Interpellationssvar - Ursprungsmärkning av kött på restaurang - 2024-01-30

Herr talman! Anna-Caren Sätherberg har frågat mig när regeringen kommer med ett förslag om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Jag vill börja med att säga att regeringen tycker att det är viktigt att möta det stora intresse som finns hos konsumenterna kring mat. Att få veta var maten kommer ifrån, hur djuren vuxit upp och var fisken fångats är viktigt för konsumenternas möjlighet att göra medvetna val. Regeringen vill att konsumenterna ska få veta var köttet som serveras på restauranger kommer ifrån så att de har möjlighet att välja svenskt kött. Det är bra för miljön och djurvälfärden, och det är bra för Sveriges självförsörjningsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag informerade om i mitt svar på den skriftliga frågan 2022/23:865 till Anna-Caren Sätherberg i augusti 2023 aviserade EU-kommissionen i sin strategi från jord till bord att man avsåg att se över möjligheten att utöka bestämmelserna om obligatorisk ursprungsmärkning och att det skulle ske inom ramen för en revidering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, den så kallade livsmedelsinformationsförordningen. Regeringen valde hösten 2022 att inte undersöka möjligheterna att införa nationella bestämmelser om ursprungsinformation utan i stället invänta EU-gemensamma bestämmelser.

Enligt handlingsplanen till strategin från jord till bord skulle EU-kommissionen presentera ett förslag till revidering av livsmedelsinformationsförordningen under det fjärde kvartalet 2022. Detta ändrades sedan till mars 2023. Sverige planerade för och var berett på att ta om hand förslaget under vårt ordförandeskap. Dock har inget förslag presenterats, och ingen ytterligare information har förmedlats från EU-kommissionen vad gäller förslaget.

I och med att vi nu går in i en period av val till Europaparlamentet och att en ny EU-kommission ska utses efter det lär inget förslag om revidering av livsmedelsinformationsförordningen presenteras inom en överskådlig framtid. Det är beklagligt då EU-gemensamma regler när det gäller utökad ursprungsmärkning hade varit att föredra både för funktionen av den inre marknaden och för Europas konsumenter.

I ljuset av denna utveckling skulle det kunna vara lämpligt att titta på andra sätt att ge konsumenterna möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Sverige behöver bättre beredskap, och Sverige behöver en stark livsmedelsproduktion och en livsmedelskedja som fungerar. Vi behöver också använda mer av svenska restprodukter.

Vi socialdemokrater vill se mer svenskt i tanken. Vi vill se mer svenskt i glaset och mer svenskt på tallriken, och vi vill se fler gröna jobb på Sveriges landsbygd. I Sverige har vi ju ett gott djurskydd. Vi har låg antibiotikaanvändning och en köttproduktion med många fördelar. Många vill välja svenskt, och vi socialdemokrater vill göra det lättare för konsumenterna att göra det.

Det är många som vill se en ursprungsmärkning av kött på restaurang - åtta av tio svenskar, enligt den senaste undersökningen. Det här är alltså ingen nyhet, utan här saknas det bara verkställighet.

SD-regeringen började med att dra tillbaka den socialdemokratiska regeringens anmälan om nationella bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang, som lämnades till EU-kommissionen i augusti-september 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan, herr talman, har landsbygdsministern i tidigare svar till mig under drygt ett år gett många utfästelser när det gäller frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Först var beskedet att ett beslut för hela EU väntades, att landsbygdsministern hade haft kontakt med kommissionen och att ursprungsmärkning skulle komma sista kvartalet 2022. Vid nästa frågetillfälle svarade landsbygdsministern att det skulle komma i mars 2023.

Landsbygdsministern sa också att han med all kraft - det sista kanske jag tog i om, herr talman - skulle driva frågan när Sverige var ordförandeland från den 1 januari 2023. Av detta blev det ingenting, rien, nada, nothing.

När man läser rapporten från jordbruks- och fiskerådets möte den 23-24 oktober 2023 ser man att Österrike tog upp frågan om uppdaterade regler för ursprungsmärkning. I rapporten kan man läsa att de flesta EU-länder yttrade sig, men man kan också se att Sverige inte sa någonting under denna punkt.

Nu vet inte jag om landsbygdsministern representerade Sverige i Luxemburg. Men jag tar för givet att landsbygdsministern gjorde det, för på samma rådsmöte nåddes en politisk överenskommelse vad gällde fiskemöjligheterna i Östersjön för 2024. Oavsett, herr talman, stämmer inte riktigt landsbygdsministerns bild med min bild om ingenting händer och om man när frågan togs upp i ministerrådet i EU inte tog till orda.

