Interpellationssvar - Krishantering inom landsbygds- och infrastrukturdepartementet - 2024-03-15

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om krisledningsfunktionen inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet aktiverades vid händelsen på E22 den 3 januari samt vad detta i så fall innebar gällande till exempel samordning mellan myndigheter som var inblandade i den pågående krisen.

Låt mig inledningsvis konstatera att det inte kan beskrivas som något annat än ett misslyckande att över 1 000 fordon med passagerare blev stående i över ett dygn på en svensk europaväg till följd av ett svårt men ändå begränsat snöoväder. Som statsrådet Bohlin redan har konstaterat i en interpellationsdebatt den 30 januari 2024 ser regeringen att det under den aktuella händelsen uppstod brister i hanteringen som behöver åtgärdas av de berörda offentliga aktörerna för att se till att en liknande situation inte uppstår igen.

I Sverige utgår samhällets krisberedskap bland annat från den så kallade ansvarsprincipen. Den innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. I ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att verksamheten ska kunna fungera vid en kris.

Som statsrådet Bohlin konstaterade i den interpellationsdebatt jag nämnde tidigare krävs det att myndigheter och övriga vars ansvarsområden berörs av en fredstida krissituation agerar aktivt inom sitt mandat vid den här sortens händelser.

Den svenska förvaltningsmodellen innebär att myndigheterna har en fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas. Genom denna handlingsfrihet läggs grunden till att myndigheterna på ett självständigt sätt ska kunna sköta sin dagliga verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta är inte minst viktigt i samhälleliga krissituationer, där myndigheterna ofta kan vidta långtgående åtgärder inom lagens ramar utan att invänta regeringsbeslut.

För att säkerställa en effektiv krishantering har regeringen delegerat stora delar av den operativa verksamheten vid en kris till myndigheterna. Detta framgår bland annat av förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och respektive myndighets instruktion.

Regeringens uppgifter vid krishantering gäller i första hand strategiska frågor. I händelse av kris har regeringen bland annat i uppgift att på övergripande nationell nivå säkerställa en effektiv krishantering.

Mot bakgrund av händelserna på E22:an i början av januari kan regeringen konstatera att det i den fortsatta upprustningen av det civila försvaret är viktigt att det inte finns några oklarheter gällande roller och ansvar. Samhället måste kunna klara av komplexa situationer med många inblandade aktörer under svåra förhållanden. Regeringen utesluter inte att det kan behöva vidtas åtgärder om ett sådant behov framkommer.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementets krishanteringsorganisation var aktiverad på så sätt att departementets tjänsteman i beredskap återkommande inhämtade information från Trafikverket. Den information som inhämtades rörde läget i området, vidtagna och planerade åtgärder, Trafikverkets samverkan med andra offentliga aktörer, planering av kommunikation med medier samt prognoser om när vägen kunde öppnas för trafik. Informationen vidareförmedlades inom departementet, bland annat till mig, men också till andra delar av Regeringskansliet, bland annat till kansliet för krishantering i Statsrådsberedningen. Inte vid någon av kontakterna med Trafikverket efterfrågade myndigheten direktiv från regeringen eller att regeringen skulle agera på något annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det som hände de där januaridagarna då tusen bilar fastnade i snökaos har engagerat väldigt många. Det var, precis som statsrådet säger, ett jättestort misslyckande.

Trafikutskottet har försökt få diskutera den här frågan flera gånger men inte lyckats. Jag är ändå glad över att statsrådet nu är här och har gett ett bra svar som är något att jobba vidare med. Det var bra att statsrådet inledde med att säga att det var ett katastrofalt misslyckande, för det är klart att det var.

Nästa fråga är såklart vad man lär sig av detta och vilka slutsatser som dras. Statsrådet gav också svar på en av frågorna som vi hade tidigt, nämligen hur departementet var inblandat i frågan. Det dröjde ända till det här svaret innan vi fick reda på att det fanns en tjänsteman i beredskap. Det sades av Trafikverket på ett utskottsmöte att det var så, men vi har inte fått veta förrän i dag att det förekom kontakter mellan berörda myndigheter och den politiska ledningen på departementet. Det är viktigt att vi vet det.

