Interpellationssvar - Eu:s toppmöte och ekonomiskt stöd till ukraina - 2024-01-23

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat statsministern hur statsministern ser på kommissionens agerande och den bedömning man gjort gällande utbetalning av stöd till Ungern samt om statsministern avser att vidta någon åtgärd utifrån sin syn på frågan. Hon har också frågat vilka konsekvenser statsministern ser att beslutet kommer att få för EU:s framtida möjligheter att upprätthålla krav på rättsstatlighet i medlemsstaterna, om statsministern avser att ta några initiativ för att säkerställa att kravet på rättsstatlighet upprätthålls samt hur statsministern agerade på EU-toppmötet för att driva på för en uppgörelse för de 26 länder som var överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationen har överlämnats till mig.

När det gäller kommissionens beslut den 13 december avsåg det medel från strukturfonderna som frysts mot bakgrund av att Ungern inte uppfyllde vissa av de nödvändiga villkor som gäller för att erhålla finansiering från fonderna. Beslutet att tillgängliggöra delar av medlen baserades på kommissionens bedömning att Ungern hade uppfyllt vissa villkor som avsåg rättssystemets oavhängighet. Beslutet innebär inte att pengar betalas ut utan att Ungern får möjlighet att begära ersättning för kostnader som uppkommer i godkända projekt. De medel som gjordes tillgängliga uppgår till cirka 10,2 miljarder euro av totalt drygt det dubbla. Kommissionen konstaterar att beslutet kan ändras om Ungern inte längre skulle bedömas uppfylla de aktuella villkoren.

Kommissionen meddelade den 13 december också att det inte fanns anledning att föreslå någon ändring när det gäller de 6,3 miljarder euro som hålls inne till följd av rådets beslut enligt villkorlighetsförordningen. De medel som Ungern har rätt till genom EU:s återhämtningsfond förblir också frysta. Ungern har ålagts 27 delmål som ska uppfyllas innan det kan bli aktuellt att ändra detta.

Regeringen utgår från att kommissionens beslut den 13 december fattades på sakliga och rättsligt korrekta grunder. Regeringen konstaterar att cirka 21 miljarder euro av möjlig ungersk EU-finansiering förblir frysta av skäl som har att göra med rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden. I rådet, kommissionen och EU-domstolen pågår dessutom flera andra förfaranden som syftar till att säkerställa att dessa värden upprätthålls i Ungern och alla andra medlemsstater.

Regeringen ser naturligtvis mycket allvarligt på varje inskränkning av rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden inom unionen. Beslutet den 13 december har dock på intet sätt ändrat förutsättningarna för möjligheterna att värna rättsstatsprincipen. Tvärtom befäster de olika processer som pågår EU:s samlade förmåga att agera till skydd för rättsstatens principer och unionens grundläggande värden. Regeringen har varit och kommer att förbli aktiv inom relevanta delar av detta arbete. Det handlar bland annat om rättsstatsdialogen i rådet, om pågående artikel 7-processer samt om att vara aktiv i de domstolsförfaranden där den svenska rösten behövs.

Under mötet i Europeiska rådet agerade statsministern aktivt och konstruktivt på basis av den i riksdagen förankrade ståndpunkten för att nå en överenskommelse som alla länder skulle kunna ställa sig bakom. I syfte att manifestera den starka solidaritet med Ukraina som finns inom EU nåddes en lösning som alla länder förutom Ungern kunde acceptera. Även här agerade statsministern på basis av den i riksdagen förankrade ståndpunkten till stöd för en uppgörelse mellan 26 medlemsstater. Det handlade i stor utsträckning om att minska budgetöversynens storlek, öka graden av omprioriteringar för att finansiera nya åtaganden och finna en konstruktion för räntebetalningar av den gemensamma upplåningen under EU:s återhämtningsfond som kunde accepteras av alla.

När bitarna började falla på plats och en preliminär överenskommelse låg på bordet var det avgörande att regeringen kunde få riksdagens stöd vid det samråd som med kort varsel och mitt i natten genomfördes med EU-nämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack vare dessa insatser nåddes en överenskommelse om en revidering av EU:s långtidsbudget med stöd till Ukraina som 26 länder, inklusive Sverige, kunde stödja. Europeiska rådet kommer att sammanträda igen den 1 februari och då försöka få till nödvändig enighet.

