Arbetsplenum - 2012-03-15

Herr talman! Jag tänker använda en del av min talartid till att tala om Ingemar Svensson i Stenkullen. Men först ska jag säga några ord om skrotbranschen. Det är så att Skatteverket redan 2007 bad regeringen att göra någonting åt fusket inom skrotbranschen. Man bedömde att ungefär 500 miljoner kronor försvann i skrotbranschen på grund av fusk, speciellt med momsredovisningen. Man sade också att detta skulle rättas till med omvänd skattskyldighet, precis som gäller i byggbranschen. År 2012 svarade finansministern på en skriftlig fråga: Ärendet bereds i Finansdepartementet. I fem år har man alltså berett ett ärende där man inte behöver uppfinna hjulet på nytt. I princip behöver man bara genomföra det som redan finns i byggbranschen. Under tiden försvinner varje år rejält med pengar. Man kan fråga sig hur många de företag är som försöker leva efter de regler som vi satt upp men som blir utkonkurrerade. Det här duger inte! Det är bedrövligt. Det får inte ta fem år att lösa en sådan här fråga när branschen vill ha en ändring. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 4. Det var skrotbranschen. Nu tänker jag övergå till att lite grann tala om den ideella sektorn. Jag börjar med Ingemar Svensson i Stenkullen. I Stenkullen, som ligger mellan Göteborg och Alingsås, finns det ett fotbollslag som heter Stenkullen GOIK. Vi som älskar division 4- och division 5-fotboll vet att det nu börjar dra ihop sig till att gå ut och titta på matcher. I helgen var första matchen i år som jag såg. Vi fick stryk med 8-0 - men ändå. När Ingemar Svensson står och tittar på den fotboll som snart - utgår jag från - även i Stenkullen drar i gång vet han att hans pappa var med om att någon gång på 20-talet starta fotbollsklubben. Han vet också att pappan spelade i klubben och gjorde många mål på 50- och 60-talen. Dessutom vet han att hans son spelat där. När Ingemar Svensson nu i vår går ut och tittar på matcher tittar han på sina barnbarn som spelar i samma fotbollsklubb - den fotbollsklubb som liksom så många andra fotbollsklubbar byggts och leds vidare av ideella krafter. Det är detta som är styrkan och det som är det fantastiska. Men här har vi i Sverige ett problem som vi faktiskt gemensamt närmat oss. EU-kommissionen tycker nämligen att vi ska införa mervärdesskattesystemet i den ideella sektorn. Vi ska alltså införa det system som vi i Sverige i mitten av 80-talet tog bort för att underlätta för den ideella sektorn - det system som företagarna tycker är absolut krångligast när det gäller att peka ut en enskild detalj i regelverket. Detta system ska vi alltså införa! Men de människor som driver den ideella sektorn vill vara tillsammans med sina barn. De vill kicka boll och de vill sälja varmkorv. Men de vill inte hålla på med momsregler. Det här är viktigt. Vi har varit överens om att driva frågan. Vi har träffat kommissionären, och vi har framfört våra synpunkter. Här hemma har vi varit överens. Finansministern har sagt att han vill driva frågan ända in i kaklet. Vi har samma uppfattning. Lite grann känns det dock som att vi varit i underläge. Själv var jag lite besviken när det var svårt att försöka övertyga och få kommissionären att förstå vad vi menar. Vidare har vi jobbat med en grönbok, för kommissionen vill införa ett nytt mervärdesskattedirektiv. Jag tror att det var tusen remissvar från Sverige där det pekades just på detta, men det ignorerades. Den första signalen vi fick var att det i det nya mervärdesskattedirektivet inte kommer att tas hänsyn till den ideella sektorn. Detta var inte speciellt roligt. Men plötsligt händer det - som det heter. Om vi i Sverige fortfarande vill vara överens om att tillsammans driva frågan ända in i kaklet finns här plötsligt en öppning. Om vi ska ha ett nytt mervärdesskattedirektiv måste nämligen alla 27 EU-länder säga ja - eller hur? Därmed har vi med ens en möjlighet. Om jag förstått detta rätt pågår nu ett arbete i kommissionen med att ta fram ett förslag som det sedan ska förhandlas om. Då är det kanske inte så dumt att innan kommissionen målat in sig för mycket i sitt hörn sända signalen att om undantag för Sverige och den ideella sektorn inte kommer till stånd kommer vi som land att säga nej till det nya mervärdesskattedirektivet. Om vi vill fortsätta att tillsammans driva frågan ända in i kaklet har vi nu alltså en chans. Vi brukar inte köra med sådana här saker, men jag tror att det här kan vara en bra lösning. Därför, herr talman, känner jag mig för första gången i sammanhanget lite komfortabel - om vi nu kan bli överens om detta. Ifall vi agerar och håller ihop som vi hela tiden gjort är det vi som nu gentemot kommissionen har ett läge. Mitt förslag är att vi hjälps åt på alla håll och kanter och ser till att till EU-kommissionen sända signalen: Inget nytt EU-direktiv när det gäller mervärdesskatten om inte detta med den ideella sektorn blir löst. Jag hoppas och tror att det inte är något problem eftersom vi hittills varit överens om det hela. Herr talman! Jag hoppas att Ingemar Svensson i Stenkullen och alla andra runt om i landet kan fortsätta att jobba och bidra till den ideella sektorn som betyder så mycket och då utan att behöva hålla på med momsreglerna.

