Interpellationssvar - Offentlighetsprincipen i fristående skolor | offentlighetsprincipen i fristående skolor | offentlighetsprincipen för fristående skolor - 2024-06-11

Fru talman! Camilla Hansén och Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Daniel Riazat har frågat mig hur jag avser att agera för att införa offentlighetsprincipen brett i svensk skola, inklusive fristående skolor.

Offentlighetsprincipen gäller redan i dag i skolor som drivs av offentliga huvudmän.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att bland annat identifiera och analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor för att lösa tillgången på skolinformation samt att utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas för fristående skolor, förskolor, fritidshem och enskilda anordnare för kommunal vuxenutbildning på entreprenad.

Utredningen har nu lämnat sina förslag. Vi har påbörjat ett arbete med en noggrann genomgång av utredningens förslag och diskussion i Regeringskansliet och med partierna som ingår i Tidösamarbetet.

Vi kommer att skicka ut betänkandet på remiss, och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter.

Fru talman! Camilla Hansén och Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Daniel Riazat har frågat mig hur jag avser att agera för att införa offentlighetsprincipen brett i svensk skola, inklusive fristående skolor.

Offentlighetsprincipen gäller redan i dag i skolor som drivs av offentliga huvudmän.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att bland annat identifiera och analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor för att lösa tillgången på skolinformation samt att utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas för fristående skolor, förskolor, fritidshem och enskilda anordnare för kommunal vuxenutbildning på entreprenad.

Utredningen har nu lämnat sina förslag. Vi har påbörjat ett arbete med en noggrann genomgång av utredningens förslag och diskussion i Regeringskansliet och med partierna som ingår i Tidösamarbetet.

Vi kommer att skicka ut betänkandet på remiss, och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter.

Fru talman! Camilla Hansén och Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Daniel Riazat har frågat mig hur jag avser att agera för att införa offentlighetsprincipen brett i svensk skola, inklusive fristående skolor.

Offentlighetsprincipen gäller redan i dag i skolor som drivs av offentliga huvudmän.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att bland annat identifiera och analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor för att lösa tillgången på skolinformation samt att utreda och föreslå hur en insynsprincip kan utformas för fristående skolor, förskolor, fritidshem och enskilda anordnare för kommunal vuxenutbildning på entreprenad.

Utredningen har nu lämnat sina förslag. Vi har påbörjat ett arbete med en noggrann genomgång av utredningens förslag och diskussion i Regeringskansliet och med partierna som ingår i Tidösamarbetet.

Vi kommer att skicka ut betänkandet på remiss, och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter.

Fru talman! Under en spännande vecka - när utbildningsutskottet justerade sitt betänkande om övergripande skolfrågor som bland annat behandlade just motioner om offentlighetsprincipen för fristående skolor, som vi sedan debatterade här i kammaren och röstade om - väcktes frågor om var regeringen står när det gäller offentlighetsprincipen i skolväsendet.

När vi ser till de olika partiernas stöd för offentlighetsprincipen kan vi se att det finns en majoritet här i riksdagen efter att Liberalerna just den veckan satte ned foten och ändrade sitt ställningstagande. Nu säger man att man vill att offentlighetsprincipen ska införas. Men utfallet i omröstningen blev ändå inte ett tillkännagivande till regeringen om att påskynda processen. Det hade annars varit en tydlig signal från den majoritet som ändå finns i kammaren. Det var den samlade oppositionen som gemensamt hade en reservation och yrkade på detta.

Som regeringsparti och ansvariga för utbildningsdepartementet har förstås Liberalerna skarpare verktyg för att agera snabbt än vad vi oppositionspartier i riksdagen har. Därför vill jag veta hur skolministern tänker gå till väga för att införa offentlighetsprincipen för alla skolor, och framför allt vill jag se en tidsplan för när detta kommer att ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det ju inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång, men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan också skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart se till att offentlighetsprincipen ska gälla på alla skolor i Sverige.

I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning och offentlig verksamhet. Skolor ägnar sig åt myndighetsutövning, och de förvaltar stora mängder skattepengar. Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut är därför helt orimligt.

Vad gör då marknadsskolan med vårt utbildningssystem? När vinstutdelning är syftet, offentlig statistik kallas affärshemligheter och skolpeng och skolval är orättvisa slits Sverige som kunskapsnation isär.

Miljöpartiet har alltid välkomnat fristående skolor som drivs utan vinstsyfte, kanske utifrån en alternativ pedagogik eller som lokala mindre skolor på landsbygd och i skärgårdar. Vi noterar att man ibland anför sådant som en ursäkt för att man inte skulle klara av att upprätthålla offentlighetsprincipen i mindre verksamheter. Det finns ju gott om mindre verksamheter i det offentliga som mycket väl klarar av att upprätthålla offentlighetsprincipen. Vi ser inte att de här skolorna på något sätt skulle ha ett lägre krav på sig när de är offentligfinansierade aktörer. Offentlighetsprincipen är ett krav som man måste kunna leva upp till oavsett storlek.

Stödet för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor är alltså stort. Det är viktigt att en ny lagstiftning kommer på plats så snabbt som möjligt. Processen har redan dragit ut på tiden. Vi har fattat beslut om att förlänga övergångslagstiftningen, som alltså ska fylla ut det glapp som har uppstått när det gäller offentlighet för uppgifter i skolväsendet.

Jag önskar att skolministern utvecklar sitt svar om hur hon kommer att agera för att offentlighetsprincipen ska införas så snart som möjligt med till exempel en tidsplan för när propositionen ska komma och när lagstiftning som ger rättvisa förutsättningar kring öppenhet och utesluter hemlighållande med hänvisning till affärshemligheter kan börja gälla. Hur kommer detta att gå till och, framför allt, när kan det ske?

Fru talman! Under en spännande vecka - när utbildningsutskottet justerade sitt betänkande om övergripande skolfrågor som bland annat behandlade just motioner om offentlighetsprincipen för fristående skolor, som vi sedan debatterade här i kammaren och röstade om - väcktes frågor om var regeringen står när det gäller offentlighetsprincipen i skolväsendet.

När vi ser till de olika partiernas stöd för offentlighetsprincipen kan vi se att det finns en majoritet här i riksdagen efter att Liberalerna just den veckan satte ned foten och ändrade sitt ställningstagande. Nu säger man att man vill att offentlighetsprincipen ska införas. Men utfallet i omröstningen blev ändå inte ett tillkännagivande till regeringen om att påskynda processen. Det hade annars varit en tydlig signal från den majoritet som ändå finns i kammaren. Det var den samlade oppositionen som gemensamt hade en reservation och yrkade på detta.

Som regeringsparti och ansvariga för utbildningsdepartementet har förstås Liberalerna skarpare verktyg för att agera snabbt än vad vi oppositionspartier i riksdagen har. Därför vill jag veta hur skolministern tänker gå till väga för att införa offentlighetsprincipen för alla skolor, och framför allt vill jag se en tidsplan för när detta kommer att ske.

En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det ju inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång, men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan också skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart se till att offentlighetsprincipen ska gälla på alla skolor i Sverige.

I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning och offentlig verksamhet. Skolor ägnar sig åt myndighetsutövning, och de förvaltar stora mängder skattepengar. Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut är därför helt orimligt.

Vad gör då marknadsskolan med vårt utbildningssystem? När vinstutdelning är syftet, offentlig statistik kallas affärshemligheter och skolpeng och skolval är orättvisa slits Sverige som kunskapsnation isär.

Miljöpartiet har alltid välkomnat fristående skolor som drivs utan vinstsyfte, kanske utifrån en alternativ pedagogik eller som lokala mindre skolor på landsbygd och i skärgårdar. Vi noterar att man ibland anför sådant som en ursäkt för att man inte skulle klara av att upprätthålla offentlighetsprincipen i mindre verksamheter. Det finns ju gott om mindre verksamheter i det offentliga som mycket väl klarar av att upprätthålla offentlighetsprincipen. Vi ser inte att de här skolorna på något sätt skulle ha ett lägre krav på sig när de är offentligfinansierade aktörer. Offentlighetsprincipen är ett krav som man måste kunna leva upp till oavsett storlek.

Stödet för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor är alltså stort. Det är viktigt att en ny lagstiftning kommer på plats så snabbt som möjligt. Processen har redan dragit ut på tiden. Vi har fattat beslut om att förlänga övergångslagstiftningen, som alltså ska fylla ut det glapp som har uppstått när det gäller offentlighet för uppgifter i skolväsendet.

Jag önskar att skolministern utvecklar sitt svar om hur hon kommer att agera för att offentlighetsprincipen ska införas så snart som möjligt med till exempel en tidsplan för när propositionen ska komma och när lagstiftning som ger rättvisa förutsättningar kring öppenhet och utesluter hemlighållande med hänvisning till affärshemligheter kan börja gälla. Hur kommer detta att gå till och, framför allt, när kan det ske?

Fru talman! Under en spännande vecka - när utbildningsutskottet justerade sitt betänkande om övergripande skolfrågor som bland annat behandlade just motioner om offentlighetsprincipen för fristående skolor, som vi sedan debatterade här i kammaren och röstade om - väcktes frågor om var regeringen står när det gäller offentlighetsprincipen i skolväsendet.

När vi ser till de olika partiernas stöd för offentlighetsprincipen kan vi se att det finns en majoritet här i riksdagen efter att Liberalerna just den veckan satte ned foten och ändrade sitt ställningstagande. Nu säger man att man vill att offentlighetsprincipen ska införas. Men utfallet i omröstningen blev ändå inte ett tillkännagivande till regeringen om att påskynda processen. Det hade annars varit en tydlig signal från den majoritet som ändå finns i kammaren. Det var den samlade oppositionen som gemensamt hade en reservation och yrkade på detta.

Som regeringsparti och ansvariga för utbildningsdepartementet har förstås Liberalerna skarpare verktyg för att agera snabbt än vad vi oppositionspartier i riksdagen har. Därför vill jag veta hur skolministern tänker gå till väga för att införa offentlighetsprincipen för alla skolor, och framför allt vill jag se en tidsplan för när detta kommer att ske.

En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det ju inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång, men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan också skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart se till att offentlighetsprincipen ska gälla på alla skolor i Sverige.

I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning och offentlig verksamhet. Skolor ägnar sig åt myndighetsutövning, och de förvaltar stora mängder skattepengar. Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen fullt ut är därför helt orimligt.

