Fru talman! Jag tackar näringsminister, tillika vice statsminister, Busch för svaret. Jag kan väl konstatera att den mysiga stämning som rådde här alldeles nyss i kammaren mellan KD-ledaren och en rad företrädare för Sverigedemokraterna, där tyvärr SD:s trollfabrik redan verkar vara glömd, kanske inte är lika gemytlig just nu.
Jag tackar för svaret, men det föranleder mig att ge några kommentarer. För det första handlar interpellationen inte om en kritik mot vad statsrådet har gjort utan mot vad statsrådet inte har gjort. För det andra är det på sin plats att vara tydlig med att den här debatten är en följd av ett granskande journalistiskt arbete av två journalister som båda under många år har följt och rapporterat om EU-politik och Sveriges EU-engagemang och fortfarande gör det.
För mig är det självklart och rimligt att följa upp det jag uppfattar som en iögonfallande granskning av näringsminister, tillika vice statsminister, Ebba Busch. Det gäller hennes val att under lång tid och konsekvent ha prioriterat bort deltagande på EU:s ministerrådsmöten. Jag menar att det är dåligt för Sverige, för svensk konkurrenskraft och för svenska elkonsumenter.
Det är också ett märkligt agerande om vi sätter detta i relation till vad din chef, statsminister Kristersson, hävdar gång på gång, nämligen att det svenska ordförandeskapet satte EU:s konkurrenskraft på dagordningen. Det ses som en seger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om det är en svensk seger eller inte enligt den beskrivningen lämnar jag till andra att granska. Men däremot är det uppenbart att det finns ett starkt intresse från EU:s alla medlemsländer att fördjupa arbetet med EU:s konkurrenskraft. Annars skulle frågan inte vara på EU:s dagordning, vilket den är.
Intressena är stora, och önskningarna är många och ibland motstående i fråga om hur konkurrenskraften ska stärkas. Då är det anmärkningsvärt med näringsministerns ovilja att värna svenska intressen i det arbetet. Näringsminister, tillika vice statsminister, Ebba Busch skolkar från EU:s ministermöten där man diskuterar viktiga frågor om hur Sverige ska kunna säkra billig el och stärka sin konkurrenskraft. I ett och ett halvt år har Ebba Busch konsekvent valt företagsträffar och Parisbesök i stället för att göra sitt jobb som minister med ansvar för energi- och konkurrenskraftsfrågor.
När EU kliver fram i arbetet för att stärka EU:s konkurrenskraft väljer Sverige i stället att skolka, när man hade kunnat värna svenska intressen i Bryssel. Det är en farlig väg. I slutändan handlar det om svenska konsumenters elräkningar och att svenskarna ska ha en företrädare på plats som står upp för deras intressen, om det ska bli en svensk seger.
Det här är anledningen till de rimliga frågor som jag har ställt till statsrådet. Den första fråga som näringsminister Busch prioriterar att svara på handlar om hennes arbete på EU-nivå för att säkerställa svenska intressen. Där kunde jag ändå höra att statsrådet i sitt svar försökte ge en bild av vad statsrådet har gjort. Det är vällovligt, men det är också en beskrivning av vad som är normalt förekommande arbete för en minister. Det är faktiskt inte något utöver de vanliga. Snarare är det anmärkningsvärt lite med tanke på att det på något sätt skulle ha kompenserat för skolkande från EU-ministermötena.
Statsrådet har tid kvar att lägga ut texten, så jag tänker att jag ger statsrådet en ny möjlighet att svara på de mycket rimliga frågorna om hur det kommer sig att statsrådet har valt att skolka från EU:s ministerrådsmöten, hur det har påverkat Sverigebilden och vad statsrådet avser att ta för nya initiativ för att öka sitt engagemang och sin närvaro för att värna viktiga svenska intressen på EU-nivå.