Fru talman! Tack, EU-minister Jessika Roswall, för svaret!

Jag hade ställt interpellationen till statsministern. En anledning till det var att jag blev lite provocerad när statsministern ännu en gång inte deltog i kammaren för att återrapportera efter det senaste EU-toppmötet. Det jag då fick höra var att statsministern var sjuk, och det kan ju ingen rå för. Jag blev dock lite provocerad när jag såg att statsministern bara någon dag senare hade en direktsänd presskonferens där han verkade pigg. Därför lämnade jag in denna interpellation för att få en ny chans att höra från statsministern hur regeringen agerade. Jag tackar dock för svaret från EU-ministern, som nu svarade för statsministerns räkning.

Det viktiga i detta är inte om jag blev provocerad eller inte av icke-engagemanget från statsministern. Det viktiga är att stödet till Ukraina måste vara orubbligt från Sverige och EU. Kampen i de ukrainska skyttegravarna handlar inte bara om Ukrainas frihet och demokrati utan också om hela Europas, Sveriges och svenska folkets säkerhet.

Att EU:s ledare, där statsministern ingick, vid det senaste EU-toppmötet inte kunde enas om stödet till Ukraina sätter både Ukraina och Europa i en oerhört farlig situation. Försöket från EU-kommissionen att få Ungern att lyfta sitt veto mot det ekonomiska stödet till Ukraina genom att göra det möjligt att betala ut 10 miljarder euro i frysta EU-pengar till Ungern misslyckades ju, och de 26 EU-länder som var överens gick aldrig vidare med en uppgörelse utan Ungern. Vad anser EU-ministern om det?

Kommissionens beslut att göra det möjligt att betala ut stöd till Ungern väcker också frågor om framtiden för den villkorlighetsmekanism som den socialdemokratiska regeringen under EU-minister Hans Dahlgrens ledarskap var med och förhandlade fram. Villkorlighetsmekanismen handlar ju om att EU-pengar inte ska betalas ut till länder som inte lever upp till grundläggande demokratiska principer. Det är en fråga om legitimitet för hela EU-projektet. Jag vill hävda att det också är en viktig fråga för trovärdigheten för vårt EU-samarbete, inte minst när Sverige och alla andra EU-länder nu går till EU-val den 9 juni.

Vi socialdemokrater och Jessika Roswalls parti Moderaterna är faktiskt överens. Vi tycker lika om vikten av rättsstatens principer. Samtidigt vet vi att regeringens kompisar Sverigedemokraterna och deras partivänner i Europa ofta ifrågasätter behovet av rättsstatsprincipen. Därför undrar jag hur EU-ministern, utifrån det svar hon gav här nyss, kan känna sig så säker på att denna princip inte är hotad.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, både för interpellation och för anförandet! Båda innehöll en hel del frågeställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan börja detta inlägg med att tala om det som Matilda Ernkrans och jag mycket riktigt är helt överens om, det vill säga betydelsen av de grundläggande värderingarna och rättsstatens principer i unionen. Den andra delen av frågorna handlade mycket om stödet till Ukraina, där vi förvisso också har samma uppfattning.

Rättsstatens principer är en oerhört viktig fråga för den här regeringen, för alla våra partier och för landet Sverige och har så varit under lång tid. Rättsstatens principer är grunden till den tillit som är nödvändig för att den union vi har ska kunna fungera, för att den inre marknaden ska fungera, för att vi ska kunna använda vår gemensamma budget på rätt sätt och för att vårt rättsliga samarbete ska fungera över hela unionen. De är också en garant för att våra medborgare och företag behandlas lika över hela unionen. Därför lägger jag nu stor vikt vid att arbeta med de här frågorna.