Det statsrådet säger om att regeringens uppgift är att hantera strategiska frågor stämmer såklart. Men läget var komplext, vilket ju oftast är fallet i en krissituation, och många var inblandade - i det här fallet också många olika myndigheter. Samordningen misslyckades totalt. Det var faktiskt ingen som tog ledningen. Ingen tog det ansvar som ett ledningsuppdrag borde innebära att man tar. Det finns tusen frågor att ställa, till exempel varför man inte klippte upp staket så att människor kunde flytta sig.

Vem som har ansvar, när ansvar kan utkrävas och vilka lärdomar vi kan dra är väldigt viktiga frågor att hantera vidare. Men det jag vill fråga, och som var anledningen till att jag ställde interpellationen till statsrådet som är ansvarig för infrastrukturområdet, är varför man inte frågade vilka åtgärder som vidtogs när man så uppenbart fick besked om att någonting hände. Några åtgärder kan man ju inte ha fått besked om eftersom ingenting hände. Människor fastnade i långt över ett dygn, och tusen bilar satt fast med många människor i varje bil. Man kan svara som statsrådet gjorde att myndigheterna inte vid någon av kontakterna med Trafikverket efterfrågade direktiv från regeringen. Men tvärtom, då? Vilka frågor ställdes från departementets sida kring de uteblivna aktiviteterna?

Jag tror att alla som någon gång haft ledningsfunktioner självklart efterfrågar aktivitet när det är brist på sådan. Jag tror att väldigt många med mig undrar vilka frågor den politiska ledningen ställde. Man kan såklart hänvisa till att vi har den ordning vi har, men det duger inte.

Fru talman! Låt mig börja med att bemöta frågan om att detta skulle ha kunnat diskuteras flera gånger i trafikutskottet. Jag har förstås inga synpunkter på vilka beslut utskottet fattar. Jag kommer givetvis till riksdagen och svarar på frågor om mitt beredningsområde. Jag hänvisade till en annan interpellationsdebatt där Carl-Oskar Bohlin svarade på ledamöters frågor. De var formulerade så att man undrade hur regeringen avser att omhänderta erfarenheterna och slutsatserna av det som hänt. Det föll under Carl-Oskar Bohlins ansvarsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ligger förstås i allas intresse att dra lärdom av detta. Jag vill påminna ledamoten om att ett omfattande utvärderingsarbete pågår kring den situation som inte kan beskrivas som något annat än ett misslyckande.

Regeringen beslutade den 22 februari 2024 att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att utvärdera hanteringen av samhällsstörningarna vid jordskredet i Stenungsund, färjan Marco Polos grundstötning och trafiksituationen på E22. Uppdraget ska redovisas i augusti.

Länsstyrelsen Skåne aviserade i mitten av januari 2024 att man avsåg att anlita en oberoende utredare vars uppdrag består av tre delar: klargöra händelseförloppet, analysera vad som gick bra och vad som brast samt ge förslag på utvecklingsområden och eventuella behov av vidare utredning.

Trafikverket gör en egen utvärdering av det som inträffade.

Konstitutionsutskottet har inlett ett granskningsärende initierat av interpellanten. Regeringskansliet har svarat i ärendet på frågan rörande tjänsteman i beredskap i konstitutionsutskottet i riksdagen den 29 februari. Utöver det, fru talman, vill jag hänvisa till mitt tidigare svar om att det pågår flera olika utvärderingar, bland annat i konstitutionsutskottet. Jag välkomnar en granskning av det operativa och ser också fram emot konstitutionsutskottets hantering av granskningsärendet i frågan.

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick något svar på min fråga om vilka frågor som ställdes till myndigheten kring vad som hände. Det är jättebra att det pågår omfattande utvärderingsarbete, men under processens gång har vi också sagt att det här hände i början av januari och kunde ha upprepats i februari eller mars med tanke på vintervädret och de stora underhållsbehoven när det gäller vägarna i vårt land. Det kunde mycket väl ha hänt igen ganska snart efteråt. Skulle svaret även då ha varit att man inväntar utvärderingen, eller drog man några slutsatser som man hade kunnat använda om något liknande hade hänt i februari eller mars?