Herr talman! Jag börjar där föregående talare slutade, alltså med den ideella sektorn. Det finns ett särskilt yttrande från S, V och MP. Ofta när det gäller EU tänker jag på en sak, nämligen på den erfarenhet jag har - jag har växt upp i Tyskland - och på att vi svenskar är lite väl lydiga. Det är något annat för de länder som var med och grundade EU, för de känner ju att de är hemma i huset. De bestämmer var väggarna ska stå. Vi är lite väl lydiga. Jag uppmanar på intet sätt till att exempelvis bryta mot regler, men jag uppmanar till att ta ut svängarna och tydligt visa var skåpet ska stå. Visa att våra rättigheter och våra vanor i Sverige är precis lika mycket värda som alla andras och bör beaktas på det sättet! Jag vet att vi inte är oense i sak. Ingen i denna sal är oense om den saken, tror jag. Men jag tror att vi ska visa lite tydligare var skåpet ska stå nere i Bryssel. Den egenheten har nämligen den svenska regeringen och politiken, oavsett färg, nog haft så länge vi har varit med i EU: Vi har varit för dåliga på att visa var skåpet ska stå. Där hoppas jag alltså att vi kan fortsätta och gärna skärpa tonen. Sedan vill jag också i mitt anförande ta upp en annan sak som egentligen har varit en huvudsak för oss miljöpartister när det gäller allmänna motioner om mervärdesskatt. Det gäller reservation 1, som jag också vill yrka bifall till. Den handlar om flygskatten. Även detta är just nu en väldigt aktuell fråga i EU-sammanhang, när vi märker att det även här är så att unionen faktiskt har tagit ett steg framåt - inte så långt som jag skulle önska, men försäljningen av utsläppsrätter när det gäller flygtrafik är någonting som ändå finns på EU:s agenda. Sedan är det intressant att se hur detta frammanar uppror och indignation hos en del länder utanför EU. Det är inte vilka länder som helst, utan det är Kina, Ryssland och USA. De hotar med köpbojkott mot europeiska flygplan. Det är märkligt hur man kan blanda ihop saker. Men jag är ändå stolt över att EU har vågat ta steget till införande av utsläppsrätter på flygsidan. Det hade dock aldrig skett om inte andra länder, till exempel Tyskland, tidigare hade varit inne på att införa skatt på flygbränsle nationellt. Därför menar vi i Miljöpartiet att det är viktigt som påtryckning, alltså en tydlig riktningsvisare, att vi faktiskt går vidare i Sverige och inför skatt på flygbränsle. Det skulle äntligen ge lite mer likvärdiga förutsättningar för de olika transportslagen i Sverige om vi kunde göra det. Det handlar inte om att vi tycker väldigt illa om flyget, utan det handlar om att ge likvärdiga förutsättningar och lite grann närma sig en klimatbeskattning. Det är ju ändå så att flyget släpper ut väldigt mycket som ökar på växthuseffekten, och det bör man betala för. I en marknadsekonomi ska man betala för de skador man gör. De ska inte vara gratis. Men i vår värld är de gratis, och det betyder egentligen att det är en ofullkomlig marknadsekonomi. Vi menar att det ska betalas, och det ska flygindustrin göra. Det ska konsumenterna och flyget göra. Därför vill vi införa detta. Herr talman! Detta är de frågor jag vill lyfta fram när det gäller skatteutskottets betänkande nr 15: vikten av att vi visar var skåpet ska stå när det gäller ideell verksamhet i Sverige i förhållande till EU och att vi äntligen vågar vara lite mer rakryggade när det gäller likvärdig beskattning av flygbränsle jämfört med andra bränslesorter.

