Interpellationssvar - Insatser för att möta behoven i norra sverige - 2024-04-19

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig vilka insatser jag avser att bidra till för att bostadsmarknaden ska kunna möta behoven i norr och vilka åtgärder för järnvägen och flyget som jag avser att vidta i samma syfte.

Jag kan konstatera att Alireza Akhondi och jag är helt överens om att det finns ett stort behov av nya bostäder och goda livsmiljöer runt de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna i Norrbottens och Västerbottens län. Vi är också överens om att det behövs åtgärder i transportsystemet för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige. Regeringen ser stora möjligheter för de två länen att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt.

När det gäller den delrapport från regeringens utredare som Alireza Akhondi hänvisar till analyseras utredarens förslag i Regeringskansliet. Jag avser inte att föregripa resultatet av den analysen eller ta ställning till om andra eller ytterligare åtgärder skulle kunna bli aktuella.

Låt mig övergå till transportsystemet. Luftfarten spelar en viktig roll i Sverige, eftersom flyget möjliggör för snabba transporter som överbryggar långa avstånd. Från och med i år fördubblas driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna runt om i landet. I december förra året tillsatte regeringen en Arlandasamordnare som ska föreslå åtgärder för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet i transportsystemet till och från Arlanda flygplats. Sådana åtgärder främjar även flyget till och från berörda orter i norra Sverige.

Transportinfrastrukturen i norra Sverige har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen. Regeringen har därför gett Trafikverket i uppdrag att prioritera objekt i den nationella planen som avser Malmbanan. Trafikverket ska verka för ett så tidigt färdigställande som möjligt av de aktuella åtgärderna och möjliggöra ett effektivare genomförande genom samordning med andra planerade trimnings- och reinvesteringsåtgärder på sträckan.

Trafikverket ska även utreda och lämna förslag till olika finansieringslösningar som underlag för en eventuell framtida utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå-Boden samt verka för finansiering av en tidigareläggning av genomförandet av objektet E4 förbifart Skellefteå.

Regeringen har också inlett arbetet med en ny nationell plan för perioden 2026-2037. I januari redovisade Trafikverket det underlag som kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen avser att ta fram en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län och att nära följa den fortsatta utvecklingen i norra Sverige.

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Jag kan börja med att konstatera att Andreas Carlson är ett av mina favoritstatsråd. Syftet med interpellationen är alltså inte att plocka billiga poäng eller peka finger åt statsrådet eller regeringen. Det handlar inte heller om att försöka visa upp sig för sin valkrets. Jag är som bekant boende i Danderyd. Interpellationen handlar om en byggsektor som har kraschat, om Natoanslutningen, om Malmbanans utmaningar och om vår civila beredskap. Det handlar ytterst om att skapa framtidstro.

Vi vet alla att både infrastrukturprojekt och bostadsbyggande inte är något som blir av i en blinkning. I byråkratins Sverige, där allt överklagas - i vissa fall in absurdum -, har vi extremt långa ledtider. Det vi beslutar om i dag är på plats om 10-15 år, i bästa fall. Det är jag väl medveten om. Men det betyder inte att vi själva ska fördröja processen genom att skjuta saker som kan beslutas i dag på framtiden. Det betyder snarare att vi aktivt ska försöka lösa upp de knutar som kan tyckas finnas i systemet. Dessutom går det faktiskt att göra saker medan de lite större frågorna bereds i sedvanlig ordning, till exempel ta ekonomiskt ansvar för hamnen och flygplatsen i Skellefteå.

Jag besökte Skellefteå för några veckor sedan. De berättade bland annat att flygplatsen där behöver en ny terminal till en kostnad av ungefär 800 miljoner kronor. Om jag förstod det rätt är flygplatsen i Skellefteå kommunalt ägd, och det betyder då att kommuninvånarna i Skellefteå måste ta ansvar för en investering som i mitt tycke är statens ansvar. Detsamma gäller hamnen. Där handlar det också om miljardinvesteringar som vi skjuter över ansvaret för på kommunen. Nu är ju Skellefteå en välmående kommun, men är det statens syn på detta att kommunerna får lösa sina problem själva? Vad har vi i så fall för svar till mindre resursstarka kommuner, till exempel Boden, som står inför samma utmaningar men inte har samma förutsättningar att själva göra miljardinvesteringar?

