Arbetsplenum - Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan - 2023-12-19

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Enligt Skolverket finns det så kallad stoffträngsel i vissa ämnen i skolan. Då undrar man vad sjutton stoffträngsel är för något, och det finns faktiskt en artikel om detta ord i Språktidningen från augusti 2019. Där beskrivs att stoffträngsel för första gången dök upp i svenska medier år 1992 och därefter återkom i genomsnitt en gång om året.

Sedan tog ordet ett ordentligt skutt i medvetandet år 2019, då det blev en debatt om Skolverkets förslag att ta bort antiken från historieämnet. Då blev ordet lite mer allmänt känt. Språktidningen lägger dock till att man tidigare har talat om stoffträngsel internt inom Skolverket.

Vad är då stoffträngsel? Trängsel vet vi ju alla vad det är, nu när vi är ute och handlar julklappar. Stoffträngsel betyder kort och gott att den tid som finns i timplanen inte räcker till för att behandla det centrala innehåll som gäller för ett visst ämne i skolan.

Detta blir givetvis problematiskt i svensk skola. Det kan skapa stress bland elever och lärare. Det kan leda till att lärare tvingas prioritera bort delar av ämnesinnehållet, vilket i sin tur leder till att elever lär sig olika saker i skolan beroende på vilken lärare de har eller vilken skola de går på och så vidare. Det slår mot likvärdigheten, helt enkelt.

Samtidigt vill man inte prioritera bort för mycket ur det centrala innehållet för att bli av med stoffträngseln. Skolverket fick därför ett uppdrag av regeringen för tre år sedan att göra en översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer i sameskolan och specialskolan. Skolverket skulle då analysera behovet av en omfördelning av tid mellan olika ämnen i syfte att få en bättre balans, det vill säga mindre stoffträngsel.

I uppdraget låg att särskilt titta på undervisningstiden i elevens val. Det som hände för ett och ett halvt år sedan var att tiden för elevens val halverades. När det gäller det betänkande vi nu har att diskutera och debattera och sedan rösta om innebär det att elevens val helt försvinner och att de 177 timmarna i grundskolan kan fördelas ut på andra ämnen, för att minska just stoffträngseln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Fru talman! Enligt skollagen ska undervisningen i det som heter elevens val syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen, men i den översyn som Skolverket gjorde konstateras att verksamheten är väldigt skiftande och att timmarna används till väldigt många olika saker.

Skolverket konstaterar att det inte är möjligt att göra en allmängiltig beskrivning av verksamheten då den skiljer sig avsevärt mellan huvudmän och mellan olika skolor. Regeringen föreslår därför att elevens val ska tas bort och att dessa timmar i grundskolan - ungefär en halvtimme i veckan - ska fördelas ut på ämnen som bedöms behöva mer tid, inte minst historia eftersom vi så att säga inte vill mönstra ut antiken ur vårt medvetande. Den har ändå bidragit ganska mycket till den civilisation som vi alltjämt lever i.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Elevens val infördes 1994. Då skrev den dåvarande utbildningsministern Beatrice Ask följande:

"Utrymmet för elevens val innebär att en elev skall kunna fördjupa och bredda sina kunskaper inom ett eller flera av timplanens ämnen. Denna fördjupning kommer med vårt förslag att kunna ske tidigare än i dag, samtidigt som vi anser att utrymmet för de egna valen självfallet bör öka i de högre klasserna. Regeringen ser möjligheten till egna val som en mycket viktig utveckling i skolan. Skolan skall härigenom kunna ta till vara elevernas speciella intressen och ge dem möjligheter att under en del av skoltiden ägna sig åt studier, som de själva har önskat och valt. Härigenom kan deras intressen, initiativ och engagemang stimuleras, vilket bör öka elevernas studiemotivation."

Detta är hämtat ur propositionen i samband med att kammaren beslutade om Lpo 94. Denna skrivning speglar delvis en tidsanda och en övertro på valfrihet som frihet, men sannolikt har man ändå rätt i slutsatsen att lärande som eleverna själva väljer eller väljer av eget intresse gör dem mer motiverade.

Elevens val har följdriktigt blivit kvar sedan dess. Detta problematiserades inte över huvud taget i den stora omläggningen av skolpolitiken 2010, då en ny läroplan och en ny skollag infördes, utan det överfördes bara i befintlig form, i princip, fram tills vi under våra år vid makten började plocka tid för att till exempel prioritera undervisning i idrott och hälsa och matematik.

