Interpellationssvar - Ekonomisk jämställdhet - 2024-09-05

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag har gjort en analys av hur jobbskatteavdraget och de remitterade förslagen påverkar jämställdheten och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Hon har också frågat om regeringen kommer att göra en ny analys av hur den samlade budgeten, till exempel när det gäller reformer i skatte- och transfereringssystemen och en minskning av statsbidragen till välfärden, påverkar fördelningen av de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män 2024. Slutligen har hon frågat om jag har gjort en analys av hur jämställdheten påverkas av neddragningarna i vår gemensamma välfärd och om jag i så fall kan redogöra för utfallet.

Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan. Regeringen arbetar aktivt för att nå målet om ekonomisk jämställdhet: att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

I propositionen om jobbskatteavdraget ingår en analys av effekterna för den ekonomiska jämställdheten. Denna analys visar att de kortsiktiga effekterna av jobbskatteavdraget ökar kvinnors och mäns disponibla inkomst procentuellt ungefär lika mycket. Det förstärkta jobbskatteavdraget är även en nyckel för att få fler i arbete. Att fler kommer i arbete är viktigt, inte minst för utrikes födda kvinnor som i dag står långt från arbetsmarknaden och drabbas särskilt hårt av det ekonomiska läget.

Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 för effekten av regeringens ekonomiska reformer fram till och med budgetpropositionen för 2024. Där framgår att den samlade effekten av regeringens ekonomiska reformer hittills under mandatperioden ökar kvinnors disponibla inkomst procentuellt mer än mäns. Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2025 att återkomma med en uppdaterad redovisning.

Regeringen förstärkte i budgeten för 2024 statsbidragen till kommunsektorn med nästan 16 miljarder kronor, omkring 40 procent av reformutrymmet. Det är en mycket stor satsning som har bidragit till att stärka välfärden. I vårändringsbudgeten sköt regeringen till ytterligare 6 miljarder kronor till regionerna och sjukvården. Kvinnor använder välfärdstjänster från kommunsektorn i högre utsträckning än män. Regeringens satsningar tillföll därför kvinnor i högre utsträckning än män.

Fru talman! Jämställdhet handlar om att alla människor oavsett kön ska ha samma förutsättningar att påverka samhället och sina egna liv. Det är faktiskt en fråga om rättvisa. Alla människor har lika värde.

Den ekonomiska jämställdheten är en av de viktigaste frågorna när det gäller jämställdhet. Den är viktig för att förbättra förutsättningarna för alla svenskar. Den är också viktig för Sveriges ekonomi. När fler bidrar till ekonomin vinner alla.

I tider av kris är det oftast kvinnor och barn som drabbas hårdast. Den svåra tiden med hög inflation och lågkonjunktur har påverkat många men allra mest dem som redan vänder på varenda krona. Av dem är kvinnor i majoritet. Kvinnor har lägre löner och osäkrare anställningar, och de jobbar oftare deltid. Särskilt drabbade är ensamstående mammor, pensionerade kvinnor och kvinnor födda utanför Europa som saknar egen inkomst. De måste klara ökade matpriser och andra levnadsomkostnader trots att de redan från början hade det tufft ekonomiskt. I vintras kom en rapport som visade att många ensamstående mammor tog av sina sparpengar till basutgifter och att minst 40 procent var tvungna att låna för att ha råd att sätta mat på bordet till sina barn.

Enligt lag är regeringen skyldig att undersöka och redovisa hur den förda politiken påverkar oss i Sverige. För att vi ska veta vilka effekterna blir av de satsningar som genomförs krävs en tydlig och fullödig jämställdhetsanalys kopplad till budgeten. Den analys regeringen har gjort i 2024 års budget har ifrågasatts.

I finansministerns svar, som jag tackar för, hänvisar hon till denna fördelnings- och jämställdhetsanalys och att svaren på mina frågor finns att läsa där. Om det vore så väl. Det låter ju fint att vi alla kan titta där, men jag tog upp detta i våras och väljer att göra det igen eftersom det fortfarande finns frågor. Jag tycker att rätt ska vara rätt, och eftersom det är svårt att se hur budgeten påverkar oss i Sverige behöver det bli tydligare. Detta är också en uppmaning inför framtiden.

Verkligheten ser inte så ljus ut som finansministern målar upp.

Ett exempel på att det inte går att läsa i budgeten hur detta påverkar jämställdheten är att analysen är sammanslagen för två år: 7 miljarder kronor som en följd av regeringens reformer 2023 och 5 miljarder 2024. Det gör det alltför svårt att läsa ut hur årets budget kan påverka.

Jag återkommer till fler exempel i nästa inlägg.