Precis som Matilda Ernkrans vet var det en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar. Det svarar väl lite grann på frågan om frågan är hotad. Det är därför vi alla måste jobba med frågan hela tiden. Under det svenska ordförandeskapet anordnade vi utfrågningar enligt artikel 7 mot både Polen och Ungern, för att ge andra medlemsstater möjlighet att ställa frågor men också för att ge de staterna möjlighet att svara.

När det gäller situationen för rättsstatens principer finns det anledning att vara orolig generellt sett. Därför menar jag att nästa kommission också måste ha rättsstatens principer väldigt högt upp på agendan.

Samtidigt har EU, vilket Matilda Ernkrans är inne lite på, infört nya redskap allteftersom för att skydda rättsstatens principer. Jag nämnde artikel 7. Det är något som vi jobbar vidare med och som det belgiska ordförandeskapet jobbar med. Vi har också överträdelseärenden i EU-domstolen. Sveriges regering tvekar inte att intervenera vid de tillfällen vi tycker att svenska synpunkter behövs när det gäller att respektera de grundläggande värdena. Matilda Ernkrans nämnde villkorlighetsmekanismen, som har funnits ett tag och som, som sagt, ger möjlighet att frysa och hålla inne gemensamma medel.

De sakerna har gett effekt. Det såg vi till exempel i det polska valet där just frysta medel var en av frågorna som var på väljarnas agenda.

Vi har också sett, vilket för mig till frågorna som Matilda Ernkrans har ställt i interpellationen, att Ungern har genomfört ett antal förändringar av sitt domstolsväsen för att kunna få en del av de pengarna. I enlighet med de förändringar som Ungern gjorde fattade kommissionen beslut om detta i mitten av december. På samma sätt som att Ungern genomför sina förändringar och följer de reglerna ska kommissionen följa sina egna regler. Det är rätt och riktigt.

Detta är en fråga som vi följer noga. Jag och regeringen kommer att fortsätta se till att rättsstatens principer hålls högt på EU:s agenda och att vi använder alla verktyg som finns för att skydda våra värden och våra skattebetalares pengar.

Fru talman! Den fråga som statsrådet inte riktigt uppfattade var en av frågorna i min interpellation: Hur agerar regeringen och statsministern för att driva på för en uppgörelse mellan de 26 länder som var överens? Vad anser EU-ministern om att man aldrig gick fram med en uppgörelse mellan de 26 länderna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återgår till det som handlar om rättsstatens principer och EU:s gemensamma värderingar. Kommissionens försök att få Ungern att lyfta sitt veto mot det ekonomiska stödet genom att ge möjligheten att betala ut 10 miljarder euro av frysta EU-pengar till Ungern misslyckades. Ungern gick faktiskt inte med på en uppgörelse utan stod fast vid sitt veto.

Statsrådet medger att det finns anledning att vara orolig över rättsstatens principer. När då EU-kommissionen och EU:s ledare låter Ungern spela den här rollen och använda sig av den typen av påtryckningar för att försöka få loss pengar som de egentligen inte ska ha tillgång till om de inte följer rättsstatstens principer kan den som från början var orolig känna ännu större oro för hur grundläggande värderingar upprätthålls i vårt EU-samarbete.

På det kan man lägga det jag säger när det gäller den svenska regeringen. Socialdemokraterna och Moderaterna är överens om det här. Men regeringen, som leds av moderater, har bestämt sig för att regera med Sverigedemokraterna, som man förhandlar med. Och Sverigedemokraterna och deras partivänner i Europa ifrågasätter gång på gång rättsstatens principer. Då blir min fråga ännu mer angelägen. Hur agerar Sverige och den svenska regeringen för att säkerställa EU:s gemensamma värderingar och för att upprätthålla rättsstatens principer? Det är grundläggande för det gemensamma EU-projektet.

EU-ministern säger - och statsrådet svarar ju i statsministerns ställe - att regeringen är orolig för rättsstatens principer, och man sitter i ett samarbete med ett parti vars partivänner ute i Europa gång på gång ifrågasätter rättsstatens principer.