En sak återstår alltså. Jag kan förtydliga min fråga. Är statsrådet beredd att genom till exempel statliga garantier eller lån med förmånliga villkor, kanske rent av till statslåneränta, stötta dessa kommuner för att lösa en del av de här frågorna innan vi hamnar i en situation där problemen skjuts på framtiden?

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka ledamoten för engagemanget för norra Sverige, för en fungerande transportinfrastruktur och för bostadsfrågan som lyfts fram i interpellationen.

För att gå in på några av delarna som ledamoten tog upp i sitt inlägg kan jag först beröra Malmbanan. Jag delar uppfattningen att den är kritisk. Det är väldigt viktigt att få på plats en förstärkning av Malmbanan så fort som möjligt, och det var därför regeringen redan för ungefär ett år sedan beslutade att ge Trafikverket i uppdrag att skynda på åtgärder.

Trafikverket skulle återkomma med åtgärder som kunde tidigareläggas i nationell plan för att få en ökad kapacitet i infrastrukturen, inte minst på Malmbanan. Trafikverket återkom, och regeringen har nu fattat beslut om att tidigarelägga och möjliggöra tidigareläggning av sju olika åtgärder, varav fyra är förlängningar av mötesstationer, vilket ökar kapaciteten.

Till följd av regeringens tydliga inriktning och utpekande av behovet har Trafikverket börjat ta fram järnvägsplaner för dubbelspår Luleå-Boden redan innan finansieringsbeslutet är fattat. Arbetet är alltså igång, och det beslutet i sig innebär att man kan korta planprocessen med två till tre år enligt Trafikverket. Detta är, ska man vara ärlig och säga, något ovanligt - men jag tycker att det är angeläget med tanke på de stora behov som finns av en robust, tillförlitlig infrastruktur. Nedstängningen till följd av avbrottet på Malmbanan påverkar ju inte bara norrländsk ekonomi och jobb i norr utan faktiskt hela Sverige eftersom den är så avgörande. Det åskådliggör att transportinfrastrukturen är viktig för att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! När det gäller flyget var jag ju inne på att vi har mer än dubblat driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna. Det finns ett förslag från Flygplatsutredningen som också berör Skellefteå flygplats, och det är att ta in flygplatser i det nationella basutbudet, det vill säga ta över dem i statlig regi. Det förslaget bereds i Regeringskansliet.

Vad gäller hamnen är ju många av hamnarna i Sverige kommunala. Det finns stora behov, och investeringar sker nu. Några ligger i nationell plan, till exempel förstärkning av Luleå hamn och Göteborgs hamn. Det är viktigt att se vad man kan göra för att stärka sjöfartens möjligheter. Det finns väldigt stora möjligheter att kombinera flera trafikslag vid frakt av gods. Man ska inte ställa trafikslag mot varandra utan göra kombinerade transporter, till exempel genom att använda väg, järnväg och sedan sjöfart för att få så hög effektivitet och hållbarhet som möjligt.

När det gäller bostäder och kreditgarantier, som ledamoten efterfrågade, har vi med just det syftet utsett Peter Larsson till samordnare för norra Sverige. I sin första delrapport har han kommit med tre intressanta förslag, som nu bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Varmt tack till Andreas Carlson för ett väldigt bra svar! Det känns ju bra att regeringen har tagit in signalerna och jobbar aktivt med frågorna.

Det som däremot känns lite sisådär är finansieringsfrågorna. Regeringen har varit extremt återhållsam med insatser som lindrar de aktiva kriserna. Vi har ju en situation på bostadsmarknaden, som statsrådet är väl medveten om, med sju byggbolag om dagen som går i konkurs. Det är klart att givet hur det har sett ut och hur propositionslistorna ser ut under innevarande år, åtminstone, kan jag inte påstå att jag känner mig trygg med att de här frågorna löses, även om statsrådet har försäkrat och försäkrar gång på gång att saker och ting bereds på Regeringskansliet.

Jag noterar också att statsrådet belyste frågan om förbifart E4, vilket är glädjande. Det kändes väldigt märkligt när man satt där i bilen utanför övergången med en motorväg rakt igenom staden, när den dessutom är så hårt trafikerad. Det känns alltså bra. Däremot undrar jag över förslagen som utredaren har presenterat. Jag förstår att det är delförslag och att utredningen fortgår, men när tror statsrådet att förslagen kan processas? Finns det diskussioner om att använda sig av lite snabbare processer, till exempel departementsskrivelser, för att det ska gå snabbare med de här frågorna så långt det bara går? Hur tänker statsrådet kring de delarna?

