Arbetsplenum - Utgiftsområde 2 samhällsekonomi och finansförvaltning - 2023-12-20

Herr talman! Riksdagen fattar beslut om statens budget i två steg. Det första beslutet sätter ramarna för alla 27 utgiftsområden, och det andra beslutet fördelar pengarna på de olika anslagen inom utgiftsområdet. Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringspartierna förhandlat fram den budget som riksdagen kommer att anta.

Det blir en budget som har stöd av en majoritet i Sveriges riksdag, vilket borgar för stabilitet och politisk handlingskraft. Det är en unik styrka i svensk politik, sett i en nutida politisk kontext, eftersom regeringsunderlaget - SD-M-KD-L - är det första på 13 år som har en majoritet bakom sig i Sveriges riksdag.

Vi har fått svenska folkets mandat att städa upp efter det arv som åtta år av rödgrönt styre har lämnat efter sig. Det kommer inte ske över en natt, men sakta men säkert tar vi steg i rätt riktning för att göra Sverige bra igen.

Dagens debatt handlar om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Målen för detta utgiftsområde är att det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling, och de finansiella marknaderna ska vara väl fungerande med konkurrens och ha ett starkt skydd för konsumenter. Avslutningsvis ska statens finansförvaltning bedrivas effektivt.

Inom detta utgiftsområde finns viktiga myndigheter såsom Finansinspektionen, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån med flera.

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Herr talman! Finansiell stabilitet är en förutsättning för ett fungerande ekonomiskt kretslopp, för att kreditgivningen till hushåll och företag ska fungera, för att kapitalförsörjningen ska fungera och också för att de betalningstjänster som vi använder till vardags ska fungera. Förutsägbarhet, pålitlighet och stabilitet - de satsningar som Tidöpartierna gör på detta utgiftsområde handlar om att uppnå just dessa mål.

Regeringen föreslår vidare att målet för det finansiella systemet ska utvidgas till att även innefatta en målsättning om att ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Givet den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingen ställs det numera högre krav på kritiska aktörer inom det finansiella systemet att kunna hantera exempelvis cyberhot.

I dagens digitaliserade värld är vi beroende av att betalningsväsendet är motståndskraftigt även i oroliga tider. Ett exempel på hur sårbart samhället är för just cyberattacker är attackerna på en av våra största livsmedelskedjor sommaren 2021, då nästan 800 av deras butiker tvingades hålla stängt under en hel vecka.

Detta skedde i fredstid, men man kan föreställa sig ett scenario där statliga aktörer koordinerar it-attacker under en pågående samhällskris av något slag, mot livsmedelsindustrin, mot drivmedelsstationer och mot svenska apotek. Hur skulle en sådan situation se ut?

Det digitaliserade samhället har effektiviserat samhällsekonomin och gjort det lättare och smidigare för oss att hantera ärenden av privatekonomisk natur, men det har också gjort oss mer sårbara för störningar i betalningssystemet. Sverigedemokraterna vill därför ha redundans i betalningssystemet genom ökade krav på att kunna ta emot exempelvis kontanter. Det skulle utgöra en viktig kugge i vår krisberedskap.

Med tanke på den kontext vi i dag debatterar i föreslår regeringen alltså att målet för det finansiella systemet även ska innefatta att ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Detta menar jag är rätt och riktigt och ett viktigt första steg mot att stärka vårt civila försvar.

Avslutningsvis tar Tidöpartierna också krafttag mot välfärdsbrottsligheten. Vi måste se till att svenska folkets skattepengar går till det som de är avsedda för - till skola, vård, omsorg, rättsväsen, försvar och så vidare. Det är därför helt oacceptabelt att uppemot 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt från välfärdssystemen. För att minska de felaktiga utbetalningarna kommer därför en utbetalningsmyndighet att inrättas den 1 januari 2024.

Myndighetens uppdrag ska inriktas på avancerade angrepp mot välfärdssystemet som enskilda myndigheter var för sig har svårt att upptäcka. För detta ändamål anvisas 161 miljoner kronor för nästkommande år.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen redan har avslagit vår budgetmotion vill jag, för dem som är väldigt intresserade, hänvisa till vår partimotion i FiU1 där man kan se hur det hade sett ut om vår motion hade gått igenom.

I Sverige pressas hushåll och företag både av hög inflation och av höga räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Sverige står inför en tuff tid. Det ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans.

