Statsministerns frågestund - 2015-09-24

Herr talman! Den 27 april 2014 sa Stefan Löfven, då ännu inte statsminister: "Om jag får bilda regering kommer jag att kräva besked av varje statsråd och varje myndighetschef om ett beslut innebär fler jobb eller ej".

Statsministerns frågestund

I måndags fick vi svaret här i denna kammare när regeringen Löfven presenterade en budgetproposition som inte når arbetslöshetsmålet och som riskerar att minska sysselsättningen i Sverige.

Varför ljög du om jobben, Stefan Löfven?

(Applåder)

Herr talman! Det stämmer att vi har ett mycket tufft mål för att ta ned arbetslösheten. Jag vägrar att acceptera att människor går arbetslösa. Vuxna människor ska vara i arbete. Vi har haft en situation där arbetslösheten ökade under den förra regeringen, det är ett faktum.

Nu har vi vänt på den politiken. Det är slut på skattesänkningar och på nedskärningar. Nu är det offensiva investeringar som gäller. Om Anna Kinberg Batra läser vår finansplan kan hon se att vi beräknar att det på två år skapas 150 000 nya jobb.

Det kommer inte att räcka. Vi måste göra mer. Därför hänger vi fast vid det målet. Vi har vår jobbagenda. Det måste investeras mer. Vi måste ha en mycket mer aktiv näringspolitik, och vi måste se till att människor genom kompetensutveckling kan ta de jobb som växer fram.

Att man inte når målet på ett år är bara ett bevis på att målet inte ska vara för lätt att uppnå. Det ska ta lite tid. Vi ska ha nått det målet 2020.

(Applåder)

Herr talman! "I grunden är det ganska enkelt", sa Stefan Löfven i denna kammare i partiledardebatten i juni. "Jobb skapas inte genom att tömma arbetslösas plånböcker. Jobb skapas när vi fyller företagens orderböcker."

Men nu drabbas ju båda hårt av till exempel en politik där sex av tio svenskar får mindre kvar i plånboken. Orderböckerna drabbas av bensin- och dieselskattehöjningar, dyrare el, dyrare anställningar, och jag skulle kunna fortsätta med den uppräkningen.

Vad jag undrar är inte bara om statsministern har ett mål utan hur vägen dit ser ut. Hur gick granskningen av dessa jobb till, och vad svarade statsråden och myndighetscheferna om detta blev resultatet?

Stefan Löfven har ju ingen jobbagenda, men han har en väldigt jobbig agenda.

(Applåder)

Herr talman! Ja, det kan vara lite ansträngande att ta över efter en regering som bara kunde sänka skatterna.

Jag ska berätta för Anna Kinberg Batra vad som är väldigt viktigt för näringslivet och vad vi måste rikta in oss på.

Det ena är att se till att vi har en kompetensförsörjning. Vi måste se till att människor är utbildade för de jobb som kommer fram. Därför har vi satsat på ett kunskapslyft.

Det andra är att se till att vi har en aktiv näringspolitik där man utvecklar de nya varorna och tjänsterna som ska sälja i en allt större och alltmer integrerad global ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det tredje är att se till att vi har en långsiktig och bred överenskommelse i energifrågan. Det har näringslivet efterfrågat länge, och vi är på gång i den frågan.

Det fjärde är att se till att vi har ett bra strukturerat statligt riskkapital så att vi kan stötta entreprenörerna eftersom det är de som ska ta fram de nya produkterna.

Det är dessa frågor inklusive satsningen på infrastrukturen och satsningen på bostäderna som kommer att skapa framgång för Sverige.

Sänka skatterna var dödfött, som vi har sett. Nu investerar vi för att Sverige ska gå framåt.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! I måndags presenterade regeringen sin budget. Föga förvånande ser vi hur kostnaderna för den misskötta invandringspolitiken skenar. Nu anslås hela 170 miljarder kronor för den kommande budgetperioden. Detta bygger dessutom på en inaktuell prognos från tidigare i somras. Under de senaste sju dagarna har 7 221 människor sökt asyl i Sverige. Det är alltså tusen människor varje dag. Det kommer rimligen också att innebära högre kostnader. Det finns ett stort hål i Stefan Löfvens budget. Hur stort det hålet är vet vi inte, men vi vet att det är stort.

Min fråga till Stefan Löfven är då förstås: Hur ska detta finansieras? Nu gissar jag att vi kommer att få höra floskler om att alla EU-länder måste ta sitt ansvar, att alla kommuner måste ta sitt ansvar och att detta är en vinst på lång sikt. Bortsett från det: Hur ska detta finansieras? Vem ska betala?

(Applåder)

Herr talman! Det är en bra rationalisering när frågeställaren också ger svaret. Tyvärr har han fel.