Vad gör då marknadsskolan med vårt utbildningssystem? När vinstutdelning är syftet, offentlig statistik kallas affärshemligheter och skolpeng och skolval är orättvisa slits Sverige som kunskapsnation isär.

Miljöpartiet har alltid välkomnat fristående skolor som drivs utan vinstsyfte, kanske utifrån en alternativ pedagogik eller som lokala mindre skolor på landsbygd och i skärgårdar. Vi noterar att man ibland anför sådant som en ursäkt för att man inte skulle klara av att upprätthålla offentlighetsprincipen i mindre verksamheter. Det finns ju gott om mindre verksamheter i det offentliga som mycket väl klarar av att upprätthålla offentlighetsprincipen. Vi ser inte att de här skolorna på något sätt skulle ha ett lägre krav på sig när de är offentligfinansierade aktörer. Offentlighetsprincipen är ett krav som man måste kunna leva upp till oavsett storlek.

Stödet för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor är alltså stort. Det är viktigt att en ny lagstiftning kommer på plats så snabbt som möjligt. Processen har redan dragit ut på tiden. Vi har fattat beslut om att förlänga övergångslagstiftningen, som alltså ska fylla ut det glapp som har uppstått när det gäller offentlighet för uppgifter i skolväsendet.

Jag önskar att skolministern utvecklar sitt svar om hur hon kommer att agera för att offentlighetsprincipen ska införas så snart som möjligt med till exempel en tidsplan för när propositionen ska komma och när lagstiftning som ger rättvisa förutsättningar kring öppenhet och utesluter hemlighållande med hänvisning till affärshemligheter kan börja gälla. Hur kommer detta att gå till och, framför allt, när kan det ske?

Fru talman! "Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är inte bara viktigt för elever och föräldrar, utan även för tilliten. Medborgare, föräldrar och elever ska vara trygga i att man har tillgång till samma skolinformation, oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den borde också innebära att allmänheten har rätt till insyn i och tillgång till information om hur alla skolor använder våra skattemedel. Det kommer även underlätta för journalister som granskar friskolornas brister. . Ägarnas intresse kan inte, och får inte, tillåtas väga tyngre än allmänhetens rätt att se var skattepengarna går."

Det här hade kunnat vara inledningen av mitt anförande i dag, men det är det inte. Det är ett direkt citat av vad Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm skrev på Expressen Debatt den 11 april i år. Den problembeskrivning som jag har är i allt väsentligt densamma som den som Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm ger uttryck för i sin debattartikel. Den problembeskrivningen har burit socialdemokratin i friskoledebatten väldigt länge.

Detta har anor från 2013, då det slöts en blocköverskridande friskoleöverenskommelse om att offentlighetsprincipen bör införas i fristående skolor. Sedan har konfliktnivån successivt ökat i denna fråga. Liberalerna har med sina egna ord stått för en naiv syn på friskolesektorn tillsammans med resten av borgerligheten och Sverigedemokraterna och avstyrkt alla förslag om att införa offentlighetsprincipen som passerat den här kammaren sedan dess.

Därför var det för alla oss som tycker att offentlighetsprincipen hör hemma i friskolesektorn ett välgörande besked när Johan Pehrson - dagen efter att Fredrik Malm hade röstat nej till offentlighetsprincipen i utskottet - i medierna sa: Ja, vi ska ha offentlighetsprincipen i friskolor. Den 11 april bekräftade som sagt Johan Pehrson detta tillsammans med Fredrik Malm och Lotta Edholm. Veckan som följde därpå röstade Liberalerna i riksdagen nej till införande av offentlighetsprincipen, i mycket med hänvisning till väntan på det betänkande som utredningen skulle leverera - jag tror att det skedde dagen efter att vi hade omröstningen eller samma dag.

Men sanningen att säga finns det redan ett färdigt beredningsunderlag för att lagstifta om offentlighetsprincipen. Det har varit färdigt sedan 2019. Lotta Edholm har möjlighet att lägga det på riksdagens bord. Hon behöver inte vänta på någon remissrunda. Hon behöver inte invänta en lagrådsremiss. Hon behöver just inte göra någonting annat än att lägga fram en proposition med förslag om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Den skulle kunna vara beslutad inom någon månad.

Lotta Edholm! När får vi se propositionen om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?

Fru talman! "Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är inte bara viktigt för elever och föräldrar, utan även för tilliten. Medborgare, föräldrar och elever ska vara trygga i att man har tillgång till samma skolinformation, oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den borde också innebära att allmänheten har rätt till insyn i och tillgång till information om hur alla skolor använder våra skattemedel. Det kommer även underlätta för journalister som granskar friskolornas brister. . Ägarnas intresse kan inte, och får inte, tillåtas väga tyngre än allmänhetens rätt att se var skattepengarna går."

Det här hade kunnat vara inledningen av mitt anförande i dag, men det är det inte. Det är ett direkt citat av vad Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm skrev på Expressen Debatt den 11 april i år. Den problembeskrivning som jag har är i allt väsentligt densamma som den som Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm ger uttryck för i sin debattartikel. Den problembeskrivningen har burit socialdemokratin i friskoledebatten väldigt länge.

Detta har anor från 2013, då det slöts en blocköverskridande friskoleöverenskommelse om att offentlighetsprincipen bör införas i fristående skolor. Sedan har konfliktnivån successivt ökat i denna fråga. Liberalerna har med sina egna ord stått för en naiv syn på friskolesektorn tillsammans med resten av borgerligheten och Sverigedemokraterna och avstyrkt alla förslag om att införa offentlighetsprincipen som passerat den här kammaren sedan dess.

Därför var det för alla oss som tycker att offentlighetsprincipen hör hemma i friskolesektorn ett välgörande besked när Johan Pehrson - dagen efter att Fredrik Malm hade röstat nej till offentlighetsprincipen i utskottet - i medierna sa: Ja, vi ska ha offentlighetsprincipen i friskolor. Den 11 april bekräftade som sagt Johan Pehrson detta tillsammans med Fredrik Malm och Lotta Edholm. Veckan som följde därpå röstade Liberalerna i riksdagen nej till införande av offentlighetsprincipen, i mycket med hänvisning till väntan på det betänkande som utredningen skulle leverera - jag tror att det skedde dagen efter att vi hade omröstningen eller samma dag.

Men sanningen att säga finns det redan ett färdigt beredningsunderlag för att lagstifta om offentlighetsprincipen. Det har varit färdigt sedan 2019. Lotta Edholm har möjlighet att lägga det på riksdagens bord. Hon behöver inte vänta på någon remissrunda. Hon behöver inte invänta en lagrådsremiss. Hon behöver just inte göra någonting annat än att lägga fram en proposition med förslag om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Den skulle kunna vara beslutad inom någon månad.

Lotta Edholm! När får vi se propositionen om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?

Fru talman! "Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är inte bara viktigt för elever och föräldrar, utan även för tilliten. Medborgare, föräldrar och elever ska vara trygga i att man har tillgång till samma skolinformation, oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. Principen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den borde också innebära att allmänheten har rätt till insyn i och tillgång till information om hur alla skolor använder våra skattemedel. Det kommer även underlätta för journalister som granskar friskolornas brister. . Ägarnas intresse kan inte, och får inte, tillåtas väga tyngre än allmänhetens rätt att se var skattepengarna går."

Det här hade kunnat vara inledningen av mitt anförande i dag, men det är det inte. Det är ett direkt citat av vad Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm skrev på Expressen Debatt den 11 april i år. Den problembeskrivning som jag har är i allt väsentligt densamma som den som Lotta Edholm, Johan Pehrson och Fredrik Malm ger uttryck för i sin debattartikel. Den problembeskrivningen har burit socialdemokratin i friskoledebatten väldigt länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har anor från 2013, då det slöts en blocköverskridande friskoleöverenskommelse om att offentlighetsprincipen bör införas i fristående skolor. Sedan har konfliktnivån successivt ökat i denna fråga. Liberalerna har med sina egna ord stått för en naiv syn på friskolesektorn tillsammans med resten av borgerligheten och Sverigedemokraterna och avstyrkt alla förslag om att införa offentlighetsprincipen som passerat den här kammaren sedan dess.

Därför var det för alla oss som tycker att offentlighetsprincipen hör hemma i friskolesektorn ett välgörande besked när Johan Pehrson - dagen efter att Fredrik Malm hade röstat nej till offentlighetsprincipen i utskottet - i medierna sa: Ja, vi ska ha offentlighetsprincipen i friskolor. Den 11 april bekräftade som sagt Johan Pehrson detta tillsammans med Fredrik Malm och Lotta Edholm. Veckan som följde därpå röstade Liberalerna i riksdagen nej till införande av offentlighetsprincipen, i mycket med hänvisning till väntan på det betänkande som utredningen skulle leverera - jag tror att det skedde dagen efter att vi hade omröstningen eller samma dag.

Men sanningen att säga finns det redan ett färdigt beredningsunderlag för att lagstifta om offentlighetsprincipen. Det har varit färdigt sedan 2019. Lotta Edholm har möjlighet att lägga det på riksdagens bord. Hon behöver inte vänta på någon remissrunda. Hon behöver inte invänta en lagrådsremiss. Hon behöver just inte göra någonting annat än att lägga fram en proposition med förslag om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Den skulle kunna vara beslutad inom någon månad.

Lotta Edholm! När får vi se propositionen om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor?

Fru talman! Även jag tänker tala om den väldigt viktiga fråga som Miljöpartiet och Socialdemokraterna tagit upp i sina anföranden. Vi lever i ett land där vi har ett unikt friskolesystem, någonting som skolministern själv har konstaterat. Vi lever i ett land där marknadsskolan, som har slagit fäste sedan 30 år tillbaka, gör det svårare för mindre skolor, idéburna skolor och offentliga skolor att bedriva sina verksamheter med jämlikhet och likvärdighet i fokus. Vi lever i ett land med ett orättvist skolpengssystem där vi inte kan begära ut grundläggande handlingar från skolaktörer och skolföretag som till 100 procent får sin finansiering från skattebetalarna.

Samtidigt lever vi också i ett samhälle där det är otroligt enkelt att höra av sig till en domstol och fråga vilken dom som blev resultatet av en rättegång och vilka beslut domarna och nämndemännen fattat. Vi kan höra av oss till Regeringskansliet och begära ut handlingar om väldigt stora frågor - rättare sagt kunde vi göra det innan den här regeringen kom till makten; numera sekretessmarkerar man ofta regeringshandlingarna. Vi lever ändå i ett samhälle där offentlighetsprincipen har varit någonting heligt och en stor del av hela det demokratiska fundamentet.

