Interpellationssvar - Trähusindustrin och bostadsbyggandet - 2024-02-01

Herr talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka initiativ som jag avser att ta för att stötta trähusindustrin och Jönköpings län genom den akuta krisen, vilka åtgärder jag tänker vidta för att snabbt få igång byggandet av småhus och lägenheter samt om jag avser att inom mitt ansvarsområde agera för att regeringen ska göra insatser för arbetslösa samt för att säkra kompetensförsörjningen framåt i branschen.

Jag vill börja med att säga att jag delar Carina Ödebrinks bild av hur viktig trähusindustrin är, inte minst för Jönköpings län. Senast förra veckan besökte jag både Jönköping och Mullsjö, som också är den plats där mitt politiska engagemang startade. Jag har flera gånger besökt länet i egenskap av bostadsminister och fått ta del av flera av småhustillverkarnas beskrivning av läget. Jag är väl medveten om situationens allvar för såväl bostadsbyggandet som helhet som för trähusindustrin och för Jönköpings län i synnerhet.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet har minskat kraftigt till följd av omvärldsfaktorer som bidragit till en hög inflation och högre räntor i Sverige och i omvärlden. Den höga inflationen och de högre räntorna har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder samtidigt som de bidragit till höga produktions- och finansieringskostnader hos byggföretagen. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av den svagare efterfrågan i ekonomin, och antalet påbörjade bostäder har minskat markant under 2023. Inflationen har under den senaste tiden fallit tillbaka, och centralbankerna bedöms påbörja sina räntesänkningar under 2024. På sikt kommer det att bidra till en återhämtning i byggbranschen, även om det kommer att ta tid. Regeringen genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn.

En förutsättning för ökat småhusbyggande - och därmed byggandet av småhus i trä - är att det finns tillgång till planlagd mark. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det införts en stimulans till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus. Stödet kommer att kunna sökas av kommunerna från och med april i år.

Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att ta fram underlag för ökat småhusbyggande. I Boverkets uppdrag ingår att redovisa var det finns byggbar mark för småhus och bedöma hur lönsamt småhusbyggandet är. Det ingår även att beskriva var det byggs småhus av olika typer, vilka företag som står för byggandet samt i vilken utsträckning kommuner upplåter tomter för småhusbyggande.

Regeringen vill främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 ska taket för rotavdraget höjas tillfälligt, vilket bedöms öka efterfrågan på rotarbeten och främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som gör skillnad när efterfrågan viker i bygg- och anläggningssektorn. De närmare villkoren framgår av en promemoria som nyligen remitterats och nu bereds av Regeringskansliet.

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det avsatts medel för fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Syftet med båda satsningarna är att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställningen och främja matchningen på arbetsmarknaden. Totalt har regeringen tillfört 1 747 miljoner kronor, inklusive studiemedel.

Regeringen har gett ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. En höjning kan skapa större möjlighet för fler personer att äga sitt boende.

Regeringen har också gett Finansinspektionen i uppdrag att undersöka hur det undantag från amorteringskraven som kan ges för nyproducerade bostäder används i praktiken.

Regeringen följer noga utvecklingen på bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan vidtas.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

En stor andel av Sveriges träindustri finns i Jönköpings län och dess omgivning. Enligt stiftelsen Träcentrum i Nässjö ligger 75 procent av landets träföretag, snickerier, trähustillverkare, möbel- och inredningsföretag och sågverk inom en 15 mils radie från just Nässjö. När det ska möbleras med svensktillverkade möbler i Sverige och övriga världen är det oftast med möbler från Vaggeryd, Jönköping och Värnamo. Att bygga bostäder i trä är bra för klimatet och ett viktigt bidrag till den gröna omställningen.

Men nu är det kris i den svenska trähusindustrin och kris i bostadsbyggandet. Det finns inget annat ord att beskriva det aktuella läget med. Sverige hade fram till nyligen det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år. Mellan 2015 och 2021 påbörjades i snitt 60 000 nya bostäder varje år, vilket var i nivå med den prognos och det behov Boverket då såg. I dag behövs det snarare närmare 70 000 nya bostäder per år. Men bostadsbyggandet har nu tvärnitat. Världsläget är osäkert, och räntorna stiger. Det skapar stor oro för bygg- och fastighetsbranschen men också för hushållen.

Herr talman! I tider av kris är det viktigt att politiken kliver fram, tar ansvar och lägger fram förslag. Det är inte rimligt att byggbranschen och landsbygden ska bära konsekvenserna av en osäker omvärld, ökade kostnader och global inflation.

