Interpellationssvar - Situationen i etiopien - 2024-04-26

Fru talman! Alexandra Völker har frågat mig om vilka politiska initiativ jag ser att det är möjligt att ta i internationella institutioner, som EU och FN, för fred och trygghet i Amhararegionen.

Jag vill först understryka att jag delar Alexandra Völkers oro över situationen i Etiopien. Konflikterna i Etiopien har under de senaste åren haft förödande konsekvenser för civilbefolkningen och förvärrat den redan svåra humanitära situationen i landet. De allvarliga övergrepp och kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, mot internationell humanitär rätt och mot flyktingrätt som begåtts är oacceptabla. Dessa måste omedelbart upphöra, och ansvariga behöver ställas inför rätta.

Jag delar även Alexandra Völkers oro över den nuvarande situationen i Amhararegionen där civila alltjämt drabbas av våld och brist på förnödenheter. Den fortsatt utmanande utvecklingen i Amhararegionen och andra delar av Etiopien visar att fred i Etiopien inte kan byggas region för region. Sverige verkar därför för en bred politisk lösning som kan möjliggöra en hållbar fred i hela landet, inklusive i Amhararegionen.

Sverige för, tillsammans med EU och FN, en fortlöpande dialog med den etiopiska regeringen och relevanta aktörer för att uppmana till politiska lösningar på konflikterna i landet. I dialogen betonar vi både vikten av fortsatt genomförande av fredsöverenskommelsen mellan den etiopiska regeringen och Tigray People''s Liberation Front, TPLF, och av en bredare politisk lösning som inkluderar fler aktörer. Utöver den politiska dialogen är Sveriges och EU:s bistånd viktiga verktyg som används för att stödja de processer som Etiopien inlett för att främja nationell dialog, säkerställa övergångsrättvisa samt genomföra avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter.

Sverige uppmanar, tillsammans med EU och FN, konsekvent till att utredningar görs av de brott som begåtts mot mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt samt att ansvar utkrävs. Upprätthållande av de mänskliga rättigheterna i hela landet och gedigna processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred. Dessa processer är även nödvändiga för att möjliggöra försoning och förhindra framtida övergrepp och kränkningar.

Sverige och EU verkar tydligt för att processen för övergångsrättvisa ska vara gedigen och transparent och ska utföras enligt internationella standarder. Vi gör detta genom ett tydligt och aktivt agerande i FN:s råd för mänskliga rättigheter, genom bistånd till det lokala kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som i sin tur stöder den oberoende etiopiska MR-kommissionen, samt i dialog med den etiopiska regeringen och andra aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den humanitära situationen i Etiopien är allvarlig. Landet har drabbats av våldsamma konflikter och naturkatastrofer, som den pågående torkan. Sveriges humanitära stöd till Etiopien uppgick förra året till 393 miljoner kronor, vilket innebär att Etiopien var det största mottagarlandet av svenskt humanitärt stöd under 2023. I år har Sida hittills allokerat 240 miljoner kronor till humanitärt stöd i Etiopien.

Sverige kommer att fortsätta att agera aktivt och tydligt för att främja fred i hela Etiopien och uppmana till politisk dialog, obehindrat humanitärt tillträde och ansvarsutkrävande för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Fru talman! 2020-talet är på många sätt ett mycket mörkt decennium. Inte bara går många delar av utvecklingen åt fel håll, som när det gäller fattigdom och demokrati. Det är också ett decennium med många stora konflikter och med stort mänskligt lidande. Ibland är det nästan som att alla konflikter inte får plats, eller får utrymme, i den politiska debatten och i samhällsdebatten. En fruktansvärd humanitär situation får inte överskugga en annan. Den ena är inte mindre viktig än den andra.

Det vi ser i Etiopien just nu är oerhört allvarligt. Utvecklingen i regionen som helhet är oroväckande. I Etiopien har krig och väpnad konflikt varit en del av verkligheten i alltför många år. Som alltid i den här typen av situationer blir de civila absolut värst drabbade. Landet är dessutom hårt drabbat av klimatförändringarna med svår torka som påverkar möjligheterna att odla, tillgången till vatten och möjligheterna att ha kreatur. Det gör att civilbefolkningen lever under oerhört svåra omständigheter.