Herr talman! Det är första gången jag är uppe i talarstolen när det gäller ett ärende från skatteutskottet. Jag hoppas att vi ska få trevliga debatter framöver. Först, herr talman, vill jag yrka bifall till våra reservationer nr 2 och nr 5. När det gäller allmänna motioner om mervärdesskatt kanske de inte är det mest upphetsande vid en första anblick, men de olika skattesatserna har stor inverkan på människors ekonomi - särskilt för de svaga grupperna i samhället. I det perspektivet har den lägre momsen på livsmedel haft stor betydelse. Detsamma kan knappast sägas om den så kallade restaurangmomsen. Jag tror att det är få personer som i dag ser någon skillnad mot hur det såg ut före nyår, varken när det gäller pris, service eller antal anställda. Jag gör det i varje fall inte på de restauranger jag regelbundet besöker. Dessa miljarder hade med fördel kunnat användas på ett helt annat sätt, till exempel för att förbättra den ekonomiska situationen för den grupp som i dagligt tal kallas fattigpensionärer. Sedan vill jag instämma med båda föregående talare när det gäller moms och så vidare för ideella föreningar. Det gör också oss väldigt oroliga. Dessa ideella organisationer och föreningar har väldigt stor betydelse, speciellt för många ungdomar och så vidare, när det gäller olika sysselsättningar. Oavsett om man bor på landsbygden eller i städer har de väldigt stor betydelse - kanske ännu större på landsbygden, jag vet inte riktigt. Jag känner igen mig i den beskrivning Hans Olsson gör eftersom jag själv är uppvuxen på den riktiga landsbygden, i ett litet samhälle. Som jag upplevde det då betydde idrottsföreningen så otroligt mycket. Om förutsättningarna skulle ändras, med momspliktighet och så vidare, påverkar det. Jag vet hur föreningarna kämpar ekonomiskt för att få ihop det, och det finns många eldsjälar som lägger ned enormt mycket tid. Det skulle vara väldigt tråkigt om detta lade krokben för föreningarna. Det är sådana här saker EU ägnar sig åt. Jag tycker att det är en i allra högsta grad nationell angelägenhet som EU egentligen inte har någonting med att göra, rent ut sagt. Det påverkar inte andra länder i någon utsträckning. Det är denna typ av klåfingrighet, dessa småsaker EU ägnar sig åt, som gör mig väldigt EU-kritisk. Tyvärr är jag ganska ensam om den inställningen i denna församling i dag. Dagens tre olika nivåer på moms - 6, 12 och 25 procent - ger dock upphov till flera gränsdragningsproblem mellan de olika momssatserna. När man ser de smått absurda konsekvenser de får kan man inte annat än fundera på om inte en generell momssats vore det bästa, kanske med undantag för den lägre momsen på livsmedel. Jag har förstått att det finns en del utredningar som pekar i den riktningen, men så länge vi har dessa momssatser får vi nog förhålla oss till dem. Herr talman! Ett sådant absurt gränsdragningsproblem är den så kallade dansbandsmomsen. I dag får du betala 6 procent i moms på en entrébiljett om du väljer att lyssna på musiken utan tillgång till ett dansgolv, men 25 procent i moms om det finns ett dansgolv tillgängligt. Det är en helt ologisk effekt av dessa momsregler. Ur ett folkhälsoperspektiv borde det faktiskt vara helt tvärtom - den som har varit och dansat en kväll på ett dansställe vet vilken nyttig motion man får. Dessutom är det ganska trevligt. Är det något som borde ha en lägre momssats är det alltså just att dansa till musik och inte bara lyssna till dansbandsmusik. När jag läste på lite angående dansbandsmomsen och googlade på nätet upptäckte jag att det finns fler som har förespråkat denna förändring. Det är inte bara Bert Karlsson utan även två av allianspartierna. Därför vill jag påminna Centerpartiet och Kristdemokraterna om att ni nu har möjlighet att visa att ni står för era vallöften från Almedalen 2010. Då lovade ni väljarna att sänka dansbandsmomsen till 6 procent. Det kan ni göra genom att stödja vår reservation. Herr talman! Vår reservation nr 5 gäller veteranbilshobbyn. Det är en hobby som är utbredd. Den är en växande folkrörelse med mängder av bilträffar i olika former. Det kan vara allt från träffar på något torg i en stad någon kväll i veckan, speciellt under sommartid, till stora bilträffar som lockar tiotusentals deltagare och besökare. Inom veteranbilshobbyn finns en efterfrågan på att importera veteranbilar från utlandet, vilket för en tid sedan belades med mindre förmånliga skatteregler än tidigare. Vi vill med vår reservation föreslå en återgång till tidigare gällande momssatser för äldre begagnade bilar och delar till dessa vid import från länder utanför EU.

