Interpellationssvar - 2014-04-08

Fru talman! Anna Wallén har frågat finansministern varför studenterna ska betala för regeringens skattesänkningar och om finansministern och regeringen planerar ytterligare besparingar på utbildningsområdet. Wallén ställer sin andra fråga utifrån påståendet att regeringen minskar anslagen till högskolorna och drar ned på antalet utbildningsplatser. Interpellationen har överlämnats till mig. Regeringen avser att föreslå att studiemedlen höjs med ca 1 000 kronor i månaden för att ge de studerande ännu bättre förutsättningar för att fokusera på studierna. Samtliga satsningar ska vara finansierade, krona för krona. Regeringen har därför övervägt olika finansieringskällor och har nu enats om att avisera bland annat ytterligare höjningar av alkohol-, tobaks- och fordonsskatten. Regeringens tidigare förslag om att justera ned studiemedelsbidraget är således inte längre aktuellt. När det gäller interpellantens andra fråga vill jag inledningsvis nämna att satsningar inom utbildningsområdet är av central betydelse för regeringen. Det kan vidare konstateras att antalet helårsstudenter vid de svenska lärosätena under de senaste åren varit fler än någonsin. År 2010 var en rekordnotering i antalet registrerade helårsstudenter, och utbildningsvolymen ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. Mellan 2006 och 2012 ökade antalet helårsstudenter i landet med 27 500. Just när det gäller antalet platser har regeringen nyligen aviserat en utbyggnad av högskolan från och med 2015. Från 2020 uppgår utbyggnaden av högskoleplatser och platser för fortbildning till drygt 10 000 helårsplatser. Från 2015 avser regeringen att föreslå att drygt 1 miljard kronor per år från 2017 inklusive studiemedel tillförs för utbyggnaden. Regeringen har sedan 2006 byggt ut antalet nybörjarplatser på högskoleutbildningar där efterfrågan på arbetsmarknaden är stor. Detta gäller till exempel läkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och ingenjörsutbildningarna. Utöver satsningarna på bristutbildningar har regeringen också gjort betydande satsningar under senare år för att öka kvaliteten på högskoleutbildningarna . Resurser har därför satsats bland annat för att öka kvaliteten inom humaniora och samhällsvetenskap. Vidare har en kvalitetspremie införts till lärosäten med utbildning av mycket hög kvalitet. Finansiering av satsningar har bland annat skett genom såväl omfördelningar mellan universitet och högskolor som införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter och omfördelning av medel från så kallade inaktiva studenter, det vill säga studenter som inte tagit några poäng. Tillsammans förklarar dessa åtgärder till stor del de förändrade anslagen till exempelvis Mälardalens högskola. Det bör dock poängteras att indragna medel har återförts till universitet och högskolor i form av kvalitetssatsningar.