När fredsavtalet slöts i Pretoria förra året var det nog många som hoppades att det skulle vara slut på krig och konflikt. Men vi kan konstatera att inte hela det etiopiska folket kände sig inkluderade i fredsprocessen och i det fredsavtal som slöts. Amharierna har under lång tid utsatts för upprepat våld i flera delar av landet. Nu har nya stridigheter blossat upp, och från Amhararegionen får vi nu återkommande rapporter om attacker på civila, om hur den etiopiska militären genomför räder där civila kommer till skada och även många gånger förlorar sina liv och om hur attacker med drönare dödar kvinnor, barn och äldre.

FN har uttryckt stor oro över rapporter om målmedvetet dödande av civila. Även EU har uttryck samma oro. Men vi måste ändå konstatera att det tyvärr är ganska tyst. Det handlar om kvinnor och barn och om civila män. Det är en fruktansvärd situation, och det internationella samfundet måste agera starkare. Civila måste värnas, attackerna måste upphöra och en oberoende utredning måste tillsättas.

Jag undrar fortsatt hur regeringen agerar för att öka det internationella samfundets engagemang.

(forts. § 10)

Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen ser med stort allvar på de kränkningar av och övergrepp mot mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt som har begåtts i Etiopien. Vi ser med stor oro på de fortsatta rapporter som inkommer om övergrepp och kränkningar, inte minst i Amhararegionen. Sverige och EU kräver genomgående att oberoende utredningar görs och att ansvar utkrävs. Konkreta framsteg för ansvarsutkrävande är ett av de krav som EU har ställt för att fullt ut normalisera relationerna med Etiopien.

Gedigna processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa som syftar till att komma till rätta med de massiva kränkningar av mänskliga rättigheter som skett i Etiopien de senaste decennierna är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred i hela landet.

Sådana processer är emellertid även viktiga för att möjliggöra försoning och förhindra framtida brott. Den etiopiska regeringen har inlett en process för övergångsrättvisa som Sverige följer nära. Vi verkar aktivt tillsammans med andra likasinnade länder för att processen ska utföras enligt internationella standarder och på ett trovärdigt och transparent sätt.

Sverige och EU agerar tydligt inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter för att uppmana Etiopien att respektera de mänskliga rättigheterna och för att ansvar utkrävs för övergrepp och kränkningar. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vid den senaste sessionen vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, som ägde rum den 3 april, gjorde Sverige tillsammans med 41 andra länder ett gemensamt uttalande om utvecklingen i Etiopien där vi även lyfte upp vår oro över situationen i Amhara och Oromia.

Därtill stöder Sverige genom biståndet det lokala kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som har en viktig roll att spela för att säkerställa övervakningen av MR-situationen i landet liksom att processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa sker enligt internationella standarder.

Under 2023 uppgick Sveriges stöd till det lokala kontoret till 10 miljoner kronor. Stödet syftar bland annat till att bidra till ansvarsutkrävande och kapacitetsutveckling på MR-området, exempelvis genom att stärka den etiopiska MR-kommissionens möjligheter att agera mot och övervaka kränkningar och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

Vårt stöd har även bidragit till att finansiera den gemensamma rapport som publicerades av OHCHR och den etiopiska MR-kommissionen i november 2021. Rapporten låg till grund för att FN:s råd för mänskliga rättigheter etablerade en internationell kommission av MR-experter för Etiopien, vars mandat Sverige och EU var drivande i att etablera.

Kommissionen publicerade sin slutrapport förra året. Vi arbetar nu aktivt tillsammans med EU och FN för att säkerställa att dess rekommendationer följs upp genom konkreta åtgärder som ställer ansvariga till svars för sina handlingar. Övergrepp och kränkningar mot mänskliga rättigheter är oacceptabla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att bevaka utvecklingen i landet och för att säkerställa fortsatta gemensamma påtryckningar från det internationella samfundet. Vi gör detta genom nära koordinering i Addis Abeba, i FN och i EU samt tillsammans med länder på huvudstadsnivå genom löpande och nära dialog och gemensamma initiativ.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Det är onekligen en fruktansvärd situation. Att civila utgör direkta måltavlor får aldrig tolereras. Det internationella samfundet måste verkligen ta kraftigt avstånd och agera för värnandet av civila och för ett stabilt, inkluderande Etiopien.