Herr talman! Vänsterpartiet tycker att flygskatt är viktigt eftersom flyget släpper ut så pass mycket som det gör. En resa fram och tillbaka till Thailand orsakar utsläpp motsvarande utsläppet per person för ett helt år. Det är stora utsläpp det handlar om per resa. Men vi vill inte använda momsen i det här läget, utan vi vill gå via start- och landavgifter eftersom det har en tendens att fylla planen lite bättre. I det här läget gör vi därför så. Jag tänkte tala lite grann om bilpooler. De har i studier visat sig minska bilåkandet. I miljöarbetet är det viktigt att sträva efter att ställa om just transportsektorn eftersom det är där utsläppen ökar i dag. Olika former av bilpooler, som bilkooperativ, är allt vanligare. Det är ett viktigt alternativ för dem som inte har bil men vill använda bil ibland. Det görs ett mycket gott arbete inom bilkooperativen. En betydelsefull drivkraft är miljöengagemanget. Det råder stor brist på ytor för parkeringar i många städer i dag där man vill få plats med bostäder, grönytor och andra verksamheter. Behovet av parkeringsplatser minskar ofta med bilpooler. Dessutom kan man lättare skaffa sig en miljöbil om man gemensamt går ihop och köper in nya effektiva miljöbilar. Man har råd när man är många. Det blir lättare att betala tillsammans än att stå för hela kostnaden själv. Det är viktigt att skynda på omställningen av bilparken, och det skulle vara samhällsnyttigt om fler använde sig av bilpooler ur klimatsynpunkt, av utrymmesskäl och för luftkvalitetens skull. Ett konkret sätt att gynna bilpooler är att sänka momsen från den höga nivån 25 procent, som den ligger på i dag, till 6 procent, som är samma nivå som taxiföretag och kollektivtrafik har. Jag yrkar därför bifall till vår reservation nr 3.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU15. I fjol, ungefär vid den här tiden, hade vi en liknande debatt om motioner gällande mervärdesskatt. Då sade jag att intäkterna 2008 från moms var nästan 304 miljarder och att intäkterna ökar varje år. Det stämmer, eftersom intäkterna från 2009 uppgick till nästan 3 miljarder mer än 2008. Därför är det rätt viktigt hur vi hanterar moms och hur vi gör det i fortsättningen. Mervärdesskatt är något som verkar beröra åtminstone politiker. Det märks på motionerna som handlar om olika skattesatser på varor och tjänster som motionärerna vill förändra. Att det finns tre olika skattesatser och vad som hör till vilken skattesats tror jag inte är något som den vanliga Svensson tänker så mycket på. Jag skulle inte heller tro att man brukar studera sitt kvitto och där se vilken procentsats det var på den vara eller tjänst man köpte. Det kanske vore bra om man gjorde det lite mer. Det kanske skulle kunna stävja en liten del av det skatteundanhållande som kommer från moms om vi i allmänhet tittade efter lite mer att det står rätt på kvittot. Herr talman! Det finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet när det gäller redovisningsskyldighet för moms för den ideella sektorn. Jag ska ge lite historia för den som lyssnar och vill förstå vad det handlar om. Det generella undantaget från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som finns i Sverige är inte förenligt med EG-rätten, enligt EU-kommissionen. Man har gjort en formell underrättelse till Sverige och har uppmärksammat att de svenska mervärdesskattereglerna inte överensstämmer. För att undvika att kommissionen skulle gå vidare i ett fördragsbrottsförfarande ansökte regeringen i januari 2011 hos kommissionen om att få införa en regel om så kallad omsättningsgräns för momsredovisning avseende ideell sektor. I mars 2011, efter det att vi hade haft debatten i fjol, fick vi ett besked om att kommissionen inte godtog denna ansökan. Skatteutskottet har både före och efter detta vid flera tillfällen träffat kommissionär Semeta och förklarat hur viktigt detta är för Sverige. Trots allt detta kom ett meddelade från kommissionen den 6 december 2011 om momsens framtid. Kommissionen uttrycker inte någon ambition att lyssna på oss. Vi tycker att detta är tråkigt, och vi är överens i Sveriges riksdag om denna fråga. Finansdepartementet har efter detta fortsatt sina diskussioner med kommissionen, och Semeta har nu meddelat att han tänker fortsätta att analysera situationen. Jag utgår från att regeringen kommer att lösa detta på något sätt. Precis som Hans Olsson berättade från Stenkullen, som jag mycket väl vet var det ligger, har jag varit kassör i en liten idrottsförening - en orienteringsklubb. Även med mina relativt goda kunskaper i bokföring, moms och så vidare är det rätt krångligt, och det tar tid. Hur ska vi då få alla andra att vara kassörer? Hur ska vi få alla föräldrar att ställa upp när allting blir mycket krångligare? Detta är en jätteviktig fråga för oss. Jag tycker att det framgår tydligt att vi är överens. Därför tycker jag egentligen att det särskilda yttrandet från S, MP och V var lite onödigt. Herr talman! I betänkandet finns även en reservation från Socialdemokraterna gällande omvänd moms för skrotbranschen. Vad innebär då omvänd moms? För dem som inte vet det kan jag berätta att det innebär att det är köparen och inte säljaren som ska deklarera och betala momsen till staten. Den 1 juli 2007 infördes omvänd momsredovisningsskyldighet för byggbranschen efter önskemål från bland andra branschen själv för att stävja oseriösa byggföretag och ge en vitare och seriösare sektor. Nu pågår ett arbete i Finansdepartementet. Hans raljerade lite grann om att det har pågått i fem år. Det har det kanske inte gjort i fullt fem år. År 2008 kom Skatteverket med en utredning om hur den omvända momsen har slagit i byggsektorn. Jag vet inte när man har påbörjat arbetet, men jag vet att det pågår ett arbete i Finansdepartementet om omvänd momsskyldighet och att det pågår rätt ordentligt. Därför finner inte vi i majoriteten i skatteutskottet någon anledning att komma med ett tillkännagivande i frågan.