Fru talman! Jag har ställt en interpellation om regeringens märkliga sänkning av studiebidraget för våra studenter. Regeringen har nu backat från förslaget, men det finns fortfarande många frågetecken. Jag skulle vilja veta: Hur resonerade ni i regeringen när denna besparing på våra studenter lades fram? Ni måste ju ha förstått att det skulle bli massiv kritik. Högskolor och universitet finns i hela landet, och det finns inga terminsavgifter. Detta fina - allas rätt till utbildning - håller den borgerliga regeringen på att ha sönder. Trösklarna till högskolan höjs och utbildningsplatserna blir färre. Förutom de försämringar som den sittande regeringen redan har gjort blev jag chockad när Anders Borg kom med beskedet att nu ska minsann studenterna bli av med 300 kronor i månaden i studiebidrag. I stället ska de skuldsätta sig mer. Regeringen visar än en gång att högre utbildning inte är till för alla. Kort efter detta backade regeringen efter massiv kritik. Jag vill fråga: Hur tänkte ni? Insåg ni inte att förslaget var riktigt dåligt? För några månader sedan kämpade samma regering för att de med höga inkomster skulle få betala mindre i skatt genom att höja gränsen för när man börjar betala statlig skatt. Detta skulle ha gett de med höga inkomster ungefär 300 kronor mer i månaden. Det är samma summa som ni nu ville ta från våra studenter. Skillnaden mellan studenters och höginkomsttagares levnadsvillkor är väldigt stor. Många studenter har redan väldigt tufft att få vardagen att gå ihop. Att tvinga in studenterna i en högre skuldsättning är inte lösningen. Det är redan många som är tveksamma till att studera vidare på grund av att man skuldsätter sig en väldigt lång tid framöver. Trots att vi behöver en mer välutbildad befolkning i Sverige får unga sämre möjligheter att studera. Den borgerliga regeringen har genomfört nedskärningar av antalet högskoleplatser under sin regeringstid. I Västerås där vi har Mälardalens högskola innebär minskningen ungefär 40 miljoner kronor mindre i statliga medel fram till 2015. Högskolan i Västerås tvingas därför dra ned på antalet utbildningar och minska antalet studenter från 12 000 till 10 000. Det är en minskning med 2 000 studenter - detta i tider när allt fler väljer att studera vidare. Samtidigt visar en rapport från Svenskt Näringsliv i Västmanland att vart femte rekryteringsförsök i länet misslyckas. Företagens svårigheter att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens får allvarliga följder. Tre av tio företag uppger att de tvingats minska produktionen. Nu vill jag fråga Maria Arnholm: Hur tänkte regeringen när man lade fram förslaget att sänka studiebidraget med 300 kronor för studenterna, och hur ska vi klara företagens framtida kompetensförsörjning?

Fru talman! Tack, Anna Wallén, för en interpellation som inte var ställd till mig men som jag får möjlighet att svara på! Hur tänkte regeringen? Jo, regeringen tänkte att alltför många studenter, inte minst bland dem som inte har någon som hjälper till och backar upp hemifrån, har svårt att klara sig på den nivå som studiemedlen har i dag. Att höja den summa man får i månaden med 1 000 kronor kändes som en angelägen uppgift för att göra det möjligt för fler att studera och för att ge fler känslan av att också jag som inte har någon i min familj som sticker åt mig pengar, betalar min hyra eller ger mig långfristiga eller icke återbetalbara lån har möjlighet att studera. Höjningen på 1 000 kronor när det gäller studiemedlen kommer nu att genomföras. Samtidigt har regeringen som ambition att finansiera de förändringar och reformer man gör krona för krona. Regeringen tittade på ett antal olika finansieringsmöjligheter där en av dem var att minska bidragsdelen med 300 kronor och på motsvarande sätt höja lånedelen med 1 300 kronor. Efter överväganden, efter den kritikstorm som kom och efter lite mer funderande bestämde sig regeringen för att i stället anvisa annan finansiering. Därför har den delen av interpellationen fallit. Den är alltså inte längre aktuell, utan det blir 1 000 kronor mer i plånboken för dem som tar fulla studiemedel. Jag utgår från att Socialdemokraterna också kommer att ställa sig bakom det i sitt budgetalternativ. Sedan är det trots allt så, Anna Wallén, att 15 000 fler studerar på högskolan i år än 2006. Vi har inte skurit ned, utan det är 15 000 fler än 2006 som studerar. Vi kommer i vårpropositionen dessutom att föreslå en ytterligare utbyggnad med 10 000 platser. Därtill finns det ungefär 10 000 fler platser i yrkeshögskolan nu än vad det gjorde 2006. Jag tycker inte att bilden att regeringen skär ned stämmer. Jag tycker att de här siffrorna talar sitt tydliga språk när det gäller att vi fortsätter att satsa på högre utbildning för många svenska ungdomar.