Det är viktigt att vi ser till att ta hand om de människor som kommer till Sverige. De måste kunna söka asyl. Det är ett moraliskt, anständigt åtagande som landet gör.

Men det är klart att det också är viktigt att alla länder tar sitt ansvar, och det är därför som arbetet sker där ute, för att se till att alla EU:s länder tar sitt ansvar. Det är därför som det är viktigt att alla Sveriges kommuner tar sitt ansvar. Om man delar på ansvaret blir det självfallet mycket lättare.

Alla siffror som Sverigedemokraterna slänger sig med brukar inte stämma. Jag kan bara konstatera att jag senast nu i EU-nämnden hörde att Sverigedemokraterna mycket väl tycker att vi ska ha en asylpolitik. Så jag förstår inte hur Sverigedemokraterna ska få sin budget att gå ihop. Precis i det hålet brukar det rymmas mycket.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att Stefan Löfven svarade på precis det sätt som jag förutspådde, och det var som sagt inte oväntat. Men han svarade ju inte på min fråga. Hur ska detta finansieras? Vem ska betala? Vad och vem får stå tillbaka?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Stefan Löfven sa nu till mig här att vi slänger oss med siffror som inte stämmer. I själva verket är det Stefan Löfvens budgetsiffror som inte stämmer därför att de bygger på en prognos som nu är fullständigt inaktuell.

Jag ställer min fråga igen. Stefan Löfven, när vi nu får den nya prognosen från Migrationsverket, när vi nu får se vilka ytterligare effekter som den kommer att få på svensk ekonomi, vem ska betala? Vad får stå tillbaka?

(Applåder)

Herr talman! Vi har precis lagt fram en budget som är finansierad krona för krona och som vänder på Sveriges utveckling från skattesänkningar och nedskärningar till att Sverige ska in i arbete. Det finns inget annat sätt än att människor är i arbete för att vi långsiktigt ska ha en hållbar utveckling där vi både kan ha en välfärd och kan ta hand om människor på flykt.

Om Sverigedemokraterna läser budgeten framgår där med all önskvärd tydlighet hur vi har finansierat precis varenda reform, och det är den, jobbagendan och investeringar som gäller. Det är att människor kommer in i utbildning och att vi har en näringspolitik som gäller. Då får vi råd med den välfärd som vi ska ha, och då har vi också råd att visa den solidaritet som behövs för människor som flyr. Det ska Sverige, alla kommuner och alla EU:s länder göra. Det är därför som jag arbetar enträget i EU för att så ska ske.

Vi kommer att klara detta. Det blir en ansträngning när många människor tvingas att fly, ja. Men vi ska klara det tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Beslut om vad som ska göras med Vattenfalls kolgruvor i Tyskland är det största klimatbeslut som denna regering kommer att fatta. Det är kanske det viktigaste beslut för världens klimat som du kommer att fatta i ditt liv, Stefan Löfven.

Nu vill regeringen sälja. Vi vet att en köpare kommer att elda upp kolet. Vi vet att det är fullständigt ohållbart för jordens klimat. När man frågar regeringsföreträdare om detta säger de att regeringen på grund av ägardirektiven inte kan säga nej till en försäljning. Jag ifrågasätter riktigheten i det.

Så sent som förra hösten bestämde regeringen att Vattenfall inte skulle få bryta de nya kolgruvor som man har option på. Man gick in och fattade ett beslut på klimatmässig grund som hade företagsekonomiska konsekvenser. Nu är det tydligen inte möjligt att göra samma sak. För mig är det obegripligt. Särskilt obegripligt är det med tanke på att Riksrevisionen pekar på att regeringen bör styra Vattenfall bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Varför gick det att fatta det beslutet i oktober förra året medan man i dag inte kan tacka nej till en försäljning?

Herr talman! Regeringen har tagit ett helhetsgrepp om Vattenfall och gett tydliga direktiv, att Vattenfall i enlighet med riksdagens beslut ska vara både affärsmässigt och ledande i omställningen till klimatvänlig energi. Det är Vattenfalls uppdrag.

Vattenfall hanterar det uppdraget bäst genom att styrelsen och dess verkställande ledning ser till att leva upp till de direktiv som ägarna ger. Det är en bra ordning i det privata näringslivet, och det är en bra ordning för de statliga företagen. Därför gäller den ordningen.

Nu har Vattenfall meddelat hur de vill hantera den här processen. Vi får se vart den tar vägen. Vi vet inte det, men självfallet kommer näringsministern att följa det mycket noga och se vilket förslag som kommer från Vattenfall. Då får vi ta ställning till det beslutet.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag menar att det inte håller. Man kan inte ena stunden säga att vi säger åt Vattenfall att inte öppna nya gruvor på grund av klimatet och i nästa stund säga att vi inte får hindra en försäljning med klimatargumentation. Man får bestämma sig för vad man får göra och vad man inte får göra.

