Interpellationssvar - Krisberedskap och telekommunikation - 2024-01-30

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag ska agera för att stärka tillgången till telekommunikation i kris och om jag avser att ta några initiativ för att skärpa kraven på teleoperatörerna.

Regeringen ser allvarligt på situationen som uppstod i Älvsbyn i början av januari. Våra samhällen är beroende av fungerande elektroniska kommunikationer såväl i normalläge som under kriser. Den ansvariga myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, har arbetat under lång tid för att stärka säkerheten och robustheten i kommunikationsnäten, såväl genom reglering och tillsyn som genom finansiering av åtgärder som går utöver vad som kan krävas att de enskilda operatörerna vidtar på egen hand.

PTS tar ut en årlig beredskapsavgift av de större operatörerna, som ska finansiera åtgärder som stärker de elektroniska kommunikationerna mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Staten skjuter till ytterligare medel som används för att säkerställa att den elektroniska kommunikationen är robust och kan motstå påfrestningar både i fredstid och vid höjd beredskap.

Regeringen har identifierat att elektronisk kommunikation är en sektor där beredskapen måste höjas. Som ett led i det arbetet lade regeringen den 18 januari fram propositionen En telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap (prop. 2023/24:60).

Den nationella telesamverkansgruppen har funnits sedan 2005 och baserats på frivillighet. Enligt regeringens förslag ska PTS kunna besluta om att vissa aktörer ska delta i totalförsvarsplaneringen. Där ingår planeringen och samordningen av åtgärder inför eller vid fredstida krissituationer inom beredskapssektorn för elektroniska kommunikationer. Förslaget ger också PTS befogenheten att ålägga aktörer att genom samverkan stödja arbetet för att återställa infrastrukturen för elektroniska kommunikationer i anslutning till händelser vid fredstida krissituationer eller höjd beredskap. Regeringen tror att detta kommer att ge Sverige bättre förutsättningar för robust krishantering och beredskap inom elektronisk kommunikation.

Arbetet för att stärka den samhällsviktiga digitala infrastrukturen fortsätter, och regeringen har för avsikt att vidta ytterligare åtgärder inom området när och om det skulle bedömas vara nödvändigt.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för detta tillfälle att debattera en så här viktig fråga en så här sen kväll.

Jag tänkte för tydlighetens skull, för dem som eventuellt lyssnar på denna debatt, klargöra vad som hände i Älvsbyn den 4 januari i år.

Det var kallt, skulle man kunna säga. Det var mycket kallt, ned mot 40 minusgrader, i Älvsbyn den 4 januari. Så brann det i en transformatorstation mitt inne i byn, och flera tusen hushåll blev utan ström - i 40 graders kyla. Det gick några timmar, och sedan tog Telias reservkraft i telemasten slut och mobiltäckningen dog för merparten av Älvsbyns invånare - så också för krisledningen i kommunen, för hemtjänstens larm, ja, snart sagt alla blev utan möjlighet att kommunicera utanför det rum man befann sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den som granskar detta lite närmare kommer att upptäcka att det som styr hur länge teleoperatörerna behöver hålla sina master igång vid ett strömavbrott är Post- och telestyrelsens föreskrifter 2022:11 - de är alltså beslutade så sent som 2022. I 11 kap. 10 § står det: "Tillhandahållare av mobila kommunikationsnät och mobila kommunikationstjänster ska med reservkraftsystem . säkerställa att fel i extern elförsörjning inte orsakar störning eller avbrott i kommunikationsnät och kommunikationstjänster som tillhandahålls eller minskar kommunikationstjänsters täckningsområde, under åtminstone en timme i tätort med fler än 8 000 invånare och fyra timmar på övriga platser."

Alltså: I centralorter med över 8 000 invånare ska reservkraften räcka en timme. På landsbygden ska den räcka fyra timmar. Skälet är att man kan anta att det är tätare mellan elavbrotten på landsbygden än i stan.

Nu var ju detta en olycka. Såvitt känt fanns det ingen som med ont uppsåt anlade den brand som ledde till elavbrottet. Men lek med tanken att någon med ont uppsåt skulle vilja slå ut eltillgången i Älvsbyn. Efter fyra timmar skulle mobiltäckningen dö. Frågan som då uppstår är: Hur länge kan någon hålla oss utan ström, och hur länge ska vi i så fall vara utan telekommunikation?