Vi socialdemokrater trodde att Sveriges regering skulle kämpa för ett förstärkt djurskydd i Europa, mer likt det vi har i Sverige, och för att Sveriges restaurangbesökare på ett enkelt ska få information om var köttet kommer ifrån. Det blev en tummetott.

Herr talman! Min fråga, som jag även ställde i interpellationen och som ministern nu får en ny chans att svara på, är när regeringen kommer med ett förslag om ursprungsmärkning av kött på restaurang.

Jag är förstås även nyfiken på vad landsbygdsministern svarade på rapporten från jordbruks- och fiskerådet och varför Sverige valde att vara tyst när Österrike tog upp frågan om ursprungsmärkning i oktober 2023.

(Applåder)

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Varannan tugga av det vi äter är importerad. Varannan tugga. Det här är något som inte kan upprepas nog många gånger, särskilt inte i det läge vi befinner oss i just nu där beredskapsfrågan står högt upp på agendan.

Mat är ju en av krisberedskapens viktigaste funktioner, för utan näring och energi fungerar inte vi människor över huvud taget. Men även om vi vet att hungriga magar är dåligt i kris fortsätter den svenska självförsörjningsgraden att ligga på katastrofalt låga nivåer. Det är en trend som vi måste vända.

Under pandemin kunde vi se att efterfrågan på svenska produkter gick upp. Tyvärr har den trenden nu vänt, och vi ser att importen ökar. Det beror till stor del på att vi återigen går ut och äter på restaurang, där majoriteten av råvarorna är utländska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det blev med andra ord tydligt att när konsumenterna själva kunde välja, då valde de svenskt. Därför kan man fråga sig varför det skulle vara mindre viktigt att ange var köttet kommer ifrån på ett kafé jämfört med i en butik.

Ursprungsmärkning av kött på restaurang och i storhushåll, som vi diskuterar här i dag, skulle inte bara göra det tydligare för gästerna utan också sätta press på restaurangägarna att köpa in svenska produkter för att möta kundernas efterfrågan. Det skulle i sin tur stimulera svensk livsmedelsproduktion och göra oss mindre sårbara.

Herr talman! För mig personligen är det jätteviktigt att veta var köttet kommer ifrån. Oavsett om jag står hemma och gör kålpudding eller om jag går ut på lunchrestaurang och köper den där vill jag veta, och det är jag inte ensam om. Som min kollega Anna-Caren Sätherberg sa är det jätteviktigt. Åtta av tio svenskar tycker att man ska kunna ta del av den här informationen för att kunna göra ett medvetet val.

Som vi varit inne på beror det här på att svenska produkter symboliserar starkt djurskydd och låg antibiotikaanvändning, och det innebär ett mervärde för konsumenterna. Trots det uppskattar grossistbranschen att andelen svenskt kött inom storkök och restaurang ligger på ungefär 40 procent. Det rimmar ju inte alls.

Herr talman! Det är lätt att vara efterklok, men det är beklagligt att regeringen när den tillträdde valde att dra tillbaka den anmälan som Socialdemokraterna i regeringsställning skickade in till EU-kommissionen. Nu är det som det är, och då får vi laga efter läge.

Tyvärr har det visat sig att det inte finns något färdigt förslag på nya gemensamma regler för ursprungsmärkning av kött på restauranger inom unionen. Därför vill jag fråga landsbygdsministern hur länge regeringen tänker avvakta innan man agerar för att införa egna nationella bestämmelser på det här området.

(Applåder)

Herr talman! Eftertanke är alltid bra. Det har Socialdemokraterna visat prov på flera gånger, och jag ska inte vara sämre.

Det är klart att om jag hade vetat att informationen från kommissionen i jord-till-bord-strategin och i det som framförts i bilateraler med mera inte stämde, då skulle man inte ha dragit tillbaka det som förra landsbygdsministern drev igenom.

Jag tror att både interpellanten och ledamoten Skönnbrink vet att jag också tycker att det är en angelägen fråga att vi ska veta var maten kommer ifrån och att det i förlängningen troligtvis gynnar livsmedelsproduktionen i Sverige.

För att inte bara säga att det var dumt att jag inte visste på förhand vad som skulle ske vill jag ge lite bakgrund till att vi valde att dra tillbaka den här förfrågan.