Vanliga löntagare har verkligen tagit ansvar. Många företag har också gjort detta, men många företag, framför allt inom vissa branscher, har inte gjort det utan har stora övervinster. Till exempel har matpriserna ökat med 26 procent de senaste två åren, och en rapport nu i veckan visade att priserna har ökat mer än kostnaderna. Var tredje familj kämpar för att få ekonomin att gå ihop varje månad. Inflationskrisen och lågkonjunkturen drabbar hela Sverige och alla svenskar.

Herr talman! Vi socialdemokrater hade hoppats att vår budgetmotion skulle vinna, för då hade vi gemensamt kunnat bära bördan av de svåra tiderna. Genom att stötta alla barnfamiljer som har det extra tufft och genom att ta ansvar för välfärdens finansiering hade vi kunnat undvika de nedskärningar som verkar komma.

Vi föreslår en extra utbetalning av barnbidraget i januari, då det brukar vara tufft för många. Vi föreslår också 500 kronor mer i månaden för ensamstående föräldrar, en tankrabatt för familjer i glesbygden med mera. Vi går även fram med ett skarpt förslag om att avskaffa den orättvisa funkisskatten, som det är helt obegripligt för mig att man har.

Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion med rejäla investeringar i välfärden och i hushållens ekonomi för att öka tryggheten för vanligt folk. Ett sätt att göra detta är att fortsätta att bygga ut den statliga närvaron och servicen i hela landet genom fler servicekontor. Detta kämpade vi för under de år vi satt i regeringsställning, och vi hoppas att detta arbete ska fortsätta, även om mycket pekar åt ett annat håll.

Dessvärre möter inte regeringens budget för 2024 den situation vi står inför, i alla fall inte alla utmaningar. Det krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden först, som tar kampen mot de samhällsproblem vi ser framför oss och som rustar Sverige och svenska folket för de tider som kommer.

Listan över högerregeringens och SD:s valsvek blir bara längre och längre, till exempel högkostnadsskyddet, som vi lyfte fram redan förra året, då norra Sverige var undantaget. I mitt hemlän Halland fick Falkenbergs kommun lite stöd, men det ska man nu betala tillbaka. Och så var det amorteringskrav, falukorv, kraftigt sänkta drivmedelspriser och så vidare.

Herr talman! Det finns faktiskt bra saker också i regeringens budget, men flera av förslagen är förlängningar av bra socialdemokratisk politik. Ett exempel är stärkt a-kassa, ett annat förlängningen av bostadsbidraget till de mest utsatta barnfamiljerna. Man fortsätter även med satsningar på både rättsväsen och polis. Det finns alltså bra delar.

Herr talman! Regeringens och Sverigedemokraternas politik duger inte med tanke på den lågkonjunktur vi tyvärr verkar stå inför. När jag jobbade på bank 2008-2009 såg jag hur vanligt folk fick det när krisen slog till. Jag såg hur välfärden fick ta smällen och hur massuppsägningar kom i skola, vård och omsorg. Därför är jag på riktigt orolig över det som komma skall. Jag hoppas att det inte blir så.

Det är skillnad jämfört med den regering som Magdalena Andersson styrde när coronapandemin slog till med full kraft, då Sverige ur ett ekonomiskt perspektiv klarade sig mycket bra därför att man kompenserade välfärden för skattebortfallet tre gånger om. Hundratusentals löntagare kunde behålla sina jobb med hjälp av korttidspermittering, och svensk ekonomi återhämtade sig snabbt.

Vi socialdemokrater menar att politiken i stället borde kliva fram och ta kontroll över utvecklingen. Vi föreslår att tillskotten till sjukvården fördubblas. Och vi vill satsa 6 miljarder kronor utöver det som föreslås i regeringens budget. Vi vill även se en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Vi vill att resurser automatiskt ska öka i takt med inflationen så att vi inte hamnar i samma läge som i dag, där sjukvården varje år tvingas till smygbesparingar samtidigt som politiker av olika politisk färg talar om satsningar - som äts på annat håll.

Vi vill öka tillskotten till kommunsektorn med 26 miljarder kronor nästa år. Vi vill använda dessa pengar till att stötta barnfamiljer som har det extra tufft och ta ansvar för välfärdens finansiering, så att vårdens medarbetare får drägliga arbetsvillkor och kanske fler kompisar på arbetet, men framför allt så att vi slipper uppsägningar och neddragningar.