Det är med elevens val som med så mycket annat i den svenska skolan: Det är otroligt olika. På vissa håll fungerar det ypperligt, och eleverna har möjlighet att välja i ett brett utbud och kan fördjupa sig eller bredda sig inom skolämnen som faktiskt intresserar dem.

På många andra håll är det verkligen inte så. Rektorer säger till Skolverket i översynen att man har svårt att få det att fungera, och jag föreställer mig att det utbud som elever har att välja på styrs mer av vilka lärare som har tid över i tjänstefördelningen på respektive skola än av vad eleverna har för önskemål. Elever väljer alltså inte det som intresserar dem utan det som rektor har bäst praktiska förutsättningar att tillgodose.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Utöver den fördjupning som kan tillgodoses praktiskt används elevens val till exempel för temadagar eller temaperioder, livskunskap, mentorstid eller annan information till eleverna. Det var ju inte tanken. Det var inte vad man skulle använda det till.

När vi har en företeelse i skolan som upprepade gånger har konstaterats vara dysfunktionell är det värt att tänka att vi ska använda tiden mer likvärdigt och mer effektivt, för viktigt lärande. Det blir också en dellösning på den stoffträngsel som Fredrik Malm så föredömligt pratade om tidigare. Jag läste samma artikel i Språktidningen om veckans nyord i oktober 2019, kopplat just till diskussionen om huruvida antiken ryms i kursplanen för historia när efterkrigstiden också ska få plats. Givetvis behöver båda få plats, och kanske timplanen behöver justeras av just den anledningen. Vad vet jag!

Som en följd av stoffträngsel gav vår regering Skolverket i uppdrag att se över timplanerna så att trängseln kan minska. Det vi tar om hand i dag är resultatet av den översynen.

Jag skulle dock vilja flagga för att det finns en risk. Flera remissinstanser har pekat på risken att kulturen och de praktisk-estetiska ämnena med den här förändringen får en försvagad ställning i skolan. Möjligheten för en skola att profilera sig försämras. Eftersom praktisk-estetiska ämnen är vanligt förekommande i elevens val riskerar elevernas möjligheter att få den typen av undervisning att försvagas av förändringen.

När det gäller klasser med musikprofil av olika slag har redan ett femtontal lagt ned eller kommer att läggas ned efter det att promemorian skickades på remiss i våras - antingen hösten 2023 eller hösten 2024. Risken är att den utvecklingen fortsätter. En uppföljning borde verkligen göras där man klarlägger förhållandet mellan avskaffandet av elevens val och den musikprofildöd som är i antågande i det svenska skolsystemet. På samma sätt minskar möjligheten till profilering i idrott eller andra ämnen.

Man kan också befara att borttagandet av möjligheten att välja praktisk-estetisk fördjupning ökar stillasittandet för en redan stillasittande uppväxande generation. Risken för negativa folkhälsoeffekter borde beaktas.

När man ändå tittar på detta kan man konstatera att tidningen Ämnesläraren har gjort en granskning av hur undervisningstiden fördelar sig mellan teoretiska och praktiska ämnen i skolan. Med den här förändringen förskjuts den från hur uppdelningen var 1994 med 70 procent teoretiska ämnen och 30 procent praktiska ämnen till en uppdelning med 80 procent teoretiska ämnen och 20 procent praktiska ämnen. Risken för en försvagad ställning för kulturen och idrotten i skolan behöver beaktas, och regeringen borde ta denna fråga på allvar och följa upp.

Kulturen i skolan borde i stället stärkas. Kultur hör ihop med bildning och ska erbjudas oberoende av socioekonomisk bakgrund till alla i den uppväxande generationen. På samma sätt är det med rörelse, idrott och hälsa. De fördelar sig ojämnt utifrån familjens socioekonomiska situation. Det är tydligt att skolan spelar en roll för att jämna ut skillnaden även här.

Jag yrkar bifall till vår reservation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

(Applåder)

(forts. § 18)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Förslaget handlar om att ta bort de få timmar som numera finns kvar av elevens val i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Elevens val är i dag 177 timmar totalt, vilket ger cirka 30 minuter utslaget per vecka. Detta ska inte förväxlas med skolans val, som fortsättningsvis finns kvar för att ge möjlighet för skolor att skapa en särskild profilering mot ett visst ämne. Skolan kan också lägga till timmar.