Särskilt allvarligt blir det eftersom Riksrevisionen påpekar att regeringen bör styra Vattenfall hårdare. De påpekar att en försäljning av kolgruvorna inte innebär någonting positivt för klimatet, snarare tvärtom.

Är det inte i själva verket så att det beslut som fattades förra året, att inte öppna nya gruvor, och som marknadsfördes som någonting bra för klimatet, nu riskerar att i praktiken rivas upp, då en köpare även får tillgång till de optioner på nya gruvor som Vattenfall innehar?

Herr talman! Återigen: Vi har ägardirektiv. Vi styr Vattenfall. Vi har varit tydliga med att styra Vattenfall i miljövänlig riktning. Vi har tillsatt två personer i dess styrelse som har den kompetens som behövs för det. Vattenfall ska skötas affärsmässigt, för vi vill självfallet ha ut maximalt av bolaget, men det ska göras på ett så klimatvänligt sätt som möjligt. Det kan vara en viss skillnad, Jonas Sjöstedt, mellan en ännu icke påbörjad produktion och något som redan är påbörjat.

En sak tror jag inte att Sjöstedt skulle uppskatta, nämligen om andra länder kom till Sverige och sa vad vi ska göra med våra tillgångar, hur vi ska sköta vår energipolitik. Därför tror jag att det är bra att inte Sverige bestämmer över Tyskland och deras energipolitik.

Herr talman! Så kom den vecka då vändningen för Sverige skulle komma. Budgeten lades på riksdagens bord. Vi såg en idélös regering som presenterade en budget som är underfinansierad, och, vilket är riktigt allvarligt, man klarar inte jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I ett tidigare inlägg försökte Stefan Löfven berätta vad Svenskt Näringsliv ville, vad de behövde. Problemet för Stefan Löfven är att alla som granskar regeringens jobbpolitik säger att den inte fungerar. Svenskt Näringsliv kritiserar, Almega kritiserar, Nordea kritiserar, SEB kritiserar. Då kan Stefan Löfven säga att det är lite jobbigt, men vi behöver inte lyssna på dem.

Gå till era egna myndigheter, statsministern! Konjunkturinstitutet kritiserar jobbpolitiken. Finansinspektionen tror inte att regeringen kommer att kunna nå målet. Arbetsförmedlingen var ute häromdagen och sa att den förda jobbpolitiken inte fungerar.

Jag skulle vilja fråga Stefan Löfven: Finns det någon oberoende bedömare som Stefan Löfven kan hänvisa till som tror på regeringens jobbpolitik?

Herr talman! Jag konstaterar att Ullenhag har höga förväntningar på vår jobbpolitik. Det beror säkert på att den egna inte alls fungerade. Man lämnade efter sig en högre arbetslöshet än när man tillträdde.

Det måste till något som är betydligt mer annorlunda. Det går inte att tro att om man sänker skatterna blir allting bra. Det är därför vi gör den vändning som vi talar om. Vi gör en rejäl investering i infrastrukturen, för både människor och gods måste kunna ta sig fram i landet. Vi gör en rejäl investering i bostäder, för det finns alltför många som inte kan flytta dit där jobben finns, och studenter hittar inte bostäder på orter där de ska studera.

Vi måste ha en näringspolitik som utgår från att Sverige kan göra väl i en global ekonomi. Det kräver innovation, det kräver riskkapital, det kräver kompetens och det kräver en exportstrategi. Det ger vi oss på.

Vi måste ha människor som kan ta jobben. Ett resultat av den borgerliga politiken är nämligen att vi har nästan 400 000 som är arbetslösa samtidigt som 80 000 jobb inte blir tillsatta eftersom företagen inte hittar rätt kompetens. Den vändningen måste göras.

(Applåder)

Herr talman! Med all respekt, statsministern, ledarskap handlar om att svara på frågor och ta ansvar. Jag tror inte att ens statsministern själv tycker att han svarade på frågan. Vi tar den en gång till:

Kan statsministern ge exempel på någon oberoende bedömare som tror på regeringens jobbpolitik?

Herr talman! Jag börjar med ungdomsarbetsgivaravgifterna. Det var alldeles uppenbart ett stort misslyckande för den förra regeringen. Det är precis där vi vänder. Ungdomsarbetsgivaravgifterna skulle vara lösningen på ungdomsarbetslösheten. Det visade sig att ungdomsarbetslösheten ökade. Det har kostat 110 miljarder kronor sammanlagt, och arbetslösheten har ökat med 20 000-30 000 ungdomar.

Det är en jobbpolitik som är fullständigt misslyckad eftersom det innebär att ungdomar inte får den utbildning de behöver. Då hjälper det inte att sänka skatterna. Den vändningen gör vi nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Läs Västmanlands Läns Tidning om Madeleine, 24 år, som nu får det första traineejobbet. Hon går från arbetslöshet till jobb och utbildning. Hon kommer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det är framtiden.