Herr talman! Med dessa ord vill jag önska dig och alla som jobbar runt dig god jul och gott nytt år. Men jag vill även önska god jul och gott nytt år till mina kollegor i utskottet och kanske framför allt till det fantastiska utskottskansliet.

(Applåder)

Herr talman! På luciadagen fattade vi beslut om budgetramarna. Det var andra gången sedan 2009 som en majoritet i Sveriges riksdag ställde sig bakom statens budget. Det är ett styrkebesked att vi har en regering som har starkt stöd i riksdagen, särskilt när vi har ekonomiskt tuffa tider. Men detta är ingenting som vi kan ta för givet.

Det utgiftsområde som vi nu debatterar skulle jag vilja använda som ett exempel. Här har vi 22 anslagsposter. Miljöpartiet vill öka anslagen på 12 av dem. Vänsterpartiet vill öka anslagen på 4 av dem. Men 3 av de 4 anslagsposterna är helt andra poster än de 12 som Miljöpartiet vill öka.

Sedan har vi Centerpartiet, som i stället vill minska 11 anslagsposter -och som med precision har lyckats pricka in så att samtliga dessa ingår i de poster som Miljöpartiet vill öka.

Detta ska då Socialdemokraterna försöka samla ihop och lägger själva fram ett förslag till budget på detta område som i princip är densamma som regeringens budget.

Det är inte alls givet att vi har en statsminister och en finansminister som samlar stöd så att det finns en majoritet för deras politik och budget. Men detta ger goda förutsättningar för finansiell stabilitet. Och det är precis vad vi behöver, och det är också kärnan i vad detta utgiftsområde handlar om.

Vi moderater yrkar bifall till regeringens förslag om hur de 20,8 miljarder kronor som vi har på detta område ska fördelas. 16,7 miljarder kronor går till statens kostnader för tjänstepensioner, och ytterligare 4 miljarder kronor går till myndigheter inom finansförvaltning.

Vi yrkar avslag på reservationen från Vänsterpartiet om att regeringen ska tillsätta en kommitté, en ny grupp med politiker, som ska lämna förslag till regeringen om hur man ska utföra sitt arbete inom Agenda 2030. Nej, vi behöver inga fler spridda skurar med förslag som drar åt alla möjliga håll. Det vi behöver är en regering som prioriterar, som har en budget som håller ihop, som orkar hålla hårt i slantarna, som synar hur varje skattekrona används och som bekämpar den inflation som nu gör allt mycket dyrare.

Regeringen gör detta så bra att vi kan bistå kommuner och regioner med rekordstora stöd och kan göra den utbyggnad av försvar och rättsväsen som vi behöver. Och regeringen gör detta så bra att vi därutöver kan sänka skatten för människor som arbetar och som har arbetat, så att de får behålla mer av sina pengar i sin egen plånbok och själva kan prioritera hur pengarna ska användas. Det är extra viktigt i en tid där inflation och höga räntor har urholkat löntagares plånböcker. Denna grupp har inte fått inflationskompensation i fråga om sina stöd eller inkomster utan har hållits tillbaka.

Utöver statens årliga effektivisering om 1 procent genomför vi med denna budget effektiviseringar om ytterligare 1 procent i statsförvaltningen, såklart även inom finansförvaltningen. För i tuffa tider måste alla göra sitt, och särskilt staten.

År 2024 kommer Utbetalningsmyndigheten äntligen att komma på plats för att dina och mina skattepengar inte ska kunna hamna i fickorna på kriminella. De felaktiga utbetalningarna från staten uppskattas uppgå till 18 miljarder kronor varje år. Och ungefär hälften av dem misstänks handla om bidragsbrott. Det är pengar som behövs i vår välfärd. Det är pengar som hade gjort större nytta i människors egna plånböcker. Att stoppa välfärdsfusk och bidragsbrott är högt prioriterat av vår regering.

Det minsta staten kan göra är att göra det som alla andra i Sverige måste göra, alltså prioritera och vända på slantarna. 2 procent kan låta lite, och det är procentuellt väldigt lite i jämförelse med de omfördelningar, prioriteringar och utgiftskapningar som vanliga människor gör. Men många bäckar små blir stora summor. Och 2024 får Sverige med Elisabeth Svantesson som finansminister det lägsta skattetryck som vi har haft sedan 1975.

