Interpellationssvar - Läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden - 2024-04-09

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av förslagen i utredningen om läkarintygens betydelse i sjukpenningärenden.

Ett syfte med Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06) var att utreda om sjukskrivande läkares bedömning av arbetsförmågans nedsättning behöver ges större tyngd i sjukpenningärenden.

Läkarintyget och läkarens bedömning har stor betydelse för Försäkringskassans utredning och bedömning av sjukpenningärenden. Omotiverade sjukskrivningar innebär stora samhällskostnader och har negativa konsekvenser för den enskilde. Samtidigt ska människor som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom få sjukpenning och ges stöd att återgå i arbete. Därför är det mycket viktigt både för den enskilde och för samhället i stort att hälso-och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete med sjukskrivning utförs med hög kvalitet, och i det arbetet är läkarintyget en central del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens betänkande Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) har nyligen remissbehandlats. Utredaren valde att inte lämna några skarpa författningsförslag i sitt betänkande. Därför finns det inte heller några sådana att ta ställning till. Remissutfallet analyseras för närvarande inom Regeringskansliet och hos mig på Socialdepartementet. Jag ser verkligen fram emot att se sammanställningen av de synpunkter som har kommit in.

Fru talman! Vi är helt överens, statsrådet, om hur viktigt det är att ha en trygg och rättssäker sjukförsäkring. Vi vet båda att läkarintyget är väldigt viktigt, precis som statsrådet klargjorde i sitt svar. Det är viktigt för individen, det är viktigt för Försäkringskassan och det är viktigt för arbetsgivaren för att man ska kunna bedöma arbetsförmåga och för att man ska kunna vidta rätt åtgärder så att alla som kan arbeta också så fort som möjligt arbetar.

För att tydliggöra det hela kan jag säga att läkarintyget har flera olika syften. Det ska styrka individens rätt till sjuklön och vara ett beslutsunderlag för arbetsgivaren vid bedömning av om arbetstagaren har rätt till sjuklön i början av sjukfallet. Det styrker individens rätt att vara frånvarande från arbetet och visar vilka arbetsuppgifter man inte kan utföra när man har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Men det kan också vara en vägledning för arbetsgivaren i fråga om det går att anpassa arbetsuppgifter så att personen i fråga kan fortsätta arbeta, men med annat, trots att man har nedsatt arbetsförmåga - det är viktigt. Läkarintyget ger givetvis också Försäkringskassan underlag för dess bedömningar.

Fru talman! Jag tror att vi alla har hört människor vittna om sina besvär och sin nedsatta arbetsförmåga och om att detta vållar både sjukskrivande läkare och Försäkringskassan stora besvär. Det läggs mängder med timmar på att bolla intyg fram och tillbaka. Läkare är osäkra på hur de ska utforma intygen och på vilka rutor som ska kryssas i trots att det har gjorts ansträngningar för att förenkla.

Vi välkomnar att det tillsattes en utredning som såg över detta. Vi välkomnar också förslagen. För vår del tycker vi att det är lite konstigt. Precis som statsrådet säger behövs det inte några författningsändringar. Det borde kunna gå ganska snabbt att genomföra förslagen, men ändå har vi inte hört något från regeringen. Det var därför, fru talman, som jag skrev denna interpellation.

Tusentals sjukskrivna och större delen av läkarkåren väntar faktiskt på att det ska ske förändringar så att saker och ting blir enklare. Jag undrar: När kan alla sjukskrivna och alla sjukskrivande läkare se fram emot att de föreslagna ändringarna genomförs?

Fru talman! För mig är det viktigast att sjukförsäkringen ska ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering. Människor ska känna sig trygga med att det finns en sjukförsäkring som ger ekonomisk ersättning när de blir sjuka och inte kan arbeta. Det råder det inget tvivel om, och där tror jag att vi är väldigt överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden tillsattes av den förra regeringen. Den regering som är nu delar definitivt uppfattningen att läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden behövde analyseras.

I de allra flesta fall är det ganska enkelt. Den som har blivit sjuk och är förhindrad att utföra sitt arbete blir sjukskriven med sjukpenning. Men i lagen finns det en rad olika villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska ha rätt till sjukpenning. Ett grundläggande villkor är att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Det räcker alltså inte att en person är sjuk för att den personen ska ha rätt till sjukpenning. Arbetsförmågan måste vara nedsatt på grund av sjukdomen. Det är alltså den nedsatta arbetsförmågan som är central i bedömningen. Så har det varit ända sedan sjukpenningen infördes i Sverige.