Statsministern deltog alltså i ett EU-toppmöte där 26 länder var överens om att stödja Ukraina med det ekonomiska stöd som behövs för deras egen säkerhet, fred och frihet men också för hela Europas och Sveriges säkerhet. Vad var det då som gjorde att statsministern inte agerade för att man skulle plocka fram en uppgörelse som de 26 länderna var överens om i fråga om att stötta Ukraina med de pengarna? I stället låter man sig sitta fången i Ungerns dagordning, där de hela tiden försöker spela ett spel i Europasamarbetet till sin egen fördel.

Om man är orolig för rättsstatens principer och vill stödja Ukraina med nya pengar, varför har man då inte ägnat jul- och nyårshelgerna åt att förhandla fram en lösning som innebär att pengar kan ges till Ukraina från de 26 länder som var överens?

Eftersom ett sammanträde i kammaren inte bör pågå längre än till klockan 23 vill jag informera om att alla interpellationer på föredragningslistan inte kommer att hinna besvaras i dag. Jag kan därför redan nu avisera att interpellation 335 av Adrian Magnusson, Socialdemokraterna, om kaoset på E22:an och interpellation 336 av Per-Arne Håkansson, Socialdemokraterna, om krigs- och krisberedskapens påverkan på privathushåll kommer att besvaras vid ett senare tillfälle.

Då kan vi fortsätta debatten.

Fru talman! Jag tackar för upprepningen av frågan. Det är korrekt att den står i interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har beskrivit i mitt svar att det som Matilda Ernkrans hävdar inte stämmer, att vi andra 26 medlemsstater skulle vara fångna när det gäller de här pengarna. Och det försökte även jag, i statsministerns ställe, beskriva i återrapporten här i kammaren. Statsministern var som sagt sjuk vid det tillfället och hade dessutom erbjudit riksdagen att ta återrapporten vid ett annat tillfälle. Men det är en annan sak.

Det jag försökte säga i mitt svar nu är att när det gäller de pengar som kommissionen har fattat beslut om - jag förutsätter att det är rätt och riktigt och att man följer de regler vi har, det vill säga när det gäller rättsstatens principer - handlar det om medel från strukturfonderna och om att Ungern har gjort förändringar. Man har som sagt uppfyllt de nödvändiga villkor som kommissionen har satt upp, och kommissionens bedömning är att man har sett till att deras rättssystem är oavhängigt. Det är vad jag sagt i mitt svar. Det står i kommissionens beslut. Och det är inte något som gör att 26 andra medlemsstater är fångna. Det är två olika saker.

Kommissionen fattar sina beslut. Det tycker vi är bra. Jag och Sveriges regering lägger oss inte i dem. Man kan såklart överklaga dem om det finns anledning till det, men jag förutsätter att kommissionen fattar rätt och riktiga beslut.

När det handlar om stödet till Ukraina kan man absolut beskriva det som ett misslyckande, eller så kan man se det som ett historiskt beslut att alla de 27 ledarna kom överens om att bevilja Ukraina att öppna medlemskapsförhandlingar.

Att det är angeläget att fatta det beslutet är jag och Matilda Ernkrans helt överens om. Regeringen har varit oerhört tydlig från dag ett när den diskussionen startade, det vill säga i juli förra året, att det enda skälet till att göra översynen var att säkra EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till Ukraina.

Det är också ett viktigt besked, vill jag säga i den här kammaren, att Sveriges riksdag stod enad i frågan. Det hjälper oss såklart vidare i förhandlingarna.

Förslaget som vi kom överens om i december ligger fortsatt på bordet. Det handlar om 50 miljarder euro fram till 2027. Precis som Matilda Ernkrans kan jag inte nog understryka allvaret i att man faktiskt når detta beslut eftersom finansiering behövs.

Det är också känt att nästa möte är den 1 februari. Jag tycker att det är väldigt kort tid med tanke på att det förra mötet var i mitten av december. Ledarna ska träffas nästa vecka. Hur det går vet jag inte än, men Matilda Ernkrans och andra har ju möjlighet nästa vecka när vi har öppet samråd att fråga statsministern om hur långt arbetet inför mötet har kommit.