(Applåder)

Herr talman! I regeringsförklaringen står det att familjepolitiken stärks för att ge alla barn lika goda livschanser. Det är lovvärt, men när regeringen samtidigt minskar valfriheten för barnfamiljer går det inte ihop. Vi kristdemokrater är övertygade om att varken statsministern, med all respekt, eller något annat statsråd i regeringen är lämpligast att avgöra vad som är bäst för varje enskild familj. Men det håller regeringen uppenbarligen inte med om.

Jag såg på tv i veckan där statsrådet Regnér i något soffprogram sa: Vi vill komma åt att förändra människors liv. Det är ett anmärkningsvärt uttalande, och jag skulle vilja fråga statsministern: Hur långt är statsministern beredd att gå för att ändra i människors liv och tvinga in landets barnfamiljer i samma mall?

Herr talman! Det som avses är att vi vill vika ytterligare en månad i föräldraförsäkringen till vardera föräldern. Vi gör det för att vi vill förändra - ja, jag vill förändra - inte minst kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. Vi har ett strukturellt problem på vår arbetsmarknad och i samhällslivet över huvud taget där kvinnor kommer sämre ut. De har sämre möjligheter till utveckling - sämre löneutveckling, sämre pensioner. Så kan det inte få vara. Vi måste ta till vara alla människors potential.

Alla vet att en stor del av skulden till detta är det ojämna uttaget i föräldraförsäkringen. Kvinnor förutsätts vara hemma mer, och då satsar arbetsgivarna mer på männen. Vi kan inte ha det på det sättet, utan vi ska ha en föräldraförsäkring som ger möjligheter för både barn och föräldrar. Det är i grunden en jättefin reform, men den ska även bidra till jämställdhet.

Jag leder världens första feministiska regering, och jag är oerhört stolt över det. Då ska vi också se till att på riktigt slåss för jämställdheten.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill understryka att jämställdheten är viktig. Det tycker vi kristdemokrater, om det nu behöver sägas i kammaren. Men föräldraförsäkringen är inte i första hand ett redskap för att uppnå vissa mål på arbetsmarknaden. Föräldraförsäkringen finns till för att ge nyblivna föräldrar möjlighet att vara en aktiv del i barnens liv de viktiga första månaderna och åren, att ge barnen tid med föräldrarna.

Regeringens utökade kvotering verkar vara ett första steg. En utredning ska tillsättas för att titta vidare på frågan, det sa Regnér i morgonsoffan, och i regeringsförklaringen står det att en modern föräldraförsäkring ska tas fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill fråga statsministern: Hur kan det vara modernt att omyndigförklara föräldrarnas egna val och egna beslut genom att stövla in med en tydlig ambition att förändra barnfamiljernas liv när de själva försöker få ihop sin vardag? Hur kan det vara modernt?

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Oscarsson (KD).

Herr talman! Jag hör ofta KD prata om jämställdhet. Men när det ska göras någonting är KD inte med. Då vill KD i stället ha ett vårdnadsbidrag, vilket som alla vet låser in kvinnorna i hemmet.

Ja, vi vill göra skillnad, och det handlar om jämställdhet, om att se till att män och kvinnor ska ha samma möjligheter i arbetslivet och i samhällslivet. Vi ska ha en föräldraförsäkring som ger barnen möjlighet att vara tillsammans med båda föräldrarna. Jag ser i min egen närhet vilken oerhört fin kontakt barnet har med båda föräldrarna när unga föräldrar delar på föräldraförsäkringen. Jag ser också att de kvinnorna ges samma möjlighet till utveckling på arbetsmarknaden.

Sverige ska präglas av ett jämställt samhälle där män och kvinnor får samma möjligheter. Då ska också reformerna som ger barn och föräldrar möjlighet att vara tillsammans utformas så att de bidrar till ett jämställt arbetsliv.

(Applåder)

Herr talman! Inbördeskriget i Mellanöstern gör att vi står mitt uppe i den värsta flyktingkrisen på många år. Människor flyr för att rädda sina familjers liv och för att få leva i fred. Mitt utskott har nyligen varit i Turkiet, där 2 miljoner människor från Syrien väntar på att fly vidare till ett tryggt land. Inom EU vägrar vissa medlemsländer, trots den uppenbara krisen, ta sitt solidariska ansvar.

Ett likartat problem finns även här hemma i Sverige. Vissa kommuner tar nästan inte emot några flyktingar alls. Min hemkommun Södertälje är en av de svenska kommuner som tagit och fortsatt tar ett stort ansvar i flyktingkrisens Europa.

Därför blir min fråga till statsministern: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att fler länder i EU och fler kommuner i Sverige ska vara solidariska och ta ansvar för ett solidariskt flyktingmottagande?