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för interpellationen, och jag menar verkligen det. Jag är glad över att vi får prata om så viktiga frågor denna vackra sensommardag i Stockholm.

Jämställdhet är något både interpellanten och jag har pratat om tidigare och brinner för. Å ena sidan är det fantastiskt med alla dem som har gått före oss. På 150 år har jämställdheten i Sverige förbättrats enormt. År 1860 var Sverige så fattigt att vi till och med fick bistånd från andra länder, och ojämställdheten var stor. Sedan dess har mycket hänt. Å andra sidan finns det mycket kvar att göra på olika områden.

Låt mig vara lite personlig. Givetvis handlar det om politik men också om hur vi som individer lever och hur vi som föräldrar agerar. Jag har själv tre söner, och jag och min man har tänkt väldigt mycket på hur vi ska påverka dem att tänka på jämställdhet. Jag tror att det är viktigt att varje förälder gör det. Lärarna måste också tänka på hur de behandlar flickor respektive pojkar i klassrummet. Det finns många områden där vi på olika sätt kan stärka kvinnor och öka jämställdheten.

Nu handlar det om ekonomi. Även här är det enormt viktigt att politiken tar ansvar. Under de två år jag har haft det här jobbet har det varit enormt viktigt för mig att vi har kunnat pressa ned inflationen. De ökande kostnaderna drabbar, precis som interpellanten sa, allra mest dem som på olika sätt har trängd ekonomi, och ofta är det kvinnor. Därför har vi under det här året förlängt bostadsbidraget till barnfamiljer och höjt nivån med 40 procent. Vi vet att det allra mest träffar just de kvinnor som har de minsta marginalerna.

Att vi nu och många gånger tidigare har sänkt skatten för exempelvis undersköterskor har stärkt deras ekonomi, det de har fått behålla i plånboken. Om man lägger ihop Alliansens skattesänkningar med dem vi gjorde i opposition och dem vi gör nu är det stora summor. Det stärks såklart både för kvinnor och män, men eftersom sänkningarna har varit inriktade på låg- och medelinkomsttagare har de procentuellt sett mest stärkt kvinnor, vilket jag också nämnde i svaret.

Allt detta är viktigt för jämställdheten. Det finns andra frågor som jag också tycker är enormt viktiga när det gäller ekonomi och där vi som politiker har ansvar.

Hur ser vi till att fler kvinnor äger mer? Att vi 2024 är i en situation där kvinnor äger hälften så mycket som män i Sverige tycker jag att fler borde engagera sig i, både män och kvinnor. Hur får vi fler kvinnor att satsa, att våga ta risker och att starta företag? Idéerna och kraften finns där. Vi kan bidra med stöd för kvinnors företagande och många andra saker, men det behövs också en debatt och en stöttning från andra håll i samhället.

Jag vill tacka för den här frågan. Den är viktig. Vi kan göra många olika saker för att stärka kvinnors situation. Precis som interpellanten säger har det varit en fruktansvärt tuff tid med prisökningarna. Nu har de ändå dämpats, men konsekvenserna av inflationen finns fortfarande kvar.

Detta är en fråga att fortsätta jobba med på olika sätt. Det handlar både om att se till att kvinnor som vill jobba mer får göra det, såsom de som har ett deltidsarbete och inte kan leva på sin lön, och, som vi har varit inne på tidigare, om utrikes födda kvinnor som över huvud taget inte har en egen lön att leva på.

Jag gör en paus där och återkommer sedan.

Fru talman! Jämställdheten och vikten av den kan aldrig överskattas. Den är verkligen viktig. Vi ser tendenser nu i Sverige på att jämställdheten är på väg tillbaka. Därför är det viktigt för oss politiker att hålla fast vid den, att prata om jämställdheten och att granska den.

När jag träffar kollegor från olika håll i världen brukar jag säga att en av de viktigaste frågorna, även om den kan låta tråkig och torr, är att vi alltid måste granska alla våra förslag och allt det vi gör genom jämställdhetsglasögon. Det kan vi göra med lagen om att göra en analys av hur varje förslag faktiskt påverkar politiken, samhället och de kvinnor som lever i Sverige. Det är därför jag, kanske med en dåres envishet, fortsätter att ta upp den här frågan.

Jag tycker att det finns brister i analysen. Finansdepartementet brukar vara väldigt bra på detta och är fortfarande bättre än en del andra departement. Det är dock inte en tröst, tycker jag, för detta måste göras hela tiden. Det har också kommit en del reformer från regeringen som har saknat den jämställdhetsanalys som bör finnas.

