Fru talman! Sverige faller i Transparency Internationals årliga korruptionsindex. Vi är nu sämst i Norden, och sämst har det gått under det senaste decenniet.
Kalla fakta avslöjade under valrörelsen 2022 att flera företrädare för riksdagspartier hade försökt kringgå förbudet mot att ta emot anonyma bidrag. Det är mycket allvarligt, eftersom det är viktigt att det klargörs vilka ekonomiska intressen som finns bakom partierna och då anonyma bidrag kan påverka politiken. Det är viktigt för att väljarna har rätt att veta vilka organisationer eller personer som stöttar ett parti ekonomiskt med bidrag över en viss nivå. Det är en fråga om trovärdigheten för vårt demokratiska system.
Enligt lagen om insyn i finansiering av partier ska ett parti redovisa hur det har finansierat sin verksamhet, och av redovisningen ska det tydligt framgå vilka medel som har kommit in till verksamheten och varifrån medlen kommer. I lagen finns ett förbud mot anonyma bidrag, och enligt bestämmelsen får partier och deras sidoorganisationer, ledamöter och ersättare för ledamöter samt valkandidater inte ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 5 procent av ett prisbasbelopp. Det är strax under 3 000 kronor. Om man har fått ett bidrag som överstiger detta och man inte kan lämna tillbaka det till givaren ska man lämna det till Kammarkollegiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor
Dessvärre visar Kalla faktas granskning att det är alldeles för lätt att kringgå den gällande lagstiftningen. Vänsterpartiet anser att insynslagen måste ses över och skärpas. Därför välkomnar vi att regeringen har tillsatt en utredning i syfte att just förstärka insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. Utredningen ska bland annat analysera och ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om förbudet mot anonyma bidrag ska gälla även för bolag, stiftelser och andra juridiska personer än sådana sidoorganisationer som den redovisningsskyldige har bestämmande och inflytande över. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2025.
Fru talman! Låt oss tala klarspråk. Det vi under valrörelsen 2022 fick se i Kalla fakta var en fullständig skandal. Vi fick se och höra hur samtliga regeringspartier och deras stödparti hade planerade och avancerade upplägg för att kunna ta emot anonyma donationer genom bulvaner. Det var inte något som hittades på spontant i stunden, utan det uttalades öppet att detta var något som man visste hur man skulle hantera. Frågan måste därför ställas: Hur många fler sådana upplägg har partierna gjort? Vilka är de personer som vi kan anta har kunnat köpa sig inflytande över svensk politik på det här sättet?
Det här är en fråga om vårt demokratiska systems legitimitet. Anledningen till att detta inte är en större skandal, medialt, är troligtvis att vi har en lagstiftning som både är otydlig och öppnar för att denna typ av fifflande kan passera ostraffat.
De ytterst ansvariga för de två största partierna i regeringsunderlaget har sedan dess lämnat sina poster, men de har inte lämnat politiken. Richard Jomshof, som var Sverigedemokraternas partisekreterare vid tillfället, är numera ordförande för justitieutskottet. Gunnar Strömmer, som var partisekreterare för Moderaterna, är justitieminister.
Om det vore en skönlitterär bok som beskrev just detta scenario skulle recensionen troligtvis bli något i stil med: Det är mycket spännande men helt otroligt. Detta skulle aldrig kunna inträffa i verkligheten.
Det är väl ändå så att verkligheten ibland överträffar dikten.
Fru talman! Det har sagts tidigare här att all offentlig makt utgår från folket. Jag håller med om att det borde vara så, men korruption gör att mer makt utgår från en lite mindre del av folket. Korruption, lobbning och svängdörrar mellan näringslivet och politiken är ett stort hot mot människors förtroende för det demokratiska systemet.
Under de senaste 30 åren har stora delar av vårt samhälle privatiserats och överlämnats till marknaden. Det har gjort många stora bolag direkt beroende av politiska beslut och goda relationer till politiker. Det är bolag som är beroende av skattepengar, till exempel välfärdsbolag och friskolekoncerner som har alltför nära anknytning till vissa riksdagspartier.