Vi vill omfördela tiden för elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen som vi ser behöver mer undervisningstid. Det kan inte ha undgått någon att den svenska skolans nedåtgående trend har fortsatt, vilket med stor tydlighet visades när Pisaundersökningen från 2022 nyligen redovisades. Här mäts elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, som är viktiga huvudämnen. Denna gedigna undersökning som görs på elever i årskurs 8 visar att 25 procent av eleverna inte klarar grunderna i matte och läsning. Om någon för 20-30 år sedan hade sagt att detta skulle ske hade den personen med största sannolikhet blivit anklagad för att vara lögnare, charlatan eller mytoman. Men nu står vi här med facit i hand, och något måste göras.

Orsakerna till dagens stora diskrepans i skolresultat mellan olika elevgrupper och ett generellt klart sämre resultat är oordning i skolan och otydlighet i vilka kunskaper som ska läras ut och läras in. Detta måste vi naturligtvis stävja genom att starta en förbättringsprocess på många områden. Pisaundersökningen visar med stor tydlighet på det. Sverige är inte ensamt i detta. Även Tyskland brottas med dessa problem, och resultaten i parallellsamhällena är extremt usla.

I betänkandet om 177 timmar av elevens tid i grundskolan har vi vägt in för- och nackdelar för denna tid. Resultatet av detta lutar mycket starkt i riktningen att dessa timmar ska läggas på att förstärka de viktiga huvudämnen där vi i dag ser en svaghet. Jag har redan nämnt matte och läsning, men det kan även vara andra ämnen där det är problem att få med allt.

Detta betyder inte att vi inte ser idrott och estetiska ämnen som viktiga. Det är de även fortsättningsvis, och dessa ämnen finns kvar i den generella timplanen. Det ska inte förändras. Dessutom finns utrymme för grundskolans huvudmän att gå utöver den minsta garanterade undervisningstiden och därigenom ge eleverna mer undervisning i ett profilämne.

För övrigt rekommenderar jag att man på sin fritid engagerar sig i någon eller några av alla fantastiska ideella föreningar som finns inom idrott, rörelse och estetisk verksamhet som gör Sverige ganska unikt. Jag tycker att detta är superbra, och jag tror att de flesta håller med mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Fru talman! Förra mandatperioden togs en del timmar bort från elevens val. Då var vi alla överens, vilket var bra. Det föregicks av en översyn av Skolverket som visade att kvaliteten på elevens val var väldigt skiftande och att det fanns tveksamheter gällande hur effektivt tiden för detta användes. Att stå bakom förslaget att omfördela resterande timmar av elevens val är för oss självklart. Att påstå att det räddar den svenska skolan vore att ta till överord, men det är ett litet steg på vägen mot att förbättra för de flesta elever, vilket gör förslaget ganska viktigt.

Fru talman! Jag tackar Jörgen Grubb för anförandet.

Ett antal remissinstanser, främst inom musik- och kulturlivet, har uttryckt stora farhågor med anledning av denna förändring. En farhåga handlar om den pågående musikprofildöden, som jag nämnde i mitt anförande. Ett antal musikprofilklasser har redan lagts ned, och andra är på väg att läggas ned. En annan handlar om en generell försvagning av kulturens och de praktisk-estetiska ämnenas ställning i skolan.

Vi har yrkat på att regeringen ska göra en uppföljning av om dessa konsekvenser fortsätter. Om musikprofildöden hänger ihop med att regeringen har aviserat denna förändring och att huvudmännen planerar för ett snabbt införande behöver man eventuellt vidta åtgärder om man vill att musikprofilering ska finnas kvar.

Tycker Grubb att musikprofiler ska läggas ned och skolans kulturuppdrag försvagas? Varför vill han annars inte se en uppföljning av förändringen?

Fru talman! Mitt enkla svar på frågan är: Nej, jag tycker inte alls att de behöver läggas ned. Här finns flera möjligheter. Skolans val finns kvar. Det ger inte så mycket tid, men lite. Framför allt kan huvudmännen lägga till extra undervisningstid, vilket man oftast redan gör i dessa skolor. 30 minuter per vecka utgör ju inte hela profiltiden, så jag tror inte att dessa minuter är helt avgörande. Huvudmännen kan alltså välja att ha kvar musikprofilklasserna.