Herr talman! Arbetet påbörjades så gott som första dagen i regeringsställning. Vi tog tidigt kontakt med exempelvis Tyskland, då Tyskland liksom Sverige tar ett stort ansvar för flyktingmottagandet. Det kommer vi också att fortsätta att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När jag träffade Angela Merkel i Berlin i februari tog vi upp precis den här frågan. Vi måste få fler att ta ansvar. Nu har vi tagit två steg på vägen. I juni och juli togs beslut som innebar att EU:s länder tog ett större ansvar för 40 000 genom omfördelning. I veckan togs ytterligare 120 000. Alla länder står på den listan, och det är viktigt att alla länder tar sitt ansvar. Vi har tagit rejäla steg framåt. Det är en stor framgång för humaniteten och en stor framgång för Sverige och Tyskland.

Samma sak ska gälla i Sverige. Det är därför vi förbereder en lagstiftning som ska se till att alla kommuner tar sitt ansvar. Jag tycker att principen är lika enkel här hemma i Sverige som i EU. Alla ska ta sitt ansvar. Det gäller också relativt välbärgade kommuner i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! För 15 år sedan åtog sig 191 av världens länder att sätta upp mål för att bygga en bättre värld, de så kallade millenniemålen. Millenniemålen har bidragit till stora utvecklingsframsteg, men stora utmaningar kvarstår också. Nu är man inne i slutfasen av att formulera nya globala utvecklingsmål om hållbar utveckling, vilka ska gälla fram till 2030.

Min fråga, som jag skulle vilja att statsministern svarade på, är hur statsministern säkerställer att Sverige kan ta ansvar och visar världen vilka möjligheter som öppnar sig vid genomförandet av den här agendan.

Herr talman! Jonas Erikssons fråga är oerhört viktig. Vi är nu inne i ett skede där det finns ett momentum för en bra global utveckling. Trots alla kriser vi ser - kriserna i Syrien och Jemen, klimatkrisen och så vidare - finns det ändå ett momentum. Precis som Jonas Eriksson påpekade var millenniemålen viktiga, för vi kunde fokusera resurserna och samordna oss på ett helt annat sätt. Det var framgångsrikt.

De nya mål som sätts upp är dessbättre av den karaktären att vi nu binder ihop hållbarhetsmål med utvecklingsmål. Miljö- och klimatfrågor går ihop med jobb- och tillväxtfrågor. Vi får på det sättet en helt annan dynamik.

Det är viktigt att Sverige går före, precis som i processen inför de här målen, där vi haft ett aktivt civilsamhälle som deltagit. Det är många som har varit med och format de här målen. Nu ska vi också in i det arbetet när vi faktiskt har fattat besluten. Vi kommer att engagera civilsamhället. Vi kommer dessutom att ta initiativ i FN. Det kommer vi att höra mer om senare i veckan.

Herr talman! Statsministern! Regeringen har precis presenterat en ny budget, och kostnaderna för sjukskrivningarna kommer att skena. Enligt regeringens egna siffror är kostnadsökningarna totalt under mandatperioden på 47 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Samtidigt har regeringen kommit till riksdagen med en reform om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det är ett förslag som regeringens egna myndigheter skarpt varnar för. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen - alla säger att den här reformen kommer att öka sjukfrånvaron och förlänga sjukskrivningarna. Men inte nog med det - den kommer att kosta pengar också. Drygt 1 miljard kronor varje år kommer detta att kosta.

Min fråga till statsministern är: När nu sjukskrivningarna ökar så mycket och så snabbt, tycker du då att det är ansvarsfullt att komma till riksdagen med en reform som ni på förhand vet kommer att öka sjukskrivningarna ytterligare?

(Applåder)

Herr talman! Ökningen av sjukskrivningarna och sjukskrivningskostnaderna sker med den gamla regeringens regler. Den stora ökningen av kostnaderna för sjukskrivningarna påbörjades 2010. Den resan påbörjade den borgerliga regeringen. Det är dramatiska ökningar. Det är de prognoserna som Johan Forssell ser.

Den här regeringen tänker göra någonting på riktigt. Vi tänker inte utförsäkra människor och kasta in dem i fattigdom; det gör dem inte friskare. Vi tänker se till att de hållplatser som ska finnas i sjukförsäkringen ska leda till åtgärder. Det kräver ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter, så att vi får ett både förebyggande och rehabiliterande arbete. Det kräver en samverkan med sjukvården på ett helt annat sätt. Det kräver också mer resurser till Försäkringskassan.