Då är frågan: Om man som medborgare eller journalist kan höra av sig till Regeringskansliet och få ut handlingar om den högsta beslutande statsmakten och om man kan få ut handlingar från våra domstolar, som fattar otroligt viktiga beslut om människors liv vad gäller straff eller frihet, varför ska detta då inte kunna ske när det handlar om det mest grundläggande, nämligen våra barns utbildningssystem, så att journalister ska kunna granska huruvida skolkoncernerna agerar korrekt eller inte med de medel som de får, så att man ska kunna kolla hur det är med behörigheten bland lärarna och så att man ska kunna kolla om det här systemet fungerar eller inte?

Vi kan med de uppgifter vi redan har konstatera att marknadsskolans tid är förbi och att den är icke-fungerande. Men det här handlar ändå om en grundläggande demokratisk rättighet för Sverige och dess medborgare. Alla de elever, journalister, föräldrar och andra som vill ska kunna ta del av den.

Från början motiverade borgerligheten sitt motstånd mot detta med att små friskolor inte skulle klara av det. Lustigt nog har de som organiserar många små friskolor själva gått ut och sagt: Snälla, inför offentlighetsprincipen! Lärarfacket står enat kring att man vill se offentlighetsprincipen. Det finns vad jag vet inte en enda instans, möjligtvis förutom vissa skolkoncerner, som anser att man inte ska ha detta.

Den 11 april gick Liberalerna ut och sa att man ville ha offentlighetsprincipen. Den 12 april ångrade man sig här i riksdagen när vi hade debatt. Den 24 april röstade man nej till offentlighetsprincipen med hänvisning till den utredning som har kommit. När kommer vi att få se Lotta Edholm prioritera den här frågan? I dag har det gått exakt två månader sedan utredningen kom. När kan vi förvänta oss ett förslag om offentlighetsprincipen? Kommer ministern att göra som med könstillhörighetslagen och samarbeta med oppositionen för att få igenom en viktig fråga?

Fru talman! Även jag tänker tala om den väldigt viktiga fråga som Miljöpartiet och Socialdemokraterna tagit upp i sina anföranden. Vi lever i ett land där vi har ett unikt friskolesystem, någonting som skolministern själv har konstaterat. Vi lever i ett land där marknadsskolan, som har slagit fäste sedan 30 år tillbaka, gör det svårare för mindre skolor, idéburna skolor och offentliga skolor att bedriva sina verksamheter med jämlikhet och likvärdighet i fokus. Vi lever i ett land med ett orättvist skolpengssystem där vi inte kan begära ut grundläggande handlingar från skolaktörer och skolföretag som till 100 procent får sin finansiering från skattebetalarna.

Samtidigt lever vi också i ett samhälle där det är otroligt enkelt att höra av sig till en domstol och fråga vilken dom som blev resultatet av en rättegång och vilka beslut domarna och nämndemännen fattat. Vi kan höra av oss till Regeringskansliet och begära ut handlingar om väldigt stora frågor - rättare sagt kunde vi göra det innan den här regeringen kom till makten; numera sekretessmarkerar man ofta regeringshandlingarna. Vi lever ändå i ett samhälle där offentlighetsprincipen har varit någonting heligt och en stor del av hela det demokratiska fundamentet.

Då är frågan: Om man som medborgare eller journalist kan höra av sig till Regeringskansliet och få ut handlingar om den högsta beslutande statsmakten och om man kan få ut handlingar från våra domstolar, som fattar otroligt viktiga beslut om människors liv vad gäller straff eller frihet, varför ska detta då inte kunna ske när det handlar om det mest grundläggande, nämligen våra barns utbildningssystem, så att journalister ska kunna granska huruvida skolkoncernerna agerar korrekt eller inte med de medel som de får, så att man ska kunna kolla hur det är med behörigheten bland lärarna och så att man ska kunna kolla om det här systemet fungerar eller inte?

Vi kan med de uppgifter vi redan har konstatera att marknadsskolans tid är förbi och att den är icke-fungerande. Men det här handlar ändå om en grundläggande demokratisk rättighet för Sverige och dess medborgare. Alla de elever, journalister, föräldrar och andra som vill ska kunna ta del av den.

Från början motiverade borgerligheten sitt motstånd mot detta med att små friskolor inte skulle klara av det. Lustigt nog har de som organiserar många små friskolor själva gått ut och sagt: Snälla, inför offentlighetsprincipen! Lärarfacket står enat kring att man vill se offentlighetsprincipen. Det finns vad jag vet inte en enda instans, möjligtvis förutom vissa skolkoncerner, som anser att man inte ska ha detta.

Den 11 april gick Liberalerna ut och sa att man ville ha offentlighetsprincipen. Den 12 april ångrade man sig här i riksdagen när vi hade debatt. Den 24 april röstade man nej till offentlighetsprincipen med hänvisning till den utredning som har kommit. När kommer vi att få se Lotta Edholm prioritera den här frågan? I dag har det gått exakt två månader sedan utredningen kom. När kan vi förvänta oss ett förslag om offentlighetsprincipen? Kommer ministern att göra som med könstillhörighetslagen och samarbeta med oppositionen för att få igenom en viktig fråga?

Fru talman! Även jag tänker tala om den väldigt viktiga fråga som Miljöpartiet och Socialdemokraterna tagit upp i sina anföranden. Vi lever i ett land där vi har ett unikt friskolesystem, någonting som skolministern själv har konstaterat. Vi lever i ett land där marknadsskolan, som har slagit fäste sedan 30 år tillbaka, gör det svårare för mindre skolor, idéburna skolor och offentliga skolor att bedriva sina verksamheter med jämlikhet och likvärdighet i fokus. Vi lever i ett land med ett orättvist skolpengssystem där vi inte kan begära ut grundläggande handlingar från skolaktörer och skolföretag som till 100 procent får sin finansiering från skattebetalarna.

Samtidigt lever vi också i ett samhälle där det är otroligt enkelt att höra av sig till en domstol och fråga vilken dom som blev resultatet av en rättegång och vilka beslut domarna och nämndemännen fattat. Vi kan höra av oss till Regeringskansliet och begära ut handlingar om väldigt stora frågor - rättare sagt kunde vi göra det innan den här regeringen kom till makten; numera sekretessmarkerar man ofta regeringshandlingarna. Vi lever ändå i ett samhälle där offentlighetsprincipen har varit någonting heligt och en stor del av hela det demokratiska fundamentet.

Då är frågan: Om man som medborgare eller journalist kan höra av sig till Regeringskansliet och få ut handlingar om den högsta beslutande statsmakten och om man kan få ut handlingar från våra domstolar, som fattar otroligt viktiga beslut om människors liv vad gäller straff eller frihet, varför ska detta då inte kunna ske när det handlar om det mest grundläggande, nämligen våra barns utbildningssystem, så att journalister ska kunna granska huruvida skolkoncernerna agerar korrekt eller inte med de medel som de får, så att man ska kunna kolla hur det är med behörigheten bland lärarna och så att man ska kunna kolla om det här systemet fungerar eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan med de uppgifter vi redan har konstatera att marknadsskolans tid är förbi och att den är icke-fungerande. Men det här handlar ändå om en grundläggande demokratisk rättighet för Sverige och dess medborgare. Alla de elever, journalister, föräldrar och andra som vill ska kunna ta del av den.

Från början motiverade borgerligheten sitt motstånd mot detta med att små friskolor inte skulle klara av det. Lustigt nog har de som organiserar många små friskolor själva gått ut och sagt: Snälla, inför offentlighetsprincipen! Lärarfacket står enat kring att man vill se offentlighetsprincipen. Det finns vad jag vet inte en enda instans, möjligtvis förutom vissa skolkoncerner, som anser att man inte ska ha detta.

Den 11 april gick Liberalerna ut och sa att man ville ha offentlighetsprincipen. Den 12 april ångrade man sig här i riksdagen när vi hade debatt. Den 24 april röstade man nej till offentlighetsprincipen med hänvisning till den utredning som har kommit. När kommer vi att få se Lotta Edholm prioritera den här frågan? I dag har det gått exakt två månader sedan utredningen kom. När kan vi förvänta oss ett förslag om offentlighetsprincipen? Kommer ministern att göra som med könstillhörighetslagen och samarbeta med oppositionen för att få igenom en viktig fråga?

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag välkomnar diskussionen. Vi måste öka insynen i friskolorna. Det är viktigt för att vi till exempel ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används. Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är viktigt inte bara för elever och föräldrar utan också för tilliten till hela systemet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet innebär faktiskt att man förvaltar samhällets förtroende.

Parallellt med behovet av ökad insyn i friskolor finns utmaningar med tillgången till skolinformation. Bakgrunden är att Statistiska centralbyrån 2019 ändrade sin praxis. SCB gjorde då bedömningen att uppgifter om till exempel elevgenomströmning, betygspoäng och elevsammansättning hos en fristående skola utgör uppgifter om huvudmannens ekonomiska förhållanden; dessa skulle således omfattas av statistiksekretess. Det här medförde att sådana uppgifter om enskilda huvudmäns verksamhet inte längre kunde lämnas ut från SCB eller från Skolverkets statistikenheter för att användas i Skolverkets övriga verksamhet.

Följden blev att Skolverket inte kunde publicera information om skolor - den information som elever och vårdnadshavare behöver för att kunna göra ett informerat val av skola. Inte heller kunde Skolverket använda informationen till utvärderingar, som är så viktiga, eller fördelning av statsbidrag och så vidare.

Nu finns det en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, som jag tror att Linus Sköld bland annat var inne på, som ser till att vårdnadshavare, elever, kommuner, myndigheter och andra får tillgång till nödvändig information. Men det räcker naturligtvis inte. Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen kommer nämligen att upphöra att gälla den 1 juli 2026. Det behövs en långsiktig lösning som tillfredsställer båda dessa krav - det handlar om ökad insyn men också om att lösa frågan om skolinformation.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på två långsiktiga lösningar för att säkerställa tillgången till skolinformation om fristående verksamheter. Det ena alternativet är att göra offentlighetsprincipen tillämplig i bland annat fristående förskolor och skolor. Den lösningen innebär att enskilda huvudmän jämställs med myndigheter, precis som interpellanterna har varit inne på. Det andra alternativet är att bygga upp en ny insamlingsorganisation hos Skolverket, utanför sådan verksamhet där statistiksekretess gäller. Syftet är då att man ska kunna offentliggöra sådana uppgifter som interpellanterna är ute efter.

