Herr talman! Saga, Joullnar, Ellinor, Jeanette, Carine, Caroline, Aida, Tally, Tova - alla är kvinnor som mördats av en man de har eller har haft en relation med. Det är bottenlöst och ofattbart. Dessa kvinnor har fått uppmärksamhet, men först när det har varit för sent. De har redan förlorat sina liv, och deras anhöriga och familjer har förlorat en nära. De här kvinnorna är den synliga toppen på det gigantiska, fruktansvärda isberg som utgörs av alla de kvinnor och barn som utsätts för våld i sin vardag i Sverige i dag.
Mäns våld mot kvinnor förblir ett misslyckande som etsar sig fast i alla delar och alla skikt av vårt samhälle. Det är ingen nyhet att våld, särskilt mot kvinnor, ofta uppträder i nära relationer.
Startskottet är ofta psykiskt våld. Våldet härstammar från en grundläggande maktstruktur där förövaren använder olika metoder för att upprätthålla kontroll över och bryta ned brottsoffret. Det kan handla om psykiskt, fysiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld, men oavsett uttryck skadar det offret och ger sår som tar tid att läka.
Eftervåld är det begrepp som används om våld som mannen fortsätter att utsätta kvinnan för efter att hon har lämnat relationen. Det är alltså, begreppet till trots, ett högst pågående våld som ofta eskalerar och blir som farligast just när kvinnan flyr hemmet.
I Sverige lever cirka 14 000 kvinnor med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Kvinnor och barn som lever gömda på flykt från en livsfarlig man tillhör samhällets allra mest utsatta. När hotet är hedersrelaterat kan situationen vara extra farlig då det kan handla om flera personer som brottsoffret behöver skydd från och all kontakt med alla familjemedlemmar ofta behöver brytas.
Många kvinnor som lever gömda vittnar om en mycket ensam och svår tillvaro där samhällets stöd brister på flera nivåer. Utredningar rapporterar också om uteblivna viktiga kallelser till vården på grund av skyddade personuppgifter samt att det som absolut inte får hända, att personuppgifterna blir röjda till förövaren, händer i alltför stor utsträckning.
Herr talman! En kvinna som lever gömd som jag träffade berättade för mig om hur det psykiska våldet eskalerade efter att hon lyckats ta sig och sin dotter från förövaren och fly till kvinnojourens skyddade boende. När han inte kunde komma åt henne direkt gjorde han allt han kunde för att skada på andra sätt, som genom förhalad bodelningsprocess och upprepade umgängestvister samt genom att systematiskt sprida lögner om henne till socialtjänst, till barnets skola, till det sociala nätverket och i sociala medier. Hon sa ungefär så här till mig: Att bevisa sin oskuld vid falska anklagelser och att smutskastas i sociala medier tar tid, kostar pengar och tär på den psykiska hälsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer
Herr talman! Den 31 januari släpptes Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar för 2022 och 2023, och rapporten visar på stora brister i samhällets skyddsnät och på att flera av de fruktansvärda morden eller grova misshandelsfallen kanske hade kunnat förhindras. Majoriteten av offer och gärningsmän hade kontakter med till exempel socialtjänst, polis eller hälso- och sjukvård året innan brottet ägde rum, och här har man upptäckt ett trettiotal brister; exempelvis har riktlinjer och metodstöd inte efterföljts.
Låt mig vara kristallklar. Jag vill tydligt understryka att ansvaret för våldet alltid ligger hos förövaren. Men så länge det finns förövare måste samhället vara starkt för att stoppa gärningsmannen och ge stöd och skydd till brottsoffret. Här måste Sverige kunna bättre.
Nytt i årets rapport från Socialstyrelsen är att man har kunnat se en allvarlig koppling mellan fysiskt och psykiskt våld. Det finns flera ärenden där det enbart förekommit psykiskt våld innan ett mord begåtts. Rapporten visar att riskerna med psykiskt våld har underskattats, och det framkommer också i rapporten att våldsutövaren sällan uppmärksammas. Uppgifter om till exempel kontrollerande beteende, stalkning och hot har inte tagits på fullt allvar.
Herr talman! Såväl Socialstyrelsen som Jämställdhetsmyndigheten och kvinnoorganisationer vittnar om att samhället har många verktyg och metodstöd som borde kunna reducera våldet mot kvinnor och barn. Under vår tid i regering har nya brottstyper tillförts i brottskatalogen, och flera straffskärpningar har gjorts. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck samt ett 99-punktsprogram.
