Interpellationssvar - Tåget ? en klimatfråga - 2024-04-12

Fru talman! Anna Lasses har frågat klimat- och miljöministern hur hon och regeringen ser på det som beskrivs i interpellationen och hur hon arbetar inom sitt område för att se till att det inom en snar framtid åter blir lättare för resenärer att välja det klimatsmarta tåget i första hand.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Inledningsvis vill jag framhålla att ett välfungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. En utgångspunkt för regeringens politik är därför att de olika trafikslagen inte ska ställas mot varandra - tvärtom kompletterar de varandra. Det är genom effektiva transporter som vi uppnår ökad och fungerande intermodalitet, där det enkelt och kostnadseffektivt går att sömlöst transportera sig i landet.

Anna Lasses beskriver en situation för vissa tågresenärer som inte är acceptabel. En väl fungerande infrastruktur är viktigt för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för såväl medborgarna som näringslivet i hela landet. För regeringen är det därför prioriterat att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, och satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik.

Behoven inom den svenska transportinfrastrukturen är stora, och underhållet är eftersatt. Det har under många år inte genomförts tillräckligt med underhåll av vägar och järnvägar, vilket har bidragit till det uppdämda behov som nu är för handen.

Därför gav regeringen i augusti förra året Trafikverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet (LI2023/03037). Trafikverket ska bland annat redogöra för de åtgärder som vidtas för att stärka sin beställarkompetens och förmåga att planera och genomföra järnvägsunderhåll. Uppdraget redovisades den 12 februari, och Trafikverket kommer även att lämna ett par uppföljande rapporteringar i juni och oktober 2024. Jag kommer att följa Trafikverkets arbete.

Regeringen har också påbörjat arbetet med en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag redovisades den 15 januari och bereds nu inom Regeringskansliet. Underlaget kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det råder kaos i tågtrafiken i dag. Inte minst bland riksdagsledamöterna, som till stor del veckopendlar, finns gott om vittnesmål om de lätt absurda situationer som uppstår. Tåg ställs in i sista sekund och man hänvisas till nästa tåg, men då utan sittplats. Tåg leds om, vilket förlänger restiden. Tåg blir stillastående. Det är växelfel, brist på dubbelspår, brist på vagnar och brist på personal, och det är dålig väderlek - vi har hört det mesta.

En stor del av problemen beror, precis som statsrådet påpekar, på den enorma underhållsskuld på dryga 90 miljarder som vi alla, från höger till vänster, ansvarar för och som nu denna regering måste ta tag i. Att detta är på gång är bra. Underlag har tagits fram, och nu väntar vi med spänning på den stora infrastrukturpropositionen.

Men samtidigt är läget akut. Klimatförändringarna inväntar inte någon proposition. De sker här och nu, och de går allt snabbare. Här har tåget en nyckelroll eftersom transporter är en av de verkligt stora utmaningarna.

Statsrådet säger att man inte ska ställa fordon mot varandra. Jag skulle ändå vilja problematisera detta lite grann. Absolut! Bilen är fullständigt avgörande för alla som inte bor i en storstad, och flyg är alldeles utmärkt på långa resor eller på sträckor där inga andra alternativ är rimliga. Precis som statsrådet säger måste de komplettera varandra. Därför ska vi stimulera och premiera den teknikutveckling som arbetar med att göra dessa färdmedel så hållbara och effektiva som möjligt.

Men det fråntar inte tåget dess särställning. Tåget är ett snabbt och jämförelsevis mycket hållbart sätt att resa och transportera på, särskilt i Sverige, där större delen av järnvägen är eldriven och går på relativt ren energi.

I interpellationen nämnde jag som exempel att om jag åker från Stockholm till Leksand är tåget 19 gånger mer klimatsmart jämfört med om jag sitter ensam i en bil, och det är 5 gånger mer klimatsmart om jag tar tre kollegor med mig. Att tåget ska funka är dessutom väldigt efterfrågat. Befolkningen kräver det, näringslivet kräver det, försvaret kräver det och klimatet kräver det.

I det läget avbryter regeringen arbetet med stambanorna. I det läget sänker regeringen medlen till den enorma underhållsskulden med ursäkten att Trafikverket ändå inte kan åtgärda i den takten. Man skulle ju då kunna tänka sig att man behöver åtgärda även Trafikverket snarare än att dra ned på takten i att beta av underhållet.

Med detta som bakgrund uppstår en rad frågor. Menar statsrådet allvar när han säger att tåget inte behöver lyftas fram som en klimatåtgärd på de sträckor där tåget borde vara det mest effektiva sättet att resa eller transportera varor på? Finns det en plan för hur underhållsskulden ska betas av, och hur lång tid tänker regeringen att det ska ta?

Vad gör statsrådet och regeringen på kort sikt, i väntan på att propositionen kommer? Det måste ju hända något nu, inte om två, tre eller tio år.