Detta finns alltså med, tillsammans med en massa andra viktiga förslag som Skolinformationsutredningen har lämnat den 18 april.

Att öka insynen i friskolorna och lösa tillgången till skolinformation är en av pusselbitarna i den helrenovering som regeringen nu har påbörjat. Det handlar sammantaget om de största förändringarna i friskolesystemet som någonsin gjorts. Jag ser verkligen fram emot att jobba vidare med dessa frågor. Vi kommer noggrant att analysera Skolinformationsutredningens olika förslag. Sedan kommer förslagen så småningom att remitteras ut.

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag välkomnar diskussionen. Vi måste öka insynen i friskolorna. Det är viktigt för att vi till exempel ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används. Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är viktigt inte bara för elever och föräldrar utan också för tilliten till hela systemet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet innebär faktiskt att man förvaltar samhällets förtroende.

Parallellt med behovet av ökad insyn i friskolor finns utmaningar med tillgången till skolinformation. Bakgrunden är att Statistiska centralbyrån 2019 ändrade sin praxis. SCB gjorde då bedömningen att uppgifter om till exempel elevgenomströmning, betygspoäng och elevsammansättning hos en fristående skola utgör uppgifter om huvudmannens ekonomiska förhållanden; dessa skulle således omfattas av statistiksekretess. Det här medförde att sådana uppgifter om enskilda huvudmäns verksamhet inte längre kunde lämnas ut från SCB eller från Skolverkets statistikenheter för att användas i Skolverkets övriga verksamhet.

Följden blev att Skolverket inte kunde publicera information om skolor - den information som elever och vårdnadshavare behöver för att kunna göra ett informerat val av skola. Inte heller kunde Skolverket använda informationen till utvärderingar, som är så viktiga, eller fördelning av statsbidrag och så vidare.

Nu finns det en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, som jag tror att Linus Sköld bland annat var inne på, som ser till att vårdnadshavare, elever, kommuner, myndigheter och andra får tillgång till nödvändig information. Men det räcker naturligtvis inte. Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen kommer nämligen att upphöra att gälla den 1 juli 2026. Det behövs en långsiktig lösning som tillfredsställer båda dessa krav - det handlar om ökad insyn men också om att lösa frågan om skolinformation.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på två långsiktiga lösningar för att säkerställa tillgången till skolinformation om fristående verksamheter. Det ena alternativet är att göra offentlighetsprincipen tillämplig i bland annat fristående förskolor och skolor. Den lösningen innebär att enskilda huvudmän jämställs med myndigheter, precis som interpellanterna har varit inne på. Det andra alternativet är att bygga upp en ny insamlingsorganisation hos Skolverket, utanför sådan verksamhet där statistiksekretess gäller. Syftet är då att man ska kunna offentliggöra sådana uppgifter som interpellanterna är ute efter.

Detta finns alltså med, tillsammans med en massa andra viktiga förslag som Skolinformationsutredningen har lämnat den 18 april.

Att öka insynen i friskolorna och lösa tillgången till skolinformation är en av pusselbitarna i den helrenovering som regeringen nu har påbörjat. Det handlar sammantaget om de största förändringarna i friskolesystemet som någonsin gjorts. Jag ser verkligen fram emot att jobba vidare med dessa frågor. Vi kommer noggrant att analysera Skolinformationsutredningens olika förslag. Sedan kommer förslagen så småningom att remitteras ut.

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag välkomnar diskussionen. Vi måste öka insynen i friskolorna. Det är viktigt för att vi till exempel ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används. Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är viktigt inte bara för elever och föräldrar utan också för tilliten till hela systemet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet innebär faktiskt att man förvaltar samhällets förtroende.

Parallellt med behovet av ökad insyn i friskolor finns utmaningar med tillgången till skolinformation. Bakgrunden är att Statistiska centralbyrån 2019 ändrade sin praxis. SCB gjorde då bedömningen att uppgifter om till exempel elevgenomströmning, betygspoäng och elevsammansättning hos en fristående skola utgör uppgifter om huvudmannens ekonomiska förhållanden; dessa skulle således omfattas av statistiksekretess. Det här medförde att sådana uppgifter om enskilda huvudmäns verksamhet inte längre kunde lämnas ut från SCB eller från Skolverkets statistikenheter för att användas i Skolverkets övriga verksamhet.

Följden blev att Skolverket inte kunde publicera information om skolor - den information som elever och vårdnadshavare behöver för att kunna göra ett informerat val av skola. Inte heller kunde Skolverket använda informationen till utvärderingar, som är så viktiga, eller fördelning av statsbidrag och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu finns det en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, som jag tror att Linus Sköld bland annat var inne på, som ser till att vårdnadshavare, elever, kommuner, myndigheter och andra får tillgång till nödvändig information. Men det räcker naturligtvis inte. Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen kommer nämligen att upphöra att gälla den 1 juli 2026. Det behövs en långsiktig lösning som tillfredsställer båda dessa krav - det handlar om ökad insyn men också om att lösa frågan om skolinformation.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på två långsiktiga lösningar för att säkerställa tillgången till skolinformation om fristående verksamheter. Det ena alternativet är att göra offentlighetsprincipen tillämplig i bland annat fristående förskolor och skolor. Den lösningen innebär att enskilda huvudmän jämställs med myndigheter, precis som interpellanterna har varit inne på. Det andra alternativet är att bygga upp en ny insamlingsorganisation hos Skolverket, utanför sådan verksamhet där statistiksekretess gäller. Syftet är då att man ska kunna offentliggöra sådana uppgifter som interpellanterna är ute efter.

Detta finns alltså med, tillsammans med en massa andra viktiga förslag som Skolinformationsutredningen har lämnat den 18 april.

Att öka insynen i friskolorna och lösa tillgången till skolinformation är en av pusselbitarna i den helrenovering som regeringen nu har påbörjat. Det handlar sammantaget om de största förändringarna i friskolesystemet som någonsin gjorts. Jag ser verkligen fram emot att jobba vidare med dessa frågor. Vi kommer noggrant att analysera Skolinformationsutredningens olika förslag. Sedan kommer förslagen så småningom att remitteras ut.

Fru talman! Tack, skolministern och övriga interpellanter, för att ni sätter oss på banan när det gäller den egentligen ganska långa historien kring detta ärende.

Min fråga till skolministern var alltså: Hur kommer detta att gå till och, framför allt, när? Själva processen kring att man remitterar utredningar tror jag att vi alla här i kammaren känner till. Det som är det viktiga nu är tidsplanen.

Vi i Miljöpartiet är alltså angelägna om att avveckla marknadsskolan och ge skolor, elever och föräldrar rättvisa förutsättningar. Det är av största vikt att vi alla i våra roller som föräldrar, väljare och medborgare - det handlar också om journalistisk granskning och tillsyn - har insyn i hur olika skolhuvudmän använder sina resurser. Eller, fru talman, kanske ska jag säga: hur olika skolaktörer använder våra resurser. Det är ju våra skattepengar som är till för att finansiera utbildning för våra barn och ungdomar här i Sverige.

Hittills i denna debatt har skolministern inte visat den majoritet, som vi vet finns, som är för en offentlighetsprincip hur detta ska gå till så fort som möjligt.

Slutbetänkandet är, som tidigare nämnts, inte remitterat än. Det väcker såklart frågor: Varför? Saknar regeringen något i utredningen? Är det något som man inte är nöjd med, som är problematiskt? Finns det brister? Vill man remittera något mer eller något annat?

Fru talman! Jag skulle till exempel vilja höra skolministern utveckla vad det gör med ett rättvist utbildningssystem när vissa aktörer som är helt offentligfinansierade lever fullt ut enligt offentlighetsprincipen medan andra verksamheter med bredare organisation och kanske också bredare finansiering i teorin skulle kunna ha vissa delar av sin verksamhet hemlig.

Min fråga blir: Är nöten att knäcka om man vill gå på en offentlighetsprincip rakt av eller om man vill gå på en insynsprincip, som ändå inte ger oss den insyn som vi skulle behöva i skolsektorn?

Frågorna om reformtakten har skolministern inte svarat på, så de kvarstår. Jag vill fortfarande veta: När remitteras utredningen? Hur ser tidsplanen ut när det gäller lagrådsremiss? När kommer en proposition? När kan vi få debattera den i kammaren? När får talmannen slå klubban i bordet, så att vi vet vad som händer framöver?

Fru talman! Tack, skolministern och övriga interpellanter, för att ni sätter oss på banan när det gäller den egentligen ganska långa historien kring detta ärende.

Min fråga till skolministern var alltså: Hur kommer detta att gå till och, framför allt, när kommer det att ske? Själva processen kring att man remitterar utredningar tror jag att vi alla här i kammaren känner till. Det som är det viktiga nu är tidsplanen.

Vi i Miljöpartiet är alltså angelägna om att avveckla marknadsskolan och ge skolor, elever och föräldrar rättvisa förutsättningar. Det är av största vikt att vi alla i våra roller som föräldrar, väljare och medborgare - det handlar också om journalistisk granskning och tillsyn - har insyn i hur olika skolhuvudmän använder sina resurser. Eller, fru talman, kanske ska jag säga: hur olika skolaktörer använder våra resurser. Det är ju våra skattepengar, som är till för att finansiera utbildning för våra barn och ungdomar här i Sverige.

Hittills i denna debatt har skolministern inte visat för den majoritet, som vi vet finns, som är för en offentlighetsprincip hur detta ska gå till så fort som möjligt.

Slutbetänkandet är, som tidigare nämnts, inte remitterat än. Det väcker såklart frågor: Varför? Saknar regeringen något i utredningen? Är det något som man inte är nöjd med, som är problematiskt? Finns det brister? Vill man remittera något mer eller något annat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle till exempel vilja höra skolministern utveckla vad det gör med ett rättvist utbildningssystem när vissa aktörer som är helt offentligfinansierade lever fullt ut enligt offentlighetsprincipen medan andra verksamheter med bredare organisation och kanske också bredare finansiering i teorin skulle kunna ha vissa delar av sin verksamhet hemlig.

Min fråga blir: Är nöten att knäcka om man vill gå på en offentlighetsprincip rakt av eller om man vill gå på en insynsprincip, som ändå inte ger oss den insyn som vi skulle behöva i skolsektorn?

Frågorna om reformtakten har skolministern inte svarat på, så de kvarstår. Jag vill fortfarande veta: När remitteras utredningen? Hur ser tidsplanen ut när det gäller lagrådsremiss? När kommer en proposition? När kan vi få debattera den i kammaren? När får talmannen slå klubban i bordet, så att vi vet vad som händer framöver?

