevhälsan en motor. Från nästa år investerar regeringen 200 miljoner i elevhälsa. Det är pengar som ska leda till ökad tillgänglighet och stärkt kvalitet. Det är särskilt viktigt för dem som upplever mest utsatthet i skolan i dag - unga tjejer, unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning.
Lärare behöver tid för att se kränkningar men också verktyg för att handla när de ser. Ett av de nationella skolutvecklingsprogram som nu inrättas handlar om att ge lärare och rektorer verktyg för att bygga trygghet och studiero. Det är inget tomtebloss, en tillfällig satsning, tills vi vänder blicken åt ett annat håll. Det handlar om att se eleverna. Det är en långsiktig och systematisk investering så att lärare och rektorer får kontinuerlig utveckling och kan lära av varandra om sådant som normkritisk pedagogik och hur vi arbetar effektivt mot diskriminering och kränkningar.
Herr talman! Det kan låta högstämt, men det är inte min mening. Det är ett konstaterande. Vår framtid avgörs av två saker: hur vi klarar att möta klimathotet och vilken skola vi ger våra barn. Då handlar det inte om någon annan någon annanstans någon annan gång. Det handlar om oss. Det är vi som måste agera utifrån vår kunskap. Vi har verktygen och metoderna. Vi avgör hur framtiden formas genom de beslut vi fattar eller väljer att inte fatta i dag.
(Applåder)