I de fackliga avdelningarna inom GS, som tillsammans täcker Småland, är nästan var fjärde medlem varslad. Konsekvensen av detta blir att många jobb i våra bygder, hyggligt välbetalda och med sjysta villkor inom trähusindustrin, försvinner. Främst drabbar detta landsbygden, ryggraden i den svenska trähusindustrin. Färre jobb på mindre arbetsmarknader vidgar klyftan mellan stad och land och stoppar även omställningen till ett klimatvänligt byggande. Det industriella trähusbyggandet orsakar nämligen betydligt lägre utsläpp.

Politiken behöver därför stötta trähusindustrin och bostadsbyggandet för att motverka att byggkrisen sprider sig till hela ekonomin. Det vi hittills sett av regeringens agerande och nu hört i statsrådets svar lämnar en del övrigt att önska, och jag återkommer till detta i mitt andra inlägg.

Jag vet att statsrådet är väl bekant med situationen i Jönköpings län och i Småland, och i samband med ett besök i november uttalade statsrådet att småhustillverkarna framfört behov av både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. I statsrådets svar står att regeringen genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Min fråga blir då: Vilka är dessa åtgärder?

Herr talman! Det här är en viktig interpellation. Byggbranschen är viktig för Sverige. Bostadsbyggandet är viktigt. Därför är det så bekymmersamt att Socialdemokraterna slarvade bort en högkonjunktur.

Jag tror att få som ser denna debatt minns vem som var bostadsminister under den förra socialdemokratiska regeringen. Är det någon som minns vem det var? Nej, det var precis det jag trodde. Det var nämligen så att Sverige hade ett antal olika bostadsministrar, och jag tror inte att en enda person som ser denna debatt kan koppla ihop en enda bostadspolitisk reform med den förra socialdemokratiska regeringen.

Låt mig fråga Socialdemokraternas ledamöter: Vad gjorde Mehmet Kaplan för bostadspolitisk reform? Vad gjorde Per Bolund för bostadspolitisk reform? Vad gjorde Peter Eriksson för bostadspolitisk reform? När Per Bolund återfick uppdraget som bostadsminister, vad gjorde han då för bostadspolitisk reform som gör att vi nu kan klara lågkonjunkturen bättre? Vad gjorde den politiska stjärnan Märta Stenevi för bostadspolitisk reform? Kommer någon ihåg den senaste socialdemokratiske bostadsministern, Johan Danielsson? Vad gjorde Johan Danielsson för bostadspolitisk reform?

Herr talman! Sanningen är att vår bostadsminister och den här regeringen har gjort mer på ett år än vad ni socialdemokrater gjorde på åtta år. Det är helt fascinerande! Men det berodde på att ni inte hade någon bostadspolitik. Ni hade en bidragspolitik, men ni hade ingen politik för ägt boende och ingen politik för bostadsreformer över huvud taget. Det var olyckligt, för när lågkonjunkturen kom hade vi klarat den väsentligt bättre om saker gjorts.

Jag måste också fråga Socialdemokraterna: Vad tycker ni om rotavdraget? När jag möter byggföretag i mitt hemlän Gävleborg eller på andra platser i Sverige säger de att det höjda rotavdraget gör stor skillnad här och nu. Men det finns ledamöter som hånskrattar och skakar på huvudet åt det, och andra ledamöter kallar det för lyx-rot. Vi hörde det i en tidigare debatt om kulturfrågor. Ni socialdemokrater kallar det lyx-rot och lyx-rut. Ni måste bestämma er. Vill ni vara med och rädda byggjobben i Sverige genom att se till att hushållen ges möjlighet att till exempel energieffektivisera genom att byta fönster? Eller ska ni stå i kammaren och svartmåla regeringens politik och kalla det lyx-rot?

Under Miljöpartiets regeringstid fick länsstyrelserna i uppdrag att i princip bygga så lite som möjligt. Nu har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att samarbeta med kommunerna så att det byggs så mycket som möjligt. Det är jätteviktigt att länsstyrelserna förstår att de är en del av samhällsplaneringen. Lantmäteriet är en mycket viktig del av samhällsbyggnadsprocessen. Där var köerna oerhört långa, men regeringen har nu satt tryck på Lantmäteriet att börja leverera.

Jag har fyra sidor med saker regeringen har gjort på ett år, men jag skulle vilja be Socialdemokraterna att nämna en stor bostadspolitisk reform ni gjorde på åtta år som i dag gör skillnad för ägt boende och för unga.

Herr talman! Ministern säger i den här debatten att han är väl medveten om situationen i den småländska trähusindustrin och i Jönköpings län, som både han, jag och interpellanten kommer ifrån.