Fru talman! Tack, skolministern och övriga interpellanter, för att ni sätter oss på banan när det gäller den egentligen ganska långa historien kring detta ärende.

Min fråga till skolministern var alltså: Hur kommer detta att gå till och, framför allt, när? Själva processen kring att man remitterar utredningar tror jag att vi alla här i kammaren känner till. Det som är det viktiga nu är tidsplanen.

Vi i Miljöpartiet är alltså angelägna om att avveckla marknadsskolan och ge skolor, elever och föräldrar rättvisa förutsättningar. Det är av största vikt att vi alla i våra roller som föräldrar, väljare och medborgare - det handlar också om journalistisk granskning och tillsyn - har insyn i hur olika skolhuvudmän använder sina resurser. Eller, fru talman, kanske ska jag säga: hur olika skolaktörer använder våra resurser. Det är ju våra skattepengar som är till för att finansiera utbildning för våra barn och ungdomar här i Sverige.

Hittills i denna debatt har skolministern inte visat den majoritet, som vi vet finns, som är för en offentlighetsprincip hur detta ska gå till så fort som möjligt.

Slutbetänkandet är, som tidigare nämnts, inte remitterat än. Det väcker såklart frågor: Varför? Saknar regeringen något i utredningen? Är det något som man inte är nöjd med, som är problematiskt? Finns det brister? Vill man remittera något mer eller något annat?

Fru talman! Jag skulle till exempel vilja höra skolministern utveckla vad det gör med ett rättvist utbildningssystem när vissa aktörer som är helt offentligfinansierade lever fullt ut enligt offentlighetsprincipen medan andra verksamheter med bredare organisation och kanske också bredare finansiering i teorin skulle kunna ha vissa delar av sin verksamhet hemlig.

Min fråga blir: Är nöten att knäcka om man vill gå på en offentlighetsprincip rakt av eller om man vill gå på en insynsprincip, som ändå inte ger oss den insyn som vi skulle behöva i skolsektorn?

Frågorna om reformtakten har skolministern inte svarat på, så de kvarstår. Jag vill fortfarande veta: När remitteras utredningen? Hur ser tidsplanen ut när det gäller lagrådsremiss? När kommer en proposition? När kan vi få debattera den i kammaren? När får talmannen slå klubban i bordet, så att vi vet vad som händer framöver?

Fru talman! Den 11 april sa Lotta Edholm i Expressen: Det är uppenbart att friskolesystemet måste helrenoveras i grunden. En del i denna helrenovering är krav på ökad insyn, och Liberalerna har nu landat i att offentlighetsprincipen bör gälla i alla friskolor. Det är avgörande för att vi ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används.

Ordagrant detta skrev Lotta Edholm i Expressen.

I dag står Lotta Edholm här i talarstolen och säger att vi ska öka insynen i friskolorna. Hon tar inte begreppet "införa offentlighetsprincipen" i sin mun på samma tydliga sätt som hon gjorde i Expressen den 11 april.

Jag tänker mig att det hänger ihop med den ambivalens som Liberalerna under lång tid har känt inför denna fråga. Så sent som när tilläggsdirektivet till den utredning som levererade sitt slutbetänkande, som vi har berört flera gånger under debatten, skulle ges höll hela beredningsunderlaget för offentlighetsprincipen på att åka i papperskorgen - det som den utredningen dittills hade presterat. Den var i princip färdig. Efter påtryckningar ändrade Lotta Edholm sig och lät utredningen lägga fram förslag om offentlighetsprincipen i friskolor i alla fall. Men det var efter en tuff debatt och hårda påtryckningar från hela Skolsverige som det blev på det viset.

Sedan är det ett sammanträffande som ser ut som en händelse. Det var bara någon vecka innan slutbetänkandet levererades som Lotta Edholm var så här brysk på Expressens debattsida.

Den som har provat att debattera detta med företrädare för de andra Tidöpartierna förstår att resultatet av denna utredning och Lotta Edholms långsamma beredning inte kommer att bli ett förslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Det kommer de andra Tidöpartierna aldrig att tillåta.

Att Lotta Edholm skriver en debattartikel i Expressen som hon känner sig nödgad att skriva under som partistyrelseledamot i Liberalerna i stället för som skolminister är ett tydligt tecken på att det är mycket väsen och lite verkstad.

Det är så med hela regleringen av friskolesektorn. De förslag som Lotta Edholm stoltserar med och som hon säger kommer att bli den största renoveringen av detta system sedan det infördes är ju inte så långtgående. Det kommer att vara förslag som passar koncernerna som hand i handske. Krav på att det finns kapital kommer bara stora koncerner att kunna möta. Ett vinstutdelningsstopp de första tre åren kommer inte att vara något problem för de stora koncernerna. Att man inför en insynsprincip, som det står i Tidöavtalet och som verkar vara Lotta Edholms linje som minister, är precis vad Academedias vd har varit ute i medier och krävt.

Lotta Edholm säger i dag att en av pusselbitarna i denna helrenovering av skolsystemet är att öka insynen i friskolorna. Jag skulle vilja säga att det betyder att Lotta Edholm i dag har lämnat beskedet att det inte kommer att bli någon offentlighetsprincip i de fristående skolorna.

Fru talman! Den 11 april sa Lotta Edholm i Expressen: Det är uppenbart att friskolesystemet måste helrenoveras i grunden. En del i denna helrenovering är krav på ökad insyn, och Liberalerna har nu landat i att offentlighetsprincipen bör gälla i alla friskolor. Det är avgörande för att vi ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används.

Ordagrant detta skrev Lotta Edholm i Expressen.

I dag står Lotta Edholm här i talarstolen och säger att vi ska öka insynen i friskolorna. Hon tar inte begreppet "införa offentlighetsprincipen" i sin mun på samma tydliga sätt som hon gjorde i Expressen den 11 april.

Jag tänker mig att det hänger ihop med den ambivalens som Liberalerna under lång tid har känt inför denna fråga. Så sent som när tilläggsdirektivet till den utredning som levererade sitt slutbetänkande, som vi har berört flera gånger under debatten, skulle ges höll hela beredningsunderlaget för offentlighetsprincipen på att åka i papperskorgen - det som den utredningen dittills hade presterat. Den var i princip färdig. Efter påtryckningar ändrade Lotta Edholm sig och lät utredningen lägga fram förslag om offentlighetsprincipen i friskolor i alla fall. Men det var efter en tuff debatt och hårda påtryckningar från hela Skolsverige som det blev på det viset.

Sedan är det ett sammanträffande som ser ut som en händelse. Det var bara någon vecka innan slutbetänkandet levererades som Lotta Edholm var så här brysk på Expressens debattsida.

Den som har provat att debattera detta med företrädare för de andra Tidöpartierna förstår att resultatet av denna utredning och Lotta Edholms långsamma beredning inte kommer att bli ett förslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Det kommer de andra Tidöpartierna aldrig att tillåta.

Att Lotta Edholm skriver en debattartikel i Expressen som hon känner sig nödgad att skriva under som partistyrelseledamot i Liberalerna i stället för som skolminister är ett tydligt tecken på att det är mycket väsen och lite verkstad.

Det är så med hela regleringen av friskolesektorn. De förslag som Lotta Edholm stoltserar med och som hon säger kommer att bli den största renoveringen av detta system sedan det infördes är ju inte så långtgående. Det kommer att vara förslag som passar koncernerna som hand i handske. Krav på att det finns kapital kommer bara stora koncerner att kunna möta. Ett vinstutdelningsstopp de första tre åren kommer inte att vara något problem för de stora koncernerna. Att man inför en insynsprincip, som det står i Tidöavtalet och som verkar vara Lotta Edholms linje som minister, är precis vad Academedias vd har varit ute i medier och krävt.

Lotta Edholm säger i dag att en av pusselbitarna i denna helrenovering av skolsystemet är att öka insynen i friskolorna. Jag skulle vilja säga att det betyder att Lotta Edholm i dag har lämnat beskedet att det inte kommer att bli någon offentlighetsprincip i de fristående skolorna.

Fru talman! Den 11 april sa Lotta Edholm i Expressen: "Det är uppenbart att friskolesystemet måste helrenoveras i grunden. En del i denna helrenovering är krav på ökad insyn och Liberalerna har nu landat i att offentlighetsprincipen bör gälla i alla friskolor. Det är avgörande för att vi ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används."

Detta skrev Lotta Edholm ordagrant i Expressen.

I dag står Lotta Edholm här i talarstolen och säger att vi ska öka insynen i friskolorna. Hon tar inte begreppet "införa offentlighetsprincipen" i sin mun på samma tydliga sätt som hon gjorde i Expressen den 11 april.

Jag tänker mig att det hänger ihop med den ambivalens som Liberalerna under lång tid har känt inför denna fråga. Så sent som när tilläggsdirektivet till den utredning som levererade sitt slutbetänkande, som vi har berört flera gånger under debatten, skulle ges höll hela beredningsunderlaget för offentlighetsprincipen på att åka i papperskorgen - det som den utredningen dittills hade presterat. Den var i princip färdig. Efter påtryckningar ändrade Lotta Edholm sig och lät utredningen lägga fram förslag om offentlighetsprincipen i friskolor i alla fall. Men det var efter en tuff debatt och hårda påtryckningar från hela Skolsverige som det blev på det viset.

Sedan är det ett sammanträffande som ser ut som en händelse. Det var bara någon vecka innan slutbetänkandet levererades som Lotta Edholm var så här brysk på Expressens debattsida.

Den som har provat att debattera detta med företrädare för de andra Tidöpartierna förstår att resultatet av denna utredning och Lotta Edholms långsamma beredning inte kommer att bli ett förslag om offentlighetsprincipen i fristående skolor. Det kommer de andra Tidöpartierna aldrig att tillåta.

Att Lotta Edholm skriver en debattartikel i Expressen som hon känner sig nödgad att skriva under som partistyrelseledamot i Liberalerna i stället för som skolminister är ett tydligt tecken på att det är mycket väsen och lite verkstad.