Jag vill ge några exempel på varför jag tycker att analysen brister. Det handlar till exempel, som jag sa, om sammanslagna år. Då kan man inte utläsa vad som gäller för det enskilda året och vad de budgetsatsningar man har gjort, till exempel för 2024, verkligen har gett.

Transfereringar är hopslagna med direkta skatter, så det är svårt att se hur detta slår. I en del beräkningar har man också utgått från till exempel att bensin- och dieselskatten skulle påverka alla lika mycket. Vi vet dock att kvinnor åker mer kollektivt och att män kör mer bil. Detta är viktigt att ta med.

Den skattesänkning som den så kallade brytgränsen innebär för höginkomsttagare finns inte med. Vi vet att två tredjedelar av dem som gynnas av detta är män. Andra budgetposter räknas ändå med - om än få. En är till exempel höjningen av bostadsbidraget, vilket gynnar kvinnor mer än män. Men det ena tar ut det andra.

En tidigare sak var elstödet. Det är dessutom inte möjligt att följa upp eftersom det är sekretessbelagt, men vi kan ändå anta att det gynnar män mer än kvinnor.

Vi räknade också i procent. Regeringen berättade nu i dag om nya jobbskatteavdrag, men när vi pratar i procent är det viktigt att komma ihåg att kvinnor inte gynnas lika mycket av detta i kronor räknat eftersom de inte har lika höga löner. Detta är viktigt.

Jag vill också ta upp något som jag tryckte på tidigare, nämligen pengarna till välfärden. Finansministern har redogjort för att hon tycker att det har satsats mycket. Verkligheten säger något annat. Vi har en sjukvårdskris, och vi har en ny rapport som visar att skolan nu drabbas av de värsta nedskärningarna på 30 år.

Det gör lite ont i hjärtat när samma kvinnor som vi alla applåderade under pandemin nu drabbas av besparingar i offentlig sektor mer än män. De lovades bättre arbetsvillkor, och i stället drabbas de av de neddragningar som nu följer.

Fru talman! Frågan är om det är fel på skattesystemet eller pensionssystemet eller om det handlar om att vi har en rätt ojämlik arbetsmarknad.

Skattesystemet ska vara neutralt, och det ska även pensionssystemet vara. Vad menar jag med detta? Jo, jag tycker att det alltid ska löna sig att arbeta. Vi fokuserar dessutom särskilt på skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, där kvinnor finns i högre utsträckning i de högre skalorna.

Systemen i sig handlar om att stötta låg- och medelinkomsttagare men också den som går till jobbet varje dag. Varför har vi föreslagit sänkt skatt nu? Jo, för att alla de kvinnor som går till jobbet varje dag, som sliter och som försöker få ihop sin ekonomi, ska kunna få behålla mer i plånboken.

Att sänka skatten för vanligt folk verkar inte vara något som Socialdemokraterna brinner för. Tvärtom har man här i Stockholm höjt skatten både i staden och i regionen nu, mitt i den värsta krisen för vanliga människor som går till jobbet och kämpar på olika sätt runt om i Stockholm. Det tycker jag är väldigt olyckligt.

Min man är sjuksköterska, och det är absolut ett underskott av män i vårdsektorn, men trots att vi är så jämställda har vi en ojämställd arbetsmarknad. Jag skulle vilja se en diskussion även om detta. Där tror jag att det finns mycket mer att göra. Jag tror att Eva Lindh och jag skulle kunna komma fram till ett ganska bra förslag som vi säkert skulle kunna diskutera vid annat tillfälle.

Låt mig ägna några sekunder och en minut åt välfärden. Välfärden har verkligen haft det enormt tufft. Och vad är det som har gjort att regionerna, de sjukvårdsansvariga, de senaste två åren har haft det tufft? Jo, det är inflationen.

Pensionskostnaderna har höjts från 30 till 60 miljarder bara på två år. Det har så klart trängt undan en del annat. Därför lade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna 40 procent av reformutrymmet i årets budget på just välfärden. Dessutom sköt vi till ytterligare 6 miljarder, som jag sa tidigare.

Det är också viktigt att komma ihåg att många just nu jobbar med att hitta nya sätt att arbeta. Skolor har det tufft, men man ska också i ärlighetens namn komma ihåg att barnkullarna nu är betydligt mindre.

Regioner och kommuner är huvudansvariga för sin verksamhet och har ett ansvar för att finansiera den. Staten ska vara med och stötta och skjuta till. Detta finns det en bred samsyn om här i riksdagen, och det tycker jag är självklart. Det gjorde vi verkligen inför och under det här året, till exempel.