Jag vet att ministern har träffat företrädare för de företag som nu har varit tvungna att säga upp stora delar av sin personal men också företrädare för de kommuner som företagen finns i. Jag var själv med på ett sådant möte när Andreas Carlson var ganska ny på sin post. Redan då var oron stor när man såg att byggandet bromsade in och vad det skulle kunna innebära för företagen och deras anställda.

Tyvärr har deras farhågor besannats. Vid trähusfabriken i Myresjö i min hemkommun Vetlanda har 120 personer blivit av med jobbet. I Vrigstad i grannkommunen Sävsjö är det ungefär lika många. I Nässjö och Gislaved blir 90 personer arbetslösa när deras arbetsgivare inom trähusindustrin blir tvungna att sätta företaget i konkurs.

Men det är inte enbart de som bygger hus och moduler i fabrik som drabbas. Underleverantörer som tillverkar till exempel fönster och golv har också fått säga upp personal och har det enormt tufft. På fönsterfabriken i min hemkommun Vetlanda - återigen - har personalstyrkan minskat med en tredjedel som en direkt konsekvens av minskat byggande, särskilt inom industrin.

Både företag och fackförbund har vädjat om att regeringen ska agera för att branschen ska klara sig igenom krisen. Man har efterfrågat stöd som gör att man kan behålla personal men också reformer som får igång byggandet av bostäder. Men de åtgärder som regeringen pratar om och som Andreas Carlson nämner här är inte tillräckliga. Nu har i stället parterna varit tvungna att agera utan stöd från regeringen. I förra veckan tecknade man avtal om korttidspermittering utan statligt stöd.

Företagen och de anställda får nu själva betala priset för krisen på bostadsmarknaden, och detta i ett läge då svenska löntagare har förlorat tio års reallöneökningar och företagen drabbats av stora kostnadsökningar.

Det är oerhört tufft för de anställda att tvingas välja mellan att behålla jobbet och att sänka sin lön. Men branschen har varit tvungen att agera för att rädda kvar nödvändig kompetens för att kunna hålla igång produktionen och ha möjlighet att skala upp när det vänder. Trots detta har kompetenstappet varit enormt i branschen.

Det är inte rimligt att det är de enskilda företagen och anställda som ska betala priset för den här krisen. Regeringen kan besluta sig för att stötta branschen genom ett statligt stöd till korttidspermittering och kompetensinsatser under tiden. Men hittills har man stått bredvid och tittat på - följt frågan, som ministern säger i sitt interpellationssvar här.

Ministern har nu följt frågan i ett och ett halvt år med ständiga varsel och uppsägningar av personal och ständiga konkurser. Vad är ministerns svar på branschens rop efter stöd och insatser? Vilka ytterligare åtgärder kan ministern tänka sig att vidta? Han öppnar ju ändå för det.

Branschen efterfrågar stöd för att kunna behålla kompetens på samma sätt som under pandemin när vi stöttade företag som då riskerade konkurser och stora kompetenstapp. Vad är skillnaden mellan då och nu? Varför vill inte regeringen agera?

Herr talman! Med mitt ursprung och min mångåriga erfarenhet av just träindustrin kan jag inte gärna låta bli att lägga mig i interpellationsdebatten här i dag.

Jag tycker att det är slående att Socialdemokraterna här visar upp vilka populister de är i opposition. Socialdemokraterna vill varken ha småhus eller ägt boende. Jag tycker nog att insikten om problemen på bostadsmarknaden verkar saknas i stort. I synnerhet när det gäller småhus som villor och radhus är insikten om problemen och förslagen till faktiska lösningar ganska frånvarande hos Socialdemokraterna.

Detta är en av flera interpellationer där man tar upp problemen som den socialdemokratiska regeringens politik skapade och frågar varför detta ännu inte är löst av den nya regeringen. Det byggdes tyvärr inte särskilt många småhus under den tidigare regeringen, något som jag själv och flera andra ledamöter uppmärksammat med både interpellationer och konkreta förslag, som direkt förkastades av den tidigare regeringen. Hur hade det sett ut i dag om den tidigare regeringen faktiskt hade lyssnat?

I maj 2022 svarade den dåvarande bostadsministern Johan Danielsson på en interpellation från mig om vad regeringen ska göra för att öka byggandet av småhus. Det var för övrigt den femte bostadsministern i ordningen under den socialistiska eran. Jag pekade i min interpellation på behovet av mark att bygga på och repeterbara processer som kan snabba upp byggandet. Jag tryckte även på behovet av att ta bort särkraven som kommunerna säger att de inte har men som alla bolag som bygger småhus ständigt vittnar om.