Det här är på riktigt. Det hjälper inte att sänka skatterna och kasta ut människor i fattigdom. Det måste göras så att människor faktiskt blir friska.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! I regeringens höstbudget föreslås ett höjt avgiftstak för hemtjänst. Ett sådant skulle kunna innebära en kostnad på över 2 500 kronor per år för den som använder hemtjänsten. Trots förslag om höjt bostadstillägg och en utlovad skattesänkning för pensionärer, som jag i och för sig välkomnar, är det ändå många som riskerar att gå back när avgifterna för kommunala tjänster riskerar att höjas nästa år. Jag är medveten om att en sådan höjning inte är tvingande, men eftersom statsbidragen på andra områden sänks är detta svårt för kommunerna att undvika om de inte vill ha minus i sin budget.

Förslaget slår mot de svaga, framför allt mot äldre kvinnor, som utgör två tredjedelar av dem som i dag använder hemtjänst. Det är de fattiga pensionärerna och de som är i allra störst behov av hemtjänst som drabbas.

Hur kan statsministern med hedern i behåll ställa sig bakom en sådan avgiftshöjning, som riskerar att drabba den mest utsatta gruppen av gamla och sjuka? Man ger med ena handen och tar med den andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det stämmer inte att detta drabbar de mest utsatta.

Det här är en finansiering som behöver göras. Vi återgår till samma finansieringsmodell som när maxtaket infördes.

Vi kan lägga ihop vad som sker nästa år och bortse från pensionerna. De kommer också att höjas men är ingenting som regeringen beslutar om, utan det ligger i pensionssystemet. Vi sänker pensionärsskatten, vilket exempelvis Sverigedemokraterna röstade emot för snart ett år sedan. Det tar vi itu med på riktigt. Vi höjer bostadstillägget. Vi gör en stor insats i äldrevården och tillför människor, vilket gör att det blir fler kontakter mellan de äldre och dem som vårdar. Vi ska se till att de som arbetar i äldreomsorgen får rejäl kompetensutveckling och kontinuerlig utveckling, så att vi kan ta hand om de gamla på allra bästa sätt. Vi satsar 4 ½ miljard på äldreomsorgen. Jag är jättestolt över den satsningen!

(Applåder)

Herr talman! De allra flesta av oss förfäras över att på våra gator och torg se desperata människor som inte har någon annan utväg än att resa hit för att tigga för sitt uppehälle. Många av dem är som bekant romer och kommer från Rumänien, där de är diskriminerade och marginaliserade. De tvingas att förnedra sig genom tiggeri för att de inte har någon annan utväg. Snart kommer hösten - den kanske redan är här - och sedan vintern, då dessa människor måste utstå mer svårigheter i regn och kyla. Vi inser alla att vi inte kan lösa dessa medmänniskors problem här genom att skänka småsummor i pappersmuggar och att dessa personer skulle ha det mycket bättre i sitt hemland, om de bara fick möjligheter att skapa sig ett liv och en framtid där.

Min fråga till statsministern är: Vad gör den svenska regeringen för att förbättra livsvillkoren för romer i Rumänien och därmed minska antalet personer som behöver tigga på Sveriges gator?

Herr talman! Till skillnad från den förra regeringen som skällde på Rumänien har vi också krav på Rumänien. Alla medlemsstater i EU måste ta hand om sina medborgare och är skyldiga att göra det. Det kravet ställer vi på Rumänien. Men vi gör en sak till. Vi skriver ett avtal med Rumänien där vi använder också EU:s pengar som finns till förfogande för att diskriminerade grupper, i det här fallet romerna, ska få en riktig chans.

Det är precis som Anna-Lena Sörenson här säger. De kortsiktiga gåvorna i muggen hjälper inte. Det kan kännas bra för stunden. Men det är inte det som är framgången, utan det är utbildning och jobb. Nu har Rumänien påbörjat det arbetet. Vi håller på med en liknande dialog med Bulgarien, för det är samma typ av bekymmer där.

Var och en får göra som den vill som människa. Det är upp till var och en om man vill lägga en slant där i muggen. Jag har valt att hädanefter se till att stötta de organisationer som kan göra skillnad där nere i Rumänien. Det är mitt svar på detta. Allmosor är inte svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! I ca 25 år har vi nu haft friskolor och ett fritt skolval i Sverige. Det har inneburit transparens, valfrihet och konkurrens som har tjänat många elever mycket väl. Under dessa 25 år har vi också haft en tidigare socialdemokratisk regering som under tolv år har administrerat systemet.

Min fråga är mycket enkel. Anser statsministern att det fria skolvalet bidrar till att luckra upp bostadssegregationen eller till att cementera och försvåra den?

Herr talman! Det är säkert olika beroende på i vilken kommun man befinner sig och var skolorna ligger. Det finns inget entydigt svar på det. Vi har dock ett problem i svensk skola. Det är att ojämlikheten är alldeles för stor. Ojämlikheten ökar dessutom mellan skolor. Ojämlikheten bidrar till att skolresultaten åker ned.