Fru talman! Ja, kära minister, jag funderar på de här 300 kronorna. Nu har ni visserligen backat, men jag kan bara, eftersom min kära kamrat Anna Wallén pratade om sms-lån, säga att det vore ett oerhört dumt förslag för studenterna att ta emot 1 000 kronor i höjning och ge bort 300 kronor i bidrag. Det är nämligen, om man räknar baklänges, 30 procent i ränta. Det skulle vara ett av de värsta sms-lånen de i sådana fall skulle kunna ta, att betala 30 procent för att få den tusenlappen. Studiemedel är någonting oerhört bra för vårt land, och de gynnar vårt land. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag kommer från enklare förhållanden och hade aldrig kunnat stå här framför er nu om inte studiemedelssystemet hade funnits. Det gjorde att jag fick möjlighet att studera vidare. Därför värnar jag om det. Jag är dock orolig för vad regeringen håller på med. Det är val 2014, och det är ett supervalår. Man lade fram ett förslag om att sänka bidraget med 300 kronor. Sedan insåg man att det inte var någon bra grej inför valet, och då drog man tillbaka det. Min första fråga handlar om, vilket sades i svaret, att det här inte längre är aktuellt. Kan det vara så, med tanke på de budgetunderskott som Borg aviserar att vi kommer att ha fram till 2018, att det blir aktuellt efter valet? Min andra fråga handlar om fördelningen mellan lån och bidrag. När vi förlorade makten 2006 låg fördelningen mellan lån och bidrag på ungefär 60-40. I dag lånar man ungefär 80 procent och får 20 procent i bidrag. Var går gränsen? Kommer vi snart fram till att man mer eller mindre bara får låna för att studera? Jag är jätteorolig för det. Ministern uttrycker det hela som att 300 kronor är relativt lite pengar. När jag studerade, vilket inte var länge sedan, för jag började 2004, var 300 kronor oerhört mycket för mig. Mellan Jönköping och Varberg kostade en enkel tågresa 147 kronor. En sådan här sänkning skulle alltså ha inneburit att jag skulle ha fått skippa en resa hem, för jag hade inte möjlighet att ringa mina föräldrar och säga: Skicka över 300 kronor! Jag är otroligt tacksam för att ni har backat gällande detta, och jag tror att alla studenter där hemma är tacksamma över det också. Anna Wallén fick frågan om vi kommer att ge studenterna de här 300 kronorna. Jag kan försäkra ministern om att vi från första sekund sedan ni gick ut med att ni skulle ta de här pengarna har sagt att vi kommer att se till att studenterna får behålla de 300 kronorna. Jag hoppas att jag får svar på mina två mycket enkla frågor.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Anna Wallén för en väldigt relevant fråga. Den ställde hon till finansministern, som meddelade ganska frankt att studenterna nu skulle få betala för regeringens skattesänkningar genom att man skulle sänka studiebidraget med 300 kronor. Tre veckor senare ändrade sig finansministern. Jag vet inte riktigt vem det var som fick honom att ändra sig, men han gjorde det i alla fall. Därför har svaret från statsrådet Arnholm blivit ett helt annat. Regeringens tidigare förslag att justera ned - justera ned, kallades det här, inte sänka - studiemedelsbidraget är således inte längre aktuellt. Jag vill följa upp Adnan Dibranis fråga hur länge det är aktuellt. Gäller det tre veckor från det här svaret och att det sedan kan bli en ändring igen, att man bestämmer sig för att studiebidraget trots allt behöver sänkas? Det handlar om trovärdighet. Vi har en finansminister som alltså säger att för att kunna finansiera budgeten krona för krona är han tvungen att sänka studiebidraget, och tre veckor senare meddelar han att studiebidraget inte behöver sänkas. Samma finansminister som sagt att man ska spara på försvaret säger nu att vi ska öka anslaget till försvaret. Samma finansminister som i december talade om att det var oansvarigt att inte sänka skatten meddelar nu att han vill höja skatten. Vad är det för flip-flop-politik regeringen för? Sköter regeringen beredningen enligt regeringsformen?