Den dåvarande bostadsministern pratade om att det var viktigt med låga hyror, att repeterbara processer visserligen var bra men att de var särskilt bra för att bygga hyreslägenheter. Johan Danielsson framhöll också att han själv gärna ville bo i ett flerbostadshus i framtiden. Det var alltså Socialdemokraternas svar i regeringsställning på en fråga om behovet av fler småhus.

Men nu när Socialdemokraterna är i opposition går man "all in" som de populister man egentligen är och börjar plötsligt oroa sig för företagen, som man i majoritetsställning helst vill döda med skatter. Och plötsligt vill man ha fler småhus i trä.

Den nya populismen är i högsta grad påtaglig, men den är också väldigt påklistrad, för Socialdemokraterna saknar helt egna förslag som faktiskt skulle göra skillnad. Hade man på riktigt haft bra förslag på bostadsområdet som skulle hjälpa våra företag i trähusbranschen finns det alla möjligheter att genomföra dessa i dag - Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har nämligen egen majoritet i civilutskottet. Min dörr är ständigt öppen, och den socialdemokrat som vill förhandla någon bostadsfråga får gärna komma till mig och diskutera. Utskottet kan själva skriva lag, något som vi nyligen såg ett annat utskott göra när det gäller könstillhörighet.

Vackra ord och retorik förändrar dock inte det faktum att Socialdemokraterna saknar konkreta förslag på bostadsområdet. Det duger inte att hånfullt ge namn åt viktiga reformer, som Socialdemokraterna roar sig med. Man måste komma med egna förslag.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill bara börja med att konstatera att man skickar upp två ledamöter - en från Sverigedemokraterna och en från Moderaterna - för att försöka få bort diskussionen om den kris som faktiskt råder i dag i bostadsbyggandet. Det är lite tråkigt, tycker jag. Man går på om att ett förhöjt rotavdrag, som träder i kraft den 1 juli, redan ger effekt. Jag kan säga att den uppfattningen inte delas av de många medlemmar i Byggnads som i dag har blivit arbetslösa - jag återkommer till det.

År 2023 är ett förlorat år. Antalet konkurser i byggbranschen var rekordhögt under 2023; det ökade med 31 procent, vilket är långt mer än i våra grannländer. Samtidigt hade vi noll propositioner från regeringen för att få igång bostadsbyggandet.

År 2024 ser inte bättre ut heller. Det finns ännu inga propositioner på vårt bord om att få igång byggandet. Jag hoppas att den så kallade rivstarten snart kommer. Det har gått ett och ett halvt år nu, och i budgeten är det i stort sett tomt.

Flera bedömare lyfter fram att det blir sju svåra år framöver i bostadsbyggandet. Det handlar om att vi inte får igång bostadsbyggandet, oavsett om det är småhus, flerfamiljshus i form av hyresrätter eller bostadsrätter. Vi socialdemokrater ser gärna att alla upplåtelseformer byggs för att vi ska ha en blandad bebyggelse och att alla kan efterfråga en bostad. Men det kommer inte att byggas så länge det inte finns en köpkraft, en efterfrågan på bostäderna.

Jag förstår att det är jobbigt för vissa ledamöter här, som klankar ned på tidigare regeringar som såg till att det byggdes och att det fanns möjligheter, att det inte går att bygga i dag. Vi är nere i katastrofsiffror: ungefär 25 000 förra året och under 20 000 i år, enligt Boverket. Vi får se var det landar; det finns till och med mer negativa siffror än så.

I dag, på grund av regeringens handlingsförlamning, har antalet rena uppsägningar, alltså inte varsel, i byggbranschen stigit från 1 000 uppsägningar 2022 till över 4 000 under förra året. Det är en kraftig ökning. Där har man inte märkt av någon framtida höjning av rotavdraget som hjälp, kan jag säga.

Detta fortsätter under 2024. Ett av de stora byggbolagen sa förra veckan upp en tredjedel av sin personal här i Stockholmsregionen - en tredjedel! Man ska ha 24 års anställningstid i bolaget för att få behålla jobbet. Det är kris i bostadsbyggandet här och nu.

Jag får dessutom signaler om att intresset för rotavdrag minskar. Jag har inga siffror som kan bekräfta detta, men jag har fått sådana signaler. Bara det är oroväckande.

Jag vill fråga bostadsministern - för att hålla oss till det som vi nu pratar om, alltså krisen här och nu: När tror statsrådet att bostadsbyggandet åter når upp till de av Boverket framräknade behoven av bostäder? Hur ska småhusindustrin och byggbranschen överleva sju svåra år? Är det inte dags för en kriskommission för bostadsbyggandet?