Nu har vi haft ett antal år i svensk skola, alldeles för många, där vi faller. Vi faller mest i PISA-resultaten som mäts med regelbundenhet. Vi måste vända på den utvecklingen. Vi ska se till att människor självfallet kan välja skola. Men vi måste ställa krav på skolorna att de levererar.

Det får inte vara så på skolor och förskolor att man ger barnen vatten och bröd för att företaget ska göra högre vinst. Det är fullständigt uteslutet. Skattepengarna ska gå till det de är avsedda för. Barnen ska få en bra utbildning och komma ut i vuxenlivet som starka och fria individer. Den vändningen ska vi också påbörja i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Vi är inne i en mjölkkris, den värsta i mannaminne. Fem mjölkbönder slutar varje vecka. Under måndagen var det en stor manifestation med flera hundra mjölkbönder här utanför Riksdagshuset.

Min fråga till statsministern är: Vad tänker regeringen göra mer än att sänka dieselskatten med 29 öre? Det ger ett öre per liter mjölk. Det finns ett förslag till kreditgaranti som bankerna säger nej till. Vad tänker regeringen göra? Åtgärder krävs nu.

Herr talman! Det är ett allvarligt problem med mjölkbönderna. Dessutom älskar jag mjölk. Det försvann över 4 000 mjölkföretag 2006-2014. Det är en allvarlig utveckling som vi ser, och den fortsätter nu. Det är därför som statsrådet Sven-Erik Bucht har satt sig ned tillsammans med mjölkbönderna för att se vad man kan göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är tillsammans med dem som exakt de åtgärder som Magnus Oscarsson här beskriver kom fram. Jag hör att bankerna inte tycker om detta. Men vi måste självfallet stötta mjölkbönderna. Det är inte oväsentligt att göra det vi gör med dieselskatten. Det kommer att sänka produktionskostnaderna med 100 miljoner kronor. Det är ett bra bidrag. Därutöver får de också stöd för djurvård utifrån de program som redan finns.

Vi kommer att följa denna fråga mycket noga. Det gör statsrådet Bucht i dialog med mjölkbönderna. Vi måste självfallet se till att ha en bra mjölkproduktion i Sverige.

Herr talman! Snart är det dags för klimatförhandlingarna i Paris. En av de största framgångarna hittills är inrättandet av Green Climate Fund som syftar till att åstadkomma klimatåtgärder i utvecklingsländerna. De industrialiserade länderna har lovat 100 miljarder dollar till fonden fram till år 2020. Men vi vet och har sett att hittills har intresset för att skjuta till de pengarna varit ganska svalt från många länder.

Vi vet att det är vi i de rika industrialiserade länderna som står för den största andelen av utsläppen nu och också historiskt. Vi vet att det är de fattigaste länderna som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. Regeringen har i sin senaste budget tydligt visat sin ambition att Sverige ska gå före med att regeringen levererar 500 miljoner till internationellt klimatarbete.

Min fråga till statsministern är om han tror att de pengar som regeringen nu skjuter till kommer att leda till att också andra länder kommer att göra det som de har lovat.

Herr talman! Först och främst är detta den riktigt stora fråga som vi tar oss an i år. Det finns inget att välja på. Världen och världens ledare måste se till att vi håller oss så långt under två graders uppvärmning som det någonsin går. Vi måste kunna se barnen och barnbarnen i ögonen och säga: Vi gjorde vad som behövdes.

Därav kommer Sveriges beslutsamhet att själva visa att vi kan utveckla vårt samhälle med välstånd och tillväxt samtidigt som vi minskar föroreningarna. Det är ett föredöme. Men vi sätter också in pengarna i Green Climate Fund och säger till de utvecklingsländer som drabbas och behöver stöd för detta: Vi finns till där för er.

Dessutom för vi dialogen tillsammans med dem. Vad kan vi göra för er? Det budskapet är väldigt tydligt. De som är i störst nöd ska också stå först i kön. Vi hoppas med det att också vara föregångarna så att fler länder ser till att tillföra de resurser som behövs.

Herr talman! Min fråga till statsministern rör den andra delen av Sveriges nya jobbagenda som statsministern tog upp i regeringsförklaringen, det vill säga en aktiv näringspolitik för fler och växande företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det sänkta ROT-avdraget kommer att påverka antalet jobb negativt. Man ser redan nu att många beställningar på reparationsarbeten ligger före årsskiftet och att orderingången efter årsskiftet är mindre i år än tidigare. Har man dessutom unga anställda i sitt företag som omfattas av det sänkta jobbskatteavdraget påverkas företagets lönsamhet och förmåga att anställa. Dessutom kommer många att drabbas av ökade skatter på bensin, som slår mot verksamheter utanför storstäderna.

Min fråga är: På vilket sätt ska de små byggfirmorna som finns utanför våra storstäder se regeringens politik som jobbstärkande?

