Interpellationssvar - 2015-06-08

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att kompensera för ingrepp i RUT- och ROT-reformerna för att behålla svenskarnas negativa attityder till svartarbete.

Kostnaderna för ROT-avdraget har ökat kraftigt sedan det infördes 2009. Under 2014 uppskattar Skatteverket att det har betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Samtidigt ser vi stora underskott i statens finanser efter den förra regeringens mandatperioder. Genom att sänka subventionsgraden i ROT-avdraget skapar vi utrymme för angelägna satsningar inom bostadspolitiken. Vad gäller RUT-avdraget är regeringens avsikt att det ska riktas mer till vanliga barnfamiljers och pensionärers behov. Vidare vill regeringen slopa skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Skattepengar till läxhjälp bör fördelas efter barnens behov, inte efter föräldrarnas betalningsförmåga.

Det är naturligtvis glädjande att de negativa attityderna mot svartarbete har ökat. Möjligheten att göra ROT- och RUT-avdrag kommer dock, även efter de föreslagna förändringarna, att vara fortsatt god. Därmed förväntas dessa förändringar inte påverka svartarbetet i någon stor utsträckning. Regeringen arbetar även vidare mot svartarbete och annat skattefusk på området. Vid årsskiftet trädde åtgärder i kraft som syftar till att förbättra kontrollen av köparnas och utförarnas efterlevnad av ROT- och RUT-avdragen och som därmed ska göra det svårare att fuska, till exempel genom att omföra kostnader för material till arbetskraftskostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att arbeta för att motverka skattefusk och för att öka rättvisan i skattesystemet. Detta är viktigt för fortsatt negativa attityder till svartjobb i samhället.

Fru talman! När jag började i riksdagen 2006 behövde jag hjälp med att få min mammas fönster putsade. Det var fönster som var otroligt vackra men svåra att få putsade. Jag vet inte hur finansministern har det just med fönsterputsning, men själv tycker jag att det är otroligt svårt. Hur mycket jag än gnor ser det inte speciellt bra ut när solen kommer fram.

Jag ringde runt och hörde mig för hos en hel del firmor för att få hjälp. Jo då, det skulle nog gå bra. Vi kan komma inom en vecka. Det är inga problem. När jag frågade om priset fick jag det. Jag tyckte det lät lite väl billigt. Jag ville försäkra mig om att det var mot faktura, det vill säga en vit betalning.

Då blev det lite tystare i andra ändan av telefonen. Jag fick ett nytt nummer att ringa. Så där höll det på. Efter den sjätte kontakten fick jag äntligen napp, det vill säga möjligheten att få mammas fönster putsade mot faktura, alltså vitt.

Fru talman! I dag, 2015, räcker det med ett enda telefonsamtal. Frågan behöver inte ställas, för ingen har lust att utföra svarta tjänster längre. De allra flesta i dag som arbetar gör det enligt de lagar och regler som finns att följa på arbetsmarknaden. För företagare är det en lättnad att inte behöva få frågan om det är nödvändigt med faktura eller inte. Det handlar inte om att behöva konkurrera med oseriösa företagare, utan det sker på sjysta villkor. Sjysta villkor innebär att människor tjänar in till sin pension, har möjlighet till föräldraledighet och sjukpenning och blir behöriga till akassa.

Fru talman! Detta har inte varit en självklarhet vare sig hos den som ville köpa tjänsten eller den som sålde den. När alliansregeringen tillträdde 2006 tyckte hälften av Sveriges befolkning att det var okej med svartjobb. Det var bara 49 procent som tog avstånd från det. I dag är det bara 5 procent av medborgarna som tycker att det är okej att människor arbetar svart.

Förklaringarna till denna positiva trend kan vara många. Men en stor del enligt bland annat Skatteverket är de åtgärder som har vidtagits under de senaste åren för att minska just skattefusk och inte minst RUT- och ROT-reformerna.

Därför undrar jag om finansministern tror att det blir fler eller färre som tycker att det är okej att jobba svart efter de aviserade förändringarna i ROT- och RUT-reformerna. Delar finansministern min och Företagarnas oro för att svartjobben ökar och därmed att sjysta villkor på arbetsmarknaden äventyras?

Fru talman! Jag tycker att Helena Bouvengs exempel var väldigt talande. För Helena Bouvengs mammas fönster kommer det nämligen inte att bli någon som helst skillnad med de förändringar som regeringen föreslår - noll. Det kommer att vara exakt samma villkor för Helena Bouvengs mamma. Om hon är över 65 år, vilket hon kanske är, kommer det inte att bli någon som helst skillnad. Jag tycker att det är ett väldigt tydligt och väldigt talande exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För väldigt många som köper RUT-tjänster kommer det inte att bli någon som helst förändring med regeringens förslag. Detta gör naturligtvis att det kommer att vara en minimal påverkan på svartarbetet i den branschen. Det är ungefär 2 procent av dem som köper RUT-tjänster som slår i det nya RUT-taket, och av dem bedöms ungefär hälften kunna överföra det på en make eller maka. I praktiken blir det därför 1 procent av köparna som berörs, och det är grupper som har så höga inkomster att de rimligen har möjlighet att betala osubventionerad städhjälp, utöver de avdrag som man redan har gjort.

Vad gäller ROT-avdraget är risken för svartarbete mindre eftersom det är mindre lätt att substituera det med eget arbete. När det gäller elektriker, rörmokare eller annat vill man ju ofta ha faktura på det arbetet för den dagen man säljer huset vidare.

Enligt Skatteverkets bedömningar av risken för ökat svartarbete är det inte särskilt många som säger att de skulle köpa mer svart om ROT-avdraget togs bort. Med den förändring som regeringen gör finns ett mycket generöst ROT-avdrag kvar: 30 procent av arbetskraftskostnaden betalar andra skattebetalare för, och därför är det regeringens bedömning att de förändringar som föreslås inte kommer att ha särskilt stor påverkan på svartarbetet.

Herr talman! Vi har interpellerat om förändringarna i både RUT- och ROT-reformerna tidigare, och vi kan se på exemplen från både Danmark och Finland att förändringar skapade en stor osäkerhet i branschen, vilket ledde till att det gick ned väldigt mycket. Det öppnar upp möjligheter för oseriösa företagare att de facto fortsätta, men svart, så det är inte bara att det inte påverkar min mamma - som är 86 år, ska jag upplysa om - utan förändringarna öppnar faktiskt för oseriösa företagare.

Herr talman! När arbetslösheten stiger ökar också risken för att fler börjar jaga snabba och lättförtjänta pengar. Man söker sig till svartjobb för att kunna betala hyran den månaden. Det är ingen bra lösning, varken för den enskilda eller för statskassan.

Särskilt oroande är det om det är en ung tjej eller kille som i ren desperation tar ett svartjobb som första jobb. Risken är då uppenbar att den unga hamnar i en negativ spiral som kan vara väldigt svår att ta sig ur. Vid den första anblicken kan pengarna vara lättförtjänta, men i verkligheten är de allt annat än det.

Att få ett hyreskontrakt för första lägenheten blir svårt då man inte har någon inkomst att visa upp. Att låna pengar till den bil som behövs för att ta sig till jobbet kan bli mer än kostsamt då reguljära lån inte går att få. Med höjda bensin- och dieselskatter kan det bli ännu dyrare att ta sig till jobbet.

Semesterersättning, sjukersättning och pension ingår inte heller i denna anställning. Några betyg eller referenser får den unga inte med sig, och man får heller inte rätt till a-kassa vid arbetslöshet. Dessutom riskerar den unga faktiskt böter, eftersom det är olagligt att jobba svart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När unga ska få sitt första jobb är det främst attityder till svartarbete som avgör hur troligt det är att man faktiskt tar ett svart jobb. Om man inte känner någon som jobbar svart eller om alla runt omkring tar avstånd från svartarbete är det förmodligen inte så troligt att man själv accepterar ett svart jobb.