Amhara har under lång tid varit utsatta för återkommande våld. På grund av etnicitet och religion har amhara i västra Etiopien också blivit förföljda. Vi får återkommande rapporter om massakrer som genomförs på amhara och i Amhararegionen. Ett stort antal svenskar oroar sig varje dag över vad deras närstående utsätts för i Etiopien.

En talesperson för FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter har uttryckt stor oro över det undantagstillstånd som den etiopiska regeringen införde och som har gett stora befogenheter att arrestera utan rättsligt stöd, införa utegångsförbud och förbjuda offentliga sammankomster. Redan i augusti förra året hade FN:s kontor för mänskliga rättigheter fått rapporter om mer än 1 000 fängslade med anledning av den nya lagen. Många rapporterades vara unga amhara som misstänktes stödja Fano.

I höstas varnade FN också för risken för folkmord och omfattande krigsförbrytelser. Sexuellt våld och våldtäkt har använts systematiskt. Det här är helt oacceptabelt och måste upphöra. Oavsett etnisk tillhörighet ska mänskliga rättigheter tillgodoses, och våldet måste upphöra.

Det som drabbar civilbefolkningen i Etiopien, inte minst amhara, måste omedelbart upphöra. Här måste det internationella samfundet verkligen agera gemensamt och, skulle jag önska, än mer kraftfullt. Situationen för befolkningen i Etiopien är skäl nog för det internationella samfundet att agera. Men situationen riskerar dessutom att skapa en eskalering som hotar säkerheten i hela regionen.

Fru talman! Låt oss börja med att slå fast att konflikterna i Etiopien inte kan lösas med militära medel. En bred och inkluderande politisk dialog är avgörande för att säkerställa en hållbar fred. Det tror jag att interpellanten och jag är fullständigt överens om.

Sverige och EU verkar konsekvent för att uppmana den etiopiska regeringen och andra aktörer till dialog. Det gör vi genom fortlöpande samtal med etiopiska regeringsföreträdare och andra aktörer samt genom vårt stöd till flera lokala freds- och dialogprocesser.

Sverige arbetar aktivt för att stödja de processer Etiopien har inlett som ska bidra till hållbar fred i hela landet, såsom den nationella dialogen och processen för demobilisering, avväpning och återintegrering av före detta kombattanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Etiopien under 2022-2026 innehåller ett tydligt fokus på fredliga och inkluderande samhällen. Genom biståndet spelar vi således en viktig roll för att främja en hållbar fred.

Den nationella dialog som nu förbereds i Etiopien och vars syfte är att försöka ta itu med de underliggande orsakerna till konflikterna i landet är en väsentlig process. En gedigen, transparent och effektiv nationell dialog är ett viktigt steg på vägen mot stabilitet, demokrati och fred.

Interpellanten undrade hur Sverige arbetar med de här frågorna. Sverige uppmanar konsekvent den etiopiska regeringen att säkerställa att dialogen är inkluderande och dessutom leder till konkreta resultat.

Sverige arbetar även aktivt för att uppmuntra aktörer att medverka i utformandet av dialogprocessen liksom i själva dialogen. Sverige stöder alltså och samarbetar nära FN:s utvecklingsprogram, UNDP, den nationella dialogkommissionen och aktörer i det civila samhället. Genom ambassaden i Addis Abeba deltar vi exempelvis i styrgruppen för FN:s utvecklingsprograms fond, som har etablerats till stöd för den nationella dialogprocessen. Det ger oss en viktig plattform för att bevaka och påverka processen i rätt riktning.