Fru talman! Jörgen Grubb avfärdar helt remissinstansernas invändningar, till exempel Kungliga Musikhögskolans. Han tycker inte heller att det är värt att följa upp om nedläggningen och kommande nedläggning av över 15 musikprofilklasser runt om i hela landet har med den aviserade förändringen att göra. Är det så jag ska förstå Jörgen Grubbs svar på min fråga när han säger att det som blir kvar efter förändringen är tillräckligt för att profilering ska kunna fortsätta? Det finns ju också idrottsprofiler. Inget antyder att de skulle gå ett annat öde till mötes än musikprofilerna.

Vi är inte emot förändringen så som den är föreslagen, men vi tycker att man borde ta hand om konsekvenserna. Regeringen har behandlat detta lite styvmoderligt. De har precis som Jörgen Grubb konstaterat att skolans val finns kvar och att man kan öka undervisningstiden. Den möjligheten finns nu också, och ändå ser vi de här remissyttrandena och de här konsekvenserna för musikprofilerna.

Varför vill Jörgen Grubb inte följa upp vad den här förändringen får för konsekvenser och ta hand om de konsekvenserna om han nu tycker att musikprofiler är något som ska finnas också framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker fortfarande att musikprofiler ska finnas kvar. Jag har goda erfarenheter av det själv eftersom min ena dotter har gått på en sådan skola i grundskolan, och det var mycket trevligt.

Men de ägnade mer än en halvtimme åt detta i veckan. De använde mer än den andra halvtimme som ni och vi andra var överens om att ta bort. Nu har vi alltså tagit bort typ en timme i veckan två gånger, och ni klagar och säger att de sista 30 minuterna avgör hela alltet.

Nej, man ägnar många fler timmar än så åt detta. Det är något som man lägger på utöver skolans val eller som huvudmännen själva väljer att ha utökade studier i på sina skolor. Det är ganska självklart att detta kommer att fungera även i fortsättningen. Jag tror inte att det hänger på den sista halvtimmen som är kvar.

Nu kommer ledamoten inte att ha möjlighet att svara på min fråga, men jag ställer den ändå: Låt oss säga att vi har drygt 350 eller 370 timmar. Vi tar bort hälften, och det går bra. Men när vi sedan tar bort de resterande 177 timmarna går det inte bra. Är 177 timmar den faktiska gränsen under en hel skoltid i grundskolan? Är detta den faktiska brytpunkten, eller är det 120 timmar eller 190 timmar? Det hade varit rätt intressant att få höra.

Utifrån ledamotens sätt att resonera verkar det som att det finns en brytpunkt just här. Men det gör det ju inte, för en halvtimme plus en halvtimme blir bara en timme; sammanlagt med den förra halvtimmen blir det en timme, och den första halvtimmen hade ni inga problem med.

Jag ser inget konstigt i detta. Men det är klart att det ligger i sakens natur att de som sysslar med detta kanske vill ha ännu mer tid.

Detta är vad som ligger i den ena vågskålen. I den andra vågskålen ligger det katastrofala resultatet i Pisaundersökningen och att vi måste förstärka vissa ämnen. Då måste man göra ett aktivt val. Vi gör detta val - det sistnämnda.

(Applåder)

Fru talman! Miljöpartiet står bakom denna förändring av elevens val och timplanen.

Utöver kulturen och idrotten, som redan har lyfts upp, vill jag lyfta upp en annan aspekt, nämligen elevinflytandet. Jag noterar att argumentationen om elevinflytandet är ganska tunn i propositionen. Bland remissinstanserna har elevrörelsen till och med avstyrkt propositionen just på grund av bristerna i elevinflytandet i framtagandet av förslagen.

Det är viktigt att man förstår hur detta hot mot elevinflytandet uppfattas av eleverna och av elevorganisationerna, men inte bara av dem. Örebro kommun tillstyrker förslaget men påpekar i sitt remissvar att det kan leda till mindre elevengagemang och påverka elevernas känsla av påverkansmöjligheter. Elevernas riksförbund uttalar en oro över minskat elevinflytande i praktiken och risk för minskad motivation hos eleverna när makten över den egna skolgången reduceras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Jag vill understryka att elever i Sverige ska ges inflytande över utbildningen och uppmuntras att ta en aktiv del i att utveckla sin utbildning utifrån ålder och mognad. Successivt ska eleverna få större inflytande över sin utbildning och skolans inre arbete.