(forts. § 9)

Herr talman! Vad brukar man säga på tv? För nytillkomna tittare: Det har varit ett litet uppehåll i debatten som var föranledd av mina svar som jag gav på frågor ställda av ledamoten Ödebrink, och jag redovisade svaren före avbrottet för frågestunden. Därför tänkte jag ta upp några av de trådar som ledamöterna var inne på i de efterföljande inläggen.

Leif Nysmed hänvisade till att den förra regeringen såg till att det byggdes. Jag vill problematisera påståendet. Mellan 2015 och 2021 - och detta tog även Carina Ödebrink upp - byggdes fler bostäder än i dag. Detta är till stor del beroende av att vi var i en högkonjunktur med en nollräntemiljö. Att Leif Nysmed tar åt sig äran för detta och påstår att det var en regering som såg till att det byggdes är att ta på sig en mycket stor kostym, med tanke på att vi var i en högkonjunktur som höll i länge och med låga räntor.

Som svar på Carina Ödebrinks inlägg vill jag säga att inte under ett enda år nådde byggandet upp till Boverkets beräknade behov under de åren, trots högkonjunkturen och lågräntemiljön. Detta har att göra med - som ledamot Beckman var inne på - att det finns ett eftersatt reformbehov på bostadsmarknaden.

Jag skulle vilja mana till viss självrannsakan. Man kunde ha gjort mer för att vara bättre rustad för de så kallade sju svåra åren om man hade tagit tag i strukturproblem, om man hade tillgängliggjort byggbar mark i attraktiva lägen, om man hade kortat ledtider, om man hade förbättrat och förenklat regelverk som hade inneburit mer av standardiserat byggande. Detta är något som fortfarande uppfattas som kommunala särkrav, och det är något som har tagits upp av Mikael Eskilandersson.

Detta har vi steg för steg börjat att ta tag i. Det uppdrag till länsstyrelsen som Beckman hänvisade till handlar just om att vända på kuttingen, det vill säga att länsstyrelsen ska redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att öka bostadsbyggandet i samverkan med kommunerna.

Med detta sagt, herr talman, är det viktigt att ta steg för steg, åtgärd för åtgärd. Regeringen har vidtagit de åtgärder som vi hittills har presenterat. Men vi är inte färdiga, utan det krävs förstås mycket mer.

För löntagare och för företagare finns en huvudsaklig fiende, nämligen inflationen. Det är inflationen som till stor del har orsakat ökade produktions- och finansieringskostnader. Vi måste se till att inflationen fortsätter att gå nedåt enligt de prognoser som vi har sett. Då kommer det att finnas möjligheter till andra åtgärder i den verktygslåda som blir tillgänglig om konjunkturen biter sig fast på en låg nivå och arbetslösheten fortsätter att vara hög. Jag utesluter inte fler åtgärder som kan krävas i detta tuffa läge, och jag instämmer i problembeskrivningen som ledamöterna i kammaren gjort. Det absolut viktigaste är att fortsätta att dämpa inflationen och ta ansvar för ekonomin i ett svårt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det byggdes bostäder i en stor omfattning fram till och med 2021-2022. 250 000 nya bostäder färdigställdes fram till 2020, och med det uppnåddes det mål Socialdemokraterna hade slagit fast med råge.

I dag understryker aktörer inom hela byggnadssektorn allvaret i den rådande situationen och pekar på att det nu behövs en bred uppslutning av omedelbara och konkreta åtgärder för att rädda både trähusindustrin och träindustrin.

Svaret från ministern är att det nu finns en majoritet i Sveriges riksdag, och det som behövs är reformer för att åtgärda de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Men jag ser inte åtgärderna, varken på kort eller på lång sikt. Jag tycker inte att man tar det akuta läget på allvar.

Det måste byggas fler lägenheter för unga, och det måste bli fler flyttkedjor. Och fler småhus måste byggas. Jag tror att statsrådet, precis som jag, när han var ute på besök i länet såg linorna där de färdiga modulerna ska rullas ut - och de var helt tomma.

Den stimulans till kommunerna som regeringen har i sin budget på 60 miljoner för att öka utbudet av planerad mark, som kommer att gälla från den 1 april i år, innebär 207 000 kronor per kommun. Jag vet inte riktigt hur långt det räcker, men för mig framstår det som lite.

Jag har inte fått svar på mina frågor. Vad gör regeringen i den akuta krisen? Det räcker inte att ständigt upprepa mantrat om hög inflation, högt kostnadsläge och höga räntor. Det duger inte att lägga huvudet på sned och säga att man förstår oron och ser problemen, utan det krävs politik för att möta krisen. Det är ett allvarligt läge i en av Sveriges viktigaste branscher.