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi så mycket för inlägget. Jag uppskattar det genuina engagemang som han uppvisar och att vi kan ha den här diskussionen för att se hur man kan göra för att komma fram snabbt. Den otålighet som ledamoten ger uttryck för har jag också mött hos många företrädare för Skellefteå som jag har träffat och som jag misstänker att även Alireza Akhondi träffade när han var i Skellefteå. Jag har dessutom varit på många andra platser.

Det är självklart så att infrastruktur och bostäder riskerar att bli en flaskhals - eller så blir det en möjliggörare för många av de industrietableringar och industrisatsningar som sker. Därför är det angeläget att olika åtgärder kommer på plats så snabbt som möjligt. Det var också därför som regeringen gav utredaren Peter Larsson i uppdrag att se vad som kan göras för att främja koordineringen av statliga insatser som verkar möjliggörande för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling. Jag kan inte föregripa beredningen, men det är angeläget att ha hög framdrift i åtgärder som gör att man får bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. Det är som sagt samma sak när det gäller infrastrukturen - den är också antingen en flaskhals eller en möjliggörare.

En viktig del i regeringens arbete har varit att bekämpa inflationen. Den är precis som ledamoten vet orsaken till den mycket dramatiska nedgången i bostadsbyggandet. Nu ser vi positiva tendenser. Vi kan inte ropa "faran över", men i takt med att inflationen fortsätter att bekämpas kan regeringen övergå till mer av konjunkturåtgärder, vilket vårändringsbudgeten bland annat visar; den är den här gången mer omfattande än vad den tidigare varit.

Jag utesluter inte att vi kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder. Som ledamoten och jag tidigare diskuterat behövs åtgärder med bättre funktion och strukturella reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad. Det kommer vi att behöva jobba med i ett högt tempo, och det ser jag fram emot att återkomma till, fru talman.

Fru talman! Jag tvivlar inte en sekund på statsrådets engagemang för att försöka hitta lösningar. Men jag hoppas att vi i den här kammaren också kan få vara med och se vad som görs. Signalerna i dag har inte varit särskilt tydliga om exakt när och hur regeringen planerar att adressera de här frågorna.

Jag vill avslutningsvis, förutom att tacka statsrådet, också lyfta fram en annan aspekt, nämligen inlandskommunerna, som har lite särskilda utmaningar. Jag tänker på Östersund och Boden. Givet att vi har en historisk försvarsutbyggnad med nya regementen gäller det att även deras särskilda behov beaktas. Jag är nyfiken på att höra hur statsrådet ser på inlandskommunernas lite speciella utmaningar i förhållande till Luleå, Skellefteå och andra kommuner.

Varmt tack, fru talman och statsrådet!

Fru talman! Jag är glad att ledamoten lyfter fram den aspekten. När det kommer till förstärkningar av infrastrukturen som kan möjliggöra militär mobilitet, värdlandsstöd till följd av vårt medlemskap i Nato och andra viktiga transporter för livsmedelsförsörjning, varuförsörjning och truppförflyttning kommer förstås hela Sverige att involveras, inte minst vid kopplingarna från väst till öst. Försvarsberedningen ska ju snart lämna sin rapport, men i en delrapport har man redan pekat på att infrastrukturen behöver stärkas i väst-östlig riktning med kopplingar från norska hamnar över svenskt territorium till Östersjön och även Finland. Det här sträcker sig även från Osloregionen. Göteborgs hamn pekas ut, liksom redundans i Öresund.

I allt detta jobbar vi väldigt nära Försvarsdepartementet, närmare än vad man gjort på väldigt länge. Jag har själv också kontakt med Försvarsmakten. Vi är precis nyblivna medlemmar av Nato, så vi vet ännu inte fullt ut vad allt detta innebär, men det är väldigt viktigt att även i det avseendet ha ett högt tempo.

Jag tycker också att det är angeläget att se vilka synergier som finns och vad man till följd av vårt Natomedlemskap och säkerhetsläget kan göra för nödvändiga förstärkningar som även gynnar godstransporter och arbetspendling i de kommuner och delar av landet som Alireza Akhondi tog upp. Det är ett pågående arbete där jag ser fram emot god dialog med riksdagens partier.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.