Frågorna jag ställde till statsrådet var hur han ska agera för att stärka tillgången till telekommunikation i kris och om han tänker ta några initiativ för att skärpa kraven på teleoperatörerna att hålla sig med reservkraft. Statsrådets svar leder till många fler frågor än klargöranden.

Det finns en finansiering av åtgärder som går utöver vad som kan krävas av de enskilda operatörerna genom att man tar ut en beredskapsavgift av de större operatörerna och genom att staten skjuter till pengar till Post- och telestyrelsen. Men var fanns i så fall Post- och telestyrelsen när Älvsbyn blev utan mobiltäckning den 4 januari?

Det finns också en telesamverkansgrupp. Vissa aktörer ska kunna åläggas att samverka för att därigenom återställa infrastrukturen vid ett avbrott. Men Telia kommer ju inte att kunna samverka igång Vattenfalls eltillförsel.

Vad är det egentligen statsrådet vill göra för att stärka tillgången till telekommunikation i kris?

(Applåder)

Herr talman! Jag ska försöka fatta mig kort.

Det är viktigt, precis som Linus Sköld belyser i debatten, att påminna sig om att det också var precis i dessa dagar som ministern för civilt försvar stod i Sälen och pratade om skyndsamhet och att kriget kommer. Allvarstiderna är här och nu, sa han, och det finns ingen tid att vänta.

Jag och statsrådet Slottner hade en debatt i höstas angående Transportstyrelsens misslyckande när det gäller att hjälpa Heby med en liten lägesbild om hur det såg ut på de statliga vägarna där när orten svämmade över. Jag tänker att det vore klädsamt om regeringen också iklär sig rollen och ser att det finns ett statligt ansvar att axla i den här situationen som är väldigt allvarlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån det tycker jag att det är behjärtansvärt att Linus Sköld ställer just den här interpellationen, för många samhällsviktiga aktörer i landet är väldigt starkt beroende av telekommunikation.

Den här gången var det i Älvsbyn. Nästa gång är det någon annanstans. Det enda vi med stor säkerhet kan veta är att det kommer att inträffa igen. Därför tycker jag att det är rimligt, precis som Linus Sköld betonar, att fundera över om det inte är dags för staten att kliva fram och bli en tydligare kravställare som också uppdaterar kraven på de samhällsviktiga tjänsterna, exempelvis telekommunikationer, och ger tydligare riktlinjer om tid för redundans för att skapa en robusthet också för andra system som är beroende.

Det är så otroligt många bitar som är beroende av telekommunikationer, och när dessutom de fasta näten monteras ned allteftersom blir det så otroligt mycket viktigare att vi har redundans i de mobila näten. Det är ju dem vi kommer att vara beroende av oavsett om det är kriget eller krisen som inträffar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att ni försöker trissa upp motsättningar som i ärlighetens namn inte finns.

Vi ser naturligtvis vad som händer i Sverige. Vi ser vad som händer i vår omvärld i form av cyberattacker, attacker mot telekommunikationer och internettjänster, alltså elektronisk kommunikation över huvud taget, och vi är och blir alltmer sårbara ju mer digitaliserade våra samhällen blir. Den här typen av måltavlor blir också allt viktigare i krigföringen. Det ser vi inte minst i Ukraina. Att störa ut olika typer av elektroniska kommunikationer är viktigt för krigförande länder och kommer förmodligen att bli allt viktigare framöver.

Därför behöver vi stärka skyddet för elektronisk kommunikation och den elektroniska infrastrukturen, och vi kommer att behöva stärka det civila försvaret generellt. Det arbetet har den här regeringen påbörjat, men det är ett arbete som tar tid, och regeringen har suttit i drygt ett år. Det här är ingenting som görs i en handvändning, men arbetet är påbörjat. Jag kan också säga att vi i torsdags tog ett regeringsbeslut om flera uppdrag till Post- och telestyrelsen, där de ska återkomma med förslag om hur Sverige bättre kan skyddas mot så kallade hybridattacker.

En interpellationsdebatt ska också svara på de frågor som ställs. Jag kommer inte att fastna i en debatt om enskilda händelser och datum. Det vill jag inte. Men svaren på de frågor som ställts är att vi skyddar oss bland annat genom den årliga beredskapsavgiften som alla operatörer är skyldiga att betala till PTS för att man ska stärka de elektroniska kommunikationerna just vid allvarliga hot eller påfrestningar. Därutöver tillskjuter också staten egna medel till civilt försvar inom sektorn elektronisk kommunikation.