Fru talman! Jag vill tacka Anna Lasses för engagemanget. Det är uppenbart att mer behöver göras för att säkra järnvägen och stärka framkomligheten, tillförlitligheten och robustheten. Precis som jag sa i det svar som jag nyss läste upp gör regeringen här flera olika saker. Vi har varit väldigt tydliga i det beslut som låg till grund för Trafikverkets inriktningsunderlag med att underhållsskulden nu ska börja betalas av. Vi måste ta igen eftersatt underhåll. Detta är något som har prioriterats ned under decennier, oavsett regeringarnas politiska färg. Nu gäller det att ta ansvar för att vi ska ha en bättre fungerande infrastruktur på järnvägssidan och vägsidan framöver. Underhållsskulden på järnväg är, precis som ledamoten säger, över 90 miljarder kronor. I uppdraget har Trafikverket haft med detta. De har i alla scenarier som de presenterat, oavsett vilken ramnivå riksdagen slutligen kommer att besluta om, tagit med att återta eftersatt underhåll. Det är en förutsättning och en grundsten i det fortsatta arbetet med den nationella planen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att avbryta arbetet med stambanor för höghastighetståg, har Riksrevisionen i sin granskning konstaterat, minskade inteckningen i framtida investeringar med 162 miljarder kronor. Jag menar att det var ett nödvändigt beslut för att ha möjlighet att prioritera exempelvis underhållet och andra trimningsåtgärder och investeringar som kan höja funktionaliteten på kort sikt, så att vi snabbare får en järnväg man kan lita på i Sverige. Detta om den nationella planen.

När det gäller det uppdrag som vi har gett till Trafikverket - det kallas ibland punktlighetsuppdraget och handlar om att stärka robusthet och tillförlitlighet redan nu - har man delredovisat det som jag läste upp. Här handlar det om flera saker. En del handlar om att öka innovationsgraden och lärandet, att använda digitala hjälpmedel och att inte bara få mer pengar till underhåll utan också mer underhåll för pengarna. Det handlar om att skapa attraktivare affärer för Trafikverket som kund och för leverantörerna och att utveckla incitament när det gäller tillförlitlighet, så att exempelvis underhåll som påverkar tid i spår ska vara en viktig faktor när man skriver kontrakten.

Allt detta låg på bordet när alliansregeringen satt vid makten. Då tillsatte den dåvarande infrastrukturministern och regeringen en utredning som syftade till ökad koll på anläggningen och förbättrat underhåll, så att man skulle kunna underhålla mer utan att påverka exempelvis arbetspendling och godstrafik.

Den utredningen skrevs av. Man vidtog inte alla de åtgärder som låg till grund för utredningen. Flera av dem har regeringen nu plockat upp. Det handlar om att få mer pengar till underhåll men också mer underhåll för pengarna. Allt detta jobbar vi nu med, och vi har gett Trafikverket i uppdrag att jobba med det även i väntan på en ny nationell plan.

Jag håller med om att det här är angeläget, och det är något som är högt prioriterat. Det som ledamoten lyfte fram, att det fanns 750 miljoner kronor som i praktiken inte kunde omvandlas till underhållsåtgärder utan gjorde mer nytta på vägsidan, annars hade de brunnit inne, synliggör att det behöver bli en ännu högre och bättre produktion av underhållet. Det är väldigt angeläget och någonting som vi följer noga.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter väldigt lovande med allt som är på gång. Man hade ju önskat att regeringen skulle tillsätta en beredning av allt som behöver göras.

Även om man naturligtvis ska göra mer för de pengar man har kokar det till syvende och sist ändå ned till behovet av mer pengar. Jag uppfattar det som att underhållsskulden ska betalas av men måste ändå fråga på hur lång tid man tänker sig att den ska betalas av. Det är ju som sagt fråga om ganska akuta åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad vidtar man för akuta åtgärder medan man väntar på åtgärdsplanen? Exempelvis är det ett antal uttjänta växlar, 1 860 stycken, som behöver bytas ut. Det är någonting som man egentligen inte behöver vänta på att komma fram till att det behöver göras. Är det här någonting som regeringen tänker sig att man ska åtgärda nu, och kommer det att avsättas pengar till det?

Detsamma gäller även signalställverken, som är en stor anledning till förseningarna. Hur gör regeringen för att möta de akuta problem som Sveriges åkerier och industri har i väntan på att den här planen ska sjösättas?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för engagemanget.

Jag noterar önskan om en beredning för att se åtgärderna. Det viktigaste är ju att åtgärderna syns ute i verkligheten, så att man kan lita på tåget igen. Det är därför som vi har lagt i högsta växeln och i arbetet med uppdraget till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlaget är glasklara med att det nu är viktigt att prioritera upp underhållet. Det har också motsvarat förväntningarna i det uppdrag som Trafikverket har levererat. I inriktningsunderlaget är återtagande av eftersatt underhåll med i alla scenarier.