Jag vill återigen tydligt säga att den uppgift som statsministern hade från riksdagen var att se till att ordna stöd till Ukraina, starta medlemskapsförhandlingarna och hålla nere själva budgetens storlek. Allt detta gjorde statsministern på de europeiska ledarnas toppmöte, och det är jag väldigt glad över. Vi får som sagt se hur det går den 1 februari. Mitt och regeringens fokus är att se till att vi når en överenskommelse med 27 länder. Det är viktigt för Ukraina av många skäl.

Jag tycker att Matilda Ernkrans blandar äpplen och päron när hon säger att man går vidare med en lösning som 26 stater är överens om. Det skulle inte hjälpa Ukraina i det kortsiktiga perspektivet, för de behöver pengarna nu - och det är därför det är viktigt att alla 27 fattar beslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I den absolut sista meningen sa statsrådet något som inte har sagts till Sveriges riksdag tidigare. Det var att regeringen tycker att det inte var en framkomlig väg att de 26 länder som var överens om ekonomiskt stöd till Ukraina redan under det senaste EU-toppmötet hade kunnat ägna jul- och nyårshelgen åt att förhandla klart ett sådant beslut och mycket snabbare kunnat ge Ukraina ekonomiskt stöd. Det är ny information till Sveriges riksdag.

Det jag och andra har undrat över är vad som har gjort att Sverige som land inte drev på för att Ukraina skulle få sina pengar mycket tidigare. I stället valde man att vänta till nästa vecka och den 1 februari, då det är ett nytt EU-toppmöte. Det vore såklart väldigt bra om alla EU:s medlemsländer kunde enas om detta, men Ungern har gång på gång visat att de inte är beredda att stötta Ukraina med nya pengar om de inte får någonting tillbaka.

Man kan se det som en händelse som talar för sig själv att EU-kommissionen inför förra EU-toppmötet bestämde sig för att frigöra pengar till Ungern. Dem hade man gärna velat ha dagen före EU-toppmötet då man skulle besluta om ekonomiskt stöd till Ukraina och att Ukraina skulle få gå vidare med sina anslutningsförhandlingar. Det är kanske en händelse som talar för sig själv.

Vi hoppas att EU-länderna den 1 februari kan enas om detta, men det återstår såklart frågor. Kommer det att göras nya eftergifter till Ungern? Vad är det som förhandlas? Vad har Ungern krävt, och hur har regeringen agerat?

Fru talman! Matilda Ernkrans verkar tro att slutsatsen att 26 länder kom överens om någonting som var bra kring ett stöd - ett förslag som fortfarande ligger på bordet - är ett snabbare och bättre besked än att 27 länder kom överens. Jag delar inte den uppfattningen, och det var det jag sa.

Jag, regeringen, statsministern, kommissionen och alla andra 26 medlemsstater arbetar för att få fram en överenskommelse mellan 27 medlemsstater. Men det som ligger på bordet och som vi 26 länder är överens om förhandlas det egentligen inte om nu, utan det handlar om att få alla 27 att komma överens. Det är det snabba stödet till Ukraina. Det är alla 26 länder överens om.

Jag vill återigen säga angående vad Sverige gjorde att statsministern levererade med besked. Han såg till att starta medlemskapsförhandlingar; det beslutade man om. Dessutom kom de 26 länderna överens om ett Ukrainastöd, och man lyckades kapa de övriga utgifterna som kommissionen hade föreslagit med 90 procent. Det var en oerhört framgångsrik förhandling.

När regeringscheferna träffades i december fanns det inte förutsättningar för att nå en överenskommelse. Det beklagar jag. Jag hoppas att den möjligheten kommer att finnas den 1 februari. Det är väldigt viktigt för regeringen och inget vi kommer att kompromissa om - och det är viktigt för Ukraina. Det vet vi. Läget är som sagt akut.

Fru talman! Jag vill återkomma till frågan som diskuterades för en liten stund sedan. Regeringen kommer att fortsätta stå upp för rättsstatens principer och att de respekteras i hela unionen. Och som jag sa i ett tidigare inlägg: Vi har en bred verktygslåda och försöker använda alla de verktyg som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nästa vecka kommer statsministern till riksdagens EU-nämnd för att informera om processen inför det extra toppmöte som hålls nästa vecka.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.