Därför undrar jag vilka åtgärder finansministern är beredd att vidta så att våra unga människor inte ska välja den svarta arbetsmarknaden i jakten på sitt första jobb. Varför göra ingrepp i ROT- och RUT-reformen? Varför ta bort de halverade ungdomsarbetsgivaravgifterna, som så tydligt bidragit till att attityderna till svartarbete har förändrats så positivt och bidragit att våra unga faktiskt får ett vitt första jobb?

Herr talman! Om det vore så att ungdomsarbetslösheten hade sjunkit kraftigt tack vare de åtgärder som Helena Bouveng talar om hade jag haft svårare att stå här och argumentera. Men nu är det tyvärr inte så att ungdomsarbetslösheten har påverkats i någon större utsträckning, trots alla de miljarder som den tidigare regeringen har använt för att sänka skatten och på så sätt försöka få fram fler jobb.

Vi befinner oss dessutom i ett läge där arbetslösheten sjunker. Inom byggsektorn och byggbranschen råder snarare arbetskraftsbrist inom flera av yrkeskategorierna i våra storstäder, inte minst här i Stockholmsområdet. Det regeringen nu gör är att flytta en del av de subventioner som går till ombyggnation och renovering över till nybyggnation. Då är det inte uppenbart att andelen svartarbete kommer att öka, utan det handlar om att en del människor som i dag arbetar med ombyggnation och bygger nya kök och nya badrum i stället kan börja sätta nya kök och nya badrum i nybyggda lägenheter. Att det skulle öka svartarbetet är inte uppenbart.

Sedan vill jag återigen påpeka att den förändring som vi gör av RUT alltså påverkar 1 procent av dem som använder RUT, och det är grupper som, om jag minns rätt, har en genomsnittlig inkomst på 960 000 kronor om året.

Herr talman! Jag vill återigen understryka vikten av förändringar i olika reformer. Jag tycker att Danmark och Finland är väldigt tydliga exempel på att förändringar skapar oro inom en bransch och öppnar upp för oseriösa företagare.

Herr talman! Socialdemokraterna gick till val på Europas lägsta arbetslöshet, något som jag faktiskt inte tror att Socialdemokraterna tror på längre. Man tror till och med att arbetslösheten ska bli högre fram till 2018.

För att uppfylla löftet har nu en del kreativa socialdemokrater lyft tanken på att om inte statistiken talar för dem får de ändra på statistiken och ta bort alla unga och höja åldern för när man ska räknas som arbetslös.

Detta kan tyckas stötande, men det mest stötande är väl ändå frånvaron av politik som gör att jobben blir fler och närvaron av en politik som leder till att jobben blir färre: skattehöjningar, dubblerade arbetsgivaravgifter, chockhöjningar av bensin- och dieselskatter, oklara besked och kort framförhållning - löftesbrott efter löftesbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min oro kvarstår, för med de reformer som den rödgröna regeringen hittills har aviserat är det inget som tyder på annat än att det inom en snar framtid blir fler som tycker att det är okej att återigen ta ett svartjobb i stället för inget alls, att det blir fler arbetsgivare som får svårt att få de ökade kostnaderna för unga att betala sig och att fler unga tvingas att välja sin väg in på arbetsmarknaden på ett olagligt, osäkert och riskfyllt sätt.

Är det verkligen den vägen finansministern önskar att de unga ska ta in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Jimmy Ståhl har frågat mig dels hur jag tänker agera i de fall utländska fordonsägare inte betalar sina avgifter men fortsätter att passera betalstationerna, dels hur stor andel av de utländska fordonsägarna som betalat sina fakturor.

Sedan den 1 januari i år omfattas även ägare till utländska fordon av skyldigheten att betala trängselskatt. Enligt uppgifter från Transportstyrelsen har ca 84 procent av de utländska fordonsägare som fått fakturor enligt skattebeslut i februari betalat dessa i tid.

För närvarande kan bara cirka hälften av de berörda utländska fordonsägarna nås med faktura, men Transportstyrelsen räknar med att successivt öka andelen utländska fordonsägare som kan nås. Med hänsyn till den korta tid denna skyldighet funnits är det dock för tidigt att dra några närmare slutsatser om hur stor del av de utländska fordonsägarna som framöver kommer att betala trängselskatten i tid.

Regeringen har gett i uppdrag till Skatteverket att ta fram förslag på hur trängselskatten ska kunna betalas med stöd av transpondrar. Flera möjligheter att betala trängselskatten bör öka andelen skattskyldiga som betalar skatten i tid.

Samtidigt som skattskyldigheten för ägare av utländska fordon infördes började också nya regler om användningsförbud vid för sent betald trängselskatt att gälla. Det är i dag inte aktuellt med några ytterligare sanktioner än tilläggsavgift och användningsförbud.

Herr talman! Jag får tacka ministern för svaret.

Jag noterar att ministern svarar att det har gått för kort tid för att göra en utvärdering, då utländska fordon endast varit betalningsskyldiga sedan den 1 januari 2015. Trängselskatten för svenska fordon infördes den 1 januari 2013.

Det är glädjande att, enligt vad ministern påpekar, en så hög andel som 84 procent av dem som fått fakturor har gjort rätt för sig. Dock är det mindre än 50 procent av de utländska fordonen som har fått en faktura. Detta innebär att det i verkligheten endast är 42 procent som har betalat.

Enligt de siffror som finns att utläsa har under årets första kvartal ca 915 000 utländska fordon passerat. Enligt ministerns svar på interpellationen har drygt 530 000 av dessa inte betalt sin trängselskatt. Samtidigt har ca 262 000 fordon passerat där man inte kunnat avläsa skyltarna. Det är i stort sett omöjligt för Trafikverket att veta från vilka länder dessa fordon kommer, men det är rimligt att anta att en stor andel av dem är utländska.

Svenska fordonsägare betalar enorma summor skatt för att få åka på våra vägar - vägskatt, fordonsskatt, bränsleskatt och trängselskatt. Ovanpå detta tillkommer ett flertal avgifter för att få lov att köra sitt fordon. Samtidigt kan vi konstatera att en överväldigande majoritet av de utländska fordonen aldrig betalar mer än eventuellt bränsleskatt när de färdas på våra vägar. Detta är djupt orättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför vill jag fråga vad ministern gör för att se till att resterande 58 procent av de utländska fordon som kan identifieras ska faktureras. Jag undrar också vad ministern avser att göra för att se till att den troligen stora mängd utländska fordon som i dag inte kan identifieras ska kunna faktureras i framtiden.

Herr talman! Jag tycker att utländska åkare i större utsträckning än i dag ska bidra till att betala skatt i Sverige. Det är också därför regeringen kommer att tillsätta en utredning för att se över möjligheten att införa vägslitageavgift för tunga transporter på svenska vägar. På så sätt kommer alla lastbilar som rör sig och kör i Sverige att vara med och bidra till infrastrukturen i Sverige.

När det gäller trängselskatter är det också angeläget att fler av de utländska fordon som är skattepliktiga är med och betalar. Jag tycker att det är glädjande att det är en så pass hög andel av dem som har nåtts av fakturor som betalar, men självklart måste också fler av dem som ska betala skatt nås av fakturor. Det är därför vi har gett Skatteverket i uppdrag att se över hur man ska kunna ta ut trängselskatter över transpondrar, eftersom många av de tunga lastbilar som passerar genom Göteborg och Stockholm har olika typer av transpondrar, och fler av dem borde kunna användas.

Den dagen vi har en vägslitageskatt, som troligen kommer att tas ut via transponder, finns det dock helt andra möjligheter än i dag att också kunna ta ut en trängselskatt av utländska fordon.