Med tanke på att detta påverkade flera myndigheter - inte bara inom statsrådets ansvarsområde - hade det varit väldigt viktigt med en beredskapsgeneral, alltså en person inom Statsrådsberedningen som faktiskt är ansvarig, som vi föreslog. Om man har tjänstemän i beredskap på flera olika departement är det såklart också viktigt hur de samspelar. Man hade behövt ha en person med övergripande ansvar.

Det finns en statsrådsgrupp som heter GSS. Var den inblandad under den här perioden eller inte?

Det är viktigt att komma ihåg att man ibland inte kan vänta in utredningar utan måste ha en plan B. Hur såg plan B ut från statsrådets sida?

Fru talman! Dagens upplägg i Regeringskansliets krishanteringsorganisation grundar sig på erfarenheterna som följde av tsunamin den 26 december 2004. Det är förstås viktigt att information som finns i ett departement förs vidare till andra delar av Regeringskansliet. Precis som jag sa i mitt interpellationssvar, fru talman, förmedlades den inhämtade informationen både inom departementet och till andra delar av Regeringskansliet, bland annat till kansliet för krishantering i Statsrådsberedningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I den skrivelse som tidigare inlämnats till konstitutionsutskottet har det redogjorts för de frågor som ställdes och den information som inhämtades. För att nämna några av de frågor som ställdes av departementet till Trafikverket handlade det om vilka åtgärder som vidtogs, samverkan med andra aktörer, hantering av personer som inte kunde lämna sina fordon och Trafikverkets kommunikationsarbete. Trafikverket beskrev bärgningsarbetet, vilka skador på väganläggningen som uppstått - mitträcket klipptes upp - och hur skadorna skulle åtgärdas. Vi frågade också efter en prognos för när trafiken skulle kunna återupptas.

Det är väldigt viktigt att konstatera att det här inte kan beskrivas på något annat sätt än som ett misslyckande. Det är därför de mycket omfattande utvärderingar som nu görs ska fortsätta. Arbetet sker i ett högt tempo nu under våren och kommer även att göra det under sommaren i vissa delar där regeringen och länsstyrelsen har fattat beslut. Trafikverket har initierat en egen utvärdering. Det är självklart viktigt att beakta de slutsatser som kommer från de utvärderingar som pågår.

Fru talman! Det är bara att konstatera att lärdomar behöver dras framöver, så att vi inte hamnar i samma situation igen. Alla vet att vi hade en väldig tur att det inte hände någonting allvarligare under det där dygnet, även om oron hos dem som satt fast i sina bilar och hos deras anhöriga så att säga var nog för hela Sverige. Man visste inte vad som hände, och informationen var inte som den borde ha varit. Vi borde ha haft en plan B, som jag var inne på. Vi får väl avvakta svaren från konstitutionsutskottets granskning.

Med tanke på att det här hände alldeles efter nyår var risken stor för att det skulle hända igen. Risken är fortfarande stor för att det kommer att hända något liknande inom transportsektorn, men det behöver inte vara på vägen. Till exempel kan järnvägen drabbas av underminerande regn eller något annat som påverkar starkt.

Vi måste ha en plan B även i väntan på de utvärderingar som pågår. Det är väldigt bra att det pågår många utvärderingar, men vi behöver verkligen vara beredda med tanke på att klimatet gör någonting med hela vårt land just nu. Plan B är alltså viktig.

Fru talman! Jag hänvisade i interpellationssvaret till ansvarsprincipen. Jag förutsätter förstås att olika offentliga aktörer och myndigheter vidtar åtgärder och drar lärdomar. Jag förutsätter att de inte enbart väntar in utvärderingar utan också agerar för en högre beredskap och att man ser till att samordna sig mellan myndigheterna. Det ligger i uppdraget.

Låt oss se vad utvärderingarna kommer fram till! Jag kommer förstås att följa detta mycket noga och utesluter som sagt inte att regeringen kan tänkas vidta åtgärder och fatta beslut om det skulle behövas. Det är regeringen alltid redo att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.