Förmågan att arbeta i demokratiska former är något som man lär sig i praktiken till exempel när kraven på elevinflytandet i skolväsendet tas på allvar i skolans vardagliga praktiska arbete. När fler skolämnen nu förändras i omfattning och innehåll är det viktigt att elevinflytandet får sin rättmätiga plats i skolornas utvecklingsarbete som helhet.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till reservationen, som innebär dels att den här reformen ska följas upp när det gäller kulturens och idrottens ställning, dels att det ska tillsättas en utredning för att stärka skolans kulturuppdrag.

Fru talman! Denna proposition handlar om omfördelning av undervisningstid i grundskolan. Skolverket har konstaterat att undervisningstiden i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen inte räcker till för att hantera alla de områden som beskrivs i det centrala innehållet i kursplanerna.

I Skolverkets översyn konstaterar man också att det finns 177 timmar som används på ett kvalitativt mycket varierande sätt, och det ifrågasätts om tiden verkligen används effektivt. Verksamheten skiljer sig åt avsevärt mellan huvudmän, men också mellan skolor tillhörande samma huvudmannaskap.

Samtidigt är SO- och NO-ämnena så till den grad eftersatta vad gäller undervisningstid att man under förra regeringen funderade på att ta bort den grekiska antiken ur historieundervisningen. Bedömningen var, fru talman, att svenska elever inte skulle hinna undervisas om den västerländska civilisationens idéhistoriska källa. Detta sker alltså samtidigt som vi har 177 timmar som behöver användas på ett mer högkvalitativt sätt än i dag.

Mot den bakgrunden bedömer regeringen att tiden för elevens val kan användas bättre och föreslår därför en omfördelning av denna undervisningstid till ämnen där det kan behövas mer tid för att förbättra elevens lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och höja elevernas kunskapsresultat.

Fru talman! Jag delar regeringens bedömning och yrkar därför bifall till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! Vi har redan fått en utmärkt förklaring av ämnet stoffträngsel av min kollega Fredrik Malm. Vi har ju en sådan i våra kalendrar också, så jag ska helt kort säga att vi från Centerpartiets sida stöder regeringens proposition.

Jag ska gå på pappaledighet efter jul, och det tar ett tag tills vi ses igen. Jag kommer att sakna er, men jag kommer också att hoppas på att ni vill ge mig en liten julklapp. Kan ni inte under det kommande halvåret lite snabbare lösa det som ligger i korten i dag och se till att de elever som slås ut och inte har en chans att ta sin utbildning får bättre möjligheter? Då skulle jag bli extra glad när jag nu får lov att vara hemma med min lilla unge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Med det önskar jag er alla och hela kansliet en god jul. Vi ses om riktigt länge!

(Applåder)

Fru talman! Jag vill göra några kompletteringar till det som redan har sagts. Det har redogjorts för stoffträngsel och Skolverkets lite mindre lyckade försök att ta bort antiken från historieämnet. Jag skulle vilja upplysa kammaren om att den minnesgode kommer ihåg att också referenser till Bibeln i religionskunskapen skulle rensas i samma veva. Glädjande nog får elever även fortsättningsvis lära sig både berättelser ur Bibeln och om antiken.

Jag ska berätta en liten anekdot om elevens val från min egen högstadietid. Vi var en grupp som på elevens val skulle recensera filmer. För att skriva recensioner behöver man naturligtvis se filmerna. Sedan visade det sig att det inte fanns någon betygsättande lärare som bedömde våra grejer, så med tiden blev det mer och mer film och mindre och mindre recension.

Mot bakgrund av denna lite anekdotiska bevisning tror jag att Skolverket har rätt i att elevens val bedrivs med mycket skiftande kvalitet och effektivitet.

Jag vill instämma i tidigare talares bifallsyrkande till utskottets förslag och tacka utskottskansliet, talmanspresidiet och ledamöterna för den här terminen. Jag önskar alla en god jul!

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte också bara säga att Vänsterpartiet ställer sig bakom reservationen från S, V och MP i betänkandet.

Jag vill önska talmannen och kansliet en god jul och ett gott nytt år. Jag vill också önska Niels all lycka till. Vi har haft kanske de flesta debatterna mot varandra här i kammaren och i utbildningsutskottet. Det har varit väldigt roligt.

Nu när du är borta kommer vi absolut att se till att allting löser sig - stanna hemma extra med barnet, så kommer vi att lösa allting härifrån riksdagen!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)