Herr talman! Mervärdesskatt är ett komplicerat område. I Sverige tillämpas tre skattesatser - 25 procent, 12 procent och 6 procent - som ni väl alla vet. Inom EU förespråkas en huvudskattesats om minst 19 procent. Vi har alltså 25 procent. Ett land ska också kunna ha två skattesatser som är undantagna och alltså lägre. Det är våra 12 respektive 6 procent. Det finns en stor mängd utredningar som har studerat mervärdesskattesatserna och de konsekvenser som en enhetlig skattesats skulle ge. Dessa utredningar och rekommendationer refereras utförligt i skatteutskottets betänkande. Det finns enskilda motioner som pekar på att en viss grad av inkonsekvens blir följden av dagens momssatser. Jag tänker till exempel på att olika momssatser inom turistnäringen borde förändras så att de är desamma oavsett aktivitet. Jag tänker också på det som nämndes tidigare om att danstillställningarna inte omfattas av kulturmomsen som är 6 procent, vilket däremot en konsert där dansmusik framförs gör. I stället är momsen 25 procent om man passar på att svänga sina lurviga. Det är alltså inte helt konsekvent satta momssatser. Följderna av en enhetlig skattesats och av motionernas förslag är sammantaget svåra att bedöma i förväg. Därför förespråkar utskottet en återhållsamhet i förändringar på detta område. En motion som är sympatisk för mig som har varit företagare är den som handlar om att man borde få dra av momsen för kontorsinventarier när man har sitt företags kontor förlagt hemma. Motionen må avslås, men vill man förenkla för småföretagare vore det ett litet, men för den enskilda företagaren viktigt, beslut. Det är min personliga övertygelse. Jag yrkar trots det bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Som ni har hört allihop är den fråga som vi pratat mest om i dag momsen för ideella föreningar. Samtidigt är det en fråga som vi tyvärr inte kan påverka så särskilt mycket just nu. Det är fortfarande en ganska ouppklarad fråga. Sverige har kämpat mot EU:s momsregler för att de ideella föreningarna ska slippa den administration och det extraarbete det innebär att redovisa moms, men kommissionären har sagt nej. Även när det gäller Sveriges förslag att föreningar med en omsättning under 1 miljon kronor skulle kunna slippa momsbiten har det varit nej. I oktober förra året slog EU-parlamentet i en rådgivande resolution fast att ideella föreningar bör kunna slippa betala moms. Det var ett viktigt bidrag till det förslag om nya momsregler som EU-kommissionen ska lägga fram, men trots framgångarna i EU-parlamentet verkar utgången i momsfrågan fortfarande vara oviss. Skattekommissionär Algirdas Semeta, som utskottet träffat och ventilerat frågan med ett antal gånger, verkar hålla fast vid sina principer. Regeringen, riksdagen och Sveriges EU-parlamentariker har varit tydliga och samstämmiga i sina framställningar gentemot EU-kommissionen och kommissionären. Att införa momsplikt på icke vinstdrivande verksamhet som bedrivs inom den ideella sektorn skulle avsevärt öka den administrativa bördan. Det skulle inte heller ge några betydande skatteintäkter eftersom det mycket sällan uppstår några större ekonomiska mervärden i verksamheten. Att betala moms på att sälja korv eller fixa fika i samband med barnens fotbollsmatcher eller momsbelägga samfundens insamlingar kommer knappast att ge några skatteintäkter att räkna med eller anses konkurrera med annan momsbelagd verksamhet. Vi vet att regeringen följer frågan och att den dessutom bett två utredare att se på hur man ska minimera skadan genom kompenserande åtgärder ifall vi trots allt skulle förlora momsfrågan gentemot EU. Detta är som sagt frågor som vi politiker är eniga om i Sveriges riksdag och som vi anser att EU ska låta bli att lägga sig i. Herr talman! En annan fråga där vi faktiskt vill att EU ska vara med på banan är skatten på flygbränslen som Miljöpartiet tar upp i en reservation och Vänsterpartiet i ett särskilt yttrande. Det är en fråga som vi inte kan avgöra ensidigt i Sverige. Den måste ses i ett större sammanhang och helst avgöras i en global klimatöverenskommelse för att inte de svenska aktörerna