Herr talman! Vi tar ROT-avdragen som exempel. De har ökat. Kostnaderna är snart uppe i 17-18 miljarder. De började på ungefär 4 miljarder kronor. ROT-avdragen kommer vi att ha kvar. En del av de pengarna använder vi nu för att bygga nytt.

Tack och lov utbildas snickare, armerare, elektriker och målare inte bara för att bygga om, utan de kan också bygga nytt. Vi tar en del av de resurserna och sätter in dem i nybyggnation så att byggsektorn fortfarande får de resurserna.

Vi ser till att de ungdomar som försöker att flytta till exempel till Uppsala för att plugga inte behöver bo i tält. De ska ha en lägenhet. Vi ser till att också äldre får en möjlighet att hyra en lägenhet till ett rimligt pris.

Vi måste bygga mer och investera i byggnation så att arbetsmarknaden fungerar. Det är investeringar för Sverige och bra för Sverige. Det kommer att skapa jobb, och det stärker vår konkurrenskraft.

(Applåder)

Herr talman! Efter den här tiden i kammaren kan vi konstatera att det finns de som inte skiljer på "inte fungerande" och "inte tillräckligt". Detta är den första budgeten som läggs fram som går från konsumtionsbudget till investeringar.

Det handlar om investeringar i människors utbildning för att de ska kunna ta de lediga jobben. Det är investeringar i företagens förutsättningar med infrastruktur. Men det är också investeringar för att vi som är vuxna och ska gå till jobbet ska veta att vi har en bra äldreomsorg och bra omsorg för våra barn.

Jag kommer från ett län som heter Norrbotten, som också är i behov av bostadsbyggande. Det behövs bostäder även i Gällivare, Kiruna och Piteå.

Det finns någonting som är särskilt intressant ur vårt perspektiv som ett exportberoende län och ett län som dessutom jobbar med innovationer för att vi ska kunna utveckla de varor och den industri som vi redan har. Det finns ett särskilt intresse när vi är ute och presenterar budgeten av att höra vad statsministern talar om. Var ser regeringen de nya jobben växa fram? Vilka är de nya exportmarknaderna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag kan precis som Hannah Bergstedt konstatera att det finns bostadsbrist även utanför Stockholm. Ibland låter det i debatten som att det bara gynnar Stockholm om det satsas på bostadsbyggandet. Så är det inte. Vi har bostadsbrist i över 180 kommuner, även uppe i Norrbotten.

Det är ibland lite vanskligt att säga att det kommer att bli framgång i vissa sektorer. Men vi kan ändå se några som jag tror har lång livskraft. En sådan är life science. Det är en otrolig framtidssektor - kombinationen av medicinteknik, mediciner, sjukvård och allt detta. Det kommer alltid att vara aktuellt, och jag tror att Sverige kan skapa sig en ännu starkare position i life science. Nu kan vi glädja oss åt att Astra Zeneca också investerar här.

En helt annan sektor är skogen - det gröna guldet. Det finns runt om i hela Sverige, och det kan skapa jobb runt om i hela Sverige med nya bränslen, nya material och nya kemikalier som är miljövänliga. Detta är två exempel där jag kan se mycket stora möjligheter.

Herr talman! Statsministerns vice statsminister Åsa Romson har under veckan varit ute och kommenterat Vattenfalls möjliga försäljning av tysk brunkolsverksamhet. Vice statsminister Åsa Romson påstår att regeringen inte har någon möjlighet att påverka försäljningen eller eventuellt stoppa en sådan, vare sig genom ändrade ägardirektiv eller på annat sätt.

Min fråga till statsminister Stefan Löfven är: Delar statsministern sin vice statsministers uppfattning att regeringen är totalt maktlös i den process som nu pågår? Eller har statsministern en annan uppfattning om regeringens möjligheter? Och i så fall: Vilka möjligheter anser statsministern att regeringen har?

(Applåder)

Herr talman! Detta är på samma tema som den förra frågan om Vattenfall och brunkolet. Vi har en ägarstyrning av Vattenfall. Vi har dels riksdagsbeslut som styr hur detta ska fungera, dels tycker jag att det är en bra ordning att vi styr med ägardirektiv. Vattenfall ska vara affärsmässigt starka och effektiva, men Vattenfall har också ett uppdrag att se till att gå mot en förnybar energi i den takt som bolaget klarar så snabbt som möjligt. Det ska dess styrelse och ledning hantera.

Nu har vi en situation där man har att hantera detta i Tyskland. Näringsministern kommer självfallet att följa detta noggrant, och det kommer eventuellt senare ett förslag från Vattenfalls styrelse på precis hur man ska agera i affären. Det måste bolaget få göra. Vi får avvakta beskedet och se vad bolaget avser att göra. Det är så man ska styra bolag. Jag tror inte att det är lyckligt om regering eller riksdag är inne och detaljstyr våra statliga företag.