Herr talman! När jag lyssnade på ministern hörde jag om ytterligare en skatt. Det är betungande.

Jag vill ta upp frågan om transpondrar, som jag tycker är bra om man nu ska ha denna straffskatt över huvud taget. Vi sverigedemokrater arbetar dock med att försöka avskaffa den. Att tvinga svenska fordonsägare att ha transpondrar är relativt enkelt, men jag undrar hur ministern ska förmå utländska fordon att ha detsamma.

Herr talman! Ministern har i interpellationssvaret uppgett att Skatteverket har fått i uppdrag att komma med förslag om hur transpondrar ska kunna användas för att driva in trängselskatt. Detta ger mig en taskig magkänsla, då jag tidigare i år hade en interpellationsdebatt angående Backaundantaget, närmare bestämt den 20 februari 2015, och ministern lovade då att inte dra undantaget i långbänk. Nu i dag, fyra månader senare, har fortfarande inget undantag trätt i kraft. Jag ser en stor risk för att det blir fallet även i denna fråga.

För mig är det oklart hur transpondrar kommer att göra skatten mer rättvis. Hur tänker ministern tvinga utländska fordon att ha transpondrar, så att man kan få in skatten? Ska bilarna stannas vid gränsen, eller hur ska de kontrolleras? Hur ska de utländska fordon som väljer att inte betala tvingas till det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ministern svarar även: "Samtidigt som skattskyldigheten för ägare av utländska fordon infördes började också nya regler om användningsförbud vid för sent betald trängselskatt att gälla. Det är i dag inte aktuellt att med några ytterligare sanktioner än tilläggsavgift och användningsförbud."

Vi sverigedemokrater är mycket positiva till klampning av fordon som bryter mot till exempel cabotagereglerna. Självklart är vi även positiva till att denna klampning skulle kunna användas mot dem som inte betalar sin trängselskatt. Är detta något ministern är villig att överväga, eller hur tänker sig ministern att avskräcka utländska förare från att inte betala sin trängselskatt?

Svenska fordon som bryter mot detta får användningsförbud, något som troligen inte avskräcker utländska förare över huvud taget.

Herr talman! Väldigt många långtradare och andra tunga fordon som kör i internationell trafik har redan i dag ett antal transpondrar, eftersom transpondrar används av flera länder. Vi skulle kunna se om man kan använda någon av de transpondrar som redan finns för att även betala trängselskatt i Sverige. Frågan bör hur som helst kunna få sin lösning den dagen vi kan införa en vägslitageskatt, eftersom den troligen kommer att tas ut via transponder. Men det återstår naturligtvis att se.

Här är det viktigt att vi fortsätter att följa frågan och ser hur vi på olika sätt kan få upp andelen utländska fordon som är med och betalar den trängselskatt som de nu är skyldiga att betala. Uppdraget till Skatteverket är ett sätt att göra detta, men vi kommer naturligtvis att följa utvecklingen noga. Även reglerna om användningsförbud kan fungera avskräckande för en del av de utländska åkarna som är skyldiga att betala trängselskatt. Därutöver har vi alltså den tekniska förändringen, som sker den dagen vi har möjlighet att ta ut en vägslitageskatt.

Det är viktigt att påpeka att det finns flera skatter på att köra tung lastbilstrafik i Sverige. Jag tycker att det är rätt och rimligt. Det är viktigt att vi tar ansvar för miljön och att vi på olika sätt försöker styra från transporter som är dåliga för miljön och som riskerar att öka klimatutsläppen mot transporter som är bättre för miljön. För att göra järnvägstrafiken och sjöfartstrafiken, som ju är miljömässigt bättre, mer konkurrenskraftiga, är det viktigt att vi också kan ta ut olika former av skatter på de transporter som är allra sämst för miljön.

Herr talman! Jag noterar i ministerns anförande att hon bara talar om tunga lastbilar. Men min fråga handlade inte om några specifika fordon. Det kör även personbilar på våra vägar, och de nämns ju inte alls i svaret. Det jag befarar är precis det jag får höra i svaret, nämligen att det handlar om en evig väntan. Att Skatteverket gör en utredning kan jag köpa, men hur lång tid ska denna utredning ta? Nu väntar vi på en vägslitageskatt. Ingenting säger att inte detta också kommer att hamna i långbänk, precis som Backaundantaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att ministern gör allt hon kan för att justera detta. Det handlar om skattepengar som ska in för att bygga vår infrastruktur. Jag ska inte säga så mycket mer om detta, utan jag väntar mig ett svar.

Herr talman! Det är alldeles korrekt att det i huvudsak är tunga lastbilar som har olika former av transpondrar och som sedan kommer att omfattas av vägslitageskatten. Nu utgör de en inte oväsentlig andel av den utländska trafiken i Sverige, och det är också när det gäller de tunga lastbilarna som det kommer att vara lättast och viktigast att få upp den andel som betalar trängselskatt.

Vad gäller Backaundantaget är det inte så att regeringen inte har gjort någonting. Vi har nu skickat ut en ny promemoria på remiss för att få in remissinstansernas synpunkter. Den förra promemorian och det förra förslaget fick tung kritik av några av de tyngsta remissinstanserna, till exempel både Skatteverket och Transportstyrelsen, för att det inte skulle vara rättssäkert. Därför har vi från Finansdepartementets sida tyckt att det var angeläget att kunna remittera ett alternativt förslag, som förhoppningsvis inte har motsvarande problem med rättssäkerheten. Sedan får vi se, självklart i dialog med politikerna i Göteborg, vilket system vi kommer att föreslå. Men att vi ska införa ett undantag så att man inte behöver betala skatt om man bor i Backa och ska åka och köpa mjölk är oerhört viktigt. Det är viktigt för Göteborgs trängselskatts legitimitet, och jag tycker att det är mycket angeläget.

Det förslag som regeringen nu har remitterat är ett mer utvidgat förslag än det första förslaget, där inte bara boende i Backa ska omfattas utan också personer som åker och hälsar på i Backa eller besöker företag i Backaområdet.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Anette Åkesson har frågat mig varför jag och regeringen inte informerat om de införda indexeringarna av skatter och avgifter, varför jag och regeringen valt att ta bort relevant information som analyser och konsekvensbeskrivningar av förslag i dokument som budgetpropositionen och skrivelsen om skatteutgifter och slutligen om jag och regeringen fattat beslut om en ny strategi att minska öppenheten av politiska förslag.

Sverige har en lång tradition av öppenhet. Det gäller fortfarande. Jag känner inte alls igen mig i Anette Åkessons beskrivning.

Jag och Per Bolund presenterade regeringens skatteförslag på en pressträff. Som brukligt ska alla skatteförslag remitteras, vilket vi också gör. Förslaget om att den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle förutom den allmänna prisutvecklingen även ska beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten remitterades av Finansdepartementet tillsammans med övriga punktskatteförslag inför budgetpropositionen för 2016. Ett förslag som presenterats på en pressträff och remitterats till 70 remissinstanser kan inte anses vara undangömt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För varje skatteförslag som regeringen lägger fram ingår en beskrivning av förslagens effekter. Att redovisa effekterna av föreslagna åtgärder är angeläget och helt nödvändigt i beredningsprocessen. Att som Anette Åkesson anför "man undviker att analysera och redovisa effekterna av sina politiska förslag" känner jag inte heller igen mig i.

Redovisningen av skatteutgifter fyller en viktig uppgift, inte minst för att öka transparensen i budgetprocessen och ge ett bättre underlag för att prioritera mellan olika stöd på budgetens inkomst- respektive utgiftssida. I år analyserades inte den samhällsekonomiska effektiviteten av någon enskild skatteutgift. Det gjordes inte heller i till exempel 2012 års redovisning. Ambitionen är dock fortfarande att i framtiden även presentera sådana analyser i redovisningen av skatteutgifterna till riksdagen.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. Magdalena Andersson säger att hon inte känner igen sig i beskrivningen men besvarar inte frågan om S-MP-regeringen avsiktligt minskat på öppenhet och transparens i sina dokument.