Fru talman! Som jag skriver i mitt interpellationssvar är en sänkning av studiebidraget med 300 kronor inte längre aktuell. Däremot är en höjning med 1 000 kronor i månaden i lånedelen fortfarande aktuell. Det utgår jag från att också Socialdemokraterna kommer att stödja i det välfinansierade budgetalternativ som jag ser fram emot att få ta del av inom kort. Det kan finnas anledning att påpeka att regeringen vid upprepade tillfällen de senaste åren har genomfört höjningar av studiemedelsbeloppet, barntillägget och fribeloppet. Studiemedlens köpkraft har varit den starkaste sedan det moderna studiemedelssystemet infördes 1965. Det är ett av de mest generösa studiemedelssystemen i världen, och nu utökar vi lånedelen med 1 000 kronor i månaden. Jag har också varit student, och jag har fullt av människor i min omgivning som är det. Jag kan konstatera att det är mycket vanligare nu än när jag var student att föräldrar sticker till barnen pengar, hjälper till. Jag tycker att det var en mycket angelägen reform för att också de som inte har de möjligheterna ska få mer pengar att röra sig med, få det lättare att klara studierna. Jag är stolt och glad över det förslaget. Finansieringen till det står nu att finna i skattehöjningar på alkohol, fordon och tobak. När det gäller platserna på Mälardalens högskola har anslaget minskat bland annat på grund av att medel har flyttats till andra lärosäten för att finansiera regeringens satsningar på vissa utbildningar. Minskningen har också berott på det generella indrag som har gjorts för samtliga med anledning av införandet av studieavgifterna samt indragning av medel på grund av inaktiva studenter. Den nya satsningen på 10 000 fler platser innebär att Mälardalens högskola från och med 2015 tilldelas ytterligare resurser. Utbyggnaden ska ske successivt, och år 2018 kommer Mälardalens högskolas resurser att motsvara drygt 420 helårsstuderande. Det är svårt att tänka sig ett utbildningssystem där man inte från tid till annan flyttar om resurser för att det behöver satsas på vissa utbildningar och det därför genomförs förändringar som kan gynna en högskola och missgynna en annan. Jag vill fortsatt framhärda i att man lite grann måste döma hunden efter håren. Vi har i år 15 000 fler platser än 2006. Det är svårt att komma undan det faktum. Vi har föreslagit ytterligare 10 000 platser, och dessutom har vi 10 000 fler platser i yrkeshögskolan än vad det fanns 2006. Jag tycker att jag med rätt rak rygg kan stå här och säga att regeringen satsar på högre utbildning.

Fru talman! Vi behöver bra högskolor i hela landet. Att svälta ut en och göda en annan är inte en långsiktig väg att gå. Mälardalens högskola i Västerås har mycket fina resultat, och en majoritet av de studenter som kommer till Mälardalens högskola stannar kvar i regionen och arbetar, vilket är viktigt för Mälardalsregionen. Om hela Sverige ska leva måste vi ha bra högskolor i hela landet. Sedan vill jag säga något om studiestödet. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att försöka jämna ut skillnaden mellan lånedel och bidragsdel. Vi har alltid haft som drivkraft att studenterna inte ska behöva skuldsätta sig onödigt mycket. En sådan situation blir dock nästan omöjlig att åstadkomma när vi vinner valet 2014 eftersom regeringen har urholkat de statliga finanserna så kraftigt att det inte finns mycket reformutrymme för det. Men långsiktigt vill vi jämna ut de båda delarna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska förbli ett bra land att bo i, att företag ska välja att lägga sina verksamheter med välbetalda och intressanta jobb i Sverige. I Sverige ska vi inte konkurrera med billig arbetskraft, utan vi ska konkurrera med välutbildade och kompetenta människor. Därför vill vi att fler ska få möjlighet att studera. Nu riskerar vi att i stället få en förlorad generation ungdomar som inte kunnat komma in på högskolan trots att de har både behörighet och intresse. Statsrådet säger att Mälardalens högskola blir kompenserad. Det är stor ryckighet i regeringens satsningar på högskolan. Man tar pengar och man skjuter till pengar. Rektorn för Mälardalens högskola i Västerås säger följande i en intervju med Vestmanlands Läns Tidning: Jag är glad att vi får ett tillskott nu, men samtidigt önskar jag lite långsiktighet i planeringen. Det är ryckigt och svårt att planera för verksamheten framöver. Jag vill avsluta med att fråga statsrådet om det är fler försämringar på gång på utbildningsområdet.