ska utsättas för en negativ konkurrenssituation. FN:s klimatkommission har direkt uppmanat medlemsländerna att avstå från att införa nationella eller regionala skatter på flyget. Från och med i år, 2012, omfattas dock flyget av EU:s utsläppshandel, vilket känns bra i sammanhanget. Jag tycker också att det är märkligt att flyget i många fall kan hålla lägre priser än miljövänligare alternativ. Men så länge vi inte har andra effektiva färdmedel dragna kors och tvärs över hela Sveriges relativt glest befolkade yta måste vi ändå värna en fungerande flygtrafik. Jag har mycket svårt att tro att vi under överskådlig tid kommer att få en järnväg i närheten av min kommun även om det faktiskt finns gott om före detta järnvägsvallar och före detta järnvägsstationer som påminner om att landsbygden har varit betydligt mer levande och småskalig en gång i tiden. Herr talman! Centerpartiet vill ha ett smalare och ett vassare EU. Detta är två mycket belysande exempel på just detta. EU ska inte peta i vårt väl fungerande föreningsliv men behövs för att styra i de stora globala frågorna där vi som nation är för liten. Med detta korta anförande som grund vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Med den här regeringens politik kommer det nog att dröja länge innan järnvägen blir utbyggd. Alltför lite pengar läggs på kollektivtrafik och järnväg, och det är ett mycket stort problem. Jag hoppas att Alliansen tänker över detta och kanske tänker om och tillför de resurser som behövs. Många andra länder i EU går före och bygger ut järnvägen i mycket snabbare takt, och Kina bygger till exempel snabbtåg och är väldigt effektiva. Tyskland och många andra länder i EU ligger långt före Sverige. Det borde ni verkligen ta tag i och tänka över. Jag tror att järnvägen är grundläggande för att bygga en hållbar ekonomi eftersom infrastrukturen är så viktig för godstrafiken och sådant. Men det jag egentligen tänkte ställa en fråga om är faktiskt bilpoolerna. Klimatfrågan blir alltmer akut, och vi måste hitta fler styrmedel för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Enligt forskare har vi bara tio år på oss att vända den trend med ökande utsläpp som råder nu, och det måste kanske gå fortare än så. Det är transportsektorn som står för ökningen av utsläppen i dag. Vi behöver bygga ut kollektivtrafiken, och bilåkandet måste minska. Där har bilpoolerna en mycket stark funktion. Därför undrar jag hur Centerpartiet ser på att använda momsen för att gynna bilpooler. Eller har ni andra redskap för att ställa om bilparken? Är det inte viktigt att arbeta på så många fronter som möjligt för att hinna ställa om i tid?

Herr talman! Nu angavs det inte några kronor och ören, men det är intressant att höra hur mycket pengar man förväntar sig att alliansregeringen ska plocka fram, och man säger att vi är dåliga på att investera i infrastruktur. Före 2006 när vi bytte regering var det väldigt många spadtag men få beslut som fullföljdes. Det fanns dessutom ett underskott i den plan som fanns som först behövde fyllas upp när vi bytte till alliansregeringen. I första hand har alla dessa underskott och det eftersatta underhållet finansierats. Därefter har det också satsats väldigt mycket på både järnväg och väg. Om vi börjar jämföra siffror tror jag att vi definitivt inte kan klandra den nuvarande regeringen för att inte vilja satsa. Däremot är det mycket svårt att jämföra Sverige och Kina. Kina har miljontals människor i varje stad. Det finns många fler som kan vara med och nyttja den investeringen och även betala för den. Jag kan villigt erkänna att jag också har varit med och skrivit motioner om dansbandsmomsen, och det har mina partikolleger gjort den här gången också. Det finns många förslag i mitt parti och i riksdagen över huvud taget. Många vill vara med och tycka någonting på skatteområdet, men det är också en prioriteringsfråga. Vi har inte haft ett sådant budgetutrymme att vi har kunnat ha en lång önskelista. Jag hoppas att det finns möjligheter framöver att komma med nya förslag, men den möjligheten har inte funnits, och den finns inte i det här läget heller.