Vi kan jämföra med hur det var under pandemin. Den S-ledda regeringen vidtog då mycket kraftfulla åtgärder för att stötta företag och löntagare. Om man jämför med hur det är i dag ser man att det är en himmelsvid skillnad. Det fanns en hygglig samsyn, brett, i politiken kring de åtgärder vi gjorde bland annat när det gällde korttidspermittering.

Sägas kan också att under pandemin var Moderaterna ute och sa att man var beredd att satsa 100 miljarder kronor i månaden för att rädda svenska företag. Var finns den viljan och ambitionen i dag?

Den som lyssnar på debatten - nu är det ingen här inne, men det sitter kanske några vid tv-apparaterna - kan ibland förledas att tro att det här bara blir ett politiskt ställningskrig. Men detta är faktiskt på allvar. Det är ett mycket allvarligt läge. Och jag blir bekymrad när debatten tar sig sådana uttryck att den blir till något som jag inte tycker att den ska vara.

Höjt rotavdrag är inte lösningen nu. God tillgång till planlagd mark kan behövas, men det är inte lösningen här och nu. Var är de åtgärder som den samlade trähusindustrin nu ropar efter?

Herr talman! Branschen menar att regeringens insatser är otillräckliga. Det behövs mer på både kort och lång sikt. Regeringen verkar sakna krisinsikt.

Statsrådets kartläggning av företag som står för byggande av småhus riskerar att ständigt behöva uppdateras, inte för att det tillkommer fler företag som står för byggande av småhus utan för att allt fler riskerar konkurs. Listan skulle då krympa.

Det finns förslag på insatser från parterna, från både facken och arbetsgivarna. Ministern säger att han har lyssnat, men jag tänker att jag i alla fall kan upprepa en del av dem.

Det handlar om stöd till korttidspermittering för att rädda kvar kompetensen i branschen. Det handlar om startlån för att fler ska kunna köpa sin första bostad. Det handlar om investeringsstöd, kreditgarantier och andra stimulanser för byggande av småhus i trä.

För att inte bostadsbristen ska växa krävs det att det byggs. När konjunkturen vänder kommer vi att ha ett enormt uppdämt behov av byggande av bostäder. Då behövs alla aktörer, inte minst trähusindustrin. De är en del av lösningen på bostadsbristen. Trähusindustrin är en framtidsbransch och en viktig del av den gröna omställningen. Att bygga trähus i fabrik är både effektivt och klimatsmart. Dessutom erbjuder man bra jobb med sjysta villkor på landsbygden.

Allt detta vet Andreas Carlson, men i stället för att agera står han lite med armarna i kors och låter kollapsen pågå. Det finns förslag från både branschen och oppositionen. Regeringen kan agera men väljer att inte göra det.

Precis som ministern säger krävs det mer. Men vad är det då? Hur många företag ska behöva gå i konkurs innan Andreas Carlson tycker att det är dags att göra något för att stötta trähusindustrin i Jönköpings län?

Herr talman! Vi hörde här om stöd, investeringsstöd och stimulanser. Ja, tänk om vi hade haft på plats alla de åtgärder som den nya regeringen faktiskt tittar på och som nu är på väg att införas - detta var på väg redan förra mandatperioden.

Jag pratar om digitaliseringen av plan- och byggprocessen, som förhoppningsvis kan snabba upp återhämtningen genom att det ska gå snabbare i alla led fram till byggstarten.

Byråkratin ska minska.

Vi tittar på strandskyddet, som kommer att förändras så att fler tomter kan skapas där man kan bygga. Det ska inte bara vara rika som ska ha råd att bo nära vatten.

Kommunerna arbetar med att ta fram fler byggbara tomter, även villatomter och inte bara tomter för flerfamiljshus. Detta är något som denna regering har stimulerat till.

Möjligheten att låna till sitt boende förbättras, och bolånetaket höjs. Vi hörde så sent som i frågestunden att förutsättningarna för sparande ska förbättras. Den tidigare regeringen gjorde tvärtom och försämrade de möjligheterna.

När allt detta blir genomfört är drömmen om den egna villan alltså inte lika ouppnåelig som den var med socialdemokratisk politik.

Men viktigast av allt är att regeringen inte har lyssnat på Socialdemokraternas önskan om att spä på inflationen med stora stöd och genom att pumpa in pengar. Nu ser vi att inflationen är på väg ned och att samhället stabiliseras.

Så sent som i dag sa riksbankschefen Erik Thedéen att penningpolitiken måste vara fortsatt åtstramande för att inflationen ska bli låg. Jag tycker ändå att man måste lyssna när riksbankschefen och andra personer i den kategorin uttalar sig så tydligt om hur man bör agera framöver.