Ingångsvärdet är att vi värnar Sveriges restauranger, och vi tycker inte att staten ska skapa onödig byråkrati och krångel som påverkar den här branschen negativt. Det har vi också haft ögonen på under den här processen, och det är en viktig förklaring till att vi med den information som vi hade då valde att dra tillbaka den här ansökan eller anmälan. Det finns ju mycket fram och tillbaka som jag tror att Anna-Caren Sätherberg är minst lika insatt i som jag - om det fanns behov av anmälan, om det inte fanns det och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var i alla fall anledningen - att vi inte ville att vi nationellt skulle införa någonting som inom en relativt snar framtid skulle behöva ändras. Det är den enkla och ärliga förklaringen till att vi valde att göra detta.

Jag kommer inte ihåg exakt varför vi möjligen inte uttalade oss under den övriga frågan på oktoberrådet. Jag kan ha varit på en trilateral eftersom det var fiskeförhandlingar, som Sverige är ytterst involverade i. Jag ska självklart kolla upp varför vi inte yttrade oss, för det sitter alltid någon på den svenska stolen även om inte ministern själv är där. Men jag vet inte på rak arm just nu.

Detta var för att lite sätta i kontext varför vi valde att dra tillbaka anmälan. Och så vill jag upprepa att vi på mitt departement nu tittar på hur vi ska kunna gå vidare med detta. Vi kan konstatera att vi nu är i slutet av januari 2024 och att kommissionen inte kommer att hinna lägga fram något förslag om detta så att vi får EU-gemensamma regler, och då får vi titta på det ur ett nationellt perspektiv i stället.

Herr talman! Min kristallkula verkar vara bättre än landsbygdsministerns när det gäller att lägga fram förslag och kanske också se till att det blir verkställighet.

Ministern tog upp att han värnar restaurangbranschen. Restaurangbranschorganisationen Visita, som på den tiden absolut inte ville ha krav på ursprungsmärkning, tog 2016 initiativ till att låta sina medlemmar på frivillig väg informera gästerna. Man tyckte att detta var smidigare än ett lagkrav.

Herr talman! Alla initiativ i denna riktning är förstås bra, men resultatet visar att initiativet från 2016 inte var lyckosamt. När den före detta regeringen lade fram ett förslag om ursprungsmärkning sa också branschorganisationen att man tyckte att det var en god idé. Det finns alltså en bred samsyn bland Sveriges bönder, som tycker att det är en fantastisk idé, och bland Sveriges Konsumenter, som uppger att åtta av tio tycker det, och i restaurangbranschen, som också uttalat att de är positiva.

Som min kollega Sofia Skönnbrink sa såg vi den svenska andelen öka under pandemin, när vi inte gick på restaurang. Det berodde på att märkning under en längre tid varit en realitet i livsmedelsbutikerna. Så fort restaurangerna öppnade igen märkte vi att andelen svenskt gick ned.

Nu står vi här igen med samma frågeställning. Vi kan konstatera att det sedan augusti 2022 har gått åtminstone ett och ett halvt år, och i denna fråga har inget hänt trots att detta kunde ha varit infört för länge sedan. Jag kan ändå skönja en insikt hos SD-regeringen och att man nu, över ett år senare, är beredd att vidta åtgärder och kanske också ångrar att man drog tillbaka den socialdemokratiska regeringens anmälan om nationella bestämmelser om ursprungsmärkning av kött på restaurang, som lämnades till EU-kommissionen i augusti 2022.

Herr talman! Min och Socialdemokraternas stora förhoppning i dagsläget är naturligtvis att vi, om man nu kommer till insikt om att den strategi man valde i stället inte fungerade, också får se initiativ utifrån den insikten.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag hör vad ministern säger om att det inte får bli för mycket byråkrati, och det håller vi såklart alla med om. Samtidigt kan det ibland vara viktigt att gå in och styra och tvinga fram åtgärder. Jag vill ändå hävda att enhetliga nationella bestämmelser skulle göra det väldigt mycket enklare för konsumenter att göra de medvetna val vi har pratat om.

Ett annat motargument som har förekommit i denna diskussion är att det inte finns något som hindrar restaurangägare från att själva ange varifrån det kött de har valt att servera kommer, eller att man som gäst frågar från vilket land vissa produkter kommer. Men jag vill att vi ska vara tydliga med att det inte är jätteroligt att vara den i arbetslaget eller kompisgänget som på lunchrestaurangen eller på AW:n ställer den obekväma frågan om var köttet kommer ifrån. Jag har många gånger själv fått onda ögat eller tvingats lyssna på mina kollegors högljudda suckar, inte för att de egentligen har något emot frågan utan för att de helst inte vill veta svaret. Det är inte jätteroligt att behöva byta bort entrecoten som man var så jäkla sugen på för att man får reda på att den kommer från Brasilien - eller för den delen stå fast vid beslutet att äta den saftiga brasilianska entrecoten och bli ifrågasatt av hela arbetslaget.