Olika kriser drabbar män och kvinnor på olika sätt. Finanskrisen drabbade män hårdast. Som Eva Lindh säger har nu många kvinnor i välfärden det tufft på olika sätt. Det är just därför vi har skjutit till. Det är just därför vi sänker skatten. Den som är undersköterska ska få mer pengar i sin plånbok när man har förlorat så mycket av sin realinkomst och reallöneökningarna har sänkts.

Slutligen har vi de äldre kvinnorna, garantipensionärerna, som är många runt om i Sverige och som har det väldigt tufft. Där har vi våra system med indexering, och på grund av den höga inflationen har förutsättningarna förbättrats. Det är 850 kronor varje månad under förra året och ytterligare 850 varje månad i år i höjning.

Det är så våra system fungerar. När priserna går upp på sådana nivåer ökar också ersättningarna. Det är i grunden bra att vi har dessa system, men jag vill också att en kvinna som går till jobbet och sliter, vare sig hon är ingenjör, busschaufför eller undersköterska eller jobbar med administration på riksdagen eller något annat, ska få ökad köpkraft och förstärkning.

Det går att göra detta när man prioriterar bland statens utgifter. Då kan man sänka skatten för den som arbetar. Man kan prioritera välfärd, försvar, polis och rättsväsen genom att säga nej till en del annat.

Fru talman! Är problemet skatterna eller arbetslivet? Självklart är det så att ojämställdheten i arbetslivet är ett stort problem och det som bidrar mest till att det skiljer 30 procent mellan kvinnors och mäns pensioner. Skatterna driver på denna ojämlikhet. Att man inte hanterar skatterna rätt och beslutar sig för hur man ska ha det med dem gör att orättvisorna ökar.

Sedan vill jag rätta finansministern. Helt ärligt är det så att vi också föreslog en skattesänkning som var riktad till vanligt folk.

Finansministern nämnde höjda skatter i kommunerna, som beror på att kommunerna ofta har det tufft. Man höjer skatterna för att klara den välfärd som man har. Vi behöver ge mer resurser till välfärden. Detta är oerhört viktigt för välfärdens skull. Att välfärden verkligen fungerar är naturligtvis viktigt för oss alla.

Det är också så att neddragningar i offentliga utgifter drabbar kvinnor oproportionerligt. Det får långsiktigt negativa konsekvenser för tillväxten men framför allt för jämställdheten. När resurserna till välfärden är otillräckliga påverkar det alla, men det drabbar särskilt kvinnor.

Jag kommer att fortsätta att kämpa för detta. Jag vill skicka med att det måste till en ordentlig analys så att vi kan se vad det här faktiskt innebär. Tänk på vad förutsättningarna blir! En procentuell ökning eller sänkning av skatten gör skillnad för de kvinnor som tjänar väldigt lite. Vi måste ta hänsyn till den ekonomiska situation som många kvinnor har.

Det är viktigt med ekonomisk jämställdhet för både kvinnor och män. Det är viktigt att ta med detta.

Fru talman! Tack än en gång, Eva Lindh, för interpellationen!

Jämställdhet handlar om flera saker. Det handlar om ekonomi, det handlar om makt och det handlar om frihet och om fler saker än så. Jag som finansminister och vi som regering jobbar på många fronter, till exempel med att trycka bort hedersförtrycket, som är det största gisslet och hindret för många unga flickor när det gäller att växa upp, vara fria individer och göra sina egna val.

När det gäller kvinnovåldsfrågan arbetar vi för att se till att fler kvinnor inte ska behöva sluta sina liv i hemmet på grund av våld från män i deras närhet. Det finns en bredd av åtgärder och insatser som vi gör. Vi sänker skatten för kvinnor och män. Jag vill att fler kvinnor ska ha mer att leva av och kunna spara lite mer för att till exempel kunna lämna en destruktiv relation.

Allt detta är frågor som jag tycker är väldigt viktiga, och jag är glad att Eva Lindh lyfter upp dem.

Slutligen spelar politiken också roll vad gäller att gå före. Vi har de statliga bolagen - en portfölj med ett värde på över 800 miljarder. Där är staten, under både den förra och den nuvarande regeringen, ett föredöme i att se till att vi har jämställdhet. Där sticker jag ut hakan och säger att det är världens mest jämställda bolagsportfölj i bemärkelsen på styrelsenivå och vd-nivå. Det är jag väldigt stolt över. Det visar att det går att ha kvinnor och män i våra bolag. Jag tror att det är bra att man använder all kompetens som finns i Sverige. Där borde fler börsbolag ta efter, för det finns mycket mer att göra.

Vi kommer att fortsätta kämpa tillsammans, tror jag. Vi har delvis olika utgångspunkter, men de är ofta lika - att kvinnor och flickor ska vara fria, trygga och ha ekonomisk frihet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.