Med dessa ord vill jag passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till er som är här, till alla mina kollegor i finansutskottet, till talmannen, till kammarkansliet och till finansutskottets kansli. Men framför allt vill jag önska en god jul till alla er där hemma.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller utgiftsområde 2 hänvisar jag till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Jag tänkte i stället fokusera på vår reservation som jag yrkar bifall till. För att Sverige ska nå upp till målsättningarna i Agenda 2030 krävs det att regeringen kontinuerligt analyserar arbetet och, om så är nödvändigt, beslutar om nya åtgärder.

Samhällets olika aktörer måste involveras i arbetet för att det ska bli så bra som möjligt. Det finns i dag inte någon statlig aktör som har det helhetsperspektiv som krävs för att ta fram ett underlag som skulle kunna ligga till grund för en sådan uppföljning. Därför behövs det en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att till och med 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för att genomförandet av Agenda 2030 ska drivas framåt. Miljömålsberedningen och Klimatberedningen är exempel på kommittéer som redan arbetar på liknande sätt.

Herr talman! Sverige är ett land där myndigheter generellt sett åtnjuter ett väldigt högt förtroende. Detta är något jag tycker att vi ska värna och fortsätta utveckla. Förtroende och tillit kommer inte av sig självt utan är något som måste byggas upp och därefter förädlas och förvaltas. Det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, men det går desto snabbare att rasera det.

Därför är styrningen av våra statliga myndigheter en viktig fråga, även om den kanske inte alla gånger är förstasidesstoff i våra medier. En framgångsrik förvaltning skapar en grund för både tillit och förtroende, men också för ekonomisk tillväxt, ett välfungerande samhälle och en välfungerande rättsstat.

Förvaltningar och myndigheter är till för medborgarna. De ska bidra till medborgarnytta och göra livet enklare och bättre för enskilda människor och för företag. Verksamheterna ska bedrivas med så stor effekt som möjligt för varje skattekrona vi investerar.

Viktiga ledord för regeringens förvaltningspolitik är just medborgarnytta, effektivitet och förenkling. Dessa ledord är viktiga för att offentliganställda och chefer ska ha rätt perspektiv, men de är också viktiga eftersom medborgarna och näringslivet många gånger kan uppfatta det som att förvaltningar och myndigheter agerar tvärtom. Därför är det viktigt att regeringen styr myndigheterna på ett sådant sätt att medborgarna uppfattar att myndigheterna finns till för dem.

Regeringen tar nu ett rejält grepp för att effektivisera statsförvaltningen i syfte att göra den smalare och vassare. I budgetpropositionen för 2024 pekar vi ut tio myndigheter som ska bli fem. Under våren ska de utpekade myndigheterna själva inkomma med förslag på hur en sådan fusion kan gå till. Därutöver ska en särskild utredning se över hur de myndigheter som har färre än 100 årsarbetskrafter kan bli mer effektiva. Syftet är att minska antalet myndigheter och även minska risken för förekomst av dubbelarbete och överlappande uppdrag.

Därutöver har Statskontoret fått två viktiga uppdrag av regeringen. Dels håller man just nu på att analysera myndigheternas informations- och kommunikationsinsatser då kostnadsökningarna för den budgetposten är fyra gånger större än de generella kostnadsökningarna över tid. Vi vill veta varför det förhåller sig på det sättet. Dels har man fått i uppdrag att se över 41 av de totalt 45 nämndmyndigheterna i syfte att eventuellt kunna avveckla eller slå samman vissa av dem.

En annan viktig fråga för effektiviteten i våra myndigheter är digitaliseringen. Flera av myndigheterna har gått i bräschen när det gäller att digitalisera och införa nya digitala tjänster, för att öka servicen för medborgarna men också för att öka myndighetens effektivitet. Flera myndigheter har genom olika AI-tjänster kunnat skapa stora nyttor i sina verksamheter, både i myndighetsprocesserna och för kunderna.

Det är viktigt att digitaliseringen fortsätter att skapa större nyttor och effektivare myndigheter. Detta är också, tror jag, en viktig del för att öka förtroendet för våra myndigheter.