Herr talman! Jag har personligen inget emot att vara viktigpettern i sammanhanget eftersom jag tycker att det är så oerhört viktigt att ställa denna typ av frågor. Men jag förstår om man undviker det, särskilt om man är lite mer försiktig och blyg.

Det gläder mig att höra om landsbygdsministern är beredd att undersöka om det finns en annan lösning för att komma vidare i denna fråga. Att invänta en EU-gemensam lagstiftning tror jag nämligen inte är lösningen; det ser vi nu vad gäller djurskyddslagstiftningen. Jag hoppas att regeringen nu prioriterar detta arbete och att man skyndar på processen så gott det går.

(Applåder)

Herr talman! Vi ser att frivillig märkning om svenskt ursprung har funkat väldigt bra på färdigförpackade livsmedel som säljs i butik. Den märkningen har varit framgångsrik och finns i dag på en stor och kontinuerligt ökande mängd produkter. Det är något jag själv letar efter när jag är och handlar - den runda, gula och blå märkningen.

Men märkning på frivillig grund har tyvärr inte alls fått samma genomslag på restauranger. Och jag upprepar att jag anser att konsumenter bör ha samma möjlighet att göra medvetna val oavsett om de köper sitt kött i butik eller äter på restaurang.

Eftersom båda deltagarna i debatten återupprepar detta vill jag säga att det handlade om att vi hade information om att kommissionen snart skulle komma med ett regelverk. Jag tror fortfarande att det bästa hade varit om vi hade fått ett EU-gemensamt regelverk kring märkning, när det var så nära förestående enligt de uppgifter vi hade då. Som sagt - det är alltid lätt att titta i backspegeln. Men enligt den information vi hade där och då var det inte långt kvar innan detta regelverk skulle komma. Att i Sverige då införa vårt regelverk för att sedan tvingas ändra efter några månader var vi inte beredda att chansa på.

Jag håller med Sofia Skönnbrink om att det är bra att fråga. Det kan man absolut göra redan nu. Jag har varit med om liknande grejer - det är inte alltid så bekvämt. Eftersom den frivilliga märkningen på restauranger inte har gått lika snabbt och bra - det är bara ett fåtal restauranger som gör detta i dag - och vi nu kan konstatera att den här kommissionen definitivt inte kommer att lägga fram något sådant här förslag tittar vi nu på hur vi ska gå vidare med nationella bestämmelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som jag började med att säga vill vi socialdemokrater se mer svenskt i tanken och mer svenskt i glaset, och vi vill definitivt se mer svenskt på tallriken. Och vi socialdemokrater lade därför fram ett förslag om nationella regler för ursprungsmärkning av kött på restaurang för EU-kommissionen - konsumenterna ville det, bönderna ville det och till och med restaurangerna tyckte att det var en god idé.

I slutet av sitt svar till mig säger ministern: "I ljuset av denna utveckling skulle det kunna vara lämpligt att titta på andra sätt att ge konsumenterna möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang."

Vi har precis hört landsbygdsministern säga att frivillighet, som branschorganisationen tog initiativ till, inte har fungerat, som jag också sa i mitt förra inlägg. Vi kan inte se att det har hänt så mycket sedan 2016. Jag vill därför verkligen ha svar från landsbygdsministern på vad det är för andra sätt man tittar på, som ska ge konsumenterna denna möjlighet att göra informerade val när de beställer kött på restaurang.

Herr talman! Förra landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg vet lika väl som den nuvarande landsbygdsministern att det är dumt att spekulera om hur saker och ting ska utformas innan vi har allt på bordet och det är berett i laga ordning, så jag tänker inte gå in i några detaljer kring detta.

Men låt mig vara tydlig. Jag vill att det ska vara lika enkelt att beställa svenskt kött och göra informerade val på restaurang som när man köper det i butik. Det är en viktig fråga.

Jag delar Anna-Caren Sätherbergs vision om att vi ska ha mer svenskt på tallriken och gärna också mer biodrivmedel producerat i Sverige i tankarna och så vidare. Det är jätteviktigt för vår försörjningstrygghet i landet.

Återigen: Vi kan konstatera att det inte blir några utökade EU-gemensamma bestämmelser, och därför får vi nu ta detta vidare och se hur vi ska få ordning på det på nationell nivå.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.