Det är viktigt för demokratin att allmänheten har ett högt förtroende för statsråd och högre tjänstemän i Regeringskansliet. Det får inte förekomma misstankar om att uttalanden och beslut av ett statsråd påverkas av förväntningar på en framtida anställning hos ett företag eller en organisation. Ett före detta statsråd ska inte heller ha särskilda fördelar i kontakterna med företrädare för staten i sin nya anställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor
Högerregeringen, som vi har nu, har till exempel rekryterat en stor del av sina ministrar och statssekreterare direkt från näringslivets lobbyorganisationer. Vi i Vänsterpartiet anser att det är djupt problematiskt att samma personer som före valet försökte påverka lagstiftningen för näringslivets räkning nu sitter och tar fram förslag till lagändringar.
För att människor ska fortsätta känna förtroende för vårt demokratiska system och för att politikerföraktet inte ska växa mer krävs det åtgärder.
Utbytet av personer på högre tjänster mellan det offentliga och näringslivet kan också leda till intressekonflikter. Frågan om behovet av en reglering av övergångar har tidigare uppmärksammats av bland annat Europarådets organ för korruptionsbevakning, Greco. Efter en granskning rekommenderade Greco att Sverige skulle införa riktlinjer för att undvika just intressekonflikter vid offentliga tjänstemäns övergång till den privata sektorn.
År 2018 infördes, som nämndes tidigare, Karensnämnden för att man ska komma till rätta med svängdörrarna mellan politiken och näringslivet. Enligt lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet får övergångsrestriktioner meddelas i form av karens eller så kallad ämnesrestriktion i upp till tolv månader efter avslutat uppdrag eller anställning. I lagen finns en särskild aktsamhetsbestämmelse.
Men någon särskild sanktionsmöjlighet införde man inte eftersom regleringen i sig bedömdes ha en tillräckligt preventiv verkan. Ordföranden för Karensnämnden har dock själv beskrivit det nuvarande systemet som "tandlöst".
Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle se över systemet och lämna förslag om restriktioner vid övergång från offentlig till annan verksamhet. Utredningen, som gjorde en utvärdering av restriktionslagen, presenterade sitt betänkande i augusti 2023. Dessvärre lägger utredningen inte fram något förslag om sanktionsmöjligheter vid brott mot restriktionslagen.
Regeringen borde tillsätta en utredning där man ser över karenssystemet för statsråd med flera i syfte att strama upp tillsynen och skärpa regelverket.
Fru talman! I den verkliga världen låter det som att arbetet mot korruption vore något självklart. Men det är ett faktum att vi är ett litet land. Ett litet land medför också att den ekonomiska eliten är en liten och tätt sammansvetsad krets. Vi vet att kopplingarna mellan näringslivet och politiken är tätare än vad som är lämpligt. Tack vare hjältar som till exempel Åsa Plesner och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans vet vi att tentaklerna sträcker sig ända upp i det absoluta toppskiktet av svensk politik, ända in till statsministerns kontor på Rosenbad.
Vi har ministrar som gått från att vara styrelseledamöter i friskolebolag till att bli direkt ansvariga för just skolområdet. Det är ganska rimligt att i det läget ifrågasätta var lojaliteterna egentligen ligger. Ligger de i första hand hos svenska folket, eller ligger de hos kompisarna i bolagsstyrelsen?
I ett land där den ytterst ansvariga förhandlaren för Sveriges Natomedlemskap från en dag till en annan kan börja arbeta direkt för försvarsindustrin, som om det vore helt okontroversiellt, är det uppenbart att något håller på att gå sönder. Vi behöver ta itu med korruptionen i vårt samhälle på allvar. Det verkar som att det enda som man kan lita på i detta läge är att vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta att göra vad vi kan för att korruptionen inte ska få ytterligare fäste i den svenska demokratin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Författningsfrågor
Jag yrkar bifall till reservation 11.