Herr talman! Det handlar verkligen om prioriteringar. Det är vår framtid det handlar om. Då måste man faktiskt våga prioritera den omställning som behöver göras rejält. Det är den enda väg som finns att gå om vi ska kunna fortsätta att ha ett samhälle som ser ut som i dag. Då måste vi prioritera klimatfrågan. Jag förstår att ni inte har så mycket budgetutrymme eftersom ni vill sänka skatten hela tiden. Genom att behålla de skattenivåer som vi hade tidigare hade vi fått ett enormt mycket större budgetutrymme att arbeta med. Vi hade kanske kunnat behålla klimatinvesteringsprogrammet som togs bort. Det har betytt väldigt mycket för att bygga ut just kollektivtrafiken i städer runt om i Sverige. Jag föreslår att ni tittar på Trafikverkets råd för hur mycket som ska satsas på järnvägen. Om vi följer dem tror jag att vi kommer att nå långt. Problemet är att man i dag satsar lika mycket på väg som på järnväg. Bilåkandet behöver minska, och för att det ska minskas måste det vara attraktivt att åka kollektivt. Tågen måste gå i tid och får inte bli inställda. Kollektivtrafiken i städerna kan inte vara dyrare än att ta bilen. Som det ser ut nu har kollektivtrafikpriserna ökat mer än vad bensinpriserna har gjort de senaste åren, så det har blivit dyrare att åka kollektivt och billigare att åka bil. Det är helt fel väg att gå. Jag erkänner att det är väldigt bekvämt att åka bil, och man måste hitta andra styrmedel som gynnar kollektivtrafiken. En viktig sak är bilpooler som man kan använda sig av i stället för att ha egen bil. Det minskar bilåkandet, och det är lättare att skaffa miljöbil. Jag tycker att det är synd att ni inte åtminstone vill stödja den åtgärden.

Herr talman! Självklart måste prioriteringar göras, och vi har givetvis i vårt parti prioriteringar som vi vill åstadkomma. Miljöfrågorna är viktiga. Vi vill komma över till en grön skatteväxling och en grön ekonomi, och vi jobbar givetvis för de frågorna. Vi måste få fram idéer som vi kan förankra över fyra partier. Det kommer vi säkert att klara av framöver, men vi har inte lagt fram just den här prioriteringen på bilpooler som ni nu har föreslagit som en idé att ändra i det här läget. Avsikten med de skattesänkningar vi har gjort har varit att skapa nya jobb, och det har varit tacksamt att vi har haft dem under en lågkonjunktur, för det har varit en stor grad av självfinansiering i de besluten. Vänsterpartiet ställer tåg och bil mot varandra här. Det skulle jag absolut inte vilja göra, för vi har inte samma förutsättningar över hela landet. På många ställen finns det inte kollektivtrafik så att man kan ställa sig på en perrong och förvänta sig att bli upphämtad efter fem minuter. Om det kommer tre bussar om dagen får man ofta vara glad för det. Bilen är fortfarande oerhört viktig för en väldigt stor del av befolkningen. Jag kan givetvis önska att de som har en fungerande kollektivtrafik i sin närhet ska nyttja den, men många är väldigt beroende av bilen, och vi måste hitta möjligheter att köra den miljövänligt.

Herr talman! Karin Nilsson! Jag hade först inte tänkt begära replik, men sedan fick jag känslan när det talades om den ideella sektorn och momsen att det är saker som vi egentligen inte kan rå på. Jag är van vid lite mer krut när det gäller det här! Det är väldigt sällan som vi alla här är överens. Det händer aldrig. Men när en sådan här intressant och stor grej plötsligt händer är det väl viktigt att vi visar att vi kan, att vi rätar på ryggarna och säger till kommissionen: Glöm det där nya mervärdesskattedirektivet om ni inte ser till att lösa det för den ideella sektorn i Sverige! Glöm det, kommissionen, för här står Sveriges 349 riksdagsledamöter enade, skuldra vid skuldra, centerpartister, socialdemokrater och alla andra! Det är så vi ska se på det. Jag tror att det är viktigt nu - för vi har sagt att den här frågan ska köras in i kaklet - innan kommissionen har gjort klart förslaget till nytt direktiv att de får signalen: Tänk er för innan ni kommer fram med ett färdigt förslag, för Sverige kommer inte att skriva på om det inte är löst för vår ideella sektor!

Herr talman! Det går att vara väldigt tydlig i den här frågan, och jag tycker att vi har varit det. Frågan är hur mycket man ska sätta sig på bakhasorna för att bromsa. Jag tycker att finansministern var tidigt ute, och vi har i hela utskottet varit väldigt tydliga i våra samtal med kommissionären. Våra EU-parlamentariker, oavsett partifärg, har varit så pass tydliga att de till och med har övertygat parlamentet i EU. Alltså vore det väl också hundan om man inte lyckas nå hela vägen fram! Att sända ut strejksignaler om att vi inte kommer att köpa paketet som har med moms att göra och att vi inte ingår alls i direktivet har jag lite svårt att ta ställning till i det här läget. Men frågan är vi oerhört eniga om, och det känns väldigt bra så långt.