Det är så med hela regleringen av friskolesektorn. De förslag som Lotta Edholm stoltserar med och som hon säger kommer att bli den största renoveringen av detta system sedan det infördes är ju inte så långtgående. Det kommer att vara förslag som passar koncernerna som hand i handske. Krav på att det finns kapital kommer bara stora koncerner att kunna möta. Ett vinstutdelningsstopp de första tre åren kommer inte att vara något problem för de stora koncernerna. Att man inför en insynsprincip, som det står i Tidöavtalet och som verkar vara Lotta Edholms linje som minister, är precis vad Academedias vd har varit ute i medier och krävt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lotta Edholm säger i dag att en av pusselbitarna i denna helrenovering av skolsystemet är att öka insynen i friskolorna. Jag skulle vilja säga att det betyder att Lotta Edholm i dag har lämnat beskedet att det inte kommer att bli någon offentlighetsprincip i de fristående skolorna.

Fru talman! I Lotta Edholms första inlägg nämnde hon att offentlighetsprincipen redan gäller kommunala skolor och att de måste lämna ifrån sig de uppgifter som behövs. Är det inte otroligt märkligt att vi har två parallella skolsystem, där den ena skolan lyder under offentlighetsprincipen och måste lämna ifrån sig alla uppgifter medan en skola i ett annat parallellt system, eller parallellsamhälle, inte behöver lämna ifrån sig dessa uppgifter?

Vad händer när vi inte får ta del av dessa uppgifter? Det som händer är att fakta blir någonting som vi ska gissa oss fram till snarare än att få svart på vitt. Det som händer är att trollfabriker till exempel kan sprida information som inte stämmer, och på grund av att vi inte får ut uppgifter som vi enkelt borde kunna få ut från dessa friskolor blir denna felaktiga information svår att bemöta.

Liberalerna är den ena dagen för offentlighetsprincipen, men nu, två månader senare, vågar man inte ens nämna ordet. Jag undrar om det finns fler frågor inom skolans område där Lotta Edholm har ändrat sig de senaste två månaderna.

Sanningen är att Liberalerna och även de andra delarna av regeringen har varit ute och pratat om att avskaffa new public management. Man har pratat om att vi behöver ha ett mer jämlikt och rättvist skolsystem med reglerad undervisningstid. Skulle Lotta Edholm kunna ge oss besked i dag på vilka punkter man har ändrat sig under de senaste två månaderna och varför?

Ännu en anledning till att offentlighetsprincipen hade varit väldigt bra är att man då hade kunnat granska om friskolekoncerner på något sätt har hört av sig till skolministern. Hon tillhörde ju själv skolkoncernerna fram till den dagen hon blev minister, eller till och med efter att hon blivit minister. Vi hade då kunnat få veta om det har pågått kontakter mellan dessa parter i syfte att förhindra en offentlighetsprincip. Vi hade fått veta om det finns aktörer inom svenskt näringsliv som har varit involverade i detta. Kan det vara därför regeringen inte till något pris vill införa offentlighetsprincipen?

Jag tycker dock fortfarande att Lotta Edholm och Liberalerna ska få en chans, eller en tredje eller en fjärde chans, att införa offentlighetsprincipen. Första gången man förhindrade att detta genomfördes var när man samarbetade med S- och MP-regeringen för ett par mandatperioder sedan. Därefter ville man inte få in det i den utredning som nu har kommit fram, men efter press från olika aktörer tvingades man ändra sig. Sedan röstade man nej till offentlighetsprincipen för en och en halv månad sedan.

Det är okej - fjärde gången gillt. Vi ger Liberalerna ännu en möjlighet att ändra sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan också lova en sak: Liberalerna må ha klarat sig till EU-parlamentet med nöd och näppe. Men det kommer inte att hända i nästa riksdagsval om det inte sker någonting på friskole- och marknadsskoleområdet så att offentlighetsprincipen införs. Det kommer jag att se till.

Fru talman! I Lotta Edholms första inlägg nämnde hon att offentlighetsprincipen redan gäller kommunala skolor och att de måste lämna ifrån sig de uppgifter som behövs. Är det inte otroligt märkligt att vi har två parallella skolsystem, där den ena skolan lyder under offentlighetsprincipen och måste lämna ifrån sig alla uppgifter medan en skola i ett annat parallellt system, eller parallellsamhälle, inte behöver lämna ifrån sig dessa uppgifter?

Vad händer när vi inte får ta del av dessa uppgifter? Det som händer är att fakta blir någonting som vi ska gissa oss fram till snarare än att få det svart på vitt. Det som händer är att trollfabriker till exempel kan sprida information som inte stämmer, och på grund av att vi inte får ut uppgifter som vi enkelt borde kunna få ut från dessa friskolor blir denna felaktiga information svår att bemöta.

Liberalerna är den ena dagen för offentlighetsprincipen, men nu, två månader senare, vågar man inte ens nämna ordet. Jag undrar om det finns fler frågor inom skolans område där Lotta Edholm har ändrat sig de senaste två månaderna.

Sanningen är att Liberalerna och även andra delarna av regeringen har varit ute och pratat om att avskaffa new public management. Man har pratat om att vi behöver ha ett mer jämlikt och rättvist skolsystem med reglerad undervisningstid. Skulle Lotta Edholm kunna ge oss besked i dag på vilka punkter man har ändrat sig under de senaste två månaderna och varför?

Ännu en anledning till att offentlighetsprincipen hade varit väldigt bra är att man då hade kunnat granska om friskolekoncerner på något sätt har hört av sig till skolministern. Hon tillhörde ju själv skolkoncernerna fram till den dagen hon blev minister, eller till och med efter att hon blivit minister. Vi hade då kunnat få veta om det har pågått kontakter mellan dessa parter i syfte att förhindra en offentlighetsprincip. Vi hade fått veta om det finns aktörer inom svenskt näringsliv som har varit involverade i detta. Kan det vara därför regeringen inte till något pris vill införa offentlighetsprincipen?

Jag tycker dock fortfarande att Lotta Edholm och Liberalerna ska få en chans, eller en tredje eller en fjärde chans, att införa offentlighetsprincipen. Första gången man förhindrade att detta genomfördes var när man samarbetade med S- och MP-regeringen för ett par mandatperioder sedan. Därefter ville man inte få in det i den utredning som nu har kommit fram, men efter press från olika aktörer tvingades man ändra sig. Sedan röstade man nej till offentlighetsprincipen för en och en halv månad sedan.

Det är okej - fjärde gången gillt. Vi ger Liberalerna ännu en möjlighet att ändra sig.

Jag kan också lova en sak: Liberalerna må ha klarat sig till EU-parlamentet med nöd och näppe. Men det kommer inte att hända i nästa riksdagsval om det inte sker någonting på friskole- och marknadsskoleområdet så att offentlighetsprincipen införs. Det kommer jag att se till.

Fru talman! I Lotta Edholms första inlägg nämnde hon att offentlighetsprincipen redan gäller kommunala skolor och att de måste lämna ifrån sig de uppgifter som behövs. Är det inte otroligt märkligt att vi har två parallella skolsystem, där den ena skolan lyder under offentlighetsprincipen och måste lämna ifrån sig alla uppgifter medan en skola i ett annat parallellt system, eller parallellsamhälle, inte behöver lämna ifrån sig dessa uppgifter?

Vad händer när vi inte får ta del av dessa uppgifter? Det som händer är att fakta blir någonting som vi ska gissa oss fram till snarare än att få det svart på vitt. Det som händer är att trollfabriker till exempel kan sprida information som inte stämmer, och på grund av att vi inte får ut uppgifter som vi enkelt borde kunna få ut från dessa friskolor blir denna felaktiga information svår att bemöta.

Liberalerna är den ena dagen för offentlighetsprincipen, men nu, två månader senare, vågar man inte ens nämna ordet. Jag undrar om det finns fler frågor inom skolans område där Lotta Edholm har ändrat sig de senaste två månaderna.

Sanningen är att Liberalerna och även andra delarna av regeringen har varit ute och pratat om att avskaffa new public management. Man har pratat om att vi behöver ha ett mer jämlikt och rättvist skolsystem med reglerad undervisningstid. Skulle Lotta Edholm kunna ge oss besked i dag på vilka punkter man har ändrat sig under de senaste två månaderna och varför?

Ännu en anledning till att offentlighetsprincipen hade varit väldigt bra är att man då hade kunnat granska om friskolekoncerner på något sätt har hört av sig till skolministern. Hon tillhörde ju själv skolkoncernerna fram till den dagen hon blev minister, eller till och med efter att hon blivit minister. Vi hade då kunnat få veta om det har pågått kontakter mellan dessa parter i syfte att förhindra en offentlighetsprincip. Vi hade fått veta om det finns aktörer inom svenskt näringsliv som har varit involverade i detta. Kan det vara därför regeringen inte till något pris vill införa offentlighetsprincipen?

Jag tycker dock fortfarande att Lotta Edholm och Liberalerna ska få en chans, eller en tredje eller en fjärde chans, att införa offentlighetsprincipen. Första gången man förhindrade att detta genomfördes var när man samarbetade med S- och MP-regeringen för ett par mandatperioder sedan. Därefter ville man inte få in det i den utredning som nu har kommit fram, men efter press från olika aktörer tvingades man ändra sig. Sedan röstade man nej till offentlighetsprincipen för en och en halv månad sedan.

Det är okej - fjärde gången gillt. Vi ger Liberalerna ännu en möjlighet att ändra sig.

Jag kan också lova en sak: Liberalerna må ha klarat sig till EU-parlamentet med nöd och näppe. Men det kommer inte att hända i nästa riksdagsval om det inte sker någonting på friskole- och marknadsskoleområdet så att offentlighetsprincipen införs. Det kommer jag att se till.

Fru talman! Tack för alla inlägg i den här viktiga debatten!

I betänkandet från Skolinformationsutredningen finns det förslag om hur man skulle kunna utforma en insynsprincip för bland annat fristående skolor. I betänkandet finns också en del där man har identifierat för- och nackdelar med att införa just offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Utredningen har också gjort analyser av vad de olika förslagen skulle kunna få för konsekvenser. Man har till exempel gjort bedömningar av det administrativa arbetet för små, medelstora och stora huvudmän för såväl insynslag som offentlighetsprincip. Det underlaget är jätteviktigt när vi nu analyserar de olika förslag som finns.

Det är heller ingen hemlighet att mitt parti Liberalerna vill se en offentlighetsprincip i alla skolor. Vi menar att det är en beprövad lagstiftning som vore enklast att införa. Offentlighetsprincipen är också en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick.

Principen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, och det borde också innebära att allmänheten har rätt till insyn och tillgång till information om hur alla skolor i Sverige använder våra skattemedel. Om man gjorde på det sättet skulle man också i ett slag lösa problemet med tillgång till skolinformation.