Utöver det bilaterala utvecklingssamarbetet bidrar Sverige genom EU med stöd till insatser som syftar till att främja fred, säkerhet och stabilitet i Etiopien. Ett flerårigt strategiskt program till Etiopien för åren 2024-2027 antogs i september förra året och uppgår till 650 miljoner euro. EU:s bistånd syftar bland annat till att främja fred och adressera konsekvenserna som konflikt och torka har haft på de allra mest sårbara samhällena och hushållen.

Biståndet inkluderar även stöd till den pågående process som jag nämnde för demobilisering, avväpning och återintegrering, som inletts efter att den etiopiska regeringen och TPLF ingått överenskommelse om permanent vapenvila. Även svenska myndigheter, exempelvis Folke Bernadotteakademin, bistår med expertis i den processen. Det är ett viktigt bidrag för att bygga en hållbar fred.

Vägen mot hållbar fred i Etiopien kommer dock troligen och sannolikt att vara lång och komplicerad. Risken är överhängande för en utdragen konflikt som påverkar stora delar av landet med fortsatt svåra konsekvenser för civila. För att åstadkomma en hållbar fred behöver grundorsakerna till konflikten adresseras. Sverige kommer därför att fortsätta att arbeta aktivt tillsammans med EU, FN och andra partner för att bidra till stabilitet i landet.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för såväl svaret som debatten!

Att synliggöra det som sker i Etiopien och som befolkningen, inte minst amhara, utsätts för är otroligt viktigt. Det får inte ske i det dolda. Det är fruktansvärda brott mot de mänskliga rättigheterna, men det får tyvärr ganska lite utrymme i den politiska diskursen.

Jag instämmer i att det finns mycket viktigt som sker. Bland annat det som Folke Bernadotteakademin arbetar med är viktigt när det kommer till en hållbar fred. Men det är också otroligt viktigt att man då har tillräckligt med resurser. Arbetet för att få till stånd den hållbara freden är enormt omfattande, och som jag förstår det har man ganska långt ifrån de medel på internationell nivå som faktiskt skulle krävas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en fruktansvärd situation. Det internationella samfundet måste fortsätta driva på och verka för ett inkluderande Etiopien. Det är ett land som till ytan är två och en halv gång större än Sverige. Det krävs alltså omfattande resurser. Det är dessutom, som jag sa i mitt inledningsanförande, ett land som är hårt drabbat av klimatförändringar och torka vilket tillsammans med konflikterna skapar en helt fruktansvärd situation. Etiopien och konflikterna där förtjänar mer uppmärksamhet.

Fru talman! Tack till interpellanten Alexandra Völker för en bra debatt!

Sverige står i nära kontakt med EU:s utrikestjänst, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, EU:s medlemsstater och relevanta aktörer såsom FN och civilsamhällesorganisationer. Sverige har ett långt, historiskt engagemang i Etiopien och har konsekvent agerat för att främja en hållbar fred i landet.

EU har sedan konflikten inleddes i norra Etiopien villkorat budgetstödet med krav på vapenvila, politisk dialog, obehindrat humanitärt tillträde och ansvarsutkrävande. Jag delar helt interpellantens uppfattning att resurser är viktigt, men de behöver också användas klokt. Sverige kommer fortsatt att verka för att EU:s utvecklingsbistånd ska användas som en hävstång gentemot en positiv utveckling i landet.

Efter det att överenskommelsen om permanent vapenvila ingicks mellan den etiopiska regeringen och TPLF har EU inlett en process för att gradvis normalisera relationerna till Etiopien. Det innebär att vi behåller våra gemensamma påtryckningar samtidigt som vi agerar tydligt och konstruktivt för att stödja de processer som Etiopien har inlett för att främja fred i landet.

Vi är helt eniga, jag och interpellanten Alexandra Völker, om att övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och flyktingrätt omedelbart måste upphöra och de ansvariga ställas inför rätta. Sverige står bakom att EU villkorat en full normalisering av relationerna med Etiopien med fortsatta framsteg i processen för ansvarsutkrävande. Det befästes i rådsslutsatserna som EU antog i april 2023 och gäller fortsatt. Sverige kommer att arbeta aktivt, tydligt och konstruktivt för att främja politiska lösningar som kan leda till hållbar fred i hela Etiopien.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.