Faktum kvarstår: Så är fallet. Att det är så beror antingen på att S och MP beslutat att ha det så eller på att det bara blivit så. Det sistnämnda är osannolikt.

Det är angeläget att uppmärksamma den minskade transparensen oavsett vad den beror på, eftersom den kan få allvarliga konsekvenser. Det borde ha väckt större medial uppmärksamhet när S och MP i sin budgetproposition valde att inte redovisa den tabell Alliansen hade med, det vill säga den som öppet redovisade effekter av regeringens politik på lång sikt.

Jag hävdar dessutom att ett förslag som får konkreta konsekvenser för privata hushåll och mindre företag kan anses vara undangömt trots att det har remitterats till ett antal större instanser. Med tanke på att budgetpropositionen är en lunta på ett antal tusen sidor och att effekterna för alla som kör bil blir relativt omfattande när man utöver den allmänna prisutvecklingen årligen lägger på ett antal procent på koldioxidskattesatserna för bensin och diesel, beroende på utvecklingen av bruttonationalprodukten, borde man varit tydligare med, alltså vad förslaget konkret innebär.

Då förslaget inte finns med i vårändringsbudgeten har remissvaren inte redovisats, men de lär knappast ha varit positiva, av många skäl. Vi kan hoppas att förslaget inte finns med i den kommande budgetpropositionen, alternativt att man då redovisar vad det betyder för ett vanligt hushåll på några års sikt.

S och MP har en mer eller mindre dold agenda med en höjd bensinskatt. Egentligen är S och MP inte enbart ute efter högre skatteintäkter, utan man vill höja kostnaderna för att få folk att sluta köra bil. Det betyder också att man anser att ännu fler ska flytta från landsbygden till städerna, där det är möjligt att nyttja kollektivtrafik. Men det är inte något man uttalar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En dold agenda gäller även skattehöjningen på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Där finns visserligen en konsekvensanalys i vårändringsbudgeten: Elpriserna kommer att stiga. Men analysen går inte in på vad som händer om det som S-MP-regeringen egentligen är ute efter sker, nämligen att kärnkraftsreaktorer läggs ned. Då kan Sverige komma att drabbas av elbrist, och det lär bli helt andra prisökningar. Det låtsas S och MP inte om.

Ytterligare exempel är maxtaxan i förskolan. Hur många har hört att den börjar indexeras från den 1 juli 2015? Det aviserades i budgetpropositionen men har sedan inte beslutats politiskt och öppet. Just denna indexering anser jag personligen är välkommen. Maxtaxan har legat stilla sedan 2004 och täcker endast en liten del av kommunernas faktiska kostnader. Det innebär att maxtaxan intecknar en allt större del av de kommunala budgetarna. Å andra sidan kommer S och MP enligt samma avisering att sänka det statliga bidraget på motsvarande sätt, så någon positiv effekt för kommunerna kommer det inte att få.

Att inte informera om ett förslag när det rör många människor, även om det på kort sikt inte handlar om stora summor, är för mig helt ofattbart. Varför vill S och MP inte tala om vad de gör och vilka konsekvenser det får? Varför vill de inte att människor ska förstå vilka förslag de lägger fram? Står S och MP inte för sin politik?

Herr talman! Jag måste säga att detta nog är den underligaste interpellation jag någonsin har läst. Jag har nog aldrig sett någonting som jag har blivit så förvånad över.

Vad är det för faktaunderlag man har i det här sammanhanget? Det är skatter som man faktiskt har planerat för, som man inte har lagt fram någon proposition om, men man har remitterat det. Vad är det då för underlag som man saknar, som man tycker att man inte har, i de här sammanhangen?

Är budgetpropositionen numera så annorlunda? Jag har inte sett det i alla fall. Jag tror att man i finansutskottet läser budgetpropositionen rätt ordentligt, både det som handlar om utgifter och det som handlar om inkomster. Jag tror i alla fall det. Det är möjligt att det är något jag har missat, men jag kan inte säga att det finns några jättestora skillnader i förhållande till hur det var under alliansregeringen. Jag tror att man måste vara mer exakt i de här sammanhangen.

Man fortsätter med att tala om konsekvenser på energipolitikens område. Låt mig säga så här: Vi som har hängt med ett antal år när det gäller energipolitiken har väl mer eller mindre väntat på att någonting skulle ske med de gamla kärnkraftverken. Det är det ena.

Det andra är att kärnkraftsindustrin själv har sagt att beslutet man tog inte berodde på den här skatten. Det var helt och hållet på kommersiella grunder som man lade ned det här. Det har varit på gång länge. Det är ingenting som är nytt. Däremot är själva beslutet om vilket år och när ganska nytt. Men man har diskuterat under en längre tid hur länge kärnkraftverken kommer att hålla. Man har ibland sagt 10 år, ibland 20 år, ibland 30 år. Men att den var på väg ut visste alla. Det är jag ganska säker på att också alliansregeringen var väl medveten om. Det var väl därför man gjorde den energiöverenskommelse som man gjorde i Alliansen. Det är åtminstone den uppfattning jag har fått. Man var tvungen att göra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag måste säga att jag är förvånad över den här interpellationen, för jag tycker inte att det finns någon som helst verklighet. Om jag får vara lite raljant skulle jag vilja säga att det ligger inom ramen för ett gnäll på regeringen när man inte har någonting annat att säga.

Herr talman! Anette Åkesson säger att det är oerhört viktigt att man öppet redovisar avsikten med sin politik. När Vattenfall sa att man avser att stänga Ringhals 1 och Ringhals 2 var den förra energiministern, Maud Olofsson, ute och sa: Yes, det här var precis det som var avsikten med alliansregeringens energiöverenskommelse.

Tycker Anette Åkesson att den förra regeringen redovisade detta öppet när man gjorde energiöverenskommelsen?

Herr talman! Det är intressant att det finns många synpunkter på våra interpellationer. Ibland är det för mycket skatt. Ibland är det för mycket annat. Så är det.

Jag vill återkomma till indexeringen. I budgetsammanhang är det nämligen inte helt oproblematiskt att indexera taxor och avgifter. Generellt sett innebär en indexering att man okritiskt delar ut mer pengar till en viss verksamhet. Men eftersom politiska prioriteringar är nödvändiga när pengarna inte räcker till allt - och det kommer de aldrig att göra i offentliga sammanhang - innebär det att man genom slentrianmässiga indexhöjningar undandrar dessa verksamheter från att ställas mot sådant som kanske egentligen är viktigare.

Man intecknar redan från början en större del av de resurser som står det offentliga till förfogande. Det är mycket olyckligt och kan drabba invånarna genom att andra angelägna verksamheter får, relativt sett, för lite resurser.

Jag har därför svårt att förstå Socialdemokraternas och Miljöpartiets förkärlek för ökade indexeringar och antar därför att det ligger andra, för mig okända motiv bakom besluten.

Redovisningen av skatteutgifter är nog det mest okända men ändå mest intressanta politiska dokumentet. Det är en läsvärd årlig skrivelse som tydligt redovisar vad politiska beslut kostar i jämförelse med en beskriven norm. Tidigare år har skrivelsen även innehållit analyser av politiskt omdiskuterade beslut, som nedsättningen av socialavgifter för unga och nedsättningen av mervärdesskatt på restaurangtjänster.