Herr talman! Jag är väldigt glad över det arbete med att effektivisera myndigheterna som regeringen nu satt igång. Många partier har länge talat om en effektivare stat, men få regeringar, om ens någon, har gjort så mycket som den här för att nå målet. Staten ska inte kosta skattebetalarna mer än nödvändigt. Myndigheterna ska styras så att det främjar effektivitet och skapar förenkling för såväl medborgare som företag. Människor ska känna att staten jobbar för dem, inte emot dem.

Herr talman! Denna debatt avhandlar också offentlig upphandling. Där menar regeringen att vi kan bättre - att den offentliga upphandlingen kan fungera bättre än den gör för närvarande. Regeringen ser just nu över den nationella upphandlingsstrategin. Målet är att göra den offentliga upphandlingen mer attraktiv, inte minst för små företag och idéburen sektor. Trösklarna in till den offentliga upphandlingen behöver bli lägre, och upphandlande myndigheter måste jobba med att ställa rimliga och mer samordnade krav så att fler aktörer kan och vill delta i den offentliga upphandlingen.

Under våren kommer en närmare åtgärd att presenteras, men målet är klart. Vi vill få mer valuta för våra skattepengar. Konkurrensen behöver öka, och kontrollen behöver stärkas så att inga skattepengar finansierar kriminell verksamhet och i längden bidrar till det dödliga skjutvapenvåldet.

Herr talman! Till sist vill jag också säga något om den statliga arbetsgivarpolitiken. Vi ska ha nolltolerans mot hot, våld och otillåten påverkan gentemot offentliganställda. Vi ser hur den grova organiserade brottsligheten i allt högre grad också tränger sig in i den offentliga sektorn, bland annat genom otillåten påverkan, hot och våld mot just offentliganställda. Regeringen har nu inlett arbetet med en ny handlingsplan mot korruption, som ett stöd för att motverka denna typ av företeelser.

Till sist ska jag också säga att regeringen har ändrat praxis för när myndighetschefer går i pension. Precis som på den övriga arbetsmarknaden ska även myndighetschefer kunna jobba fram till det år de fyller 69. Detta är en viktig åtgärd för att behålla kompetens och stärka arbetslinjen men inte minst för att motverka ålderism.

Med dessa ord vill även jag passa på att önska talmanspresidiet, kansliet och ledamöterna i Sveriges riksdag en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Herr talman! Jag håller med om mycket av statsrådets beskrivning inom detta utgiftsområde, som gäller myndigheterna. Jag tycker verkligen att myndigheterna ska vara effektiva. Man ska se över verksamheten och prioritera. Man ska använda digitalisering i största möjliga mån, liksom all ny teknik som kommer med AI och så vidare. Vi har tidigare hört att det är viktigt att även kommunerna och regionerna gör samma sak som alltså ska göras i myndigheterna.

Men då har jag en fråga. Det finns en myndighet, nämligen Regeringskansliet, som inte behöver göra detta. Vad sänder det för signal till alla andra? När alla andra måste spara och effektivisera ska Regeringskansliet bygga ut. Dessutom har man börjat med den nya grejen att vissa tjänstemän, kanske framför allt de som sysslar med frågor som berör dem som styr, ska få lite extra pengar i plånboken för att de jobbar med just detta och jobbar så hårt, till skillnad från de "vanliga" tjänstemännen. Vad är detta för signal att sända till alla myndigheter, kommuner och regioner?

Herr talman! Jag vet inte riktigt varifrån Adnan Dibrani har fått uppgiften att Regeringskansliet inte omfattas av effektiviseringskrav. Det gör man visst. Däremot omfattas inte Regeringskansliet, av naturliga skäl, av myndighetssammanslagningar, för det skulle bli ganska svårt att genomföra. Men om det är det enprocentiga effektiviseringskrav som vi nu brett ställer på de allra flesta myndigheter som Dibrani avser omfattas Regeringskansliet också av denna effektivisering. Jag vet alltså inte riktigt vad Dibrani är ute och fiskar efter, om jag ska vara helt ärlig.

Självklart ska Regeringskansliet också omfattas av effektiviseringskrav och effektiviseringsåtgärder. Regeringskansliet kan bli betydligt bättre på digitalisering och digitaliserade processer; det kan jag verkligen intyga. Ett stort arbete inleds nu, som ska börja realiseras nästa år, har jag förstått, vilket vi alla ser mycket fram emot. Jag har inte mycket mer än så att säga om detta.