Herr talman! Det byggdes faktiskt nästan en halv miljon bostäder under de två föregående mandatperioderna. Det är skillnad jämfört med i dag.

Mikael Eskilandersson slår sig för bröstet. Nu ska det bli fler villor. Vi har behov av över 60 000 bostäder. Menar Mikael att det ska byggas 60 000 villor om året? Då får ni jobba på. Sedan ni tog över makten har ju byggandet av villor halverats. Det har gått från 12 500 ned till 6 000 förra året. Och det beräknas byggas 5 000 i år. Då får ni alltså börja öka tempot lite grann.

Jag tror inte att det bara är framtagandet av nya planer som gör att det kan komma fram nya villor. Det finns i dag mark att börja bygga på. Det finns villor som är byggda och som blir osålda på grund av prisläget. Det är priset och möjligheten att efterfråga en bostad som styr vad som byggs.

Jag vill poängtera det, för tidigare i debatten påstod Mikael Eskilandersson att den tidigare bostadsministern Johan Danielsson sa att det bara skulle byggas hyreslägenheter. Man kan läsa debatten på riksdagens hemsida. Det står tydligt, det som socialdemokrater alltid säger, att vi vill ha en blandad bebyggelse. Vi vill ha villor, radhus, parhus, hyreslägenheter och bostadsrätter - det som människor efterfrågor och har behov av. Vi vill ha en blandad bebyggelse, och det är en viktig del för att kunna få ett sammanhållet samhälle.

Men jag fick inga svar av statsrådet på mina frågor, och de är ändå ganska viktiga. Det finns behov av över 60 000 bostäder per år. Det byggdes 25 000 förra året, och det byggs under 20 000 i år. Jag ser inte heller att andra lyfter fram att man ser någon vändning inom en snar framtid när det gäller detta. Det innebär att behovet kommer att bli ännu större per år.

Min fråga som jag hade till statsrådet var: När tror statsrådet att bostadsbyggandet kommer upp till de framräknade siffror som Boverket har? Detta är väsentligt när det gäller hur vi ska kunna komma till rätta med den bostadsbrist som råder i landet.

Herr talman! Först konstaterar jag att mitt kroppsspråk tydligen noteras av kammarens ledamöter - att jag lägger huvudet på sned och att jag står med armarna i kors. Det må vara hänt, men man kan stå med armarna i kors och samtidigt presentera de åtgärder som vi har vidtagit. Och man kan samtidigt säga, precis som Johanna Haraldsson var inne på, att det behövs mer. Jag håller med om det. Vi är inte färdiga än. Vi håller på att steg för steg ta i kapp när det gäller eftersattheten i fråga om bostadsmarknadens reformbehov, som är påtaglig och som märks på ett mycket tufft sätt när vi inte längre har nollräntemiljö och högkonjunktur.

Det är klart att det är skillnad jämfört med i dag när det gäller antalet byggda bostäder, som Leif Nysmed är inne på. Men, herr talman, det är svårt att göra en politisk poäng av det, som han försöker göra. På samma sätt sa han det som jag citerade förra gången, att det var en regering som såg till att det byggdes. Vi får tacka regeringen för den högkonjunktur som hängde i och som faktiskt kanske började under alliansåren. Och vi får tacka regeringen för att man lade sig i penningpolitiken och lade sig på minusränta. Det finns en del utvärderingar om huruvida det var den mest framkomliga vägen; det lägger jag mig förstås inte i.

Men det låter väldigt mycket som att det bara var den förra regeringens förtjänst att det byggdes. Nu har vi inflation och lågkonjunktur, och då har Socialdemokraterna helt plötsligt en massa åtgärder för detta. Det hade varit klädsamt om de åtgärderna hade vänts till konkreta reformer för att ta tag i de strukturproblem som finns, inte minst när det gäller småhusbyggandet, om de fina orden om blandade upplåtelseformer hade lett till konkreta åtgärder för att korta ledtider, förenkla regelverk och motverka särkrav och för att se till att standardiserade processer, som man är så framgångsrik med i industrin i Jönköpings län, hade kunnat rullas ut för att få ett hållbart byggande. Den tiden fanns ju. Man missade den chansen, och i dag slår man sig för bröstet och menar att det var regeringens förtjänst att det var högkonjunktur och låga räntor.

Vi arbetar i ett mycket högt tempo med att steg för steg se till att man ska kunna efterfråga fler bostäder. Jag ska återkomma till några av de åtgärderna.