I den prövningen spelar sjukintyget en central roll. I sjukvården finns det experter och specialister i läkarkåren som utifrån bästa möjliga empiri och forskningsläge ska ställa diagnos och genom vård behandla patienter med målet att de ska bli friska.

Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden leddes av den särskilda utredaren Marina Tuutma, som är specialist i allmänmedicin, ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges läkarförbund. Hon har bedömt att det inte är aktuellt att vidta åtgärder för att ge läkarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning ännu mer tyngd i sjukpenningärenden. Men hon har lagt fram en rad andra förslag. Det är precis de förslagen som har varit ute på remissrunda, som avslutades i februari. Sammanställningen av den pågår nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag ingick i den parlamentariska referensgruppen till utredningen, tillsammans med företrädare för alla andra partier i riksdagen. Jag tror att alla delade uppfattningen att det just inte var någon politik i de förslag som utredaren lade fram. Vi - eller i alla fall jag - trodde nog att detta var saker som ganska snabbt skulle kunna genomföras för att spara tid och pengar och för att påskynda återgång i arbete för de sjukskrivna.

Jag väljer att formulera frågan så här denna gång: Vilka av förslagen från utredaren anser statsrådet är mest brådskande att genomföra?

Fru talman! Vi har en ganska väl fungerande ordning i Sverige. Vi har en särskild utredare som får ett uppdrag med vissa kriterier. Ibland ska utredaren lämna författningsförslag, och ibland ska utredaren inte göra det. I vissa fall står det utredaren fritt att göra det ena eller det andra. I detta fall har utredaren valt att inte lämna några författningsförslag. Därmed är det inte sagt att utredaren inte lämnar andra förslag.

När vi har tagit emot förslagen är det i Sverige brukligt att vi skickar ut dem på en remissrunda och att olika remissinstanser - det är experter, och det brukar vanligtvis också vara kommuner - får möjlighet att tycka till om förslagen. Detta görs för att man ska hamna rätt. Det är det som är det fina med en beredning, som vi gör i Sverige. Det är viktigt att det har beretts på ett gediget sätt när vi stiftar lag eller gör större förändringar som berör väldigt många människor, vilket detta skulle göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kan man ha synpunkter på. Jag har ofta synpunkter på att statens kvarnar mal ganska långsamt. Men nu valde vi att skicka ut förslagen på remiss. Vi tyckte att de verkligen förtjänade det. Vi ville ta del av remisssynpunkter och andra bedömningar som kan tänkas komma fram. Remisstiden tog slut i februari, och sammanställningen av de olika förslagen pågår just nu.

Jag ser verkligen fram emot att ta del av synpunkterna. Precis som ledamoten är inne på tror jag, utifrån det jag har sett, inte att det är politik eller känsliga frågor i detta. Det här syftar helt enkelt till att förbättra situationen för dem som i dag är sjuka. Det handlar om att de ska kunna bli friska, men det handlar också om att man ska kunna göra rättssäkra och bra bedömningar utifrån både läkarens perspektiv och Försäkringskassans perspektiv. Det kan då gynna både den enskilde och samhället i stort.

Men innan jag har sett remissammanställningen och tittat närmare på dessa frågor tänker jag inte lämna några besked kring vilken fråga som är viktigast eller vilken fråga jag tänker gå fram med först. Man får helt enkelt avvakta den sedvanliga beredningen.

Fru talman! Det är klart att vi alltid vill att saker och ting ska ske effektivt. Angelägna förändringar borde genomföras så fort det bara går. Jag tänker att det blir ännu mer angeläget att dessa förändringar sker snabbt om regeringen tänker gå vidare med förslagen från utredningen Sjukförsäkringen i förändring. Då blir det ännu viktigare att alla som blir sjukskrivna snabbt som attan får rätt läkarintyg, rätt stöd och rätt hjälp, så att de hinner återfå arbetsförmåga och få stöd och rehabilitering innan den moderatledda regeringen har återinfört stupstocken.

När kan vi förvänta oss att förslagen om läkarintygen genomförs?

Fru talman! Jag tackar återigen för en väldigt intressant debatt om en mycket viktig fråga som interpellanten väcker.

En väl fungerande sjukskrivningsprocess med fokus på ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och rehabilitering samt tydliga och rätt insatser ger trygghet, som har sagts i dagens debatt, och är mycket angeläget.

Remissbehandlingen av Marina Tuutmas betänkande blev, som sagt, nyligen klart. Remissvaren analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Jag ämnar återkomma så fort jag kan i den här frågan. Jag ser ingen anledning att dröja eller vila på hanen om vi landar i att göra några förändringar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.