Alliansen duckade alltså inte för att visa vilka konsekvenser våra beslut fick utan redovisade dessa öppet. Det är bara att beklaga att det inte finns med några analyser i årets skrivelse, men det gläder mig att finansministern har ambitionen att kommande år analysera den samhällsekonomiska effektiviteten. Det är angeläget att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa så mycket välfärd som möjligt för skattepengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter det att interpellationen skrevs har jag insett att mörkandet inte är en helt ny företeelse, åtminstone inte för Socialdemokraterna. De har ju tidigare tillämpat det för att "minska arbetslösheten". Det var nämligen strategin bakom de mängder med personer som förtidspensionerades fram till det att Alliansen tillträdde 2006, i snitt 140 personer per dag. Genom att flytta människor bort från arbetskraften sa man sig minska arbetslösheten, när det i själva verket var ett siffertrixande för att bättra på statistiken, vilket fick den tragiska konsekvensen att man dolde människor i utanförskap.

Därför är det redan i utgångsläget oroande med SMP:s relativa arbetslöshetsmål, som dessutom sätts i relation till andra EU-länder. Det blir en speciell utmaning att hålla reda på hur SMP kommer att agera, inte minst med tanke på det kreativa förslag som Arbetsförmedlingens generaldirektör kom med häromveckan, att man ska ta bort unga under 20 år ur arbetslöshetsstatistiken. Det vore ju ett sätt som tyvärr helt passar in i den nya trenden att mörka information.

Vad anser finansministern om transparens och öppenhet? Om finansministern anser att det är viktigt, vad ämnar Magdalena Andersson göra för att förbättra transparensen hos S-MP-regeringen?

Herr talman! Jag tror att man kan vara väldigt lugn när det gäller arbetslöshetsstatistiken. Det finns ju regler på EU-nivå, och man ändrade reglerna mot slutet av den gamla socialdemokratiska regeringen, just därför att man visste att det inte var korrekt. Det är därför som det ibland inte går eller är svårt att jämföra siffror om arbetslöshet före och efter, åtminstone för unga.

Sedan skulle jag vilja säga: Det är väl bra att inte olika typer av transfereringar bara står stilla, så att värdet av dem urholkas? Det finns det många exempel på hur man har gjort. Underhållsbidraget vet vi ju har stått stilla, vilket har gjort att kvinnor har blivit mer och mer fattiga, för tyvärr är det mest kvinnor som tar emot det. Det är bara ett exempel. Jag skulle kunna peka på fler. Jag tycker alltså att det bara är bra att man indexerar.

Däremot ska man naturligtvis vara öppen och för det första säga varför man gör det och för det andra beskriva konsekvenserna. Om man kommer till en situation då man har problem med svensk ekonomi, då får man vidta åtgärder.

Det sista jag undrar över är: Vem är det som har hittat på, när man har något slags möte hos Moderaterna, att det ska införas nya regler om förtidspensionering? Jag har inte hört det, och jag tror ingen annan har hört det heller. Det skulle jag vilja veta.

Herr talman! Den här regeringen kommer naturligtvis att redovisa konsekvenserna av sina förslag på lämpligt sätt, precis som den tidigare regeringen har avvägt hur de tycker att det är lämpligt att redovisa effekterna av deras förslag.

Det finns effekter av den tidigare regeringens förslag som jag gärna hade sett redovisade i tidigare budgetpropositioner, till exempel den långsiktiga sysselsättningseffekten av att en lägre andel av ungdomskullarna har haft möjlighet att läsa på universitet. Det hade varit intressant att kunna utläsa det ur budgetpropositionen, men det har vi inte fått göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågorna blir dock fler när man lyssnar på Anette Åkesson. Hon verkar i största allmänhet vara väldigt mycket emot indexering. Då undrar jag naturligtvis: Gäller det också indexeringen av brytpunkten för den statliga inkomstskatten, eller är den indexeringen rätt och alla andra indexeringar fel? Till skillnad från de indexeringar som vi nu har föreslagit ökar den kostnaderna till staten, medan det är en kostnad för de offentliga finanserna.

Vi skickar våra förslag på remiss. Vi får sedan in remissvar. Det vi skickar ut på remiss blir offentligt, och alla remissvar som vi får in är offentliga. De går dessutom oftast att hitta på hemsidan hos de organisationer som har skickat in dem. Sedan redovisas de i budgetpropositionen och oftast via pressmeddelanden.

Här tycker Anette Åkesson inte att vi har redovisat öppet. Jag skulle gärna vilja höra från Anette Åkesson vilka ytterligare åtgärder hon tycker att regeringen bör vidta samt om den tidigare regeringen har vidtagit några ytterligare öppenhetsåtgärder för just hur man annonserar sina förslag som i så fall skulle vara intressanta att föra fram.

Så till den tredje frågan. När det nu är viktigt att man redogör för konsekvenserna av sina förslag - och en tydlig konsekvens av den förra regeringens energiöverenskommelse enligt förra vice statsministern, närings- och energiministern Maud Olofsson var att man stänger kärnkraftsreaktorer - var det något som man redovisade när man kom överens om det? Det var det inte. Varför gjorde man inte det?

Sedan har jag en fjärde fråga. Anette Åkesson säger att det är viktigt att man genomför en skatteutgiftsredovisning. Det kommer vi att göra. Men man gjorde inte det 2012. Då undrar jag: Ställde Anette Åkesson någon interpellation till finansministern 2012 på grund av detta?

Herr talman! År 2012 var det inte min uppgift att ställa interpellationer, utan det var oppositionens uppgift att ställa frågorna på det sättet.

Jag anser att jag har framfört en hel del exempel på hur Alliansen har redovisat mer öppet än vad SMP-regeringen nu gör. Självklart är jag inte emot indexering generellt. Till exempel nämnde jag att jag är positiv till att maxtaxan indexeras men inte till att man sedan drar undan pengarna igen.

S:t Görans sjukhus i Stockholms läns landsting är ett bra exempel. Det är motsatsen till indexering. Där sänker man i stället ersättningen med en dryg procentenhet årligen men behåller samma kvalitetskrav. Det är ett intressant exempel.

Det har varit skrämmande enkelt att hitta exempel på där SMP mörkar information. Socialdemokraterna har till viss del ägnat sig åt sådant även tidigare mandatperioder, men det vi ser sedan i höstas kan snarare liknas vid ett trendbrott. Det handlar om sådant som kommer att påverka invånarna, som att göra det svårt att förstå hur bensinskatt, elpriser och maxtaxor höjs, men även om att dels genom indexeringar inteckna en större del av budgetutrymmet, dels undvika att presentera sina förslag respektive analysera konsekvenserna av dem. Det sistnämnda är inte enbart ett direkt problem för väljarna, som drabbas på olika sätt, utan det gör också det politiska oppositionsarbetet svårare. En minskad transparens kan i längden därför även bli ett demokratiskt problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att en svag regering inte ens försöker informera om vad de vill göra utan försöker smyga in förslag är mycket oroande. Motiven kan vara antingen att SMP har en dold agenda, alternativt att de inte orkar ta debatten politiskt. Båda dessa motiv är oacceptabla i en demokrati.

Jag vill tacka finansministern för debatten.

Herr talman! Jag kan konstatera att Anette Åkesson svarade på en av mina frågor men inte på de andra tre, som är högst relevanta.

Anette Åkesson sa att hon inte skrev någon interpellation därför att hon inte var i opposition då. Men det går ju bra att skriva interpellationer även om man inte är i opposition, om man tycker att det är en så oerhört viktig fråga att man redovisar skatteutgifter. Då är det inte utan att man undrar om hon tog upp det på något annat sätt med den tidigare regeringen. Men det kanske vi kan få diskutera i en senare interpellationsdebatt.

Man är förvånad över de andra frågorna, där man inte får något svar över huvud taget.