Herr talman! Det är klart att vi har varit överens om det här. Men jag känner så här: Nu kan vi skicka den här signalen. Vi har varit överens om att frågan ska köras in i kaklet. Vi har försökt övertyga kommissionären, och vi har gett honom många chanser. Vi har träffat honom två gånger, och Finansdepartementet har gjort sitt, men han bryr sig inte om det ändå utan kommer med det här pressmeddelandet om att det inte kommer att tas några hänsyn. Då måste ju vi också skruva upp det lite grann! Ni har säkert mer kontakter med finansministern än vad jag har. De gånger jag träffar honom står han i talarstolen mittemot mig, och så träter vi, oftast om jobbskatteavdraget. Det vore bra om han kunde få en signal som säger: Nu har vi chansen, och vi kommer inte att skriva på något nytt mervärdesskattedirektiv! Tänk om Sverige för en gångs skull kan ställa sig upp och säga: Den här saken är så viktig för oss att vi är beredda att blockera det nya mervärdesskattedirektivet för att få igenom det här om den ideella sektorn! Vi har provat allting. Vi kan ju inte träffa kommissionären en tredje gång, för det funkar inte. Här har vi chansen om vi är beredda att ta den!

Herr talman! Jag litar på att vi har en finansminister som är tydlig och har varit tydlig och definitivt har talat om var Sverige står i den här frågan. Jag tror säkert att det också har framgått att det kan få allvarliga konsekvenser för EU-förtroendet från de svenska medborgarna därför att det är så oerhört många som är engagerade i det svenska föreningslivet. Det här är alltså en kännbar fråga. Hur många vill gå och rösta i nästa EU-val om vi inte kan få hålla den här typen av frågor inom vår egen nations bestämmandeområde? Frågan är hur många föreningar som aktivt har bombarderat kommissionären med brev - jag tror att det finns de som har gjort det - från svensk sida för att tala om hur viktigt det här är. Det gäller att vi från alla håll verkligen fortsätter ända in i kaklet att jobba med det här. Men samtidigt har jag lite svårt att se möjligheten att här i dag säga att vi kommer att skrota hela förslaget, vilket är vad Hans Olsson har föreslagit. Jag förväntar mig att vi jobbar vidare på det sätt som vi har jobbat hittills och att det ändå ska gå i lås.

Herr talman! Man kan undra hur det skulle ha varit om det här hade gällt franska bönder i stället för momsen och den ideella sektorn. Då hade det blivit liv i luckan, gissar jag! Det här betänkandet har några få reservationer, och jag tänker inte gå in på dem. Jag tänker tala om mervärdesskatt som upptar en stor del av den ekonomiska debatten runt omkring i världen. När vi i utskottet nyligen var i Kanada fick vi upplysningar om hur de hade olika diskussioner om sina mervärdesskatter, eller sales taxes, som de säger. Expertisen är ganska överens om att mervärdesskatten är en bra konsumtionsskatt eftersom den träffar säkrare vad gäller enskilda än inkomstskatterna. Generella skattesatser brukar vara optimala. Expertisen påtalar även att undantag inte är bra. Skatteutskottet har tillsatt en arbetsgrupp som är representerad med en ledamot från varje parti. Den gör en genomgång och utvärdering av hur momsreglerna och momsundantagen blivit samt hur nedsättningarna fungerat. Senare i vår kommer en slutrapport från arbetsgruppen att presenteras. Jag kan skumma lite lätt på ytan och tala om att när vi tittat på nedsättningarna har det visat sig att det funnits sådana som varit bra och fungerat som det var tänkt, men det har också funnits skattereduktioner som inte fått den avsedda effekten. Den slutsats jag drar av detta är att det är bra att ha en likartad skattenivå när det gäller mervärdesskatten på olika områden och att undantagen måste vara väl valda. Det är inte alltid moms är det bästa skatteinstrumentet för att få en god träffsäkerhet, vilket vi kunnat konstatera. Dessutom tror jag att den generella skattenivån skulle ha kunnat vara något lägre om man tagit bort några av undantagen, men ibland kan det finnas skäl till att man vill styra konsumtionen och därmed göra en sänkning av mervärdesskatten. Oftast är det dock bättre att hitta andra, riktade, former av skatteinstrumentet för att kunna nå det som man avser med det hela. Det är något att tänka på vid en framtida skattelagstiftning, oavsett regering, eftersom det också skapar marginaleffekter mot andra områden. Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och sedan avslutningsvis göra en kommentar till reservation 5 av Sverigedemokraterna; det gäller inte själva momsdelen. I slutet av reservationen står något som jag vill lyfta upp, nämligen att det vore önskvärt att införa en särskild registreringsform för hobbyfordon för att särskilja dem. Om man önskar föra ett riktigt krig mot veteranbilägarna ska man införa den regeln, för är det någonting de avskyr är det att bli utskild, såsom skett i Tyskland. Där får man bara köra på vissa vägar och på vissa tider, och staten har total kontroll över mig när jag vill ut med min gamla Lincoln. Det är därför bra att utskottet avstyrkt den delen, och jag hoppas att det inte kommer några nya förslag.