Jag vill också beröra Carina Ödebrinks jämförelse med pandemin. Ja, det är stor skillnad jämfört med under den krisen. Då hade vi inte den inflation som vi nu har; vi är fortfarande i en miljö med hög inflation. Jag tror inte att jag hörde Carina Ödebrink föreslå att man ska använda 100 miljarder i månaden för den här krisen - hon får gärna utveckla det. Men hade man gjort det och inte tagit ansvar genom en svagt åtstramande budget skulle inflationen riskera att eldas på, vilket skulle öka produktions- och finansieringskostnaderna och innebära en ännu tuffare situation för de företag som har belysts i denna debatt.

Regeringen har gett ett uppdrag till Finansinspektionen gällande bolånetaket - att kunna höja det från 85 till 90 procent. Detta kommer tillsammans med ett annat förslag som regeringen har tillsatt en utredning kring; det gäller hyrköp. Man ska kunna köpa en halv bostad och sedan successivt betala av den andra halvan. Det skulle innebära att fler kan ta steget in på marknaden för ägda bostäder och till att äga ett småhus - fler kan förverkliga sina boendedrömmar.

Utöver detta har vi också gett Finansinspektionen i uppdrag att undersöka undantag från amorteringskravet för nyproduktion. Och vi har en utredning som ser över makrobaserade tillsynsåtgärder; vi är förstås redo att vidta åtgärder när vi tar emot den. Detta är alltså utöver de andra åtgärder jag har varit inne på gällande mer byggbar mark i attraktiva lägen.

Det finns inga genvägar, utan det är viktigt att ta fram de reformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Herr talman! Jag ska börja med att tacka för denna viktiga interpellationsdebatt, även om jag inte på något sätt är nöjd med de svar vi har fått på våra frågor.

Det är lite märkligt att den nuvarande regeringen när den var i opposition inte hade några problem med att lägga fram förslag trots att vi hade en hög inflation. Men nu när man sitter i regering är det plötsligt helt omöjligt.

Det duger inte att bara hålla upp en spegel och skylla på den förra regeringen. Den här frågan är för viktig för det, och den akuta krisen är här och nu.

Jag läste att regeringen i Finland har lagt fram ett omfattande paket för att stötta den finska byggindustrin, och jag tycker att vi borde göra detsamma här.

Jag ska avsluta med att säga att den bostadskollaps vi ser här och nu väldigt mycket liknar den situation vi hade i början av 90-talet. Vi säger att det är en kollaps, men om ni inte vill lyssna på oss kan ni lyssna på de fackliga organisationerna, löntagarna och näringen - det är så de beskriver det.

Kanske kan statsrådet också lyssna till en partikamrat som tidigare var bostadsminister för att få lite vägledning kring vad som behöver göras, även om jag kanske inte tycker att det är fler attefallshus som vi behöver bygga för att lösa bostadskrisen.

(Applåder)

Herr talman! Nej, Carina Ödebrink, jag kom inte till kammaren i dag med en spegel. Jag kom hit med ett interpellationssvar där jag pekar på flera åtgärder som regeringen har vidtagit när det gäller planeringsstimulans för småhus. Jag nämnde uppdraget till Boverket för att kartlägga byggbar mark för att få igång småhusbyggande och att ge en beskrivning och ett kunskapsunderlag kring vilka företag som står för byggandet och vilka småhus som byggs. Detta är en kartläggning som inte har gjorts tidigare, en kartläggning av byggbar mark som absolut kan bli ett mycket viktigt verktyg.

Jag har också, herr talman, i mitt svar pekat på det rotavdrag som vi nu höjer taket för och som kan rädda en del jobb i en mycket hårt utsatt sektor.

Jag har svarat på frågan om kompetensutveckling och de medel som avsatts för platser inom yrkeshögskola och yrkesinriktad vuxenutbildning. Det rör sig om tillförda medel på 1,7 miljarder kronor, herr talman.

I mitt interpellationssvar - ett papper, alltså, inte en spegel - redogjorde jag för bolånetakshöjningen och det uppdrag till Finansinspektionen som regeringen har gett samt för undantaget från amorteringskrav för nyproducerade bostäder.

Jag sa också i mitt svar, herr talman, att vi följer utvecklingen noga och inte utesluter ytterligare åtgärder. Vi är alltså inte klara. Men jag har svarat på de tre frågorna.

Vi har haft ett bra och givande meningsutbyte, och vi är i huvudsak överens om problembilden. Jag vill slutligen tacka för engagemanget och insikten om att det inte finns några enkla, snabba lösningar utan att det rör sig om en komplex problembild, men desto större anledning att arbeta i högt tempo med att steg för steg få en bättre fungerande bostadsmarknad. Tack för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.