Indexering ogillar Anette Åkesson. Hon säger att det intecknar budgetutrymme. Men de två indexeringar som hon pekar på att vi inför intecknar inte budgetutrymmet utan ökar budgetutrymmet, medan den indexering som Anette Åkesson inte ville svara på, nämligen höjning av brytpunkten, intecknar budgetutrymmet. Det finns ingen logik i Anette Åkessons syn på indexering, och hon svarade för övrigt inte på frågan.

Frågan om att informera på något annat sätt hade Anette Åkesson inte heller något svar på. Vi har skrivit pressmeddelanden, vi skickar våra förslag på remiss, alla remissvar kommer ut öppet, vi har presskonferenser och vi informerar precis på samma sätt som den tidigare regeringen om innehållet i våra förslag. Ändå hävdar Anette Åkesson att det är att mörka. Men hon har inget förslag på vad vi ytterligare ska göra. Mörkningen tycks vara ett spöke i Anette Åkessons hjärna.

När det nu är så viktigt att man öppet redovisar konsekvenserna av sin politik, varför redovisade Anette Åkessons egen regering inte att konsekvenserna av Alliansens energiöverenskommelse var att man skulle stänga kärnkraftsreaktorer?

Jag hoppas att Anette Åkesson får vila upp sig under sommaren. Sedan får vi komma tillbaka och debattera dessa frågor efter sommaren. Det ser jag mycket fram emot. Jag hoppas att hjärnspökena försvinner under semestern.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Erik Bengtzboe har frågat mig om jag anser att alla gymnasieelever i hela Sverige ska ha möjlighet att driva exempelvis UF-företag i framtiden, och vilka åtgärder jag i sådana fall avser att vidta för att öka tillgängligheten till UF-företagande.

Skolan ska utbilda såväl framtidens arbetstagare som framtidens arbetsgivare. Den ska förbereda elever, både flickor och pojkar, för att kunna ta de jobb som finns på arbetsmarknaden nu och för att kunna skapa framtidens företag och därmed arbetsmarknad. Därför är det viktigt att entreprenörskap finns med som ett perspektiv som genomsyrar undervisningen i gymnasieskolan och som ger alla elever en möjlighet att utveckla dessa förmågor. Entreprenörskap ska finnas med både som ett förhållningssätt som uppmuntrar och stimulerar eleverna i studierna och som ett sätt att mer konkret träna dem i just företagande. Förhållningssättet ska utveckla elevernas entreprenörskapsförmågor, vilka de kan ha nytta av i många sammanhang både under studierna och efter, oavsett om de går vidare till högre studier eller till arbetslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser att så många elever som möjligt ska få en undervisning där entreprenörskap på ett tydligt sätt finns med. Därför stöder regeringen både huvudmän och organisationer som arbetar aktivt med entreprenörskap inom skolväsendet. För 2015 har sammanlagt 18,5 miljoner kronor avsatts för statsbidrag för detta ändamål. En förutsättning för att organisationer ska få detta statsbidrag är att de arbetar riksomfattande med att stödja entreprenörskap i skolan, vilket ökar tillgängligheten för elever.

Ung Företagsamhet är en av de organisationer som rikstäckande och operativt arbetar med entreprenörskap inom gymnasieskolan och som varje år når ett stort antal elever. Deras verksamhet är mycket uppskattad, och jag har träffat dem vid flera tillfällen sedan jag tillträdde som statsråd. Det finns även andra organisationer som arbetar med att stödja entreprenörskap inom skolväsendet, inte minst inom grundskolans område, och som också får medel för detta ändamål.

Statens skolverk har sedan tre år ett särskilt regeringsuppdrag att följa upp och analysera den reformerade gymnasieskolan Gy 2011. Eftersom entreprenörskap då infördes som ett övergripande förhållningssätt i undervisningen ingår det i Skolverkets uppdrag att följa upp hur skolorna arbetar med detta. Regeringen förväntar sig att denna utvärdering kommer att kunna visa på effekter av att entreprenörskap nu ingår som ett övergripande förhållningssätt i undervisningen. Avsikten är att entreprenörskap i gymnasieskolan ska stödjas även i fortsättningen. Regeringen anser detta vara viktigt för ekonomins tillväxt och för landets konkurrensförmåga.

Herr talman! Jag tackar gymnasieministern för svaret.

Svensk utbildning har två enormt viktiga uppgifter och två viktiga uppdrag för den enskilde när det gäller kunskapsinhämtning. Det handlar om möjligheten för eleverna att faktiskt forma sitt eget liv framåt med stöd som de behöver och en grundplåt i den kunskap som de behöver för att klara sig i samhället. Detta möjliggör för människor att forma sin egen framtid och skapa sin egen livsresa. Skolan har också ett annat uppdrag, precis som gymnasieministern är inne på, nämligen att se till att de elever som går i skolan får de kunskapar och färdigheter som krävs för att de ska vara både anställbara och ha förmågan att i framtiden driva eget företag.

Entreprenörskap som ett förhållningssätt och som en del i utbildningen verkar riksdagens partier vara överens om är någonting viktigt, att döma av det svar som gymnasieministern ger. Med den nya gymnasieskolan är det dessutom någonting som ska genomsyra all utbildning och finnas tillgängligt genom utbildningen för alla elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss göra klart att entreprenörskap i skolan inte bara handlar om att skapa företagare och att underlätta för människor att någon gång i livet starta och driva eget. Det handlar om att se till att svenska elever får förutsättningar att bli företagsammare som elever.

Ung Företagsamhet nämns både i interpellationen och av ministern av den enkla anledningen att det är den enskilt största aktören. Det är ungefär 22 000 elever i Sverige som driver UF-företag varje år.

Visst blir de duktigare på att driva företag i framtiden och driver företag i större utsträckning när de bli vuxna. Men framför allt kommer de närmare arbetsmarknaden i sin utbildning. De är i mindre utsträckning än andra arbetslösa, de är i mindre utsträckning än andra sjukskrivna och de har en högre inkomst.

När man träffar elever som driver UF-företag ser man var det kommer ifrån. De växer som människor när de får ta ansvar för något eget och bygga något eget i skolans trygga ramar.

Trots att vi verkar vara överens om hur otroligt viktig denna del av utbildningen är vittnar statistiken fortfarande om hur otroligt ojämlika möjligheterna att driva UF-företag i Sverige faktiskt är. Tittar vi över landet skiljer det sig radikalt åt mellan olika delar av landet. I Älvsborg och i Gävleborg är det ungefär 38 respektive 36 procent av eleverna som driver UF-företag. Tittar vi i stället på Blekinge och Skåne är det 14 respektive 15 procent som driver UF-företag. Det spelar alltså roll var man bor någonstans när det gäller att få ta del av regeringens satsningar på entreprenörskap, vilket borde vara någonting som gäller för hela landet.

Ännu mer alarmerande blir det när vi tittar på valet av gymnasieprogram och hur det påverkar elevernas möjligheter att få driva UF-företag. På handels- och administrationsprogrammet driver 88 procent av alla elever ett UF-företag. På ekonomiprogrammet är det 81 procent som driver ett UF-företag. När vi jämför med eleverna på det naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet är det 5 respektive 10 procent av eleverna som får chans att driva ett UF-företag.

När man säger att entreprenörskap är någonting som ska finnas tillgängligt för alla och ska genomsyra alla utbildningar är det alarmerande i sig att det är så otroligt skevt mellan olika utbildningsprogram.

Än mer anmärkningsvärt blir det när vi tittar på de yrkesprogram där vi vet att eleverna i stor utsträckning kommer att förväntas driva eget företag när de väl är färdiga med sin utbildning. På byggprogrammet är det bara 10 procent av eleverna som får driva UF-företag. På vvs- och fastighetsprogrammet och el- och energiprogrammet är det bara 9 procent av eleverna som får driva UF-företag.