Vi har den nationella telesamverkansgruppen som har funnits sedan 2005 men som är ett frivilligt samarbete. Där tog regeringen så sent som för någon vecka sedan beslut om att detta nu ska bli obligatoriskt. Post och telestyrelsen ska kunna beordra både privata och offentliga aktörer att delta och vara behjälpliga i den här samverkansgruppen för att både kunna återställa förstörd infrastruktur, därmed även åt konkurrenter, och förbereda, samarbeta och öva inför eventuella kriser och eventuell förstörd infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör alltså saker. Vi har presenterat nya åtgärder, men vi kommer definitivt, och det är jag säker på, att behöva återkomma med fler åtgärder för att stärka civilt försvar generellt och elektroniska kommunikationer i synnerhet.

Herr talman! Jag menade bara att illustrera ett bekymmer när jag nämnde den 4 januari. Älvsbyn kan få vara ett exempel. Låt oss anta att det i kväll inträffar ett varaktigt strömavbrott i Ödeshög. Skulle Post- och telestyrelsen då komma dit med reservkraft för att hålla igång telekommunikationen längre tid än fyra timmar, eftersom det är ett krav som uppenbarligen går längre än det krav man kan ställa på den enskilda operatören?

Frågan är principiell till sin natur, och jag tycker inte att statsrådet ska försöka att undvika den genom att hävda att man inte kan prata om det enskilda exemplet. Jag tycker att statsrådet kan bemöda sig om att svara på den principiella frågan jag ställer.

Jag tycker också att här finns en konflikt mellan borgerlig övertygelse och vad som kommer att bygga ett starkt samhälle. Vi såg den i en interpellationsdebatt här i kammaren tidigare i dag när vi debatterade bankernas övervinster med finansministern. Åtgärderna som regeringen vidtar för att göra någonting åt orimliga övervinster i dessa dyrtider hos bankerna är att lägga ansvaret på kunderna. Vi ska göra det lättare för kunderna att byta bank för att stärka konkurrensen, säger finansministern.

Nej - politiker måste ta ansvar för samhällssystemet och för att bygga ett samhälle som är robust och motståndskraftigt i kris och i krig!

Det syns när Carl-Oskar Bohlin håller sitt anförande, som Marcus Wennerström nämnde tidigare i talarstolen, där han i sina 15 minuter i strålkastarljuset "med ämbetets kraft, mindre inlindat och med en osminkad tydlighet" talar om att det kan bli krig i Sverige.

Han ställde frågor som löd så här: Är du ledande befattningshavare i en beredskapsmyndighet? Är du kommunalråd? Är du arbetstagare? Är du privatperson?

Inte en enda fråga löd: Är du teleoperatör?

Han avkräver alltså individen ansvar, och för den som vill veta vad han frågade privatpersonerna var frågan: Har du tagit ansvar för din hemberedskap?

Den som vill veta vad civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin kräver i hemberedskap kan gå till Expressen, nyårsafton 2022. Rent konkret innebär det, skriver han: "Förbered dig för att kunna klara dig sig utan samhällets hjälp i en vecka, men gärna längre."

Av mig som enskild privatperson, mina föräldrar eller vilken enskild privatperson som helst kräver alltså regeringen en vecka utan el, utan värme och utan mat. Av teleoperatörerna kräver man en timme. Är det rimligt, Erik Slottner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! För att inte bli ett alltför långt eko av Linus Skölds kraftfulla inlägg alldeles nyss tänker jag försöka fatta mig kort.

Jag tycker ändå att det tål att repeteras att vi har Heby, vi har E22 och vi har Älvsbyn. Detta är bara de "enskilda händelser", för att låna statsrådets ord, som har inträffat i närtid. Samhället har störts på grund av oönskade händelser. Inte i någon av dessa händelser finns det, vad vi vet, någon främmande makt inblandad. Men det som alla händelserna har gemensamt är att staten tveklöst har lyst med sin frånvaro.

Därför är det så otroligt viktigt att vi, precis som Linus Sköld betonar, funderar över var vi lägger ansvaret när vi ska bygga vidare och komma framåt. Lägger vi det på den enskilda individen? Ja. Bör vi då också lägga det på de statliga myndigheterna? Ja. Bör vi då också lägga det på ansvarigt statsråd för att samordna de statliga myndigheterna? Ja.