Samtidigt är det naturligtvis så att vi sitter i en regering, och den regeringen diskuterar nu tillsammans inom ramen för Tidösamarbetet vilken väg som är den bästa att gå. Det arbetet pågår just nu, och jag ber helt enkelt att få återkomma till exakt hur det här kommer att utformas. Det kommer att ta lite längre tid än vi kan debattera här i kammaren.

Fru talman! Tack för alla inlägg i den här viktiga debatten!

I betänkandet från Skolinformationsutredningen finns det förslag om hur man skulle kunna utforma en insynsprincip för bland annat fristående skolor. I betänkandet finns också en del där man har identifierat för- och nackdelar med att införa just offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Utredningen har också gjort analyser av vad de olika förslagen skulle kunna få för konsekvenser. Man har till exempel gjort bedömningar av det administrativa arbetet för små, medelstora och stora huvudmän för såväl insynslag som offentlighetsprincip. Det underlaget är jätteviktigt när vi nu analyserar de olika förslag som finns.

Det är heller ingen hemlighet att mitt parti Liberalerna vill se en offentlighetsprincip i alla skolor. Vi menar att det är en beprövad lagstiftning som vore enklast att införa. Offentlighetsprincipen är också en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick.

Principen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, och det borde också innebära att allmänheten har rätt till insyn och tillgång till information om hur alla skolor i Sverige använder våra skattemedel. Om man gjorde på det sättet skulle man också i ett slag lösa problemet med tillgång till skolinformation.

Samtidigt är det naturligtvis så att vi sitter i en regering, och den regeringen diskuterar nu tillsammans inom ramen för Tidösamarbetet vilken väg som är den bästa att gå. Det arbetet pågår just nu, och jag ber helt enkelt att få återkomma till exakt hur det här kommer att utformas. Det kommer att ta lite längre tid än vi kan debattera här i kammaren.

Fru talman! Tack för alla inlägg i den här viktiga debatten!

I betänkandet från Skolinformationsutredningen finns det förslag om hur man skulle kunna utforma en insynsprincip för bland annat fristående skolor. I betänkandet finns också en del där man har identifierat för- och nackdelar med att införa just offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Utredningen har också gjort analyser av vad de olika förslagen skulle kunna få för konsekvenser. Man har till exempel gjort bedömningar av det administrativa arbetet för små, medelstora och stora huvudmän för såväl insynslag som offentlighetsprincip. Det underlaget är jätteviktigt när vi nu analyserar de olika förslag som finns.

Det är heller ingen hemlighet att mitt parti Liberalerna vill se en offentlighetsprincip i alla skolor. Vi menar att det är en beprövad lagstiftning som vore enklast att införa. Offentlighetsprincipen är också en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick.

Principen innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, och det borde också innebära att allmänheten har rätt till insyn och tillgång till information om hur alla skolor i Sverige använder våra skattemedel. Om man gjorde på det sättet skulle man också i ett slag lösa problemet med tillgång till skolinformation.

Samtidigt är det naturligtvis så att vi sitter i en regering, och den regeringen diskuterar nu tillsammans inom ramen för Tidösamarbetet vilken väg som är den bästa att gå. Det arbetet pågår just nu, och jag ber helt enkelt att få återkomma till exakt hur det här kommer att utformas. Det kommer att ta lite längre tid än vi kan debattera här i kammaren.

Fru talman! Tack, skolministern, för debatten! Precis som skolministern säger är det här en viktig fråga, och vi behöver kunna granska skolväsendet eftersom aktörerna där förvaltar samhällets förtroende. För Miljöpartiet är en viktig del i att utveckla skolsystemet och avveckla den osunda marknadsskolan att offentlighetsprincipen gäller fullt ut och på lika villkor för offentliga och privata skolhuvudmän.

Jag tror att vi hade haft en helt annan debatt här i kammaren om vi hade mött partistyrelseledamoten Lotta Edholm från Liberalerna. Jag ser framför mig hur vi då hade haft ett samtal om hur vi på snabbaste och bästa sätt får till en lagstiftning om offentlighetsprincipen. Nu debatterar vi som sig bör med regeringens skolminister, och då lämnas frågorna obesvarade.

Vi i Miljöpartiet förstår att marknadens logik innebär affärshemligheter, eftersom den som konkurrerar vill hemlighålla receptet på framgång. Men i vårt utbildningssystem ska recepten på framgång delas med så många som möjligt. I ett offentligt finansierat utbildningssystem är sekretess inte bara konstigt; det är också skadligt och orättvist. Vi ser inte skälen att inte omedelbart återinföra offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår dock av debatten i dag att det här inte längre är självklart och att tidsplanen är högst oklar. SCB:s analyser av hur de hanterar sin lagstiftning är såklart viktiga, men vi behöver kunna lösa de här problemen på ett permanent sätt, och det brådskar.

Jag förstår nu att reformivern i den här frågan inte är lika hög som den är i andra av Tidöregeringens prioriterade frågor.

Fru talman! Tack, skolministern, för debatten! Precis som skolministern säger är det här en viktig fråga, och vi behöver kunna granska skolväsendet eftersom aktörerna där förvaltar samhällets förtroende. För Miljöpartiet är en viktig del i att utveckla skolsystemet och avveckla den osunda marknadsskolan att offentlighetsprincipen gäller fullt ut och på lika villkor för offentliga och privata skolhuvudmän.

Jag tror att vi hade haft en helt annan debatt här i kammaren om vi hade mött partistyrelseledamoten Lotta Edholm från Liberalerna. Jag ser framför mig hur vi då hade haft ett samtal om hur vi på snabbaste och bästa sätt får till en lagstiftning om offentlighetsprincipen. Nu debatterar vi som sig bör med regeringens skolminister, och då lämnas frågorna obesvarade.

Vi i Miljöpartiet förstår att marknadens logik innebär affärshemligheter, eftersom den som konkurrerar vill hemlighålla receptet på framgång. Men i vårt utbildningssystem ska recepten på framgång delas med så många som möjligt. I ett offentligt finansierat utbildningssystem är sekretess inte bara konstigt; det är också skadligt och orättvist. Vi ser inte skälen att inte omedelbart återinföra offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.

Jag förstår dock av debatten i dag att det här inte längre är självklart och att tidsplanen är högst oklar. SCB:s analyser av hur de hanterar sin lagstiftning är såklart viktiga, men vi behöver kunna lösa de här problemen på ett permanent sätt, och det brådskar.

Jag förstår nu att reformivern i den här frågan inte är lika hög som den är i andra av Tidöregeringens prioriterade frågor.

Fru talman! Tack, skolministern, för debatten! Precis som skolministern säger är det här en viktig fråga, och vi behöver kunna granska skolväsendet eftersom aktörerna där förvaltar samhällets förtroende. För Miljöpartiet är en viktig del i att utveckla skolsystemet och avveckla den osunda marknadsskolan att offentlighetsprincipen gäller fullt ut och på lika villkor för offentliga och privata skolhuvudmän.

Jag tror att vi hade haft en helt annan debatt här i kammaren om vi hade mött partistyrelseledamoten Lotta Edholm från Liberalerna. Jag ser framför mig hur vi då hade haft ett samtal om hur vi på snabbaste och bästa sätt får till en lagstiftning om offentlighetsprincipen. Nu debatterar vi som sig bör med regeringens skolminister, och då lämnas frågorna obesvarade.

Vi i Miljöpartiet förstår att marknadens logik innebär affärshemligheter, eftersom den som konkurrerar vill hemlighålla receptet på framgång. Men i vårt utbildningssystem ska recepten på framgång delas med så många som möjligt. I ett offentligt finansierat utbildningssystem är sekretess inte bara konstigt; det är också skadligt och orättvist. Vi ser inte skälen att inte omedelbart återinföra offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.

Jag förstår dock av debatten i dag att det här inte längre är självklart och att tidsplanen är högst oklar. SCB:s analyser av hur de hanterar sin lagstiftning är såklart viktiga, men vi behöver kunna lösa de här problemen på ett permanent sätt, och det brådskar.

Jag förstår nu att reformivern i den här frågan inte är lika hög som den är i andra av Tidöregeringens prioriterade frågor.

Fru talman! I likhet med Camilla Hansén vill jag tacka skolministern för möjligheten att ha den här debatten.

Daniel Riazat ställde frågan om det kan finnas fler frågor där Liberalerna har en ståndpunkt som parti och en annan som regeringsföreträdare. Jag har faktiskt stött på en sådan. Efter årsskiftet 2022/23 hade jag en interpellationsdebatt med jämställdhetsministern om förekomsten av religiösa friskolor. Liberalerna hade precis varit ute med en debattartikel på Expressens debattsida och sagt att de tog i med hårdhandskarna och minsann ville förbjuda religiösa friskolor. När jag ställde den frågan till jämställdhetsministern var hennes formulering: "Men jag står här med regeringshatten."

Beroende på vilken hatt jämställdhetsministern har på sig för dagen verkar det alltså vara så att man antingen accepterar religiösa friskolor eller är emot dem.

Jag tycker att det var en träffande formulering, för det verkar vara exakt likadant för Lotta Edholm. Beroende på om hon har partihatten eller regeringshatten på sig är hon för eller emot införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Jag kan bara beklaga detta. När partiet Liberalerna vill göra gemensam sak finns alltså en samlad opposition från Centerpartiet till Vänsterpartiet, och det finns en gemensam reservation i utskottet om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Räck ut handen till oss. Vi gör gemensam sak. Lagförslaget är färdigberett från regeringen Löfven I - när Gustav Fridolin var skolminister. Det är bara att agera. Vi kommer att hjälpa till.

Fru talman! I likhet med Camilla Hansén vill jag tacka skolministern för möjligheten att ha den här debatten.

Daniel Riazat ställde frågan om det kan finnas fler frågor där Liberalerna har en ståndpunkt som parti och en annan som regeringsföreträdare. Jag har faktiskt stött på en sådan. Efter årsskiftet 2022/23 hade jag en interpellationsdebatt med jämställdhetsministern om förekomsten av religiösa friskolor. Liberalerna hade precis varit ute med en debattartikel på Expressens debattsida och sagt att de tog i med hårdhandskarna och minsann ville förbjuda religiösa friskolor. När jag ställde den frågan till jämställdhetsministern var hennes formulering: "Men jag står här med regeringshatten."

Beroende på vilken hatt jämställdhetsministern har på sig för dagen verkar det alltså vara så att man antingen accepterar religiösa friskolor eller är emot dem.