Jag tolkar gymnasieministerns svar som att regeringen delar uppfattningen att entreprenörskap i utbildningen är viktigt och måste finnas tillgängligt för samtliga elever. Men vad jag inte finner i svaret är vilka åtgärder man är villig att vidta för att så också ska bli fallet.

Herr talman! Jag vill börja med att instämma i det som Erik Bengtzboe tog upp här. Våra UF-företag och de elever som får möjlighet att arbeta med entreprenörskap i sin utbildning gör en jätteviktig investering för sig själva men också för hela samhället och för hela Sveriges framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att det ser så olika ut - att tillgängligheten till entreprenörskap och att få jobba entreprenöriellt i exempelvis UF-form skiljer sig så mycket åt - är ett jättestort problem. Jag vill egentligen bara betona det Erik tog upp, nämligen att det är otroligt stor skillnad mellan att som regering säga att man stöttar organisationer som jobbar för ökade möjligheter och ökad tillgänglighet till UF och att göra någonting själv.

Det gäller framför allt de bitar där regeringen har valt att kritisera en stor del av yrkesprogrammen i praktiken, också för att man tycker att det är många elever som inte får det de behöver när det gäller frågor om obligatorisk högskolebehörighet och liknande. Om man gör det, vilket regeringen ju gör, och sedan inte pratar om hur man på annat sätt kan öka kvaliteten i yrkesprogrammen kopplat till yrket och kopplat till det de själva ska arbeta med tycker jag att man begår ett stort misstag och inte ser till de här eleverna.

Vi behöver elevperspektivet i mycket större utsträckning, och det finns saker en regering kan göra för dessa elever här och nu så att de får mycket större tillgång till entreprenörskap i sina utbildningar - direkt.

Herr talman! Jag tackar Erik Bengtzboe och Ida Drougge för deras kommentarer. Jag vill än en gång verkligen understryka vikten av att vi har en stark koppling mellan skolan och näringslivet på olika sätt - både genom att jobba inifrån i modeller som UF och genom att skapa breda kontaktytor mellan skolan och arbetslivet på många olika sätt.

En av de första saker jag gjorde när jag tillträdde som statsråd var att tillsätta en utredning som nu under året ska titta på hur man just kan stärka kopplingen mellan yrkesprogrammen och arbetslivet, som Erik Bengtzboe på ett förtjänstfullt sätt lyfte fram. Utredningen ska titta på hur kopplingen mellan yrkesprogrammen och arbetslivet kan bli än tydligare.

Jag ser tre viktiga pelare för att komma åt den kontaktytan. Förutom det vi diskuterar, det vill säga UF och företagsamhetsformen, är en av de två andra pelarna yrkescollege. Vi vet att det är en beprövad och bra modell för att få en bättre koppling till näringslivet; vi har exemplet Teknikcollege, som fungerar väl över hela landet. Jag tror att man skulle kunna multiplicera detta till att omfatta fler program och branscher, vilket efterfrågas inte minst av näringslivet.

Jag tror att den tredje pelaren är lärlingsutbildningarna. De är väsentliga för att på sitt sätt inte bara möta de behov som finns på arbetsmarknaden utan också göra eleverna som går yrkesprogrammen mer anställbara och mer företagsamma.

Jag tycker att det är väldigt olyckligt att den förra regeringen stigmatiserade yrkesprogrammen. Den förra utbildningsministern talade om yrkesprogrammens elever som några som ingenting ville och ingenting kunde. Därmed skulle de gå ett program med lägre krav. Detta har resulterat i att andelen elever som söker sig till programmen sjunker, och det har gjort att programmens status har blivit lägre.

Det är ytterst problematiskt, framför allt för att yrkesprogrammen är instrumentella för strategiska sektorer såväl i vår ekonomi och välfärd som i exportindustrin - och även i det som är kärnan och ryggraden i vårt samhälle, det vill säga vården och omsorgen. Man kan prata om andra branscher också, men korrelationen har blivit nog så viktig: Det faktum att en sjunkande andel elever söker sig till yrkesprogrammen resulterar i att vi riskerar att få ett kompetensförsörjningsproblem i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar vilket ansvar de borgerliga och moderata representanterna anser sig ha i sammanhanget. Det här är nämligen inte enbart ett skolproblem utan även ett framtida problem för vår arbetsmarknad.

Herr talman! Jag tackar gymnasieministern för de fortsatta svaren i debatten.

Först och främst tror jag att man bör klargöra en sak. Jag tror att svenska skolelever och gymnasielever - och deras föräldrar - är avsevärt mycket smartare än vad vissa politiker ibland ger dem kredd för. Jag tror att de flesta fattar väldigt medvetna val när det gäller vilken utbildning de ska gå.

Jag tror att det är medvetna val, men de fattas kanske på andra premisser och med andra ramar än politiker skulle önska. Man kanske väljer en skola där man trivs eller där man tycker att utbildningen ser bra ut. Man kanske väljer en skola som har rykte om sig att ha bra lärare. Kanske tycker man att det är trevligt att gå i en stor skola där man får träffa många nya kamrater, eller kanske tycker man att det är trevligt att gå i en liten skola.

Om man vill se till att elever väljer det politiker tycker är viktiga utbildningar tror jag att det vore förtjänstfullt för debatten att faktiskt fokusera på innehållet i dessa utbildningar i stället för att ge sig in i mungemäng med en företrädare för ett annat politiskt parti - som dessutom inte är här. Svenska skolelever ser såklart vad som är innehållet i utbildningarna, och de gör sina val därefter. Om man ser framför sig att man exempelvis vill driva eget - man kanske vill bli hantverkare - ser man också att man på byggprogrammet inte har möjlighet att driva UF-företag och möjligheten att agera därefter.

Gymnasieministern återkommer till att en förutsättning för att staten ska gå in och stödja verksamheten är att den ska vara riksomfattande. Som vi ser i den statistik jag har presenterat är det dock uppenbart att den inte är riksomfattande i dag. I stället är det uppenbarligen så att det spelar roll var man bor och vilken utbildning man väljer att gå när det gäller chansen att få ta del av det regeringen säger ska komma alla till del och som den lägger pengar på.

Jag uppskattar gymnasieministerns inställning till sina tre pelare och vad som är viktigt för att stärka kopplingen till yrkeslivet utanför, men det känns ändå som att regeringen ständigt försöker gå över ån efter vatten. Vi vet vilka verksamheter som funkar - det är därför staten lägger stora pengar på exempelvis Ung Företagsamhet - men man ser inte till att eleverna får möjlighet att faktiskt delta i dem.

Moderaterna har presenterat att vi vill se till att alla gymnasieprogram i hela Sverige levererar Ung Företagsamhet som en valbar kurs för de elever som så önskar. Vi vill också se ett särskilt kvalitetslyft riktat mot just yrkesprogrammen, där ett fokus på koppling till arbetsmarknaden stöds med bland annat Ung Företagsamhet. Vi har redan identifierat verktygen, och regeringen vill både lägga pengar på dessa verktyg och tar själv upp dem. Ändå är man inte villig att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan kvarstår: Om nu Ung Företagsamhet är en av de viktiga pelarna för att se till att svenska skolelever inte minst på yrkesprogrammen kommer närmare arbetsmarknaden, vilka åtgärder är gymnasieministern redo att vidta för att se till att så blir fallet?

Ytterligare en fråga uppstår. Om nu de tre viktiga pelarna för att ta skolan närmare arbetsmarknaden är Ung Företagsamhet, yrkescollege och lärlingsutbildning blir självfallet den andra frågan till gymnasieministern: Om lärlingsutbildning är en av de viktiga tre pelarna, varför halverar regeringen ersättningen per elev till lärlingsutbildningarna?