Fru talman! Ministern nämner fribeloppet, vilket gör att jag funderar på om ministern med det menar att vi vill att våra studenter ska jobba mer och mer och att vi ska vara glada över att fribeloppet har höjts. Vi socialdemokrater tycker att det är oerhört viktigt att våra studenter har möjlighet att arbeta vid sidan av sina studier, men de ska inte vara tvungna att göra det för att klara sitt uppehälle. Alla studenter kan nämligen inte jobba vid sidan av. Därför är min fråga: Anser ministern att studier är en heltidssysselsättning? För mig är det mycket viktigt att vi har våra studenter i skolan där de bedriver studier och inte är tvungna att samtidigt ge sig ut i arbetslivet. Vi behöver öka genomströmningen och annat. Ministern får gärna förtydliga om heltidssysselsättning bland studenterna är något som hon värnar om. Min andra fråga, som jag inte fick svar på, gäller fördelningen mellan lån och bidrag. Vi har alltså gått från ett läge där vi hade 60 procent lån och 40 procent bidrag till att ha ca 80 procent lån och 20 procent bidrag. Vi är ännu mer på väg åt det hållet nu när vi får en höjning av lånet med ytterligare 1 000 kronor. Tack gode Gud att studenterna i alla fall inte blir av med de 300 kronorna i bidrag. Om ministern ville svara på de två frågorna skulle jag bli jätteglad.

Fru talman! Det är märkligt. För mindre än en månad sedan försvarade moderata riksdagsledamöter beslutet att sänka studiebidragen för studenter med 300 kronor med motiveringen att det var nödvändigt. Man skulle spara 1 miljard på Sveriges ungdomar samtidigt som man precis hade klarat av att sänka skatterna med 12 miljarder. Oppositionen lyckades stoppa ytterligare en skattesänkning på 3 miljarder. Det var nog tur för regeringen. Jag frågade statsrådet, fru talman, om hon har kontrollerat ifall man följt regeringens beredningstvång när det gäller beslut. Jag funderar på hur finansministern ena veckan kan säga att man måste sänka studiemedlen med 300 kronor i månaden för ungdomar som studerar för att tre veckor senare ändra sig. Det är en flip-flop-politik. Men finansministern och övriga regeringen börjar kanske bli bekymrade över att man gått från 65 miljarder i överskott till 87 miljarder i underskott och skulle därför använda studenterna för att finansiera de skattesänkningar som genomförts. Statsrådet vill inte tala om hur länge beslutet gäller. Det är relevant att få reda på det. Om man kan ändra ett beslut efter tre veckor och säga att det inte gäller, att man tänkt om, undrar jag: När blir det aktuellt att sänka studiebidragen för studenterna? Är det så att beslutet nu är absolut, att sänkningen inte kommer att genomföras av regeringen? Kommer regeringen inte att sänka studiebidragen? Kan statsrådet här och nu lova att det inte kommer att ske under hennes tid i regeringen?

Fru talman! Adnan Dibrani pratar om förhållandet 40-60. Nej, år 2006 var bidragsdelen 34,5 procent, inte 40. Detta är en viktig balans att försöka hålla. Det är också viktigt - och det vill jag gärna återkomma till, för jag får dålig respons på det - att vi nu står fast vid höjningen med 1 000 kronor i lån för den som så vill. Reformen av fribeloppet är också väldigt viktig. Den som vill och klarar av att arbeta vid sidan av heltidsstudier har möjlighet att göra det. Det står inte alls i motsatsställning till väl fungerande och framgångsrika studier. Sedan får jag höra att regeringen har urholkat de offentliga finanserna på ett sätt som gör att Socialdemokraterna inte har möjlighet att göra någonting om de skulle komma till regeringsmakten. Sanningen är dock att alliansregeringen har fört Sverige igenom den längsta och djupaste lågkonjunkturen sedan 1920-talet med Europas bästa finanser. Länderna runt omkring oss har ökat sina skulder och underskott. Vi ligger mycket bättre till. Detta är ett oacceptabelt sätt att beskriva det som har hänt. Jag känner mig glad och stolt över att vi fortsatt satsar på högre utbildning och att Sveriges studenter kommer att ha 1 000 kronor mer i månaden att röra sig med.