Därför blir det så viktigt att ta debatten utifrån enskilda händelser. De är bara en del i ett annat mönster. Statsrådet måste svara på hur man avser att faktiskt åtgärda den struktur som alldeles uppenbart inte fungerar.

(Applåder)

Herr talman! Efter att ha hört Linus Skölds inlägg kan jag nästan rekommendera att skriva en interpellation till civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin. Han verkar röna ett stort intresse hos interpellanten. I stället för att debattera andra statsråds uttalanden, debattinlägg och eventuella möten, vem den och den träffat eller inte träffat, är det bättre att ta debatten med berört statsråd än att jag ska stå här och spekulera och kommentera.

Jag tycker att jag svarade på interpellationen i mitt förra inlägg, och jag kommer att fortsätta att hålla mig till detta. Min bedömning är att teleoperatörerna är mycket intresserade och angelägna om att deras nät ska hålla. Det finns inte någon teleoperatör som medvetet slarvar eller är lättvindig. Det är klart att de vill ha robusta nät som håller för attacker, väderfenomen eller vad det nu kan vara. Men vi vet att den typen av kommunikationer - vilket jag sa i mitt första inlägg - är sårbara och är föremål för attacker i dag i den omvärld vi lever i. De är mer så att säga lovligt byte för främmande makter på ett sätt som vi måste vara vaksamma på.

Post- och telestyrelsen är en robust myndighet som jobbar bra och som har flera uppdrag på området, och jag stänger absolut inte dörren för att ytterligare uppdrag kan komma. De har fått en del uppdrag, som jag har redogjort för, bland annat genom Nationella Telesamverkansgruppen, som kommer att ställa större krav på teleoperatörer att förbereda och öva samt att återställa när något väl sker. Vi lägger därmed ökade krav på operatörerna genom propositionen. Det är inte alls snack om att lägga ansvar på enskilda individer, som det har påståtts här, utan här visar vi att vi vill lägga större ansvar på operatörerna. Det kommer att behövas eftersom vi måste förbereda oss på att det kan bli fler attacker framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Civilministern uppmanar mig att interpellera civilförsvarsministern. Jag ska givetvis göra så och hälsa så gott från civilministern i den interpellationsdebatten.

Frågan har ställts till civilministern i dag, som är ansvarig för mobil telekommunikation: Avser han att vidta åtgärder för att stärka tillgången till telekommunikation i kris?

I den här kontexten, med de exempel jag har gett, undrar jag om han är beredd att ställa högre krav på teleoperatörerna att tillhandahålla reservkraft eller redundans för längre tid än en timme i centralort och fyra timmar i landsbygd. De är de för tillfället gällande föreskrifterna från Post- och telestyrelsen. Svaret som civilministern verkar känna sig nöjd med är att Post- och telestyrelsen har pengar för att göra det som man inte kan kräva av den enskilda operatören. Betyder det, Erik Slottner, att Post- och telestyrelsen har pengar och ansvar att försörja mobilmasterna med reservkraft om elavbrottet är längre än fyra timmar?

Svaret är att man kan förelägga teleoperatörer att samverka för att återställa infrastrukturen efter ett avbrott. Men Telia kan fortfarande inte samverka igång eltillförseln från Vattenfall. Jag tycker inte att civilministerns svar duger. Är han beredd att ställa större krav än fyra timmar på teleoperatörerna?

(Applåder)

Herr talman! Jag får återkomma om den konkreta fråga som ställdes på slutet. Det finns inga sådana förslag nu, och jag kommer inte att spontant säga att det är en bra idé. Det är inga förändringar som har skett under den här regeringen, utan det är samma som gällde under den socialdemokratiska regeringen de åtta senaste åren. Det vi har gjort från regeringens sida är att ställa krav på Nationella Telesamverkansgruppen. Vi ställer högre krav på operatörer att förbereda, öva och vara behjälpliga vid återställande av nedgången eller förstörd infrastruktur. Och de ska kunna hjälpa andra operatörer. Det gäller att fastställa ett samarbete mellan det offentliga och det privata, vilket är viktigt inte minst i dessa fall.

Om det är fråga om en timme eller fyra timmar finns det inget konkret nu. Men jag stänger inga dörrar. Vi kommer att behöva fler åtgärder från regeringens sida för att skydda bland annat den typen av kritisk infrastruktur. Alla innovativa förslag som kan stärka skyddet för Sverige tar jag tacksamt emot.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.