Det finns riktlinjer för såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård. Det finns forskning att vägledas av, och det finns evidensbaserade metoder för det förebyggande arbetet.
Men ett stort problem som många ser är implementeringen. Riktlinjer och metodstöd måste följas, och riskbedömningar ska göras på rätt sätt. Medarbetare som kan möta såväl våldsutsatta som förövare måste ha tillräcklig kunskap för att kunna agera. Samhället måste bli mycket bättre på att upptäcka barn som far illa hemma, och arbetet mot destruktiva maskulinitetsnormer måste växlas upp. Men för detta, herr talman, behövs resurser.
Herr talman! Ojämställda löner och pensioner i kombination med dagens bostadssituation försvårar för utsatta kvinnor att lämna en våldsutövare. Många kvinnor drabbas hårt ekonomiskt vid en separation eller kan över huvud taget inte separera från sin partner på grund av ekonomiska faktorer. Att arbeta mot de ökade klassklyftorna och för ekonomisk jämställdhet är alltså nödvändigt också ur ett våldsperspektiv.
Herr talman! Våld mot kvinnor är för oss socialdemokrater det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan män och kvinnor. Vi ser att det för att möta våldet är av stor vikt att öka jämställdheten i samhället. Vi är ett feministiskt parti, och med det menar vi att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. Kvinnor ska ha samma rätt till ett eget arbete och en egen försörjning och ha makten över sitt eget liv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer
Herr talman! Många våldsutsatta kan vittna om vilket fantastiskt stöd kvinnojourer och Brottsofferjouren kan ge. Det finns en alldeles särskild kraft i civilsamhället, och dessa organisationer behövs verkligen här hos oss. De kan erbjuda stöd till den enskilda, de kan engagera och folkbilda och de är en väldigt viktig röst i samhällsdebatten.
Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati, men det behöver långsiktig och trygg finansiering. Nu står flera livsviktiga organisationer inför kraftigt minskat anslag eller försämrade förutsättningar att bedriva sin viktiga verksamhet. Jag blir faktiskt både arg och beklämd när jag hos civilsamhället ser en uppgivenhet och en oro över utvecklingen, där frågan om mäns våld mot kvinnor får minskat utrymme i debatten och man upplever en oro över att tilltron till demokratin riskerar att undermineras.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om några av våra reservationer. Vi socialdemokrater ser att alltför mycket ansvar läggs på den utsatta: Hon ska våga lämna våldsutövaren. Hon ska samla bevis och anmäla. Hon ska skydda sina barn, och hon ska leva som gömd. Samhällets skyddsnät måste vara starkare än så.
Satsningarna på polisen och deras specialistkompetens och samverkan med andra aktörer måste utvecklas, inte avvecklas. Polisen måste handlägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som alla andra allvarliga och grova brott. Det arbetssätt som används av till exempel Trygghetens hus i Bollnäs eller som användes av Stockholmspolisens verksamhet Igor ska inte läggas ned utan spridas till alla delar av landet.
Socialdemokraterna vill att kontaktförbud ska beviljas i större utsträckning och oftare förenas med fotboja. Kontaktförbudslagstiftningen skärptes under den förra mandatperioden. Men vi har också hört om brister i hur den tillämpas och att vi behöver skärpa lagstiftningen och utveckla den på flera områden för att fler våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna leva i trygghet och frihet.
Den viktiga utredningen, som vi socialdemokrater tillsatte i regeringsställning, är presenterad, och remisstid pågår. Vi ser fram emot att regeringen lägger fram en proposition på området.
Herr talman! Vi socialdemokrater vet att samhället är som bäst när vi håller ihop. Alltför ofta känner brottsoffer ensamhet och att samhället inte tillräckligt står på deras sida. Brottsoffrets ställning och rättigheter måste stärkas. En ny brottsofferlag skulle kunna samla och förstärka brottsoffers rättigheter. Hela samhällets resurser måste finnas där för den utsatta. För oss socialdemokrater är det en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa.
Herr talman! Jag ser att jag har dragit över min uppskattade talartid en aning. Jag ber om ursäkt för det.
Jag står bakom alla Socialdemokraternas reservationer och yrkar bifall till reservation 16 om en brottsofferlag.
Herr talman! Vi behöver en kraftfull kvinnofridspolitik och en barnrättspolitik som genomsyrar hela samhället - skolan, socialtjänsten, sjukvården, arbetslivet och rättsväsendet. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck får inte undanträngas. Det får inte ta paus. Det måste bedrivas i hela samhället på alla nivåer och i hela landet. Allt annat vore att svika Sveriges kvinnor och barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer
(Applåder)