Jag tycker att det var en träffande formulering, för det verkar vara exakt likadant för Lotta Edholm. Beroende på om hon har partihatten eller regeringshatten på sig är hon för eller emot införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Jag kan bara beklaga detta. När partiet Liberalerna vill göra gemensam sak finns alltså en samlad opposition från Centerpartiet till Vänsterpartiet, och det finns en gemensam reservation i utskottet om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Räck ut handen till oss. Vi gör gemensam sak. Lagförslaget är färdigberett från regeringen Löfven I - när Gustav Fridolin var skolminister. Det är bara att agera. Vi kommer att hjälpa till.

Fru talman! I likhet med Camilla Hansén vill jag tacka skolministern för möjligheten att ha den här debatten.

Daniel Riazat ställde frågan om det kan finnas fler frågor där Liberalerna har en ståndpunkt som parti och en annan som regeringsföreträdare. Jag har faktiskt stött på en sådan. Efter årsskiftet 2022/23 hade jag en interpellationsdebatt med jämställdhetsministern om förekomsten av religiösa friskolor. Liberalerna hade precis varit ute med en debattartikel på Expressens debattsida och sagt att de tog i med hårdhandskarna och minsann ville förbjuda religiösa friskolor. När jag ställde den frågan till jämställdhetsministern var hennes formulering: "Men jag står här med regeringshatten."

Beroende på vilken hatt jämställdhetsministern har på sig för dagen verkar det alltså vara så att man antingen accepterar religiösa friskolor eller är emot dem.

Jag tycker att det var en träffande formulering, för det verkar vara exakt likadant för Lotta Edholm. Beroende på om hon har partihatten eller regeringshatten på sig är hon för eller emot införandet av offentlighetsprincipen i fristående skolor.

Jag kan bara beklaga detta. När partiet Liberalerna vill göra gemensam sak finns alltså en samlad opposition från Centerpartiet till Vänsterpartiet, och det finns en gemensam reservation i utskottet om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Räck ut handen till oss. Vi gör gemensam sak. Lagförslaget är färdigberett från regeringen Löfven I - när Gustav Fridolin var skolminister. Det är bara att agera. Vi kommer att hjälpa till.

Fru talman! Jag ska inte stå länge här i talarstolen, men det är ändå intressant vilken tid vi befinner oss i.

När det kommer till att införa visitationszoner, som har till syfte att utsätta människor i vissa områden för visitationer, är man otroligt snabb med att ta fram lagförslag och att införa zonerna.

När det kommer till att införa en inhuman asyl- och flyktingpolitik kan Liberalerna gå med på lite vad som helst, lite när som helst och hur snabbt som helst.

När det kommer till att införa nedskärningar i den svenska skolan går det också otroligt fort. Man lägger fram budget efter budget där kommunerna ska straffas. I speciellt kommuner där de största städerna finns, och där de rödgröna styr, ska kommunerna straffas för att de vill satsa på den svenska skolan.

När det handlar om att enbart fokusera på repressiva åtgärder i vårt samhälle tar det inte lång tid. Utredningar går hur snabbt som helst, och lagförslag är färdiga på Regeringskansliet.

Men när det kommer till frågan om det mest grundläggande, uppgifter om vad som försiggår i det svenska skolväsendet, att Lotta Edholms vänner inom friskolekoncernerna inte har något fuffens för sig, vilket vi redan vet att de har, för att vi ska veta att skattebetalarnas pengar till det svenska skolväsendet går till eleverna, inte till något annat, då tar det helt plötsligt tid. Då måste Regeringskansliet vänta på ytterligare beredningsunderlag och det ena och det andra.

Kan vi få ett erkännande från talarstolen, Lotta Edholm, om att det här bara har varit ett spel från Liberalerna, det vill säga att man inte vill använda offentlighetsprincipen?

Fru talman! Jag ska inte stå länge här i talarstolen, men det är ändå intressant vilken tid vi befinner oss i.

När det kommer till att införa visitationszoner, som har till syfte att utsätta människor i vissa områden för visitationer, är man otroligt snabb med att ta fram lagförslag och att införa zonerna.

När det kommer till att införa en inhuman asyl- och flyktingpolitik kan Liberalerna gå med på lite vad som helst, lite när som helst och hur snabbt som helst.

När det kommer till att införa nedskärningar i den svenska skolan går det också otroligt fort. Man lägger fram budget efter budget där kommunerna ska straffas. I speciellt kommuner där de största städerna finns, och där de rödgröna styr, ska kommunerna straffas för att de vill satsa på den svenska skolan.

När det handlar om att enbart fokusera på repressiva åtgärder i vårt samhälle tar det inte lång tid. Utredningar går hur snabbt som helst, och lagförslag är färdiga på Regeringskansliet.

Men när det kommer till frågan om det mest grundläggande, uppgifter om vad som försiggår i det svenska skolväsendet, att Lotta Edholms vänner inom friskolekoncernerna inte har något fuffens för sig, vilket vi redan vet att de har, för att vi ska veta att skattebetalarnas pengar till det svenska skolväsendet går till eleverna, inte till något annat, då tar det helt plötsligt tid. Då måste Regeringskansliet vänta på ytterligare beredningsunderlag och det ena och det andra.

Kan vi få ett erkännande från talarstolen, Lotta Edholm, om att det här bara har varit ett spel från Liberalerna, det vill säga att man inte vill använda offentlighetsprincipen?

Fru talman! Jag ska inte stå länge här i talarstolen, men det är ändå intressant vilken tid vi befinner oss i.

När det kommer till att införa visitationszoner, som har till syfte att utsätta människor i vissa områden för visitationer, är man otroligt snabb med att ta fram lagförslag och att införa zonerna.

När det kommer till att införa en inhuman asyl- och flyktingpolitik kan Liberalerna gå med på lite vad som helst, lite när som helst och hur snabbt som helst.

När det kommer till att införa nedskärningar i den svenska skolan går det också otroligt fort. Man lägger fram budget efter budget där kommunerna ska straffas. I speciellt kommuner där de största städerna finns, och där de rödgröna styr, ska kommunerna straffas för att de vill satsa på den svenska skolan.

När det handlar om att enbart fokusera på repressiva åtgärder i vårt samhälle tar det inte lång tid. Utredningar går hur snabbt som helst, och lagförslag är färdiga på Regeringskansliet.

Men när det kommer till frågan om det mest grundläggande, uppgifter om vad som försiggår i det svenska skolväsendet, att Lotta Edholms vänner inom friskolekoncernerna inte har något fuffens för sig, vilket vi redan vet att de har, för att vi ska veta att skattebetalarnas pengar till det svenska skolväsendet går till eleverna, inte till något annat, då tar det helt plötsligt tid. Då måste Regeringskansliet vänta på ytterligare beredningsunderlag och det ena och det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan vi få ett erkännande från talarstolen, Lotta Edholm, om att det här bara har varit ett spel från Liberalerna, det vill säga att man inte vill använda offentlighetsprincipen?

Fru talman! Återigen vill jag tacka för många inlägg i den här debatten.

Nu finns ett gediget underlag att fatta beslut utifrån. Det finns konsekvensbeskrivningar som är väl utformade, och vi håller på att bereda de olika förslagen i Regeringskansliet. Det görs helt i enlighet med lagarna. Det är inte så att regeringen kan gå fortare eller långsammare fram än det som lagstiftningen säger.

När jag lyssnar på debatten verkar det för mig som att man anser att regeringen inte skulle ta frågan på allvar, att vi inte skulle vara intresserade av att öka insynen i friskolesektorn. Ingenting kunde vara mer fel. Vi måste se till att det blir en bättre insyn än i dag, men det finns olika vägar att gå.

Regeringen anser att vi måste öka insynen. Det är avgörande för att kunna granska att till exempel skattemedel går till vad de ska gå till, att vi kan få information om lärartäthet och så vidare. Det är en otroligt viktig fråga, men jag kan i dag inte säga exakt hur vi kommer att landa i frågan. Den är helt enkelt inte färdigberedd än. Jag tycker också att det är viktigt att säga att insynen i svenskt friskoleväsen måste öka väsentligt i jämförelse med hur det ser ut i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Återigen vill jag tacka för många inlägg i den här debatten.

Nu finns ett gediget underlag att fatta beslut utifrån. Det finns konsekvensbeskrivningar som är väl utformade, och vi håller på att bereda de olika förslagen i Regeringskansliet. Det görs helt i enlighet med lagarna. Det är inte så att regeringen kan gå fortare eller långsammare fram än det som lagstiftningen säger.

När jag lyssnar på debatten verkar det för mig som att man anser att regeringen inte skulle ta frågan på allvar, att vi inte skulle vara intresserade av att öka insynen i friskolesektorn. Ingenting kunde vara mer fel. Vi måste se till att det blir en bättre insyn än i dag, men det finns olika vägar att gå.

Regeringen anser att vi måste öka insynen. Det är avgörande för att kunna granska att till exempel skattemedel går till vad de ska gå till, att vi kan få information om lärartäthet och så vidare. Det är en otroligt viktig fråga, men jag kan i dag inte säga exakt hur vi kommer att landa i frågan. Den är helt enkelt inte färdigberedd än. Jag tycker också att det är viktigt att säga att insynen i svenskt friskoleväsen måste öka väsentligt i jämförelse med hur det ser ut i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Återigen vill jag tacka för många inlägg i den här debatten.

Nu finns ett gediget underlag att fatta beslut utifrån. Det finns konsekvensbeskrivningar som är väl utformade, och vi håller på att bereda de olika förslagen i Regeringskansliet. Det görs helt i enlighet med lagarna. Det är inte så att regeringen kan gå fortare eller långsammare fram än det som lagstiftningen säger.

När jag lyssnar på debatten verkar det för mig som att man anser att regeringen inte skulle ta frågan på allvar, att vi inte skulle vara intresserade av att öka insynen i friskolesektorn. Ingenting kunde vara mer fel. Vi måste se till att det blir en bättre insyn än i dag, men det finns olika vägar att gå.

Regeringen anser att vi måste öka insynen. Det är avgörande för att kunna granska att till exempel skattemedel går till vad de ska gå till, att vi kan få information om lärartäthet och så vidare. Det är en otroligt viktig fråga, men jag kan i dag inte säga exakt hur vi kommer att landa i frågan. Den är helt enkelt inte färdigberedd än. Jag tycker också att det är viktigt att säga att insynen i svenskt friskoleväsen måste öka väsentligt i jämförelse med hur det ser ut i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.