Herr talman! Det var verkligen inte något fuffens i detta. Regeringskansliet har säkert ett uppdrag att spara, men tittar man på budgetposten ser man att de i stället bygger ut. Man har dessutom pratat om att anställa ännu fler för att hantera Tidöprojektet och annat. Nu ska man också ge sig in i löner och annat. Det kan vara så att statsrådet inte vet detta, men jag tycker att det sänder en helt felaktig signal till de andra myndigheterna om Regeringskansliet är den enda som får svälla lite extra.

Detsamma gäller nedskärningarna på servicekontor och annat. Man kan tycka vad man vill, men för mig är det otroligt viktigt att både stad och land får leva, att det ges förutsättningar för fler servicekontor och annat och att staten finns ute på landsbygden. Även där skär ni ju ned - kanske inte så mycket som jag var rädd för, men det är ändå så att ni skär ned medan vi satsar lite extra.

Det är framför allt signalen jag är ute efter. De där hemma får höra att de måste spara, men regeringen själv behöver inte göra det. Hur tror du, Erik Slottner, att de tar emot det?

Herr talman! Om den signal som skickades hade varit att Regeringskansliet skulle undantas från det enprocentiga effektiviseringskravet hade det varit en dålig signal, men nu omfattas Regeringskansliet av detta.

Det kan finnas vissa delar av Regeringskansliet som ökar. Jag får nog läsa tabellerna lite mer noggrant - jag kan inte på stående fot säga om det är så eller inte. Jag kan heller inte säga vilka dessa delar i så fall är. Det kanske finns väldigt goda skäl till detta, som att ett nytt kansli har instiftats. Jag kan inte riktigt svara på det; jag får gå hem och läsa på. Det generella effektiviseringskravet omfattar dock också Regeringskansliet.

Många myndigheter får extra sakanslag och ökningar - exempelvis får länsstyrelserna ökade medel för att kunna utöva tillsyn och miljöpröva i snabbare takt. Det är ju inte så att det är förbjudet för regeringen att tillföra extra medel till myndigheterna. Polismyndigheten och Försvarsmakten är två myndigheter som får otroligt mycket mer medel nästa år. De omfattas för övrigt inte av effektiviseringskravet på 1 procent.

Man kan alltså ha ett generellt effektiviseringskrav samtidigt som man ökar vissa andra delar om det finns argument som motiverar det.

Jag instämmer i det Dibrani sa om servicekontoren - jag tycker att detta är en viktig verksamhet. Jag har invigt ett antal servicekontor under mitt dryga år som civilminister. Det finns ingen plan på att stoppa planerade servicekontor. Däremot finns det en plan för hur servicekontoren ska bygga ut sin verksamhet. Det finns också andra åtgärder som är på gång för att effektivisera servicekontorens verksamhet för att vi ska få ännu större nytta för de pengar som vi lägger in.

Herr talman! Eftersom jag inte var anmäld till debatten hade jag ingen möjlighet att begära replik på de borgerliga som här har pratat om effektiviseringar i statsförvaltningen, vilket jag ville göra.

I budgeten har de brottsbekämpande myndigheterna fått tillskott för brottsbekämpning, men en stor del av dessa medel äts upp av effektiviseringar. Till exempel har generaldirektörerna för Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket redovisat att medlen inte räcker till för deras uppdrag. Totalt ska bara dessa tre myndigheter spara in 135 miljoner genom effektiviseringar.

Samtidigt får de tre myndigheterna mer jobb att göra - exempelvis slår ansökningarna om skuldsanering rekord i år. Skatteverket har redan avslutat 180 provanställningar för personer som skulle arbeta med det brottsförebyggande. De skulle göra precis det som regeringen - och vi alla - vill ha gjort, men pengarna kommer inte att räcka.

Effektiviseringar av byråkrati är oftast bra, men den här effektiviseringen slår blint eftersom den inte tar hänsyn till vad myndigheterna arbetar med. Det handlar inte bara om byråkrati för de brottsförebyggande myndigheterna, utan hela deras arbete påverkas. Tullen kan ha färre människor i fält. Skatteverket kan inte jobba med det brottsförebyggande som man ska göra eller hantera de ansökningar man får in.

Detta är en effektivisering som borde dras tillbaka. Vänsterpartiet lägger, precis som vi framförde i vårt förra inlägg, pengar till det här anslaget för att upphäva effektiviseringen av myndigheterna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)