Herr talman! Jag tycker att det är märkligt att statsrådet här väljer att se den ökade valfrihet vi har gett elever på yrkesprogrammen som sänkta krav. Vi har gjort det möjligt för elever som läser yrkesprogrammen att välja att läsa in en högskolebehörighet. De har rätt att göra det.

Jag är den första att vara självkritisk och säga att den rätten behöver stärkas. Vi vet nämligen att det finns fall där enskilda elever på vissa skolor tycker att det i praktiken har blivit omöjligt för dem att kombinera sitt yrkesprogram med den högskolebehörighet de vill ha. Det måste vi såklart göra någonting åt; vi måste såklart stärka rätten för eleverna att läsa in högskolebehörighet, som alltså finns redan i dag.

Jag tycker dock att det är väldigt märkligt att säga att det är detsamma som sänkta krav att elever kan välja att inte läsa in denna behörighet utan i stället fokusera ännu mer på sina yrkeskunskaper. De eleverna kanske vill skjuta de studierna på framtiden och i stället jobba direkt, för att de tycker att det är mer motiverande. Att säga att det valet är detsamma som sänkta krav tycker jag är mycket märkligt.

Om det nu är så att statsrådet tycker att det här är så viktigt som hon gärna vill framhäva, hur kommer det sig då att regeringen inte väljer att säga att det ska vara möjligt för elever på alla program att läsa UF? Och framför allt: Varför inte börja med yrkesprogrammen? I dag är det 9 procent på vvs- och fastighetsprogrammen som läser UF. Det vore bra om de resterande 91 procenten också fick läsa UF på de yrkesprogrammen.

Herr talman! Jag ska börja med att adressera det som Ida Drougge sa. Det handlar om yrkesprogrammens status och vad högskolebehörigheten betyder för just denna.

Vi kan som sagt se att andelen elever som söker sig till yrkesprogrammen sjunker. Skolverket har i sina analyser pekat på att en trolig förklaring till att det ser ut på det viset är just att högskolebehörigheten inte längre är en integrerad del av yrkesprogrammen.

Ert tal om att ni på något vis har ökat valfriheten genom att ta bort högskolebehörigheten som en central del av yrkesprogrammen tycker jag är en logisk tankevurpa. Genom att ta bort högskolebehörigheten skapar man återvändsgränder och mindre valfrihet. De här individerna får ju stängda dörrar emot sig, inte öppna dörrar. Jag vet att det i teorin heter att man kan välja till högskolebehörigheten, men det har visat sig att det är väldigt svårt att göra det i praktiken på många ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om inte skolan från första början har valt att erbjuda högskolebehörigheten som en del av yrkesprogrammen har man faktiskt gått i motsats riktning till det som den tidigare folkpartistiska utbildningsministern ville.

Här ska jag göra en koppling till det som Erik Bengtzboe sa. Han sa att man inte ska prata om Folkpartiet i detta sammanhang när det är en socialdemokrat och moderater som debatterar. Men jag antog att den förra regeringen tog kollektiva beslut och att det inte bara var Folkpartiet som ägde utbildningsfrågorna, utan att även Moderaterna hade ett och annat att säga till om när de var med och regerade under de föregående åtta åren. Något annat vore väldigt märkligt.

Återigen: Jag delar absolut uppfattningen att vi måste se till att både Ung Företagsamhet och andra företags- och entreprenörskapsformer får mer genomslag i skolan. Min första uppgift som ansvarigt statsråd för detta är att se till att de pengar som behövs allokeras till de olika aktörerna. Det är steg ett.

Steg två är att i största allmänhet öka kopplingen mellan skolan och arbetslivet. Jag ser gärna att det sker i form av att UF får mer genomslag. Redan i dag har Y-program rätt att bedriva Ung Företagsamhet, så rent tekniskt möter det inte några hinder. Men det som behövs är att vi ser till att det uppmuntras på ett bra sätt. Där gör UF ett bra arbete redan nu. Det som exempelvis behöver förstärkas är lärares möjlighet att kompetensutvecklas för att kunna bedriva Ung Företagsamhet.

Detta hoppas jag att vi ska kunna jobba vidare med under mandatperioden. Men det pågår som sagt en utredning, och jag vill inte föregå den.

Herr talman! Tack så mycket, gymnasieministern!

När det först och främst gäller fortbildning av lärare är en av de saker som är så ytterst finurliga med UF att de själva står för fortbildningen, så det är ingenting som ministern behöver lägga sin energi på.

När det gäller Jan Björklund, Folkpartiet och regeringens kollektiva beslut kan vi absolut stå här och diskutera den politik som regeringen har bedrivit, och den är jag villig att stå till svars för fullt ut. Men enskilda uttalanden av enskilda företrädare för andra politiska partier tror jag att du får ta med den enskilda individen, likväl som jag inte tänker attackera dig för enskilda uttalanden gjorda av socialdemokrater, vilket jag tror att du är tacksam för.

När det gäller högskolebehörigheten håller jag med Ida Drougge. Reformen är bra men borde ha varit omvänd. Den borde ha varit konstruerad på ett sådant sätt att det hade varit lättare att välja bort behörigheten än att välja till den. Det hade haft en stor påverkan på elevernas möjlighet att få tillgång till den. Jag hoppas att regeringen återkommer med korrigeringar där som underlättar.

Men de elever som ändå hade tänkt sig att studera vidare, som aldrig hade någon plan på att jobba inom det som utbildningen skulle leda till, valde såklart att gå en annan väg i utbildningssystemet. Det ser jag inget problem med. Jag tycker inte att det är problematiskt att personer som säger att de ska bli jurister väljer att gå på samhällsvetenskapliga programmet i stället för att gå en yrkesutbildning till hotell och restaurang. Jag ser det inte som ett problem utan snarare som något positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi ska få upp statusen på yrkesutbildningarna handlar det om att skapa en yrkesstolthet, något som inte underlättas av att företrädare för regeringen ensidigt har ett fokus på att alla ska studera vidare, för så urholkar man statusen.

Jag tackar för svaret och kan konstatera att borta är den tiden då Socialdemokraterna spottade och fräste när man pratade om företagsamhet och skola. Det är väl så i tanken. Och om ministern är villig att gå från ord till handling är hon också hjärtligt välkommen att stödja Moderaternas förslag så att alla elever får tillgång till Ung Företagsamhet.

Herr talman! Tack för det, Erik Bengtzboe!

Jag måste ändå säga något om skillnaden mellan att behöva stå till svars för någons uttalanden kontra den politik som fördes av den föregående regeringen. Återigen: Varje regering tar kollektiva beslut, och de förändringar som gjordes av yrkesprogrammen gjordes kollektivt av den förra regeringen. Det har medfört en urholkning av statusen och attraktiviteten och därmed också kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

När det gäller lärarnas kompetensutveckling i UF-sammanhang stämmer det att det är UF som ska handha den. Men i praktiken blir det svårt, även om det i teorin ska vara på det viset. Som tidigare kommunalråd pratade jag med enskilda skolor och enskilda UF-aktörer som jag kände en väldig stolthet över. De pratade ofta om att det inte funkade i praktiken och att de behövde hjälp från politiken, och det ska vi försöka ta ansvar för tillsammans.

Avslutningsvis: Socialdemokratin har alltid stått bakom den svenska modellen, och en viktig del av den svenska modellen är en god näringspolitik som leder till fler och växande företag. Det har gett vårt land välstånd.

För mig är det väldigt viktigt att vi nu ser till att UF och andra som håller på med entreprenörskap i skolan får den uppbackning de behöver. Jag känner en stor stolthet över den svenska start-up-scenen och vill gärna bidra till den genom skolan, men det handlar inte bara om skolpolitik utan också om näringspolitik.

Överläggningen var härmed avslutad.