Ledamoten frågar på hur lång tid underhållsskulden ska betalas av. Det beror på vad beslutet sedan kommer att landa i här i riksdagen. Jag kan inte föregripa det. Remisstiden pågår fortfarande, så synpunkterna inhämtas. Jag har den här veckan haft remissmöten med alla regioner i landet och med en stor del av näringslivets och civilsamhällets aktörer, som har fått ge inspel på processen och arbetet framåt. Klart är att behoven är mycket stora. Och alla instämmer i vad ledamoten och jag lyfter fram här i kammaren i dag, fru talman, nämligen att underhållet behöver prioriteras.

Det som Trafikverket själva skriver i inriktningsunderlaget är att av den stora skulden på 92 miljarder bedömer man att man bara kan beta av 12 miljarder om året med de metoder som man nu använder för att samtidigt kunna hålla trafik öppen för arbetspendling och godstrafik. Det är i det ljuset man ska se det uppdrag som regeringen har gett till Trafikverket att stärka beställarförmågan och öka underhållet. Det ska inte ska påverka tid i spår på samma sätt som det gör i dag, utan man ska kunna jobba med effektiva banarbeten. Det finns goda exempel på detta även i svenska företag och i andra länder i EU som vi noga följer och som vi har gett Trafikverket i uppdrag att ta intryck av och faktiskt omvandla i praktiken.

Vad får det för konsekvenser här och nu? Precis som ledamoten pekar på finns ju problemen i dag, i år. Därför har det varit väldigt angeläget för mig att efterfråga ett arbete som inte ligger långt fram i tiden utan ger effekt så snabbt som möjligt. Trafikverket pekar i delredovisningen av regeringens uppdrag på ett par åtgärder, exempelvis strategiska växelbyten och reservdelsberedskap. Detta är inte minst kopplat till de stora städerna i Sverige, för om det korkar igen där påverkar det stora delar av landet. Det visade sig även i det här uppdraget hur ett stopp i Borlänge får konsekvenser hela vägen från Malmö upp till Malmbanan. Det är ju ett sammanhållet system. Därför är det viktigt att ha en ökad operativ förmåga nu. Anläggningstillförlitligheten behöver öka redan på kort sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många av de förbättringsförslag som Trafikverket pekar på kommer att ta tid att implementera. Detta är problem som har byggts upp under lång tid, så man behöver arbeta med det som är långsiktigt viktigt men också med det som kan ge effekt redan i år och på kort tid. Därför är det så viktigt med samverkan i branschen och med aktörerna. Det ligger mycket tydligt utpekat i arbetet.

Det är inte bara infrastrukturen i sig som orsakar de förseningar som vi har sett. Under en tioårsperiod är det järnvägsföretagen själva som står för cirka 30 procent av förseningarna. Andelen förseningar på grund av olyckor och tillbud har varit nästan lika hög, cirka 26 procent, och infrastrukturen står för 21 procent. Vi behöver jobba med alla de här delarna för att man ska kunna lita på tåget i Sverige.

Fru talman! Jag säger stort tack för svaret. Jag ser nu verkligen fram emot att det kommer att bli ordning och reda i tågtrafiken, hellre förr än senare. En annan fråga som lyfts fram är bristen på utbildad personal, men den utgår jag från ingår i hela paketet.

Som sagt är tåget avgörande för människor som pendlar, för industrin och även för klimatet.

Med tanke på att statsrådet säger att det finns saker som vi kan göra redan här och nu hoppas jag att vi kanske till och med redan på måndag, när vårpropositionen presenteras, får se förslag på vad som skulle kunna göras i närtid.

Jag säger stort tack för den här diskussionen.

Fru talman! Jag vill instämma i tacket. Tack för engagemanget! Ledamoten behöver inte vänta till på måndag, utan det finns redan åtgärder som Trafikverket kommer att arbeta med i det uppdrag som har delredovisats till regeringen. Trafikverket arbetar nu för högtryck för att stärka punktligheten och framkomligheten, så att man ska kunna lita på järnvägen. Uppdragen kommer att delredovisas i juni och oktober. Parallellt med det arbetar vi nu med att ta fram en inriktning och kommer att lämna en proposition till riksdagen i höst vad gäller just ramarna och inriktningen framöver.

Man ska vara ödmjuk inför att det här är ett problem som har byggts upp under lång tid. Därför kommer det inte att vara gjort i en handvändning att vända decennier av nedprioritering av nödvändigt underhåll. Det kommer att ta tid att vända och åtgärda. Men det är viktigt nu att politiken tar sig samman och inte skjuter på nödvändigt underhåll.

Därför är jag så glad över det engagemang som ledamoten och många andra i Sveriges riksdag visar, fru talman. Också branschen, olika sektorer, regionerna - alla ser ju att det bristande underhållet får de typer av konsekvenser som ledamoten har tagit upp i interpellationen. Därför är det så angeläget att åtgärda det, så att man ska kunna lita på järnvägen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.